Geisler

[Ulf Sawert]

Hej! Har just kommit på att jag har en anfader som hette: Johan Tobias Geisler (1683-1729). Han var: markscheider (kartritare) vid Falu Gruva och han gifte sig 1720 med Emerentia Sohlberg. Hennes mor hette: Brita och var dotter till bergsrådet Harald Lybecker (1649-1714).
 
Denne Johan Geisler var den kände professorn i Uppsala: Erik Gustav Geijers morfars far! (Hans mor: Ulrika Geisler, dotter till: Erik Geisler).
 
Johan Geislers far hette: Christian Geisler (1629-1687) och var gift med Barabara Lawe. Christian var Brukspatron vid Garphyttans silvergruva. Släkten Geisler kommer från Tyskland.
 
Om någon vet något intressant om denne man: Johan Tobias Geisler eller om släkten Geisler, får ni gärna skriva detta här eller maila mig på: composerulf@hotmail.com
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Ulf Sawert]

Jo...jag glömde ju att berätta hur jag är släkt med denne Johan Geisler: det är genom dottern Emerentia Barbara (1717-1739) som bara 20 år?gifte sig med riksdagsmannen och brukägaren (sålde sin del i bruket på äldre dar)Fredrik Munktell, son till Johan Munktell. Emerentia dog strax efter att hon fött sonen: Eric Munktell (farfar till prosten Fredrik Muncktell som skrivit en känd dagbok). Även den som vet något intressant om släkten: Sohlberg får också gärna höra av sig!
 
Vänligen
 
Ulf Sawert

[Elisabeth Thorsell]

Följande kungörelse från Länsstyrelsen i Karlstad, daterad 21 april 1801, kan ju ha sitt intresse i sammanhanget:
 
Följande Rymmare warda härigenom allmänneligen efterlyste nemlingen:
 
1:o Bergslags-Casseuren i Fahlun Eric Geisler, som för åsamkad Balance til Bergslagets Cassa warit under Ransakning stäld, men sig undanhållit utan at efter noggran spaning kunna ertappas. Och är Geisler liten och undersätslig til wäxten, med trindlagt ansigte, swarta hår och mörka ögonbryn; men hans klädsel finnes icke upgifwen.
 
Denne Erik Geisler var född 1760 14/12 och morbror till Erik Gustaf Geijer, och brorson till Ulfs anmoder Emerentia Barbara, allt enligt Örnberg VI:211.

[Ulf Sawert]

Jo, ett litet fel ovan: jag har skrivit där att Eric Munktell skulle ha varit farfar till prosten Fredrik Muncktell...men det skall vara far och inget annat (Eric Munktell var min anfader genom dottern: Gustava).
 
Tack för inf. Elisabeth! skriv gärna mer!
 
Ulf

[Jan Kartengren]

Släkten Geisler är införd i Svenska ättartal 1891 (sjunde årgången, Stockholm 1891) s 210-213. Biografiska uppgifter rörande Johan Tobias G (1683-1729) återfinns i Svenska män och kvinnor bd 3 (Stockholm 1946) s 40 och i Svenskt biografiskt lexikon bd 17 (Stockholm 1967-69) s 45-46 föregången av en textöversikt s 44-45.
 
Om Johan Tobias skriver Sten Lindroth följande i Svenskt biografiskt lexikon.
 
Redan innan G inskrevs vid Uppsala universitet femton år gammal, hade han ett par år vistats där och bedrivit övningar i mekaniken för Olof Rudbeck, som lät tilldela honom ett stipendium för mekaniska studier. G ägnade sig under studentåren även åt musik, porträttmåleri, kroppsliga exercitier och svarvarkonsten och uppges desutom ha hjälpt Rudbeck att ordna hans herbarium. Sedan han, tydligen 1706, lämnat Uppsala, tycks han ha tvekat om sin levnadsbana, tjänade en tid som informator och därefter som guvernementssekreterare i Bremen.  
 
Efter hemkomsten inträdde G i bergskollegium, där han gjorde sin karriär och 1714 utnämndes till markscheider med säte vid St Kopparberget. Med sina rika tekniska och konstnärliga gåvor blev G en av de främsta gruvmätarna i sv bergshistoria. Han förfärdigade en mängd minutiösa gruvkartor, särskilt över Falu gruva. De är alla utsökt vackra, men praktnumret i G:s produktion är den stora kopparbergskartan 1718, smyckad med ett ståtligt panorama över hela gruvområdet. Inte bara kartritningen utan också markscheideriets teknik bragte G till stor fullkomning. Hans i flera handskrifter bevarade lärobok, De förnemsta styckena af markschejderiet (1725), studerades länge av markscheiderilärlingarna i vårt land. Han förbättrade instrumentutrustningen, konstruerade sålunda ett nytt mätbord och en kvadrant med dioptrar, och undervisade även utländska bergsmän i markscheideriet. Som skicklig mekaniker ock byggmästare förestod G dessutom från 1721 sysslan som Bergslagets byggmästare vid garmakeriet i Avesta.
 
Men G förvärvade också som poet ett inte obetydligt rykte i samtiden och den närmaste eftervärlden.Han tillhörde den karolinska barockens många skrivglada tillfällighetsdiktare, verksam vid bröllop, begravningar och patriotiska evenemang. Hans dikter, av vilka några omtrycktes i Carlesons och Sehlstedts antologier, nämndes med lovord ännu av fru Nordenflycht. Märkliga är de inte, men de vittnar om formell färdighet och en inte obetydlig uppfinningsförmåga; annars tenderar de snarare åt det triviala än det svulstiga. Ännu läsvärd är del lilla bagatellen Bästa årstiden till giftermål, medan det långa och livliga poemet om St Kopparberget (1719) äger intresse genom sitt ämne. G översatte också Guarinis herdedrama Il pastor fido. Enligt samstämmiga vittnesbörd efter hans alltför tidiga bortgång var han en ovanligt omtyckt och älskvärd människa; -saktmodigheten-, sades det, -hade lika som tagit sitt säte hos honom-.

[Jojje Lintrup]

Mina barn är ättlingar till Johan Tobias Geisler, som förutom att vara markschreider också var en utomordentlig konstnär och poet. Hans hustru Emerentia var dotter till Erik Sohlberg, den man som kom att bekosta Linn?s resa till Holland där blomsterkonungen tog sin läkarexamen. Om detta har jag skrivit en liten artikel som kan läsas på min sajt http://web.telia.com/~u25013696/ (se Linn? i Falun).
 
Släkten Sohlberg härstammar från Östergötland. Erik Sohlbergs svärfar Harald Lybecker var en mycket imponerande personlighet. Jag önskar dig lycka till i ditt utforskande av dessa släkter, du kommer att ha enormt mycket att göra! Jag kan rekommendera dig att läsa följande böcker:
 
Bertil Bo?thius: Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott, Uppsala 1965.
Karl-Gustaf Hildebrand: Falu stads historia till år 1687 (två band), Falun 1946.
Birgitta Ericsson: Bergsstaden Falun 1720-1769, Uppsala 1970.
Sten Lindroth: Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början (två band), Uppsala 1955 (med illustrationer av bl.a. Geisler).
 
Läs också om Linn?s viktiga år i Falun (flera av hans medresenärer under Dalaresan var besläktade med Falu bergsmän och Munktellarna i Grycksbo, där de drev ett pappersbruk - de härstammar från prästsläkten Munktelius, f.ö.)
 
Det finns ett torg i Falun som heter Geislerska parken.

[Jojje Lintrup]

Ahhh... Just det! Jag glömde...
Bruksägaren Fredrik Munktell var barnbarns barnbarn till Stormor i Dalom (Margareta Zäbråzynthia Buraea), men det visste du förstås förut, va?!
 
Den du kallar Erik hette faktiskt Johan Erik. Och sonen, prosten Munktell var inte bara författare utan också en mycket viktig släktforskare på sin tid, bl.a. som författare till Västerås stifts första herdaminne.

[Ulf Sawert]

Tack Jan och Jojje för era fina inlägg, det var intressant! Då är vi alltså släkt Jojje!
 
Jodå, det där med Stormor i Dalom känner jag nog till...henne har jag koll på! Du vet väl att linjen upp...går på Fredrik Munktells mors sida (Margaretha Troilia) och INTE på faderns!! Inte kommer väl dina barn också från Munktells?
 
Jag har även hittat en känd dansk kompositör som hette: Christian Geisler (1869-1951). Han skrev en mängd klassisk musik och hade varit elev till de så kända kompositörerna i Danmark: Niels Gade och Johan Hartmann - dessa personer som också sångerskan Amalia Walin (syster till operasångaren Rudolf Walin) umgicks med under sin turné i Köpenhamn i mitten på 1800-talet.
 
Lägg gärna ut mer inf. om ni hittar något intressant!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Hej igen Jojje! Har kollat lite på din fina hemsida nu, jaså du härstammar från Wallenbergssläkten! det var inte dåligt. Vet du denna släkts koppling upp till stormor i Dalom? Så vitt jag förstått så går linjen ned från Stormors dotter Elisabeth.
 
Inga flyttfåglar i sikte härute vid havsbandet ännu!
 
Vänligen
 
Ulf

[Jojje Lintrup]

Mina barn är släkt med dig Ulf, inte jag. Jag är släkt med Wallenbergarna, ja, men härstammar då från släkten Wallberg, som var släktens namn tills de mer ambitiösa grenarna behagade förbättra det... Så vitt jag känner till så saknas koppling mellan Wallenbergarna och Stormor i Dalom. (Kopplingen finns ju förstås via mina barn, men är lite långsökt.)
Och ja, mina barn härstammar också från släkten Munktell. De är ättlingar till moraherden Olof Arborelius och hans hustru Ulrika Maria Munktell (syster till din Gustava).

[Ulf Sawert]

Hej Jojje! Men jag har ju själv sett på nätet...att det skall gå en linje ned från Elisabeth (dotter till Stormor) till Biskop Wallenberg (A.O. Wallenbergs far)! Det står ju även i en massa böcker att Wallenbergs bl. a. härstammar från Stormor - ingen rök utan eld!
 
Vänligen
 
Ulf

[Jojje Lintrup]

Biskop Marcus Wallenberg var son till Lektor Marcus Wallenberg, som i sin tur var son till min anfader Jacob Wallberg. Det är naturligtvis fullt möjligt att Stormors blod kommer in där emellan, men eftersom jag inte är sååå intresserad av släkten Wallenberg som sådan, så är jag okunnig om detta förhållande.
 
Jag kan dessutom intyga att många bolmande rökar har kommit utan att det ens existerat en enda liten glöd, och att det är ett misstag att dra förhastade slutsatser för det mesta.
 
Som sagt, läs de rekommenderade böckerna, så får du en stor upplevelse. Herrarna i falun var verkligen intressanta, på många sätt.

[Ulf Sawert]

Hej Jojje! Man kan kan faktiskt se på ditt ansikte (hemsidan) att du är släkt med Wallenbergs, iallefall kan jag det! Eftersom dina barn kommer från Eric Munktell förmodar jag att du läst prosten Fredrik Muncktells så intressanta dagbok (utg. i tre delar).
 
Han som ofta skrev: Hu, hu... och som fick kämpa så hårt med dålig ekonomi (och hälsan!) trots att han var omgiven av framgångsrika släktingar - ta bara hans mors kusin som var: greven, fältmarskalken och riksståthållaren över Norge Johan August Sandels! Visst är det lite märkligt att han inte nämner denne släkting med ett enda ord. Han umgicks ju också med många olika högadelssläkter som bodde runtomkring i trakten, men så vitt jag förstått, så imponerades han inte så värst av dem.
 
I dagböckerna så näms ju flera från släkten Arborelius, du får gärna meddela mig om du känner till något intressant om denna (och andra) släkter som ingår i Munktellsfären.
 
Vänligen
 
Ulf

[Jojje Lintrup]

Känner du till dina nordamerikanska anor?

[Ulf Sawert]

Hej Jojje. Du menar...släkterna Rambo mfl.? Nej jag vet nästan inget om dessa? Finns det något intressant där?  
 
Men håller du inte med mig Jojje...denne Fredrik Muncktell, som umgicks med så många släktingar - det tycks ha gått ett lämmeltåg av folk till prästgården där han bodde. Han följde också med noga i världshändelserna...bl. a. kommenterar han grekernas uppror i dagboken. Här är alltså hans mors kusin en av Konungarikena Sverige/Norges (union) mäktigaste personer och han nämner inte detta MED EN ENDA RAD! Vad säger du om detta?
 
Vänligen
 
Ulf

[Göran Löfstedt]

Hej!
Jag söker anfäder och ättlingar till Johan Tobias Geisler, f. 1758-02-26 i Falun, d. 1826-03-30. Han var bergmästare i Södermanland och Östergötland. Gift med Maria Beata von Tholijn, f. 1766-04-21, d. 1837-06-07 i Norrköping.
 
Källa: Ättartavlor släkten von Tholijn.
 
mvh Göran