ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-02  (läst 4009 gånger)

2004-06-23, 12:35
läst 4009 gånger

Rune Forsgren

Johan Bure uppger följande barn till Jacob Andersson; Andreas, Sara, Olof, Per, Malin, Will.. (Gen X 36, Litt A)
Nils Burman noterar dessa barn; Anders, Sara, Peder, Wilhelm, Olof, Johan, Jacob, Marcus. Bureätten pag 49-50)
Hos Burman saknas alltså Malin, men tillkommer Johan, Jacob och Marcus. Dessa tre förefaller vara de yngsta, möjligen anledningen till att de inte finns med i den äldre sammanställningen.
Eftersom Olof var präst kan han ha skrivits som H(err) Olof, dock inte så i de ovan noterade sammanställningarna.

2004-11-09, 11:28
Svar #1

Nils Wodschow

Wilhelmina Grubb gift med Sten Alsing levede omkring 1778. De er mine 4xtipoldefor?ldre: (Wodschow-AabyEricsson-Hay-Sahlström-Alsing)
Jeg har, gennem sekund?re kilder (Kilde:Carol McKay)oplysninger der tyder på at Wilhelmina også hed Emerentia og MÅSKE var s?ster til Ulrika (Kilde:Engholm)og Magdalena, men er der nogen der kan bekr?fte dette og findes der yderligere oplysninger om Vilhelmina (Emerentia)?
 
Sl?gtsgranskeren
Nils Wodschow

2004-11-11, 22:24
Svar #2

Utloggad Mia Grubb

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 76
  • Senast inloggad: 2022-07-16, 17:32
    • Visa profil
Nils.
Vilhelmina Emerentia Grubb, född 1755-12-26 i Stockholm, Storkyrkoförsamlingen (A)
var gift med Sten Alsing, född 1746-07-17 i Göteborg, Foss (O), grosshandlare
  i Göteborg.
Hon hade en bror Bernhard Ludvig Grubb, född 1759, död 1833.
Deras föräldrar  var:
Hans Vilhelm Grubb, född 1724-06-13 i Stockholm, Storkyrkoförsamlingen (A),
  död 1786-01-15 i Stockholm, Ulrika Eleonora (A), grosshandlare i Stockholm.
  Gift 1754-10-15 i Riddarholmen (A) med
  Emerentia Eleonora Ström, född 1733-09-15 i Stockholm, Storkyrkoförsamlingen (A),
  död 1806-10-16 i Stockholm, Ulrika Eleonora (A).
Denne Hans Vilhelm Grubb hade minst fem systrar nämligen:
  Katarina Kristina Grubb, född 1723
  Maria Katarina Grubb, född 1727
  Vilhelmina Grubb, född 1728
  Magdalena Grubb, född 1733
  Ulrika Grubb, född 1736.
M v h
Mia Grubb

2004-11-13, 09:16
Svar #3

Nils Wodschow

Tak Mia !!!!
Det havde jeg ikke fundet hvis ikke jeg var taget til Stockholm - tror jeg.
En glad slægtsgransker
Nils Wodschow, Ganløse, Danmark

2005-04-10, 16:10
Svar #4

Utloggad Kenneth Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 66
  • Senast inloggad: 2023-09-20, 11:57
    • Visa profil
Jag söker kopplingar till Karl-Erik Grubb Hammarsmed från Nordmaling född 1848-02-26. Gift med Märta* Margta Forslöf född 1851-09-09 i Gideå.
Har någon kunskap om kopplingen bakåt på denna Grubb?
 
Mvh/Kenneth

2005-04-16, 18:47
Svar #5

Utloggad Kenneth Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 66
  • Senast inloggad: 2023-09-20, 11:57
    • Visa profil
Har genom www.sikhallan.com och Arkion, konstaterat att föräldrarna är Magnus petter Grubb f 1815-11-01 i Norafors i Sättna och Ingrid Elisabeth Henriksdoetter f 1813 i Sättna.
 
Nästa steg är Grubb i Sättna.  
Bekant för någon?

2005-04-16, 20:11
Svar #6

Utloggad Berit Tjernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2255
  • Senast inloggad: 2024-02-17, 13:36
    • Visa profil
Kenneth,
Kanske  dettta kan hjälpa: Se Jörgen Blästa inlägg den 10 feb 2005 kl. 19.43, Släkter > Smedsläkter > Grubb:
 
Gen II ana 4 o 5, barn i andra giftet:
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/1917.html?1079898159
 
Mvh / Berit

2005-04-17, 14:54
Svar #7

Utloggad Kenneth Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 66
  • Senast inloggad: 2023-09-20, 11:57
    • Visa profil
Rätt forumet går ihop i denna fråga.  
 
Är svårt att skilja på frågor om Grubb. Enligt Jörgen Blästas inlägg är Grubb ett taget namn av någon anledning då Jöns Perssons barn i Glöse Sveg flyttar till Ljusnedals bruk i Hede.
 
Undrar varifrån denna namnändring kommer ifrån och varför?
 
Hans barn heter därefter (än idag) Grubb.

2005-07-31, 10:22
Svar #8

Göran Johansson

Kan någon bekräfta att den Nicolaus Grubb som 1618-02-24 skrev sin autograf i Smålandsprästen Andreas Johannis Saebyensis stambok var son till  Nicolaus Petri och Margareta Phase. Dessvärre saknas ortsangivelse i stamboken. Det kan ha funnits någon samtida person med samma namn. I så fall återstår möjligheten att identifiera  Nicolaus Grubb via själva autograf. Är det sannolikt att denne person på något sätt befryndad med släkten Grubb från byn Grubbe (numera del av Umeå)? I så fall hur?

2005-07-31, 14:55
Svar #9

Göran Johansson

Peder Mattson Stiernfeldt, son till Magnus Petri och Anna Grubbe, skrev i Linköping samma år 1618  också sin autograf i Säbyensis stambok. Därav har jag antagit (utan att veta) att Nicolaus Grubb också var bosatt i Linköping och möjligen son till Nils Calmarius och Anna Grubbe ovan. Nicolaus Grubb (som tagit upp moderns namn) och Peder Mattsson Stiernfeldt skulle i så fall ha varit halvsyskon.  
 
Peder Mattsson Stiernfeldt lär väl f.ö. också ha bidragit till floran av uppdiktade anor. Länge ansågs ätten befryndad med ätten Vasa. Intressant i det sammanhanget är att ägaren till den stambok som jag nämner ovan var gift med Emerentia Olofsdotter vars moder av många anses ha varit oäkta dotter till vasakungen Erik XIV.

2005-07-31, 21:16
Svar #10

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Göran  
Nicolaus Petri [Grubb]född 1552 död 1594 Domprost i Linköping. var Gift 1583 med  Anna [Björnram] dom fick 4 barn bla.Nicolaus Nicolai [Grubb]född 1584 Linköping, blev Kyrkoherde i Ry.
Anna [Björnram] gifte sig med Peter Mattsson[Stiernfelt] 1595 I Linköping fick ett barn  Lars Grubbe [Stiernfelt]född 1601 Linköping Adlad Stiernfelt 28 jan 1629 på sin faders vägnar Han fick behålla namnet Grubbe som han förut erhållit efter sin morfars möderne Vilket namn även hans döttrar begangnade men med hans död slöt han ätten på Svärdsidan.
så här ser du hur släkten Grubb och Grubbe åter igen gifter in sig i varran. Nicolaus Petri [Grubb] Skulle vara son till Per Andersson [Grubb] enligt hemsidan av Leif Boström ,jag har ett annat alternativ från herdaminne  Petrus Caroli född 1510 i skänninge,Prästvigd 1535 ,hovpredikant  år 1540 till Kung Gustaf, Kyrkoherde  i Kalmar och Superintendent  i Kalmar( i Norra Möckleby ,Sandby,Ljungby,Gårdby) . år 1555, Biskop i Linköping under åren 1583-1587.
Söner antog namnet Grubb.  
Hustrun margareta olofsdotter . då Skulle Nicolas Petri Grubb vara född i skänninge (Skenninge) där finns han först i herdaminnet./Marc

2005-07-31, 22:44
Svar #11

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Nicolaus Nicolai var lektor vid Linköpings skola genom hertig Johans fullmakt 1615, även poenitentiarius publicus 1616; tillika kyrkoherde i Rystad 1620. Nicolaus torde, som också anges i Linköpings stifts herdaminne (1 [1915-1916], s. 273), vara född i Kalmar, där fadern sedan 1576 var rector schol? och kvarbodde tills han 1585 utnämndes till decanus i Linköping. Nicolaus Petri var son till biskopen (ordinarius) i Linköping, tidigare kyrkoherden och superintendenten i Kalmar Petrus Caroli, som vid den i herdaminnena angivna tiden för sonen Nicolai födelse var skolmästare och domkyrkosyssloman i Linköping och tillika kyrkoherde i Landeryd. Sonen torde alltså vara född i Linköping. Det bör också påpekas att Nicolaus Petri aldrig kallats Grubb (se Gillingstam i SBL 17, s. 341), utan namnet kommer från hustruns sida och har endast använts av hennes ättlingar; Anna Björnram var dotter till ärkebiskop Andreas Laurentii, som i sin tur var dotterson till Anders Persson i Grubbe i Umeå lfs.

2005-08-01, 01:01
Svar #12

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Tack Bo för du klara upp släktskapen jag var inne på din linje Det betyder i det här fallet att Leif Boström .annars så utmårka hemsida har en felaktig uppgift,det är säkert så som du sa Att Nicolaus är född i Linköping.  
Jag har titta Lindköping stifts herdeaminne del 1 sid 49 på Biskopar Petrus  Caroli där det berättas om hans två söner Nicolaus och Carlous Petri tog namnet Grubb.
vilket är en motstridig uppgift till Gillingstam  
 
Egen spekulation det är troligt att Nicolaus tog det efter Annas Farmor.
Samt alla fyra baren av Nicolaus och Annas  kalla sig Grubb tex. Nicolaus Nicolai Grubb,eller Sigrid Nilsson Grubb gift med Johannes Nickolai Husenbergius står i  
herdaminne att hon hette Grubb.

2005-08-01, 10:13
Svar #13

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
En anmärkning till det Marc skriver:
I herdaminnen anges ofta kvinnor på 1600-talet och tidigare med släktnamn som deras fäder eller bröder bar. I domböcker och andra officiella handlingar skrivs de däremot ofta endast med patronymikon. Herdaminnesförfattare har alltså begått en anakronistiskt fel då de givit alla barn släktnamn. Tillnamn har inte haft samma funktion som släktnamn i vår tid.

2005-08-01, 16:08
Svar #14

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Det Niclas påpekar är ju något som man alltid måste hålla ögonen öppna för. Under mina genomgångar av Linköpings stifts herdaminne har jag samlat på mig en hel del liknande korrigeringar. Ofta härrör anakronismerna från biografiska samlingar, ibland hopbragta redan på 1600-talet, men främst från 1700-talet, för vilka med de biograferade samtida originalkällor inte utnyttjats, och där det för samlaren varit viktigast att införa en släkt under en och samma benämning, vilket lett till retroaktivt släktnamnsgivande.
 
Att herdaminnet ger Nicolaus Petri tillnamnet Grubb är ju ingen motstridig uppgift till Gillingstam utan endast en följd av att Westerlund och Setterdahl inte bekymrat sig om att kontrollera några originalkällor, vilket däremot givetvis Gillingstam gjort. W/S var ingalunda okritiska (i varje fall inte Setterdahl, vars arbetsmetod jag kunnat studera i hans kvarlämnade papper i Linköpings stiftsbibliotek), men deras utbildning i och kunskaper om källkritisk forskning var rudimentära (jfr Gerhard Hafströms recensioner av delar av herdaminnets fjärde band i PHT runt 1930, där även Erik Meurling - som övertog herdaminnesutgivningen - får en del välförtjänt kritik). Utbildade historiker med höga krav på akribi, som Gillingstam, kan givetvis inte jämföras med exempelvis Setterdahl. I sammanhanget är det ju oerhört viktigt att lämna egna spekulationer åsido; dragna slutsatser skall kunna underbyggas med källmaterial och redogörelse för hur slutsatserna nåtts.

2005-08-01, 16:20
Svar #15

Göran Johansson

Då kan jag kanske sluta Grubb-la på autografen i stamboken och sätta punkt. Den är säkert skriven i Linköping. Jag formodar att ingen annan Nils Grubb än sonen till Nicolaus Petri är tänkbar.

2005-08-01, 20:36
Svar #16

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Bo jag har en fråga det säkert så att Gillingstam kollat vad du kallar orginal källor.tex Bågaskattelängd,Jordaböcker ect eftersom vi rör oss på mitten av 1500 talet.
 
Men när vi tänker på det så har herdaminne också orginal Källor och det var när kyrkoherde skrev om sin ämbetstid oftas på latin till biskopen i stiftet dom handlingarna är orginal,och har skrirvita av i olika stift av duktiga forskare
 
tex.för Härnösand har vi Bygd?n och för Lndköpinsstift Herdaminne är det Westerlund och Setterdahl deras Uppgift är vad jag förstår skriva av orginal handlingarna ord perfekt,inte att utreda om det som skrev ner stämde. så att sönerna Kalla sig grubb står säkert i orginal handlingen,Lindköping stifts herdeaminne del 1 sid 49 på Biskopar Petrus Caroli det är Nicolaus far som lämnat in orginalhandlingen.  
 
Sen tror jag att man kanske bara avände namnet Grubb vid speciella tillfällen som vid inskrivning som student ex vid Uppsala,Gävle eller var det nu blev.eller som berv från ärkebiskopen ect.  
sen vissa gånger var det inte alla i familjen som använde namnet Grubb.  
 
nu säger jag inte att du har fel,Bo jag bara belyser frågan från ett håll som sällan diskuteras.

2005-08-01, 21:11
Svar #17

Michaël Lehman (Philippos)

Så en historikers uppgift är alltså inte att försöka närma sig sanningen, att utreda ?wie es eigentlich gewesen?, utan att okritiskt tradera uppgifter ur diverse dokumenter?
 
Marc, har du några som helst belägg för dessa dina påståenden?

2005-08-01, 22:19
Svar #18

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
jag ber om ursäkt för min dyslexi,det blev lite
fel stavningar i hastigheten.skrirvita =Skrivits
Lndköpinsstift=Lindköpingstifts  
berv=brev

2005-08-01, 22:50
Svar #19

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Michael,jag vet bara lite om processen,jag vet inte om man kan kalla Bygd?n historiker,men uppgiften vad som jag förstår det att skriva av orginal källan som sen blir Samlingen i bokform stiftes herdaminne och att skriva av orginal källa torde inte vara så lätt,krävs nog
kunnighet i latin. för detta jobb var Bibliotikarien meriterad,men någon historiker var han inte.  
Carl sazbad och den gruppen som gjorde ett utmärkt jobb med kompletteringar på Bygd?n Herdaminne genom utredningar fick man fram saker till nytta för oss. men en ev nackdel kan vara just Kyrkans arkiv eller skolarkiven eller brev från ärkebiskopen,om det är i sådana platser som tillnamnet Grubb eller Bure andvänds och man räknar bort dom orginalen som mindre goda källor
då hamnar man i problemet att enda källan som visar att dom andvände tillnamnet tas bort innan man ut värdera källan.  Michael måste jag ha bevis när jag tar upp en fråga eller belyser en sak som jag inte sett förr i disskutionen.

2005-08-02, 00:18
Svar #20

Michaël Lehman (Philippos)

Marc,
 
Att du vet föga av den historievetenskapliga forskningsprocessen är ingen nyhet. Den historiska forskningsprocessen stannar ingalunda därvid, att man blott okritiskt traderar uppgifter ur källmaterial. Den består också av ett analytiskt moment, där källkritiken (eller den historiska metoden) är av största vikt. Detta gäller alltså inte blott Bygd?n specifikt, utan envar, som framställer historiska utredningar. Låt oss nu slippa ytterligare en fruktlös diskussion om goda och dåliga källor; läs i stället äldre inlägg i detta ämne.
 
Och ja, jag menar, att man alltid skall ha något stöd för de påståenden, som man framförer.

2005-08-02, 00:54
Svar #21

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Nu hänger jag inte riktigt med... En tryckt bok är väl ungefär så långt från en originalhandling man kan komma. Jag tror heller inte att Petrus Caroli (död 1587) har lämnat några handlingar till Axel Setterdahl (född 1856). Och om det är något som en matrikelutgivare ovillkorligen måste göra, så är det just att utreda huruvida de uppgifter som han eller hon återger är korrekta. Det är liksom hela poängen med historisk forskning. Resonemanget med när och om vissa namn användes är fullständigt galet och tillsammans med Marcs kommentarer om källhantering visar det på fullständig obekantskap med högst ordinär metodik - vet man inte hur ett forskningsarbete bedrivs (tydligtvis inte ens ryktesvis), är det inte så lyckat att yttra sig i ämnet. En introduktionskurs i historisk forskning är att rekommendera.

2005-08-02, 11:40
Svar #22

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Innan någon överreagerar på mitt senaste inlägg, vill jag säga att jag är medveten om att jag yttrade mig något skarpt, men hela resonemanget visar en grundläggande okunskap om hur forskning bedrivs. Forskaren måste skaffa sig kunskap om hela det relevanta källmaterialet - rör det sig om handskrivna källor: datera dem, klarlägga deras ursprung och de sammanhang vari de uppstått, fastslå deras eventuella inbördes beroenden, klarlägga hur tendentiösa de kan vara etc. Traditionsuppgifter - både i genealogiska handskrifter och i tryckt litteratur - ställer forskaren inför ytterligare ett antal svåra frågor, som inte minst kräver en breddning av perspektiven och en utökning av det källmaterial som måste användas.
 
Frekvensen och kvantiteten - hur många gånger en uppgift nämns - är ju inget bevis för uppgiftens säkerhet, endast för hur lätt en felaktighet kan spridas. Den har ingen kvalitativ betydelse. Karl Warburg ansåg på sin tid att Daniel Fallström var en av Sveriges främsta poeter, eftersom hans diktsamlingar sålde i stora upplagor...
 
Ingen gång kan forskaren låta sina privata bedömningar påverka värderingen, utan grunden måste bestå av den källkritiska och objektiva prövning som han eller hon måste lära sig i grunden och ständigt öva sig i. Behärska källorna, behärska forskningsläget, behärska arbetssättet -  något alternativ finns inte.

2005-08-02, 13:56
Svar #23

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Jag ser att  min fråga eller mitt inlägg var känsligt och man regerar starkt. Jag för står att man behöver vara källkritisk, som Gillingstam brukar vara i sin forskningsarbete.
och för att klargöra det så anser jag också  i sin egen släkt forskning att man behöver vara källkritisk jag har forskat själv i över 22år och i min kurser så ber jag dom noga skriva upp alla källor fråm microkorten.  
men tyvärr fatta varken Bo eller Michael min fråga! så jag tar om den det finns orginal dokument (Bo) från 1500-1600 talet skrivna av den kyrkoherde som hade sin ämbetsperiod och dom dokumenten samlas hos biskopen.likväl som övriga Kyrkoprotokoll så bevarades dessa orginal dokument i respektive stifit.är ni med så långt sen så har dessa orginal dokument blivit avskrivna  tex. av Bygd?n ett par hundra år efter (ja, Bo) Han är normalt källkritisk i all sin forskning,men vad jag tror så hade han fullt upp att samla och skriva av dessa orginal dokument,för att sen utge detta band böcker Härnösand stifts Herdaminne,att sen kolla varje uppgift han skrivit ned verkar för mej ett otroligt jobb och jag undrar om det ingick i arbetet men om ni säger det så skall jag inte säga emot. men en tanke äe att man  brukar Skriva orginal handlingar eller pergament Brev sen arkivera dom. det var Processen frågan är om dessa orginal dokumenten  är bland dom enda som visar att personen kallas Grubb,och man gör som ni avslår källan i okunskap och säger det är ingen orginal källa det är en bok trykt 1850 tal. så den kan vi inte ta på allvar då har man inte kunskap att bakom denna bok eller avskrift finns en orginal Dokument direkt från  Personens egen mun med denna kunskap har Herdminne tycker jag större källvärde.och jag vet att dett perspektiv är nytt för många därför värt att diskutera.tycker inte du det Bo? jag vet att du är noga med källor som Stads arkivarie,  vi har till och med mötts i linköping för många år sen när jag träffa Lars Bäcklund (han var min 7 männing) Michael jag brukar inte hacka på dej om källor jag skulle uppskatta det om du inte gör det på mej heller,du vet att jag använder källkritik ett exempel är när vi skrev om Gestricius här om dagen vi två är dom enda som svara på frågan och vi lämna källor titta tillbaka på det,så ser du att jag inte är så okritisk som du vill ha det till,utan idet här fallet handlar det om att belysa dokument som många inte känner till.  
En liknelse mickrokorten anses som orginal källa men i sjäva verket är det en avskrift eller avbild från orginal dokumentet födelseboken,men där har man kvar ett högt källvärde till skillnad från avskriften Herdaminne   /Marc

2005-08-02, 14:34
Svar #24

Michaël Lehman (Philippos)

Ett herdaminne är ingen avskrift (källpublikation), utan ett forskningsresultat. Bygd?ns Hernösands stifts herdaminne är alltså inte några ?avskrivna original dokument?, utan en analytisk bearbetning av ett stort och varierande källmaterial. Ett herdaminne är inte en källa till släkt- och personhistoriska utredningar, utan blott en referens. Att en författare till en bok har använt sig av historiskt källmaterial för sin framställan är ingen garanti för bokens uppgifters höga sanningshalt. Processen från källurval och datainsamling till analys och det färdiga resultatet kan ha bjudit på många fällor, och författaren kan ha blandat in gamla historiska missuppfattningar och rent av egna spekulationer. Även referenser skall värderas enligt källkritiska kriteria.
 
Marc, var finnes dessa dokumenter, som du talar om? Och nej, Marc, du lämnade inga källhänvisningar. Däremot hänvisade du till några referenser.

2005-08-02, 15:21
Svar #25

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Marc, vad är det för dokument som du påstår att kyrkoherdarna skickade in om sin ämbetsperiod till biskopen?  
Att något sådanat skett kontinuerligt och varit allmänt påbud ifrån domkapitlet till prästerna har jag aldrig sett eller hört talas om under alla år jag forskat (och det är 24 år nu). Att man däremot i efterhand, främst med start under upplysningstiden på 1700-talets mitt, summariskt började anteckna i ministerialböckerna vilka präster som tjänstgjort i socknen är en annan sak.  
Du tillskriver personer namnet Grubb som inte är belagda med detta. Vad jag förstår utgår du blint ifrån vad Bygdén och andra herdaminnesförfattare anger. Du förlitar dig även, vad jag kan utläsa i det du skriver ovan, att dessa personer bygger sina biografier på originalkällor.  Vad du inte verkar veta (eller ta till dig?) är att Bygdén mfl tillskriver många präster och deras barn släktnamn som de aldrig själva använt sig av utan är efterkonstruktioner i äldre sekundärkällor. Detta var vanligt av äldre historiker då de skrev biografier. Det är bara att titta i Peter Wieselgrens Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, utgiven 1835 till 1857, så inser man hur opålitliga uppgifterna ifrån äldre historiker är.

2005-08-02, 15:30
Svar #26

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Är det som du säger Michael så har jag blivit grovt fel informerad, Citerar du från något ställe om processen eller vet du något ställe som styrker det du sagt,vill jag gärna ha det. så jag kan droppa den fel information jag fått ,och haft i flera år för är det som du säger så är det ju jätte viktigt att gå igenom källkritskt då håller jag helt med om att man inte kan lägga så stor värde på herdaminnena,och som sagt då förstår jag dej och Bo och håller helt med,och man kan glömma det jag sagt för det byggde på fel information.
 
Sen är det kanse fråga om ordval Jag kallar det nedanför för källuppgift och du kalla den för referenser men att det inte var Källhänvisnig. kan du ge ett exempel på vad du menar med Källhänvising dett skulle jag uppskatta.  
Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 248-251.
Källa : Svensk uppslagsbok band 19 spalt 507

2005-08-02, 16:29
Svar #27

Michaël Lehman (Philippos)

Marc,
 
Vad är det du vill veta?
 
Om Hernösands stiftsherdaminne kan man läsa här.
 
Om Bygd?n och hans forskaregärning kan man läsa i Svenskt Biografiskt Lexikon.
 
Om historievetenskaplig metodik kan man läsa i bland andra
 
Dahlgren, Stellan, & Flor?n, Anders (1996). Fråga det förflutna. Lund: Studentlitteratur.
 
Hildebrand, Bengt (1961). Handbok i släkt- och personforskning. D. I : Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
 
Kjeldstadli, Knut (1992, 1998). Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur.
 
Torstendahl, Rolf (1966). Introduktion till historieforskningen : Historia som vetenskap. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur AB.
 
Tosh, John (1994, 2000). Historisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
 
Skillnaden mellan en källa och en referens är, att en källa ingår i den analytiska bearbetningen i ens forskning, medan en referens enbart refereras. Huruvida en bok är en källa eller en referens avgöres av ens frågeställning.
Om man sålunda i sin släktforskning noterar en sammanfattning av en artikel ur Svenskt Biografiskt Lexikon, har man använt SBL som referens. Om man däremot skriver en jämförande uppsats om biografiska lexika, så kan man använda SBL som källmaterial.

2005-08-02, 18:00
Svar #28

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Tack, jag delar nu din och Bo syn när det gäller Hedaminne har tyvärr varit felinfomerad en långtid.  
Jag har läst Hildebrand, Bengt (1961). Handbok i släkt- och personforskning. D. I : Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.  
men det verkar som jag blandat ihop Källa och Refens ibland Mvh Marc

2005-08-02, 18:19
Svar #29

Christoffer Hornborg

Här glöder tangenterna ser jag. Men är det Grubb eller teori och metod i släktforskning som diskuteras?? :-)
 
Jag har trasslat in mig lite i den Nils Grubb som föddes 1667 i Umeå och dog 1720 i Tegelmora. Det som förbryllar mig är att jag på forumet liksom antavlor utlagda på nätet stött på inte mindre än fyra hustruar till denne: Christina Avander, Christina Ruth, Katarina Buckow och Katarina Buckham. Barnen till Nils har i dessa sekundära källor figurerat under olika makor. Är någon på detta forum införstådd med urkunderna bakom dessa uppgifter och villig att redovisa för Nils hustruar och barn så skulle jag vara väldigt tacksam.
 
MVH
 
Christoffer

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna