Böckman / Böckmann

[Jan Erling Haugland]

Jeg har tidligere vært inne på emnet Bøkman, men er usikker på om dette emne vil passe inn der, da den stavemåten jeg kjenner til på familien har hele tiden vært som overskriften viser, Bøckmann med en el to n'er til slutt.  Likevel kopierer jeg inn mitt innlegg fra den eksisterende Bøkman slekten, for å være sikker på at disse to ikke krysser hverandre som samme familie.  Fra familienavnte Bøkman:
Jeg har blant annet hatt kontakt med Danauta Lindsjø  tidligere og fått mange intr opplysninger. Det jeg er ute etter er å finne ut om barn av Johan Bøckmann, som er betegnet som b l a handelsagent for Louis de Geer (1587-1652. I ett brev fra den svenske agenten Anders Svensson til Johan Adeler-Salvius i Hamburg, 1. August 1628 skriver han at han er tvunget til å låne penger av Johan Bøckmann. ref Riksarkivet St holm, Enskilda samlinga, Oxenstiernska saml. E 760. Antagelig er det samme Bøckmann som sammen med to andre kjøpmenn, Conrad von Falkenberg og Mårten Wewitzer bedriver affærer med Russland. I ett brev av Wewitzer til Axel Oxenstierna, St holm, den 17. juni 1629, RA, Enskilda saml. Oxenstierna saml. E 698. Bøckmann sies da å være på vei til Russland. Wewitzer, som ble adlet Rosenstierna, kaller Johan for sin svåger (var jo gift med Beate).  
 
Jeg tar med disse referanser for b l a å vise tidsrommet det er snakk om. Det jeg forsøker å finne ut er om det var en sønn av ham, Johan den eldre, el av noen av de andre Bøckmanns i St holm på den tiden, jeg kjenner til Martin, Melkior Philipp og Andreas Bøckmann, som het Johan og som var født i 1629, kan være ett år ene el andre veien, men han, Johan, oppgis å være 72 år ved sin død i 1701 i Larvik, Norge. Johan f 1629, var gift 1. g med Maria Schumacher, datter av Rådmand i Roskilde Albert Arpsen Schumacher. Maria var kusine av Peter Schumacher Griffenfeldt.  
 
Johan f 1629, arbeidet i en periode for Adler-Salvius, men avsluttet sitt virke der som Amanuensis høsten 1653, ble utnevnt til Bergskriver på Kongsberg, og senere Birkedommer i Larvik Grevskap, som ble styrt av Kongens halvbror..  
 
Jeg har beskrevet dette noe utførlig, slik at en event kan unngå å gjøre ekstra arbeid.  
 
 
Mvh Jan Erling

[Jan Erling Haugland]

Jeg har ikke fått noen respons på mitt første innlegg, og prøver nu med noe mere eller kanskje jeg skal si litt annen vinkling:
 
I St holm levde en Didrik Bøckmann f ca 1548, han ble gift ca 1585 med Emerinta Volger f ca 1562, d 1616, dette paret hadde for meg kjent, følgende barn:
Reinholdt g m NN Larsdtr, Johann, Beata, gift med Mårten Wewitzer Rosenstierna,dette paret ble  foreldre til b l a Robert Greve Lichthau (1631-1692),  I boken Palatser og kåkar i Stockholm stad i våran tid  står det at Reinholdt er svåger til Mårten Wewitzer g m Beata Bøckman, videre så står det i Oxenstiernas samlinger at Johann Bøckman også var svåger av Mårten Wewitzer.  Altså var Johann, Reinholdt og Beata søsken. Det er fastsatt i Sv Adelskalender at Beata er datter av Didrik Bøckman og Emerentina Vogler, og dette paret er da også foreldre til Reinholdt og Johan, med ett lite forbehold, da Didrik var gift 2 ganger, 1. gang med en Maria Johansdatter (1568-1584).  
 
Johann B (f ca 1594) var Handelsmann, spes mot Russland, og drev b l a sammen med Mårten Wewitzer, Conrad von Falkenberg og Axel Oxenstierna.  I boken av E W Dahlgren Louis de Geer 1587-1652. Hans lif og verk sies det at Johann Bøckman er handelsagent som arbeider b l a for Louis e Geer, betegnes  som St holmare, s 318-319.
 
Christina Bøckman, død 1631, gift med Borger og Handelsmann Lorentz Hartman død 1650 i Stockholm.  Christina kaller sin første og eneste sønn Assessoren,  Johan Hartman, adlet i 1664 til Adlerhielm, så hun er antagelig datter av Johann d e , sønn av Didrik.
Det jeg er ute etter å finne ut er:  
 
Hvem var Johan Bøckman (f ca 1595) gift med og hvilke andre barn enn eventuelt Christina hadde han ?
Jeg har søkt kirkebøker i St holm på nettet, men klarer ikke å finne noe der.  har funnet en del av de andre Bøckmann's, men ikke Johan og hans familie ?
 
Håper at noen kan hjelpe til med dette ?  Send meg gjerne en mail!
Med vennlige hilsner
 
Jan Erling

[Sven Borg]

Håper på litt hjelp til å finne ut hvor de ble av.  Jeg har lett lenge i kirkebøkene, men finner ingen ting!  Det eneste jeg har å gå etter er en bouppteckning.
Faurås häradsrätt Flla:5 (1747 1749) side 28.  Her er hele familien nevnt.
 
Etter at Severin Böckman er død, finner jeg ikke igjen familien.
Severin Castani Böckman, f. 1688 Varberg (mangler kirkebok), d. 3.1.1748 Vinberg (Vinberg CI:2 (1741 - 1770) side 85.
Gift 1. Margareta Brita Ausenia f. 1677 Vinberg, d. 1729 Vinberg (mor til Olof von Dahlin)
1 barn: Jonas Böckman, f. 16.12.1716 (sted ukjent) d, 24.3.1770 (sted ukjent) gift med Anna Juliana Borg, f. 2.1.1718 Lund, d. 1793 (sted ukjent) Niese til Agneta Sophia Borg!  
Gift 2. Agneta Sophia Borg, f. 1703, d. 1794. (Ukjent fødested og dødssted - datter av tullnären i Norrköping, Weddig Borg - Agneta Sophia muligens født der.)  
4 barn, alle nevnt i Vinberg CI:1 (1688 - 1740) side 3.
Weddik, f. 29.9.1731
Margareta Brita, f. 23.7.1733
Carsten Johan, f. 24.12.1734
Lars, f. 25.12.1735
 
Håper noen vet hvor disse ble av!
 
Sven

[Holger Nørby]

Jeg har tidligere fået hjælp af svenske slægtsforskere og nu prøver jeg igen.
 
Min tip-4 oldefar Johan Andreas Bøckmann og hans kone Johanne Maria Frisch havde 5 børn, hvoraf jeg ikke har kunnet finde hvor deres søn Johan Peter Bøchmann var født.
 
Nu synes det at fremgå af mormonernes hjemmeside, at han er født den 24 august 1784 (og døbt 27 august 1784)i Övraby Sogn, Halland.
 
Mormonernes oplysninger er ofte tvivlsomme, derfor er mit første spørgsmål om det er rigtigt? Og om nogen på denne hjemmeside kender familien.  
 
Mange af mine aner synes at forsvinde fra København omkring 1850, så en svensk forbindelse ville være meget interessant.
(Jeg har f. eks. ikke kunne finde min finde ud af, hvornår min tip-3 oldefar (Samuel Bøckmann) døde, men et må være ca. 1842-43.
 
Med venlig Hilsen
 
Holger Nørby

[Olav Nyjordet]

Min tippoldemor ved navn Lovise Johansdatter Bøckmann (f. 1859 på ukjent sted i Sverige) nermest rømte sammen med Carl Gustav Utterstedt som kom fra Stora Tuna, Dalarna. Carl Gustav var skomakersønn og dermed av en betydelig lavere stand enn Lovise. De dro først til Sulitjelma så til Narvik i Nord Norge. Lovise døde i Rana i 1930 årene.
Det kan være en forbindelse her. Lovise hadde tydeligvis en far som hadde fornavnet Johan med etternavn Bøckmann.
Jeg er interessert i etterkommerne etter Johan Andreas Bøckmann, og spesielt etter sønnen Johan Peter Bøckmann ( f. Ca. 1784)
Med vennlig hilsen
Olav Nyjordet.

[Jan Erling Haugland]

På nettet finner jeg følgende om en Martin Bøckmann:
 
Martin Böckman
 
Död:1702-06-24 – Storbritannien och Nordirland (i London, England)  
 
Artilleriofficer, Militäringenjör, Engelsk officer  
 
Band 07 (1927), sida 131
Meriter
Böckman, Martin, d. 24 juni 1702 i London. Deltog i Karl X Gustavs krig och avancerade därunder från korpral till kapten; överflyttade till England och ingick där vid konungens livgarde till häst aug. 1660; firemaster vid engelska flottan 6 juni 1661; erhöll avsked ur engelsk tjänst maj 1663 och inträdde i spansk tjänst s. å.; fånge i Towern nov. 1663—1666; åter i engelsk tjänst 1667; third engineer of Great Britain 19 okt. 1670; major i armén 1678; second engineer 7 febr. 1681; knight 20 mars 1685; kapten vid lord Dartmouths fysiljärregemente 11 juni 1685; chief engineer 23 dec. 1685; comptroller of fireworkes 11 aug. 1688; överste vid artilleriet 28 febr. 1692.
 
Gift med Elisabeth, d. 1677 (begravd 12 dec), dotter till uppsyningsmannen över kronjuvelerna Talbot Edwards.
 
Biografi
Sedan B. under Karl X Gustavs polska, ryska och danska krig tjänat under M. G. De la Gardies, Lars Kaggs, Robert Douglas' och S. G. Helmfelts befäl samt kommenderat ett kompani i pfalzgreven Philip von Sultzbachs livregemente till häst, begav han sig efter fredsslutet och arméernas avdankning 1660 till England för att söka »experiens» och kom att stanna där under största delen av sitt återstående liv. Under åberopande av att en broder till honom deltagit i den engelska revolutionens strider på det kungliga partiets sida, begärde B. hos konung Karl II anställning som »royal engineer», vilken också beviljades honom. Såsom »fyrverkare» åtföljde han engelska flottan på dess expedition till Algier (1661) och därefter till Tanger, som togs i besittning av England såsom Karl II :s portugisiska gemåls hemgift (1662); här utförde B. en del värdefulla kartografiska och fortifikatoriska arbeten. Då hans regemente under tiden indragits, lämnade han England och gick i spansk tjänst (1663). I Spanien invecklades han i en intrig, som gick ut på att spela Tanger över i Barbareskstatemas våld, men han synes snart ha ångrat sin medverkan i denna plan och återvände till England (1663), där han sökte vinna belöning genom att röja anslaget mot Tanger. I England råkade emellertid B. ut för olycksödet att inspärras i Towern; orsaken framgår icke tydligt av tillgängliga källor men uppges av B. ha varit »falska och vrånga informationer samt publique revanche» från holländsk sida. I Towern fick B. tillbringa nära tre år. Därifrån avlät han upprepade gånger böneskrifter till svenska regeringen med anhållan om dess intervention; för att slå an medsände han en förteckning på böcker i matematik, artillerivetenskap, kartografi m. m., som han uppgav sig ha under arbete och ämnade förära den unge Karl XI vid hans kröning. Tack vare den svenska regeringens genom residenten J. Leijonbergh förmedlade rekommendation blev B. äntligen lösgiven, och han begav sig då till Stadc i Svenska Bremen. Härifrån skrev han till svenska regeringen ett brev (27 maj 1667), vari han sade sig ha utfunnit ett ofelbart medel, varigenom man skulle kunna »totaliter ruinera all den turkiska eller piratiska flottan uti Alger, Tunis och Tripolis i deras egna hamnar», samt utbad sig regeringens rekommendation hos potentater och republiker, som kunde ha något intresse av detta projekt. Samtidigt skaffade sig B. emellertid möjlighet att återvända till England genom erbjudandet av ett medel att antända fartyg, vilket han föreslog till användning vid Thamesmynningens försvar mot holländarna under kriget 1667. Anbudet mottogs, och sedan avancerade B. i engelska kronans tjänst, ända tills han blev »över-fyrverkare» vid flottan 1688; tre år förut hade han erhållit engelskt adelskap. Under denna långa verksamhet utförde B. varjehanda befästningsarbeten (vid Portsmouth, Hull, Newcastle, i Skottland, pä ön Wight osv.) och deltog i flera sjöexpeditioner, bl. a. mot holländarna (1673) och till Tanger (1683), där han gav råd angående de nyanlagda befästningarnas raserande. I sjökriget mellan England och Frankrike på 1690-talet tog B. en verksam del och bevistade bl. a. expeditioner till Irland (1691) och till franska kusten (1692 och 1694); vid en av dessa användes av B. konstruerade bombfartyg, som sköto fiendens fartyg i sank. B: s död betecknades av de militära myndigheterna som en stor förlust, och det dröjde nio år, innan man fann en efterträdare åt honom.
 
Författare
G. Jacobson.
 
Jeg forstår det vel slik at denne Martin Bøckmann i utgangspunktet var svensk, og da kommer mitt spm, hva var hans opphav ?  Kan noen hjelpe, her ?
 
Mvh
 
 
Jan-Erling