Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2009

[Anders Berg]

Det låter som en intressant material som din ff ff samlat ihop, Carl! Är det kanske värt att skanna in boken eller delar av den? Då kan du visa saker här i diskussionen. Har du något årtal på ett ungefär när Carl Victor Falck sammanställde det hela? Eller det kanske är mest troligt att det är ett livsverk som växt fram under lång tid. Spännande.

[Carl Wennerström]

Det skulle ta väldigt lång tid att skanna in allting, men jag kan se vad som är möjligt.
Boken är ett livsverk som även fortsattes efter Carl Victors tid. Den sista falck-person Carl skrev in föddes 1911, det verkade som att personen var nyfödd när denne skrevs in.
Det kanske var vid den tiden han avslutade sitt arbete.

[Filip Törnroos]

Hej Carl. Du kom med intressant information. Jag tror att de flesta av oss intresserade av biskopen ej har tålamod att vänta länge på att allt material är skannat.  
Kan Du vänligen ange vilka barn han antog att biskopen hade med ev. källhänvisningar.  
 
Tack i förväg  
Filip

[Carl Wennerström]

Alla källhänvisningar finns i boken, jag kan endast citera ur den, långt ifrån kompletta, kopia jag har.
Där står det att Biskop Erik Johannis Falck hade 5 söner: Abraham Eriksson Falck, Erik Eriksson Falck, Peder Eriksson Falck, Bengt Eriksson Falck samt Johan/Hans Eriksson Falck.

[Charlotte Söderblad]

Hej Carl!
 
Precis som Filip skrev är vi många som är nyfikna på ditt material, så även jag. Tror du att du skulle kunna skriva vilka barn du har till biskopens ovan nämnda söner, med eventuella födelseår?
 
Jag förstår om du inte har tid och lust att besvara alla frågor som dyker upp, men frågan är ju fri.
 
Bland annat undrar jag om Johan/Hans Eriksson Falck, hade sonen Johan som blev slagen till döds i danska fejden 1611?
 
Med hopp om svar.
Ha en fortsatt trevlig helg
Med vänlig hälsning
Charlotte

[Carl Wennerström]

Abraham Falck hade inga kända barn, informationen om honom är väldigt begränsad.
Erik Eriksson Falck hade två kända söner; Erik Falck (han blandas ofta ihop med sin far då han har samma namn) och Lars Eriksson Falck, födelseår för de båda är inte känt.
Det står inte om Peder Eriksson Falck hade några barn men det finns en tillskriven, svag text under hans historia där något kanske nämns. Det är svårt att tyda.
Bengt Eriksson Falck (1540-1600) hade en känd son;  Simon Bengtsson Falck. Han hade i sin tur 3 söner; Erik, Jöran och Daniel.
Ryttmästaren Johan/Hans Eriksson Falck (trodd vara född 1515, slagen i Ryssland 1598) hade 2 kända söner; Erik Johansson Falck f. 1546 och Johan Johansson Falck, dog i danska fejden 1611.
 
Hoppas det ger lite klarhet.
 
Calle

[Örjan Eriksson]

Hej,
 
Jag har lite uppgifter ur KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE PERSONHISTORIA 1540-1723 av Nils Belfrage, angående Hans Falk, sönerna Johan och Jacob och Ingrid Silferbielke. Även en dotter till Johan, Karin nämns i boken.
 
19. HANS FALK. G. m. Elin. Håkansdotter, levde 1606, dotter till Håkan Olsson. (Stockholms stads tänkeböcker 1576—1578.) Barn: Jacob, löjtnant (nr 78); Johan, löjtnant (nr 86); en dotter g. m. Bryngel N. N.
Var 1562 ryttare vid Olof Stakes fana, löjtn. 1566, ryttm. s. å. 17/12, d. 1572, troligen i Livland.
Deltog i nordiska sjuårskriget och i kriget mot Ryssland.
Beordrad 1571 17/6 att med 100 ryttare eskortera Älvsborgs lösen till Älvsborg.
Erhöll 1571 29/9 i förläning Kolmeskede (Kålmesjö) i Lavads sn. Hans änka fick på behaglig tid behålla Munstorp i Skånings-Åsaka sn.
Om Brun Bengtssons (Svenske) process med hustru Elin om Kålmesjö, se Stockholms stads tänkeböcker 1576—1578, s. 233 f.
Om Kålmesjö fördes under tiden 1631—1681 mellan Hans Falks arvingar en särdeles intressant rättegång, i vilken alla arvingarna med sina avkomlingar uppträda. (Kållands härads domböcker. Göta hovrätt, Jönköping.)
 
78. JACOB FALK, till Kolmesjö i Lavads sn. Son till ryttmästaren Hans F. (nr 19) och. Elin Håkansdotter samt broder till löjtnanten Johan F. (nr 86). Var gift två gånger. En dotter var g. m. bonden Olof Svensson, en annan, Anna, g. m. kyrkoherden i Sjogerstads pastorat Petrus Hemmingi. (Kållands härads dombok 1631 2/3)
Var 1600 ryttare, rumormästare och vaktmästare 1602, löjtn. 1606—1618, d. 1651.
Deltog i krigen mot Danmark och Polen.
Erhöll genom k. brev 1618 15/7 frihet på två hemman i Skara län i sin och sin hustrus livstid.
Kallas i domböckerna »välboren».
 
86. JOHAN FALK, i Kålmesjö i Lavads sn. Son till ryttmästaren  Hans F. (nr 19) och Elin Håkansdotter samt broder till löjtnanten Jacob F, (nr 78). Var gift. Barn: Hans, d. 1672 29/1, korpral vid regementet, g. m. Ingrid Persdotter Silfverbielke; Karin, g. m. fänriken Ingemar Olsson (nr 122). (Läckö grevskaps dombok 1641 28/5.)
Var 1604 ryttare vid Lars Jacobssons fana, löjtn. 1609.
Deltog i kriget mot Polen och 1609 i fälttåget »på gränsen».
 
70. PER BENGTSSON SILFVERBIELKE (adl. ätten nr 101, E. 3), till Rånnum i V. Tunhems sn och Karta-Karstorp i Naums sn. Son till fogden Bengt Nilsson och Elin Kagg. G. m. Christina Jönsdotter, levde 1663, dotter till Jöns Svensson, icke Andersson (Lind af Hageby, som levde 1624 men var död 1626. Vadsbo härads dombok 1624 3/12 och Skånings härads dombok 1626 8/6). Jöns Svensson var g. två gånger; 1:0 m. välb. Ingrid Svensdotter, 2:0 m. Christina Carlsdotter. (Skånings härads dombok 1626 8/6 och Skara rådstugurätts dombok 1635.) Hade även sonen Carl, ihjälstucken i fältlägret vid Werben i Tyskland 1631 11/8. Per Bengtssons dotter Ingrid var g. m. korpralen vid regementet Hans Johansson Falk, d. 1672 29/1.
Ryttm. 1604—1611, levde 1658, död som den siste av ätten på svärdsidan.
Hade evärdeligt frälse på två skattehemman, Holm (Trilleholm?) och Segerstad i Ullervads sn. Erhöll 1605 22/1 i förläning fyra hemman i Valle hd, vilka dock igenkallades 1612.
 
122. INGEMAR OLSSON, i Nolby, senare Lövås i Synnerby sn. G. m. (?)Karin Johansdotter Falk, dotter till löjtnanten Johan F. (nr 86). Söner: Nils, förare vid dragoner från Västergötland 1645— 1646; Olof, red 1636—1640 för Lövås; Jon, bonde, besvärade sig 1662 över rustning.
Var 1613 rumormästare vid Jon Persson Stårcks fana, ryttare 1617, furir 1622, korpral 1623, fänrik 1626, hemförlovad och avgången 1632, levde 1657 men var död 1662.
Deltog i krigen i Livland och Polen samt i 30-åriga kriget.
Erhöll 1625 31/8 i donation Lövås, varpå han 1642 31/1 erhöll konfirmation.
Ingemar och hans sju syskon sålde 1628 Rasegården i Hasslösa sn till Anders Persson i Hasslösa. (Skånings härads dombok 1628 6/3.)
 
 
Vidare står en gravhäll rest mot vapenhuset vid Lavads(R) kyrka, med följande inskription över två personer:
 
 HER UNDER
VILAR ERLIG
OC FÖRSTÅND
MAN IHAN FAL
HVILKEN BLEF
SLAGEN AF THE
DANSKE OC AFSO
MNAD I HERRANOM 1611 THEN
03 IANUARI
 
GUD GIFWE HONOM
EN SALIG UP
STÅNDELSE
 
samt:
 
HER UNDER VI
LAR ERLIGH OC
FÖRSTÅNDIG M(AN)
ERIK IONSSON
HVILKEN BLEF
SLAGEN AF THE
DANSKE OCH AF
SOMNADE I HERRAN
1611 THEN 03 IANUARI
 
GUD GIFWE HON
OM EN SALIG
UPSTÅNDELSE
 
Över den ovanstående Ihan Fal har det förekommet spekulationer att denne skulle kunna vara liktydig med Johan Falk.
 
Intressant att höra vad ni Falk-forskare har för åsikt.  
 
Vänligen
Örjan

[Charlotte Söderblad]

Hej Carl!
 
Tack snälla för att du svarade på min förfrågan.
 
Det stöder min teori att Johan/Hans Falck hade sonen Johan som dog i danska fejden. Jag tror dock att födelsetalet 1515 är för tidigt, då skulle han varit 83 år när han slogs till döds i Ryssland, det verkar inte rimligt.
Därmed blir också födelsetalet 1545 på sonen Johan också ifrågasatt för min del. Fadern bör ju ha varit minst 20 år vid sonens födelse för att det skall bli troligt. Dessutom, om man antar att Bengt Falck var född 1540 så skulle brodern, Hans/Johan ha varit 25 år äldre, vilket förefaller fel.
 
Försöker bara se saker ur ett rimlighetsperspektiv, annars verkar det vara intressanta uppgifter.
 
 
Örjans uppgifter ovan var också synnerligen intressanta. Särskilt de uppgifter som finns att hämta i Kållands härads domböcker. Göta hovrätt, Jönköping, där arvingar med sina avkomlingar förekommer. Det borde ge fler namn att skriva in i släktträdet för Falck.
 
Gravhällen vid Lavads kyrka, väcker även den nyfikenhet.  
Spekulationerna att det skulle vara Johan Falk som menas med Ihan Fal, verkar helt troliga för mig, men det går inte att veta med säkerhet. Eftersom Johan Falck dog i danska fejden 1611 verkar det vara för mycket av en slump att det finns en gravhäll som går att utläsa som Johan Falck, för att det inte skulle vara han. Finns det några andra teorier om namnet?
 
Vem skulle då Erik Jonsson (Erik Ionsson)vara? Kan det ha varit någon i Falck-släkten också?  
Kan Ionsson stå för Johansson, en son till Johan? Är det två gravhällar eller en med två inskriptioner?
 
Det är roligt att det kommer fram olika bitar i pusslet om släkten Falck. Med lite tålamod, så går det säkert att, så småningom, få ihop en bra och trovärdig bild av släkten.
 
Ha en trevlig söndag
Med vänlig hälsning
Charlotte

[Örjan Eriksson]

Hej Charlotte,
 
Gravhällen vid Lavads kyrka har fyra inskriptionsfält, i det övre vänstra fältet är inskriptionen för Erik Ionsson, övre högra fältet för Ihan Fal. På de båda undre fälten står den likalydande texten GUD GIFWE HONOM EN SALIG UPSTÅNDELSE.
 
Det jag har funderat en del över, kanske mest beroende på bristande kunskap, är dateringen till januari 1611 när Kalmarkriget inte startade förrän senare på våren. Kanske förekom det en del skärmytslingar innan kriger bröt ut mer formellt?
 
Vänligen
Örjan

[Charlotte Söderblad]

Hej Örjan!
 
Du har så rätt i din fundering om datumet, det var besynnerligt. Danska fejden - Kalmarkriget utbröt inte förrän i maj. Jag tänkte inte ens på det, såg bara årtalet. Kan det vara så att stenen är gjord i januari 1612? Kan det vara en felskrivning?
 
Vad jag har förstått så står det fel på Biskop Erik Falcks sten i Linköpings domkyrka, eftersom det sägs med säkerhet att han levde i början på 1570 och alltså inte kan ha dött i slutet av 1569.Är det månne stenhuggarna som slarvat eller de som försåg stenhuggarna med material? Vad vet jag.  
 
Johan Falck kan också ha dött vid strider som brutit ut i gränstrakterna i förtid. Det är väl bara att fortsätta och pussla ihop de skärvor som kommer fram, för att få ihop en helhet.
 
Själv väljer jag att, som hypotes, hålla för troligt att det är Johan Falcks gravhäll.
 
Ha en fortsatt trevlig söndag
Med vänlig hälsning
Charlotte

[Filip Törnroos]

Jättefint, då så många aktivt deltar i debatten. Det här är det fina med internet.  
Det verkar ha funnits två personer som forskat i biskopsfamiljen redan under 1800-talet: Carl Victor Falck och guvernementsektreteraren i Riga Paul Falck (Hausens samlingar 1900): Måste väl ställa tabellerna på varan och kolla källorna och avvikelserna + tillfoga den nya informationen som vi kan bidraga med.  
Sedan är det dags att göra en ny släkttabell typ ft-genealogy.net.  
Snabbt verkar det som en avvikelse mellan de två är att Carl ej har med Johan som en son av Bengt Falck. Jag förmodar att Johan behövs för att få det hela att gå ihop.
 
Ps. av allmänt intresse, då vissa släkter är flera gånger sammanlindade, tog jag en titt på vilka släkter som förekommer bland domprosten i Narva Erik Falcks II hustrus Katarina Valeriansdotters släkt:
Enevald, Ruuth, Grönfelt, Jute, Lydekesson, Dufva, Danske, Pehrsson till Dönsby, Dönsby till Veiby, Stoltefot, Tavast, Ekelöf och (Margareta) till Härtonäs. (Enevaldsson var också Erik Falcks första hustrus far)

[Carl Wennerström]

Johan står inte med i Carl Falcks bok, det vore intressant att veta mer om honom.  
Carl Victor skriver i sin inledning till boken att hans önskan är att hans efterkommande ska komplettera informationen i boken. Detta har skett ett fåtal gånger sen hans död, men det är först nu som riktigt relevant information om släkten hittats.  
De äldsta han skriver om är Jens Eskildsen Falck till Vallö fram till biskopens far Johan Falck, därefter är informationen lite mer innehållsrik.
 
Han har skrivit extremt mycket om de ingifta släkterna i Falcks historia. Släktträd och texter om lederna fram till när dessa sammanlänkas med Falcksläkten.  
Allt detta är väldigt intressant men tyvärr omöjligt att publicera på internet då det helt enkelt är för mycket information.
 
/Calle

[Anders Berg]

Vilken källa anger Carl Victor Falck för att Johan Falck är far till biskopen Erik Falck?  
 
Jag utgår från SBL som säger att inget närmare är känt om biskopens fädernesläkt, så den källa som Carl Victor anger är av yttersta vikt i sammanhanget. Om det är ett resonemang snarare än en direkt källhänvisning så är det också av intresse.

[Carl Wennerström]

Jag kan tyvärr inte ange källan då jag inte har boken, bara en nedbantad kopia. Så fort jag får tag i den igen kan jag se till saken.

[Carl Wennerström]

Men att Johan Falck har jag läst, bortsett från släktboken, i ett personbiografiskt lexikon i Kungl. Biblioteket. Boken är i samma sektion som SBL.

[Anders Berg]

Men att Johan Falck har jag läst, bortsett från släktboken, i ett personbiografiskt lexikon i Kungl. Biblioteket. Boken är i samma sektion som SBL.
 
Det säger absolut ingenting om bokens värde. Kungliga bibblan samlar på alla böcker!

[Carl Wennerström]

Sant. Synd att jag inte minns titeln, det var en gammal bok.

[Bernt Sandén]

Har hittat en Olof Falck, Ryttare i Kinne-Kleva Skattegården. Han verkar ha levt mellan 1619-1715. Var gift med Ingrid Nilsdotter Bratt (1665-1728).  
 
Är det någon som vet mer om Olof Falck?

[Mikael Andersson]

Hej, Lägger in texten från Svenskt biografiskt lexicon, 1862. Kanske den kan glädja någon. Dock tyvärr inget om Johan Falcks som far till biskop Erik Falck. Abraham Falck och Pehr Falck menar många inte varit hans söner. Lars som son har jag ej heller några belägg för. Finns säkert någon ny info i texten. Dock skall man se upp med spekulationer utan källa.  
 
FALCK, ERIK.
 
I Biskop Petri Andreae Nigri likpredikan öfver Gustaf I yttras, att Erik Falck var konung Gustafs skyldeman och skicklige praeceptor. Falck måste således varit äldre än lärjungen, hvilken sönerna Johan och Carl angifva såsom född före 1490 (se Biogr. Lex. art. Wase). Vid frågan om skyldskapen må vi erinra oss att konung Carl VIII:s första maka, Brita Bjelke, enligt ett skiftesbref, aftryckt i De la Gardiska Ark. III: 85 följ, uppgjordt i Köpenhamn 1419, var enka efter en herr Jens Falk. Carl VIII:s styfdöttrar Märta ocn Gissla Falk uppfostrades vid Carls hof och blefvo sedan gifta (Lillieska geneal. tabb. i De la Gardleska donationen i Lund).
 
Efter praeceptorsbefattningen i Erik Wases begaf sig F. till utländska högskolor och blef magister i Wittenberg (1512? Då 1542 af Håhl uppgifves, måste det vara tryckfel). Han var Professor i Upsala 1518. Dalin (S. R. H. 3: I: 5) uppgifver att Erik Falck varit domprost i Upsala. Månne ej en förblandning när skett med den i Peringskölds serie upptagne Erik Gåtsing? Westén anför att F. var konung Gustafs hofpredikant ännu då han den 3 Juli 1547 blef Biskop i Skara.
 
Erik Falck var som konung Gustafs hofprest mycket älskad och hade säkerligen inflytande på konnngen såsom Summos Episcopus i reformationsverket; men då han flyttat till Skara, kom nan i konung Gustafs onåd - vi veta att det ödet drabbade de bäste bland reformatorerna - och blef plötsligt afsatt, utan att man vet hvarför. Men snart blef Falcks oskuld uppenbarad ocb han blef åter i embetet insatt 1557*). Från Falcks biskopstid i Skara känner man att han på visitationsresor utdömde en mängd små kyrkor, för att (sanna skaffa kunnige predikanter och ordentliga gudstjenster i alla de qvarblifvande. Vi känna att Westgötalagen omtalar MC (1,100) kyrkor i delta landskap, der prof. Schlyter anar en misskrifning för VIC (600). Det yar ändå godt förråd. I November 1554 utdömde Falck Kindaryds, Tåsseryds och Strängseryds kyrkor i Hässna pastorat, hvilka han lät ödelägga.
 
Falck blef biskop i Linköping 1558. Då konung Erik 1561 fann en större fara hota Sverige från ryska än danska sidan, emedan Czaren fattat missnöje öfver den Estländska förändringen, uppdrog han åt den gamle biskopen, för hvilken han hade synnerlig ynnest, att såsom lärd medlem, efter den tidens bruk, åtfölja den beskickuing, som sändes till Moskwa, bestående af R. R. Nils Krumme, Johan Bååt och Nils Ryning med Olof Larsson såsom Sekreterare och Bertill Jöransson såsom tolk. Rhyzelins vet, att Westgötalagmannen Bengt Gylta och en biskopens kapellan också medföljde. De kommo i Augusti till Moskwa och blidkade Iwan, så att fred slöts på 20 år.
 
Ericus Falck, som underskrifvit presterskapets beslut 1560 och d. 11 Martii 1566, underskref i Stockholm Ständernas cassation d. 25 Jan. 1569, f)varigenom Sturarnas dom upphäfdes, samt Bispernas och de förnämsta presternas i städerna besegling ibm den 26 Jannari s. år, ii varigenom arfföreningens stadga öfverflyttades från Erik till Johan. Falck dog samma år. Hans grafsten ses ännu i Linköpings domkyrka.
 
*) Månne det ej hade gällt betänkandet (1552) mot konung Gustafs giftermål med förra drottningens systerdotter, der Erik Falck och biskopen i Strengnäs förenade sig med erkebiskopen ?
 
Han hade vid slutet af sin lefnad kommit i konung Johans onåd. i Klints biskopskrönika heter det om Falck:
 
Han stichtade och gjorde böcker många,  
Som kommo christendomen till fromma.  
Then christliga läran stod han fast på,  
Att christendomen skulle för sig gå.  
Han stod emot en messordning gram,  
Som kallades liturgia försann.  
Han misstänktes med trug och hot,  
Att han skulle slå konungen emot.  
Konung Johans vrede försann fick han  
Och afsomnade, inmanter i stor fruktan.  
 
 
Denna onåd kunde ej en Östgötaprest, så nära efter Falcks tid, taga nr luften, om ock ett missminne visar sig, då onåden säges uppkommit för en Messeordning, som kallades Liturgia, helst den boken först framlades 1576. Men vi känna att kyrkoordningen af 1571 länge varit färdigskrifven, spridd i afskrifter och följd, ehuru af konung Johan bestridd då den utkom. Kan ej konung Johan då redan haft ett motförslag, och den gamle biskopen i Linköping så allvarligt stått det emot, att onåden brutit ut mot den lutherska kyrkoordningens möjligtvis nitiske förfäktare?
 
Falcks adelskap omnämnes hos samtida. Han var rik. Blef i stiftet mycket sörjd och saknad. Hans 5 söner blefvo i olika hänseenden utmärkta. Om 1. Abraham Falck veta vi blott hvad biskop Svedberg visste. I den af honom öfversedda Psalimopoeographien af Högmark läses: Falck, Abraham, var magister Erici Falcks son, biskopens i Linköping, som dödde 1569. Sammansatt psalmen N:o 287: Ack min själ haf lustigt mod. Den, är bibehållen i N. Ps.-B. `:o 231, ehuru förkortad och utan att författarens namn qvarstår uti versernas initialer. Meterfelen voro många; några afhulpos i 1695 års psalmbok, resten i 1819 års. 2. Bengt, var född 1540. Han framfördes i spetsgården på Linköpings torg 1600 bland högadlen, då hertig Carl ville täfla med Christian H i konsten att anställa blodbad. Den 60-årige ädlingen blef sist afrättad. Det heter, att han såsom katholik försköt de Lutherske presternas biträde. Vi hafva ej kunnat inhemta kunskap om tiden för hans affall. Han synes vara den Benckt Ericksson, till hvilken någon skref, då Abr. Angermannus 1579 hållit en predikan i Upsala mot Kloster-Lasse. Den förklarades vara sådan, att det hjertat, som icke var af gråberg och stål, måtte visserligen tårar fälla (Sv. Sköna Lit. L 170). 3. Erik. En Erik Eriksson Falck, som var borgmästare i Linköping i 40 år, enligt Widegrens Österg. beskrifning, må vara en annan, än ädlingen Erik Eriksson Falck, som, utsänd till en Jesuiterskola, fick der goda stadier, och 1582 höllen oratioa i Wien till konung Johan IlI:s ära, då Svenskarne vunnit en seger öfver Ryssarne*)Han blef 1591, såsom konungens hofjunkare och med renoveradt adelsskap, sänd till Tatarkaa eller den Krimska Tartaren, åtföljd af Sigfrid Andersson (Rålamb). I Dantzig sökte då grefve Axel Stensson Lejonhufvud att mörda denne svenske legat, som dock undgick faran. Tartaren bevektes att straxt infalla i Ryssland och härja landet intill Moskwa. Vid den resan lär Falck besökt Christi graf och i densamma blifvit slagen till Christi grafs riddare. Ar 1595 fick han religionsfrihet i Sverige, enligt Söderköpings beslut. Han hade en pension af påfven och skickades till Spanien 1606, derifrån han ansågs stämpla mot hertig Carl och den Svenska Lutherdomen. Han dog i Spanien. 4. Lars, var ock yngling ännu då man började utsända svenska sladerande till Jesuiterskolor. Han återkom 1579, men förklarade sig snart öppet mot Romerska kyrkans vantro och den behandling de svenske ynglingarne nödgats lida i det tyska kollegiet. Possevin försökte tysta renegaten. Lars Falcks egen berättelse om detta Possevins försök förvaras i Linkop. Bibi. (L. B. handl. I: 64). Theiner framställer saken i en för kollegiet förmånlig dager. Ett bref i Thein. Urk. B. s. 219 f., stäldt till Lanr. Erici, visar, enligt Anjons anmärkning, hvilken uppmärksamhet saken väckte. Hertig Carl tog emellertid Lars Eriksson i sin tjenst, men den betänkliga slitningen slet så småningom *) förståndets band sönder. Han dog i vansinne. 5. Pehr förblef både svensk och Lutheran. Han var borgmäsiare i Linköping, sannolikt redan 1589, qvar i embetet efter 1600, ehuni i Widegrens Beskrifn. öfver Östergöthland (s. 123) 2 med samma namn vid den tiden upptagas i borgmästaroserien. - Hans trohet mot hertig Carl synes stadfästad genom 2 bönders fantasirika ntläggning af ett norrskens fignrelioner. Messenins berättar i Scondia Iilustr. VIII. p. 50, huru 1597 d. 25 Sept. 2 fiskare i Stångån hört, då de om natten voro sysselsatte med fiskande, ett dunder i skyn, och sett, vid uppblickandet mot himlen, en svart molnsky som delte sig, hvarvid de sågo 2 krigshärar drabba mot hvarandra, då den som
 
*) Rimligast, med hänseende till fadrens ålder, är att antaga, det Borgmästaren Erik Eriksson var Biskopen F:s son och de till Jesnitskolorna utsände ynglingarnes fader.
 
*) Messenins har temporis processu, hvilka ord Theiner obegripligtvis öfversätter med bald (Anjon).
 
syntes dem vara svensk besegrade den, som liknade polska hären. När himlen klarnade, framträdde en man af stort majestät med ett svärd, som han vände nedåt, då några blodsdroppar fnllo från svärdsudden ner i ekstocken der bönderna sutto. Nn försvann allt; men bönderna skyndade, såsnart dagen ingått, att berätta h vad de sett för biskopen P. Ölander och borgmästaren Peder Eriksson i Linköping. Desse afhörde berättelsen med förskräckelse, och när följande år på samma dag både en svensk och polsk här befunno sig midt emot hvarandra på Stångåns stränder, visste ja Peder Eriksson hvem som skulle vinna seger! Både biskopen och borgmästaren gåfvo således hertig Carl tecken, när han skulle öfverunmpla konung Sigismnnd, derigenom att de gingo upp i tornet och klämtade. Den klämtningen ansågs hafva mycket bidragit till segren.
 
Skrifter: Af biskop Falcks böcker många, känna vi blott: En lärobok i Chrislendomen, hvilken Schefferns kallar: Brevis informatio de praecipuis fidei artiunlis, capitibus L distincta, öfvers. från tyskan, tr. Sthm 1558. - En Tröstebok för hafvande qvinnor, huru dhe sig i dhet kors, som Barns-Börden hafver med sig, trösta och hugsvala måga, uthdragen af Scrifterna och försvenskat. Sthm 1564. (Källor: Nämnde i texten eller kända af häfdaforskare.)

[Carl Wennerström]

Ur vilka källor drog man slutsatsen att Abraham och Pehr Falck inte var söner till Erik om det står här??
Där Johan nämns som Eriks far är inte en text skriven om Erik Falck själv utan om släkten Falck, där Biskopen tillhör.
 
/Calle

[Carl Wennerström]

När Carl Victor Falck skrev boken tog han hänsyn till all information, inklusive SBL.  
Han har skrivit in och analyserat denna text tillsammans med annan information han funnit/visste.
 
De olika texter om släkten Falck har alla saknad samt kompletterande information; om Biskopen, hans söner, släkten i allmänhet osv.
 
Det är så man släktforskar, genom att sätta ihop pusselbitarna. Man går inte endast utifrån en text/bok.

[Anders Berg]

Observera att SBL, som vi nämnt som en tämligen tillförlitlig och modern framställning, inte är samma lexikon som Mikael Andersson kopierat text ifrån. Det är ett äldre verk.
 
Eftersom Carl Victor Falck blev färdig med sin bok runt 1911, så har han inte haft möjlighet att ta hänsyn till den modernare Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), däremot har jag säkert haft tillgång till verket från 1862.

[Mikael Andersson]

Carl!
 
Texten från SBL 1862 var inte riktad till dig enbart. Jag pekade på uppenbarliga diskussionspunkter i artikeln, bl.a i Anbytarforum. Se exempelvis Bo Persson(Lincopensis) inlägg under Falck/Falk samt Skuthe/Skute.  
 
Ingen blir gladare än jag om det kan komma fram material som kan styrka Johan Falcks faderskap till biskop Erik Falck. Likaså Johan Falcks koppling till Jens Eskildsen Falck. Ingen har kunnat visat på detta. Likaså finns tveksamheter gällande sönerna Abraham, Pehr samt Carl.
 
Vad som står i SBL och övriga texter är inte alltid sanning. Försök styrka med minst en oberoende källa från den aktuella tiden.

[Filip Törnroos]

Hej - trevligt med många nya inlägg.  
 
Jag har länge hoppats på att man kunde hitta några direkta släktleder på svärdsidan och sedan med en Y-DNA test kunna checka om de har en gemensam förfader rätt tid. Det finns på finska sidan de. sk. Sibbo Falckarna = (Bengt, Johan), Erik i Narva, Hans, Jöns...  
     
Det finns på finska sidan därtill den sk. Sääksmäki Falck linjen, där det likaledes finns en rak linje på svärdsidan (biskopen Erik), Abraham, ??, Gustaf, Abraham, Abraham ...      
 
Har vi redan ngn annan potensiell direkt linje på svärdsidan, hellst på Svenska sidan ?  
   
Kanske vi en vacker dag får tillstånd att ta ett prov på biskopen, då kan man definitivt bekräfta om de testade linjerna på svärdsidan leder till honom.

[Carl Wennerström]

I vilken ordning kommer denna Jöns Falck?
 
Min morfar Bertil Falck är i direkt linje släkt med Biskopen Erik. Det var hans farfar, Carl Victor Falck, som skrivit denna fantastiska släktbok jag tagit del av.
 
Finns det någon som hittat information som berättar att Johan Falck var far till biskopen mer är äldre biografiska lexikon samt min morfars farfars verk?
 
/Calle

[Filip Törnroos]

Bra Calle,
 
här har vi då 2 eller tre raka linjer, som vi antar att leder till biskopen.  
 
Jag försöker ta kontakt med Sibbo- och Sääksmäki barnbarnsbarns... till biskopen och Du kan diskutera med din morfar om att ge ett testprov.  
 
Har Du förslag om hos vilken av DNA testföretagen vi skall vända oss eller har ngn annan av debattörerna goda/dåliga erfarenheter av Genebase etc.?  
 
Ps. till din fråga om Jöns Falck. Ja, Sibbo Falckarna har tytt sig till guvernementssekreteraren Paul Falcks släkttabell betr. Falkenfelt släkten  (Hausens saml. 1900), där det anges att Bengt hade två söner Simon och Johan. Domprosten i Narva Erik Falck anges vara ett av denne Johans barn. Domprosten var sedan gift 2 gånger och kaptenen Hans Eriksson Falck är ett av barnen från det första äktenskapet. Kaptenen Hans Eriksson Falck hade sedan flera barn, varav Jöns hade hunnit bli fältväbel, då han anges ha blivit bortkommen med Erik Danzeville då de försvarade ön Retusaari (numera Kronstadt) utanför St. Petersburg = den svenska staden Nyen. Måste säga att de hade en mission impossible, det lär ha funnits 10 ryssar emot en svensk - som vanligt också senare.        
 
Verkligen bingo, om vi kan sammanlänka några av dessa släkter !

[Carl Wennerström]

Morfar har i sin tur bröder och massa kusiner och sysslingar på hans farfars, Carl Victor Falcks, sida.
 
DNA-testning har jag aldrig tänkt på och har, ärligt talat, inge vidare bra kunskaper om.  
 
Angående Jöns:
Var alltså Domprosten i Narva ett av Bengts barnbarn? Att Bengt hade en son vid namn Johan tror jag att jag har förbisett. Även att Domprosten hade en son vid namn Hans.
Biskopen Erik hade ju en son vid namn Hans/Johan Falck som Carl Victor bland andra skrivit om. Jag är lite förvirrad.
Finns det några årtal som berättar när dessa levde?
 
Calle.

[Filip Törnroos]

Calle,  
 
det är verkligen svårt att följa med de olika Falck släktgrenar, då samma namn förekommer och dessa namn dessutom ej annars heller är sällsynta (vänl. se på mitt inlägg längst nedan)
 
De släktmedlemmar som blivit på finska eller baltiska sidan har av naturliga skäl ej funnits att hitta i rikssvenska kyrkoböcker och andra källor om de ej blivit adlade som tex. Falkenfelt.    
 
Lite om Falkenfelt. Enligt Paul Falck hade altså Bengt två söner Simon och Johan, varav Johan hade sonen domprosten i Narva Erik Falck d. 1645. Denne hade sedan flera barn i två äktenskap, tex. kaptenen Hans Eriksson Falck d. 1660 och Simon Eriksson Falck, som själv angivit till riddarhuset domprosten Erik Falck som sin far, då han blev adlad som Falkensköld Nr. 1180. Namnet ändrades senare till Falkenfelt. Simon var musketerare vid Livgardet 1641, förare vid österbottens regemente 1743, sergeant där 1644, fänrik 1645 ... major vid koloniregementet 1669, d. 1675 i Riga. Han hade som förläning, Haikola och Taipalsaari. gift 1. med Sabina Barbant 2. med Anna Juliana von Reichter. Ett barn från första gifte Gustaf, ryttmästare. Barn från andra gifte a. Juliana Sabina b. Gustaf Adolf c. Robert d Sabina Elisabeth. Alla barnen verkar ha levat i Finland.  
Ryttmästaren Gustaf d. 1704 rustning i järn har bevarats i Bjärnå kyrka (numera i Nationalmuseet). Utseendet på rustningen tyder på tidigare tider, möjligen har den burits redan av fadern Simon Eriksson eller av Johan Bengtsson eller tom. hans far Bengt. Kanske det går att datera rustningen.  
 
---
 
Till det svåra med liknande namn.  
 
Please - läs ej följande om Ni vill behålla förnuftet:  
 
Sk. Gränna Falck släkten 1. Pehr Petter Helgesson Falck rådman d. 1698. Två barn Gustaf f. ca 1673, d 1723 och Abraham f. ?, d. ?.
 
Nu har vi likaledes i Sääminki en rusthållare Abraham Fredrik Falck  f. 1736, d. 1786. Vars far var Gustaf Falck f. 1704, d. 1756 gift med Helena Tawast. Gustafs far Abraham f. 1675, d. 1754 . Dennes far möjligen Sven Falck från Växjö ? och Svens far då ?? biskopens son Abraham ?? Eller kommer Sääminki släkten från Gränna.    
     
Mera om samma namn trots att jag ej alls är insatt i den här släktdelen; Johan Falck till Boligstad hade två söner Hans Falck gift med Ingrid Silverbjelke och Peder Falck till Sjögestad. Peder hade sönerna Johan, Peder, Abraham och Gustaf. Så ta nu reda på dem !! Likaså kunde man ju här undersöka om Sääminki Abrahams far härstammar från Falck till Sjögestad släkten.  
 
Det här sista var bara för att visa hur många lika namn det förekommer hos Falckarna trots att de knappast alla kan höra till samma släkt.  
 
Om man inte ritar tabeller för sig själv så tar man inte efter ett tag ngt reda på det hela.

[Carl Wennerström]

Ja, det finns många släkter som tagit namnet Falck, både i Sverige som i Finland.
 
Det vore roligt om jag kunde kopiera alla familjeträd för de ingifta släkterna som finns i familjeboken. Där finns träd av massa olika familjer, bland andra Tjurhuvud, Gyllenspetz, Borg, Thott och många andra. Jag ska försöka se om jag kan kopiera dem.
 
Jag har hört, och läst, att morfars släkt kommer från danmark. Den äldsta stamfadern vi har i boken är Jens (Eskildsen) Falck till Vallö, som i sin tur kom från familjen Krage.
Det finns ett släktträd på internet i länken http://www.lottisen.se/falk_lundbeck/äldre%20falksläkten.htm. Detta har jag märkt stämmer läskigt bra, men det finns några delar som behöver korrigeras och kompletteras. Där finns alla från Jens Falck till min morfars pappa, förutom Jens son. Denne har jag dock funnit i Carl Victors texter vid namn Erik Jensson Falck.
 
Allt är extremt spännande, tycker jag!
 
/Calle

[Filip Törnroos]

Hej Calle,
 
Kan Du vänligen ange två generationer med namn från Bengt Falck till Dig, så kan jag jämföra lite med mina anteckningar. Om vi har Sibbo Falck- och din linje från Bengt, så får vi med DNA prov testat om de här två släkter har en gemensam förfader ung. rätt tid dvs. Bengt eller fadern Erik eller hans far Johan.    
 
mvh
Filip