Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2004

[Ida Enberg]

Hej!
Jag söker efter en Sofia eller Susanna Wannaea som ska ha varit en prästdotter från Åbo (Finland).Hon gifte sig omkring 1672 i Åbo med prästen Christian Elingius och flyttade till Jukkasjärvi där Christian var kyrkoherde. Sofia eller Susanna skall ha dött omkring 1717 i Jukkasjärvi.  
Tacksam för all hjälp!
/Ida

[Gerd Vinge]

Hej Ida,
jag hittade lite information i boken Lappmarkens herdaminne av Isak Grape;
 
Christian Elingius f 1651 i Torne, där fadern; sedermera Math.Lectorn i Hernösand, Mag:r Georg Elingius, då var skolmästare. Modern Susanna Steuch var brorsdotter till superintendenten P Steuch. Student i Åbo 1670, Skolmästare i Luleå 1673, Komminister i Luleå landsförsamling 1679, pastor i Juckasjärvi 1691, död 1717.
Hans uppförande lär ha varit mindre värdigt. Slagsmål mellan honom och hans komminister Sirma i Enontekis skall ha förefallit så ofta de träffades.
Gift under studenttiden med en köpmansänka i Åbo, hade 6 söner, av vilka en blev sergeant, en handlande i Piteå. Sonen Erik bodde inhyses å Juckasjervi prestbord; dottern Susanna gift med komminister Esaias Fellman i Kemiträsk.
 
 
Vänliga hälsningar  
Gerd Vinge

[Ida Enberg]

Hej Gerd och tack för all hjälp!
Jag har läst den där boken av Isak Grape faktiskt och den hade en del upplysnigar som man behövde.
Tack igen,
/Ida

[Heikki Jokipii]

Hej, Ida
 
Mig intresserar mycket det, varifrån har Du fått den där uppgiften, att Christian Elingius' fru hette Sofia eller Susanna Wanaeus. För min del kunde jag bara hitta Hernösands stifts herdaminne och den där boken av Grape. I båda boken står det bara, att Elingius var gift under studenttiden med en köpmannaenka i Åbo, utan namn.  
 
On släkten Wanaeus finns det en artikel i Genos (1970, nr 3): Kurtén, Love, Kring Orivesisläkten Wanaeus. (s. 61-68)
 
Med hälsningar  
 
Heikki Jokipii
 
Helsingfors

[Ida Enberg]

Hej Heikki!
Hur får man tag i denna skrift??
Du kanske kan skriva in det du vet om dessa Wanaeus om du har läst boken?
Det skulle hjälpa mig jättemycket eftersom att jag inte har hittat någon annan information om dessa präster Wanaeus.
Jag har fått vidare information om denna Christian Elingius av Donald Freij och Gunnar Gidlöf. Donald Freij har skrivit dit en märkning  HSH 2:46 (UUB). Du kan ju maila mig om du undrar något och jättegärna om du kan skriva av det som finns i artikeln av Love Kurtén!
Tack på förhand,
Ida

[Gunnar Gidlöf]

Hej Heikki!
 
Uppgifterna om Kristian Elingius hustru har jag antecknat för mer än trettio år sedan då jag
gick igenom domböckerna för Torneå lappmark. Hon uppträdde då som vittne vid flera
tillfällen under åren 1699-1710 men namnuppgifterna är inte helt samstämmiga. Oftast
uppges som förnamn Sofia, 1704 Sofia Johanna och en gång 1706 Susanna samt som
efternamn Wannaea eller Wannaeus och vid ett tillfälle Unovia. Hon levde fortfarande 1721
då hon uppträdde som dopvittne i Jukkasjärvi och då kallades enkie Pastorskan Sophia
Wannaea.  Om jag minns rätt så handlade ett av målen om att han skulle ha förrättat en
jordfästning i berusat tillstånd, men jag är inte säker på att jag minns rätt.
 
Av domböckerna framgår att makarna hade förutom barnen Kristian, Erik, Nils och Susanna
även en son Ansgar.
 
Sonen Kristian var förare vid Västerbottens regemente när han 28 maj 1710
kommenderades till Nymynde. Han återkom tydligen med livet i behåll ty som det uppges
var han sedan borgare i Torneå stad.
 
Sonen Nils var tjänare hos rådmannen i Piteå Erik Simonsson. Han gifte sig med borgarens
där sammastädes Erik Svensson dotter Malin Eriksdotter och erhöll burskap efter svärfadern
några år senare.
 
Sonen Erik bodde på kyrkplatsen i Jukkasjärvi en tid. När den franske upptäcktsresanden
Aubry de la MOTRAYE kom till Jukkasjärvi träffade han kyrkoherde Wegelius (
nådeårspredikanten) som rekommenderade den förre prästens son till vägvisare och tolk.
Det gick tydligen bra även om prästsonen låg ute på fiske och hade renar. Han kunde
nämligen något latin samt svenska vilket tydligen var tillräckligt för att båda skulle förstå
varandra. Om detta möte kan vi även tillägga att prästsonen troligen var Erik, bosatt som
inhyseshjon på Jukkasjärvi kyrkobord och son till Christian Elingius, avliden 1717. En tid
(1732-1735) bodde han å Storsand 2 i Luleå fösamling vid Luleå älv strax nedan
lappmarksgränsen. Märkligt nog är endast han införd i husförhörslängden. Hustrun och
barnen vistas tydligen å annan ort. Sist kom han till Gällivare församling där han blev
nybyggare i Vuodnojärf där han 1759 slutade sina dagar som mordfoffer. De närmare
omständigheterna kring mordet har jag ingen kännedom om.
 
Dottern Susanna blev enligt herdaminnet gift med komministern i Kemi lappmark Esajas
Fellman.
 
Om sonen Ansgar har jag inga upplysningar.
 
I Åbo Akademis Studentmatrikel finns notiser om om Kristian Elingius och hans fader Georg
Elingius samt ett antal medlemmar av släkten Wannaeus, av vilka dock ingen direkt kan
sammankopplas med Sofia Wannaea.
 
Jag har förgäves försökt att genom fjärrlån rekvirera det nummer av Tidskriften Genos som
innehåller artikeln om släkten Wannaeus. Du har säkert bättre förutsättningar så om du
skulle hitta något där så det skulle sitta bra om du kunde lägga ut den informationen här.
 
Hälsningar
 
Källor:
 
Torne lappmarks tingslag 1699, 1704, 1706, 1709 och 1710
Jukkasjärvi C:1
Nederluleå AI:2A
Lagus, V. 1891. Åbo Akademis Studentmatrikel. Förra afdelningen 1640-1740. Helsingfors.
Bygden, L. 1923-1928. Hernösands stifts herdaminne I-IV. Uppsala.
Englund, J. E. 1946. Johannes Wegelius. (Luleå Stifts Julbok 1946)
Hederyd, Olof. Tornedalens historia II

[Heikki Jokipii]

Hej, Gunnar!
 
Verkligen spännande! Love Kurten hade nämligen en mycket passande kandidat för att vara densamma Sofia Wannaeus, som du har hittat.
 
Johan Wanaeus, kyrkoherde i Orivesi, död 1678, hade nämligen en dotter som hette Sofia. Kurten berättar, att hon var nämnd i mantalslängderna 1667-1673. Kurten anser ändå, att Sofia levde 1688, men var troligen död 1691, då sonen Johan [kapellan i Orivesi] inlöste sin syster Helenas andel i Suomasema [ryttarhemman]. Men hade Kurten rätt?!!!
 
Om jag hade din address eller ditt fax-nummer, kunde jag kanske hjälpa för att Du kunde få kopian av artikeln, och dra slutslatsen om saken.

[Ida Enberg]

Hej!
Nu har jag tjuvlyssnat lite på vad ni har pratat om!
Och denna Sofia Wannaea kanske är den vi alla söker efter eller??
Det vore roligt om man kanske annars kunde skriva av artikeln här på sidan så att andra kan ta del av den och dra egna slutsatser.
/Ida

[Ulf Ärlebrand]

Hej alla!
Kristian Elingius son Erik avled i Torneå stad 19.1.1768 och begrovs där 24.1, 83 år gammal av ålderdomssvaghet, fadern uppges vara Christian Eligius och modern Sophia. Allt detta enligt Genealogiska Samfundets i Finland historieböcker. Har inte haft tillfälle att kontrollera detta i kyrkböckerna, vilket naturligtvis bör göras.
Jag har också försökt placera in Sofia/Susanna i relation till släkten Wannaeus utan att lyckas. Jag har haft samma förhoppning som Gunnar att Johan Wannaeus dotter Sofia faktiskt inte gick bort 1691. Nästa uppgift tycks vara att belägga Sofias nävaro i Åbo på något sätt.
Jag har lite arbetsanteckningar om Christian samt om hans son Erik och dotter Susanna som jag gärna delar med mig åt den intresserade. Bl.a avskifter ur prof. K.B. Wiklunds anteckningar i Uppsala universitetsbibliotek om Christian E., en litterär återberättelse av de la Motrayes möte med Erik och Lappland, även en digital avskrift av hans Lapplandsresa (kap. X och XI) samt något om Susannas avkomma.  
Ulf

[Barbro Vikström]

Hej alla!
 
Kan det inte vara så att Sophia/Susanna fått sitt namn Wannaea efter sin avlidne Åbomake? Det kanske är honom vi ska söka i prästsläkten Wannaeus? Att hustrun får namn efter sin man har vi ju ett närliggande exempel på eftersom Cherstin Nilsdr, änka efter den mördade Christian, kallas Elingia till och med i dödboken trots att hon hunnit bli änka för andra gången.
 
Hälsningar
Barbro

[Magnus Wikström]

Georg Chr Elingius - magister, skolmästere, lektor
 
Född i Södermanland, gift med Susanna Steuch (brorsdotter till den mer kände superintendenten Petrus Steuchius).Saknar alla födelse- och dödsuppgifter samt uppgifter om föräldrar och generationer före.
Georg är så långt bak i tiden jag har uppgifter om, hoppas Någon kan hjälpa mig att komma vidare.
Mvh Magnus Wikström

[Ragnhild Karlsson]

Hej Magnus!
Jag skulle hjälpa en väninna med sökning på Elingius, och slog namnet på Internet för skoj skull. Och fick tre träffar. Hon forskar också på släkten Steuch/Elingius. Kanske ni kan hjälpas åt?
MVH
Ragnhild Karlsson

[Berit Tjernberg]

Georg Elingius, född i Södermanland, död 1677 i Härnösand. Lektor i Härnösand. Gift med Susanna Steuch. Susanna Steuch dotter till Christian Steuchius, född i Södermanland. Provinsialskrivare i Åbo, Finland.
Christian Steuchius: son till Erik Persson Stök. Fogde i Speteby, Lerbo sn. nämnd 1598-1645, och Maria Nilsdotter, född i Nyköping.
Maria Nilsdotter, dotter till Nils Jönsson, rådman i Nyköping och Brita Bengtsdotter.
Jag har för mig att jag har sett ett vigselår för Elingius-Steuch i Stockholm när jag sökte på Family Search på nätet. Jag tror jag sökte på Georgius Elingius.
(Erik Persson Stök var fogde hos Karl IX )
Personuppgifter enl. Tord Bylund
 
Mvh   Berit

[Magnus Wikström]

Tack Ragnhild, hur kommer jag i kontakt med din väninna med intresse av Elingius/Steuch ??
Magnus W
 
Tack Berit, ytterligare ett antal pusselbitar på plats.Elingius är inte direkt ymnigt förekommande på www, några av mina förfäder och en arkitekt i Tyskland är vad jag har hittat.
Vet du något om namnets ursprung,kan de vara invandrare från Tyskland ??
Magnus W

[Berit Tjernberg]

Hej Magnus, det var några dagar sedan. Tyvärr vet jag inte var  namnet Elingius kommer ifrån,men jag vet att om man söker på nätet så hittar man en sida Eskilstuna bibliotek länsavd Sörmlandica och där finns ett personregister längre ned och där står Elingius, Gustavus Andreae, kontraktsprost (SB:70:123), 828.
På Genealogiska föreningen (www.genealogi.net) finns släktregister och namnet Elingius. Jag är ledsen att jag inte har mer att komma med, men jag har bara kvällarna (ibland), dessutom håller jag på att söka i Finland (Vörå).Men jag hoppas det blir en liten knuff framåt.
Med vänliga hälsningar
Berit

[Mikael Tornberg]

Av kykoherdarna i Öja och Västermo (Strängnäs stift, del 3 sid 557, Hagström) står som nr 15 Gustavus Andrae Elingius  (1686-1725). Född i början av 1650-talet på Linga frälsegård i Vårdinge sn (Södml)och därav namnet. Gymnasist i Strängnäs 1667, student i Uppsala 1673. Prästvigd 1676 i Klara fs. Rektor i Klara skola 1680 och 1686 tillträdde han som kyrkoherde i Öja och Västermo. I Öja kyrka skall också finnas en tavla med Kristus på korset och den bilden är omgiven av porträtt av hela familjen Elingius, kh själv, hustru och sex barn. Fem av barnen dog i pesten, som härjade i trakten i början av 1700-talet.
 
M vh
Mikael

[Magnus Wikström]

Tack Mikael för intressanta uppgifter.
Mvh Magnus W.

[Heikki Jokipii]

Se
 
http://www.genealogia.fi/genos/41/41_61.htm
 
och där Tab. 4.
 
Jag är personligen övertygad om att denna Sofia är den som vi har letat efter.

[Constantinus Lindfors]

Jag har noterat en ”Jungf: Sophia Wan?a” som dopvittne till två samiska barn i Jokkmokk  
1724-05-15 (C:1). Tänker att hon på något sätt bör vara befryndad med den här släkten?
 
Constantinus

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Hej!
 
Välkommen att diskutera släkten ELINGIUS under denna rubrik.  
 
Kommer snart att lägga ut de uppgifter jag samlat på mig angående släkten Elingius med utgångspunkt kring Torneå stads första lektor, och sedermera mat. lektorn i Härnösand, Georg Nic. Elingius (f.omk.1625, d.1677) och hans hustru Susanna Steuch (f.omk.1629), samt ättlingar. Även lite rön om dessa två anfäders anor. Många är vi som har kopplingar till denna vittgrenade släkt i Väster -och Norrbotten.
 
Väl mött!
 
Mvh
 
//Peder

[Constantinus Lindfors]

Här har jag lite om släkten Elingius i Piteå stad. Håll till godo!
 
Mvh/ Constantinus
 
 
Familj 1
Nils Elingius, född 1682 i Nederluleå lfs, död 1738-08-27 i Piteå stad. Borgare i Piteå stad.
Nämnd i mantalslängder 1712-1738. Gift 1708-03-03 i Piteå stad med  
Magdalena Eriksdotter Vikman, född 1688 i Piteå stad, död 1761-01-16 i Piteå stad.
Dotter till borgare Erik Svensson Vikman och Anna Hansdotter Fellenia i Piteå stad.
Barn:
* Christian Elingius, född 1709-10-20 i Piteå stad, död 1709-11-14 i Piteå stad.
* Erik Elingius, född 1712-06-06, se familj 2.
* Sofia Elingia, född 1716-12-26, se familj 3.
* Nils Elingius, född 1720-01-28 i Piteå stad, död 1735-11-08 i Piteå stad.
* Christian Elingius, född 1724-04-15 i Piteå stad.
 
Familj 2
Erik Elingius (från familj 1), född 1712-06-06 i Piteå stad, död 1774-11-13 i Piteå stad. Borgare.  
Gift 1) 1738-02-28 i Piteå stad med  
Anna Eriksdotter Ulf, född 1718-05-22 i Piteå stad, död 1743-04-25 i Piteå stad.
Dotter till Erik Jönsson Ulf och hans hustru Brita i Piteå stad.
Gift 2) ca 1745 med  
Sofia Larsdotter Nyman, född 1721-03-06 i Piteå stad.  
Dotter till borgare Lars Jönsson Nyman och Anna Larsdotter i Piteå stad.
Barn i första giftet:
* Brita Elingia, född 1738-12-22 i Piteå stad, död 1739-09-16 i Piteå stad.
* Nils Elingius, född 1740-09-26 i Piteå stad.
* Magdalena Elingia, född 1741-12-12 i Piteå stad, död 1773-01-17 i Piteå stad.
 
Barn i andra giftet:
* Anna Elenia, född 1746-12-05 i Piteå stad, död 1822-03-28 i Piteå stad. Piga.
* Lars Elenius, född 1750-04-24 i Piteå stad, död 1825-06-10 i Piteå stad. Pistolsmed.
* Sofia Margareta Elenia, född 1754-08-23 i Piteå stad, död 1802-02-04 i Piteå stad.  
* Erik Elenius, född 1759-09-26 i Piteå stad, död 1837-09-28 i Piteå stad. Sjöman.
* Christian Elenius, född 1763-06-05 i Piteå stad, död 1838-12-08 i Piteå stad. Juvelerare.
 
Familj 3
Sofia Elingia (från familj 1), född 1716-12-26 i Piteå stad. Levde än 1789-01-20.
Gift 1745-02-19 i Piteå stad med  
Olof Nilsson Hedman, född ca 1672 okänt var, död 1745-08-29 i Piteå stad. Borgare.
Gift 1746-12-11 i Piteå stad med  
Johan Larsson Nyström, född ca 1714 okänt var, död 1788-05-12 i Piteå stad. Borgare.
Barn i andra giftet:
* Olof Nyström, född 1747-09-08 i Piteå stad, död 1747-09-27 i Piteå stad.
* Lars Nyström, född 1749-02-03 i Piteå stad. Levde än 1789-01-20.
* Nils Nyström, född 1751-04-11 i Piteå stad. Levde inte 1789-01-20.
* Magdalena Brita Nyström, född 1757-09-24 i Piteå stad, död 1821-06-08 i Piteå stad.

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Hej, alla Elingius ättlingar, med flera intresserade!  
 
Lägger ut i detta forum ”Elingius ättlingar”, det jag sammanställt under årens lopp. Och hoppas att det kan bidra till fortsatt forskning kring släkten Elingius anor, och utbredning. Och med syfte att samla allt som kan utgöra historien kring denna släkt. Utgår från Christian Eriksson Elingius (1713-1759) i listad antavle form. Skall lägga ut fortsättningsvis uppgifter på Kyrkoherden i Överkalix Nicolaus Joh. Fellenius (1644-1709) under nr.6, samt hans anor. Kommer också att skriva om de eventuella medeltida anorna. Dessa uppgifter rör rådmannen och borgaren i Nyköpings stad, Nils / Jönsson / Borgares (se nr.74) (f. omk. 1545) hustrus (1:a ev 2:a hu, trol 2:a), Brita / Birgitta / Bengtsdotter (se nr.75) (f. omk. 1549) anor.
 
Hoppas på bidrag till detta forum…..Tidevarv komma. Tidevarv försvinna. Släkten följa släktens gång………Väl mött släktingar!!
 
 
1.  CHRISTIAN ERIKSSON ELINGIUS, föddes 1713 i (Killingsuando ?) Jukkasjärvi socken (BD) som son till inhyseshjonet Erik Elingius (se nr.2) (f. 1685, d. 1759) därstädes, och hans hustru Margeta Fellenia (se nr.3) (f. 1687, d. 1760 8/3). Död 1759 i Vornovuoma, Gällivare (BD). Nybyggare, Vornovuoma.  
 
Gift 1750 21/3 (i Överkalix ?) med  
 
CHERSTIN NILSDOTTER, föddes 1722 (dp 25/3) i Grelsbyn, Överkalix socken (BD) som dotter till bonden och nämndemannen på Grelsbyn nr.9 ”Klara”, Nils Larsson (f. 1699 30/3, d. 1780 30/6)  därstädes och hans hustru Anna Pehrsdotter (f. 1699 19/11, d. 1773 21/1).  Död 1776 11/7.  
Cherstin Nilsdotter kom sedermera att gifta om sig 1768 10/3 i Överkalix med bonden och nämndemannen på Bränna nr.1, Överkalix, Elias Pehrsson f. 1704 i Narken, Överkalix, d. 1770 26/4 (Bröstsjuka) i Bränna. Han var son till bonden på Narken, Pehr Ifvarsson (f. 1669, d. 1737) och hans hustru Brita Eliasdotter (f. 1665, d. 1739 22/4).  
Elias Pehrsson var tidigare gift 1724 med Rachel Pärsdotter f. 1680 i Bränna, Överkalix, d. 1766 i Bränna. Hon var dotter till bonden, nämndemannen och klockaren på Bränna nr.1, Pehr Ersson (f. 1660, d. 1729) och hans hustru NN. Elias Pehrssons dotter i första äktenskapet med Rachel Pärsdotter, Brita Eliasdotter f. 1725, d. 1791 23/1 (vattusot) kom att gifta sig 1742 med mågen Jöns Jönsson f. 1716, fr Grelsbyn nr.10, d. 1777 20/9 (Lungsot). Jöns Jönsson blir svärfaderns efterträdare på hemmanet. Jöns Jönsson och hans hustru Brita Eliasdotters son, Elias Jönsson f. 1756 13/2, d. 1836 2/12, blir faderns efterträdare på hemmanet. Elias Jönsson kom sedermera att bli häradsdomare.
 
Barn:
1.) Margareta Christiansdotter Elingia f. 1752. Död 1825 5/4 i Gammelgården, Nederkalix. Gift 1776 22/9 i Nederkalix med Johan Johansson Waksam / Stråke f. 1758 23/3 i Vännes, Överkalix. Död 1815 9/10 i Gammelgården, Nederkalix. Soldat, Yttermorjärv nr.62 Waksam, Nederkalix; sedermera soldat, Gammelgården nr.45 Stråke, Nederkalix. Han var son till soldaten på Vännes nr.9 Lilja / Segerplatz, Överkalix, Johan Johansson Lilja / Segerplatz f. 1729, d. 1799 22/5 o.h.h. Marta Olofsdotter f. 1725, d. 1782. I hfl 1770-1805, fol.60 under ”Soldat N:o 62” Waksam i ”Yttermordjerf”, han, ”Sold. Joh. Johss. Waksam” tillsammans med ”Hust. Margreta Christ. dr”, och dess barn. Han och hustrun synes ha inflyttat till församlingen år 1777, och han utflyttad t f år 1788. Familjen hade här en folianthänvisning ”188”. Det visar sig att han nu är förflyttad till Gammelgården, och dess rote ”N:o 45 Soldater”. Han nu därför som, ”Johan Johansson Stråke”, fr fol. 60. Han nu inflyttad tillbaka till församlingen, och Gammelgården år 1790. Troligen var han borta dessa två år i tjänstgjöring vid Calix kompani. I hfl 1805-16 dito, han fortfarande såsom ”Johan Johansson Stråke”, men nu med anteckningen ”Död 1815 9/10”, härstädes.  
 
2.) Anna Elingia f. 1752/54. Död 1833 2/1 (”slag”). Gift 1784 18/4. Fr  Gällivare s 557 till s 213 (Gällivare A Ljung Fam reg).
 
3.) Karin Elingia f. 1754/55. Död 1770 28/6 hetsig feber i Bränna, Överkalix (BD). Styvdotter på Bränna nr 1, Överkalix, hos nämndemannen Elias Pehrsson därstädes.
 
4.) Eric Christiansson Elingius / Aktsam f. 1759 1/8, d. 1790 (ej återfunnen i db i Nederkalix, trol stupad i kriget), han utfl fr Överkalix, och infl 1781 (enl hfl) t Nederkalix (Nederkalix AI:2 62408 7/7). Han där ss ”Drängen Eric Christiansson Öf.Calix”, född ”1759”, m ant ”ad f. 189”, hos kyrkoherden på Kyrkobordet (hfl 1770-1805, fol.601), Olof Örnberg (f. 1724, d. 1804) och hans hustru pastorskan Margareta Warg (f. 1738), g. 1784 11/5 i Nederkalix ...”Dr. Eric Christiansson Elingius ifr. Öfr. Calix och Pig. Anna Larsdr vid Kyrkan.” (Nederkalix C:3 62419 1/9) m. Anna Larsdotter / Elenia f. 1763 7/7, dp 10/7 s.å. ss ...”Lars Pehrssons och húst. Anna Larsdotters dotter ...Anna”, hennes dopvittnen var: ...”Tolfm Lars Andersson och dess hústrú i Innanbäcken, Nils Larsson och dess húst. ibid. Sold. Flygare och húst. Anna Ericsdr ibid.” (Nederkalix C:3 62419 2/9) i Innanbäcken, Nederkalix, hon dotter till Fjerdingskarlen, torparen på Kyrkobordet nr 10, Nederkalix, Lars Pehrsson * (se not 1, nedan) f. 1727, d. 1799 9/2 o.h.h. Anna Larsdotter f. 1727 8/12, d. 1794 24/1. Han nu under soldater med familj (hfl, fol.189) i Gammelgården, Nederkalix, och soldatroten nr 46 Aktsam ss ”Eric Christiansson Agtsam”. Han t f utfl ur förs, men synes ha återkommit, och noteras avliden här år 1790, men står ej att återfinna i dödboken. Han dog troligtvis i fält under kriget. Hon, ”Sold. Enk. Anna LarsDr”, omg. 1809 4/12 i Nederkalix ...”Afsked. Sold. Nils Pehrsson Söör ifr. Gl. gården, och Enkan Anna Larsdr Elenia ifr. Kyrkostaden” (C:3 62419 1/9) m. soldaten på Gammelgården nr? , Nederkalix, Nils Pehrsson Sör f. 1746 (1751 ?/5 enl åld.uppg. fr db). De nu under ”Gammelgården Diverse” (AI:4A 62411 4/7, hfl 1817-28, fol.162), han ss ”Afsk. Nils Psn Sör”, med ant ”död 1822 10/3”.  
 
Deras barn: 1.) Christian Ericsson Höök f. 1784 19/12, dp 20/12 s.å. ss ...”Sold. Eric Aktsams och H. Anna Lars drs Son ...Christian”, hans dopvittnen var: ...”Olof Jacobsson i Gammelgården och dess hustru, Dr. Pehr Larsson och Pig. Christina Lars dr vid Kyrkan.” (Nederkalix C:3 62419 4/9) i Gammelgården, Nederkalix, utfl t f ur förs ”1800”, utfl igen 1805 ”27/9 til Lule”, men ”återkom 15/3”, år 1807 t ”Gl. gården – Inhyses Folk”, hos styvfadern soldaten Nils Pehrsson Sör och modern ”Sold.Enk.” Anna Larsdotter, g. 1809 27/12 i Nederkalix ...”WargeringsKarlen Christian Eriksson Höök ifr. Gl. gården och Bondedrn Madalena Abrahamsdr ifr. Ytterbyn.” (C:3 62419 1/9) m. Magdalena Abrahamsdotter f. 1772, här m ant, ”Obs. bland Soldater i Ytterbyn Rotan Riman”. I hfl 1817-28, fol. 395 (Nederkalix AI4B 62412 3/6) under ”Ytterbyn Soldater”, han nu därför ss ”Sold. Christ E Riman” och hans ”H. Maglena Abrahams Dr”, med sina tre barn. Deras barn: 1.) Johan Eric f. 1810; 2.) Anna Greta f. 1812; 3.) Nils Petter f. 1816 21/11; 4.) Anna Stina Ericsdotter f. 1786.
 
* 1.) Soldat på Innanbäcken nr 73 Unge / Påvakt, sedermera fjerdingskarlen, torparen på Kyrkobordet nr 10, Nederkalix, Lars Pehrsson f. 1727, g.1762 26/9 i Nederkalix ...”Soldaten Lars Pehrsson Unge med Pigan Anna Larsdotter ifrån Bondersbýn.”, C:3 62419 1/9), d. 1799 9/2, bg 17/2 ss ...”Förre FjerdingsKarlen Lars Pehrsson, 72 (år) Håll och Stygn” (Nederkalix C:3 62419) o.h.h. Anna Larsdotter f. 1727 8/12 i Bondersbyn, Nederkalix, d. 1794 24/1, bg 9/2 såsom ...”Fjerd Karlen Lars Pehrssons Hústrú, Anna Lars dr, 66 (år) 1 ½ (mån) Tärande Feber” (Nederkalix C:3 62419 8/9). Anna Larsdotter f. 1727 8/12, var dotter till soldaten på Bondersbyn nr 57 Frimodig, Lars Andersson Frimodig f. omk 1697, d. 1742 12/3 i Kubbis socken, Finland o.h.h. Kirstin Pärsdotter.
Soldater Överkalix, http://hpdn/soldater/sold_öklx.htm, renskrifter av generalmönsterrullor Västerbottens reg. Neder Calix Socken, Calix kompani, rote 48 Unge Innanbäck(en); Lars Persson blev antagen som soldat i Innanbäcken på roten nr 48 Unge den 19 mars år 1762. 1762: Inställt av roten gemensamt, 26 år och ogift Wästerbottning. 1763: Kallas nu Påvakt, 27 år 1 tj.-år, gift Wb nu, och casseras som ”liten och swag”, och därför avgått från roten den 1 mars 1763. Deras barn: Anna Larsdotter f. 1763 7/7 i Innanbäcken, se ovan, Christina Larsdotter f. 1764 30/10, dp 31/10 s.å. på Kyrkobordet, Nederkalix, g. 1795 m. Fouriren i Gammelgården, sedermera Lilla Lappträsk, Nederkalix, Nils Peter Gahm f. 1765 27/10, dp s.d. i Gammelgården, Nederkalix (Deras barn: Nils Fredric f. 1796, Lars Gustaf f. 1797, d. 1797, Carl Peter f. 1798, Johan Jacob f. 1799, Anna Stina f. 1801), Nils Peter Gahm son t fouriren i Gammelgården, Nils Gahm f. 1734, d. 1790 o.h.h. Kierstin Jönsdotter f. 1742, Pehr Larsson f. 1766 5/3 på Kyrkobordet, Nederkalix, fjerdingskarl och nybyggare, Granträsk, Nederkalix, sederm fjärdingsman, Näsbyn, Nederkalix, g. 1804 10/6 i Nederkalix ”Per Larsson och Carin Sellström på Kyrckbacken” (Nederkalix C:3 62419 1/9) m. Catharina Sellström f. 1761 4/9, dp 6/9 s.å. i Siknäs, Nederkalix, hon dotter t bonden och nämndemannen på Siknäs nr 1, 7/24 mtl, Jacob Jacobsson f. 1692 ¾, d. 1779 19/12 och hans andra hu Brita Andersdotter f. 1719, Karin Larsdotter f. 1769 4/7, dp s.d. på Kyrkobordet, Nederkalix.
 
 
2.  ERIK ELINGIUS, föddes 1685 i Luleå lfs (BD) som son till skolmästaren (1673) i Luleå stad; komministern (1679) i Luleå lfs; sist kyrkoherden (1691-1717) i Jukkasjärvi, Christian Elingius (se nr.4) (f. 1651, d. 1717) och hans hustru Sophia (Wannaea ?) (se nr.5). Död 1759 ?/4 (mördad) i Vuordnojerf, Gällivare (BD). Inhyseshjon, Kyrkobordet, Jukkasjärvi (BD). Han återfinns under ett par på ett hemman i Nederluleå socken. Såsom ”Erik Elingius” står han noterad för Storsand nr 2 (1732-39, pag. 2), där han verkar uppehålla sig åren 1732-1735. Hemmanet antecknas som ”öde” här. På hemmanet finns även Nils Andersson född 1709, från Harads nr 1 (fr pag. 3; han här ss ”son Nils And: i Storsand” till Anders Ersson)  och hans hustru Lisbet Nilsdotter född 1709. Det kan nämnas att från denne Nils Andersson, antar hans ättlingar på nämnda hemman släktnamnet Sandling, med förgreningar även till Kalix bygden. Han är sedermera upptagen som nybyggare i Vuordnojerf nr 28 i Gällivare socken. Troligen är det den ”G:la Mannen (Fad: Christian Elingius; Sophia) Eric Elingius” som nämns i Torneå stads död och- begravningsbok, som avliden den 19 januari 1768 i ”åld:svaghet”, och begravd 24 samma år, i en ålder av 83 år, således född 1685. * (se not 1, nedan)  
 
Gift 1713 22/3 med
 
3.  MARGETA FELLENIA, föddes 1687 (i Luleå landsförsamling ?) som dotter till skolmästaren (1679-87) och stads komministern (1688-90) i Luleå stad; slutligen kyrkoherden (1699-1709) i Överkalix, Nicolaus Joh. Fellenius (se nr.6) (f. 1644 13/3, d. 1709 13/3) och hans hustru Carin NN (se nr.7). Död 1760 8/3 (”ålderdom”; enl. A Ljung fam. reg. s. 557) i Vuordnojerf, Gällivare (BD).
 
Barn:
1.) Christian Eriksson Elingius f. 1713 i (Killingsuando ?), Jukkasjärvi. (se nr.1, ovan)
 
2.) Catharina Ersdotter Elingia f. 1720. Död 1806 11/12 (”ålderdom”, enl. A. Ljung fam. reg. s. 408) i Kyrkobyn, Gällivare (BD). Hon ”Enck: Catharina Elingia f. 1720, d. 1806” i Wassara, Gällivare (hfl. 1776-1822), g. 1755 31/3 m. Olof Hedberg f. 1722 i Heden, Överkalix (BD). Länsman, Kyrkobyn,  Gällivare. Han son till bonden på Heden nr.1, Överkalix, Olof Anundsson (f. 1688, g 1712, d. 1723 26/5) o.h.h. Karin Larsdotter.
 
Deras barn: 1.) Greta Hedberg f. 1756, g. 1779, till Jokkmokk; 2.) Dödfött barn f. 1757; 3.) Olof Hedberg f. 1758, till Stockholm 1775; 4.) Gabriel Hedberg f. 1759, d. 1781 ?/4 (”Blodstörtning”, enl. A. Ljung fam. reg. s. 408); 5.) Erich Hedberg f. 1761 5/10, d. 1831 25/5. Liqvidationscommisarie, Kyrkobyn, Gällivare (BD), g. m. Elsa Susanna Björkman f. 1744 10/8. Hon var dotter till pastorn i Vasara (=Kyrkobyn), Gällivare, Johan Björkman (f. 1715, uti bonden Per Kores gård i Woikala, d. 1788 9/8 (bg dec 72 år 9 m 5 d) o.h.h. Catharina Tornberg (f. 1709, d. 1778 26/8); 6.) Chatarina Hedberg f. 1763 22/10, till Torneå 1779; 7.) Sophia Hedberg f. 1767 10/1, d. 1806 14/5 (”barnsbörd”, enl. A. Ljung fam. reg. s. 408, till s 263), g. 1792 9/4.
     
3.) Nils Ersson Elingius, g. 1746 19/5 med Brita Olsdotter Hemmiläinen, fr Lainio. Deras barn: 1.) Erich f. 1748 14/10 och 2.) Ingri f. 1751 1/1 (A. Ljung fam. reg. s. 38 Jukkasjärvi).
 
* 1.) Hiski – Genealogiska samfundet i Finland. www.genealogia.fi; Torneå – Tornio – begravda 1718-1850.
 
 
4.  CHRISTIAN ELINGIUS, föddes 1651 i Torneå stad, Finland (SF) som son till Torneå stads första skolmästare sedermera mat. lektor i Härnösand Georg Nic. Elingius (se nr. (f. omk. 1625, d. 1677 6/11) och hans hustru Susanna Steuch (se nr.9) (f. omk. 1629), brorsdotter till superintendenten Petrus Steuchius.  
 
Han står inskriven i Härnösands studentmatrikel 1667 såsom ”Christiernus Gorgij [Elingius]”, och blev kollega i skolans 1:a klass (Bucht s 14), och i dess 2:a klass såsom ”Christ. Elingius” 1668 (Bucht s 15). En ”Christianus Elingius” är noterad som ”Studiosi” 1673 vid nämnda skola (Bucht s 16). * (se not 1, nedan)
 
Christian Elingius blev student i Åbo 1670, där han utgav en disputation (De Suiogothis, praes. P. Bång. Aboae 1673) under professor Bångs presidium 3 maj 1673. Han blev samma år (1673) skolmästare i Luleå stad och år 1679 komminister i Luleå landsförsamling. Han utnämndes vidare till pastor i Jukkasjärvi 1691. Han synes ha avlidit år 1717. Han lär enligt vad som uppges ej haft ett i alla avseenden gott rykte om sig. Då han träffade sin kapellan Sirma, som bodde i Enontekis, råkade de oftast i slagsmål, varvid Elingius vanligen lär ha dragit det kortare strået. * (se not 2, nedan)
Under sin studenttid i Åbo gifte (1670-73) han sig med änkan efter en förmögen borgare där i staden. Vid sin hemkomst till Härnösand höll han sitt giftemål hemligt, till dess man fann brev från hustrun i hans fickor. Detta gifte förtröt storligen hans föräldrar. Hustruns namn är glömt (UB, N.) Till nådårspräst förordnades, på prosten H. Forbius´ förslag, finske kapellanen Henrik Wegelius i Ilmola (Hdpr. 12/10 1717).  
 
Gift med
 
5.)  SOPHIA / (WANNAEA?), möjlig dotter till kyrkoherden i Orivesi, Finland (SF) Johan Wannaeus (d. 1678). Han hade nämligen en dotter som hette Sofia. Kurtén berättar, att hon är nämnd i mantalslängderna 1668-1673. Kurtén anser ändå, att ”Sofia levde 1688, men var troligen död 1691, då sonen Johan, kapellan i Orivesi, inlöste sin syster Helenas andel i Suomasema (ryttarhemman)”... Men hade Kurtén rätt ? * (se not 3, nedan)
Sofia uppträdde som vittne (domböcker, Torneå lappmarks tingslag 1699, 1704, 06, 09 och 1710) vid flera tillfällen under åren 1699-1710. Oftast uppges hennes förnamn som Sofia, 1704 Sofia Johanna- och en gång 1706 som Susanna. Hennes efternamn uppges i samma källor som Wannaea eller Wannaeus, och vid ett tillfälle Unovia. Hon levde fortfarande 1721 då hon uppträdde som dopvittne i Jukkasjärvi (Jukkasjärvi C:1), och då nämndes hon som ”enkie Pastorskan Sophia Wannaea”. En annan okänd källa uppger hon som död år 1717. Om källan (Gunnar Gidlöf) minns rätt- så skulle ett av målen, berört maken, kyrkoherden Christian Elingius- vidare att han skulle ha förrättat en jordfästning i berusat tillstånd. Men detta är icke kontrollerat med urkunden. Av domböckerna framgår att makarna hade förutom barnen Christian, Erik, Nils och Susanna, även en okänd son Ansgar. * (se not 4, nedan) Enligt Bygdén hade han (Christian Elingius) med sin hustru 6 söner och 1 dotter.
 
Barn:
1.) Nils Elingius f. 1682 i Luleå lfs. (BD). Död 1738 27/8, 56 år gl. (Bygdén). Borgare; Handlande, Piteå stad (BD), tjänare hos rådmannen i Piteå stad Erik Simonsson, g. 1708 3/3 m. Malin Eriksdotter Wikman f. 1688, d. 1761, dotter till borgaren (erhöll burskap i Piteå stad år 1685) i Piteå stad Erik Svensson Wikman, fr Yttervik nr.2, Skellefteå lfs. (AC) och hans hustru Anna (Fluur el Fellenia). Nils erhöll burskap efter svärfadern några år senare (Gidlöf; Lindfors, Constantinus, internet, Rötter-Anbytarforum).
 
2.) Erik Elingius f. 1685 i Luleå lfs. (BD). (se nr.2, ovan)
 
3.) Christian Elingius, förare vid Västerbottens reg., när han 28 maj 1710 kommenderades till Nymünde (Gidlöf). Kan vara den ”son” som Bygdén uppger som ”sergeant i Luleå, ogift”., borgare, Torneå stad, g. m. Margareta Henriksdotter Chore, fr Torneå stad, hon dotter till (Utterström; Dombok Torneå vol 2, 16 mars 1704; Västernorrlands län vol 19 s 498, 1702) rådmannen och tullnären (mtl 1680) därstädes Henrik Hansson Chore, d. 1686 (bg 13/12 enl kyrkoräk i Torneå) o.h.h. Gertrud Andersdotter, dotter till tullnären, birkarlen och lappfogden- sist Torneå stads förste borgmästare (1659-64) Anders Torfastsson och hans andra hustru N. Nilsdotter, hon i sin tur dotter till lappfogden och rådmannen i Torneå Nils Oravainen. * (se not 5, nedan)
 
4.) Susanna Elingia, gift med komministern i Kemiträsk, Finland (SF), Esaias Esaiasson Fellman f. 1675, d. 1736. Han var son till kapellanen i Kemiträsk, Finland (SF), Esaias Fellman (f. 1620, d. 1697) och hans hustru Anna Hansdotter (f. omk 1637, d. 1703), hon vidare dotter till borgaren i Uleåborg Hans Larsson (d. omk 1645) och hans hustru Anna NN.
 
* 1.) Bucht, Gösta, HÄRNÖSANDS GYMNASIEMATRIKEL 1650-1800, Härnösand 1926, Aktiebolaget Victor Åström, s 14; Anno 1667 in maijo Rectoris officium suscepit Christiernus Bozaeus, deposuitque Anno seqventi 1668 die 8 Maj. Discipuli tunc temporis fuere seqventes; s 15, Anni. M.D.C.L.X.VIII. Mitior octava Majus dum luce micasset, Ardua Rectoris fuerat commissa Potestas JACOBO EURENIO, satis et quae plena laboris: ANNI praeterea revolubilis atque sequentis, Junius undecimum dum vibrat ab Axe calorem, Musarum Pubis moderamen sponte reliquit. Interea nostris vigilabant nempe Camoenis, Index adpositus quos continet atque recenset; s 16 (för läsåren 1669-1673 saknas matrikel); MICAEL STRÖM Eloq. Lect. Rectoris munus suscepit Anno M.DC.LXXIII die 4 Junij. deposuit vero die 3 Juni sequenti anno, sub cujus Rectoratu fuerunt discipuli in Gymnasio sequentes.
 
** 2.) Härnösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Av Leonard Bygdén, del II, s 46-47, Uppsala 1923. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB; Om denne kapellan (1676-1719) i Enontekis Olof Matthiae Sirma berättar Bygdén:- att han är född i mitten av 1600-talet (Itkonen 1940:337, Tornedalens historia II Från 1600-talet till 1809) i Kemi lappmark av lapska föräldrar. Av landshövding Johan Gran blev han rekommenderad hos superintendenten Petrus Steuchius såsom ägande lämpliga naturgåvor för utbildning till präst i lappmarken (enl benäget meddelande av professor K. B. Wiklund). Han kom att inskrivas som student i Uppsala 1 februari 1672, där han prästvigdes 1675 och förordnades 1676 till kapellan i Enontekis och Rounala. År 1688 begärde han, att en lappskola bör upprättas i Torneå lappmark och hans lappska översättning av Gezelii katekes tryckas. Tillika anhöll han, att Rounala kyrka icke bör nerrivas, utan hellre konserveras till gudstjänstens upprätthållande (Is. Fellman, Handl. o. uppsatser ang. Finska lappmarken, 2. Hfors 1910, s. 178. Sirmas lappska katekes blev ej tryckt). Han hade då varit kapellan 12 år vid Enontekis och Rounala kapell. Vid en prostvisitation klagades, att kapellan Sirma vid en storhelg farit bort och predikat i Rounala, vilket jämte andra oegentligheter åsamkade honom konsistoriets varning. I Grapes Herdaminne omtalas, att Sirma skall ha varit en barsker man, som under predikan gått ner från predikstolen och luggat ouppmärksamma åhörare, samt att han och hans pastor i Jukkasjärvi Elingius, när de råkats, drabbat ihop i handgemäng. Att detta icke alldeles är gripet ur luften synes framgå av den omständigheten, att Olof Sirma på tinget i februari 1681 inför rätten tillstod och vederkände sin svaghet av dryckesmål, och uppföres ss. ”pliktande för 4 oquädinsord samt pust och håårdrag” tillsammans 18 mark silvermynt (samma arbete, 2 s. 446). Det var Sirma, som under studenttiden meddelade Scheffer den lappska sång, denne avtryckt i sin Lapponica och som sedermera återgivits av Franzén i hans välbekanta ”Spring, min snälla ren”. Orginalet bevaras i Kungliga biblioteket i Stockholm. Sirma var ej så sadelfast i svenska språket (E. N. Setälä, Lappische Lieder aus d. XVII:ten Jahrh. Hfors 1889). Han avled 1719, och var gift med Catharina Ersdotter, fr Uleåborg, d. 1730. De hade en dotter Brita, gift med komministern i Nedertorneå, Henrik Tornberg.
 
*** 3.) Kurtén, Love. Genos nr 3, 1970, s 61-68 Kring Orivesissläkten Wanaeus, Internet- förmedlad via inlägg i Rötter-Anbytarforum ang. släkten Elingius, av Heikki Jokipii, Helsingfors.
 
**** 4.)  Gidlöf, Gunnar. Internet- Rötter-Anbytarforum, inlägg ang. släkten Elingius.
 
***** 5.) Bengt Utterström, Lektor, Västerås, Genos nr.3 1978 s. 62-79. Torneåsläkten Chore till början av 1700-talet; Genos nr.2, 1980. Släkten Chore i Torneå. Några kompletteringar till Bengt Utterströms artikel i Genos nr.3, 1978;  Rådmannen och tullnären Henrik Hansson Chore i Torneå stad kan möjligtvis ha varit länsman också. Han skall också ha varit enl. Mäntylä den 3:e förmögnaste i staden 1682 (s. 175). Henriks fader var Hans Chore, d. senast 1656, då han kallas ”Sal.”- kan möjligen ha varit länsman också. Modern var Anna Carlsdotter, som sedermera kom att gifta om sig med Henrik Mårtensson (Dombok Västerbottens län vol. 4, s. 170 och 180, 1693).
 
 
8. GEORG (NICOLAI/CHRIST.?) ELINGIUS, föddes omk. 1625 i Södermanland. Hans
ursprung är okänt. Död 1677 6/11 på Kyrkobordet, Härnösand (Y).  
 
Magister (1643) i Åbo, Finland (SF); Skolmästare (rektor; 1651-1655) i Torneå stad, Finland (SF); Mat. lektor (1655), och rektor (1658, 65 och 1670) vid  Härnösands gymnasium.* (se not 1, nedan)
 
Norberg berättar några teckningar ur livet inom och utom gymnasiet i Härnösand; Det saknas dock icke undantag, sådana som förstått att ådraga sig en föga afundsvärd uppmärksamhet af samtid och eftervärld. Framför allt under 1600-talet synes en viss småaktig trätgirighet och sjuklig känslighet för egna företräden göra sig gällande. Det gäller flertalet och i synnerhet lektor Johannes Vibonius, som tycks ha haft en häftig och obetänksam natur, hvilken ledde honom ut i mångahanda äfventyr. Han hade svårt att hålla sämja med sina kolleger vid gymnasiet, och äfven utanför stående blefvo föremål för hans öfversvallande kraft, blefvo till och med handgripligen tillrättavisade. Domkapitlets protokoll, som dock äro ofullständiga just i denna tid, innehålla mer än en profbit på slika uppträden. Vid ett tillfälle klagar lektor Elingius öfver ”de fleere håniske ord”, som han måst mottaga af Vibonius. Själfva superintendenten måste träda emellan och uttryckte sin sorg öfver hvad som förekommit, och ”wille häller hafva thet förmodat aff plumpachtigt och grofft sälskap, än aff dheem dagligha lefverne”. Ett par år senare var Vibonius åter anklagad inför konsistorium – denna gång af lektor Nenzelius.
 
Norberg uppger att han även disputerade i Åbo med ”Disput. 1. De Chorographia Sveciae, Gothiae et Subjectarum Provinciarum, 2. De mansvetudine.
 
Gift 1652 10/6 i Jakob (G. N. Elingius och Susanna Stöck; okänd källhänvisning) med  
 
9.  SUSANNA STEUCH, föddes omk. 1629, möjligtvis i Åbo, Finland (SF), där fadern Christian Steuchius (se nr.18) (f. omk. 1595) var provinsialskrivare. (Bylund, Tord, Härnösand)
 
Barn:
1.) Christian Elingius f. 1651 i Torneå stad, Finland (SF). (se nr.4, ovan)
 
2.) Anna Elingia f. 1656 i Härnösand (Y). Död 1741 8/9 i Nässom, Bjärtrå (Y). Gift 1:a omk. 1680 med Lektorn i Härnösand (Y), Israel Henriksson Dynaesius, f. 16xx i Dynäs, Gudmundrå (Y). Död 1689 25/4 i Härnösand (Y). Student i Åbo 1665. Magister 1677. Apologist vid trivialskolan i Härnösand. Mat. lekt. 1677. Rektor 1679 och 1686. * (se not 2, nedan). Gift 2:a 1692 14/1 i Gudmundrå (Y) med Komministern (nr.5, 1695-1740) i Bjärtrå (Y), Petrus Göransson Kiörning f. omk. 1660 i Kjörning, Nordingrå. Död 1740 12/7 på kyrkobordet, Bjärtrå (Y).
 
Barn från 1:a äkt: 1.) Christian Israelsson Dynaesius f. 1680 i Härnösand (Y). Död 1753 12/7 i Dynäs, Gudmundrå (Y). Kronobåtsman i Dynäs, Gudmundrå (Y). Gift med Karin Persdotter, från Limsta, Gudmundrå (Y).
 
Barn från 2:a äkt: 1.) Olof Kiörning f. 1693 8/3. Död 1751 9/7. Kyrkoherde i Kerrstorp (Skåne); 2.) Israel f. 1695 (dp. 5/4 s.å.), d. som barn; 3.) Georg Kiörning f. 1697. Inspektor vid Strömbergs bruk i Uppland; 4.) Israel f. 1699 (dp. 4/4 s.å.) i Gudmundrå (Y); och Anna Kiörning f. 1701. Död 1756 18/1 i Nässom, Bjärtrå (Y). Gift med Komministeradjunkten i Bjärtrå (Y), Nils Nordin, d. 1753 3/8 i Nässom, Bjärtrå (Y). De levde under mindre lyckliga äktenskapliga förhållanden. Han sökte komministraturen efter svärfadern, men hans studier voro så svaga, att konsistoriet ej kunde godtaga honom; det latinska skrivprovet vågade han sig icke på. (Hsands stifts herdaminnen)
 
3.) Susanna Elingia f. omk 1660 i Härnösand (Y). Död våren 1728 i Burträsk. Gift 1:a med 2:e komministern (nr.11, 1687-97) i Skellefteå lfs (AC), Johannes Abrahami / Åstadius / Thunström f. omk. 1660 i Åstad, Tuna socken, Medelpads län av bondeföräldrar. Johannes inskrevs i Uppsala studentmatrikel under namnet Åstadius den 27 november 1675. Han blev kollega i Härnösands skolas 1:a klass 1683 * (se not 3, nedan), i dess 2:a klass 1685, och sökte samma år kapellansbefattningen här och erhöll i resepenningar 10 dlr av kyrkans medel, då han avlade sitt prov. Johannes Tunström synes ha tillträtt tjänsten 1687 och avlidit 1697. * (se not 4, nedan).  
Gift 2:a med Efterträdaren, 2:e komministern (nr.12, 1699-1702) i Skellefteå lfs (AC), Olaus Höglin, bondson från Högom, Selångers socken, Medelpads län. Olaus blev student i Uppsala 20 oktober 1679 och prästvigdes i Härnösand 29 juli 1693. Han blev tillförordnad komminister i Sveg samma år, och tillträdde som 2:e komminister i Skellefteå 1699. Prosten Buscherus anmäler i ett brev, daterat 13 december 1702, att hans komminister Höglin avlidit och föreslår till efterträdare Petrus Sigvardi Sundberg. Änkan Susanna Elingia, som under sin änketid uppbar spannmål av prästerskapet i Burträsk, dog våren 1728 (Hdpr. 16/10 1728). * (se not 5, nedan)
 
Barn från 1:a äkt: 1.)  Susanna Thunström f. 1687 i Skellefteå lfs. Död 1777 i Skellefteå lfs. Gift med bonden och sedermera sergeanten på Tjärn nr.4, Skellefteå lfs, Johan Nilsson Tjärnberg f. 1689 i Tjärn, Skellefteå lfs. Död 1741 i Tjärn. Han var son till bonden på Tjärn nr.4, Nils Nilsson (f. 1674, d. 1750) o.h.h. Margeta Hansdotter (f. 1674, d. 1754). Johan Nilsson Tjärnberg kom att bli soldat i Tjärn på roten nr.33 Bergskråva, där han nämns 1710-1711. Han noteras som corpral 1711. Johan Nilsson befordras till rustmästare Tjernberg i Juli 1712, sedermera sergeant. Han efterträds på roten av Nils Olofsson Degerman (f. 1692, d. 1740), som var son till bonden (1687-1710) och länsmannen Olof Larsson Degerman på Tjärn nr.5, som var soldat på roten 1713-1714. I 1714 års mantalslängd nämns som bosatt på Kyrkobordet bl a rustmästaren Johan Tjärnberg (Lundström s. 755). Familjen kom att flytta till Gammelbyn i Burträsk socken och bodde innan som inhyses i Nolbyn i Lövångers socken. * (se not 6, nedan) Johan Nilsson Tjärnberg o.h.h. Susanna Thunström blev föräldrar till föraren Michael Johansson Bergstedt f.1700/13, i Unbyn, Nederluleå och kyrkobordet och Mårtsön (Ytterbyn), Nederkalix (BD). Se vidare om honom i Anbytarforum: Norrbotten, Socknar: Nederkalix; där jag presenterar en personakt om honom och hans svåger bonden och smeden på Unbyn nr.7, Nederluleå, Jöns Carlsson Granström f. 1738/41; 2.) Mariet (Märta) Thunström, d. 1772 på Kyrkobordet, Skellefteå lfs. Gift med korpralen Jonas Nilsson Berg / Berger. Jonas Nilsson Berg och Mariet skildes 1720 (Hdpr. 3/9 1720, enl. Bygdén). Jon Berg, som även var sockenskrivare med namnet Berger. Furiren och sockenskrivaren Jonas
Berger blev 1711 (Lundström s. 758) dömd för stöld av 20 alnar lärft av länsmannen Olof Larsson Degerman på Sunnanå. Jonas Berger hade hösten 1710 varit i Härnösand där hans syster Anna bodde. Deras barn: 1.) Johan f. 1710; 2.) Britta Jonsdotter f. 1712, d. 1772, g. 1734 m. soldaten på roten nr.5 Tjörbåga 1725-42, Skellefteå lfs., Lars Johansson f. 1711, d. 1742, förflyttad till roten nr.95 Utter, här han var ss. korpral mars-oktober 1742 (dog i kriget i Finland), tunnbindare 1735. Lars Johansson var son till bonden (1702-28) på Burvik nr 1 Norrviken, Johan Persson (f. 1674, d. 1736) o.h.h. Karin Hansdotter (f. 1679, d. 1758). Britta Jonsdotter omgift (Lundström s. 916) med skomakaren Per Bengtsson på Kyrkobordet, Skellefteå lfs. Lars Johansson och Britta Jonsdotters barn: 1.) Johan Larsson Västermark f. 1734, d. 1809, skomakare (1756-1809), smed (1756 enl. Lundström s. 743), Brännan (på gränsen intill Stämningsgården), sockenskrivare, Stämningsgården, Kyrkobordet, Skellefteå lfs., g. 1755 m. Anna Persdotter f. 1730, fr Myckle nr.7, d. 1812. Deras barn (Lundström s. 743): 1.) Britta Lisa Westermark f. 1755, d. 1840; 2.) Lars Westermark f. 1756, hade 1805 (Lundström s. 745) en gård längst ner i Brännabacken på norra sidan av vägen, vid nuvarande korsningen Brännanvägen och Kronbodsgatan; 3.) Anna Greta Katarina Westermark f. 1757; 4.) Katarina Westermark f. 1759, d. 1808; 5.) Maria f. 1761; 6.) Marta Helena f. 1764 och 7.) Maria f. 1767). Johan Westermark omgift 1775 m. NN. På platsen fanns en gård 1764. Gården låg vid Klintforsån strax väster om Brännanskolan. * (se not 7, nedan)
 
Mariet Thunström fick u.ä. sonen Christoffer Johan f. 1722, med fänriken vid Åbo läns infanteriregemente Zackarias Ek f. 1688, fr Ingermanland. Märta Thunström var bosatt på Kyrkobordet 1753-72 (Lundström s. 710, 753, 758, 832, 858).  
 
3.)  Helena Thunström, bosatt i Gammelbyn, Burträsk socken (Lundström).
 
4.) Maria Elingia f. omk. 1660. Död 1736 21/10 i Burträsk. Gift 1:a med 2:e komministern (nr.11, 1690-1703) i Umeå lfs, Olaus Hoffnerus, född i Hoffne, Attmar. Död 1703 i Umeå lfs. Han var son till komministern (nr.2, 1654-58) i Attmar (Tuna), Jonas Olai Kenaesius (f. i Knäsjö, Häggdånger, d. 1658 i Attmar) o.h.h. Magdalena Stigzelia. (Bygdén, Leonald. Härnösands stfts herdaminnen)
 
Gift 2:a 1704 6/12 med 2:e komministern (nr.12, 1705-22) i Umeå lfs (AC); sedermera kyrkoherden (nr.10, 1722-36) i Skellefteå lfs (AC), Anders Hernodius f. 1682 i Härnösand (Y), d. 1736 14/4 i Burträsk, Skellefteå lfs (AC). Han var son till kyrkoherden (nr.9, 1709-22) i Burträsk, Lars Andersson Hernodius (f. 1658 11/3, d. 1729 29/4) o.h.h. häradsskrivaredottern, Anna Hilleman (d. före 1729). (Bygdén, Leonald. Härnösands stfts herdaminnen)
 
Barn från 2:a äkt: 1.) Lars Hernodius Lundström. Död efter 1737. Soldat. Han skötte sig dåligt till föräldrarnas sorg, tjänade ss. soldat vid kungliga Upplands infanteri och Rasbo kompani för Lunda roten nr.117, ärvde ett hemman å 1 tunnland skatt i Burträsk och Gammelbyn, det han sålde till sergeanten Johan Tiernberg år 1737 för 450 dlr kmt. (Bygdén, Leonald. Härnösands stfts herdaminnen)
 
* 1.) Norberg, Otto. Härnösands Kungl. Gymnasium. Bidrag till svenska skolans historia, 1896, FJÄRDE KAPITLET. Lärarne. 1. Lektorer, s 72; Israel Henr. Dynaesius, Ang. F. i Gudmundrå. Stud. i Åbo 1665. Mag. 1677. Apologist vid trivialskolan i Hernösand. Mat. lekt. 1677. Rektor 1679, 86. Död 1689. – Gift med Maria Elingia, dotter till f. lektorn Elingius.
 
** 2.) Norberg, Otto. Härnösands Kungl. Gymnasium. Bidrag till svenska skolans historia. TREDJE KAPITLET. Några teckningar ur lifvet inom och utom gymnasium, 1896 s.48-49; FJÄRDE KAPITLET. Lärarne. 1. Lektorer, s 68; Georgius Christ. Elingius, Suderm. Mag. i Åbo 1643. Disput. 1. De Chorographia Sveciae, Gothiae et Subjectarum Provinciarum, 2. De mansvetudine. Skolmästare i Torneå 1651. Mat. lekt. 1655. Rektor 1658, 65 och 70. Död den 6 nov. 1677. – Gift med superintendenten Petrus Steuchii brorsdotter Susanna, Tornedalens historia II. Från 1600-talet till 1809. Utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommité, Jyväskylä, Finland 1993. Torneå pedagogi, s 306; Skolans förste skolmästare (rektor) var magister Georg Nic Elingius, som år 1655 efterträddes av Hans Sandman (1655-1663). Skolan hade från början endast en lärare, som tillika var rektor. Skolan fick kämpa med staden för att få del av djäknepengarna, som borgerskapet gärna ville lägga beslag på. Rektor Hans Halsius (1663-1681) vann en strid med borgmästaren Anders Torfastsson om skolans rätt till djäknepengarna tack vare konsistoriets stöd (Perälä 1916:4ff; Tenerz 1960:163f)
 
*** 3.) Bucht, Gösta, HÄRNÖSANDS GYMNASIEMATRIKEL 1650-1800, Härnösand 1926, Aktiebolaget Victor Åström, s. 24; Olaus Swanberg GR: L. LECTOR ANNO MDCLXXXII. 1 junii Rector Gymnasii Hernosandesis creatus est, eoque munere d. 19 junii MDCLXXXIII abijt. intra illud tempus discipuli in Gymnasio fuere seqventes, omnämns här bland ”Studiosi” en ”Joh. Thunström”, men icke upptagen av Bucht för år 1685, som Bygdén uppger i herdaminnena.
 
**** 4.) Härnösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Av Leonard Bygdén, del III, s. 324-25, Uppsala 1925. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB.
 
***** 5.) Härnösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedom om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. Av Leonard Bygdén, del III, s. 325, Uppsala 1925. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB; företrädarens änka Susanna Elingia, som under sin tid uppbar spannmål av prästerskapet i Burträsk, d. våren 1728 (Hdpr. 16/10 1728).
 
****** 6.) Ulf Lundström, Skellefteå Socken 1650-1790, KULTURENS FRONTLINJER, skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR 24. En redogörelse för bönder, hantverkare och soldater i en nordsvensk bygd på basis av Knut Lundbergs material, Umeå 2001 s. 754; företrädarens änka Susanna Elingia (-1728), s. 832 Roten nr.5 Tjörbåga, även fadern till Lars Johansson, Johan (Jon) Persson f. 1674, d. 1740 var soldat här på roten. Han var soldat på roten 1712-18, Johan Persson var bonde på Burvik nr.1, och blev profoss vid staben och kallade sig Bur. Även en broder, Per Johansson f. 1702, d. 1771 var soldat här. Han var soldat här på roten 1720-25. Han kom sedermera att bli bonde (1728-58) på Burvik nr.1; s. 710, en annan broder, Hans Burstrand f. 1706, d. 1782, blev borgare i Piteå stad.
 
******* 7.) Ulf Lundström, Skellefteå Socken 1650-1790, KULTURENS FRONTLINJER, skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR 24. En redogörelse för bönder, hantverkare och soldater i en nordsvensk bygd på basis av Knut Lundbergs material, Umeå 2001, s. 858; Roten nr.33 Bergskråva ändrade 1750 namn till Tjärnström. I roten ingick hemmanen Tjärn nr.4 och 5; Denne Nils Olofsson Degerman f. 1692, d. 1740, som efterträdde Johan Nilsson Tjärnberg på roten, blev länsman i Luleå socken och slutade på roten den 12 februari 1714. Nils Olofsson gick 1708 i Piteå skola. Han blev postmästare i Luleå 1719. 1723 blev han kronofogde över Norunda och Örbyhus härader i Uppland samt inköpte egendomen Altomta. Nils Olofsson Degerman var gift med Anna Britta Majman, kronofogdedotter fr. Piteå. Deras barn: Lars f. 1716, Per f. 1718, Olof f. 1721 och Magnus Degerman f. 1724, d. 1798, kyrkoherde i Åsele.
 
 
18.  CHRISTIAN STEUCHIUS / Christiernus Erici Stöök, föddes omkring år 1595 i Speteby, Lerbo socken, Södermanlands län som son till hövitsman (kapten) vid Södermanlands regemente; Och sedermera ladugårds- och häradsfogden i Oppunda härad (nämnd 1598-1645), Erik Pedersson Steuchius / Stök (se nr.36) (f. omk. 1573, d. efter 1645)  och hans hustru Maria Nilsdotter (se nr.37) (f. omk. 1577, d. efter 1605). Han blev inskriven såsom ”Christiernus Erici Stöök” i februari 1627 vid Uppsala universitet. * (se not 1, nedan) Han kom sedermera att bli provinsialskrivare (Bylund, Thord) i Åbo stad, Finland (SF). Gift med NN.
 
Barn:
1.) Susanna Steuch f. omk. 1629 i Åbo stad, Finland (SF). (se nr.9, ovan)
 
* 1.) Lagerholm J. Södermanland – Närkes Nation. Biografiska och genealogiska anteckningar om i Uppsala studerande Södermanlänningar och Närkingar 1595-1900. Förlag: Lagerholm J., Sunnansjö. Brobergs Tryckeri, Stockholm 1933; nr.173. Christiernus Erici Stöök, Söd., inskr. i feb., son av häradsfogden i Oppunda hd Erik Pedersson S. Borgare i Åbo ? Broder 108.
 
36.  ERIK PEDERSSON / STEUCHIUS / STÖK, föddes omkring 1573 i Lerbo socken, Södermanlands län som son till kyrkoherden i Björkvik, Uppland, Petrus Erici Steuchius (f. omk. 1547) ooch hans hustru Brita N. Erik Pedersson Stök var ladugårds- häradsfogde vid Oppunda härad. För övrigt var han hövitsman (kapten) vid Södermanland regemente. Han kämpade såsom sådan för en fänika knektar under Hertig Carl vid Stångebro och i Livland, där han blev skadad i högra armen.
 
Säterier. Speteby, 1 mt. skatte i Oppunda hd, Lerbo sn, köptes före 1608 av fogden Erik Pedersson Stök, som fick fasta 1618 9/1 och livstidsfrihet på räntan. Attest om sökt bekräftelse gavs 1633 21/8 och konfirmation 1645 5/12. Sonen, provinsialskrivaren Christian Stök fick likaledes livstidsfrihet 1648 30/8 men 1651 2/11 (s.244) Norrköpings besluts villkor.  
Hans änka kvarsatt ännu 1665, men förläningen revocerades året därpå. Den överlämnades sedan men endast under livstidsfrihet 1666 25/5 (s. 278) till den nämnde skrivarens broder, superintendenten Petrus Steuchius (d. 1683), som samtidigt fick säteriprivilegium (Anbytarforum, 2004.05.05, Berit Tjernberg) * (se not 1, nedan)
 
Gift med
 
37.  MARIA / MATILDA / NILSDOTTER, föddes omkring 1577 i Nyköpings stad, Södermanlands län som dotter till rådmannen och borgaren Nils / Jönsson / Borgare (se nr.74) (f. omk. 1545) därstädes, och hans hustru (1:a ev 2:a hustru) Brita / Birgitta / Bengtsdotter (se nr.75) (f. omk. 1549). Hon dog efter år 1605.
 
Barn:
1.) Christian Steuchius f. omk. 1595 i Speteby, Lerbo socken, Södermanlands län. Häradsskrivare, Åbo stad, Finland (SF). (se nr.18, ovan)
 
2.) Petrus Steuchius / Petrus Erici Stöök f. 1605 8/5 i Speteby, Lerbo socken, Södermanlands län, d. 1683 16/12 i Säbrå socken, Ångermanlands län. Mag., Superintendent (1647-83), Härnösand stift, g. 1:a ggn. 1635 21/9 m. Brita Ilsbodina, dotter till prosten i Jäder Matthias Ilsbodinus, g. 2:a ggn. 1655 m. Elisabeth Johansdotter Bruggman, änka efter guldsmeden Sven Trast. År 1615 sändes Petrus Erici Stök/Steuchius till Nyköpings skola och anförtroddes i morfaderns Nils Borgares vård. Vid 15 år intogs han i Strängnäs katedralskola, fullbordade här sina skolstudier och inskrevs som student i Uppsala 18 augusti 1624. Blev efter raskt bedrivna teologiska och filosofiska studier prästvigd i Strängnäs av biskop L. Paulinus 14 oktober 1629, men återvände till Uppsala för att avlägga återstående prov för filosofiska graden samt promoverades till fil. magister 1632. Följande år utnämnd till lektor i fysik vid Strängnäs gymnasium, men då tjänsten ej skulle tillträdas förrän år 1635, begav han sig på en resa till Tyskland för att vid universiteten i Rostock och Wittenberg fullkomna sin lärda bildning. Tillträdde 3 september 1635 sitt lektorat med ett introduktionstal ”De dignitate physices” och beklädde löpande året 1637 rektoratet vid gymnasiet. År 1638 befordrad till teologie lektor och prebende-pastor i Fogdö och Helgarö församlingar och till kontraktsprost 1639. Vid prästmötet i Strängnäs 1644 praesiderade han för synodalavhandlingen ”De peccato in genere et specie”. Disputationsakten hedrades av drottning Christinas egen närvaro, och det är mer än troligt, att den framstående lärdom och skicklighet, Steuchius vid detta tillfälle ådagalade, gav drottningen anledning att jultiden samma år utnämna honom till sin hovpredikant. Han fick dock härmed, genom ett senare medgivande, förena sin förra kyrkoherdebefattning i Fogdön. Såsom hovpredikant gjorde han sig synnerligen omtyckt, och då frågan om superintendenturen över Härnösands nya stift kom före i riksrådet, föreslog drottningen själv honom såsom lämplig till denna tjänst, varpå han erhöll fullmakt 3 juni 1647 och enligt särskild skrivelse skulle tillträda 14 september samma år. I fullmakten (Avskrift hos Günther, UB. W. 913) föreskrevs, att han skulle ha sitt prästebord och säte i Härnösand och ha Säbrå gäll till annex samt därtill 712 daler silvermynt till årligt underhåll av landsens ordinarie räntor.
 
* 1.) Almquist, Joh. Ax.: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, Andra delen, Nyköpings län och livgedingets Södermanlandsdel, Band 2: Säterier.
 
 
Mvh
 
//Peder

[Rune Forsgren]

Peder,
Erik Wikmans hustru var, som Constantinus skriver ovan, Anna Hansdotter Fellenia, syster till prästen Nicolaus Fellenius. Se övriga släkter:Fellman för mer om släktförhållandena. Hustrurna till Nils och Erik Elingius var således kusiner.
Nicolaus Fellenius hustru har i herdaminnet bara förnamnet Catharina med. Hon hette Catharina Melandra (bouppteckning 1729 i Luleå).

[Constantinus Lindfors]

Jag har noterat att Christian Elingius (sonen) med hustru finns som bosatta i Torneå stad åren 1704-1710 (mantalslängder). Eftersom Margareta Henriksdotter Chore (1683-1731) gifter om sig 1711 med kopparsmältare Anders Eriksson Stålnacke (1684-1745) i Svappavaara bruk, så antar jag att Christian måste ha omkommit i samband med Nym?nde. Fick de några kända barn ihop?
 
Erik Elingius med hustru finns på Storsand 2 åren 1725-1728 (mantalslängder). Familjen tycks inte finnas kvar 1732-1735, som man kan få intryck av via kommunionboken, eftersom en Nils Andersson med hustru Elisabet då bebor stället. Dottern Catharina Elingia föds 1725-01-09 i Storsand.
 
Mvh / Constantinus

[Bernt Eriksson]

Hej Constantinus!
Intressant diskussion du dragit igång om Elingius.
Betr. Anders Ersson Stålnacke och Margaretha Henricsdotter Chore, har jag följande noteringar: Paret fick såvitt känt är barnen: Henric f.171?, (g.m. med Brita Andersdotter Berg, f.1752 i Svappavaara),- Anders f.15/7 1720,- Eric f.24/6 1723, samt Karin f.172?, (gift 6/4 1746 med Johan Gabrielsson f.172? i Junosuando).
 
Mvh Bernt

[Erik Kuoksu]

Hej
 
Angående Margareta Henriksd. Chores och Kristian Elingii barn omtalas i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1721 Anders Eriksson Stålnackes styvdotter Sofia Kristiansdotter Elingius.  
 
Tingssaken handlar om att Erik Kristiansson Elingius (nr. 4 i antavlan ovan) givit Anders E:son Stålnacke en örfil när Anders krävt att Erik skulle återlämna en silversked som tillhörde Anders styvdotter Sofia K:dtr Elingius. Erik fick böta.
 
- - -
 
Tilläggas kan att Erik Kristiansson Elingii sons Nils Eriksson Elingii hustru inte hette Hemmiläinen utan Kemiläinen. Hon var dotter till nybyggaren och uppsyningsmannen Olof Nilsson Kemiläinen i Lainio, Jukkasjärvi sn (nämnd 1707-65), och hans hustru Ingrid Olofsdotter, född 1694. Olof Nilsson Kemiläinen var son till Nils Eriksson (Kemiläinen), nybyggare i Lainio, nämnd 1684-1704.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Hej!
 
Denne fr ovan, CHRISTIAN ELINGIUS, borgare i Torneå stad, var gift med MARGARETA HENRIKSDOTTER CHORE. Hon var dotter till rådmannen och tullnären (1680) HENRIK HANSSON CHORE, d. 1686 13/12 i Torneå (enl. kyrkräk.). Henrik hade möjligen varit länsman också. Han var den 3:e förmögnaste år 1682, i staden Torneå, g. 2:a m. GERTRUD ANDERSDOTTER, dotter till f.d. tullnären, birkarlen och lappfogden - sist Torneå stads första borgmästare (1659-64) ANDERS TORFASTSSON o.h.h. NN. NILSDOTTER, dotter till rådmannen NILS ORAVAINEN (d.y.) därstädes. Gertrud Andersdotter sedermera omgift med rådmannen i Torneå CARL BJÖRKMAN (d. 1705).
 
Enligt Erik Kuoksu, fr ovan, får vi reda på att Christian Elingius hustru Margareta Henriksdotter Chore kom att gifta om sig med Anders Eriksson Stålnacke. Således, också att Christian och Margareta hade en gemensam dotter SOFIA KRISTIANSDOTTER ELINGI(A)US.
 
Erik, vet du något mer om Christian Elingius (d.y.), och hans dotter Sofia, och hennes familjebild? Hade hon något ytterligare syskon?
 
 
Mvh  
 
//Peder

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Hej, igen!
 
I Nedertorneå gifte sig 1786 2/3 en Ung. Eric Elingius ifr. Öfv.Torneå och pig. Malin Johansdotter ifr. Kiärsbäck.
 
Vilka var dessa, och vem kan denne Eric Elingius ha varit son till?
-------------------------------------------------
 
Vem var denne BRITA ELINGIUS (f. 1783, enl db), Nyb. hustru, Finne, 77 år, gift. Död 1860 4/12 i Jukkasjärvi, där pastor Stenberg anmärker i död- och begravningsboken, vilket ger en del intressant information.
 
Anm: För [.....] 5, 9, 17, 22, o. 23 har åldersmånad o. dag icke kunnat utrönas, emedan församlingens äldsta förhörsböcker upptaga endast födelse-året o. dopböckerna icke [....] icke sig längre tillbaks itiden än till och med år 1792, de äldre dopböckerna hafva nemligen uppbrunnit vid den eldsvåda som öfvergick gamla prestegården år 1836. Fördenskull har åldersåret måst uppgifvas sådant det erhållits genom Subthrering af födelse året ifrån dödsåret.  
 
Rätt utdrag intygas
 
P. L. Stenberg, Pastor.
-------------------------------------------------
 
GUSTAVUS ANDREAE ELINGIUS, född i början av 1650-talet i Vårdinge socken på LINGA frälsegård, därav namnet. Död 1725 10/3. Kyrkoherde (nr.15, 1686-1725) i Öja och Westermo i Sörmland.
 
Gift med änkan (efter N. Åhman) Barbara Balkou.
 
Han blev Gymnasist i Strängnäs 1667. Studerade i Uppsala 1673. Docens i Collegio Clarae montano 1674. Rector Collegii 1675. Prästvigd 1676 17/2 på k. av khde. mag. Olof Bergius i Klara förs. Rektor i Klara skola 1680. Khde här (Öja) 1685 6/2 med kungl. fullmakt, på herregårdarnes kallelse. Konsist. synes ha gynnat en annan och åberopade emot honom kungl. maj:ts påbud 1685 15/6, att ingen skall ordineras till prest, som icke tillförene genom en tillbörlig och rätt examen är befunnen duglig. Han tillträdde 1686. Blev kontraktsprost resp. på prästmötet 1687. Orator ib. 1693. Predikant ib. 1702. Synes alltså ha varit ganska bemärkt inom stiftet samt en myndig och kraftfull man, som verkade mycket inom sina församlingar, där han ägde stort inflytande, såsom helt naturligt var under denna kyrkans stormaktstid i Sverige. Utverkade 1687 en kollekt från Strängnäs, Uppsala, Linköping och Västerås stift samt Stockholms stad till upprättande av Västermo förfallna kyrka. Han dog 1725 10/3.
 
I Öja kyrka finns på en långvägg upphängd en stor tavla föreställande Kristus på korset. Hela tavlans höjd upptages av denna bild. Men kristusbilden är omgiven av porträtter, föreställande hela familjen ELINGIUS. Överst till höger synes bröstbilden av en kraftfull gestalt med vördigt helskägg, en äkta karolinsk prästman, vad utseende beträffar. Det är Elingius själv. Mitt emot på andra sidan om kristusbilden är han hustrus porträtt. Nedanför föräldrarna och under kristusbilden är porträtterna av 6 barn, varav en son och en dotter fullvuxna och de övriga minderåriga, alla försedda med en ros i handen, vilken ros alla barnen, med undantag av ett, vända nedåt. Vad vill nu denna symbolik säga eftervärlden? Enligt en i socknen ännu gängse tradition skulle Elingii äldsta dotter snart fira bröllop; det var i början av 1700-talet. Ståtligt skulle brölloppet stånda i Öja prästgård. Bruddräkten skulle t o m förfärdigas i Stockholm, en för den tiden ganska sällsynt lyx. Den kom hem, beundrades, provades och allt lyste av glädje och hopp. Men snart bleknade brudens kinder och hon och alla hennes syskon, med undantag av en, dog i pesten. Med bruddräkten hade nämligen, medföljt från Stockholm, där en svår pestilentia vid denna tid (början av 1700-talet) rasade, den svåra pestsmittan tågat in i Öja prästgård. Här blev nu sorg och begravning i stället för bröllop och glädje. De barn, som på tavlan vända rosen nedåt, dog; den, som vänder rosen uppåt, var den, som blev vid liv. Så är sägnen.
 
Om samme Elingius säges, att han under denna pest ådagalagt det största mod och självuppoffrande kärlek. Men för denna sin barmhärtighet mot pestlidande, var med ejmången ville taga befattning, råkade han i konflikt med den tidens drakoniskt stränga kyrkliga bestämmelser. Han hade nämligen år 1711 mottagit och jordfäst i Öja kyrkogård några lik från Torpa församling, vilka khde Aalgren därstädes vägrat kyrkogård, alldenstund de dött af pestilentien och därför bort vägras kyrkogård eller åtminstone begravas i tysthet. Elingius avgiver på befallning inför domkapitlet en förklaring, som hedrar hans hjärta: Vårt samvete gnager oss ej, säger han, därför att vi hvarken uppbrännt våra döda eller kastat dem i varggropen eller låtit hundar och odjur draga deras ledamöter kring. Konstistorium hade kunnat suspendera honom härför, men lät det bero vid en varning.
 
Barn:
 
6 barn, varav 5 dog i pesten omk. 1710. En styvdotter Anna Brita Åhman, g. m. khden i Björkvik A. G. Dahlbom.
 
* Källa: Hagström. Strengnäs Stifts Herdaminne, del III, 1899.
 
 
Här har vi kanske en koppling till Elingius, -och Steuchius-släkternas anfäder - Linga frälsegård, i Vårdinge socken. Khden Christian Elingius hustru Susanna Steuch?s farfars far, Petrus Steuchius (d. 1550-talet) var ju som bekant kyrkoherde (1530) i Björkvik, grannförsamling till Vårdinge.
 
 
Mvh
 
//Peder

[Erik Kuoksu]

Hej!
 
Jag har inga fler uppgifter om Sofia Kristiansdotter Elingius. Hon verkar dock inte finnas kvar i Jukkasjärvi då de första husförhörslängderna upprättas på 1760-talet.
 
Brita Eriksdotter Elingius 1783-1860 4/12 tillhörde på mödernet släkten Elingius. Hon var sedan 1816 19/4 gift med Johan Johansson Soppero (Ylitalo) i Lainio, Jukkasjärvi sn. Deras barn kom att anta mormoderns (se nedan) släktnamn i en förvanskad form; Elenius. Denna släkt Elenius lever kvar ännu idag, och är ganska talrik.
 
Här är några uppgifter om Brita Eriksdotter Elingii släkt (ur ett opublicerat manuskript). Släkten är ytterst en gren av den mycket stora och spridda släkten Mämmi:  
 
Familj 80
Måns Eriksson Lainio (från familj 51) *1717. Nämndeman, husbonde i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift med Anna Olsdotter *1729. Omgift 1776 med Gustav Abrahamsson Kyöstäjä i Lovikka, Pajala sn.
Barn:
1. Erik *1754 - familj 81
2. Marget *1756. G. 1773 m. Anders Matsson Niva i Pajala, Pajala sn.
3. Anna *1758. G. 1779 m. Magnus Johansson Riska i Idivuoma, Karesuando sn.
4. Magnus Ylinenjärvi *1763
5. Salomon Lehto *1767
6. Henrik *1769, +1785
7. Mickel Ylinenjärvi *1773  
 
Familj 81
Erik Månsson Lainio (från familj 80). *1754, +1820 28/12. Husbonde på gården Lainio Nr. 4 på 5/32 mtl. i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1777 med Brita Nilsdotter Elingius, *1746, +1821 20/12, dotter till Nils Eriksson Elingius och Brita Olsdotter Kemiläinen i Vuotnajärvi, Gällivare sn.
Barn:
1. Magnus Elingius *1779 - familj 82
2. Brita Elingius *1783, +1860 12/12. G. 1816 19/4 m. Johan Johansson Soppero (familj 23)
3. Marget Elingius *1786, +1872 15/4. G. 1816 m. Olof Henriksson Nykäinen (Olla) i Lainio, Jukkasjärvi sn.
4. Erik *1789, +1801 24/4
 
Familj 82
Magnus (Måns) Ersson Elingius (från familj 81). *1779, +1845 18/2. Inhyst i Lainio, Jukkasjärvi sn.  
Gift 1821 20/3 med Stina Nilsdotter Sevä *1788, +1869 25/1, dotter till Nils Persson Sevä och Karin Guttormsdotter, skogssamer i Pajala sn.
Barn:
1. Maria *1821 17/11, +1849
2. Johan Erik *1825 9/8. Utflyttad till Norge.
3. Brita *1830 1/7, +1918. G. 1852 m. Hans Andersson Lahti i Vittangi, Jukkasjärvi sn.
 
Här är några uppgifter om släkten Elenius tidigaste led. Även den är en gren av släkten Mämmi:
 
Tabell 23
Johan Johansson Soppero (från tabell 19). *1786, +1831 30/6. Nybyggare i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1816 19/4 med Brita Eriksdotter Elingius *1783, +1860 12/12, från tabell xx
Barn:
1. Johan *1817 11/5  
2. Erik Elenius *1820 9/2 - tabell 24
3. Henrik Esko *1823 7/12 - tabell 27
4. Johan Petter *1828 28/5, +1833
 
Tabell 24
Erik Johansson Elenius (från tabell 23). *1820 9/2, +1868 23/9. Kronoåbo i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1841 24/4 med Greta Kajsa Johansdotter Ylitalo *1816 7/2, +1866 17/9, från tabell xx
Barn:
1. Johan Erik *1841 12/9 - tabell 25
2. Henrik *1843 21/5, +1908 20/3
3. Brita Johanna *1845 17/3, +1851
4. Hans Petter *1847 28/1, +1870 25/7
5. Anders *1849 7/2
6. Isak Lars *1851 12/2 - tabell 26
7. Elias *1852 10/6, +1888 17/6
8. Greta Stina *1856 4/7, +1918 14/8
9. Brita Johanna *1858 17/11
 
Tabell 25
Johan Erik Eriksson Elenius (från tabell 24). *1841 12/9. Arrendator i Oksajärvi, Pajala sn.
Gift med Sofia Johanna Johansdotter *1852
Barn:
1. Johan Arvid *1878
2. William *1881
3. Alida Severina *1883
4. Sofia Vilhelmina *1889
5. Uno Leonard *1892
6. Josefina *1896
 
Tabell 26
Isak Lars Eriksson Elenius (från tabell 24). *1851 12/2. Bosatt i Lainio, Jukkasjärvi sn, utflyttad till Oksajärvi, Pajala sn, 1898, inhyst där..
Gift 1878 28/7 med Lena Stina Larsdotter Keisari, *1856 24/3, +1917 10/1, dotter till Lars Larsson Keisari och Ann Stina Johansdotter Ylitalo i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Barn:
1. Emil *1879 15/12
2. Lars Vilhelm *1883 27/10
3. Maria Johanna *1888 16/9
4. Petter Lorens *1894 15/7, +1918 14/11
5. Johan Arvid *1898 15/12
 
Tabell 27
Henrik Johansson Esko (från tabell 12). *1823 7/12, +1913 3/2. Kronoåbo i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift 1848 12/11 med Maria Johansdotter Ylitalo, *1823 24/4, +1883 7/2, från tabell xx.
Barn:
1. Johan Erik *1849 26/6, +1915 2/1
2. Brita Maria *1850 24/12
3. Margareta Johanna *1854 10/1, +1854
4. Margareta Johanna *1855 20/10
5. Henrik Elenius *1859 21/9
6. Hans Petter *1861 21/11
7. Anders Vilhelm *1865 17/4 - tabell 28
 
Tabell 28
Anders Vilhelm Henriksson Esko (från tabell 27). *1865 17/4. Backstugusittare i Lainio, Jukkasjärvi sn.
Gift med Maria Kajsa Johansdotter Kruukka.
Barn:
1. Hilma Johanna *1891
2. Johan Valter *1893
3. Anders Vilhelm *1898
4. Brita Matilda *1900
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Hej!
 
 
fr. Rune Forsgrens inlägg, tisdag den 13 juli 2004.
 
Detta var intressant, hade faktiskt missat godbiten i ditt inlägg, där du skriver att enligt en bouppteckning från Luleå 1729 uppges NILS FELLENIUS hustru heta CATHARINA MELANDRA, något som inte tidigare varit känt - inte heller upptagen i Leonard Bygd?ns Hsands stifts herdaminnen. Där uppger Bygd?n henne endast vid förnamn (Carin), som du skriver.
 
Tack, Rune för ditt inlägg. Någon som vet mer om detta?
 
Mvh
 
//Peder

[Rune Forsgren]

Peder,
uppteckningen är från 2 okt 1729; inventarium öfver den kvarlåtenskapen som lämnat är efter afl pastorskan...Catharina Melandra. Som arvingar nämns Catharina Fellenia, Mårten Fellenius, mågen Johan Sarlinius och Margareta Fellenia.
Några detaljer, det nämns att hon haft 8 st kor, men själv slaktat 5 och försålt 3 till Öfr.Calix. Vidare lämnar dottern Catharina in en räkning för inlösta kor av Antnäsborna.
 
Nils Fellenius och Catharina Melandra gifte sig 1670 i Piteå. Äldsta sonens namn, Mårten, och släktnamnet Melander kan möjligen ge uppslag till hennes far. Men det lämnar jag till någon med mer kunskaper om Piteås borgare på 1600-talet, att reda ut.

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Hej!
 
Rune,
 
vad tror du, kan det finnas någon koppling till  Melander släkt, -släkter - som kommer till, om jag kommer ihåg rätt - Piteå lands, ev. stad, i senare tid. Dessa, tror jag skall ha sina släktanknytningar i Skellefteå trakten.
 
I Grundsunda finns en komminister (nr.10, 1782-96) Erik Israelsson Melander, f. 1730 23/10 i Härnösand, d. 1796 4/8, son t handelsmannen Israel Melander, och hans hustru Sara Moman. G. m. Maria Tjernberg, f. 1732, d. 1805 9/7. Med tanke på Tjernberg, så finns det, en släkt Tjernberg ifrån Tjärn i Skellefteå.
 
Komministern (nr.11, 1687-97) i Skellefteå lfs, Johannes Abrahami Tunström, f. omk. 1660, d. 1697. G. m. Susanna Elingia, f. omk. 1660 i Härnösand. Deras dotter, Susanna Tunström, f. 1687 i Skellefteå lfs, d. 1777, var gift m. bonden och sergeanten på Tjärn No.4, Skellefteå, Johan Nilsson Tjärnberg (äv. Tjernberg), f. 1689 i Tjärn, Skellefteå lfs, d. 1741 i Tjärn. Susanna Elingias brorson inhyseshjonet på Kyrkobordet i Jukkasjärvi, Erik Elingius (f. 1685) kom ju att gifta sig 1713 22/3 m. Margeta Fellenia (f. 1687), dotter t Nils Fellenius och hans hustru Catharina Melandra. Kan möjligen Nils Fellenius hustru Catharina Melandras härkomst stå att finna i Härnösand, eller Skellefteå trakten?
 
Rune, denna arvinge som omnnämns, Johan Sarlinius, är han identifierad och lokaliserad?
 
Mvh
 
//Peder

[Rune Forsgren]

Peder,
en korrigering; Nils Fellenius gifte sig i Piteå 1671.
 Johan Sarlinius var, liksom svågern Mårten Fellenius, borgare i Uleåborg.

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Rune,
 
Har inte haft någon aning om denne Borgare Johan Sarlinius i Uleåborg. Vet du något ytterligare om honom. Är släkten därifrån?
 
//Peder

[Peder Andersson Kalix-Nyborg BD]

Rune,
 
Prövade att söka på Hiski, och fann då dessa Sarliniusar.
 
Fredrikshamn och Veckelaks - döpta:
Född  Döpt  By  Gård  Far  Mor  Barn
 
16.4.1726  17.4.1726  Fredrikshamn     Handelsman Johan Sarlinius  Catharina Brun  Claes
 
17.11.1727  18.11.1727  Fredrikshamn     Handelsm: Johan Sarlinius  Catharina Brun  Carl
 
17.11.1727  18.11.1727  Fredrikshamn     Handelsm: Johan Sarlinius  Catharina Brun  Eric
-------------------------------------------------
 
Uleåborgs domkyrkoförsamling - vigda:
Lysning  Vigd  By  Gård  Man  Hustru  By  Gård
 
20.3.1741 Ungkiöpman Nicolaus Sarlinius  E: Brita Dahlström.
-------------------------------------------------
 
Fredrikshamn och Veckelaks - begravda:
 
21.10.1735  22.10.1735  Fredrikshamn     Borg:och hand: Johan Sarlinius, 60 (år) Död 21/10 kl.6 mårg.
 
Kan denne Johan Sarlinius (f. omk. 1675, d. 1735 21/10) vara den måg Johan Sarlinius som är omnämnd i tidigare inlägg?
 
//Peder

[Rune Forsgren]

Peder,
jag skulle tro att det är densamme. Enligt en notis i Personhistorisk tidskrift från 1904 får Johan Sarlenius och Catharina Brunn ett barn i Uleåborg 30 jan 1724, Jag har inte kollat detta.
Under stora ofreden var Johan Sarlinius i Västerbotten.  8 dec 1714 på rådsturätten i Luleå: borgaren Johan Sadlinius ifrån Uhleå inlade en specifikation uppå något gods som dess svåger borgaren här i Luleå Nils Wännman förleden höst emottagit i Stockholm...
I Över-Calix 21 dec 1715 föds: bårg i Uhleå Johan Sarlenii dotter Karin.
I Lövånger 23 sept 1717 föds Hans Jonssons i Fällan son Nils, fadder; borgaren från Uleå N. Salenius.
Trots de olika stavningarna torde det vara samme person. Hans Jonsson i Fällan var kusin till Sarlinius hustru, att hon inte nämns kan möjligen betyda att hon är död då. Ingenstans har jag sett henne namnges. I moderns testamente nämns bara att hon lovat sina barn en del av Catharina Melandras böcker.
  En Catharina Sarlenia gifter sig 1736 i Fredrikshamn, möjligen dottern ovan.

[Rune Forsgren]

Jag skrev ovan att Nils Fellenius och Catharina Melandras äldsta son hette Mårten. Det ska vara nästäldsta, Hans hette den äldsta.

[Kristina Öberg]

Hej
Har en uppgift att Nils Fallenius och Catharina Melandra gifter sig den 14/2 1669 enl. Vigsel- och lysningsbok Piteå sn. Herr Nils i Råneå.
Fyra barn finns i Piteå sn födelsebok:
20/12 1671 Hans
9/8 1674 Kerstin
21/3 1677 Mårten
31/3 1688 Margareta
 
Däremot finns ingen Catharina, finns det någon uppgift på när hon skulle vara född?  
Härstammar hustrun Catharina M från Råneå?

[Rune Forsgren]

Kristina,
den Herr Nils i Råneå, som gifter sig 1669 är en annan person (Nils Fellenius gifter sig 1671), gissningsvis Nicolaus Hopstadius i Råneå (senare Kvickjock).
Den dotter till Nils Fellenius som föds 9 aug 1674 tror jag var Catharina. Jag har inte lyckats läsa vilket namn som står där, men Catharina dör i Luleå 21 nov 1758. Hon anges då vara 84 år 4 mån, vilket stämmer rätt bra med födelsedatumet 8 aug 1674.

[Rune Forsgren]

Jag har kollat på filmrulle GH 487, där är det något tydligare än på mikorkort. Jag tror det står Karin, men är öppen för andra förslag.

[Kristina Öberg]

Rune! Jag har bara haft tillgång till mikrokort och att det står K...in är tydligt. (Kerstin eller Karin)ska titta även på rullfilmen. Har däremot inte tillgång till Luleås dödbok men som du säger stämmer det bra med födelsedatumet.
 
Men var har du hittat vigseln? Har sökt både i kyrkoräkenskaperna och lysnings- och vigselbok för Piteå sn. men ej hittat något som stämmer.
Kan Catharina Melandra också hetat Mårtensdotter

[Constantinus Lindfors]

Tittade efter i Piteå församlings äldsta historia 1300-1700-talen (Olof Andersson, Helge Lundgren 1999, s. 65) och fann följande:
 
 
Mårten Matsson och hans hustru Karin bodde i Staden åren 1651-1684. De hade följande barn:
 
barn begr 1654
barn begr 1655
Mats f 25/11 1660
Mårten f 24/9 1663
Jonas f 28/3 1666 borgare i Piteå tar sig namnet Melander
Margareta f 26/1 1669
 
Mårten Matsson avled den 9/6 1683.
 
 
Catharina Melandra var med största sannolikhet en dotter i familjen.
 
 
/ Constantinus
/

[Constantinus Lindfors]

Kristina!
 
Jag ser i Piteanor2002 (Piteå lands) att Nils Fellenii lysningsdatum var 1671-01-01 (alltså ej vigseldatum, källa: LI).
 
/ nattugglan

[Kristina Öberg]

Jag ställde nog frågan lite dumt.  
Det var var vigseln ägde rum? Det var ju ibland så att lysningen skedde i kvinnans hemma socken men att vigseln var i en annan.

[Rune Forsgren]

Kristina,
kanske förhastat av mig, men jag förmodade att eftersom Fellenius fanns i Piteå, och lysningen ägde rum där, så skedde också vigseln där. Du har helt rätt att så inte alltid behöver vara fallet. Dock borde det vara säkert att den skedde 1671, och förmodligen i Piteå.

[Rune Forsgren]

Margareta Fellenias födelseort och tid är nog okända. Den Margareta som föds 31 mar 1688 i Piteå får jag till dotter till Nils Fabritius i Piteå stad. Men vår Margareta kan nog vara född däromkring (och troligen i Luleå). I en förhörsläng i Gällivare anges hon vara född 1697, vilket förefaller vara väl sent. Mer korrekt kan åldersangivelsen när hon dör vara, 70 år 1760.