ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 07 februari, 2014  (läst 4848 gånger)

2013-03-29, 20:40
läst 4848 gånger

Utloggad Filip Törnroos

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 68
  • Senast inloggad: 2013-06-26, 09:46
    • Visa profil
Små fynd:  
 
Har tidigare försökt finna fadern till kaptenen Hans Eriksson Falck och översten Simon Eriksson Falck (Falkenfelt).  Jag antog att fadern var krigsprästen och senare kyrkoherden i Narva Ericus Johannis Falck men en duktig släktforskare gick igenom den kände släktforskaren Henrik Falcks efterlämnade arkiv och kom till slutsatsen att en starkare kandidat som fader för dessa bröder är Erich HHindersson (Henriksson) Falck. Hans första fru är död före 1641, då han är gift med Anna Eriksodotter Enevaldsson, vars far ägde Gumböle hemman i Helsinge kyrkby.  
 
Erik Henriksson Falck hade en broder häradsfogden i Raseborg Lars Henriksson Falck.  
 
Erik Henriksson Falck var fd. fogdeskrivare ca. 1620; skrivare i kaptenen Matts Larssons kompani 1624 (kaptenen bodde i Sibbo Hindsby) ; skrivare hos länsstyrelsen för Nylands och Tavastehus län, som nämns på  TenalaTenhola vinterting 17.1.1631; viceförtroendeman för länsstyrelsen som på Tenala/Tenhola sommarting krävde från en fd. fogde en penningsumma å länsstyrelsens vägnar och samma Erich Falck som på Esbo höstting 8.11.1641 krävde upphävning av försäljningen av hemmanet Gumböle å hans frus Anna Eriksdotetter Envaldssons och hennes systrars Valborgs och Kerstins vägnar, som själv vistades i Lifland. Deras bröder hade sålt Gumböle hemmanet till kaplanen Martini Brennerus. Erich Falk dog som proviant- och skattemästare på Kokenhusen (100 km från Riga) 1656, då ryssen intog befästningen och slottet. han hade då två underåriga barn.  
 
De ovan nämda kaptenen Hans Eriksson falck och översten Simon Eriksson Falck (Falkenfelt) torde vara söner till Erich Henriksson Falck från hans första äktenskap med NN. Från Erich Henriksson Falcks ovan nämnda andra gifte är två barn kända: Margareta, som var gift med en löjtnant Jacob Andersson senast 1662. Han hade besökt Kokenhusen ngt före ryssen intog befästningen. En son till Erich var Matts Ericksson Falck, som torde vara samma person som verkade som skrivare i Hollola härad 1661 - 63 och som fogde i Hollola övre härad 1663 - 82. Till MAtts Eriksson Falck efterkommande hör viceadmiralen Peter Georg von Falck.  
 
Fadern till bröderna Erik- och Lars Henriksson Falck är okänd.  I Tenala/Tenhola fanns en kyrkoherde 1570 som hette Nicolaus Martini Falck. Han hade en efterträdare Henricus Johani åtminståne 1586-96. (Lars Erisson Falck hade en son som hette Johan/Hans).
1644-68 nämns Petrus Ingemari som kyrkoherede i Tenala. Denne Petrus Ingemari var gift II med Margareta Persdotter, som varit gift ca. 1635 med Lars Henriksson Falck i hans andra gifte (död 1650). Det kan nämnas att Petrus Ingemari (far Ingemar Nilsson) var född i Bockhult i Annerstad 3.4.1593. Besöäkte skolan i Växsjö 1614, i Nyköping från 1617 och i Kalmar från 1622.  Månne farsföräldrar till Lars- och Erik Henriksson Falck borde sökas i Sverige kring Kalmar, där det bevisligen funnits Falckar med ungefär samma samhälleliga status ?                                          
 
Påskhälsningar !

2013-04-16, 09:51
Svar #1

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Jag har ritat upp Kalmar- och Östgötasläkten Falck , enlig SBL, huvudsakligen sammanställt av Bengt Hildebrand.  
Hoppas det blev lättförståeligt.
 
 
Om vi börjar med Simon Hansson Falck nr:1ü, som bodde i Kalmar redan 1591,kan han vara ättling till Biskop Erik Falck. Det skulle vara högst troligt om Biskop Erik Falcks söner är födda så tidigt som jag antar,  
Bengt F. till exempel hade barn 1587.
 
Kopplingen till Biskopen är; Jöran/Göran Simonsson Falck 1.5, gift med Christina Gyllencornett.  
Göran Falck sägs enligt vissa källor vara sonson till Bengt Falck,  
vilket enligt denna uppställning motsägs av fadern Simons patronymikum Hansson.  
Men hypotesen om släktskap är intressant ändå.
Tidsmässigt stämmer det att han skulle kunna vara sonsons son?
 
Zacharias Simonsson Falck 1.4ü skrivare på Svartsjö,  
en av döttrarna var gift med Olof Rechard, en annan dotter var gift med Olof Eriksson som ägde en fastighet i Stockholm,  
en tredje dotter Brita, levde 1670, var gift 1, med Johan Nilsson Gyllenax, gift 2 med Nils Johansson.
Zacharias Simonsson Falcks, första hustru Anna Jönsdotter Lünows namn kan även skrivas; Luna, Lunau, Lunow och Lünou. Zacharias andra hustru Brita Svensdotter, innehade Prästnibble (Nybbla) i Kvarstå i Hilleshögs socken.  
Brita Svensdotter var även gift med Johan Nilsson Rosenflycht.
 
 
Zacharias Andersson Falck som var gift med Katarina Elfendahl, och som hade;
barnen Johan (omkom med brigantinen Arild 1703), Zacharias, Gustaf, Andreas, Anna och Brita,  
var son till Anders Hansson Falck och Maria Volger.  
Familjen anges 1710 vara bortförda till Kazakstan?
Zacharias bror, Adam Andersson Falck, var gift med Katarina Udd.
Vilken Anders Falck kan ha varit fader? Hur passar han in i släkten?
En Zacharias Falck ligger begravd i Ljungby, södra Mörads härad, levde 1644 – 1721. Vem var han?
 
 
Sedan Östgötasläkten Falck.  
Utgångspunkten för den släkten börjar med Peter/Per Andersson Falck 2
Han måste vara född senast 1633 (om vi gissar att han minst var 20 år då han fick barn) möjligtvis tidigare.  
Det placerar honom i tredje ledet vid jämförelse med Simon Hanssons Falcks söner (det fanns säkert döttrar också)  
eftersom de dog mellan 1622 och 1649.  
Kan det eventuellt finnas något samband där?  Vem var fadern, denne Anders Falck?
 
Carl Gustaf Gustafsson Falck 2.1.2ü, född 1672, kan han vara den artellerilöjtnant som gifte sig med Maria Osenhjelm (Calmare Ros). Hon ligger begravd i Sjögestad och han var från Sjögestad.
 
Israel Falck 2.1.1 kan det vara samme Israel Falck som var bokhållare i Jönköping?
 
Några funderingar kring släkterna Falck, kan de höra ihop trots allt?
 
Med vänliga hälsningar
Charlotte Söderblad

2013-04-16, 09:56
Svar #2

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Fick bara med ett dokument och jag tror inte den går att öppna. Får fundera på hur jag ska göra.
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-04-17, 12:06
Svar #3

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej igen!
 
Nu lägger jag in de två Falcksläkterna så här istället:
 
Kalmarsläkten Falck
 
------------------------------ Tabell 1 ------------------------------
Simon Hansson Falck. Simon skrivare. Var bosatt i Kalmar redan 1591. 1
Sönerna kallades sig Falck, Falckius, Falk eller Falkius.
Gift med ?.
                                Barn:
Hans Simonsson Falck. Död 1643. Johannis Simonis Falkius. Kyrkoherde i Persnäs.
Daniel Simonsson Falck. Född 1636. Se tabell 2.
Peter Simonsson Falck. Död 1622. Magister i Wittenberg, diplomat.
Zacharias Simonsson Falck. Död 1629-09-16. Se tabell 3. 1.4
Jöran Simonsson Falck. Död 1637. Se tabell 4. 1.5
Lars Simonsson Falck. Död 1649. Se tabell 5.
Anders Simonsson Falck. Död 1637. Se tabell 6.
 
---------------------- Tabell 2 (generation 1)  ----------------------
                           (Från Tabell 1)
 
Daniel Simonsson Falck. Född 1636. Slottskrivare och tullnär i Narva.
 
Gift med Catharina Hölsthorst.
 
                                Barn:
   Daniel Danielsson Falck.
   Anton Danielsson Falck (Falkenclou).
 
---------------------- Tabell 3 (generation 1)  ----------------------
                           (Från Tabell 1)
 
Zacharias Simonsson Falck. Död 1629-09-16. Gustaf Adolfs kamerala medarbetare.
 
Gift 1:o med Anna Jönsdotter L?now.
Gift 2:o med Brita Svensdotter.
 
                                Barn:
   Petter Zackrisson Falck.
   Johan Zackrisson Falck.
   dotter Falck.
   dotter Falck.
   dotter Falck.
 
---------------------- Tabell 4 (generation 1)  ----------------------
                           (Från Tabell 1)
 
Jöran Simonsson Falck. Död 1637. Kapten vid västgöta regemente.
 
Gift
 
                                Barn:
   Peter Jöransson Falck (Rytterström).
 
---------------------- Tabell 5 (generation 1)  ----------------------
                           (Från Tabell 1)
 
Lars Simonsson Falck. Död 1649. Skrev sig på 1640-talet till Kvarntorp.
 
Gift med Anna Andersdotter.
 
---------------------- Tabell 6 (generation 1)  ----------------------
                           (Från Tabell 1)
 
Anders Simonsson Falck. Död 1637. Borgare i Kalmar.
 
Gift med Anna Moringius
 
 
 
 
Östgötasläkten Falck
 
------------------------------ Tabell 1 ------------------------------
 
Peter (Per) Andersson Falck. Död 1666. Kapten vid Östgöta regemente. 2
Fick 1648 livstids förläning på Tollstad i Sjögestads socken samt Orremåla i Horns socken. År 1653 fick Peter F. barn med sin
tjänstekvinna. År 1664 fick han plikta vid tinget, fjärde resan, för överträdelse av sjätte budet.
 
Gift med ?.
                               Barn:
   Gustaf Petersson Falck. Död 1712-04-30. Se tabell 2.
 
---------------------- Tabell 2 (generation 1)  ----------------------
                           (Från Tabell 1)
 
Gustaf Petersson Falck. Död 1712-04-30.
 
Gift 1:o med Maria Holmberg. Begravd 1695-10-11 i Sjögestad.
 
                                Barn:
   Israel Falck. 2.1.1}
   Carl Gustaf Gustafsson Falck. Född 1672. 2.1.2
   Peter Gustafsson Falck. Född 1680. Död 1748. Se tabell 3.
   Gustaf Gustafsson Falck. Född 1687. Död 1725. Se tabell 6.
 
Gift 2:o med Märta Drake. Död 1743-01-19.
 
 
---------------------- Tabell 3 (generation 2)  ----------------------
                           (Från Tabell 2)
 
Peter Gustafsson Falck. Född 1680. Död 1748. Postmästare i Örebro sedan i Mariestad.
 
Gift 1:o med Sophia Hammarin.
 
                                Barn:
   Johan Petersson Falck. Född 1719. Död 1799. Se tabell 4.
 
Gift 2:o med ?.
Gift 3:o med Margaretha Trana.
 
                                Barn:
   Lars Petersson Falck. Född 1737. Död 1788. Se tabell 5.
 
---------------------- Tabell 4 (generation 3)  ----------------------
                           (Från Tabell 3)
 
Johan Petersson Falck. Född 1719. Död 1799. Postmästare i Mariestad.
 
Gift med ?.
                                Barn:
   Pehr Johansson Falck. Grosshandlare.
   Knut Johansson Falck. Född 1753. Död 1824. Förvaltare på Forsby.
 
---------------------- Tabell 5 (generation 3)  ----------------------
                           (Från Tabell 3)
 
Lars Petersson Falck. Född 1737. Död 1788. Handlare i Stockholm. Brukspatron på Forsby.
 
Gift med ?.
                                Barn:
   Lars Larsson Falck (Falckenheim). Född 1766. Död 1831.
 
---------------------- Tabell 6 (generation 2)  ----------------------
                           (Från Tabell 2)
 
Gustaf Gustafsson Falck. Född 1687. Död 1725.
 
Gift med Utter.
 
                                Barn:
   Petter Gabriel Gustafsson Falck. Född 1719. Död 1767. Se tabell 7.
   Friedrich Adolf Petersson Falck. Född 1722.
 
---------------------- Tabell 7 (generation 3)  ----------------------
                           (Från Tabell 6)
 
Petter Gabriel Gustafsson Falck. Född 1719. Död 1767. Ryttmästare.
 
Gift 1:o med Rehbinder.
 
                                Barn:
   Carl Friedrich Benjamin Falck. Född 1757. Död 1793.
 
Gift 2:o med Ekestubbe.
 
                                Barn:
   Johan Ludvig Falck. Född 1761.
 
 
 
Med vänlig hälsning Charlotte

2013-04-17, 12:48
Svar #4

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
hej. försöker igen, någon som vet om en Falck som var handelsman i stockholm och gift med en fru pistolekors i slutet på 1600-talet i stockholm. De fick en dotter 1682, Anna Maria Falck som sedan blev fosterdotter (?) hos Friherren Mårten Lindhielm.
 
Hänsvisar till mitt inlägg ovan:  
 
Jag har ingen aning om hur jag ska få tag i detta föräldrapar...

2013-04-24, 12:29
Svar #5

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej Marthina!
   
Jag kan inte direkt  hjälpa dig med föräldrarna till ”din” Anna Maria Falck, men jag blev lite nyfiken på hennes historia.  
Vart tog hon vägen efter fångenskapen i Ryssland?
Var kommer uppgifterna om hennes föräldrar ifrån?
Är födelseåret det rätta eller ungefärligt?
 
Den Mårten Lindhielm som hon skulle ha hamnat hos hette före adlandet Mårten Grelsson Lindeberg. Född 1638 och död  1720, och ligger begravd i Lindhielmska koret i Runtuna kyrka.  
Friherre M. Lindhielm hade gården Lindö ca 2 km norr om kyrkan (bland andra egendomar).  
År 1680 gifte han sig med Anna Maria Silfverstjerna (änka efter Wilhelm Drakenhielm) och efter hennes död i januari  1697 gifte han om sig, samma år i december, med Margaretha von Beijer.
Han fick inte några egna barn.
Han var Landshövding i Nylands och Tawastehus län 1695 - 1696, innan han blev landshövding i Jönköping 1696 till 1720. Gjorde karriär inom det militära och slutade som överste för adelsfanan.
 
Mårten Lindhielm hade en bror;
Anders Lindhielm, Friherre och herre till Fågelstad och Ladvik i Salems sn. Född 1634 död 1704 på Viborgs slott, begravd i Salems kyrka med sin hustru och flera barn.
Landshövding i Viborgs län 1689 fram till sin död 1704.
Gift med Anna Engel Skyttehielm, med vilken han fick många barn.
 
Det vimlar av Falckar under 1600- och 1700-talet och det är väldigt svårt att forska kring dem.
Du kan leta efter en handlare Falck i hela Sverige (kanske även i Finland), även om han får en dotter i Stockholm.
Går det inte att titta i födelse och dopböcker i Stockholm runt 1682?
 
Kanske inte till någon hjälp, men försök utvidga ditt sökande och lycka till!
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-04-24, 13:16
Svar #6

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
Hej Charlotte!
Informationen finns bl.a. i hennes dödsnotis.
S.422-423 Bild.238 i Odensvi Förs. Västmanland hon dog 1751.03.15 beg.04.14
 
Den 14 april begravdes fendricken herr Anton Smidts i livstiden kära av älskade nu hos gud respekt(?) saliga fru Anna Maria Falck i från Kumla(kumla i odensvi). Hon blev hit till välden född av saliga och hederliga föräldrar 1683 uti stockholm. Fadern var handelsman, desammastädes och hennes moder hette Pistolekors. Strax efter den naturliga födeseln låto dess fäder kära föräldrar befodra henne till det heliga dopet. Men blefva strax därpå och då hon behöva deras omvårdnad, bägga genom salig död, skilda från världen. efter deras död av då hon hade ingen att lita sig till, behagades gud på det sättet skicka med henne, hon blev uti någa tid upptagen uti landshövdingens Lindhielms hus, av fölged hans fru öf till finland of ände till wiborg år 1702 när rysska armen lägrade sig på wiborg av dess lidman att staden ens skulle gå över af blifuna(?) intagen av fienden, begett hon sig med åtskilliga andra derifrå av på väge till stockholm under denna väg af på sjö råkade hon å nya uti ett beklagerligt tillstånd, hon blef tillfångatagen av ryska flåttan och blev bortförd till Moscow: uti denna stad av då hon vistas på väl uti hovet dersammastädes hon hos vista general admiralen, blev hon entlig, av då de svenska fångarna komma uti Påltava, bekant med herr Fenrick- av begett till året därpå 1710 den 22 februari uti äktenskap som gud behagat välsigna henne med 6 barn. 1 son och 5 döttrar, av vilka allendes sonen nu leva, de övriga voro dottrarne äro - förut gångna döda, avgångna 4 uti rysslandet de sena uti sverige: 1722 kom hon tillika med herr fenrick tillbaka till sitt fäderneland och altsedan har hon vistats häruti socknen af kumla by: hon har som alltom bekant är född en saktmodig och stilla levnad: sistlidnande den 15 mars inföll hon uti frossan, av strax därfå uti hetsig sjukdom, samma sjukdom tilltog alltmer övervara dag ifrån dag, af sändes enteliga hennes mödosamma vandring sedan hon här i världen levat vid pass 68 år.
 
Har även stött på information om hur hon haft det i rysland, men skulle vilja försöka hitta ett sätt att spåra hennes föräldrar.

2013-04-24, 13:25
Svar #7

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
http://www.webvoter.net/se/webforum/svar.phtml?id=5492&parent=1199816
 
Avskrift av:
Köpings-Postens julläsning 1951  
I RYSSARNAS KLOR  
En berättelse om en Odensvi-familj under Karl XII-krigen  
Av Lars Wadstein  
 
När jag försökte tränga lite djupare in i den i dessa trakter kända Wreta-släktens hävder, kom jag att fästa mig vid att nämndemannen i Åkerbo härad Carl Gustaf Smidt som avled på sin gård Gålby i Köpings s:n 14/1 1770 var född i Ryssland, närmare bestämt i Muscow (Moskva) den 18/2 1718. Varför var han född i Ryssland? Denna fråga sporrade till ytterligare forskning. Då vissa grenar av Wretasläkten på inte mindre än tre håll härstammar från honom, var det av vikt att få tag i hans föräldrar för att kunna tränga ännu längre tillbaka i tiden. Men hur skulle det tillgå? Som en parentes kan omtalas att han var mormors far till den i Köping och Köpingstrakten mycket kände syskonskaran bankofullmäktigen i Riksgäldskontoret, herren till Wreta Carl Ersson, Slaktaren och Borgaren i Köping Erik Eriksson samt herren till Hagelsberga och Ersonska gården på Glasgatan Anders Ersson.  
Av en tillfällighet fick jag i gamla papper på Uppsala slott veta namnet på Carl Gustaf Smidts moder, som hette Anna Maria Falck och när jag väl fått denna uppgift, följde snart faderns namn Anton Smidt, och sedan den ena upplysningen efter den andra, som jag här skall försöka skildra.  
För att börja med modern Anna Maria Falck, så föddes hon i Stockholm 1683, där hennes far var handelsman. Föräldrarnas namn har jag inte kunnat få tag i, annat än att modern hette Pistolekors, en på den tiden mycket ryktbar finsk adelssläkt. Men för att återgå till Anna Marias öden vill jag först citera några rader i Odensvi dödbok 1751: Strax efter den naturliga födelsen läto dessa hennes kära föräldrar befordra henne till det heliga dopet, men blevo strax därpå , då hon som best behövde deras omvårdnad bägge genom en salig död skilda från världen, efter deras död då hon hade ingen att lita sig till, behagade Gud på det sättet skicka med henne, hon blev någon tid upptagen uti Landshövdingen Lindenhjelms hus. Denne landshövding Lindenhjelm var den tappre krigaren från slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona Mårten Lindeberg, vilken på grund av sina förtjänster blivit adlad Lindenhjelm av Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora och sedan utnämnd till friherre av Karl XI. Han hade 1695 blivit landshövding i Nylands och Tavastehus län i Finland samt 1696 för Jönköpings län. 1697 hade han ingått äktenskap med Margareta von Beijer, tidigare gift med lagmannen Olof Stiernhöök. Det var som sällskap till fru Margareta vår Anna Maria Falck kom till det Lindhielmska huset, som ligger vid Västerlånggatan i Stockholm i hörnet av Tyska Brinken. När landshövdingen for över till Finland för att inspektera sina län följde hans maka honom och i deras sällskap var den unga Anna Maria. 1702 kom de till Viborg. Då bar det sig inte bättre än att ryska armén tågade mot staden och belägrade den. Då det såg ut som om staden skulle falla i fiendens händer flydde åtskilliga personer därifrån. Så gjorde ock Anna Maria. Hon lyckades komma till kusten och Åbo-trakten och efter mycken om och men lyckades hon få tag på ett fartyg, som skulle föra henne till Stockholm. Hon hade nämligen blivit skickad av landshövdingen att föra hans hemliga rapporter till hovet i Stockholm. Väl ute på Ålands hav närmade sig en rysk flotteskader och efter en mycket dramatisk strid varunder hon lyckades förstöra landshövdingens depesch blev hon i ett mycket ömkeligt tillstånd tillfångatagen och förd till Muschow i Ryssland.  
Från denna tid vet man föga om henne, men hon tycks ha funnit nåd inför sina fångvaktares ögon ty hon vistades så väl uti hovet dersammastädes som hos ryske General Amiralen, heter det i en gammal rapport. Under denna tid gjorde hon allt vad som stod i hennes makt för att lindra de många svenska fångna karolinernas svåra förhållanden. Hon var mycket omtyckt bland dem och ansågs vara en ljusets ängel.  
Vi skall nu återgå till hennes man Anton Smitt. Han föddes den 15/10 1685 i Dingtuna där fadern var före detta arrendatorn på Hallsta uti Dingtuna socken, Swen Bengtsson Smitt och modern gudälskande Ragnil Olofsdotter därsammastädes som det står i Odensvi dödsbok vid Anton Smitts död. Vid nio års ålder miste han sin far och troligen några år senare si mor, ty när han nyss fyllt 14 år begav han sig till Stockholm, där han betjänte åtskilliga herrskap 1704 begav han sig till Polen och blev inskriven som soldat vid Västmanlänningarna, som under general Rhenschiölds befäl låg vid Schlesiens gräns för att iakttaga en nyuppsatt fientlig armé. Denna kom också under general von der Schulenburg mot svenskarna och Renschiöld bröt därför vinterlägret för att tåga söderut. Den 3 februari 1706 fick Anton Smitt sitt verkliga elddop när arméerna sammanstötte vid Frauenstadt. Hundra steg från fiendens hinderlinje möttes svenskarna av den ena artillerisalvan efter den andra utan att låta sig hejdas, utan att förlora takt eller rättning, och de modiga svenskarna gick som segerherrar ur striden. Ej långt från stridsplatsen slogs läger, och där fick de vara ända till augusti. Karl XII kom själv dit med huvudhären och tackade sina tappra västmanlänningar. Därefter bröt man upp och tågade till Annaberg nära Chemnitz, där man slog läger för ett år framåt och under denna tid passade man på att öva upp de förstärkningar som kommit hemifrån. I augusti bröt man ånyo upp och tågade genom Polen mot Rysslands inre. Vägen gick genom skogar och sumpmarker och var mycket oländig och trupperna blev tvungna att marschera i en lång kolonn efter varandra, en kolonn som var 9 mil lång. T. o. m. Karl XII skriver om den marschen till sin syster, att den var temmeligh besvärligh både utaf väderlek och elaka vägar. Vid Holovezyn, som ligger i Vitryssland vid en biflod till Dnjepr, stötte man på en fientlig armé. På grund av den eländiga terrängen och då kungen ej kunde få fram hela hären på en gång hade han inget annat att göra ån att kasta sig i striden med sina första regementen bland vilka Västmanlänningarna befann sig, och återigen fick Anton Smitt uppleva en svår batalj och en härlig seger. Likaså skedde vid övergången av Dessna. Nu var svenskarna i Ukraina och här fick Västmanlänningarna vila större delen av vintern och våren 1709. Men man latade sig inte. Det var ständiga små skärmytslingar och så kraftig köld att många fröso ihjäl. Därefter följde Poltava. Här hade svenskarna ett svårt utgångsläge, kungen var sjuk och hade överlåtit befälet på andra som sinsemellan var oeniga. Det hela slutade med ett stort nederlag. Trupperna slogs tappert uppeldade av kungen, som bars omkring på bår och uppmuntrade dem. Under detta slag blev Anton Smitt fången två gånger. Efter en dramatisk brottning lyckades han första gången övermanna sina motståndare, undkom dem och förenade sig med sitt regemente. När sedan de få överlevande Västmanlänningarna blevo tillfångatagna, var Anton Smitt bland dessa, de övriga jordades nära slagfältet, så skeddee också med regementets nattvardstyg, något som Snollsky mycket vackert skildrat i Svenska Bilder. Nu började den långa och mödosamma fångtransporten till Moskva. Där hade tsar Peter bestämt att de fångna karolinerna skulle föras med i det stora triumftåget över den ryska segern vid Poltava. Stadens gator var fulla av folk och i alla fönster hängde skådelystna. Det sved nog i i alla karoliners hjärtan, när de uttröttade efter många dagars marscher med många umbäranden, i nesligt tåg fingo släpa sig genom fiendens jublande huvudstad. Men vår Anton Smitt fick en ljusglimt i all bedrövelsen. På en balkong fick han se en kvinna, som med vänliga och sorgsna ögon betraktade soldaterna. Deras ögon möttes och från den stunden var deras öde beseglat. Flickan var Anna Maria Falck. Av de närstående ryska officerarna fick hon veta att den unge mannen tillhörde Västmanlänningarna. Av General Amiralen fick hon tillstånd att besöka fångarna och på så sätt kom det sig att de ånyo kom inför varandras ögon, flickan från balkongen och mannen i fångtruppen. Allt gjorde hon för att lindra de oliderliga förhållanden för soldaterna, och ständigt besökte hon mäktiga ryssar för att bedja om favörer för fångarna. Hon lyckades också utveckla, att få gifta sig med en av svenskarna och den 22 februari 1710 stod deras bröllop. Deras äktenskap välsignades med 6 barn, fem döttrar och en son.  
Hur deras liv varit mellan 1710 och 1722 vet man inte men antagligen var det ganska mödosamt. Under denna tid avled fyra av deras döttrar. Så kom freden i Nystad 1721, freden mellan Sverige och Ryssland. Men det tog ännu lång tid innan fångarna blevo fria och fingo återvända hem. 1722 slog frihetens timma för Anton och Anna Maria Smitt och de företog den långa resan hem. Antagligen hade de hela tiden vistats i Muschow, ty det var där de gifte sig 1710 och det var där deras ende son Carl Gustaf föddes den 18/2 1718. Antingen på vägen hem eller strax före ankomsten till fäderneslandet, förlorade de den sista kvarlevande av sina döttrar. Vart de tog vägen de närmaste åren efter återkomsten till fosterjorden vet man ej, möjligen kan de ha kommit till Odensvi med detsamma, i alla fall finns de upptagna där i husförhörslängderna för 1725 tillsammans med sonen Carl Gustaf och redovisas i Kumbla by i Råcklunda rotel. Där stannade makarna också till sin död 1751.  
År 1723 tog Anton Smitt avsked på regementet och fick då Fendrichs caracteren. De förde båda efter återkomsten ett stilla och saktmodigt liv. I Odensvi dödboken för år 1751 finns de åter. Först Anna Maria: Sistlidne den 15 mars inföll hon uti frossan och strax därpå uti en hastig sjukdom, samma sjukdom tilltog allt mer och mer dag ifrån dag, och ändade äntligen hennes mödosamma vandring, sedan hon här i världen levat vid pass 68 år. Hon begrovs den 14/4.  
Anton Smitt avled några månader efter sin trogna följeslagerska. I september omtalar dödboken att han: Sjuknade 14 dagar före påsk uti innevarande år och dog den 10 uti denna månad av vattusot.  
Två märkliga människoöden hade tjänat ut i denna världen för att i Herranom få njuta av frid och välbehövlig vila efter ett långt och innehållsrikt jordeliv.  
 
Här finns även skrivet om henne.

2013-04-24, 13:34
Svar #8

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
Charlotte, ang utvidga mitt sökande. Jag har visserligen hållt på ett tag men all min forskning sker självständigt hemma ifrån. Lärt mig genom att läsa på internett, så mitt problem vid en sådan här problematik är jag inte har en blekaste susning hur jag ska börja/strukturera upp mitt utvidgande/sökande efter henne. Min enda idé var att försöka hitta om någon visste om ett område där det samtidigt fanns både falk och pistolekors under ungefär 1683

2013-04-26, 10:27
Svar #9

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej Marthina!
 
Vill bara säga att nät-forskning kan vara bra för att hitta uppslag, för att gå vidare, men sedan måste man gå djupare och hitta säkra källor.
 
Efter att ha läst artikeln ovan, anser jag att;
Anna-Maria Falk/Falck kan ha varit född 1682 likaväl som 1683 beroende på när på året hon var född, vilket inte framgår av artikeln.
Det var som sällskap till Mårten Lindhielms andra hustru, Margareta Von Beijer, Anna Maria kom till det Lindhielmska hushållet.
 
Anna Maria kom alltså inte till Lindhielm vid föräldrarnas död utan först 1697, då var hon redan 14/15 år.
Margareta Von Beijer hade varit gift två gånger tidigare först med, ovan nämnda, Olof Stiernhöök, sedan med Zacharias Rehnberg.
 
Frågan blir då när och varför hade Anna Maria kommit till Margareta von Beijer?
Frågan är också när hennes föräldrar dog?
 
Pistolekors är en finsk släkt, och de verkade i Finland, Livland och Viborg bland annat.
Falck (vilken gren de än må ha tillhört) var också verksamma på samma ställen, förutom i Sverige.
 
Risken finns också att Anna Marias bakgrund är en familjeskröna (jag säger inte att det är så), att hennes ursprung har bättrats på.
 
Problemet här är att Falck på 1600-talet är svåra att forska i och dessutom gäller det en kvinna och kvinnorna var inte lika viktiga vid släktutredningar.
 
Mitt råd är att försöka gå igenom de dop- och födelseböcker som finns för Stockholm 1682 och -83.
Det kanske är någon på detta forum som kan hjälpa dig. Annars får du försöka ta tag i de andra ledtrådarna som finns.
 
Lycka till och hoppas du hittar hennes bakgrund.
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-04-26, 12:59
Svar #10

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
hej Charlotte.
Tack så mycket för dina råd och tips. Sk försöka emd dem och se var jag hamnar!

2013-05-14, 22:20
Svar #11

Utloggad Gun Wingren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 27
  • Senast inloggad: 2013-05-14, 22:20
    • Visa profil
Hej
Någon som känner till Majoren Mårten (Martin) Falcks bakgrund? Han föddes ca 1670 och dog 1751 i Hagebyhöga socken i Östergötland. Dit kom han inflyttad från Hovs socken 1709. Han var då gift med Anna Thunberg som dog i Hagebyhöga 1713. 1724 gifte Mårten Falck om sig med Britta Christina Gyllenollon som dog 1748. Han fick flera döttrar och en son som hette Gabriel Falck.
 
Mvh
Gun

2013-05-16, 19:39
Svar #12

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej!
 
Är det någon som har tillgång till riksarkivets handlingar?   SDHK-nr: 17284
 
Innehåll:
Hans von Potbusch, riddare, överenskommer med herr Abraham Brodersson, riddare, att Abrahams dotterbarn (hr Jens Falks, riddare, barn) skall få viss avkastning på Själland och att Hans son Henning von Potbusch skall ta Kirsten Jensdatter Falk till hustru och få Skäræ gods på Jylland(>)i
 
Vad jag är intresserad av, är om namnet/namnen på herr Abrahamns dotterbarn står skrivna.
Skulle bli väldigt glad om någon kunde hjälpa mig med det.
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-05-16, 22:23
Svar #13

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Kanske inte det rätta brevet men namnen är med:1407. 18. januar
 
Hr. Ture Stensson og hans hustru Birgitte Abrahamsdatter oplader til ridderen hr. Abraham Brodersen alt det gods i Danmark, som Birgitte har arvet efter sin forrige mand hr. Jens Falk og sin søn Jens Falk, og får til gengæld Byestad i Njuding og Åby i Värend.
 
A: RA. Abraham Brodersen Båd = ny kronol. rk. 2119. Perg., stærkt beskadiget, højre trediedel mangler, nu ca. 17,5 × 19,6 (plica 1,1). På den bevarede del af plica 1-2: Perg.rem. 3: Seglsnit. 4: Seglsnit, udrevet - Aa: Uppsala Univ. Bibl. Samtidig afskrift på papir. (Ur Palmsköldska Saml.).
 
Tryk: Svenskt Dipl. I 611 nr. 802 (efter Aa); Gammeldanske Diplomer III 155-59 - Reg. Dan. nr. *4060; Rep. nr. 4874.
Tekst efter A, udfyldt efter Aa:
Alla the thetta breff høra eller see/ helsom wi Thure Stenssøn riddere oc Bir[gittæ Habramsdøtter myn hwstrv] ewerdelica meth gudh ♦ Gørom wi thet allom kunnoght swa wel the[m ther æpter komæ som thøm ther nw] ærw/ at wi meth ia oc godh wilia oc wara wener oc frendra rad[h och samtykkio haffwom oplathet] warom elskeligha fadher herra Abram Brodherssøn riddara/ alth thet [goz och rettogheit ther myn fordæ] husfrw Birgitta hafdhe ærft i Danmarch epter sin [hwsbondhæ her Iønis Falk och sin søn Iøns Falk] gudh therra siell hawe/ hwar thet helzst ligia kan [meth hws och iord aker och ængh skogh och fiskæwaten] qwarn oc qwarnastedher i watho och thørro nær by [och fiærræ rørandhe och orørandhe enge wndhen tag] no ♦ Thetta forde goz eghor oc rættogheith affhendom wi [oss och wara ærffwom och til egnom then forde her] Abram warom elskeligha fadher oc hans [ærffwom] the her [æpter tilkomandhe ero til ewerdlighæ ægho ♦ Waræ] thet oc swa at forde war elskelighe fadher herra Abram afginge [wtan tilkomandhe arffwæ her æpter tha skal] forda goz oc eghor ga til forda herra Iønis Falks døtter Cristina oc [Katerinæ och thøris arffwæ ♦ Och gørom wi] forde Thure Stensson oc Birgitta Abramsdotter allom kunnoght oc witerlighet meth [thette waræ nærde opnæ breff ath wi] hawom fult/ oc alt opburit til fulle nøghæ for mine h[wstrv Birgittæ mødhernæ for hws oc iordh rørligh pænning] oc wrørlica/ hwar thet helzst liggia kan nær eller fiæren oc lathom wi [meth thesso oppno breff war ælsklighæ] fadher herra Abram Brodherssøn qwith oc lædhug oc l[øøs] for [alla meræ maningh och atalan badhæ for mynæ fordæ hwstrv] Birgitte mødhernæ oc swa for thetta forda godz. oc erfdel th[er hennæ til fiøl effther forde her Iønis Falk henna hwsbonde war och] epter henne søn Iønis Falk gudh therra siel hawe i swa mat[ho ath war forde ælslikæ fadher her Abram Brodherssøn] hawer oss wiisth oc wnth for thetta forda goz oc erf[dadel och mynæ hwstrv mødhernæ Bystadh i Nydingh meth alle thes] tillaghor hwar the helzst ligia kan i bygdho oc [wbygdho nær och fiærran enghen wndhen tagno och haffwer forde wor ælsklikæ] fadher herra Abram Brodherssøn os wnth oc wiist [i gardt i Werendhe som hedher Aby meth allæ hans tillagor i bygdho och] wbygdho nær oc fiærre engo wndan taghno [togh meth sodanæ forskæl ath wi forde Thwre Stenssøn och Birgittæ Abrams] dotter hawom wnt oc lænt forda warom elskeligha fadher herra [Abram Brodherssøn forde gardh Aby och allo hans tillagor so] lenge gud honum liwet an tho swa at war forde elskelighe fadher h[er]ra [Abr]am Bro[dherssøn skal giffwæ os hwerth aar 1] swensca march i swo dant mynt nw genght oc geft ær ther i landet ♦ Oc [haffwer gwdh thet beskerth ath han før aff gaar] en iac oc min hustrw tha scal oss antwardhas gardhen som han staar [meth bo och boskap meth rørligh och vrørligh] engo wndantaghno/ ♦ Oc for then stora skal dygdh oc kerlek han til oss hawer oc [ath han os i engo handha matho noghet] brista/ tha hawer han wnth oss thusanda swensca march redho penninge ther ti[l ath hwerkin skal brysthæ i myn hwstrv] mødherne eller i then erfdadel ther henne er til fallen i Danmarch ♦ Oc at th[ennæ forde breff och artikla skal stadwth och obrwd]liket bliwa i alla matho som forscrewet staar tha hengivom wi forda Thure Stenssøn oc Birg[itta Abrams dotther myn hwstrv meth wiliæ oc win] scap wart incighle for thetta breff ♦ Oc bedhiom wi erlighen manna incighle til witnisbyr[dh swa som ær her Thwre Bentzson her Erik] Stensson herra Lawrens Wlfson herra Thomas fan Fizen heng[ie]s [f]or [thet]ta breff ♦ Datum [anno domini mocdoviio die sancte Prisce uirginis].

2013-05-17, 00:11
Svar #14

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej Mikael!
 
Tack för hjälpen, men, nej, det var inte det rätta brevet. Här framgår dock klart att Birgitta Abrahamsdotters förra man hette Jens Falk (Falck) och att deras ende gemensamme barn Jens Falk inte lever längre.  
 
Herr Abraham Brodersson skall få allt gods i Danmark som Birgitta Abrahamsson fått i arv efter sin döde make och son.  
Skulle herr Abraham Brodersson dö utan några arvingar (förutom Birgitta kan man förstå) så skall godsen gå till hennes forne makes två döttrar, Cristina och Katarina Falk.
 
Tyvärr pekar detta på att det inte finns någon efterlevande manlig arvinge efter herr Jens Falk till Vallö.
 
I det förra brevet så levde Abraham Broderssons dotterbarn, och det går att utgå ifrån att det bara var ett barn det handlade om, med slutledning av detta brev.
 
Om du kan få tag i det andra brevet, så vore det intressant att läsa det ändå.
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-05-18, 16:04
Svar #15

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej Mikael!
 
Kanske några ledtrådar om Anna Eriksson, biskop Falcks mor.
 
Bengt Eriksson, som blev avrättad i Stockholms Blodbad, omnämns på något ställe som besutten. Han kom från Södra Vedbo, alltså medeltidsätten Geddas (bland annat) trakter. Även Anna Eriksson omnämns som härstammande från Södra Vedbo, nära Eksjö.
Bengts skrivs till Skälsnäs, vilket du har tolkat som Skälsnäs vid Stegeborg.  
Gå in på den här länken och läs:
 
http://www.skalsnasgard.se/svenska/om.php
 
Den handlar om gården Skälsnäs, i Hults socken, Vedbo härad
 
Som framgår, av artikeln, så kom Skälsnäs i Eggert Krummediges ägo via hans gifte med Helena Pedersdotter Porse. Det beskrivs också att gården var väldigt stor. Så småningom kommer gården i Sten Stures ägo, via köp, sedan arvingar till Eggert Krummedige avyttrat gårdar.
 
Sen blir frågan hur kommer gården till Bengt Eriksson, eller hans far Erik Månsson, eftersom Anna Eriksdotter också kommer därifrån.
 
Intressant är också att Erik Ryning med hustru ägde 96 gårdar varav 40 låg i Vedbo härad.
 
Det fanns (år 1454) en Johan Gedda, Riddare, från Norrby, i Mellby socken, Södra Vedbo.
 
De gamla medeltidsätterna var hela tiden ingifta i varandras släkter, kors och tvärs, det är inte lätt att få ihop de olika släktleden. Det är dessutom svårt att hitta skrivna dokument.
 
Dessutom undrar jag över ättlingar från Eskil Eskilsen Krage och Bo Eskildsen Krage/Falk, som bodde i Skåne på 1300/1400-talen.
De fanns på Boserup och oangivet Skåne. Även ättlingar som fanns på Gislefeld kan vara intressanta att få reda på mer om.
 
Några funderingar att titta vidare på kanske!?
 
Ha en fortsatt härligt helg i sommarvädret.
Charlotte

2013-05-20, 12:11
Svar #16

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 227
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 20:30
    • Visa profil
Hej Charlotte!
 
Gott att du kämpar vidare med Falckarna. Har tyvärr inte tillgång till SDHK-nr: 17284.
 
Har gjort en ägarlängd på denna rubrik 2010. Där försökte jag utredan hur gården kom i Bengt Eriksssons ägo:  
 
8. Sten Sture d. ä. till Skälsnäs (Sjöblad). Riksföreståndaren hade inte tid att ägna sig åt Skälsnäs. Tros då ha varit arrendegård då. Den äldre Stureätten, också kallad Sjöbladsätten efter sköldevapnets tre sjöblad i balk. Till skillnad från ovan som var på ”ren” gul sköld.  
8. Ingeborg Åkesdotter (Tott). Sten Sture d. ä.:s änka. Död 1507, inga barn tillsammans, ärver vid hans död 1503.  
 
10. Åke Jönsson Svarte Skåning (Båt) och  
10. Tönne Eriksson Tott. Dessa ärvde tillsammans Skällsnäs innan änkan Ingeborg Åkesdotter (Tott) dött. Dessa gör jordaskifte med Bengt Ericsson 1512.  
 
11. Bengt Eriksson var från Södra Vedbo, skrev sig till Skällsnäs vilken han tillbytt sig 1512. Fick besök på Skällsnäs 1520 av Gustav Vasa. Förmodad syster till Anna Eriksdotter (gift med Erik Falcks far).
12. Nils Eriksson ärvde broderns gård Skälsnäs och utfärdar ett salubrev utan år till sin svåger Halsten Bagge, vari han säljer och upplåter ”till ehrligh wällbyrdig man min svåger Halsten Bagge min gård Skiellesnäs.  
 
Svåger = min systers man (kan ej stämma eftersom hon heter Andersdotter och inte Eriksdotter) alt min frus systers man. Tyder på att Nils Eriksson kan varit gift med  
 
12. XX Andersdotter (Slatte). Finns ej någon sådan känd.  
 
13. Halsten Månsson Bagge. till Berga samt Skällsnäs i Hults sn, köper del av Skällsnäs i slutet av 1520 talet. F: ca 1500, död 1555. Gift med  
13. Karin (Catharina/ Katarina) Andersdotter Slatte till Yxnaberga, f: ca 1502-1514, Hagby, d: ca 1564. Mor: XX Hageby, Yxneberga. Far: Anders Nilsson (Slatte) till Forsa Slattefors.  
 
Får rätta mig själv under punkt 13. Ej av ätten Slatte, endast till Yxneberga.
 
Hittade den här texten i mina antecknigar:
 
Karl Knutsson Bonde, Karl VIII, K. K:n var gift 1) med Birgitta Turesdotter (Bielke), med hvilken han hade dottern Kristina, som blef gift med Erik Eriksson (Gyllenstierna), 2) med Katarina Karlsdotter (Gumsehufvud), som födde honom flere barn, af hvilka Magdalena blef gift med den mäktige Ivar Axelsson (Tott). På sin dödsbädd skall han hafva låtit viga sig med sin frilla Kristina Abrahamsdotter. Med henne hade han sonen Karl, som aldrig kom att spela någon mer betydande roll i den svenska historien.?
 
Vid frågan om skyldskapen må vi erinra oss att konung Carl VIII:s första maka, Brita Bjelke, enligt ett skiftesbref, aftryckt i De la Gardiska Ark. III: 85 följ, uppgjordt i Köpenhamn 1419, var enka efter en herr Jens Falk. Carl VIII.s styfdöttrar Märta och Gissla Falk uppfostrades vid Carls hof och blefvo sedan gifta (Lillieska geneal. tabb. i De la Gardieska donationen i Lund).
 
Frågan är med vem blev dessa gifta? Om de uppfostrades vid hovet bör de fått adliga giften. Kanske någon av deras barn tog namnet Falk eftersom det var vanligt att man tog det namn som bar mest ära.

2013-06-27, 19:29
Svar #17

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3058
  • Senast inloggad: 2024-03-13, 23:53
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
1703 den 12 maj döps Salomon Falkz en förlåfvad såldatz ifrån Östergiötland, son Abraham nämd i Ovansjö, Gästrikland.
 
Ovansjö C:1 (1671-1705) Bild 114 / sid 109 (AID: v136284.b114.s109, NAD: SE/HLA/1010151)
 
mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2013-07-03, 19:07
Svar #18

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej!
 
Angående Biskop Falcks mor Anna och Biskop Bratts släkttavla.
 
Syskonen Anna, Nils och Bengt Eriksson vars föräldrar står angivna som Erik Månsson och Karin.
Karin och Erik Månsson är samma som står under Nils barn, det vill säga Karin och Anders Nilsson.
Anders dotter Karin gift med Holsten Bagge, är således Biskop Falck hustru Annas kusin.
 
Därför kallar Nils Holsten Bagge för svåger, då han var gift med kusinen.
Svåger var ett vidare begrepp under medeltiden och kunde även omfatta andra ingifta män i släkten än regelrätta svågrar.
 
Karin, borde kallas Brita (eventuellt hade Nils fler döttrar) och Anders Nilssons far bör vara Nils Andersson (inte Heningsson) Slatte. Halsten Bagge nämner sin svärfader Anders syster som Brita.
 
I Personhistorisk tidskrift stå; Bengt Eriksson son till Erik Månsson och dennes hustru Brita på Gräsgärde i Södra Möre.
 
Fodermarsken och väpnaren Bengt Eriksson Slatte har fått en förläning, i Ingatorps fjärding i Norra Småland, av Svante Sture, som Bengt i aug 1505 skriver är litet givande.
 
Erik Månsson nämns som fogde i bl.a. södra Vedbo (samtidigt som Halsten Bagge). Har inte hittat så mycket mer på Erik Månsson.
 
Jag förstår inte heller släktskapet med ättlingarna till Sven Store (på Biskop Bratts släktpapper), men det kanske kommer fram så småningom.
 
Jag tycker även att det är förbryllande att Nils och Bengt Eriksson kallas för Slatte, än så länge så vet jag bara att modern Brita(Karin) var en Slatte. Var fadern Erik Månsson också en Slatte?
 
Det är lite rörigt med de gamla medeltida ätterna och deras namn. Kanske någon vet mer om detta.
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-11-25, 18:25
Svar #19

Utloggad Marie Jeanette Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 198
  • Senast inloggad: 2022-08-13, 21:03
    • Visa profil
Hej och ursäkta om jag postar denna släkten i fel kategori. Jag kan inte se att vi har kungliga anor, men Falck/Falk har vi hetat i flera generationer nu. Kan ni hjälpa mig med släkten till Anna Maria Falck, hon var gift Hansson, men alla barnen fick namnet Falk. Sonen är född i Mariestad, men hon står på husförhör som född i Fredrikstad. Men i fredrikstad Norge hittar jag henne inte. Mannen är från Leseberg, grannsocken till Mariestad.
 

2013-12-09, 10:38
Svar #20

Utloggad Marie Jeanette Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 198
  • Senast inloggad: 2022-08-13, 21:03
    • Visa profil
Hej igen,
 
Jag har kommit mig vidare och har hittat Anna Maria Falks far som heter Erich Magnus Falk 1775), vars far heter Jacob Falk (f.1743). Kanske någon nu har anor till denna Falk släkten i Mariestad trakten.  
 
Jeanette

2013-12-14, 15:05
Svar #21

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Detta medeltidsbrev kan vara intressant för Falk/Falcksläkten.
 
Vem var denne Johan/Johannes Falk som 1402 skänkte jord i Gissletorp?
Han var alltså gift, hade barn och gård i Sverige innan Jens Falk (sonen) skulle ha dött 1409.
 
SDHK-nr 15903,Utfärdandedatum 14020729, Utfärdandeort Skänninge, Utfärdare Johan Falk, Språk latin, Original,Or.perg.RA 0101
 
Innehåll  
Johan Falk ger 2 attungar jord i Gissletorp till prästbordet i Hagebyhöga och en halv attung till kyrkobyggnaden därstädes såsom själagift för sig och sina anhöriga.
 
Brevtext  
Omnibus presens scriptum cernentibus Johannes Falke cum vxore mea Katerina Knwtsdotter, salutem in Domino sempiternam. Nouerint vniuersi tam posteri quam moderni quod ego Johannes Falke recognosco me duos attingos, in Gislatorpe iacentes, ad mensam sacerdotis i[n] Haghaby høgha et vnum medium attungum ad fabricam ecclesie Haghaby cum omnibus suis attennenciis, nullis ex[c]eptis, dedisse sano corpore nec non deliberato animo, pro remedio animarum nostrarum nec non filiorum, filiarum et heredum, tali condicione vt iiij:or misse celebrentur annuatim pro predictis, de quibus duobus attingis annuatim perueniunt quatuor thyni annone, cum media marcha, et de medio attungo, vnus thyn cum vna hora. In cuius rei testimonium sigillum meum presentibus est appensum, cum sigillis discretorum videlicet Petri Thorstani et Nicolai Michaelis. Scriptum Skæningie, anno Domiui m°cdii, ipso die sancti Olaui regis et martiris.
 
Extratext; På frånsidan: Johannes Falke breff paa Gisslatorp. Sigillen saknas.
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2014-01-05, 16:43
Svar #22

Laila Hedström

Hej
Jag har stött på en Falk.
Jag har en Carl Svensson f.28/5 1825 Lilla Våxnäs, Karlstad, Värmlands län. Carls moder pigan Elsa Jonsdotter f.17/9 1791.  
Han föddes som oäkta och i födelseboken står det Fader ang. Insp. T.Falk Båth, Jonas Svensson, hustru Maria Jonsdotter.
Karlstads stadsförsamling. CI:6 (1818-1842) s.177.  
Karlstads landsförsamling AI:10 (1819-1825) s.149
Jag har försökt hitta denne fader och sökt överallt med den lilla kunskapen jag har så måste be om hjälp ?
Jag har så jag kan söka på riksarkiver, Svar.ra.se så skulle bli glad om någon kunde hjälpa mig på traven.
Tack på förhand.
Laila Hedström

2014-01-05, 20:49
Svar #23

Utloggad Anita Högblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 879
  • Senast inloggad: 2024-03-16, 10:20
    • Visa profil
Laila!
Noteringen i födelseboken bör nog tolkas som att fadern angives vara inspektör Falk. De övriga personerna som nämns är faddrar.
Om du letar i husförhörslängden så finns kanske någon inspektör Falk i socknen....
 
Anita H

2014-01-05, 21:10
Svar #24

Laila Hedström

Hej, Anita, jag hade skrivit fel sida i CI:6 här,det ska vara s 105.
Jag tittade i födelseboken igen och ser nu att de är dopvittnen.
Karlstads stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13275/C I/6 (1818-1842) s.105
 
Jag forskade på denna sidan för några år sedan och la bort det för att ja körde fast, nu tittade jag igen, hoppas på någon som känner till någon Insp. Falk ? Jag har letat mycket i församlingsboken sist, men får ta någon dag att leta mera bara på detta då. Jag vet inte om denne falk finns i Karlstad och om hon blev gravid i Karlstad eller i Lysvik där hon är inflyttad från, Lysvik har inte utflyttningslängden för det året.
 
Jag har förut forskat med Arkiv Digital som jag tycker är väldigt bra men har nu provat på Svar och för mig är det jättesvårt :-(  
 
Om nu Insp.Falk angavs som fader,  finns det då inte skrivet i någon dombok eller någonstans, jag behöver nog lite råd o hjälp hur och vart jag ska finna information på Svar ?
Med vänlig hälsning Laila
 
(Meddelandet ändrat av Laila_hedstrom 2014-01-05 21:41)

2014-01-06, 00:02
Svar #25

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Även om Lysvik inte har utflyttningslängder så har Karlstad inflyttningsdito. Elsa skrevs in den 3 oktober 1824 så hon var gravid när hon kom.
Karlstad stadsförsamling B:2 (1804-1825) sid 373. (AID: v6829.b191.s373, NAD: SE/VA/13275)
 
OM Carl har sitt patronymikon från sin far borde denne heta Sven Falk. Om de fick böta borde det stå i domboken. AD har domböcker men än så länge bara fram till 1800. SVAR har de mikrokort/film men det är nog enklast att kontakta Värmlandsarkiv. Eller åk dit och leta i boken själv.
 
Din första hänvisninag till dopboken var korrekt, C:6 sid 177. (105 är nog ett bildnummer i SVAR vilket är något helt annat.) Där står: fadr. ang. Insp. Falk, T (=testes=vittnen) Båth, etc
 
(Även om SVAR är bra på somliga sätt tycker jag du gjort ett nerköp när du bytte från AD.)

2014-01-06, 17:15
Svar #26

Laila Hedström

Jag får tacka för all hjälp :-D
 
Jag hade inflyttningen men visste inte om det stod 3/10 och om det var inflyttningsdat.
 
Vet inte vad patronymikon står för, men om jag gissar kanske det är om Carl fick efternamnet Falk ?
Modern till Carl är Elsa Johannesdotter f.1791 17/9 Karlsberg, Nyed, Värmlands län, har bara en notis att hon flyttade från Karlsberg år 1815,(Nyed AI:7 (1811-1815) s.117, ingen utflyttningsbok. Sedan hittar jag henne först i Karlstads Landsförsamling AI:10 (1819-1825)s.149
Elsa gifte sig år 1828 med en Sven Jonsson, och de fick fler barn, Carl står som o.ä styvson, Carl kanske fick hans efternamn om inte Falk hette Sven ? jag har följt Carl i Husförhörslängderna och hittar inga notiser mer än att hon blev lägrad av denne Falk.
 
Jag ska leta vidare på SVAR och se om jag hittar något i deras domböcker igen, och så ska jag höra av mig till Värmlandsarkiv, jag har hittat henne i Lysvik, Ö.Berga.
 
Tack igen
Med vänlig hälsning Laila
 
(Meddelandet ändrat av Laila_hedstrom 2014-01-06 17:35)

2014-01-06, 20:52
Svar #27

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Patronymikon är namn som bildas av faderns förnamn med tillägg av -dotter eller -son. T ex Gunnarsdotter, Eriksson etc
 
Om Carl heter Svensson efter sin biologiska far betyder det att fadern heter Sven Falk. Men han kanske har fått sitt namn efter styvfadern. Så då vet vi inte vad Falk heter i förnamn (eller om Elsa hittat på alltsammans).
 
Ta gärna en tur till Värmlandsarkiv. Det är jättespännande att själv bläddra i böckerna. (Jag trodde SVARs domböcker endast fanns på mikrokort.)
 
I går kollade jag lite i Värmlands släktnamnsregister. Det sträcker sig bara till 1800 och där finns många Falk. Men jag tittade bara efter en Sven. AD har dessa namnregister som kan vara en bra genväg ibland.

2014-01-11, 16:11
Svar #28

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Förkortningen torde stå för inspektor, inte inspektör.
Det finns till exempel en inspektor Carl Abraham Falk vid Aspa bruk i Hammar, Närke, f 1792. Kanske har han också varit i Karlstad.
Honom hittar man nämnd i ursprungslistan på Svenska Släktkalenderns hemsida.
Ulf Berggren

2014-02-07, 12:58
Svar #29

Sune Lundin

Auditor Peter Falck f 29 dec 1701 död 1754 i Stockholm, gm Beata Winge f 1706 i Broddetorp,
hon omgift med Borgmästare Rudberg. Söner Peter Johan f 26 nov 1732 i Broddetorp d 1775 forskare, en av Carl von Linnes lärjungar död ogift. Anders f 13 jan 1740 i Skara, matematiskt snille, conrektor, död ogift 1796. Men de måste haft fler syskon/barn. En syster till bröderna skänker broderns samlingar, ett observatorium till läroverket. Vem var hon? Fick Beata barn med Rudberg

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna