ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-26  (läst 1831 gånger)

1999-07-11, 14:56
läst 1831 gånger

Göran Johansson

En diskussion om släkten Dacke efterlyses. Vore intressant om den/de som känner på sig att han vet något om denna vittomtalade släkt hörde av sig.

1999-07-12, 20:59
Svar #1

Utloggad wzx

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Lars-Olof Larsson har redogjort för personer med namnet Dacke i sin bok, Dackeland.
Jan-Christer Strahlert har gjort en sammanställning i sitt häfte, Torsåsbygden under 1500-talet.
 
Dackesläkten finns bl.a. Lindön, Lönbomåla i Torsås och Djuramåla, Hult i Vissefjärda.
 
Ser man på Lönbomåla fanns där brukare:
1536 Nils Andersson (kan detta vara samma person som Nils Dacke??)
1537 Nils
1539-40 Per Hult
1543 Per Persson
1545 Oluf
1548 Oluf Persson
1550 Lasse Dacke (1556 i Djuramåla, Vissefjärda, där fanns tidigare Gise Dacke 1545-46 ).
1553 Elin Dacke (en del uppger att detta skulle ha varit Nils Dackes mor, Elin fanns 1547-1550 i Hult, Vissefjärda).
1558 Elin Dacke
1562 Måns Olsson
1569 Måns
 
 
Utjorden, Lindön i Torsås
1539-43 Oluf Dacke
1542 Margit Dacke
1545 Anders
1548-50 Anders Svensson
1553 Joran Sonesson
1558 Matz Karlsson
(Nils Dackes hemort när böterna för dråpet på ridfogden Inge Arvidsson erlades 1539.)
 
 
Jon Andersson i Torhult var också inblandad i dråpet på Inge Arvidsson. Efter uppgörelsen med kronan ska Jon Andersson ha bosatt sig i Ulvsmåla, Blekinge. 1563 slog hövitsmannen i Konga och Kinnevalds knäktefänika till mot Ulvsmåla och Jon Andersson blev bragt om halsen.
 
I saköreslängderna för 1549 och 1550 finns en Jon Dacke. Det mesta talar för att det är Jon Andersson. Varför framgår i så fall inte tidigare att Nils och Jon var bröder den ene kallas Andersson och den andre Dacke?
 
Det finns mycket oklart om Dacke, men det är alltid intressant att så mycket som möjligt blir belyst. Kanske kan man genom samverkan komma vidare med vissa teorier samtidigt som andra kan avskrivas.

1999-07-13, 02:37
Svar #2

Göran Johansson

Lars-Olof Larsson har t.ex. - om jag inte minns fel - i sin 1992 utgivna upplaga av boken Dackeland avfärdat Dackemåla (Hensmåla) i Konga härad liksom Dackepellen från samma by som företeelser utan anknytning till Nils Dacke och dennes släkt. Han menar - gissar jag - att Dackenamnet efter hand blev ett nedsättande skällsord och en benämning på slagskämpar, bråkstakar och annat folk med tveksam vandel. Gerhard Hafström (som kom på att Nils Dacke varit bosatt i Vissefjärda och Torsås) är mindre säker. Denne konstaterar att möjlighet föreligger att någon medlem av Dackesläkten kan ha gett upphov till gårdsnamnet Dackemåla. Redan Per Brahe d.ä. i sin krönika angav för övrigt Nils Dacke som en bonde boindes i Konge heradt.
 
Dackepellen (Per Svensson) och tre kamrater dömdes år 1635 till döden av Konga häradsrätt för tjuveri. De fyra stallbröderna fördes till fängelset i Kalmar. Dackepellen lyckades fly medan de övriga mötte döden på galgbacken i staden.
 
Den 13 mars 1638 lämnade Dackepellens svärfar Peder Larsson i Varemåla in en skrivelse till Konga häradsrätt med begäran om nåder och livsförskoning å mågens vägnar. Saken överlämnades till Göta hovrätt med målsägarens och hela häradets ödmjuka begäran om att Dackepellen måtte komma ur skogen till böters. Som motiv anfördes att de män som går på skogen är desperata på sina liv och därför blir en fara för vanligt folk. Hovrättsdommen blir en helt annan än vad svärfadern tänkt sig. Dackepellen ansågs så farlig att han blir lagder biltoga över allt i Sverige och avsagt att vem som honom ihjälskjuter eller slår, skall vara fri. Han blir med andra ord fredlös och dömd till att fortsätta sitt eländiga liv som ett vilddjur där ute i skogarna stundom i Sverige och stundom i Danmark.
 
Peder Larsson fortsätter sin kamp för svärsonen. Den 11 oktober 1641 lämnar han ånyo i en ansökan om benådning. Målsägaren - den bestulne och blinde mannen Börge från Hönebohl - ställer också upp i tinget och beder om fred för Dackepellen. Häradsrätten ger sitt fulla stöd och uttalar sig enligt protokollet på ungefär följande sätt: Dackepellen har hållit sig många år rolig och inte haft samviste med andra skälmar, och ingen någon skada gjort, har hela häradet på det underdånigaste bett för honom, att eftersom han visat all bot och bättring, att han måtte njuta nåder dy andra som utan all bot och bättring gå här i bygden, göra illa på hans hals. Det dröjde ytterligare ett helt år - alla goda ord från målsägare, anhöriga och hela häradet till trots - innan Göta hovrätt den 20 oktober 1642 fann för gott att mot rejäla böter benåda Dackepellen.
 
Dackepellens kamrater var den dansk kopparslagaren Johan Jönsson född i Norje (sannolikt vid Sölvesborg i Blekinge), ryttaren Hendrik Larsson född i Tjust samt Simon i Idamåla i Sandsjö socken.
 
Dackepellen var troligen inte av släkten Dacke. Mer troligt är att gården Dackemåla gav upphov till Per Svenssons öknamn/smeknamn. Anledningen till detta påstående är att Hensmåla redan den 28 augusti 1629, då gården sannolikt ännu inte beboddes av Per Svensson (möjligen var han nyinflyttad) kallades för Dackemåla i en officiell handling (Konga härads dombok). Inget framkommer för övrigt i domböckerna som tyder på att Dackepellen redan 1629 eller tidigare varit en namnkunnig tjuv eller oroskarl av sådan tyngd att en gård i Sandsjö socken utan nedlåtande förtecken skulle kunna tänkas bli omnämnd i en dombok. För att få bättre klarhet bör man omsorgsfullt gå igenom jordeböcker och  mantalslängder för den aktuella tiden. Något som kanske redan är gjort?
 
Lars-Olof Larsson kan ha rätt beträffande Dackepellen men det bör också kunna förutsättas att han har stöd i källorna för sin uppfattning om Dackepellen och Dackemåla.

1999-07-13, 11:28
Svar #3

Göran Johansson

Brukare (festebönder) och andra med namnet Dacke på gården Fur i Fridlevstad:  
 
1622-1631 Inge Dacke, efterträddes av Per Moe
1632-1649 Inge Dacke bor kvar i Fur som gårdman  
1655      Dacke Jon, tjänstedräng med full lön
 
Källor: Danska mantalslängder

1999-07-13, 23:16
Svar #4

hans

Hej
En liten kommentar till den intressanta läsningen Dackemåla = Henstorp ej Hensmåla.

1999-07-14, 03:06
Svar #5

Göran Johansson

Tack Hans för rättelsen,
 
Fler Dackar:
 
1679 - Dom 8 trin: gaff Jon Dacke i Ramsiö 1 mark
1686 - Test: efter Jon Dacke i Ramsiö 1 mark.
Ingen Jon i Ramsiö har annars givit gåvor till kyrkan i Långasjö.
Källa: Niklas Rosenbalck, avskrift ur Långasjö kyrkoräkenskaper.
 
Allernågiste Konnung och herre. ..................................................
.....  ifrån Camereraren. Lars Dacke hafuer jag icke koned ähnnu lathed (!) upfordhra, alledenstundh meste delen icke siuke ähre, och de helbregdha nepligen 50 man, och hafver jag för den skuldh meentt att de kundhe best skickas efter sedhan ded andre folket ähr öfuerkomedt, helst mädhan där i Narffven ähnnu lijted ähr att underholla dem med. Så hafver jag..............
Källa: Brev till K. Gustaf Adolf, daterat Åbo d. 10/6 1616, utdrag hämtat ur Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, första avd. andra bandet. Lars Dacke tycks ha varitt officer, troligen med kaptens grad.

1999-07-15, 18:19
Svar #6

Göran Johansson

Kaptenen Lars Dacke igen. Han tycks ha deltagit i bl a erövringen av Ingermanland. Den efterföljande freden i Stolbova 1617 innebar att ryssarna avstod Kexholms län och Ingermanland till Sverige.
 
Utdrag ur brev från från Carl Carlsson Gyllenhielm till Axel Oxenstierna, dat. Narva 18/7 1616:  Välborne Her Cantzler, etc...kan jagh min K.B. vennligen icke förhålla, att jagh then 6 julii, ksee loff, hijt till Narwen väl annkommen ähr, och nu i går och i dagh thett krigsfolk, som medh migh till fältt förordnadh ähr, sigh här församlar, föruthan Lars Dacke och siöfolket, som uthur Finnland till lodiorna komma skall, hvilke doch dageligen förventtas. Menn....  etc  
 
Till brevet finns en bilaga vari Lars Dacke också omnämns: Thetta är krigsfolket, som medh etc............... Och bliffver jagh således lijka väl till thett minsta 2500 stark, föruthan Lars Dacke, som ännu icke ankommen ähr....etc)
 
I ett förslag till bemanning m.m. skulle behövas under kriget mot ryssarna 1616-17 omnämns, bland flera andra officerare, Lars Dacke som befäl för 100 man fotfolk.
 
Källa: Axel Oxenstiernas
skrifter och brevväxling

1999-07-17, 00:24
Svar #7

Utloggad ulfb

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3273
  • Senast inloggad: 2019-08-18, 17:53
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Min far kände i sin ungdom en Nils Dacke, som påstod sig vara ättling till sin namne.
Vet någon något om släkten i modern tid? Det kan ju vara intressant att se hur bra det går att följa den bakåt. Jag gissar att den inte är så stor. Förekommer den t ex på Dödskivan?
 
F ö låter teorierna om att Elin Dacke skulle vara Nils Dackes mor tvivelaktiga och amatörmässiga.
Ulf Berggren

1999-07-17, 10:04
Svar #8

Bibbi Backgård

Hej Ulf!
Jag hade en klasskamrat i Oskarshamns realskola åren 1942-1947 som hette Barbro Dacke. Hennes far hette Knut Dacke om jag inte minns fel, och de påstod också att de härstammade från Nils Dacke.

1999-07-17, 20:11
Svar #9

Göran Johansson

Ulf och Bibbi,
Ingen av den/de släkter som idag kallar sig Dacke torde ha något med 1500-talssläkten Dacke att göra.  
Nils Dackes hustru och mor levde 1543. I en skrivelse till ståthållaren på Kalmar slott, vari Gustav Vasa bekräftar meddelandet om Dackes död, omtalas både Dackens kone och then trolkäringen hans moder, som skulle uppspanas. De utskickade fick inte återvända förrän samme sälskap är slett utleted. (Källa: Gerhard Hafström, Nils Dacke före Dackefejden). Huruvida konan och trollkäringen påträffades har inte kunnat utredas. Gerhard Hafström framkastar i ovannämnda uppsats att Elin Dacke i Hult i Vissefjräda socken skulle kunna vara Nils Dackes mor, men gör ingalunda gällande att så verkligen skulle vara fallet.

1999-07-17, 22:28
Svar #10

Utloggad torbas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Göran Johansson
Jag har forskat på Nils Dacke och hans släkt i Torsås-trakten. Se även mitt häfte Torsås-bygden under 1500-talet. Där lägger jag fram teorier rörande släktskap byggtpå källmaterialet (årliga räntan och saköreslängder). Elin Dacke finns först i Hult Vissefjärda för att sedan finnas i Lönbomåla Torsås. Hon kan även vara en faster till Nils. Litterturen kan nog vara bra,men är ändock sekundär källa. Den eller de som forskar i källmaterial utanför årliga räntan och saköreslängder kan kanske finna mer intressanta saker rörande Nils och personerna kring honom. PS Jag härstammar inte från honom men väl från hans familj. Den som är intresserad kan titta på min hemsida (http:torbas.cjb.net) Mvh Jan-Christer

1999-07-17, 23:38
Svar #11

Göran Johansson

Hej jan-Christer
Sekundärkällor kan var mycket luriga. Delar helt din uppfattning om att man i första hand ska söka sin information i källmaterialet! Vore därför intressant om fler som ägnat sig åt källforskning rörande Dacke-släkten ville höra av sig.
Mvh  
Göran

1999-07-19, 10:16
Svar #12

Göran Johansson

Dackeättling 1728
 
År 1728 mördades länsmannen Johan Svensson i Vissefjärda av en dackeättling. Banemannen, den f.d. gästgivaren i Fur, Peter Håkansson i Bockabo sades i ett brev från kronofogden till landshövdingen samma år vara av Nils Dackes ätt. En våldsverkare som hela 185 år Dackens död i Rödeby skogar  omtalas på detta sätt - en anmärkningsvärd långsinthet från myndigheternas sida! Vidare efterforskningar har bekräftat att Peter Håkansson på sannolika skäl (för att använda ett modernt kriminalspråk) faktiskt kan antas ha varit ättling till 1500-talssläkten Dacke. Peter Håkansson i Bockabo gömde sig straxt efter dådet hos släktingar ute i de djupa skogarna och blev aldrig infångad. Troligen lämnade han landet. När den nye länsmannen Erik Sahlsten döpte sitt barn ett tiotal år senare var Petter Håkanssons broder, den f.d. klockaren i Vissefjärda Jon Håkansson, dopvittne. Peter Håkanssons son levde vidare i god sämja med sina sockenbor. Man får lätt ett intryck av att den dräpte länsmannen Johan Svensson inte var särskilt sörjd och saknad i bygden, men det är ju en helt annan sak.
 
Bröderna Jon och Petter Håkanssons var söner till frälsebonden Håkan Håkansson och dennes hustru Elin Persdotter i Bockabo, Vissefjärda socken. Modern Elin föddes i Fridlevstad  under dansktiden som  dotter till bonden Peter Ingesson på Furs västergård. Peter Ingesson (d. 1675) torde i sin tur ha varit son till festebonden Inge Dacke som under åren 1622-1631 står som brukare av  Furs Västergård och därefter gårdman fram till år 1649 (Danska riksarkivet - mantalslängder för dessa år). Inge Dackes företrädare på gården i Fur var nämndemanssonen, den rike bonden, sedemera tjuven och skogsmannen Carl Thorsson från Getasjökvarn i Algutsboda socken. Icke Dackes efterträdare på gården var Per Moe som enligt uppgifter i Uppvidinge härads dombok var släkt med Carl Thorsson.  
 
I ett brottsmål avhandlat vid Söder Möre häradsrätt år 1684 framträder Peter Ingessons båda söner Jöns och Per Perssöner som vittnen i ett brottsmål. Släktnamnet Dacke lades till brödernas patronymikon när målet referades i domboken. När Peter Ingesson år 1663 döper sin son Peder står Dacke Jon Ingesson antecknad som dopvittne. Kyrkoherden Anders Bager i Fridlevstad kan knappast ha haft den dåliga smaken att vid ett barndop använda Dacke-namnet med nedsättande eller förödmjukande avsikter. Peter Håkanssons koppling till Peder Ingesson, Inge Dacke och 1500-talssläkten Dacke får nog anses vara solklar.

1999-07-20, 06:59
Svar #13

Göran Johansson

Åtminstone en släkt med namnet Dacke finnes nu i Södra Småland, men denna släkt härstammar från en soldat under Berkvara gods (Kronobergs län), som på dåvarande ägarens, landshövdingen greve Posse önskan antog detta namnet (Gerhard Hafström, Personhistorisk tidskrift år 1908).  
 
Prosten Erik Peter Hyltenius i Vislanda (1746-1829) härstammar enligt släktsägen i rät linje från Nils Dacke (Anrep, Svenska släktboken I, sid. 156). Den tidigast kände personen i denna släktlinje sägs vara torparen Jöns i Hyltan i norra Kalmar län. Släktnamnet Hyltenius lär ha bildats på torpets namn. Kopplingen Nils Dacke och norra Kalmar län stämmer dåligt med vad man nu vet om Nils Dackes hemvist. Det vore lättare att tro på den Hylténska släkttraditionen om man istället avsåg kronotorpet/hemmanet Hyltan i Vissefjärda gränsande till gården Fur i Fridlevstad socken  - på gångavstånd från hemmanet Hult brukat av Elin Dacke  1547-1550 (se inlägg ovan).

1999-07-22, 17:38
Svar #14

Göran Johansson

Jan-Christer Strahlert,
 
Din hemsida lät intressant men faktamaterialet tycks endast vara tillgängligt om man köper något av Dina häften. Vore spännande om du kunde sammanfatta Dina teorier rörande Dackesläkten i detta forum.

1999-10-02, 20:01
Svar #15

Utloggad torbas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Tog den här gruppen slut ?
Mycket av det som redan finns i tryckt form bör man inte belasta Anbytarforum med. Det kan räcka med info om var man kan köpa resp alster. De få x kronor som häften eller böcker kostar har i regel de flesta råd med. Att köpa dessa ger en bonuseffekt för den skrivande o seriöse forskaren. Blir det dålig respons kan följden bli att mycken möda o forskning stannar kvar i byrålådan MVH Jan-Christer  - seriös Dackeforskare -

1999-10-02, 22:25
Svar #16

Göran Johansson

Hej Jan-Christer. Är också förvånad över tystnaden? Kan ämnet vara svårt för oss som ser oss som amatörer - kanske lite pretentiöst?
 
Försökte få igång en diskussion om Dackemåla och Dacke-Pellen i Södra Sandsjö socken, Konga härad (se ovan). Förhoppningsvis sitter ändå någon i sin kammare och studerar domböcker, årliga ränta, saköreslängder, mantalslängder eller vad det nu kan vara.  
 
Tycker kanske inte det är fel att man, med hänsyn till diskussionen och andras bekvämlighet, gör kortfattade sammanfattningar av material som finns i tryckt form. Med vänlig hälsning, Göran

1999-11-02, 23:29
Svar #17

Göran Johansson

Jan-Christer Strahlert och Tomas Alriksson.
 
Fabian Månsson skrev 1930 en artikel kallad Dackefejdens vagga. Norra Lindön som tidigare varit i frälsehänder händer hade genom gåva övergått till Skänninge kloster. Vid Västerås riksdag 1527 beslöts att frälset skulle återfå sin jord. För Vissefjärda sn innebar detta att Lindön, Krukö, Hyltan m.fl. gårder tilldömdes den danske riksmarsken Tyge Krabbe. Södra Lindön som var belägen i Torsås socken var att betrakta som en utgjord till Norra Lindön. Den blev kvar i kronans ägo. Gustav Vasa ägde genom arv själv gårdar i Danmark men kunde inte få några inkomster för på grund av ett system som innebar att de skilda rikenas frälse förvägrades rätt till sina i det andra riket belägna gårdar. Denna regel ändrades bl.a. genom den svenske kungens egenintresse och Tyge Krabbe kunde åter komma till sina Svenska gårdar. Krabbe tycks dock ha funnit det obekvämt att bråka med sina svenska bönder som under denna herrelösa tid kunnat betrakta gårdarna som praktiskt tagna sina egna. Han avstod därför sin rätt till kronan. Krabbes frälsegårdar i Vissefjärda övergick därmed från frälse- till kronohemman. Enligt Fabian Månsson dödades fogden Inge Arvidsson när han skulle ta Lindö-gården i besittning för kronans räkning. Ovanstående bygger helt på Fabian Månssons artikel.  
 
Landskapshandlingarna för Småland 1533:1A innehåller fodrings- och gärdeslängder. År 1535 finns Olof Dacke med i registret men otaxerad liksom en Joen Andersson. Av socknens ca 90 brukare saknas taxering (och gårdsnamn) för 7 st, däribland en Olof Dacke och en Joen Andersson. Senare samma år finns Olof Dacke medtagen utan angivande av gård, men i anslutning till Lindöns granngårdar Gajemåla och Nickemåla. Joen Andersson finns nu upptagen på Krukö. Vintern 1536/1537 redovisas fortfarande Olof Dacke medan Joen Andersson i Krukö saknas. Kan det möjligen vara så att Joen Andersson var identisk med bondeledaren Jon Andersson? Dackesläkten och Jon Andersson i Vissefjärda hade ju det gemensamt att de båda varit frälsebönder under Tyge Krabbe.

2000-02-10, 19:21
Svar #18

Torbjörn Dacke

Jag tillhör den nu levande släkten Dacke från södra småland. Är definitivt släkt med Barbro Dacke och den Nils Dacke som omnämns i tidigare inlägg. Är också släkt med soldaten Dacke från Bergkvara gods.  
 
Återkommer så snart jag tagit fram en del material om min släkt.

2000-02-10, 21:37
Svar #19

Torbjörn Dacke

Återkommer om dagens Dackesläkt.
 
Min farfars farfar far var Korpralen Jon Dacke (Johan Carlsson) född 18/12 1808 i Spångstugan, Blädinge sn. Jon flyttar 1830 till Soldattorpet Bäckafälle Bergunda sn.
 
Hans far Carl Jonasson f 3/12 1780 vet jag ej var han är född, däremot var han gift med Brita Jönsdotter 18/1 1806 i Blädinge sn. Hon var född 16/10 1779 i Härlunda sn.
 
Varför Johan Carlsson debuterade som Jon Dacke vet jag ej. Sant är att soldattorpet Bäckafälle tillhörde Bergkvara Gods utanför Växjö, så den teorin som fanns i ett tidigare inlägg, att en soldat tog namnet Dacke, kan vara korrekt.
 
Vad jag inte förstår, är varför någon frivilligt skulle ta namnet Dacke. Långt in i 1900-talet var Dacke synonymt med tjuv,rövare, horkarl mm. Först egentligen i samband med 68-rörelsen och Mobergs glorifierande av den historiske Dacke fick namnet en positiv klang. Var det möjligen en bestraffning från greve Posse att ge soldaten namnet Dacke. Eller var det så att soldaten ansåg sig vara av Dackesläkt ?
 
Dackesläkten idag, ca 150 personer, är sannolikt alla anförvanter till Carl Jonasson ovan.
 
Jag är mycket tacksam om någon kan bringa ljus över frågan om Dackenamnet i min släkt, eller på något sätt hjälpa mej vidare.

2000-02-10, 21:48
Svar #20

Utloggad fredrikd

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1027
  • Senast inloggad: 2019-08-17, 00:35
    • Visa profil
Torbjörn!
 
Är du säker på att Jon Dacke verkligen heter Jon i förnamn?
 
Det har diskuterats förrut om Johan/Johannes/Jan kontra Jonas/Jon...där det i de flesta fall är att Johan inte är synonymt med Jon. Orsaken i de flesta fall brukar vara att namnet Johan kan bli Jan, och därmed bli felläst mot Jon, dvs Jan = Jon.
 
Nu känner jag inte till nämnda soldattorp. Men är detta den enda soldat med namnet Dacke vid detta torp? Hur är det med företrädaren respektive efterträdaren.
 
När du säger att korpralen tog namnet Dacke, så är det troligen lite felaktigt, då det oftast var kompanichefen (för det mest en kapten) som namngav soldaterna.
 
Utifrån det, och vidare fakta (som nog är ganska svårt att finna helt) så anser jag att ett eventuellt släktskap med Nils Dacke bör ses mycket avvaktande.
 
Mvh
Fredrik

2000-02-11, 22:53
Svar #21

Torbjörn Dacke

Fredrik!
 
Han är dels benämnd som Jon Carlsson Dacke, men kallas exempelvis i mönsterrulla från 1833 och 1862 som Johan Carlsson Dacke eller Johan Dacke. Han antogs 27/9 1830 på roten 131 Ask efter Peter Håkansson Ask som fick afsked samma datum.
 
Efter honom följde på soldattorpet Carl Dacke 11/4 1863 och Wilhelm Dacke 1895.
 
Så sent som på 50-talet bebodde min farfars kusin Calle Dacke torpet som civilanställd på regementet I11 i Växjö.
 
Beträffande Jon Dacke, eller Johan Dacke, var hans far sannolikt soldaten Carl Johansson Ahl f 1780-12-03 i bergunda sn, han flyttade 1809 till soldattorpet Sjöatorp, Hjortsberga sn.
 
Vad jag är mest nyfiken på är givetvis var och hur namnet Dacke kom in i bilden. Roten hette ju Ask, och soldaten före Dacke hette Ask ?
 
Göran Johansson hänvisar till Gerhard Hafsström 1928 Nils Dacke före Dackefejden historien om hur soldaten fick namnet Dacke. Det skulle vara intressant att få ta del av den uppsatsen.

2003-04-18, 06:44
Svar #22

Olof Almkvist

Hej Göran Johansson  
 
Jag såg i din inlaga den 19 / 7 - 99 kl. 10.16. om att Jöns i Hyltan  
ifrån Vissefjärda sn. som låg vid sidan av Fridestads sn. att han var  
ättling till Nils Dacke. Kan inte du utveckla dina tankar Anmässigt  
med datum för * födelse och + död för de Dackar där emellan Nils  
Dacke och Jöns i Hyltan. Om det går att få tag i dessa referenser.

2003-04-18, 08:15
Svar #23

Göran Johansson

Hej Olof!
Troligen har du missförstått. Inlägget 19/7 avser Peter Ingessons son Jöns Persson, som troligen bodde i Fur eller Baggetånga. Jöns i Hyltan (stamfar för släkten Hyltenius) nämns i inlägg 20/7. Detta inlägg handlar främst avser gården (torpet) Hyltans läge - i norra Kalmar län eller Dackebygden i den södra länsdelen. Om den muntliga traditionen om Jöns i Hyltan och släkten Dacke inte är en skröna så vidhåller jag på att den gård som avses är Hyltan i Vissefjärda socken. Det kan ju knappast ha varit någon annan - eller hur? Genealogiskt samband mellan släkten Dacke och norra Kalmar län saknas.

2003-04-24, 20:48
Svar #24

Olof Almkvist

Om du nu tittar i denna sida några rader upp så finner du denna sak att titta lite grann närmare på: Av Göran Johansson - tisdag den 20 juli 1999 kl. 06.59: så finner du det jag menade.
 
Prosten Erik Peter Hyltenius i Vislanda (1746-1829) härstammar enligt släktsägen i rät linje från Nils Dacke (Anrep, Svenska släktboken I, sid. 156).  
 
Den tidigast kände personen i denna släktlinje sägs vara torparen Jöns i Hyltan i norra Kalmar län. Det är detta jag menade.
   
 Släktnamnet Hyltenius lär ha bildats på torpets namn. Kopplingen Nils Dacke och norra Kalmar län stämmer dåligt med vad man nu vet om Nils Dackes hemvist. Det vore lättare att tro på den Hylt?nska släkttraditionen om man istället avsåg kronotorpet/ hemmanet Hyltan i Vissefjärda gränsande till gården Fur i Fridlevstad socken - på gångavstånd från hemmanet Hult brukat av Elin Dacke 1547- 1550 (se inlägg ovan).

2003-04-25, 07:58
Svar #25

GHöran Johansson

Påståendet att Jöns i Hyltan i rätt linje skulle härstamma från Nils Dacke tillhör en Hyltensk släktsägen. Den kan naturligtvis inte jag utveckla - det får släkten Hyltenius svara för.  
 
Däremot kan jag konstatera att det faktiskt fanns en Joen/Jöns i Hyltan, Vissefjärda år 1634. Denne Jöns var änkeman 1646. Rent hypotetiskt kan han således ha varit far till Andreas Jonae Hyltenius (khd i Ölmstad 1638-66). Andreas föddes år 1598 och sägs av släkten Hyltenius ha varit son till en torpare Jöns i Hyltan (utan sockenangivelse). Det är kronologiskt sett inte alls omöjligt att det kan ha varit just Jöns i Hyltan, Vissefjärda sn som var den rätta barnafadern. Intressant är att Hyltan, Vissefjärda sn brukades av en bonde vid namn Nils åren innan Jöns tillträdde gårdsbruket. En fader till Jöns? Och därav kanske orsaken till den Hyltenska släkttraditionen om anknytning till Nils Dacke? Nils i Hyltan levde dock långt senare än Nils Dacke. Samröret med Dackebyarna i Danmark var annars påtagligt (se nedan). Någon sanning i traditionen om anknytning till Dackesläkten är därför långt ifrån otrolig!  
 
 
DIVERSE FAKTA OM HYLTAN I VISSEFJÄRDA:
 
1626 Peder  dombok s.möre 1625
klagade på att de danske som bor utmed gränsen i Baggetånga förstör fiskeredskap
1629 Per och Nils  mtl
1633 Nils + h  mtl
1634 Joen + h  mtl
1635 -”-  mtl
1637 -”-  mtl
1639 inget namn på brukare   mtl för utskrivning av soldater
1640 -”-  mtl
1641 -”-  mtl
1645 Jöns + h  mtl
1646 Jöns änkling  mtl
1647 Per + h  mtl
1647 inget namn på brukare   mtl för utskrivning av soldater
1648 Gumme + h  mtl
1649 -”-  mtl
1650 endast hustrun mtl
1651 Lars (Nilsson f. ca 1634) mtl
1653 Sven Larsson  dombok s.möre 1653
ger till känna att svärmodern h. Karin har flyttat till sin dotter Gertrud som bor i Danmark. Boskapen sändes dit, dottern dog och boskapen drog sig tillbaka till Hyltan igen!
1653 Änkan på frihet mtl för utskrivning av soldater (troligen Gummes h)
1666 Sven Larsson  dombok s. möre 1666
Sven och sonen Lars Svensson i Halesjö har slagit ihjäl blekingebonden Per Andersson. Anklagas av dennes son Anders Persson
1667 Lars Nilsson   mtl för utskrivning av soldater
1678 Lars Nilsson  mtl för utskrivning av soldater
1680 Lars Nilsson  mot länsman Olof Persson som  
företrädde Håkan Skytte och dess bönder i Furs gårdar
1683 Anders  Dopvittne hos Lars i Baggetånga
1701 Olof   Dopvittne hos Per Moe i Baggetånga

2003-04-25, 22:26
Svar #26

Göran Johansson

Nils Hyltenius-Silfverskiöld, Professor och akademirektor i Lund. Hans dagbok från Malmö belägring 1676 är titeln på en bok författad av Torsten J. Burman 1989. I bokens inledande kapitel för han ett resonemang om Ätten Silfverskiölds ursprung - Jöns i Hyltan. Han nämner bl.a. att Nils Andersson Hyltenius inför adlandet år 1686 lämnade en uppgift att hans far var khd i Ölmstad Andreas Jonae Hyltenius. Denne sades i sin tur vara son till torparen Jöns  (Jonas) i Hylta, utan sockenangivelse. Burgman konstaterade också Svenskt biografiskt lexikon (1906) anger att Hylta låg i Målilla sn i Småland, utan källangivelse. Han skriver vidare att forskning i skattelängder inte påvisar någon Jöns eller Jonas i byn Hylta i Målilla. Burgman nämner också att Silfverskiöldarna skulle ha härstammat från Nils Dacke, som just i trakten av Målilla laddat upp för slutstriden 1543. Han konstaterar att bevis härom saknas och avvisar det hela som en genealogisk mytbildning. Burgman sammanfattar att Andreas Jonae föddes i Hyltan, troligen i Målilla.
 
Jag är inte alls övertygad om att kopplingen Hyltenius/Silfverskiöld och släkten Dacke nödvändigtvis måste betraktas som en myt. Felet är nog bara att Målilla och inte Vissefjärda har ansetts vara släktens hemsocken (jfr föregående inlägg).

2003-04-26, 07:49
Svar #27

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Hej Göran!
 
En sak bör vi nog ha klart i alla fall och det är att Jonae står för Jonsson och inte Jönsson. Om Fadern till kyrkoherde Andreas Jonae i Ölmstad hetat Jöns skulle kyrkoherden ha latiniserat sitt patronymika till Johannis. Uppgiften att fadern varit en torpare Jöns i Hyltan är således felaktigt då namnen Jon och Jöns under denna tid tagit sig fasta skilda former.
 
Dacketradition är intressant men kan likväl vara en myt som uppkommit i slutet av 1800-talet. Frågan är vem som först lanserade den och när?  Har inte den kände kulturhistorikern Gunnar Hylt?n-Cavallius nämnt något om denna tradition i sina efterlämnade släktanteckningar? Om han ej gjort så torde traditionen om Dacke som stamfar för släkten Hyltenius ej varit spridd i släkten under hans tid. Han (GHC) hade ett stort intresse av genealogi och släkttraditioner.  
 
Finns det någon Jon belagd i Hyltan i Vissefjärda i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet? Det borde vara tionderäkenskaperna som ger bäst besked denna tid eftersom årliga räntan (jordeboken) oftast har viss eftersläpning av ansvarig brukarnamn.  Att en Jon i Hyltan nämns 1634ff  är inget bevis att denne var fader till kyrkoherden eftersom denne (Andreas Jonae Hyltenius) var född så pass tidigt som 1598.

2003-04-26, 09:36
Svar #28

Göran Johansson

Hej Niclas!
 
Visst är det så att Jöns latiniserat borde ha varit Johannis, det har jag också insett. Torsten Burgman är en erfaren historiker och det förvånar mig att han inte själv har reagerat. Han skriver att uppgiften om att Andreas Jonae Hyltenius sades vara son till torparen Jöns (Jonas) i Hyltan, utan sockenangivelse har lämnats av riddarhusgenealogen Pontus Möller. Det är ännu mer förvånande att inte heller denna har ifrågasatt denna brist på logik. Vad säger herdaminnena?
 
Jöns i Hyltan var änkeman 1644-45. Om hustrun var i 70-årsåldern när hon dog så var hon född kring 1575 eller något i den stilen. Jöns kan ha varit jämngammal. Är födelseåret 1598 verkligen orimligt? Däremot kan man i alla fall undra varför han inte är omnämnd i Hyltan förrän 1634. Var han kanske hemmason eller ditflyttad?
 
Namnet Hyltan är en avledning av fornsvenskans Hult och betyder ungefär litet Hult.  
 
Vid medeltidens slut utgjorde Hyltan och grannbyarna det s.k. Krukögodset - ett 20-tal gårdar. Landbon 1498 var Swen Löff. Krukögodset ägdes då av Arvid Trolle.  
 
Gårdarna i Vissefjärda såldes vidare till Tyge Krabbe. Bönderna var ovilliga/oförmögna och slarvade med jorderäntan. Krabbe klagade hos Gustav Vasa som då själv köpte godset. Hyltan och grannbyarna blev därmed s.k. arv- och egethemman och efter Johan III:s död år 1592 kronogods.  
 
År 1571 hette brukaren i Hyltan Masse och år 1618 Sten.
 
Slutligen Niclas, du måste väl i alla fall hålla med om, gården Hyltan i Målilla är utesluten om Dackesägnen skulle visa sig ha något uns av sannolikhet i sig.
 
Hyltan i Vissefjärda är omgiven av Dackebyar. I norr ligger Hult som sägs ha brukats av Nils Dackes mor Elin. I söder finns Fur med Inge Dacke. Också Muggetorp och Bockabo har bebotts av Dackeättlingar för att inte tala om Lindön och Flaken i öster. Nog är tanken om att ätten Silfverskiöld skulle ha sina rötter i Vissefjärda en aning intressant?
 
Ser fram emot ditt svar.

2003-04-26, 13:33
Svar #29

Göran Johansson

Gränskarta från 1658. Hyltan ligger ungfär mitt i bild. I söder syns Fur med Furs bro. Byn Hult saknas på kartan men är belägen ungefär vid Sochn norr om Krukö. Byarna Lindön och Flaken ligger i öster utanför kartan.
 

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna