Cnopius / Knopius / Knöpken / Knop / Cnoop

[Stefan Simander]

I Carl Sahlin: “Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande (1931), sidan 62 kan man läsa om ANTHONIUS HELTRIGEL, borgare i Reval som tillsammans med en kunnig stålmakare PAUL WITTICH samt en förmögen präst JOHANNES CUOPIUS, även de i Reval, bildat ett bolag för att bedriva stålsmide i Nyköping. WITTICH engagerade i Schmalkalden 1630 en stålmästare REINHART HILPHERT samt dennes son -även han stålsmed. (Handlingar om detta finns bevarade i Svea Hovrätts arkiv samt i Riksrådets tryckta protokoll Lf n:r 409 och 395.)  
 
Prästen i Reval hette sannolikt
 
KNOPIUS, MAG. JOHANNES (1578/79-1632)  
auch Cnopius; Knöpken, Knop  
Född 1578/79 i Rostock; gift i Rostock med Katharina Schlepken (begr. 20.01.1642 Reval); 1608 kallad till Reval. Diakon och präst i St. Nicolai i Reval. Död där 1.1.1632. (53 år gammal) Begravd där 11.1.1632.
Barn:  
Heinrich Knopius, Student i Rostock 1627.
Catharina Knopia/Knopius gift med Daniel Göbel. Präst i Kirrefer.
Elisabeth Knopia/Knopius.                                                                                                                              
 
Källa: Martin Klöker - 2005 - ‎Literary Criticism
http://books.google.se/books?id=gqgbOyoEty4C&pg=PA690&lpg=PA690&dq=JOHANNES+CNOP IUS+Reval&source=bl&ots=4y3fCOEvKI&sig=oG0NMdDJQneSH1XQcrJTtoc8oPQ&hl=sv&sa=X&ei =1czZU5mxGIP-ygPw4YCgCA&ved=0CCEQ6AEwAA#v=onepage&q=JOHANNES%20CNOPIUS%20Reval&f =false
 
---
 
Johannes Cnopius, Pfarrer der Gemeinde von St. Nikolaus in Reval/Tallinn, berichtet in zwei Briefen an Johann Arndt aus den Jahren 1617
 
Källa: Johannes Wallmann - 2010  
Pietismus und Orthodoxie
                                                                                                                                                            http://books.google.se/books?id=B5vAROckM2QC&pg=PA260&lpg=PA260&dq=JOHANNES+CNOP IUS+Reval&source=bl&ots=5gaGKB8nQQ&sig=hAYLb1XY0ZybSC60wJr84G-LgEo&hl=sv&sa=X&ei =1czZU5mxGIP-ygPw4YCgCA&ved=0CCYQ6AEwAQ#v=onepage&q=JOHANNES%20CNOPIUS%20Reval&f =false
 
---
 
Johannes Cnopius in Reval (sidan) 260
http://d-nb.info/1001927079/04
 
---
 
Under 1632 och släpptes nästa epikedion epitafium Fama postvma Summi att pientissimi illius Theologi / ... / Iohannis Cnopii, Revaliae ad Nicolai D. Pastor Primarius / ... / (Den högsta och extremt fromma teolog, den första pastorn av St Nicholas kyrkan i Tallinn Johannes Knopiuse sist, öde ) Tallinn pastor Johannes Knopiuse död, som används epitaafiosa J. Knopiuse hauakirjana t Nicholaskyrkan.
Googleöversättning ifrån estniska!
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=et&u=http://www.utlib.ee/ekollekt/ eeva/index.php%3Flang%3Det%26do%3Dautor_artikkel%26aid%3D67%26alang%3Det%26code% 3D14&prev=/search%3Fq%3DJOHANNES%2BCNOPIUS%2BReval%26biw%3D1600%26bih%3D732
 
33. (47). Cnopius und Prätorius, L. 257, B. 160 cm. In der Mitte 2  
Wappen, das rechte das Cnopius'sche: Ein aus Wolken reichender bewehrter Arm,  
der mit einem Schwert einen aufrechten Zweig durchschneidet. H. Ein Todten-
schädel, aus dessen Augenhöhlen je 3 Aehren wachsen und der oben ein Kreuz auf  
einer Mondsichel trägt. Das zweite Wappen ein von 2 Lilien oben begleiteter Sparren,  
unter demselben ein springender Hund. H. Ein wachsender Hund. Ueber den  
Wappe die theils abgeschlissene Inschrift: Sepulchrum haereditarium / Johannis Cnopi.. .. I  
in quo et Jacobi Praetorii m. r... / quod condi potuit, situm est (d. h. Erbbegräbniss des  
Joh. Cnopius . . . ., in welchem auch dasjenige des königl. Arztes Jac. Prätorius,  
welches angelegt werden konnte, befindlich ist). Unter den Wappen Ne moriamur,  
moriamur. H (Wir sterben, um nicht zu sterben.) Die Grabstätte wurde 1623 dem  
Pastor an St. Nicolai Joh. Cnopius (Knopf) verliehen. Er wurde den 17. Jan. 1632,  
der Stadtarzt Jakob Prätorius aber schon den 16 Mai 1623 daselbst bestattet (Fig.103).
---
Googleöversättning:
33. (47). Cnopius och Prätorius, L. 257, B. 160 cm. I mitten 2
vapen, till höger det Cnopiusiska: En ur moln utsträckt bepansrad arm,
som skär med ett svärd genomskär en upprätt gren. H. En död-
skalle ur dess ögonhålor växer 3 öron/pilar? och ovan på ett kors
bär en månskära. Den andra vapenskölden en med 2 liljor ovan sammansatta bjälkar,
under desamma en hoppande hund. H. En växande hund. Ovan
vapnet den delvis bortnötta inskriften: Sepulchrum haereditarium (Tomb av den ärftliga) / Johannis Cnopi.../
in quo et (och vari) Jacobi Praetorii m. r... / quod condi potuit, situm est (att han kunde lagras, är platsen) (från den tyska textens översättning: dvs. jordgrav för)
Joh. Cnopius..., i vilken också en av de kungliga/ädla läkarna Jac. Prätorius,
som kunde fästas, ligger). Under vapenskölden av ne moriamur,
moriamur. (Google: Låt oss inte dö, låt oss dö. H (från tyska texten: Vi dö, inte för att dö.) Graven uppläts 1623 till prästen i St. Nicolai Joh. Cnopius (Knopf). Han blev den 17 Jan 1632, men stadsläkaren Jakob Prätorius redan 16 maj 1623, själv begravd där.

[Stefan Simander]

Martin Wehrmann :  
Meklenburger auf dem Pädagogium in Stettin  
In: Jahrb?cher des Vereins f?r Mecklenburgische Geschichte und Altertumskunde, Band 58 (1893), S. 59-72
 
1596.  
 
34) Johannes Cnopius, Gnoiensis. 1602 Juni. S. 273, 23.
 
Källa: http://mvdok.lbmv.de/mjbrenderer?id=mvdok_document_00003068
 
----------------------------------------------------------------------------
 
 
att utföra ett mera genomgripande reformarbete på  
det kyrkliga området, och det kan icke heller bestridas, att  
åtskilliga nyttiga åtgärder under nämnda tid blefvo vidtagna.  
Dock synes äran för dessa mindre tillkomma superintendenterna  
än den svenska regeringen och generalguvernörerna, hvilka  
såsom konungens ställföreträdare skulle tillse, »att allt till-  
ginge ordentligt både i den andliga och världsliga staten».  
Därjämte må ihågkommas, att flere underordnade prästmän  
utvecklade en för församlingarna gagnande verksamhet. Först  
vilja vi taga i skärskådande utvecklingen från 1629 till 1643  
då Samson afled.  
 
 År 1629 hade Gustaf II Adolf till generalguvernör i  
Livland och Ingermanland (1) förordnat sin förre lärare, Johan  
Skytte, och i början af 1630 ankom denne till Livland. Den  
förvirring, i hvilken de kyrkliga angelägenheterna befunno sig,  
och det misstroende han frän början insupit mot Samson, för-  
mådde honom snart att yrka, det konungen redan sommaren  
1630 skulle till Estland och Livland affärda biskop Johannes  
Rudbeck »eller en något när utaf doktor Johans humör»  
att visitera i förening med Samson och kyrkoherden Knopius  
i Reval (2). Efter en tids förlopp synes han likväl hafva fått en  
bättre tanke om superintendenten, åtminstone i vissa hän-  
seenden, ty han omtalar honom såsom tillgifven svenskames  
sak och såsom ett mycket lämpligt redskap för befordrande  
af Gustaf Adolfs fördelar (3) men länge dröjde det icke, förrän  
en ohjälplig brytning inträdde mellan de båda männen, och  
denna händelse tyckes icke hafva blifvit utan inflytande på den  
livländska provinskyrkans efterföljande öden.
 
(1) Föreningen mellan dessa länder upphörde 1642.  
(2) Joh. Skytte t. Gustaf II Adolf d. 1 mars och d. 14 april 1630. Liv. 176.  
(3) Joh. Skytte t. Gustaf II Adolf d. 28 dec. 1630. Liv. 176.
 
Källa: http://runeberg.org/kyrkohist/1900/0120.html
 
----------------------------------------------------------------------
 
 
Ville konungen ej medgifva  
adeln presentationsrätt, skulle de ändock anhålla, att ett  
stifts-öfverhufvud snarast möjligt blefve tillsatt. Underhållet kunde  
tagas af krigsbevillningen. Trots denna förändring i  
instruktionen ledde de nya förhandlingarna icke till något resultat. Från  
svensk sida yrkades, att om adeln ej ville erlägga tionde, skulle  
den inlösa de från kyrkan allienerade biskopliga godsen, men detta  
påstodo ombuden vara omöjligt. Och då dessa anhöllo, att pastorn  
i St. Nikolai församling, Mag. Knopius, skulle nämnas till  
superintendent såsom bekant med förhållandena i Estland och känd af  
både guvernören Scheiding i Estland och generalguvernören Skytte  
i Livland, antyddes för dem, att en svensk man skulle nämnas.  
Den kungliga resolutionen den 8 juni 1630 innehöll väl ett löfte  
om utnämning af en superintendent och tillsättning af ett  
konsistorium, men någon annan utväg för underhållets anskaffande än  
inlösen af de förut omnämnda godsen sade Gustaf Adolf sig icke  
veta.1 Då denna utväg emellertid af adeln förkastades såsom  
»betänklig och opraktisk», så hade man tydligen ej kommit  
närmare målet - den estländska kyrkans återupprättande.2 Närmare  
kom man det icke under den store konungens lifstid. Hans  
ansträngningar hade blifvit resultatlösa till följd af den svenska  
kronans medellöshet och den estländska adelns obenägenhet för  
ekonomiska uppoffringar.  
 
Ett verk af betydelse för kulturen i Estland såg konungen sig  
dock i stånd att åvägabringa. År 1631 invigdes i Reval ett  
gymnasium, hvilket för sin tillkomst hade att tacka hans frikostighet.
 
1 Samson, anf. utdrag, s. 158.  
 
2 Ridderskapet till konungen den 7 juli 1631. Samsons anf. utdrag,  
s. 159.
 
Källa: http://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0222.html
 
--------------------------------------------------------------
 
4:0. Från ecclesiastika consistorier, erkebiskopar, biskopar, super-  
intendenter och diverse prestmän inom Sverige, Finland och  
delstatsprovinserna.
 
Narva: Rudbeck, Johannes, 1658, 61.  
 
Reval: Iheringius, Joachimus, 1657.  
Knopius, Johannes, samt döttrar Elisabeth o. Catharina.  
Pfeifif, Johannes Jacobus, 1666, 68.  
 
Riga: Elverinas, Gabriel, 1664.  
M Lotichius, David.  
 
Ösel: Oldekop, Justus Henricus, 1662-82.
 
Källa: https://archive.org/stream/meddelandenfrns05riksgoog/meddelandenfrns05riksgoog_d jvu.txt
 
--------------------------------------------
 
Mats Hellgrens bidrag i DISBYT:
 
Familjeöversikt för Hieronymus Knoph
 
Far: Andreas Cnopius
 d 1539 Lettland
 
Hieronymus Knoph
 
Barn:    
 
Barbara Knoph  
 f omkring 1555 Tyskland,
 
Gift med Arnold De Fine
 d 1586 København, Danmark
 
Barn:
 
Hans De Fine
 f 1579 København, Danmark