ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 08 augusti, 2006  (läst 3250 gånger)

2002-06-28, 11:07
läst 3250 gånger

Utloggad Christer Hoflin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 234
  • Senast inloggad: 2010-07-24, 07:45
    • Visa profil
Bång är ju ett soldatnamn. Enda jag kan tänka mig är att kanske inte ville bli förknippad med sitt tidigare soldatnamn. En annan anledning till att han inte tog tillbaka sitt son-namn kan vara just att det fanns så många med samma namn.
Jag är inte inne på det, men det finns inget i några militära rullor??
 
//Christer

2002-06-29, 15:12
Svar #1

Ing-Brith Engelbrekt

Har hittat honom i gen.mön.rullarna för 1806 där det står att han fick avsked på grund av bråck.Han har då varit knekt i 3 9/12 år.Det är allt jag hittar om honom som knekt.
 
  Ing-Brith

2002-08-03, 13:50
Svar #2

Håkan Bång

Hej,
Min farfar hette Edvin Bång (f. 1892)och var enda barnet till Augusta Bång som tillsammans med sin syster hade syrörelse i Väckelsång i Kronobergs län. Augusta Bång var ogift. Min undran är om det finns någon som vet något om Augusta och hennes släkt?
Håkan

2002-08-14, 13:59
Svar #3

Wenche Østen

Karin Bång Eriksdotter som ær fødd 13 febr. 1669 i
Bång, Berge Alsen og gift med Nils Andersson Kjøstadius.
 
Hennes far heter Erik Bång Eriksen (Ersson)og gift med Ingrid Ersdotter.
 
Vet noen i dette panelet om hun er slekt med 
Erik Bång. 
Det virker som om mange her har greie på Bång familien, så hvis noen kan hjelpe meg med dette
er jeg takknemlig.
 
Takknemlig for all informasjon.
 
mvh/Wenche

2002-09-18, 01:29
Svar #4

Utloggad Thomas Olofsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 123
  • Senast inloggad: 2015-01-31, 13:11
    • Visa profil
hej alla släktforskare.
jag heter thomas olofsson och har släktforskat på min farfars sida i första hand. och har kommit in på ett sidospår som säger att min farfars mormors morfar heter johan zackarias bång.min farfar hette gustav olofsson i alanäs jämtland.
min farfars mor hette hedda lidberg i alanäs f. 1882-04-14 d.1948-04-28. min farfars mormor hette anna maria nilsdotter f.1848-04-28 i vilhelmina.
d.1905-02-12.
min farfars mormors mor hette laura johanna bång f.1828-08-18 d.1886-04-13 min farfars mormors morfar ska således vara johan zackarias bång.
jag skulle vilja veta om det är bekräftat med bestämdhet att j z bång är förebild till sven duva
 stort tack på förhand.
och ett speciellt tack till barbro javala som har skrivit så mycket uppgifter här om johan zackarias bång.
 
mvh thomas olofsson.

2002-11-13, 20:36
Svar #5

Barbro Jalava

Hej Thomas Olofsson
 Anna Maria Nilsdtr  
Född 1848 04 28 i Hällfors, g. Karl Erik Lidberg Alanäs
Barn. Gustav född 1870 04 10
Anna Lovisa       1871 06 19
Johanna Ulrika    1873 09 22
Sara Maria Karlsdtr. f. 1876 07 07 gift m. Erik Johansson
Kristina Erika Lidberg f. 1879 06 08 gift m.  
Hugo Vilhelm Franzen
Hedda Lidberg         f. 1882 04 14   gift med
Nis Anton Olofsson
Anna Maria Nilsdtr var dotter till Laura Johanna  
Bång och hennes man Nils Larsson f. 1807 Hällfors
Laura  var då dotter till Johan Zacharias Bång
Och hans hustru Anna Margareta Baudin.
Det finns många strapatser där  Johan Z. verkligen visade sitt mod.I Finland är han Sven Dufva. för oss ättlingar är han en stor Hjälte.
mvh Barbro

2002-12-14, 12:02
Svar #6

Marie Wikström

Hej!
 
Jag har en Jon Olofsson Bång i mitt register.
Han var född 1720 och dog 1802 i Offerdal sn (Z).
Han var gift med Karin Olofsdotter och de hade en
son Olof Jönsson f.1754 och dog 1801 i Offerdal.
Jon är min ff.mf.fm.fm.morbror.
Är det någon som vet något om detta.
 
Hälsningar Marie Wikström

2003-07-01, 22:43
Svar #7

Utloggad Christian Ståhl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 99
  • Senast inloggad: 2022-08-11, 17:58
    • Visa profil
Min mmf hade en kamrat som hette Emil Bång, bör ha varit född ca: 1880-1890. Denne Emil bodde i Smedjebacken, Dalarna. Har foto på honom.

2003-07-02, 21:52
Svar #8

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Bång är ett efternamn som jag sett i kyrkböcker från  bl a dannemoratrakten på 1700/1800-talet.

2003-10-05, 09:42
Svar #9

sven johansson

Hej!
Skulle vilja veta om denna Johan Bång är släkt ned någon av Eriks Bångs söner, biskop Bång eller rektor Bång i Uppsala?
Var kommer Barbara Diupoedia ifrån?
 
kapten Johan Bångh, troligtvis f i Stockholm år 1691 och d i Vänge, (C), 1765 24/5. Han var g 1:o m Barbro Diupoedia och g 2:o med ”Enkefru högädla fru” Christina Spole, f 1696, d 1761 18/4 i Vänge och begravd i Uppsala domkyrka.  
MVH Sven

2003-11-16, 19:20
Svar #10

sven johansson

Hej!  
Skulle vilja veta om denna Johan Bång är släkt ned någon av Eriks Bångs söner, biskop Bång eller rektor Bång i Uppsala?  
Var kommer Barbara Diupoedia ifrån?  
 
kapten Johan Bångh, troligtvis f i Stockholm år 1691 och d i Vänge, (C), 1765 24/5. Han var g 1:o m Barbro Diupoedia och g 2:o med ”Enkefru högädla fru” Christina Spole, f 1696, d 1761 18/4 i Vänge och begravd i Uppsala domkyrka.  
MVH Sven

2003-12-21, 13:19
Svar #11

Utloggad Margareta Lomfalk

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1183
  • Senast inloggad: 2012-06-16, 20:42
    • Visa profil
Jag har en Maria Bång som fick en dotter Kristina Giullaume född 1720 Åkerby bruk. Vet någon vilka Marias föräldrar var. Vem var hon gift med?
Tacksam för svar

2005-04-03, 03:14
Svar #12

Lars

Hej! Söker uppgifter o/el anor till min ana Rolf Olsson Bång,född 1731-03-18 i Lillhärdal,d 1786-12-09 Sunnanå.Lillhärdal. Han var gm Elin Israelsdotter f 1728 i Älvdalen. Vänligen Lars

2005-06-28, 07:12
Svar #13

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6954
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 15:28
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Efter 1822 till åtminstone 1825 fanns en arbetskarl Abraham Bång f 1765 i Härnösand. Vet någon vem han är?

2005-07-25, 21:36
Svar #14

Inger Pettersson

Br?er- varifrån kom denna släkt? Är de valloner?
Hittat en gren i Tanum(Göteborgs o Bohuslän) på 1820-talet. Tacksam för alla upplysningar.
MVH Inger i Bodafors

2005-07-25, 22:03
Svar #15

Inger Pettersson

Min fråga om Br?er kom på fel plats. Inger

2005-08-24, 00:19
Svar #16

Emelie Hermansson

Hej!
 
Söker Pehr Mathias Bång, född 1753 i Stockholm.
 
MVH Emelie

2005-08-27, 00:36
Svar #17

Emelie Hermansson

Jag behöver inte längre information om ovanstående person.
 
/Emelie

2005-08-29, 12:38
Svar #18

Lars

Hej! Söker information om en Olof Jonsson Bång från Sunnanå i Lillhärdal,Härjedalen,f 1699 och d 1786. Från myndig ålder var han bonde fr 1721 på hans tidigt avlidne,d 1693,svärfar Rolf Tholssons gård i Nordanhå i Lillhärdal,g:la dåvarande nr 6,senare nr 4.Olof var gift med Ragnhild Rolfsdotter f 1689.  De fick sedan sonen,min ana,Rolf Olsson Bång f 1731 Nordanhå,Lhl. Har ett uppslag för Olofs fader,en Jon Andersson fick en son Olof 1699-09-02 i Lillhärdal,men har tyvärr inte ett dugg mer där. Mkt tacksam för hjälp här. Mvh Lars

2005-08-30, 12:10
Svar #19

Christina Holmér-Gunnerfält (Kicki)

Hej Lars, Hittar Olof Jonsson Bång i dödsboken GID 2112.1.13800. Död 15 oktober begravd?? 1786. Där står att han gifter sig på 22 året hustru Ragnild Olsdotter ifrån tror det står Nordahå suddigt. Kan ju vara felskrivet. Kan tyvärr inte kontrollera i Hfl då det som är inlagt är 1706 och sedan 1800-tal. mvh/Christina

2005-09-01, 01:32
Svar #20

Lars

Hej Christina! Trevligt att du hittat mig här.Tack för begr dat på Olof. Mvh Lars

2005-12-25, 22:29
Svar #21

simon

är gävlesläkten Bång släkt med Sven Dufva
mvh.Simon

2005-12-26, 08:26
Svar #22

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6954
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 15:28
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar

2006-01-09, 23:26
Svar #23

Utloggad Robert Monsen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 35
  • Senast inloggad: 2009-11-13, 14:38
    • Visa profil
Er det noen som har forsket på efterslekten til Pär Erson Bång, Öffre Hallen? Se Husförhörslängder, 1693 - 1702, s.44 og 51.
Jeg er interessert i dette, da jeg vet at to av hans etterkommerne reste til Norge.
Ta også gjerne kontakt på min e-mail. (robmon@online.no)

2006-01-09, 23:36
Svar #24

Utloggad Robert Monsen

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 35
  • Senast inloggad: 2009-11-13, 14:38
    • Visa profil
Er det noen som har forsket på efterslekten til Pär Erson Bång, fra øffre Hallen, Jämtland? Jfr. Husförhörslängder för Öffre Hallen, 1693 - 1703, s.44 og s.51.
Jeg er intereset i dette, da jeg vet at to av hans etterkommere flyttet til Norge, opg har noe informasjon her! 
Send gjerne e-post (robmon@online.no)i tillegg!

2006-08-06, 21:30
Svar #25

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Comminister Nils Pauli Bång född 1714-11-05 i Ytterhogdal(Z), vem var hans föräldrar och syskon?
 
Han gifter sig med Catharina Schalberg 1755-03-15 och lever då i Båldenäs, Söderala och får åtminstone 4 barn, men var föds dom?
 
Lars P f 1758-04-27
Olof f 1760-06-16
Gertrud Catharina f 1767-02-01
Carl f 1769-04-10
 
Nils Pauli Bång var tydligen en väldigt kontroversiell person. Han blev utjagad från sin församling och höll gudstjänster i en låst sakristia. Han svarade bara inför herren och ingen jordisk dömmande makt.
 
Han finns med i ett Herdaminne, men jag har glömt vilket. Men hade bodde i slutet av sin levnad i Nora(U).
 
Vet någon mer om denna präst så är jag tacksam.
 
Mvh
 
Ann genom Gunilla

2006-08-06, 23:48
Svar #26

Peder Andersson Kalix

Hej!
 
Något ytterligare om Johan Zakarias Bång.  
 
Olof Hansson. Född 1809 (i Stensele, Vilhelmina socken?), möjl. i Hälsingland. Död 1868 6/7 i Granhöjden, Vilhelmina socken, Lappland, Västerbottens län (AC). Son till f. d. soldaten, sedermera nybyggaren i Stensele, Vilhelmina socken Hans Hansson Fors (f. 1779 och hans hustru Carin Jonsdotter (f. 1772, d. 1839 29/12. - Gift 1837 27/3 i Vilhelmina socken med
 
Lovisa Christina Carlsdotter Winberg. Född 1810 6/1 i Svannäs, Vilhelmina socken, Lappland, Västerbottens län (AC). Död 1868 6/6 i Granhöjden, Vilhelmina socken. Dotter till nybyggaren i Svannäs (-1815), sedermera i Lövnäs No.2 (1815-27), i Malgovik (1827-29), åter i Svannäs (1829-37), och slutligen i Saxnäs (1837-44), alla i Vilhelmina socken Carl Eric Winberg (f. 1776 13/11, d. 1844 26/3 och hans hustru Christina Olsdotter, kallad ”Vinbergs-Kersten” (f. 1779, d. 1863 25/8).
     
Olof Hansson var: dräng i Lövliden och Rönnäs (före vigseln med Vinbergs dotter 1837), dräng (1825-1829) hos Erik Andersson i Södra Latikberg,  nybyggare i Litsjönäs (-1845), Saxnäs, Bångnäs (1845-66), Granhöjden (1862 26/3-), Rönnes (1866), vidare från Rönnes till Granhöjden (1866 26/3-), alla i Vilhelmina socken.
 
Svärfadern Karl Erik Vinberg överlämnade sin nybyggesdel i Saxnäs mot förgångar till sin måg Olof Hansson. Denne sålde hälften av nybyggesdelen åt Per Danielsson mot skyldighet för denne att erlägga hälften av förgångarna till Vinberg och hans hustru. Per Danielsson hade hitills bott såsom inhysesman i byn Malgovik och under den tiden börjat upparbeta åt sig ett ny-bygge tätt invid byn Hornsjö, men kom sig icke för att ansöka om tillstånd att få anlägga detta nybygge. Han hade nu blivit nybyggare i Saxnäs.
     
Andra nybyggesdelen sålde Olof Hansson åt Johan eller Jan Persson från Granliden. Denne unge man var son till Per Salomonsson i Granliden. Olof Hansson lät sedan insyna åt sig nybygget Bångnäs av de lägenheter, som Zakarias Bång hade fått utsynade för sitt tillämnade nybygge, vilket han ej erhöll tillstånd att få anlägga.  
     
Enligt ”Gamla byar i Vilhelmina”, del I-II kap 33 Bångnäs, s. 77-112, berättar O. P. Pettersson:  
     
Att Olof Hansson, som av Zakarias Bång hade köpt den rätt han kunde äga till nybygget Bångnäs, ingav till K. B. ansökan att få anlägga och upparbe-ta ett nytt krononybygge av de lägenheter, som Johan Zakarias Bång hade lå-tit utsyna till ett nybygge med namnet Bångnäs (Pettersson; not 24, = Enl K. B:s utslag den 31 mars 1846 (nedan s. 99) fortsatte Olof Hansson för egen räkning Zakarias Bångs påbörjade anhållan). Anläggningssyn förrättades ånyo (den 28 april 1845) med anledning av den ansökan, som Olof Hansson hade ingivit. Vid denna syn befanns att Olof Hansson hade redan hunnit med att utföra följande arbeten på näset vid Gaskeliteforsen (Pettersson; not 25, = Enl K. B:s utslag (nedan s. 100) anförda syneprotokoll skulle Bång ha utfört dessa arbeten. jfr exkursen nedan s. 103):
 
Uppbyggt en stuga: 11 alnar lång, 7 ½ alnar bred och 9 varv hög, samt huggit bort skogen och rensat upp höland omkring stugan för en kostnad av 24 skilling banco.Den 31 mars 1846 utföll anläggningsutslag å nybygget för dess dåvarande innehavare Olof Hansson, varigenom åt honom beviljades rättighet att an-lägga och upparbeta nybygget Bångnäs under följande villkor:
 
1:o att åboen å nybygget under en tid av 25 år, beräknade från och med 1846 till och med 1870, skulle åtnjuta frihet från alla skatter och besvär; - 2:o att han skall verkställa nybyggnader och odlingar för minst 16 riksdaler 32 skillingar banco om året; - 3:o att vad som tillgöres behörigen vidmakthålles; - 4:o att innehavaren skall, dess förr ju heller, men ovillkorligen inom 1850 års slut på stället sig husligen nedsatt och sedermera där ständigt förbliva, till vilken ända högst nödiga samt mot behovet avpassade boningsrum och ut-hus under tiden böra uppföras och inredas; - 5:o att varken gröda eller spillning må av åboen från nybygget bortföras; - 6:o att åboen bör noga vårda skogen från åverkan och skogseldars härjningar samt varken själv eller ge-nom andra densamma till annat än byggnader och vedbrand använda, till vil-ket sistnämnda ändamål ej må begagnas annat än förtorkade träd, stubbar, rötter och vindfällen, så länge sådana äro att tillgå, och – 7:o att åboen för övrigt ej må vidtaga eller tillåta sådana åtgärder, som kunna leda till nybyg-gets skada och avsaknad vid äventyr att varda skild från besittningsrätten och ålagd att till en efterträdare med penningar ersätta det belopp, vartill försummelsen eller vållandet kan uppskattas.
 
Av befolkningen i trakten har detta nybygge aldrig kallats Bångnäs, utan det har in i nyaste tid fått heta Litsjönäs.
 
Olof Hansson sålde hälften av sitt nybygge till Anders Gabrielsson från Klimpfjäll. Denne man byggde sig ny gård på östra delen av det utsynade åkerlandet vid norra sidan av Vuollelite eller Litsjön, men överlämnade efter en tid denna hemmansdel åt sin styvson, Anders Johansson. Denne man blev längre fram i tiden bonde på ett hemman i byn Lövberg. Olof Hansson bodde en ganska lång tid kvar i sin gård på näset vid Gaskeliteforsen (Pettersson; not 30, = Tydligen under svåra umbäranden såsom framgår av det sockenstämmoprotokoll av den 19 augusti 1849, som anföres i exkursen nedan s. 103), men sålde sitt hemman slutligen till Erik Arvid Andersson.
 
Som författaren till ”Gamla byar i Vilhelmina” berättar, gick det onda ryktet i kapp med Bång till Vilhelmina. Vid sockenstämma den 29 september 1832 protesterade bönderna i Vilhelmina mot Bångs ansökan om nybygge inom socken. Sockenstämmoprotokollets § 6 moment 3 lyder:
 
Undertecknad gaf till känna, att följande personer hade anmält sig till inflytning i församlingen, neml.
 
1:mo Skomakaren Zacharias Bång med hustru och barn ifrån Degerfors;  
 
2:o Torparen Johan Rask ifrån Stöde med hustru och barn;
 
3:o Nybyggaren Jonathan Björklund med hustru och barn ifr. Bjurholm;
 
4:o Samuel Nathanaelsson med hustru ifrån Bjurholm;
 
5:o Lars Andersson ifr. Torps Socken i Medelpad med hustru och barn;
 
6:o Johan Edman med hustru och barn ifrån Umeå;
 
7:mo Nils Jacob Sjölin från Bjurholm, som nu dock säges hafva rymt till Norrige, och vistas der under namn af Nils Johan Vesterlund;
 
8:o Johan Gabrielsson äfven ifrån Bjurholm med hustru och barn; Och frågades, om församlingen lämnade sitt bifall till deras intagande?
 
Härpå svarades, att församlingen väl viste, att alla dessa voro fattiga, som icke längre förmått behålla sina hemman eller torp i de församlingar, derifrån de kom-mit, och huru litet de förmådde föda sig och de sina, eller ens syntes hafva någon alfvarlig tanke därom, det hade de ock erfarit, sedan de kommit hit, och redan öfver året vistats i församlingen, såsom förhållandet är med de fleste: ty en del sitta inhyses, och jemte tiggande tära på de sista ringa qvarlefvorna af all deras egendom: en del hafva begifvit sig till någon tract under föregifvande, att upptaga nybyggen, utan att ett sådant föregifvande engång i så måtto blifvit uppfylldt, att de föranstaltat syn till någon nybyggesanläggning, eller å samma tract verkställt något arbete, utan hafva mest tillbragt tiden med stryka ikring och lefva af andra; en, neml. skomakar Bång hade väl haft syn på några lägenheter till nybygges anläggning, men Lappar, som skatta för landet, bestrida för samma ändamål samma lägenheter, och ehuru denna sak ännu ej blifvit afgjord, är det dock tämligen påtagligt, att Bång på sina gamla dar och i sitt utblottade tillstånd icke kan genomgå de mödor och svårigheter, som fordras till ett nybygges upptagande.Då förhållandet med de anmälda ofvannämnde personer är sådant ansåg för-samlingen sig, i stöd af Kungl. kungjörelsen af den 5 Dec. 1788, hafva fog, att icke bifalla alla de andras af åfvan upräknade personer intagande, utom den sistnämnde, neml. Johan Gabrielsson, som synes hafva bättre omtanka för sin framkomst. – hvilket skulle dem förständigas.Vilhelmina ut supra in fidem P. O. Grönlund. Rätt utdraget betygar: P. O. Grönlund, Kyrkoherde.
 
En god sammanfattande överblick över Zakarias Bångs strid för att erhålla tillstånd att anlägga nybygget Bångnäs och myndigheternas förhalningar i detta ärende giver K. B:s utslag för nybygget av år 1846 (Pettersson; not 36, = Länsstyrelsens arkiv i Umeå, Utslags- och resolutionskoncept 1846, n:o 177, den 31 mars).
 
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Westerbottens höfdingedöme Utslag uppå numera aflidne förra förstärkningskarlen Johan Zackris Bång, först den 7:de juli och 9:de September 1831 gjorda, och efter förordnad och den 11:te juli 1832 hållen syn, under den 5:te Februarii 1833 förnyade anhållan, om tillstånd att få inrätta och uparbeta ett krono Nybygge af dertill tjenliga lägenheter å odisponerad krono all-männing inom Wilhelmina socken; Gifvet å Landskontoret i Umeå den 31 mars 1846. Wid i anledning af sökandes förnyade anhållan den 5 Februarii 1833 förordnad och den 26:te Augusti 1836 hållen syn är en ord ifrån ord så lydande beskrifning författad:
 
År 1836 den 26:te Augustii företogo sig undertecknade att enligt Konungens Be-fallningshafvandes höggunstiga förordnande uti Resolution under den 5:te Februarii 1833, syna och beskrifva de lägenheter hvaraf F. d. förstärkningskarlen Johan Zacharias Bång vid och omkring Litsjöarne i Wilhelmina socken och Åsele Lappmark ansökt få inrätta ett Nytt krono Nybygge; Vid hvilken förrättning efter förut behö-rigen kungjord termin, endast sökanden Bång var närvarande då följande beskrifning blev uprättad:
 
Åker och Gårdsstället för ansökte Nybygget upvistes nu circa 7 mil i Västnordväst från Vilhelmina kyrka, vid norra sidan af Vulelite-sjön och södra sidan af ett från Njaka fjället utgående högt berg, hvarest marken, som lutar emot söder är bestående af mörkbrun bergjord, hvilken befans mindre stenig, men på åtskilliga stäl-len genomskuren af sumpiga myrdahlar. Vidden å denna mark, beväxt med Granskog ansåges till Ett Tunnland, som i upodling kommer att kosta Tre Riksdaler Kapplandet.
 
Till ängar upvistes:
 
Odlingsmark [utesluter här att återge, odlingsmarkens antal lass naturlig slott och odlingsland, samt odlingskostnaden].
 
Fodervägarne blifva för deras steniga och ojemna beskaffenhet till det mästa ganska besvärliga. Timmerskogen af Gran är nära af sämre beskaffenhet. Muhlbetet är på Njakafjället bergeligt. Husbehofsfiske kan idkas uti Vulelite, Gaskelite, Bie-lite och Gäddsjön och Qvarn ställe finnes nära uti Baksjö eller Fetsjöbäcken. Som ängeslägenheterna äro mycket svaga och vidt kringspridda samt fodervägarne af besvärlig beskaffenhet, anse Synemännen ansökte Nybyggesinrättningen ganska betänklig, dock om arbete med ovanlig drift till odlingsmarkens och vägarnes förbättring användes, torde hända det en åbo här blifver besuten.Vulelite ut supra Eleaz Rhén. Pehr Jacobsson i Skansholm F. d. Nämdeman (bomärke). Elias Edman i Strömnäs kronohemmans åbo (bomärke).
 
Sedan sökanden Bång genom afhandling den 10:de April nästlidet år (Pettersson; not 42, = Alltså år 1845), afstått sin på ofvanberörda ansök-ningar grundade rätt till Nybyggaren Olof Hansson från Saxnäs, och denne sistnämnde uti en den 2:dra derpå följde Maij hit ingifven skrift för sin räkning fortsatt den förres påbörjade anhållan, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvan-de uti Resolution af sistnämnda dag förordnat, att, då förhållandet betydligen kunde hafva förändrat sig sedan den 11:te Juli 1832 och den 26 Augusti 1836 då besigtning å lägenheterna förrättades, ny syn å desamma borde anställas; Och har till följe deraf en så beskaffad förrättning blifvit hållen, som inhämtas af en dervid beskaffad så lydande beskrifning.
 
År 1845 den 28:de Junii blef till ödmjukaste följe af Konungens Befallningshafvandes förordnande uti Remisorial Resolution under den 2:dra sistlidne Maj, syn förrättad å de lägenheter som förre Förstärkningskarlen J. Z. Bång upfunnit och hvaraf Olof Hansson i Saxnäs ansökt få inrätta ett nytt krono Nybygge; Wid hvilken förrättning, efter förut kungjord termin, sökanden samt Drängen Nils Larsson från Fjällboberg, sig instälde, då följande beskrifning blef uprättad:
 
De lägenheter hvaraf Sökanden åstundar få inrätta ett nytt krono Nybygge, blef vid nu derå företagen besigtning, befundna, aldeles på samma sätt, som den deröfver, under den 26:te Augustii 1836 uprättade Syne beskrifning utvisar; och har ifrågavarande lägenheter, icke blifvit disponerade till annan ny hemmans inrättning eller fått någon förändring, vidare, än att förbemälde Bång, vid öfre ändan af Woulelitesjön, uppsatt en stuga med 2:ne rum, 11 alnar lång, 7 ½ dito bred, 9 hvarf hög, något bristfällig värd 4 Rdr, och utröjdt skog å samma ställe för 24 sk. Banco; men som Drängen Nils Lars-son från Fjällboberg, nu yrkade att uti Nybygges inrättningen till hälften med Sökanden få deltaga, på den grund, att de utsynte lägenheterne ligga innom det Lappland, som hans fader Lars Larsson i lifstiden innehaft och hvaraf äfven han varit sinnad anlägga nytt Nybygge, våga Synemännen till Konungens Befallningshafvandes pröfning ödmjukast hemställa, huruvida Nils Larsson, till sitt anspråk härutinnan kan hafva något fog. Saxnäs dag som ovan. Eleaz. Rhén. Pehr Jacobsson i Skansholm. Salomon Pehrsson i Granliden.
 
Detta mål har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uti öfvervägande tagit; Och alldenstund ett nyhemman möjligen kan inrättas och uparbetas af de uti ofvan intagna beskrifning omförmälta lägenheter, hvilka efter hvad utredt finnes, äro såsom hittills odisponerade att anse; Fördenskull och då ödelandets nyodling, så vidt ske kan, bör medgifvas och befordras, pröfvar Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skäligt bifalla, att af lägenheterna må inrättas och upodlas ett krono Nybygge i Wilhelmina socken, med namnet Bångnäs under följande vilkor, nämligen: att åboen under en tid af tjugufem år, beräknade ifrån och med det innevarande till och med år 1870, åtnjuter frihet från alla skatter och besvär; att åboen skall ifrån ifrån och med detta år och till dess annorlunda förordnadt varder, verkställa nybyggnader och odlingar för minst sexton Riksdaler trettiotvå skillingar banco om året, beräknadt efter i orten gällande pris å dagsverken och sådana byggnadsämnen, som ej kunna på stället erhållas, utan måste genom köp anskaffas; att hvad som tillgöres, dessutom behörigen vidmakthållas; att innehafvaren af Nybygget, skall dess förr ju häldre men ovilkorligen inom 1850 års slut, på stället sig husligen nedsätta och sedermera ständigt förblifva boende, till hvilken ända högst nödiga samt emot behofvet afpassade boningsrum och uthus under tiden böra upföras och inredas; att hvarken gröda eller spillning må af åboen från Nybygget bortföras, under hvad förevändning som hälst; att åboen må noga vårda skogen från åverkan och skogseldars härjningar samt hvarken själf el-ler genom andra använda densamma till annat än byggnader och vedbrand, till hvilket sistnämnda behof ej må begagnas annat än förtorkade träd, stubbar, rötter och vindfällen, så länge tillgång på dylika ännu finnes, och att åboen för öfrigt hvarken må vidtaga eller tillåta några så beskaffade åtgärder och förfoganden, som kunna leda till Nybyggets skada och afsaknad, vid äf-ventyr för honom, om något af hvad sålunda är föreskrifvet, icke fullgöres och iaktages, att varda skiljd från besittningsrätten och ålagd, att till en efterträdare med penningar ersätta det belopp, hvartill försummelsen eller vållan-det kan upskattas: Öfver hvilket allt –vederbörande krono Betjent tillkom-mer att hafva ansvarig upsigt.
 
Beträffande besittningsrätten till sålunda till anläggning beviljade Nybygget så emedan drängen Nils Larsson, hvilken hvarken styrkt sig ega god fräjd eller för åboskyldigheternas upfyllande borgen stäldt, icke gittat visa sig ega någon företrädesrätt till den mark å hvilken lägenheterna äro belägna; Ty varder det af honom vid syneförrättningen väckta anspråk på del i besittningsrätten ogillade, samt sökanden Olof Hansson, den der styrkt sig ega god fräjd samt för åboskyldigheternas upfyllande borgen ställt, till åbo på Nybygget antagen: Börandes detta utslag genom den sistnämndes försorg vid nästa upbördsstämma i Åsele Lappmark, för kronofogden upvisas. Anvisning. År och dag som ofvan G. Montgomery  P(er) L(undmark).
 
Det syneprotokoll av den 26 augusti 1836, som K. B. här anför, visar up-penbarligen väsentliga överensstämmelser med det av förf. anförda syneprotokollet (Pettersson; s. 86-87) av den 11 juli 1832. Lassantalen naturslått och rödningsland är desamma och antalet myrar likaså. Syneprotokollet för år 1836 är emellertid betydligt omständigare vid angivandet av odlingslägenhe-terna, och myrarnas namn är här uppräknade. Man har därför anledning förutsätta, att förf:s syneprotokoll i själva verket skulle vara ett sammandrag av protokollet från 1836. Det är emellertid riktigare att i första hand tänka sig, att synemännen vid 1832 års syn förfar alltför sumariskt. Denna syn visade sig därför otillräcklig. Och då K. B. efter upprepad ansökan av Bång förordnade ny syn, formade synemännen det nya syneprotokollet till på samma gång en bekräftelse och ett fullständigande i enskildheter av syneprotokollet från år 1832.
 
Såsom redan nämnts förrättades synen den 26 augusti 1836 med anledning av Bångs förnyade ansökan, och Bång var förutom synemännen den ende närvarande vid förrättningen. Man måste därför antaga, att Zakaris Bång vid denna tidpunkt ännu ej definitivt uppgivit hoppet om tillstånd att anlägga ett nybygge i Bångnäs. Om Olof Hansson redan då hade övertagit eller var i färd med att övertaga Bångnäs, borde denne ha varit närvarande vid syneförrättningen, och framför allt borde Bång, som väl vid detta lag kände de särskilda svårigheter en ansökan i hans namn mötte, ha överflyttat ansökningen på Olof Hanssons namn.
 
Det är emellertid å andra sidan uppenbart, att Zakarias Bång under de närmaste åren flyttade från Bångnäs, varefter köpehandling mellan honom och Olof Hansson ej skrevs förrän år 1845. Senast år 1839 måste man nämligen antaga, att han flyttade till Fjällboberg.
 
Här möter vi alltså ett exempel på hur händelserna i verkligheten ligger årtal före de kamerala urkundernas dateringar. Orsaken är naturligtvis den, att nybyggarna för långa tider nöjde sig med muntliga avtal sinsemellan. Få av dem var skrivkunniga, och författandet av köpeavhandlingar och ansök-ningar om införsel i nybyggen beredde dem kostnader och besvär. De måste antingen invänta en skrivkunnigs besök eller också själva uppsöka en sådan. Då ju avstånden var stora och samfärdsellederna primitiva, kunde det dröja lång tid, innan ett gynnsamt tillfälle yppade sig. Till detta kom också i många fall en inneboende tröghet och oföretagsamhet och välgrundade ekonomiska betänkligheter inför alla kontanta utlägg, hur små de än var. På grund av des-sa orsaker uppsköts ofta skriftliga avtal och ansökningar, tills de tvingades fram av de yttre omständigheterna. Sålunda är köpeavhandlingen mellan Za-karias Bång och Olof Hansson dagtecknad den 10 april 1845, två dagar före Bångs död.
 
Man kan emellertid fråga sig, om det långa dröjsmålet för Bångs vidkommande hade sin grund i ovannämnda orsaker. Bång hade ju tidigare och även under sina sista år visat både företagsamhet och ihärdighet i sina strävanden att erhålla tillstånd till en nybyggesinrättning. Måhända gav han i själva verket under hela sin levnad aldrig helt upp hoppet att mottaga utslag på sin ansökan om nybygget Bångnäs. Han kunde visserligen knappast i sin ålders dagar ha ämnat flytta tillbaka till Vuollelite, men kanske betraktade den gamle envise soldaten nybygget Bångnäs som en princip- och äresak? Eller berodde dröjsmålet med köpeavhandlingen på bristande initiativ hos den nye åboen Olof Hansson, som ju främst hade intresse av att få köpet stadfäst? Hur som helst är det uppenbart, att Zakarias Bång på dödsbädden skriftligen överlät Bångnäs till Olof Hansson. Då hade inte fullt nio år förflutit efter den sista synen i Bångnäs, utan att K. B. hade träffat något avgörande i saken.
 
Men efter överlåtelsen och Bångs död tog händelserna åter fart. Det vill synas, som det förnämsta hindret för en nybyggesinrättning i Bångnäs då var undanröjt. Då Olof Hansson fortsatte Bångs fjorton år gamla anhållan, för-ordnades ny syn, förrättad den 28 juni 1845, varvid alla lägenheter befanns som år 1836. Likväl beviljade K. B. nu efter endast åtta månaders betänketid rättighet år Olof Hansson att inrätta och uppodla krononybygget Bångnäs.
 
Den ringa byggnad och odling, som mellan synerna åren 1836 och 1845 hade verkställts på näset överst i Vuollelite, tillskriver syneprotokollet från år 1845 Zakarias Bång. Förf. uppgiver däremot (s. 91), att arbetet på Litsjönäset hade utförts av Olof Hansson. Man bör ej här utan vidare giva de arkivaliska källorna företräde. Eftersom Bång ända till den 10 april 1845 juridiskt sett varit Bångnäs´ ägare, föll det sig väl nödvändigt för synemännen att vid synen den 28 juni samma år uppgiva honom såsom den som hade utfört byggnads- och röjningsarbeterna. I verkligheten hade emellertid Olof Hansson bott på näset i en lång följd av år och under denna tid sannolikt byggt och röjt det mesta av de arbeten, som hade verkställts på detta gårdställe.
     
Olof Hansson nådde aldrig välstånd på sin gård. Han drabbades av olyckor och tycks ej heller ha varit någon dugande nybyggare. Om det vittnar ett sockenstämmoprotokoll från den 19 augusti 1849, vars §4 lyder:
 
Ordföranden framställde till Socknemännens behjertande Nybyggaren Olof Hansson i Litsjönäs usliga belägenhet i anseende dertill att han förlorat de tvänne kor han egt och hade ingen tillgång att försörja hustru och barn, och önskade att de på något sätt ville bispringa honom Olof Hansson; härpå afgåfvo de det yttrande att de ansågo Olof Hansson icke kunna hjelpas eme-dan han icke ville bjuda till att hjelpa sig sjelf, anseende de för bäst att taga hans barn på Socken och låta honom och Hustrun erhålla arbete någon tid nere i Socken hos hvar och en bonde; till afhjelpande af ögonblickets nöd skulle han erhålla något litet ur fattig Cassan för uppköp af matvaror.
 
År 1850 bodde Olof Hansson dock ännu kvar enligt specialjordeboken för Åsele lappmark (1850), som för det oskattlagda nybygget Bångnäs upptager tvenne åbor, nämligen Olof Hansson och Anders Gabrielsson. Vid denna tidpunkt hade alltså Olof Hansson överlåtit halva sitt nybygge till Anders Gabrielsson. Jordebokens uppgift bekräftas av kyrkböckerna i Vilhelmina, enligt vilka Anders Gabrielsson, född år 1814 och år 1840 inflyttad till Lövberg i Vilhelmina från Lycksele församling, år 1847 gifte sig med Brita Andersdotter i Klimpen, född 1815 och inflyttad från Sidensjö församling i Ångermanland 1846. Samma år 1847, flyttade de två nygifta till Litsjönäs.
 
O. P. Petterssons uppgift att Olof Hansson skulle ha sålt en nybyggeshälft till Johan Gabrielsson från Klimpfjäll beror på ett misstag, som genom namnlikheter och andra tillfälligheter som ligger nära till hands. Brita Andersdotter hade i ett tidigare äktenskap en son vid namn Anders Johansson, född 1833, som nu blev Anders Gabrielssons styvson. Denne Anders Johansson övertog senare hemmanet i Bångnäs och gav sin mor och sin styvfar förmåner. Av Anders Johanssons farsnamn har förf. – eller troligare hans sagesmän – förletts till att kalla den man, som de trodde var hans fader, Johan istället för Anders.
 
Misstaget ligger nära till, eftersom det vid denna tid verkligen bodde en nybyggare i Lövberg vid namn Johan Gabrielsson, som tidigare hade varit bosatt i Klimpfjäll, och som hade en son vid namn Anders Gustaf Johansson. Hans andre son Gabriel Johansson tycks till och med en kort tid, sedan han senast och troligen år 1866 hade sålt sin hemmanshälft i Lövberg till Anders Johansson från Bångnäs, ha varit bosatt å denna gård i Bångnäs, innan han flyttade vidare till Idvattnet i nedre delen av socknen. Men hans fader eller broder ha aldrig, vare sig enligt kyrkoböckerna eller förf:s egen skildring av byn Lövbergs historia, varit bosatta i Bångnäs.
 
Inhysesmannen Olof Hansson i Rönnes, en son till avskedade soldaten Hans Fors från nedre landet, hade hos K. B. anhållit om tillstånd att få anlägga ett nytt krononybygge på kronoallmänningen emellan byarna Rönnes och Strömnäs. År 1861 den 13 juli förrättades med anledning av denna ansökan anläggningssyn på det tilltänkta nybygget Granhöjden.  
 
Sökanden uppvisade till gårdsställe och åkerodlingsmark en trakt vid Sämsjörået invid Sämsjön vid den s.k. Granhöjden. Denna trakt innehåller en större vidd dugligt och gott åkerodlingsland på fast botten, bestående av fet, kalkblandad svartmylla, mer eller mindre stenbunden, vid frostfritt läge, lutande mot söder och beväxt med gran- och björkskog, därav till denna ny-byggesinrättning utsynades en vidd av 12 tunnland duglig mark till åker och lindor. Att odla åker härstädes kostar omkring 5 Rdr kapplandet. Några äng-eslägenheter att utsyna för nybygget hade sökanden icke att uppvisa, emedan alla sådana i trakten runt omkring redan var utsynade och lagda under Rönnes och Strömnäs byar. Timmerskog till husbehov fanns i närheten även mullbete. Husbehovsfiske fanns att få i Malgomajsjön och Gransjöarna. Då dessa lägenheter, efter vad vid syneförrättningen blivit utrönt, är odisponerade samt i anseende till åkermarkens vidd och godhet, finner synemännen, att dessa lägenheter är av den beskaffenhet att därav kan inrättas ett särskilt krononybygge, och vilja de därför tillstyrka att åt sökanden, Olof Hansson, och hans måg Daniel Pålsson må medgivas tillstånd att inrätta detta nybygge med namnet Granhöjden.
 
Genom utslag av den 26 mars 1862 medgav K. B. rättighet åt Olof Hansson och hans måg Daniel Pålsson att anlägga och upparbeta krononybygget Granhöjden, och skulle de å detta få åtnjuta 25 frihetsår från skatt och ränta, men vara skyldiga att under frihetstiden verkställa byggnads- och odlingsarbete för minst 50 Rdr Rmt årligen. År 1866 befanns nybygget vara i följande tillstånd:
 
Byggnad
 
1:0 Stuga: 22 fot lång, 16 fot bred och 6 fot hög. – 2:0 Fähus med port och lada. – 3:0 Stall med port och lada. – 4:0 Mjölkbod. – 5:0 2 hölador. – 6:0 Gärdesgård: 600 fot lång.
 
Odling
 
1:0 Öppen åker till en vidd av 8 kappland. – 2:0 Avröjt och rensat höland till 4 skrindlands vidd. – 3:0 Uppröjt äng i ett rå till 3 skrindlands vidd.
 
 
Källa, bl a:
 
Pettersson, O. P., Gamla Byar I Vilhelmina, del I-II (1982), [I-IV fördelade på två band. Facsimileutgåva]
 
 
Mvh
 
Peder Andersson
 
Ps. Jag misstänker att Johan Zakarias Bång kan ha kopplingar till Resande-folket, vilket Olof Hanssons ättling gifter in sig i, nämligen en dotterdotter, gift med hästskäraren i Backsvedjan, Tåsjö sn, Ångermanland Anders Olof Andersson (1863-1916), son till Anders Olof Nilsson (ibland även Anders Olofsson, Tattar Anders Orsen), kallad Guldtattaren (f. 1828, levde 1900). Johan Zakarias var gift med N. Baudin.

2006-08-07, 00:51
Svar #27

Utloggad Gunilla Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 620
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 23:51
    • Visa profil
Har Zacharis Bång något att göra med Nils Pauli Bång?

2006-08-08, 16:36
Svar #28

Peder Andersson Kalix

Pöytyä - begravda
 
Död  Begravd  By  Gård  Person  Dödsorsak  år  m.  v.  d.
 
 
21.2.1811  .3.1811  Raumo     resande Simon Bong  oang.sjuk.  37          
 
 
Källa: Hiski, sökdatabas Finland

2006-08-08, 17:18
Svar #29

Peder Andersson Kalix

Artilleriförsamlingen på Sveaborg - Viaporin tykistöseurakunta - döpta
 
Faderns efternamn: BÅNG => Bång.  
Född  Döpt  By  Gård  Far  Mor  Barn
 
13.9.1781  14.9.1781        Handt: Eric Bång.  Christina Ahlfeldt.  Eric.
 
27.4.1783  28.4.1783        Handtl: Eric Bång.  Christina Johans:d:r:    Carl Johan.
 
15.5.1786  16.5.1786        Handtl: Er: Bång.  Christina Söderberg.  Maria Elisabet.
 
16.11.1788  16.11.1788        Const: Eric Bång.  Christina Bång.  Hedvig Ulrica.
 
23.8.1793  24.8.1793        Const: Bång.  Christina Bång.  Helena Sophia

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna