ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 11 maj, 2013  (läst 1142 gånger)

2012-07-11, 22:16
läst 1142 gånger

Eva-Marie Johansson

Vet någon något om en Catharina Böös som var hushållerska på Rosedal när hon gifte sig med klockaren Jonas Petersson Hörning i Kropps (M) församling 1741 10 07, och blir hans tredje hustru?
Då jag har kusiner från Böös-släkten i Skåne (Böösmöllan) så tog denna gren namnet Böös först ett år senare d.v.s. 1742.
Fanns det två släkter Böös i Skåne?
Mvh
Eva-Marie

2012-07-12, 08:42
Svar #1

Paul Bergström

Hej Eva-Marie!
 
Skulle tro att en släkt Böös har sitt ursprung i Böstofta, Gudmuntorp socken, men kan inga närmare detaljer såhär på rak arm.
 
/Paul

2012-07-12, 20:57
Svar #2

Eva-Marie Johansson

Hej Paul!
Jag kollade på kartan, och det är bara ca 15 km mellan Bösmöllan vid Kävlingeån och Böstofta vid Rolsberga/Gudmuntorp. Kanske är det samma släkt då ställena ligger nära varandra?
Men Rosendal ligger ända uppe i nordvästra Skåne, utanför och strax norr om Helsingborg.  
Kanske tillhör min Catharina Böös Anne-Lee Wilsons Helsingborgs-gren?  
Mvh
Eva-Marie

2012-07-13, 09:40
Svar #3

Paul Bergström

Hej igen!
 
Du har sett Berit Wenngrens inlägg ovan om Olaus Böös född 1790 i Gudmuntorp som sedermera hamnar upp i nordvästra Skåne?
 
/Paul

2012-07-13, 21:29
Svar #4

Eva-Marie Johansson

Tja, jag vet inte...
Min Catharina Böös måste ju vara född i början av 1700-talet, då hon viger sig redan 1742. Hon är då dessutom hushållerska på Rosendal och är väl några år över tjugo i alla fall.
Konstigt nog finns det ingen bouppteckning då hennes make, klockaren Hörning, dör 1752 i Hjärnarp (L). Annars hade kanske lösningen funnits där om henne.
Det som är ännu mer underligt är att hon enl. en hembygdsforskare i Hjärnarp skall ha flyttat till Hospitalet i Kristianstad 1756.
Är det någon Böös-forskare som vet vem hon kan vara är jag ytterst tacksam.
Mvh
Eva-Marie

2012-07-13, 21:30
Svar #5

Eva-Marie Johansson

Förlåt, hon viger sig ju redan 1741.
E-M

2012-07-21, 08:34
Svar #6

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Jacob Andersson Böös i Piteå har enligt uppgifter  livländska rötter, och en möjlig koppling till Skåne, eftersom trolige fader Anders Jacobsson Böös (d 1707) var chef för Blekinge och Skåne båtsmanskompani 1680.
 
Vilka var ägare till Rosendal 1741? Det kanske kan ge något tips om Catharina Böös' ursprung. Tjänstefolk följde ofta med sitt herrskap, ibland långa geografiska avstånd.

2012-07-21, 09:24
Svar #7

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Anders Berg: En dotter till Jacob Andersson Böös i Piteå lfs kom faktiskt att flytta till Skåne, så familjen kan ha en historisk koppling dit. Charlotta Böös, f. 4/4 1739 i Piteå lfs, äktade sig 10/8 1769 i Piteå lfs med magister Gunnar Lorens Schevenius, f. 8/10 1747 i Skurup sn, Vemmenhögs kontrakt. Jag vet bara att denne var inskriven i Lund 19/8 1760, skolrektor i Landskrona innan 1778 och slutligen kyrkoherde i Fjälkinge sn. Paret fick en dotter före äktenskapet: Maria Sofia, f. 20/12 1767 i Piteå lfs. Charlotta skall enligt uppgift ha avlidit år 1807, okänt var.

2012-07-21, 14:25
Svar #8

Utloggad k_lagerstrom

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Intressant!  Vet vi att Jacob Böös hade Andersson som patronymikon? Om han vore son till nämnde kommendör (d. 1707) borde ju hans förstfödde son fått heta Anders, men denne får istället heta Fredrik (f. 1721). Son nummer två heter dock Anders (f. 1724). Notabelt är att barnets morfar hette Anders, men avled först 1743. Tredje sonen heter vidare Reinhold, ett namn som sedan går i arv. Med tanke på att Anders Jacobsson Böös därtill verkar vara född ca. 1635, är han kanske en troligare farfar. Jacobs far bör då ha hetat Fredrik eller Reinhold Böös.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

2012-07-21, 15:13
Svar #9

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Hej, Kristian! Tidigare hyste jag exakt samma tankegångar som du, men efter att kikat i Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente under Karl XII 1689-1719 resp. ...under Fredrik I 1720-1762 i delen om Piteå kompani kunde följande information skakas fram:
 
 
2:a Trumslagare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1710-01-00 Från: Värvd. Avgått 1711-07-00 Till: 1:a Trumslagare. Mönstringsår m.m; Commenderad till Nymynde 1710-05-28.
 
1:a Trumslagare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1711-07-00 Från: 2:a Trumslagare. Avgått 1713-09-00 Till: Soldat 043 Buller. Mönstringsår m.m; 1712.
 
Soldat Jacob Andersson-Buller
Antagen 1713-09-00 Avgått 1717-09-14 Till: Rustmästare Böös vid Skellefteå Kompani. Mönstringsår m.m; 1713: 21 år 1715: Lejd 1713 21 år ogift född i Stockholm kan läsa och skriva corpral 1715-07-00.
 
Rustmästare (vid Skellefteå kompani): Jacob Andersson-Buller-Böös
Antagen 1717-11-00 Från: Soldat 043 Buller vid Piteå Kompani. Avgått 1718-01-15 Till: Secundförare vid Piteå Kompani.
 
Secundförare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1718-01-15 Från: Rustmästare vid Skellefteå Kompani. Avgått 1719-07-00 Till: Förare.
 
Förare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1719-07-00 Från: Secundförare. Mönstringsår m.m; 1719: 28 år Livländare 9 tj.-år. Förflyttad till Furir 1721-12-12.
 
Furir: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1721-12-12 Från: Förare. Mönstringsår m.m; Förare character. Förflyttad till Rustmästare 1722-06-00.
 
Rustmästare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1722-06-00 Från: Furir. Mönstringsår m.m; Förare character. Förflyttad till Furir 1726-12-00.
 
Furir: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1726-12-00 Från: Rustmästare Avgått 1741-09-20 Till: Sergeant vid Livkompaniet. Mönstringsår m.; 1728 Förare character. 1735: 48 år 25 tj.-år. Reval. 1739: 52 år 29 tj.-år. Reval, commenderad till Finland 1739-09-24. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans hustru Sophia Böös.
 
Sergeant (vid Livkompaniet i Luleå): Jacob Andersson-Böös
Antagen 1741-09-00 Från: Furir vid Piteå Kompani. Avgått 1742-10-21 Till: Död. Mönstringsår m.m; Fänrik character 1742-06-09.
 
 
Vi ser att motsägelsefulla uppgifter råder om Jacob Böös födelseort. Var han livländare eller född i Stockholm eller Reval? Eller var han rentav en skånepåg ifall fadern kom därifrån? Hmm...
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-21 15:16)

2012-07-21, 16:14
Svar #10

Utloggad k_lagerstrom

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 288
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 00:26
    • Visa profil
Stort tack, Constantinus!  
 
Förmodligen avled hans far, Anders Böös (?), således mellan 1721 och 1724. Frågan är också om Böös är ett släkt- eller soldatnamn. Frustrerande hursom med konkurrerande födelseorter. Förhoppningsvis finns hans personliga meritförteckning (med angiven födelseort) bevarad på Riksarkivet. Ska kika därefter nästa gång jag är där.  
 
Vänligen,  
Kristian Lagerström

2012-07-21, 17:47
Svar #11

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Constantinus med flera,
 
Enligt Lunds stifts herdaminne så blev Gunnar Lorentz Schevenius informator hos en löjtnant Böös i Västerbotten. Denne ägde en dotter vid namn Charlotte, i vilken han förälskade sig.
 
Man kan fråga sig varför Jacob Böös hämtar sin informator från Lund, om det inte redan fanns kontakter med Skåne?

2012-07-21, 21:31
Svar #12

Eva-Marie Johansson

Hej Anders!
Jag tittade på vem som kunde vara ägare till Rosendals slott (i Skåne) och kom fram till att Johan Wilhelm Bennet skulle ha tillträtt Rosendal efter sin fader 1740.  
Men tilläggas kan att i hans moders, Margaretha von Aschebergs bouppteckning år 1755 (Adelns bo.36a+b) upptages Rosendal som hennes äga, i alla fall vad gäller lösöret.
Margareta von Aschebergs fader Rutger von Ascheberg var ju bl.a. Generalguvernör över Skåne, kanske finns det här en koppling till min Catharina Böös?
Mvh
Eva-Marie

2012-07-21, 23:38
Svar #13

Utloggad jensen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2102
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 14:49
    • Visa profil
Tack så mycket återigen, Constantinus. Där ser man effekten av nätuppgifter. Hämtar han sin informator i Skåne så har han starka band dit. Jag har tittat efter Böös/Beus i Livland men inte hittat en enda person som bär namnet Böös. Svårt att veta om Böös är ett soldatnamn då. Men detta är jättebra uppgifter. Då kan jag troligtvis stryka att han var av de adlade Drakenhielms som från början hette Böös och som hade anknytning till Livland. Stamfadern för de adlade Böös föds i Örebro 1624.
 
Detta är ytterligare ett framsteg i släktforskningen. Kristian och Constantinus har hittat ett flertal nya uppgifter spännande uppgifter på senare tid.

2012-07-22, 08:55
Svar #14

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Anders: Charlottas fader gick bort när hon var endast 3,5 år gammal. Modern Sofia Laestander (1697-1777) hade en kusin Erik Burmarck (1682-1746) från Piteå, som kom att bli kyrkoherde i Landskrona. Möjligen sände något av hans barn iväg en informator.  
 
Gunnar Lorens Schevenius blev prost i Fjälkinge sn från 1798. Där dog hustrun Charlotta Böös av vattusot 1807 6/11 (bg. 20/11) och han själv av rödsot 1809 5/9 (bg. 31/10). Enligt Charlottas dödsnotis fick makarna en son och fyra döttrar, av vilka endast yngsta dottern ännu levde; d.v.s. Charlotta Schevenius, född 1778 15/10 i... inte verkar det vara Landskrona i alla fall. Kan någon tyda ut hennes födelseort i AI:2, tack? SVAR bild-id: C0059453_00205.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-22 09:01)

2012-07-22, 14:16
Svar #15

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Constantinus,
 
Enligt herdaminnet är Charlotta Schevenius född i Karlskrona stadsförsamling 1778 16/10. Schevenius var vid denna tid rektor vid Karlskrona skola.
 
Det låter inte osannolikt att informatorkontakten kan ha kommit genom Erik Burmarck. Hans enda barn i sitt äktenskap med likaledes Västerbottenfödda Elsa Bostadius var Sofia Elisabet, som blev gift med kyrkoherden i Norrvidinge i Skåne Mattias Paterssen. Intressant nog var det hos denna prästfamilj som Charlotta Böös och Gunnar Lorentz Schevenius före äktenskapet födda dotter Maria Sofia bodde som fosterbarn! Det gick tydligen inte för sig för Schevenius att själv ta ansvar för detta barn utom äktenskapet. Maria Sofia dog redan före fyllda 13 års ålder 1780 17/12 i Norrvidinge. Allt enligt Lunds stifts herdaminne.

2012-09-18, 07:07
Svar #16

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Jag kompletterar listan med familjer som kallat sig Böös.  
Kopparslagarmästare/Konstsvarvare Joakim, Kallas De Böös, Böös, Bys,Byhs, Bies, Bihs och Biss f 1680 d 1740-04-22 Örebro Nikolai F:1 (1693-1820)  
(En Joakim Biss blir antagen som borgare i Säter 1666, kom från Lybeck, enligt Stefan Jernbergs utmärkta arbete med domböckerna i Säter.)  
 
Akademifogden på Talvesta Olof Andersson Böös, barn med Kerstin Gangia:  
(Gifta i Dingtuna C:1 (1635-1660)sid 4)Familjen flyttar senare till Uppsala.  
Mårten Olofsson Böös f Dingtuna, Västerås 1637-12-10 C:1 sid 28(1635-1660)  
Anders Olofsson Böös f Dingtuna, Västerås 1640-10-20 C:1 sid 34(1635-1660)  
2 döttrar Margareta och Anna också födda i Dingtuna Västerås  
 
Soldat Anders Jansson Böös (Beös) d 1689, Bou Köpings rådhusrätt och magistrat FII:1 (1652-1699)sid 31 (hade 7 barn)
 
Det finns en del Böös i Finland bla Ivar Böös, Det finns några i Öregrund också under 1600-talet./Berit

2012-10-08, 22:18
Svar #17

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Christina Bös död 1726-02-22 i Örebro F:1 (1693-1820) Bild 58,
änka efter Anders Jakobsson. Kan det här vara Anders Jakobsson Beus änka?  
/Berit

2012-11-11, 22:33
Svar #18

Utloggad ebbalisa

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2016-10-09, 02:43
    • Visa profil
Söker information om min anmoder Brita Böös,gift med brukspatronen Daniel Behm på Björnbo gård i Skinnskatteberg. Har hittat mycket om Daniel Behm men ingenting om hustrun Brita Böös.
 
Elisabet Lindberg

2012-11-12, 07:27
Svar #19

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Brita Jonsdotter Böös. Född 1663-09-05 Gunnilbo, Naddbo. Död 1749-12 Skinnskatteberg, Björnbo.
Far: Domare Jonas Böös. Mor: Margareta Persdotter Böös.
 
gm Länsman Per Persson Fridsberg, Död 1689-08 Skinnskatteberg. Vigsel 1683-06-17 Skinnskatteberg
gm med Monseur Daniel Behm, Född 1666?. Död 1696-05 Skinnskatteberg. Vigsel 1690-08-01 Skinnskatteberg.
 
gm Bergsfogde Daniel Gråberg
 
f
Domare Jonas Böös. Kom från Bråten/Broten i Gunnilbo 1656 (Böös från Bråten). Född 1626. Bosatt 1656 Gunnilbo, Bråten. Bosatt 1657 Gunnilbo, Naddbo. Död 1691 Gunnilbo.  
 
gm Margareta Persdotter (Född 1631). Död 1725 Gunnilbo, Naddbo, Västmanlands län  
Barn:
 
Elisabeth Böös. Född 1656 Gunnilbo, Död 1694-03-11 Gunnilbo, Bråten Broten.
Brita Jonsdotter Böös. Född 1663-09-05 Gunnilbo, Naddbo. Död 1749-12 Skinnskatteberg, Björnbo.  
Erik Jonsson Böös. Född 1665-12-13 Gunnilbo.  
Catharina Jonsdotter Böös. Född 1671 Gunnilbo.  
Maria Jonsdotter Böös. Född 1673 Gunnilbo. Död 1694-05 Gunnilbo, Naddbo.  
Kyrkvärd, Häradsdomare Johan Jonsson Böös. Född 1678 Gunnilbo. Död 1730.  
Margareta Jonsdotter Böös. Född.  
 
Källor: Gunnilbo, Skinnskatteberg C:1, C:2, A1:4B, F:1, mtl 1642-1820 m.fl  
Mvh/Berit

2012-11-12, 10:53
Svar #20

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Hej Eva Marie J,
Funderar på din Catharina född i början av 1700-tal, kan hon vara Eva Catharina Johansdotter Beus Böös f 1703 i Skövde (som jag inte vet något om) men är dotter till Johan Beus f 1664? d 1709 i Skövde (Skaraborg) och Brita von Hutten f 1668. Någon som vet Johans Patronymikon? En vild hypotes kan vara att Johan Beus f 1664 och Anders Jakobsson Beus d 1707 är bröder? och är han far till Jakob Andersson Beus i Piteå f 1691, skulle Catharina och Jakob vara kusiner.

2012-11-12, 14:57
Svar #21

Utloggad ebbalisa

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2016-10-09, 02:43
    • Visa profil
Berit, vad glad jag blev! Hade inga förväntningar. Ytterligare ett frågetecken uträtat.
Tusen tack!
Elisabet

2012-11-12, 17:22
Svar #22

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Såg precis nu, det låter inte rimligt att Johan Beus f 1664 och Anders Jakobsson f ca 1635 är bröder.
Berit

2012-11-26, 09:13
Svar #23

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Eva-Marie J,
Det är spännande med din Catharina(gift 1741)i Örebro. Jag har en Catharina Simonsdotter Böös född i Örebro Nicolai 1723-09-10.  
 
Far: Sadelmakaren mäster Sigismund (Simon) Bös (Böös) 1683 el 84
Moder: Catharina Zåffia (Hedin)  
 
Familjen Simon Böös/Catharina Larsdotter Hedin i Örebro har en klar koppling till Småland, Kalmar Karlskrona mfl. Simons Mormor Maria Andersdotter, gift 1:a gången med Lars Hedin, 2:a med Christian Burnick i Örebro. Se Jan Jutefors inlägg släkter Burnick.
 
Simon Böös övriga barn med Catharina Hedin, födda i Örebro:
Christopher JAKÓB f 1717-1717
Anna Maria 1718?
Johan Fredrik 1719-1720
Barbro Susanna 1721, gm Kronolänsman Anders Wessberg, Skå, Sthlms (hon kallas Beus ibland)
Catharina Sophia 1723-09-10, Catharina på Rosendal obs teori?  
Juliana 1726-1726
Sigismund (Simon) 1728-1791 gm 1:a Sara Beata Juru Jusu Juris Juny Jurie? Almby, Ormsta
2:a Brita Maria Grefström 1741-1770, 3:e Maria Nilsdotter 1747 Ånsta-Längbro d 1812  
Ulrika 1729-1801 1:a gm Kammartjänare Carl Hullberg f 1724 Åland d 1763 Österåker, 2:a Inspektor Erik Agerberg 1726 Vätö d 1794 Österåker
Beata Maria död liten.
 
Simon f 1728 son Apotekare Carl Petter 1758-1800 Filipstad  hade en brokig uppväxt,  
bla bodde han i Småland 1767, Göteborg 1790.
 
Källor: Bou i Örebro, fb, db, hfl, mtl (jordeböcker, landskapshandling etc)
/Berit

2012-11-26, 20:07
Svar #24

Eva-Marie Johansson

Hej Berit!
 
Tack för ditt svar. Det är svårt att hitta en person när man inte har några som helst födelseuppgifter.
 
Jag har bara hittat anteckningen i C-längden om Catharinas vigsel 1741 med klockare Hörning i Kropps församling (M).
 
Annat jag hittat är följande:
Rosendals slott, slott i Helsingborgs kommun.  
Slottet ligger 10 km nordöst om Helsingborg vid trafikplats Kropp. Slottet består av en huvudbyggnad med två flyglar. Byggnaderna har höga kroppåstak och torn i de inre hörnen av borggården. De står kvar i sitt ursprungliga skick.  
Rosendals gods byggdes 1615 av riksrådet Anders Bille på Råbelöv. Det ärvdes av hans bror Claus Bille på Vanås och kom sedan genom arv och gifte till Kjell Barnekow. Hans änka Margareta von Ascheberg, lämnade Rosendal och Ellinge i arv till sin dotter och måg friherre Vilhelm Bennet. Ätten Bennet äger fortfarande godset.
 
Ingen katekismilängd eller mantalslängd finns för år 1741 i Kropps församling.
 
Jag hoppas att detta kan vara till nytta i jakten på den mystiska Catharina Böös i Skåne.
 
Hälsningar
Eva-Marie J

2012-12-06, 17:02
Svar #25

Utloggad lars_markus

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4172
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 10:40
    • Visa profil
När det gäller ovannämnda Catharina Böös' flyttning till Kristianstad var den tydligen ganska plötslig, och togs därför upp vid domkapitlet i Lund 1753 4/7 (konsistoriums protokoll 1753 4/7, §. 6 - Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:30, s. 220-221). Häradsprosten och kyrkoherden i Hjärnarp, Fredrik Botsack meddelade domkapitlet samma dag att klockaren Jonas Hörnings änka Catharina Böös strax efter makens död hade sålt allt som fanns i sterbhuset och reste sin väg till Kristianstad, utan att först ha ordnat husesyn över klockaregården eller ombesörjt klockaresysslans förrättande*. Catharina hade sedermera begärt att få njuta nådåret efter sin avlidne make, men eftersom klockaren Hörning avgått utan livsfrukt och arvingar med änkan visste inte prosten Botsack hur han skulle gå till väga och kontaktade därför domkapitlet.  
 
Domkapitlet meddelade att klockaren ju efterlämnat änka, och praxis var att klockareänkor skulle få njuta ett nådår till godo räknat från mannens död. Av den anledningen kunde änkan Catharina Böös inte förnekas det av henne begärda nådåret efter sin avlidne make. Hon hade ju dock lämnat församlingen utan att komma överens med någon som kunde förestå klockaresysslan under nådåret (en s. k. klockarsubstitut), och om hon inte frivilligt ville underhålla och löna en sådan person skulle prosten själv tills vidare löna honom, och sedan få tillbaka den utlagda kostnaden genom klockaresysslans inkomster under nådåret. Catharina fick därefter njuta det som återstod av inkomsterna, sedan klockarsubstituten avlönats.
 
* Enligt seden fick änkan under ett års tid räknat från makens död uppbära de inkomster maken skulle haft i tjänsten, ett s. k. nådår - samtidigt skulle änkan helst ordna fram en person som förrättade sysslan under detta nådår, mot en liten del av den avlidne klockarens inkomster under nådåret. Att prosten Botsack kontaktade domkapitlet berodde inte bara på den uteblivna husesynen och att Catharina inte ordnat en person som kunde förrätta klockaresysslan, utan prosten ansåg att inkomsterna under nådåret helst skulle tillfalla klockareänkor som var fattiga och/eller hade små barn att försörja. Uppenbarligen fanns i detta fall inga små barn, och Catharina tycks ha haft stabil ekonomi sedan hon ju sålt alla sina ägodelar.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2012-12-10, 20:00
Svar #26

Eva-Marie Johansson

Hej Markus
 
Och tack för de intressanta uppgifterna om Catharina Böös, som var klockare Jonas Hörnings tredje maka.  
Det måste varit ett fräckt drag av henne, att sälja allt och flytta så snabbt som möjligt. Den avlidne klockaren hade ju barn (arvingar) i sitt första äktenskap som måste ha varit arvsberättigade. Jag har letat efter en bouppteckning efter honom, men nu förstår jag varför det antagligen inte blivit gjort någon - inget fanns att anteckna.
 
Catharina skulle enl. uppg. från en hembygdsforskare varit bosatt på Hospitalet i Kristianstad 1756. Frågan är hur man skall kunna finna någon uppgift om detta ställe vid denna tidpunkt?  
 
Jag tackar än en gång för pusselbiten till min forskning!
Mvh
Eva-Marie

2013-03-05, 22:24
Svar #27

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Mycket intressant läsning här om Böösar tack!  
 
RÄTTELSE  
Sara Beata Juri Jusu Juris Juny Jurie? f 1724-06-09 C:1 Almby, Ormesta  
Hennes mor är enligt nedan:  
 
Far: Adjuntant Petter Juri, Juru etc  
Mor: Helena Christina Barthels, Vigda 1722 Almby C:1 sid 133
 
mvh/Berit

2013-03-15, 22:47
Svar #28

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 11:16
    • Visa profil
Böös i Örebro (Bihs, Bys Biss etc), Joakim och Simon (Sigismund)
 
Kopparslagare, Konstsvarvare Joakim (Jochum etc Bihs De Böös f) gifter sig 1700, vigseln är först noterad i Hallstahammar LIa:4 (1696-1772) sid 267. Den 23 september vigdes Kopparslagaren från Örebro mäster Joachim Biss på Hallesta med hustrun Brita Jönsdotter, sedan hon sina barn awvittrad
med herr Probsten Mäster Johan Billbergs samtycke och attest där till. Därefter är vigsel noterad i Örebro 1700-09-30 EI:1 (1693-1820) Bild 10. Brita Jönsdotter gifte sig då för 2:a gången, 1:a gången gm Hindrich Gustafsson (Göransson) Gefvert d 1699? Hindrich hade i sin tur varit gift med Elsa Moback d 1696 i Örebro.  
 
Nu några kopplingar som jag funderar över: Joakim  är skriven som brukare i Almby, Sörby ½ mtl år  
1712, Mantalslängden 1642-1820 Sid 63. Johan (Hans) Ehrenpreus f 1664 d 1740 finns också  
noterad 1712 i Sörby 1 mtl, Johan (Hans) var gift 2:a gången med Brita Christina Clerck f 1676 d 1740, hennes syster Anna Elisabeth f 1678 var gift med Ryttmästare Johan Christopher Böös f 1667.  
Jag vet också att Äskog och Sörby har en nära relation efterson de förekommer som dopvittnen hos varandra. Ex så föds Jakob Andersson i Äskog 1700-11-14 son till Anders Andersson i Äskog. En anna relfektion är att Borgmästare Christopher Böös hette Biörgesson, vilket förekom i Sörby.  
Johan (hans) hans fader var Bruksskrivare hans Ehrenpreus (Preutz) Moder Sara Simons, dotter till Borgmästare Paul simons och Elisabeth Danckwardt, Dotter till Joakim Danckwardt.
 
Försöker hitta fler kopplingar till Simon, Joakim söker fler reflektioner/synpunkter?
 
Mvh
Berit

2013-05-11, 01:23
Svar #29

Utloggad c_stenberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 70
  • Senast inloggad: 2018-03-23, 13:53
    • Visa profil
Elisabet Lindberg!
Du skrev söndagen 11 november 2012 - 22:33  Har hittat mycket om Daniel Behm.
Jag är väldigt intresserad av vad du har hittat.
 
Mvh / Cristoffer

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna