ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-23  (läst 4547 gånger)

2000-10-22, 13:34
läst 4547 gånger

Utloggad Gert Påhlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-01-30, 22:13
    • Visa profil
    • web.telia.com/~u41014270/
Jag har inte följt med diskussionen om släkten Christiernin, men kan bidraga med lite uppgifter hämtade från Vreta Klosters dödbok: Maria Elisabet Christiernin, prosten och magistern Tiburtius Tiburius kära hustru, född 1712 i Schönecke i Polska Preussen, fadern var kapten vid Buchvalds Dragonregemente Johan Christiernin Christiernsson, som satte sig ner i polska Preussen sedan han tagit avsked vid Svenska Arm?n. Där gifte han sig med en jungfru av adlig ätt vid namn Maria Charlotta Sefeldt, med vilken han hade många barn. Sedan både fadern och modern var döda blev saliga fru prostinnan tillika med hennes broder och tvenne systrar av släkten hämtad till Sverige att emottaga arv efter farfadern och farmodern som nyligen blivit döda. Överkomsten ifrån Dantzig skedde 1725 då farbrodern prosten i Fellingsbro åtog sig förmynderskapet, hos denne sin förmyndare vistades hon till 1734 då hon sattes till Stockholm i syskola. Hon gifte sig 1736 den 31 november med ovannämnda prost. (Vreta Kloster FI:1 sidan 157)

2000-10-29, 13:46
Svar #1

Utloggad Kent Anderson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 379
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 22:32
    • Visa profil
Cristiern Månsson Sturk f, runt 1680-1705 han skall ha varit ryttare i Hjo eller Kåkinds härad, bodde förmodligen i Kyrkefalla, någon som vet om  denne man kan vara släkt med rubriknamnet
Hälsningar Kent.

2000-10-29, 20:50
Svar #2

Bjarne Berg

Solf 29 oktober 2000
Hej Göran,
För att inte förbrylla läsarna av Anbytarforum vill jag helt kort förtydliga dina funderingar.
1. Petter Pettersson Mornie och Maria Christina Christiernin bosatte sig på Östergård hemman i Vallgrund 1749. Släkten Östergård i Sundom står relaterad till en senare generation, som flyttade från Vallgrund till Sundom.
2. Släkten Christiernin syns i ett tidigt skede ha haft en viss förkärlek till förnamnen Christiern och Christina, som råddat till begreppen för sentida forskare. Uppgifterna i Sundom historia, del II, är tyvärr helt felaktiga. Maria Christina Christiernin, f.1715, är utan tvivel dotter till brukspatronen Christiern Christiernin i Skinnskatteberg och hans maka Catharina Hilleström.
Hälsningar
Bjarne

2000-10-29, 22:56
Svar #3

Göran Johnson

OK Bjarne
Det var ju bra att det felet blev klarlagt.
Göran

2000-12-29, 10:33
Svar #4

Utloggad Urban Bäckström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2010-07-14, 19:03
    • Visa profil
Svar till Kent Andersson.
 
Igår skrev jag några rader om Christiern Månsson Sturck, men jag vet inte vart de raderna tog vägen. Så därför repeterar jag här: Christiern Månsson Sturck torde ha varit den ryttare som i början av 1700-talet tjänade för rusthållet Sörgården Karlshaga i Kyrkefalla socken (Skarab). Jag har träffat på honom i Kyrkefallas kyrkoböcker. Med all sannolikhet är han bror till rusthållaren Anders Månsson Sturck i Karlshaga (från vilken jag härstammar) som var son till rusthållaren Måns Andersson o h h Sigrid Svensdotter (av släkten Påfve från Ransberg). Måns och hans äldre bror Christiern (obs namnet) var söner till rusthållaren Anders Persson (död omkr 1700) i Karlshaga Sörgården o h 1:a h NN. Anders Perssons hustru NN var dotter eller barnbarn till Ingeborg Larsdotter på Flottebo (Kyrkefalla) som vid mitten av 1650-talet delade upp sin egendom på sina barn i två giften, bland arvingarna nämnes bl a Anders Persson i Karlshaga. Ingeborg Larsdotter, som var dotter till borgmästaren Lars Joensson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter, hade i första giftet bl a sonen Torsten Svensson, som blev stamfar för en ansedd bondesläkt på Graven (Kyrkefalla); i denna släkt nyttjades mansnamnet Christiern ännu i början av 1800-talet. Torsten Svenssons sondotter Annika Andersdotter blev f ö gift med sin frände Anders Månsson Sturck i Karlshaga. I sitt andra gifte hade Margareta Larsdotter bl a sönerna Algot och Lars, som adlades Björnhufvud p g a faderns, ryttmästaren Jon Månsson, förtjänster. Det finns mycket mer att berätta om Kyrkefalla-Sturckarna och deras släktingar men det kan jag kanske återkomma till i ett annat sammanhang. Varifrån namnet Sturck kommit vet jag inte, men det vore onekligen intressant att få veta.
Vänligen
Urban Bäckström, Mjölby

2001-01-08, 00:01
Svar #5

Utloggad Rune Carlberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett komplement till släkten Christiernin är möjligen följande ur Adelsö sockens(AB) husförhörsböcker rörande Stenby sätesgård:
 
1773. Herr Hof(oläsligt) och Riddaren Johan Christiernin. (Finns troligen kvar till omkring 1780-81).
   
1788-94. Under denna tid finns skriven på gården riddaren Johan Christiernins änka Fru Lovisa Ulrika Vernon, född i Stralsund.
Hälsningar Rune

2001-03-24, 12:30
Svar #6

Klas Johansson

Urban Bäckström har skrivit om Graven-släkten och Björnhufvud-släkten i Kyrkefalla, vilket intresserar mig mycket, då de ingår i mina anor. Hör gärna av dig till min e-postadress.

2002-03-07, 10:40
Svar #7

Utloggad Ingela Christiernin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej
Jag försöker ta reda på vilken gren av Christierninarna jag härstammar från. Jag har precis tagit min morfars efternamn Christiernin, som annars skulle dö ut i vår gren. Jag kommer inte längre bak än till min morfars farmor Theresia Christiernin som var barnhemsbarn i Stockholm. Är det någon som känner till henne?
 
Tacksam för svar
Ingela

2002-03-12, 20:55
Svar #8

Carl-Thomas von Christierson

Hej Ingela. Såg just ditt inlägg. På sidan 190 i Örnbergs Svenska Ättartal band 12, 1898 hittar jag en Matilda Theresia Lindroth, född 1870 och gift 1896 med kontorsbiträdet vid järnvägen, Oscar Adrian Christiernin, född 1867. Deras dotter var Lilly Mathilda, född 1896. Är det dessa personer du söker? Problemet hos Örnberg är att han inte har kunnat placera in denna gren i resten av Christierninska släkten.
Hälsningar Carl-Thomas

2002-06-04, 08:52
Svar #9

Utloggad Ingela Christiernin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tack för ditt svar Carl-Thomas. Min morfar vet inte vilken hans farfars föräldrar var, men han kunde ge följande information. Oscar och Teresia är hans farföräldrar. De fick, förutom Lilly, även morfars far Allan, Sonja, Eva och Elsa. Oscar hade en bror vid namn Erik Christiernin, bosatt i Nyköping. Han var bl.a. fiolbyggare. Oscar och Erik hade en kusin som hette Allan Christiernin (liksom morfars far). Han var sjömanspastor och var vida känd. Är det något som du känner till?

2002-06-30, 15:35
Svar #10

Carl-Thomas von Christierson

Hej Ingela. De upplysningar du ger visar att du hör till den gren som Örnberg inte har kunnat placera in. Den finns på s. 189-190 i Svenska Ättartal nr. 12 från 1898.
Oskar Albert C., f. 1833 i Köping, d. 1869 i Stockholm, snickare vid Kungl. Teatern, gift 1862 med Hilda Augusta Ullström, f. 1836. De fick två söner: A: Robert Isidor, f. 1865, snickare i Stockholm och gift 1888 m. Ida Mathilda Samuelson, f. 1866. Söner: Arthur Isidor, f. 1889, Eric Adrian, f. 1891, Arvid Robert, f. 1893 och Nils Allan, f. 1894. B: Oscar Adrian C., f. 1867, kontorsbiträde vid järnvägen i Stockholm. Gift 1896 med Mathilda Theresia Lindroth, f. 1870. 1898 hade de en dotter Lilly Mathilda, f. 1896.  
Ovannämda Oscar Albert C. var son till en ingeniör Christiernin och Margareta Regina Möller, f. 1803, d. 1875. Kanske Du eller Din morfar kommer vidare med detta? Här gärna av dig igen.

2002-07-19, 15:42
Svar #11

Eva Leksell

En Christiernin som jag stötte på i ett  diarium över lägersmål 1710-50 i Stockholms stads kämnärsrätts arkiv, C2 A:1:
 
1739 nr 30: Qwinsperson [ ]Enckian Maria Grundberg Emot Skinnaregesällen Carl Christiernin.

2003-06-14, 22:26
Svar #12

Christina Norén-Svensson

Hej Christiernin-ättlingar och -forskare!  
Själv ättling i 11:e generation med 2 olika antrådar till Christier Månsson vill jag dela med mig av informationer jag idag fått. Det gäller Axholms slott och Christier Månsson.
 
Stamfadern för släkten Christiernin, Christier Månsson (1595-1659), var fogde på Axholms slott under 16 år, från 1620-talets början till senare delen av 1630-talet, då han flyttade till Ramnäs. 25 år gammal kom han till Sverige och lyckades den 15 sept. 1621 få anställning, först som skrivare hos Greve Magnus Brahe och året efter, 1622, som fogde över ”Axholms slott och län uti Västmanland”.  Brahe lär ha uppskattat sin redlige och duglige fogde så högt, att han nödgade denne att med ett handslag lova att stanna i hans tjänst, så länge han levde. Greve Brahe avled 1633, och eftersom Christier enligt egen berättelse stannade  på Axholm i 16 år så tjänade han alltså en tid även mågen och arvingen, den store fältherren Jacob de la Gardie och dennes gemål Ebba Brahe. Dokument finns som visar att Christier Månsson planerade bygga nytt på ”Axholmen”. Han påbörjade bygget, men det slutfördes inte av något skäl.  
 
I skriften ”Fläckebo kyrka” av Bengt Ingmar Kilström, 1999 står att läsa att fogden på Axholm,  Christier Månsson år 1642 till Fläckebo kyrka skänkte en predikstol, utförd av den kände ”Fläckebomästaren” Erik Nilsson - ett av hans tidigare verk; kanske rent av det första.
 
Om slottet Axholms historia vet vi idag följande:
Magnus Brahe uppförde slottet på 1590-talet. På 1600-talet nämns Axholmslottet (Stenslottet) på holmen i Fläcksjön. Fast broförbindelse fanns, men den förföll under 1700-talet. Slottet var byggt i sten med torn, spiror och koppartak. Slottet var så stort som den nuvarande platån på Braheholmen. I Ebba Brahes (MB:s dotter) bouppteckning 1674 nämns ett 2-vånings stenhus, stora övre salen, stora nedre salen, silverkammaren, borggårdskammaren och grevinnans kammare. Husgeråd och 16 ekstolar, bord, vävd turkisk tapet, tavlor, 8-armad silverkrona samt franska randiga tapeter. I det historiska arkivet i Lund finns räkenskaper om flera hus. Förutom slottet fanns en borggård med byggnader, bl.a. glashus, smedja, borggårdshuset och  stugan vid porten. Axholm rasade ihop efter en brand i mitten av 1700-talet.  
 
Fläckebo hembygdsförening anordnade idag, den 14 juni 2003,  ”Axholmsdagen”.
Dagen innefattade naturvandring med historiska tillbakablickar samt besök på gamla Axholms gård, som ligger på fastlandet på västra sidan om Fläcksjön med utsikt ut över den s.k. Braheholmen, där Axholms slott en gång låg och där ruinerna efter slottet är fullt synliga än idag. På holmen finns idag en paviljong, byggd omkring 1807 av släkten Posse, kallad Ebba Brahes paviljong.  Familjen Posse ägde vid den tidpunkten och fram till slutet av 1800-talet Axholms slott. Paviljongen liknar Axholms slott, som det en gång såg ut. En målning av slottet Axholm finns idag i familjen Posses ägo. Tavlan är en kopia gjord 1770 efter en förlaga från 1736. Ett vykort med samma motiv säljs idag i Fläckebo kyrka.
 
Holmen skänktes till Fläckebo församling år 1914  av den dåvarande ägaren V-G Lindkvist med en klausul om att ”tavlorna” skulle återställas och holmen vårdas till eftervärlden. År 1940 uppfylldes villkoren och Fläckebo församling fick lagfart på holmen, som idag är ett utflyktsmål för såväl historiskt intresserade som allmänt natur- och fågelintresserade. Tavlorna hämtades från Surahammars kyrka och sattes upp i paviljongen. Tavlorna illustrerar en mytomspunnen sägen om kärleken mellan Ebba Brahe och Gustav II Adolf. Tavlorna i paviljongen är sannolikt från samma tid som paviljongen byggdes dvs. från början av 1800-talet.
 
Fläckebo hembygdsförening (U) håller på och restaurerar den s.k. Brahe-holmen. I sommar kommer man att kunna erbjuda båtturer ut till ”holmen”. Hembygdsföreningen och Elisabeth Quasthoff i Klockargården, Fläckebo kan ge mera informationer.
 
Mvh Christina

2003-08-15, 23:56
Svar #13

Utloggad Peter Lampa

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej alla Christiernin och Christiersson forskare!
 
Jag forskar i stockholmssläkten Lampa. Mitt intresse för släkten Christiersson väcktes för länge sedan, när jag fann att två barn och ett barnbarn till min ff ff ff f, kyrkoherden Petrus Lampa i Arboga hade gift sig vid 1700-talets mitt med barn till Carl Christiernin, adlad von Christiersson. Min ff ff ff blev kyrkoherdens i Arboga son, kyrkoherden Petrus Lampa i Mariestad.  
Mitt inlägg gäller:
Min ff ff ff ff f, Daniel Lampa var sämskmakare i Härnösand åren 1631 - 1645, då han avled. Enligt Härnösands stad historia var silversmeden Eric Christiersson exakt samtida med Daniel Lampa, dvs han verkade i Härnösand 1631 - 1646. Dom kom till Härnösand och försvann därifrån samtidigt. Släkterna Lampa - Christiersson hade bevisligen kontakt senast på 1690-talet i Stockholm, då Daniels son Claes Lampa hade flyttat dit på 1650-talet. Namnkombinationen Eric, vilket var ett vanligt namn i släkten, å ena sidan och Christiersson, med den något danska ”knorren”, å andra sidan, är inte särskilt vanlig. Kopplingen till silversmide (från Sala silvergruva, vid Axberg?) är dessutom fantasieggande med tanke på släktens intresse för metallbearbetning. Kan denne vara den felande brodern Christiersson, eller avkomling till denne? Den kände Eric Christiersson tycks ju varit för ung för att ha varit silversmed i Härnösand innan han kom till Ramnäs, om man nu skall tro Örnberg. Själv har jag inte hunnit forska efter silversmeden Eric Christiersson. Hälsningar Peter.

2003-08-16, 10:35
Svar #14

Utloggad Knut Fasting

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 148
  • Senast inloggad: 2023-02-03, 18:34
    • Visa profil
Hei.
Jeg har med interesse lest debatten om Christierning da jeg i min slekt har registrert nedenstående aner. 
 
Nå søker jeg opplysninger om de 2 grenene av Christiernin-slekten og forbindelsen mellom dem.
 
Vennlig hilsen
Knut Fasting
Grimstad 
 
 
                        Ancestors of  Johanna Sahlstedt
 
 
                                First Generation
 
     1.  Johanna Sahlstedt-[2536], daughter of Magnus Abrahami Sahlstedt-[2537] 
            and Catharina Arosell-[2538], was born on 23 May 1714 and was 
            buried on 12 Aug 1759 in Sveden, Stora Tuna.   
 
     Johanna married Herman Frans Carl Didron-[2535] [MRIN:1246], son of Anton 
         Didron-[2539] and Magdalena Von Hackeborn-[2540].   
 
     
                          Second Generation (Parents)
 
     2.  Magnus Abrahami Sahlstedt-[2537], son of Abraham Henrich 
            Sahlstedt-[11452] and Margareta Månsdotter Christiernin-[11460], 
            was born on 3 Jun 1686 in Beckhammar, Gunnilbo and died on 22 Dec 
            1752 in Stora Tuna, at age 66.   
 
                         General Notes: Prost i Stora Tuna i Dalarne
 
     Magnus married Catharina Arosell-[2538] [MRIN:1249] in 1712.   
 
             
     3.  Catharina Arosell-[2538], daughter of Henrik Arosell-[17967] and 
            Katarina Schleicher-[17974], was born on 22 Aug 1688 in Västerås 
            and died on 21 Feb 1776 in Vassbo, Aspeboda, at age 87.   
 
     Catharina married Magnus Abrahami Sahlstedt-[2537] [MRIN:1249] in 1712.   
 
                        Third Generation (Grandparents)
 
     4.  Abraham Henrich Sahlstedt-[11452] died in Beckhammar, Gunnilbo.   
 
                         General Notes: Brukspatron
 
     Abraham married Margareta Månsdotter Christiernin-[11460] [MRIN:5019] on 6 
         Feb 1685 in Gunnilbo, Västmanland.   
 
       
     5.  Margareta Månsdotter Christiernin-[11460], daughter of Måns 
            Christiernin-[45387] and Unknown.   
 
     Margareta married Abraham Henrich Sahlstedt-[11452] [MRIN:5019] on 6 Feb 
         1685 in Gunnilbo, Västmanland.   
 
     6.  Henrik Arosell-[17967], son of Henrik Bengtsson-[25667] and Unknown.   
 
                         General Notes:  var rådmansson från staden och hade 
                         tidigare innehaft tjänster dr först som vägare och 
                         sedan som stadskassör
 
     Henrik married Katarina Schleicher-[17974] [MRIN:12170].   
 
       
     7.  Katarina Schleicher-[17974], daughter of Abraham Schleicher-[17975] 
            and Kristina Christiernin-[17977], was born in 1663 and died in 
            1737, at age 74.   
 
     Katarina married Henrik Arosell-[17967] [MRIN:12170].   
 
                     Fourth Generation (Great Grandparents)
 
     10.  Måns Christiernin-[45387] was born in 1628 and died in 1689, at age 
            61.   
 
     Måns married (name unknown).   
 
       
     12.  Henrik Bengtsson-[25667] was born in 1607 and died in 1660 in 
            Västerås, at age 53.   
 
                         General Notes: Rådman i Västerås
 
     Henrik married (name unknown).   
 
       
     14.  Abraham Schleicher-[17975] was born in 1618 in Tyskland and died in 
            1686, at age 68.   
 
                         General Notes: Inspektoren på Skultuna mässingsbruk
                         . inspektor på Skultuna och Ramnäs
 
     Abraham married Kristina Christiernin-[17977] [MRIN:12171].   
 
       Children from this marriage were:
 
                  i.  Katarina Schleicher-[17974]
 
     15.  Kristina Christiernin-[17977], daughter of Christiern Månsson-[17978] 
            and Karin Eriksdotter-[25669], was born in 1643 and died in 1686, 
            at age 43.   
 
     Kristina married Abraham Schleicher-[17975] [MRIN:12171].   
 
                  Fifth Generation (Great Great Grandparents)
 
     30.  Christiern Månsson-[17978], son of Mogens Christensen-[17982] and 
            Edele Clemensdatter-[25673], was born on 24 Dec 1595, died on 22 
            Jan 1659, at age 63, and was buried in Ramnäs.   
 
                         General Notes: Fogde över Axholms slott och län i 
                         Västm., borgare i Västerås, bruksarrendator i Ramnäs, 
                         Sura och Berg.
 
     Christiern married Karin Eriksdotter-[25669] [MRIN:12172].   
 
       
     31.  Karin Eriksdotter-[25669] was born in Haraker, Västmanland.   
 
     Karin married Christiern Månsson-[17978] [MRIN:12172].   
 
                    Sixth Generation (3rd Great Grandparents)
 
     60.  Mogens Christensen-[17982] died in 1603.   
 
                         General Notes: Kyrkoherde i de båda socknarna på 
                         Holmsland i Ringkjöbingsfjorden på Jyllands västkust 
                         från 1571 till sin död
 
     Mogens married Edele Clemensdatter-[25673] [MRIN:12173].   
 
       
     61.  Edele Clemensdatter-[25673] .   
 
     Edele married Mogens Christensen-[17982] [MRIN:12173].

2003-08-16, 11:01
Svar #15

Barbro Söderman

Margaretha Månsdotter Christiernins far Måns
(Christiersson) var bror till Abraham Schleichers hustru Kristina Christiernin.
mvh
Barbro

2003-08-16, 12:28
Svar #16

Utloggad Knut Fasting

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 148
  • Senast inloggad: 2023-02-03, 18:34
    • Visa profil

2003-08-18, 20:48
Svar #17

Carl-Thomas von Christierson

Hej Peter!
Den silversmed Eric Christiersson i Härnösand du talar om hör nog inte till den Christierninska släkten, det är säkert frågan om ett patronymikon, alltså son till Christier. Christierninerna i Ramnäs härstammar från dansken Christier Månsson som kom till Sverige 1620 och till Västmanland två år senare. Han gifte sig 1625 och hans barn är födda mellan 1626 och 1648. Ingen av sönerna blev silversmeder men höll sig till järnindustrin. Sonen Eric (1645-1701) blev brukspatron på Ramnäs och mantalskommissarie i livgedinget.
    Däremot finns förbindelsen till Lampa genom Christier Månssons sonsonson, sederemera kammarherren Eric Wilhelm von Christierson (1709-1783) gift 1741 med Beata Christina Lampa (1709- 1764) tidigare gift med superintendenten Martin Åbeck. Hennes dotter ut första äktenskapet, Hedvig Åbeck gifte sig med Eric Wilhelms yngre halvbror, sekreteraren Carl von Christierson (1725-1816).
    Jag vet stort sett intet Beata Christina Lampa, så alla uplysningar är jag tacksam för. Däremot har jag ett tryckt brev med meddelande om hennes släkting Anna Brita Lampas död i Västerås den 25.juni 1802. Hon var änka efter teol. dr. Jacob Svedelius.
Hälsningar Carl-Thomas

2003-09-13, 22:20
Svar #18

Christina Norén-Svensson

Hej Carl-Thomas!
 
Info om Beata Christina Lampas familj. Du ber om upplysningar.
Anna Brita Lampa (1713- 1802) är en yngre syster till Beata Christina. Båda döttrar till kh, kontraktsprosten i Arboga Petrus Lampa och h.h. Sara Noaea, dotter till prosten på Wermdön Eric Noraeus och h.h. Justina Hartman.  Munktell uppger 9 barn, varav 6 namngivna, i äkt. Lampa/Noraea.  
Beata Christina är nr.5 i syskonskaran och Anna Brita näst yngst av de nio. [4 döttrar + 5 söner. Nr 2, 3 och 4 (en son+ 2 döttrar) i barnaskaran dog unga]. Den yngste i syskonskaran Seth Lampa (1717-60), assessor och landssekreterare i Örebro gifte sig 1746-09-12 med sin svågers halvsyster Agneta Regina von Christiersson (1722-61), dotter till Carl v.Christiersson och Anna Margaretha v.Hylt?en. Detta känner Du kanske till. Seth är alltså även han ett yngre syskon till Beata Christina.
 
Mvh Christina
 
Källor:
Munktells Herdaminne 1:438- 439.
Örnberg Svenska Ättartal, (1894, 1898), del X: 308- 336 [släkten Lampa] samt del IV:192 [Noraeus]
Gabriel Anrep: Svenska Slägtboken, 1871, 1:1, sid.302.

2003-10-09, 23:35
Svar #19

Tobias Bjernehed

Den av Anders Berg 1999-09-23 (och 1999-10-04) här efterlysta pigan Anna Elisabeth Christiernin som flyttade mellan Riseberga och Barkåkra 1793/1794 var dotter till Anna Britta Wessman (f. 1755 i Västmanland enl. hfl i Riseberga, d. 1815 i Riseberga). Modern gifte sig 1782 i Stockholms Katarina församling med urmakaren Jacob Liljeström (f.1753 i Riseberga, d. ca 1836/7). Anna Brita Wessman benämns i vigselnotisen för hustrun.
 
Man finner Anna Elisabeth Christiernin såsom intagen på Allmänna barnhuset i Stockholm mellan 1777 och 1784 (Se databas här på rötter). Här får man veta att hon är född 1771-09-25 och att hennes far var avlidne (eller bortrymde)gardessoldaten Jan Christiernin och mor Anna Brita Flodin. Varför modern i barnhusets rullor kallas Flodin och sedan i vigselnotisen (och resten av sitt liv i Skåne) kallas Wess/tman är okänt. Att det rör sig om samma barn bekräftas dock av uppgiften om att hon 1784 utlämnas till sin styvfar urmakargesällen Jacob Liljeström.  
 
Har någon Christiernin-forskar några vidare uppgifter om den förrymde gardessolaten Jan C. och hans hustru?
 
Vad gäller Anna Elisabeth Christiernins vidare öde så gifter hon sig 1816-07-13 i Norra Vram med änklingen och inhysesmannen Bengt Hansson (f. 1750-06-20 i Norra Vram enl. hfl i NV, d. 1821-07-23 i NV). Makarna var bosatta på Norra Vram Nr 12 hos mannens son från första giftet. I husförhörslängden 1821-1825 stryks hon utan förklaring. Har ej återfunnit henne på annat ställe i samma längd, i nästa längd, såsom utflyttad, omgift eller död. Någon på anbytarforum kanske vet var hon tar vägen?

2004-03-03, 18:26
Svar #20

Feline Flodin

Jag har i min antavla två generationer som heter Christernin. Jag undrar om det kan vara detsamma som Christiernin, är det någon som vet?
 
Mvh,
 
Feline Flodin

2004-03-11, 20:47
Svar #21

Carl-Thomas von Christierson

Hej Feline. Det fins enstaka med namnet Christiernin som inte har något samband med brukssläkten Christiernin. Vilka är dina släktingar? Annars kan du söka i Örnbergs ättartal som har den fullständigaste utredningen, numera dock ca. 100 år gammal.
Carl-Thomas

2004-03-18, 10:06
Svar #22

Lottie Rasmusson

Hej!
Brukspatron Eric Daniel Christiernin gifter sig med Maria Steinholtz, dotter till konstmästaren Abraham S. och Sara Svanberg. Eric Daniel är änkling när han avlider 1806 i Torneå. Han äger Svansteins och Kengis bruk i Västerbottens [nuv Norrbottens] län. Enligt Svenskt Biografiskt lexikon är han född 1741 och son till Johan Adolphsson C. Vet någon något mer om Eric Daniel och hans Maria?
 
Med vänlig hälsning
Lottie

2004-03-18, 21:42
Svar #23

Christina Norén-Svensson

Lottie!
Eric Daniel (1741- 1806) och Maria (1746- 1783) gifte sig 1766. Barnlösa i sitt äktenskap.  
Erik Daniel hade 7 syskon. Förutom Erik Daniel nådde 3 syskon vuxen ålder. En tre år äldre syster Johanna Margaretha (1738- 1807), gifte sig 1762 med läkaren Per Bjerk?n, adlad 1773 af Bjerk?n. Dessa två blev föräldrar till den unge läkaren Bjerk?n, som omnämns av Runeberg i verserna 3- 6, dikten Döbeln vid Jutas ur ”Fänrik Ståls sägner”.[Pehr af Bjerk?n, 1765- 1818]
 
Källor:
Pehr Niclas Christiernin: Stam- Taflor ... om den Christierninska Slägten, 1735, Tab.4.
Ludvig Lorichs: Gunnilboboken, 1952
Elgenstierna, ätten af Bjerk?n, tab.8.
Örnbergs Ättartal
 
Mvh Christina

2004-05-19, 15:35
Svar #24

Utloggad Gun Bergenfelz

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2011-10-19, 17:41
    • Visa profil
I Örnbergs ättartal, 1898, sid 183, barn till Joachim Christiernin och Virginia Sundbom, står det som fotnot: Och måhända dotter Anna Margareta f 174(3). I Asker födelsebok C:2, föddes 1743 2/10, döpt 5/10, Anna Margareta, Torp, far herr mönsterskrivaren Christiernin och mor Virginia Sundbom. Så då borde man väl kunna ta bort måhända.
mvh
Gun

2004-05-22, 11:41
Svar #25

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Margaretha Christiernin (1669-1753), dotter till kyrkoherden i Fellingsbro Johannes Christiernin (1631-1688) var gift med Jacob Gezelius (1663-1724). 1748 nämns en Margaretha Catharina Christiernin tillsammans med äkta mannen kyrkoherden Isac Isacson som dopvittne till Johan Göran Gezelius. Då det torde röra sig om en och samma person (Margaretha C var farmor till barnet) så hade hon alltså gift om sig efter Jacobs död.
 
Isac Isacson tycks enligt samma födelse och dopbok ha haft en dotter Christiania Isacsdotter, som var gift med direktören i Högfors, Gabriel Timm. På grund av Margaretas ålder när Jacob dog, var hon nog född i ett tidigare giftermål.
 
Vem vet något om denne Isac Isacson och hans familj?
 
Mvh.
Samuel

2004-05-22, 15:15
Svar #26

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Samuel!
Catharina Margareta Christiernin (1705-1766), som var gift med kyrkoherden i Ljusnarsberg magister Isac Isacsson (1692-1760), var dotter till brukspatronen Christiern Christiernin i Skinnskatteberg och Catharina Hillerström. Således var hon sondotter till den av dig nämnde Fellingsbro prosten Johannes Christiernin, och brorsdotter till Margareta Christiernin gift med Gagnefprosten Jacob Gezelius.  
 
Herdaminnet känner inte till någon dotter Christiania till Isac Isacsson, däremot en dotter Christina som föddes i Ljusnarsberg 1731 17/5 och dog ogift i Göteborg 1795 12/10.  
 
Se vidare:  
G Hansson o L Herzog, Västerås stifts heradaminne II:2, 1700-talet (Västerås 1990), s. 386-387 o 525-526;  
G Ekström, Västerås stifts heradaminne II:1, 1600-talet (Västerås 1971), s. 414-416;  
[V Örnberg], Svenska Ättartal 1898, del 12, (Stockholm 1898), s. 155-190.

2004-05-22, 19:11
Svar #27

Christina Norén-Svensson

Hej Samuel!
Förväxlingen av Margaretorna har Torsten Berglund rett ut. Jag undrar över den Gabriel Timm Du nämner. Jag har en Gabriel Timm (1724-92). Är det samma Gabriel Timm vi talar om? Äktenskapet Du nämner känner jag inte till. Jag har en uppgift att Emerentia Sophia Barchaeus (1730-99) prostdotter från Skerike , gifte sig 1753 med sin farbrors styvson: Gabriel Timm (1724- 1792), direktör, brukspatron å Sembla (Vstml.) Emerentia Sophias mormor var i sitt andra äktenskap gift Christiernin. Uppgifter ur Örnbergs ättartal 7:106 samt Munktells Herdaminnen, I:141. Har Du (eller någon annan) uppgifter, som kan förklara Timms olika giftermål?

2004-05-23, 00:59
Svar #28

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Tack till Torsten Berglund! När det gäller Gabriel Timm kan jag bara citera ett utdrag ur födelse- och dopboken, så som det avskrivits av en släkting till mig som för längre sedan forskat på Gezeliussläkten:
 
År 1748 den 20 november: Sundet: Inspectorn högaktade Hr Georgen Gezelii och dess hustru Christina Forsners son Jean Gieuran  
 
Wittnen:
Kyrkoherden högaktade Magister Isac Isacson i Prästgården, dess hustru Margareta Catharina Christiernin, Directeuren högaktad Hr Gabriel Timm, Högfors, och dess hustru Christiania Isacsdotter i Prästgården.  
 
Mer har jag inte om Gabriel Timm. Några få andra uppgifter jag funnit om honom tycks bestyrka att han var gift med an Barchia.  
 
Jag har en Emerentia: E. Lybecker gm Per Jakob Christiernin, son till Johannes Christiernin och Magdalena Simonia. Är det länken genom det ganska ovanliga namnet Emerentia?
 
Sen har jag en fråga till:  
vem vet något om förfäderna till Catharina Eriksdotter, Christiern Månssons (1595-1659 ) hustru?
 
Mvh
Samuel

2004-05-23, 07:01
Svar #29

Christina Norén-Svensson

Samuel!
”Emerentia” förekommer flitigt inom vissa släkter på 1630- 1750-talet. 
Emerentia Lybecker g.m. P. J. Christiernin var i sitt första äktenskap g.m. Samuel Buschenfelt. Deras dotter Brita B. gifte sig med kyrkoherden, prosten m.m. Gustaf Barchaeus. Dessa blev föräldrar till Emerentia Sophia som 1753 gifte sig med Gabriel Timm.
Emerentia Lybeckers mor hette för övrigt också Emerentia (Runsvik) Se Elgenstierna, ätterna Lybecker resp. Runsvik.
 
Några reflektioner kring dopnoteringen rörande ”Gabriel Timm, Högfors, och dess hustru Christiania Isacsdotter i Prästgården”.   
Varför står inte samma adress på Gabriel och Christiania kan man undra - om de nu var man och hustru? Precis som Torsten Berglund skriver har också jag noteringen att Isaac Isaakssons dotter Ch. dog ogift. Jag upptäckte att i ”Christierninska Stamtavlorna”, Tab.5 står hennes namn stavat ”Christiana”. Kan det vara så att dottern ”Christiana Isacsdotter i Prästgården” är dopvittne och att det inte står hustru framför hennes namn utan jungfru eller något annat?
 
Så till frågan om Catharina/Carin Erichsdotters förfäder!
Carin kom från Hummelsta gård, som är en av de större gårdarna i Haraker, strax norr om Västerås (U). I Hülphers genealogier 3:126 står att läsa att  Christiern Månsson gifter sig 1625 d.6 nov. med Catharina Ersdotter på Humelsta. De var trolovade sedan 6 sept. samma år. Hummelsta var sannolikt en släktgård, som gick i släkten ytterligare några generationer. Se nedan. 
 
Troligen var Carin syster till ”hospitalskaplanen” m.m Laurentius Erici Hummelstadius f. i Haraker, död i Falun 1665. Hans far hette Erik på Hummelsta och levde på Hummelsta gård i Haraker 1615- 31 enl. Älvsborgs lösen och Mantalslängder 1638 och 1641.
 
Kanske finns någon som ytterligare och bättre utforskat Carins anor?
 
Christierns & Carins förstfödda, dottern Margareta föddes 1626 på Hummelsta gård i Harakers socken. Deras yngsta dotter Christina bodde som gift med sin familj på Hummelsta gård. Flera av hennes barn är födda där. Efter maken Abraham Schleichers död 1686, bodde Christina som änka på Hummelsta gård. Abraham S. var född 1618 i Stolberg, Tyskland och kom som bruksinspektor till Skultuna Mässingsbruk på 1640-talet. (Skultuna är grannsocken till Haraker) I Harakers kyrka hänger idag en ljuskrona i mässing, den mittersta i mittgången - skänkt av Christinas make. Citat ur B. Flodins ”Harakers Kyrka”: ”I långhuset hänger tre stora ljuskronor av mässing. En krona, krönt av en kvinnofigur med palmkvist skänktes 1705 av häradshövding Lars Hvasser, Kättsta. Fru Fortuna kröner en annan ljuskrona, en gåva 1688 av bokhållaren Abraham Sleisher, Hummelsta. En krona för 16 ljus skänktes 1645 av fältsekreteraren Lars Örnstierna, Kättsta.” 
 
Ytterligare 2 generationer bodde på Hummelsta gård. En sonson till Christina & Abraham är omskriven av Carl v.Linn? i boken Nemesis Divina(den gudomliga vedergällningen). Linn? har skrivit om mordet på Isaac Schleicher. Isaac (d.y.) sköts till döds i december 1740 då han skulle gå till sängs på Hummelsta gård i Haraker. Han var då änkling efter Catharina Fegerskiöld (Hülphers). Sannolikt ett släktdrama. Ur ”Christierninska stamtavlorna” (Tab.12) framgår att Isaac var trolovad med en änkefru Charlotta von Bysing. Linn? omtalar att Isaac givit henne ett säteri, vilket förtretade mågen, som mordiskt sköt Isaac Schleicher d.y. 
 
Flera släktfamiljer har bott på gården. Isaacs syster Agneta gift med kapten Georg Henrik Garff bodde ett årtionde före mordet, från mitten av 1720-talet till en bit in på 30-talet, på Hummelsta gård och flera av deras barn föddes där. Idag bor 2 familjer på gården. Det är lätt att tänka sig att gården kunde hysa flera familjer också för 300 år sedan.
 
Källor:
- Elgenstierna, ätterna Lybecker samt Runsvik
- Hülphers genealogier 3:126
- B. Flodins ”Harakers Kyrka”
- Pehr Niclas Christiernin: ”STAM-TAFLOR till upplysning om den Christierninska slägten”, tryckt i Upsala 1735.
- Carl v.Linné Nemesis Divina

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna