Författare Ämne: Bure (Zebråzynthius) (läst 10632 gånger)

Mathias Söderström · 2011-04-02, 11:32

Följer diskussionen om Bure ätten med intresse, då jag själv härstammar från denna.
Undrar hur långt tillbaka i Bureätten kan man ta upp i sitt släktträd och ändå behålla det som trovärdigt?

/Mathias

Magnus Eriksson · 2011-06-07, 22:56

Nu är Wikipediaartikeln om Bureätten omarbetad från grunden, bl.a. av Urban Sikeborg, och koncensus har i stort sett nåtts bland de inblandade författarna som i många år kämpat med artikeln. Artikeln har därmed fått en liten grön stjärna pga status som Rekommenderad/Läsvärd artikel. Artikeln förhåller sig skeptisk till de mytiska äldsta släktleden och redogör för vad man (enligt bl.a. Sikeborg) kan anse vara historiskt verifierat. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bureätten.

Dessutom har Wikipediakategorin Bureätten skapats, som är en lista över kända Bureättlingar med en egen Wikipediaartikel. I dagsläget har den 336 artiklar, och är begränsad till dem födda före år 1800. (Inte enbart adelsätten Bure.) Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Bureätten .

(Meddelandet ändrat av mange01 2011-06-07 23:06)

Patrick von Brömsen · 2011-06-08, 08:08

Väldigt trevlig sida. Fast fighten lär väl fortsätta!

Skulle man inte kunna lägga in denna länk även under släkter Bureätten på någon central plats så att den inte går att missa. Kanske högst upp under just diskussion och låta den gå före bokstaven A? Då behövs ju ett ingripande utav webansvarig? Varför jag tycker så är att det är just en tråd med oerhört av inlägg, där mycket olika uppgifter på nätet figurerar. Det blir lättare för nästkommande att själv då bilda sig en uppfattning om det ena eller andra.

Vänligen Patrick

Moderator Släkter · 2011-06-08, 10:47

Bra förslag, Patrick! Länk till Wikipedia finns nu överst på startsidan för Släkter - Bureätten.

Carl Szabad · 2011-06-08, 11:15

Mitt inlägg från 1 april har nyligen blivit inaktuellt. Tack var det nya fyndet för några veckor sedan av Johan Bures originalhandskrift från början av 1600-talet, som Urban Sikeborg nu håller på att analysera, har fel i de tre tidigare kända 1700-talsavskrifterna kunnat korrigeras. Min äldsta ana på den tveksamma grenen, kyrkoherden Andreas Nicolai Burman i Lövånger född ca 1590, visar sig nu vara bekräftat identisk med en son till Nils Andersson i Bureå, som i samtliga avskrifter skrivits d[öd] i Uppsala, medan det i originalkonceptet står dj[äkne] i Uppsala. En liten bokstav som betyder så mycket.

Erik Holmlund · 2011-06-10, 02:15

Carl> Mkt bra att Sikeborg gör den analysen av originalhandskriften. Jag är mycket nyfiken på vilka andra korrigerar som kan tänkas göras. Är det pågående arbete, eller finns fler slutsatser från hans nya studier att läsa om någonstans?
Apropå Andreas Nicolai Burman(ANB) så har jag alltid tyckt det verkat lite konstigt att Nils Anderssons son skulle ha dött i Uppsala, noteringen tycktes konstig, men ingen mening grotta i det nu. Väldigt bra att det blev utrett hur det ligger till. Apropå ANB så verkar väldigt många forskare ha bommat att han var kapellan i Skellefteå sn 1617-1620, så kopplingarna till socknen var flera. Och detta med att det nu tycks bevisat att ANB var son till Nils Andersson i Bureå kan faktiskt leda till att ytterligare en Burman-gåta knäcks, nämligen denna:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/4002.html?1249988966

Carl Szabad · 2011-06-10, 09:06

Urban har skrivit en artikel till årets årsbok som gissningsvis belyser nya fynd.

Att ANB var kaplan även i Skellefteå framgår ju redan av herdaminnet, men då måste man läsa rättelserna i slutet av band 4. Det kanske även finns uppgifter i de numera lättillgängliga landskapshandlingarna som ytterligare kan bättra på hans biografi.

Anledningen att jag varit ambivalent till notisen i avskrifterna att Anders Nilsson avled som ung i Uppsala beror på att han förekom på två olika ställen i genealogin, både på fädernet och mödernet. Alla tre avskrifterna angav att han var studiosus i rollen som son till modern Marit Andersdotter, men att han var d. eller död i Uppsala som son till fadern Nils Andersson i Bureå, båda bördiga efter Olof Hersesson i Bureå (såvida inte det nyupptäckta originalet raserar den gemensamma anfadern). Den latinska anteckningen under moderns familj om att han studerade, vilket torde avse universitetet, är tillskriven i efterhand och därför senare. Noteringen under faderns släkt att han var djäkne innebar att han vid den tidpunkten studerade på lägre nivå, gymnasium eller trivialskola.

En annan indikation på att det handlar om rätt person är att i Uppsala universitets matrikel för de äldsta åren, från 1595, finns det före 1620 bara en enda Anders Nilsson av de ca 1500 eleverna för den tidsperioden, och det är ANB som där skrivs Bothniensis (från Väster-/Norrbotten) och han skrivs in i februari 1612, vilket stämmer bra med Buregenealogins noteringar.

Stefan Simander · 2011-06-12, 08:57

Tack var det nya fyndet för några veckor sedan av Johan Bures originalhandskrift från början av 1600-talet, som Urban Sikeborg nu håller på att analysera, har fel i de tre tidigare kända 1700-talsavskrifterna kunnat korrigeras.

Det vore mycket intressant att få veta mer om detta nya fynd och hur det upptäcktes och var och av vem, osv!!

Stefan Nyfiken i en strut Simander

Bo Holmstedt · 2011-06-12, 13:51

Ska man av Wikipediaartikeln dra slutsatsen att det endast är ättlingar till Anders Olofssons son Anders Burman som är riktiga Bureättlingar?
Enl. Leif Boströms utmärkta hemsida (se längre ner i artikeln) hade Anders Olofsson fler barn och även en bror Olof Olofsson. Denne Olof hade bl.a. en sonsonsdotter Cecilia som även kallas Cecilia Bure när hon var gift med Hans Andersson på Bureå 6.
Jag är inte ättling till Cecilia men har närstående som är det. Skall dessa nu glömma att de är Bureättlingar?

Hälsningar
Bosse

Eva Dahlberg · 2011-06-12, 14:46

Stefan (och andra), det finns en artikel om fyndet i Släkthistoriskt Forum (nr3/2011, sid 36-39, skriven av Urban Sikeborg) som kom i veckan om detta, om man inte prenumerera så finns den väl på bibliotek och hos släktforskarföreningarna

För den som är intresserad av artikeln i årsboken som kommer ut i sommar, så går den att beställa till rabatterat pris t.o.m. den 23 juni 2011 här.

Hälsningar,
Eva

Stefan Simander · 2011-06-12, 15:25

Oh, tack Eva! Då får jag allt ta plasten på tidningen nu då!

Årsboken är redan beställd (som vanligt)!

Carl Szabad · 2011-06-12, 17:06

Bo! Det är uppenbarligen alldeles för många som kallats något på Bur-. Johan Bure var djupt fixerad vid det förledet, så många namn av den typen kommer säkert att försvinna från seriösa släktutredningar när den samtida verkligheten visat något annat. Jag upptäckte själv idag att den Andreas Nicolai Burman som jag omnämnde i inlägget 8 juni inte alls hette så. Han skriver under de mantalslängder som finns på SVARs sajt för åren 1642-1650 med Andreas Nicolai Bothniensis. Ingenstans skriver han sig Burman! Han skrivs också Bothniensis i Uppsala universitetsmatrikel när han skrivs in där 1612.

Björn Thunberg · 2011-11-17, 13:31

I en äldre upplaga av databasen Angur sägs föräldrarna till Andreas Nicolai Bur. förlåt Bothniensis vara Nils Andersson från Bureå och bakåt till Olof Hersesson är detta rätt eller?

Mvh.
Björn

Carl Szabad · 2011-11-17, 14:38

Ja. Se mitt inlägg från 8 juni.

Bertil Turesson · 2012-05-03, 09:22

I Urban Sikeborgs artikel i Släkthistoriskt Forum 2011/3 står ... Den är nu avfotograferad ... och ... Avsikten är att kunna publicera en kommenterad sammanställning av alla avvikelser, på Nättidningen RÖTTER eller i Släktforskarnas årsbok.

Vet någon hur läget är när det gäller ovanstående?

Vore det inte en fantastisk gärning om det avfotograferade materialet kunde erbjudas via Internet, antingen direkt på exv RÖTTER eller via donation till de kommersiella aktörerna, så att vi i landsbygden (Göteborg i mitt fall) kunde få läsa originalet?

Erik Holmlund · 2012-05-03, 15:24

Bertil> Intressant. Jag kan tycka att en sådan sammanställning med avvikelser skulle göra stor nytta om den publicerades på nättidningen Rötter. Det finns otroliga mängder med felaktigheter spridda kring Buregenealogin på nätet, och då vore det väldigt praktiskt om det också gick referera till en nätaddress som innehåller korrigeringar. Naturligtvis intressant även om det avfotograferade materialet kunde publiceras på nätet.

Urban Sikeborg · 2012-05-05, 08:29

Grundarbetet pågår och är halvvägs färdigt; under sommaren hoppas jag kunna avverka ytterligare en fjärdedel av handskriften. Vad jag gör, närmare bestämt, är att dels transkribera varje enskild personuppgift i Johan Bures autograf i finska Riksarkivet tillsammans med motsvarande uppgift i avskriften X37 i Uppsala Universitetsbibliotek, dels lägga in noteringar om vissa typer av avvikelser och föra statistik över dessa. Det rör sig om åtminstone 2.000 personer och en del av Johan Bures sena kommentarer är rätt krävande att behandla. Det finns en rad smärre avvikelser mellan autografen och avskriften, som att autografens Östen i Kåsböle i Lövånger i avskriften blivit Östen i Ryssböle i samma socken. Tiina Miettinen vid Tammerfors universitet arbetar med de personer som har koppling till Finland (och de är rätt många). Åtminstone själva analysen kommer att tryckas i någon publikation och på något sätt kommer förstås också själva databasen att göras tillgänglig. Hur det blir med fotografierna vet jag inte än, eftersom de är tagna av tredje part och det är svårt att få tillgång till den sköra handskriften i finska Riksarkivet. Men det löser sig väl också på något sätt, skulle jag tro.

Stefan Simander · 2012-05-05, 09:14

Utmärkt Urban, såväl informationen som arbetet! Heja, heja!

Bertil Turesson · 2012-05-05, 17:14

Urban!
Så bra med denna information direkt från källan. Jag, och säkert många andra, ser fram emot att Din säkerligen fantastiska bearbetning blir publicerad.
Det skulle vara intressant att veta vilken den fotograferande tredje parten är. Precis som Du påpekar blir det säkert svårt för någon kommersiell aktör att få tillgång till skriften för ytterligare en avfotografering. Det var av detta skäl jag föreslog att befintligt material borde doneras för publicering. Man kan ju hoppas att den som gjort fotograferingen inte har skäl att utnyttja monopol-situationen för egen vinning. Eller?

Ewa Sandberg · 2012-07-08, 11:52

Räntmästaren i Nöteborgs län, Kristoffer Bure, var gift med Maria Albogius, dotter till superintendenten i Narva Erik Johannis Albogius ohh Margareta Jostsdotter Steen. De hade (åtminstone) barnen Erik och Maria.

Erik (Ericus Christopheri) Bure var inskriven vid Åbo universitet 7/7 1687, i Dorpat 4/2 1691. Han prästvigdes i Narva. Var kyrkoherde i Nöteborg 15/3 1697, i svenska församlingen i Narva 15/1 1698, var assessor vid konsistoriet i Narva. Fördes i fångenskap till Vologda 1708, återvände till Narva mars 1716. Död i Narva juni 1716. Gift 1698 med Anna Maria Jacobsdotter, gift med Anna Elisabet Kettelwell.

Maria Bure var gift med rektorn vid trivialskolan i Nyen, kaptenen vid Ingermanlands och Karelens dragonregemente, kämnerspreses i Helsingfors Johan Mether (1672 - 1750), son till borgmästaren i Sordavala Johan Larsson Mether ohh Sara Bang. Maria dog i Stockholm 12/11 1742, på flykt.
(Källor: Herdaminne för Ingermanland under svenska tiden; Studentmatrikel för Åbo 1640-1852, kyrkböcker i Hiitola o Lampis fs)

Per Hellander · 2012-11-22, 03:05

Intressant!!

SDHK-nr 1902 Fastar vid transaktionen mellan ärkebiskopen och Radger var farthegn, dennes brorson spelbudhi
Not: Släktskap med Spelbudhi verkar mycket troligt.

SDHK-nr 4745 Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson
Not: Ytterligare möjlig koppling eftersom det tydligen oftast byttes fastigheter/mark inom familjen.

SDHK-nr 4354, Utfärdare Gudlav Bilders 1337-07-29.
Man har glömt att översätta slutet som i mitt tycke är mycket intressant eftersom vi har en koppling mellan Farteghn och Herse här
och i och med det kanske också Bure. Gudlav måste ha varit mycket rik när man ser gåvorna till kyrkan i Jämtland och Medelpad m fl.

consencientibus in supradictorum presencia Farthiegno. filio meo dilecto. Hærsero et Spielbodo filiis vxoris mee prenominate. =>

Översättning från latin av Samppa Asunta (2010-03-03)

Hærsero et Spielbodo filiis vxoris mee prenominate borde väl översättas: åt Härse och Spjälbod, söner till min förutnämnda hustru, förutsatt att det handlar om dativ!. Men kasusändelserna kan också tyda på ablativ, som motsvarar bl.a. prepositionen av. Hela pusslet kunde kanske tydas så: Närvarande vittnen var ärkebiskop Peter i Uppsala, Folke, kyrkoherde i Knivsta, Nils, kyrkoherde i Sunga, Nils Petersson, prebendat i Uppsala domkyrka, Jarl, kaplan till ärkebiskop Peter, Ketilvast, kyrkoherde i Tuna kyrka i Medelpad, Gunnar Larsson, Ingevald Gasabogh. (Så långt enligt Åsas länk, och fortsättningen torde bli: ) Till detta har i de ovannämndas närvaro (in supradictorum presencia) givit sitt samtycke Farteghn, min älskade son, samt Härse och Spjälbod, söner till min förutnämnda hustru. På detta sätt blir det i varje fall någon mening med det hela. Gudlev Bilder testamenterar alltså pengar och andra egendomar till kyrkor o.a. och hans laga arvingar försäkrar att de samtycker.

Mvh
Per Hellander, Umeå

Kerstin Norberg · 2013-08-14, 20:59

Lucia Andersdotter Bure f omk 1462 Bureå har en dotter Gunilla Jonsdtr
Lucias far Anders Olofsson Bure f omk 1425. Kan det vara rätt att Lucia och Gunilla hör till Bure ätten?
MVH Kerstin

Magnus Bäckmark · 2013-11-25, 09:59

Nya rön om Bure, se filmat föredrag av Peter Sjölund här: www.genealogi.net/filmade-foredrag-om-dna/.

Carl Szabad · 2013-11-25, 10:05

Den filen fungerar inte. Jag får beskedet att min browser inte stödjer den videotagen, men jag har aldrig haft problem med att se andra videofilemr.

Mats Ahlgren · 2013-11-25, 11:20

Den fungerar i de flesta läsare, men inte IE8 och firefox på XP, Html5 kan ge problem. Men titta då på
http://gfsupersok.se/filmer/20131123/baejhyfwy4rty3o57ow87fog836goor48f2.mp4

Carl Szabad · 2013-11-25, 11:41

Nu var jag ju där så jag såg föredraget lajv, men det här inlägget handlar ju om de som inte såg det. Och jag kommer inte in alls på den länkade adressen. Nu är vi off topic, men det bästa är väl att en film fungerar för de flesta (AF)läsare, inte i de flesta (webb)läsare.

Mats Ahlgren · 2013-11-25, 12:23

Direktlänken kan ta ett antal 10-tal sekunder att ladda, men den fungerar på de äldre läsare som jag testat.

Carl Szabad · 2013-11-25, 12:51

Eftersom filmen visade sig vara 1,4 GB stor behöver man en uppkopplingshastighet på sådär 500 mbit/sek för att få ner den på ett antal 10-tal sekunder. Inte så användarvänligt, mao.

Erik Holmlund · 2013-11-25, 13:43

Tack för att ni spelade in och laddade upp föredragen.
Otroligt intressant och värdefullt för oss som inte hade möjligheten att närvara.
Funkade klockrent för mig. Filmfiler blir av naturen stora, om det är en lång video och om man vill ha någorlunda kvalitet på videon. Det är en orimligt att förvänta sig en hypersnabb nedladdning av så långa klipp. Kan dock vara bra att upplysa om en videos längd i tid, och dess filstorlek på webbsidan. Men återigen, tack för att ni såg till att videofilma detta och dela med er av föredraget!

(Meddelandet ändrat av holmlund 2013-11-25 13:46)

Carl Szabad · 2013-11-25, 14:02

Med normalsnabb ADSL tog filmen 20 minuter att ladda ner (inte ett antal 10-tal sekunder), vilket naturligtvis är helt OK om man vet det innan. Några förväntningar om en hypersnabb nedladdning har väl ingen uttryckt.

För den som liksom jag sen inte fick igång den via webbläsaren kan jag rekommendera att gå in i mappen `Temporära Internetfiler (`Temporary Internet files), leta rätt på filmen och sen kopiera den till en annan mapp. Där kan man titta på den.

Inge Ledje · 2013-11-25, 14:25

På mitt ADSL med Telia tog det inte lång tid att laddda ner. Mindre än en minut och föredragningen var perfekt.
Mycken tack. Nu väntar jag med mer spänning på min egen DNA analys.
Mvh
Inge

Tommy Petersson · 2013-11-25, 20:35

Mats skrev ju dessutom att det var direktlänken som tog ett antal 10-tal sekunder att ladda ner, inte filmen...

Gert Påhlsson · 2015-01-07, 19:30

Bureforskare ! Jag har sett på ancestry i några publika medlemsträd att Nils Larsson, tullnär i Stockholm skulle vara son till kyrkoherden i Säbrå Laurentius Svenonis, är där någon som kan bekräfta det ? Jag har kollat Buresläkten på CD-skivan, men där finns han inte med.
Gert Påhlsson

Stefan Simander · 2021-08-17, 22:34

https://www.ub.uu.se/bibliotekskataloger-a-till-o/personverser/

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure, Anna TBurtre) Be
: Hummer, Anna, f. Bure. 1734. Fol

Bure Anna

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure, Maria Se: Wärnschöld
, Maria, f. Bure. 1683: Fol. 17

Bure Maria

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure Edla Christiana

Visa

Personverser - Hyllade personer

Dotter till kyrkoh. Bernhard Bure i Nora,

Visa

Personverser - Hyllade personer

Dotter till Bernh. Bure, kyrkoh. i Nora.

Visa

Personverser - Hyllade personer

. Jonas Bure, adl. Bure. G. m

Visa

Personverser - Hyllade personer

. Bernhard Bure i Nora (ärkest.).

Visa

Personverser - Hyllade personer

SölfwerSparre, Anna, f. Bure
. Bure. 1694. Fol. B. B. Kat. 1953

SölfwerSparre

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure,...Anna_ ..... Se
: Gyldenklou, Anna, f. Bure. 1674

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure,...Anna Se
: Silfversparre, Anna, f. Bure. 1694. Fol

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure,...Anna Se
: Silfversparre, Anna, f. Bure. 1694. Fol

Visa

Personverser - Hyllade personer

ayldenkloo, Anna, f. Bure Se
: Gyldenklou, Anna, f. Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

jhge, Anna Se: Bure, Anna

Visa

Personverser - Författare

.] Gravskr. öv. Rolandus R. Bure 1644, 4:o

Nyzelius, Johannes O.

Visa

Personverser - Författare

. Bure (Buhre). 1710. Fol.

Wijdmarck J

Visa

Personverser - Hyllade personer

BUre, Anna Se: Rehbinder

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure, Elisabetha Se

Visa

Personverser - Hyllade personer

(Ärkest.) Roland Olai Bure. G. 2

Visa

Personverser - Hyllade personer

. till ---------- och Elisabetha Bure. 1693. Fol

Aschengreen Jacob

Visa

Personverser - Författare

.] Gravskr. öv. Rolandus R. Bure. 1644, 4:o

Falck, Isbrandus N.

Visa

Personverser - Författare

.] Gravskr. öv. Rolandus R. Bure. 1644, 4:o

Falck, Isbrandus N.

Visa

Personverser - Hyllade personer

, Catharina Bernhardsdotter, f. Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

Berentzdotter Se: Bure, Margareta

Visa

Personverser - Hyllade personer

Bure, Nicolaus Se: Bureus

Visa

Personverser - Hyllade personer

Hummer, Anna, f. Bure (Buhre

Visa

Personverser - Hyllade personer

[Rehhincler,lAnna, BUre

Visa

Personverser - Författare

- reta [Rolandsdotter] Bure

Campanius, Jonas Caroli

Visa

Personverser - Författare

. Bure. 1694. Fol

A.T.

Visa

Personverser - Hyllade personer

Se: Gyldenklou, kina, f. Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

Wärnschöld, Maria, f. Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

Wärnschöld, Maria, f. Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

Berentsdotter (Berentz-) Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

(Bure, Nicolaus) Bröllopsskr

Visa

Personverser - Hyllade personer

) Bröllopsskr. till Bure

Visa

Personverser - Författare

-) Vahl- berg, f. Bure (Buhre

Visa

Personverser - Hyllade personer

[er] Kansson] Bure och 1888. 8

Visa

Personverser - Hyllade personer

Engelbertsson Bure, bJrgmäst

Visa

Personverser - Hyllade personer

. presidenten Olof Engelbertsson Bure

Visa

Personverser - Författare

(Berentz-) Bure (Buhre). 1689. Fol

Visa

Personverser - Författare

Gyldenklou (Guldenklavius), f. Bure

Visa

Personverser - Författare

Gyldenklou (Guldenklavius), f. Bure

Visa

Personverser - Författare

[ansson Bure och A[ndersl 0[1of

Visa

Personverser - Författare

-) Bure (Buhre). 55tostatkop

Visa

Personverser - Författare

. Bure (Buhre). 1710. Fol. 1.T

Visa

Personverser - Hyllade personer

... Av Nils Bure. [2.] Till Farfar på 70

Visa

Personverser - Hyllade personer

Gyldenklou, Anna, Bure

Visa

Personverser - Hyllade personer

dotter (Berenz-) f. Bure

Annika Ericsson · 2021-10-30, 21:55

Tips:
Eftersom diskussionen heter Bure (Zebråzynthius), hoppas jag att det är i sin ordning att anknyta till Christopher Hansson i Helgum, Säbrå (som inte var en Bure-ättling) och hans familj.

Christopher Hanssons räkenskapsbok har varit på tapeten tidigare. Jag fann igår att denna räkenskapsbok numera finns digitaliserad på Alvin:
https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:340750

För att vara handskrift från 1600-tal är den relativt lättläst och den var värd att stava sig igenom även för mig som ännu inte läser äldre handskrift flytande. I boken finner vi flera arvsskiften och andra personhistoriska uppgifter, i första hand när det gäller Christophers stora familj. Vi får emellertid även lära känna många bönder och ståndspersoner, företrädesvis i Ångermanland, som Christopher hade affärer ihop med och som därför figurerar i hans bok.

Trevlig läsning!

Constantinus Lindfors · 2021-10-31, 05:04

Citat från: Gert Påhlsson skrivet 2015-01-07, 19:30

Bureforskare ! Jag har sett på ancestry i några publika medlemsträd att Nils Larsson, tullnär i Stockholm skulle vara son till kyrkoherden i Säbrå Laurentius Svenonis, är där någon som kan bekräfta det ? Jag har kollat Buresläkten på CD-skivan, men där finns han inte med.
Gert Påhlsson

Gert: Inte förrän nu läste jag din fråga. Kopplingen ifråga är tagen ur luften och saknar substans.

Annika: Tack för länken till Christoffer Hanssons räkenskapsbok! Intressanta noteringar, exempelvis på sida 71 (bildnummer 88 av 208 i Alvin) lägger jag märke till en genomförd rannsakning från 25/3 1635 med tre namngivna bönder om den jord som Christoffer och hans syskon borde ha fått ärva efter deras mormoder, hustru Gertrud i Nätra. Kollade då upp Seger Olofsson i Nänsjö, Gudmundrå sn. Denne omnämns i tiondelängder blott åren 1558-1560, varpå hustru Gertrud tog över åren 1561-1562.

1557: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044296_00160

1558: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044297_00071

1559: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044298_00071

1560: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051940_00086

1561: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044300_00080

1562: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044301_00070

1563: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044302_00541

Om möjligt, har någon redan påträffat hustru Gertrud i längder till Nätra sn för senare årtal...?

Per Sundin · 2021-11-01, 07:51

Mycket möjligt att detta är rätt och att Gertrud kan ha kommit till Nätra som änka, omgifte eller att hon har barn där. Seger finns inte som förnamn i Nätra, men jag kan inte eller påminna mig Segersson, Segersdr som efternamn. Gertrud finns däremot på tre tänkbara ställen bland bönderna.

Constantinus Lindfors · 2021-11-01, 10:42

Åh, vad roligt. På vilka ställen i Nätra sn har hustru Gertrud gått att påträffa...?

En Nils Segersson fanns i Nänsjö året 1569, men icke före och efter:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044308_00049

Sida 26 i Bertil Alanders avskrift av Johan Bures släktbok från 1714 (Genealogica X37 hos UUB): "H: Hans i Säberåd och Hernösand gift med Anna Segericsd:r ifrån Nensjö.”

Belägget för Annas fadersnamn framgår av en kvittens daterad Säbrå den 1/2 1603:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044343_00089

Kan Gertrud ha gift om sig med en Jakob i Nätra...? Christoffer Hanssons äldste kände storebror hette Jakob (Zebrozynthius) som bör ha namngetts efter någon, måhända Annas styvfader.

Om kyrkoherden Hans Laurentii i Säbrå hade Bygdén infört i herdaminnet: "Första hustrun hade ärft en jord i Obol, som äldsta sonen erhöll som gåfva af mor och syskon och hvilken såldes, »då han for för att magistrera» i Tyskland."

Detta framgår dock inte av Christoffer Hanssons räkenskapsbok (bild 19/208 hos Alvin, se skärmdump nedan) och inte heller framgår någonstans att han och Jakob skulle vara halvbröder. Därför tror jag inte att kyrkoherden herr Hans varit gift två gånger.

Jag hittar inte Obol på Google Maps, men väl Åbord i Högsjö sn.

Per Sundin · 2021-11-02, 08:04

Bölen, Fröstdal, Ulvön. Jakob är ett vanligt namn i Nätra men saknades helt i Nätra på 1500-talet.

Constantinus Lindfors · 2021-11-02, 08:36

På det viset, intressant. Jag tackar och låter saken bero, samt länkar till en annan relaterad tråd med förhoppning om eventuella synpunkter.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=76248.0

Jan Johansson · 2023-01-12, 17:08

Hej,

Om jag har tolkat text rätt levererades 8 daler den 12/9 1668 för en ringning i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm för assessor Johan Bures dotter (MM:s CIa:2 sida 35, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2807%2C113%2C4430%2C2065 . Kan det ha rört sig om Jacob Zebrocinthius barn Johannes (enligt von Schantz genealogier) och hans dotter? Vad hade de för koppling till MM församling som skulle kunna förklara ringningen där? Ägde Johannes en gård eller ett hus i MM församling? Enligt information om släkten Bure nr 126 på adelsvapen.com dog Jacob Zebrocinthius syssling, Jonas Bure d.ä., i Stockholm den 26/2 1655 och begravd där den 1/5 1655. Stämmer den uppgiften och i sådant fall: i vilken församling ägde begravningen rum?

Den 16/3 1710, strax innan pesten bröt ut i Stockholm, begravdes överjägmästare Erick Bures änka fru Maria Hedwig von Bughöven i MM kyrka (MM:s LIa1:61 sida 61, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=608%2C1228%2C2930%2C1354 ).

I bouppteckning daterad 5/9 1708 efter handelsman Lars Joensson Gedingh, troligen bg den 27/8 1708 i MM församling, står att hans hustru hette Sara Buhre (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:67 sida 721, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107548_00756#?c=&m=&s=&cv=755&xywh=2724%2C322%2C3726%2C1722 ).
Lars Joensson Gedinghs tidigare hustru begravdes i MM församling den 11/4 1699, så Lars och Sara bör ha gift sig mellan 1699 och 1708 vilket betyder att Sara bör ha varit född före 1690.

Den 26/8 1709 vigdes Sara Bure i sin gård i MM församling med handelsman Sven Lång (MM:s EI:1 sida 45, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=3349%2C2221%2C2809%2C1328 ). Petter Bremer kaverade. Sara Bures gård låg vid Högbergsgatan i kvarteret Stören. I MM mtl 1702 (BA:8/1 sida 77) hittas i kvarteret Stören nr 228 handelsman herr Lars Jonsson som bebodde sin egen gård. I MM mtl 1711 (BA:10/15) bör gården ha blivit registrerad med nr 234 (sida 243).

I bouppteckning, daterad 31/8 1732, efter Sven Långs änka hustru Sara Buhre (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:105 sida 892, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107586_00914#?c=&m=&s=&cv=913&xywh=2838%2C105%2C3726%2C1721 ), står att Sara avled den 4 sistledne maj(?), men i MM:s räkenskapsbok LIa1:83 hittas ingen begravningsnotis omkring det datumet (dvs 4/5 1732) med namnet Sara Bure. Den 25/4 1732 begravdes den fattiga änkan Sara Jönsdotter (MM:s LIa1:83 sida 46, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055305_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=2935%2C179%2C3011%2C1391 ).

I bouppteckningen står att Sara fortfarande ägde gården på Högbergsgatan i kvarteret Stören då hon dog. Eftersom hon vid sin bortgång inte hade några egna eftelämnade barn framkommer namnet på hennes syskon: 1) samsyster Margaretha Buhre änka efter kyrkoherde i Vittinge sn Erik Brunelii, 2) samsyster Catharina Buhre änka efter prost och kyrkoherde i Estuna sn Andreas Wåhlberg, och 3) samsyster Anna Buhre gm sergeant Johan Hummer. Vidare framkommer att Sara hade ett bonusbarn, hustru Anna Margaretha Lång.

Var ovan nämnda systrar Bure släkt med Jacob Zebrocinthius ättlingar, eller på annat sätt släkt med honom (tex ättlingar till Jacobs farbror Engelbrecht – se bifogad bild)?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Constantinus Lindfors · 2023-01-12, 20:05

Sekreteraren Jonas Bure[us] begravdes i Nikolai fs: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056638_00011

Sara Bure och hennes syskon var barn till kyrkoherde Bernhard Bure i Nora sn i Uppland. Har du tillgång till Nils Burmans släktbok som är inkluderad i Urban Sikeborgs verk om Johan Bures släktbok? Sida 272-273.

Jan Johansson · 2023-01-13, 08:00

Hej och tack igen Constantinus för dina svar!!

Nej, jag har inte Urban Sikeborgs verk. Bure är ett (eller snarare två) sidospår för mig och jag tyckte det var enklast att fråga här på Anbytarforum. Egentligen letar jag efter eventuella kopplingar mellan personer, som hade släktnamnet Geting och som bodde på Södermalm, Sundsvall/Härnösand, Vaxholm respektive Forsmark på 1600- och/eller på 1700-talet. När jag fick se att Lars Joensson Gedinghs hustru hette Sara Bure, och att Bure-släkten (nr 126) hade koppling till Härnösand enligt adelsvapen.com tänkte jag att Saras (nära) anor kunde komma ifrån Sundsvall/Härnösands-trakten. Kan det trots allt stämma?

Kyrkoherde Bernhard Bure i Nora socken hittar jag inte i von Schantz genealogier om Burer och Burenskölder, så jag misstänker att vi kommer ifrån diskussionsämnet, men jag hoppas ändå det går bra att ställa frågan här.

Nora socken tycks ligga i närheten av Almunge och Knutby socknar där syskonen Elisabet Bure (gm Bengt Kafle, Seglinge i Almunge sn) och Gustaf Bure (Burvik i Knutby sn) samt deras sysslings barn Erik Bure (Stora Väsby i Almunge sn) höll till åtminstone i början av 1700-talet enligt mantalslängder, men en geografisk närhet kanske inte säger så mycket om släktskap när det gäller en kyrkoherde (dvs Bernhard Bure i Nora socken).

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-01-15, 13:07

Hej igen,

I bouppteckningen efter Sara Bure (se mitt inlägg här den 2023-01-12) står att hon avled den 4 sistledne hujus, som är ett nytt ord i mitt ordförråd.

Hon begravdes den 5/8 1732 i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt MM:s LIa1:83 sida 59.

Länk till notisen om begravningskostnaden (se handelsman Swen Långs änka):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055305_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=-76%2C70%2C4468%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2023-01-23, 15:42

Hej,

Den 9/9 1670 lät assessor Johan Bure begrava sin dotter i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:2 sida 78).

Länk till notis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=298%2C1943%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

Constantinus Lindfors · 2023-01-23, 15:59

Samtliga Burar begravda i Maria fs under perioden 1656-1700 med hänvisning till bokföringsdag, sid- och sedelnummer.

Jan Johansson · 2023-12-20, 15:36

Hej,

Lustigt nog ser jag att jag har skrivit, den 2023-01-13 i den här tråden, att Bure är ett sidospår för mig. För några dagar sedan fick jag dock den stora överraskningen, här på Anbytarforum, att jag själv troligen tillhör Bureätten på ”Grubbe-sidan”. Av den anledningen har jag ett par frågor.

I Uppsala stift herdaminne (volym 3, sida 92) står följande om den fjärde kända kyrkoherden i Söderby (Söderby-Karl) församling:

”PETRUS OLAI. Angerm. Underskref presterskapets beslut att antaga liturgien 1577, Upsala mötes beslut 1593 samt Presterskapets i Upland och Södertörn trohetsförsäkran till K. Sigismund 1595”.

Stämmer min tolkning, att Petrus Olai uppges ha varit född i Ångermanland?
PS: Tack vare hjälp av Ylva Hjörvid under diskussionsämnet Mimer har jag fått reda på att det står "ångermanlänning" om Petrus Olai i Gustaf Undestams bok "En bok om Söderby Karl" (1954, sida 238).

Eftersom Petrus Olais son gifte sig med ett barnbarn till ärkebiskop Olaus Martini, som ska ha haft koppling till Bureätten (enligt artikel på Wikipedia om Bureätten), undrar jag om Petrus Olai också tillhörde Bureätten.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kanske följande information kan indikera att Petrus Olai tillhörde Bureätten?
Enligt information om kyrkoherdar i Väddö socken var den direkta företrädren till Petrus Olais son, Johannes Petri Roslagius, Ericus Johannis, som efter kort tid tycks ha blivit utbytt med Johannes Petri Roslagius. Kyrkoherden före Ericus Johannis var "Mag. PETRUS MAGNI BURAEUS eller BURAENIUS. Westrobothn.", vilket jag tolkar som att han var född i Västerbotten (Uppsala stifts herdaminne, vol 3, sida 439 - se bifogad bild). Tyvärr har jag inte heller hittat Petrus Magni Buraeus på Wikipedia-artikeln om Bureätten, så jag kanske är helt ute och cyklar.

Jan Johansson · 2024-01-15, 13:56

Hej igen,

Är denna person Bur (ev. Bure) känd för er Bure-forskar?

Den 16/7 1692 angav sig, lystes för, vigdes e.dy. i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 656, notis nr 44) kompaniets högbåtsman Arfwid Larsson Helsing och piga Magdalena Nilsdotter Bur, född i Hudiksvall i Hälsningland.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00341#?c=&m=&s=&cv=340&xywh=351%2C913%2C3041%2C1434

Vänliga hälsningar,
Jan

Annie Lindh · 2024-08-12, 13:23

Källa: WordPress.com
Hernelind. files . Wordpress

Det finns med i ett tidigare inlägg 2005-09-18 -Knut Handeland

Riddaren och Fogden Harald Gudmundsson (N.N. Bure ? Nolby stenen)
Gift i första giftet med Katarina Karlsdotter.
Gift i andra giftet med Kristna Fastedotter

Barn i första giftet
1) Karl Haraldsson ,Fogden över Finland/Värmland. Gift med Cecilia Algotsdotter
2) Anund Haraldsson, Riksråd och Lagman i Gift med Ingeborg Olovsdotter
3) Fale Haraldsson (Fader/Farthiegn d.ä. Böjd-Arm) Gift med N.N Nilsdotter (av Sjöblads ätt.)
4) Magnus Haraldsson, Fivlered
5) Gaute Haraldsson,Byarum
6) Cecilia Haraldsdotter, gift med Riksrådet Ulv Holmgersson Ama, Östergötland
Källa: Äldre Svenska frälsesläkter bok II Ama sidan 107, tabell 2

Barn i andra giftet
Salve Kristinasson, Lagman på Husby. (Styvfar Harald Gudmundsson)

Släktlinje no.1
Fale Haraldsson (Fader/ Farthiegn) d.ä. Gift med N. N Nilsdotter (av Sjöblads ätt)
Deras barn:
1) Nils (Falesson) Farthiegnsson
2) Peter (Falesson) Farthiegnsson
3) Katarina (Fadersdotter)Farthiegnsdotter ,hon blev gift med Väpnaren Karl Ingebjörnsson i Dalarna

Nils Falesson (Farthiegnson) gift med N.N. Ingemarsdotter
Deras barn:
1) Johan Nilsson
2) Olav Nilsson
3) Fale (Farthiegn) Nilsson

Fale (Farthiegn) Nilsson d.y. gift med Ingeborg Unosdotter
1) Herse Falesson
2) Björn Bure
3) (Sigge) N.N. Falesson

Källor:

Fogden Harald Gudmundsson var gift 1270 när detta brev utfärdades med
hustru no. 2 Kristina Fastedotter. Dotter till
----------------------
SDHK-899 brev den 19 maj 1270 Utfärdare Harald Gudmundsson. Innehåll :Harald Gudmundsson kungör att han till munkklostret i Julita skänker sina två gårdar "Wræch" och "Hamar" på villkor att den nuvarande eller de framtida abbotarna inte säljer dem utan att "Wrech" skall avsättas till kyrkobyggnaden och "Hamar" till konventets bruk och underhåll; vidare skänker han till nämnda kloster all utsrustning till ett altare, prästklädnader samt silver till två mässkannor, vidare ett bårtäcke, ett stycke "samitum" till en dalmatika och ett subtile till munkarna, vilka inte heller får säljas av abboten. Slutligen skänker hans hustru Kristina till klostret en nattvardskalk. Han tillkännager även för sina arvingar att han betalat de skulder han hade till Thydricus Ruffus med sin hustrus gård i Västerås och råder dem att tillse att det som överenskommits mellan honom och hustrun rörande återlösandet av nämnda gård efterlevs, varom inte hustrun kan komma att tvinga dem att betala nämnda skulder Original perg. RA 0101 Hadorph II E 78 f. 119v,Peringskiöld E 41 (reg. e. Had.)Örnhielm XI p. 691

Bo-Arne Östborg · 2024-08-13, 07:22

Alla sammanställningar av Bure-släkten publicerade före 2013 skall betraktas som felaktiga eller mindre tillförlitliga.Hernelinds publikation är full av felaktigheter, missuppfattningar och rena påhitt.

Annie Lindh · 2024-08-23, 10:29

Hej

Tack.

Jag undrar om Harald Gudmundsson Vingad Lilja är släkt med Katarina Karlsdotter
1215–1270 och att de hade 5 barn.

Barn (5)

Anund Haraldsson Vingad Lilja

1230–1291

Cecilia Haraldsdotter

1250–1285
Gaute Haraldsson
Karl Haraldsson

Magnus Haraldsson

Källa: Äldre Svenska frälsesläkter bok II Ama sidan 107, tabell 2

Mvh Annie

Per Sundin · 2024-10-18, 11:24

I Gävle dog avlidne borgaren Per Abrahamsson Bures dotter Anna Bure 1740 16/7. I mantalslängden finns hon från 1727 i första kvarterets tomt nr 128. 1728 står hon som konan Anna. "Avlidne borgaren" ger sken av att han skulle varit borgare i Gävle men hans namn finns inte i mtl 1726 i Gävle.

Linnéa Larsson · 2024-10-18, 18:04

Det finns en bouppteckning efter henne. Lite svår att läsa men det står något om syster och arvingar...

Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv, Bouppteckningar, SE/HLA/1050003/F/F II/F II a/8 (1738-1741) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Per Sundin · 2024-10-19, 06:14

Jamen tack, den bouppteckningen hade jag ju läst. Per var borgare i staden 1677-1715 då han dog. Det nya är att han och dottern Anna kallade sig Bure.

ANSEDEL Pehr Abrahamsson

Pehr Abrahamsson
* cirka 1650
† 1715-02-09 Gävle

Fam:

g:
Anna * cirka 1685
Carin * cirka 1685
Fam:
Barbro Hansdotter * cirka 1665 Forsboda † 1728-07-16 Gävle
g: 1697-11-14 Ovansjö
Abraham * cirka 1698
Pär * cirka 1698
Pär * 1700-09-06

Stefan Simander · 2024-10-19, 08:29

Ja, Per Sundin, då infinner sig ju frågan varför de kallade sig Bure?

Och om det möjligen finns någon passade fader Abraham?

Finns det någon bouppteckning efter Per Abrahamsson (Bure) när han dör 1715 i Gävle?

Följande personer från Leif Boströms genealogier på nätet om Bure känns väl lite väl avlägsna och dessutom saknas en son Per?

Märita Burman. Född 1630 i Bygdeå (Väbo) [1] . Död 1689 [1] . Gift 1646-11-13 i Lövånger? [1] med Abraham Burelius. Kyrkoherde från 1656 till 1671 i Överkalix (Nobo).
Född 160? i Burträsk? [1] .
Död 1671 i Överkalix (Nobo).
Gift 1672.
med Johannes Jonae Tornaeus. Kyrkoherde från 1640 till 1681 i Nedertorneå (Nobo) [2].
Född i Torneå stad, Finland [2].
Död 1681-07-16 i Nedertorneå (Nobo) [2].
Student 1625-02-16 i Uppsala [2].

Jan Johansson · 2024-10-19, 13:11

Citat från: Linnéa Larsson skrivet 2024-10-18, 18:04

Det finns en bouppteckning efter henne. Lite svår att läsa men det står något om syster och arvingar...

Gävle stad. Rådhusrättens och magistratens arkiv, Bouppteckningar, SE/HLA/1050003/F/F II/F II a/8 (1738-1741) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Hejsan,

I nämnda bouppteckning, daterad 4/2 1741 i Gävle, står (om jag har läst rätt) att dödsboet var skyldig pengar till madame Catharina Strömbeck (sida 1588).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102575_00895#?c=&m=&s=&cv=894&xywh=484%2C313%2C3056%2C1390

Vidare är "coopvaerdie farare" Erick Lundqvist boendes i Stockholm omnämnd (sida 1583).

I Karin Sennerfelts artikel Det Korrumperande Vinet (Spiritus nr 8, 2006, Skriftserie från vin & sprithistoriska museet) står att unga män bland de ofrälse ståndspersonerna 1740 möttes för att spelal kort på Strömbecks kaffehus på Norrmalmstorg [i Stockholm] (sidorna 4 och 5).

Lite långsökt koppling kanske, men eventuellt skulle det kunna vara värt mödan att följa upp tråden om Strömbeck. Eller hade dödsboet bara druckit för mycket kaffe?

Vänliga hälsningar,
Jan

Linnéa Larsson · 2024-10-19, 14:01

Tack, Jan, intressant!

Jag hittade forskning på nätet om släkten strömbeck från Gävle. Och, den släkten har koppling till Bure. Om jag läst rätt i bouppteckningen efter Anna Persdotter så är Erick Lundqvist hennes oäkta son. Kanske han fick växa upp hos släktingen madam Catharina Strömbeck i Stockholm? Därav skulden till Strömbecks...

Om släkten Strömbeck:

gavledraget.se/Stromback_Gamla_Soder.htm

Hittade bouppteckningen efter Lars Åberg som var Stina Johansdotters man, Stina som var systerdotter till Anna Persdotter.

Åberg, Lars - Riksarkivet - Sök i arkiven

Barbru Hansdotter född ca 1665 i Forsboda? Kanske ska vara Forsbacka (bruk?)

Erik Holmlund · 2024-10-19, 16:27

Brukspatronen Peder Pedersson Strömbäck i Gävle hade ju en hustru som hette Catharina (d.1744). Ganska troligt att det är hon som tituleras "madame Catharina Strömbäck", väl?

Linnéa Larsson · 2024-10-19, 17:15

Javisst, är det nog hon som tituleras madame Strömbeck. Det finns bouppteckningar efter båda makarna Strömbeck i Gävle. Eftersom Petter dog redan 1722 så är det väl inte osannolikt att hon drev ett kaffehus i Stockholm när hon blivit änka. Det står i Gavledraget att Strömbecks ägde hus, tomter och gårdar både här och var...

Men, jag har hittills inte hittat något i bouppteckningarna som tyder på ett kaffehus på Norrmalm. Inte heller är Eric Lundqvist nämnd i någon av bouppteckningarna...

Strömbeck, Catharina - Riksarkivet - Sök i arkiven

Strömbeck, Petter - Riksarkivet - Sök i arkiven

Linnéa Larsson · 2024-10-19, 21:58

Det finns ju inte många Abraham i Gävle. I de första mantalslängderna finns en Abraham Hansson, kanske är han en Bure?

Senare dyker båtsman Per Abrahamsson upp i mantalslängderna. Kan ju vara han som blir borgare och far till Anna och Carin Persdotter...

Det finns en Abraham Hansson i Skellefteå med okänt öde. Kan det vara han?

https://tre-skrivare.se/kb/adamsbarn10/p8404363a.html

Per Sundin · 2024-10-20, 07:09

Ja, det verkar onekligen i mtl som om båtsmannen och borgaren Pehr Abrahamsson skulle kunna vara identiska, båtsmannen hittar man 1670-73 och borgaren med början 1678. Abraham Hansson finns först 1673, inte 1670.

Linnéa Larsson · 2024-10-20, 09:05

Redan i mantalslängden för 1642, s 5, finns en Abram Hansson, 2 mantal, sen har jag inte kollat alla längder framåt, det är inte säkert att han är med varje år, men det var därför jag tänkte att han kunde varit den som försvunnit efter den tiden på gården i Skellefteå, se ovan//Linneá

Per Sundin · 2024-10-20, 14:09

Ja, han finns i mtl 1642-58, men inte i perioden 1667-70. Tyvärr saknas mtl däremellan, och det hade ändå, om de hade funnits, svårt att ha någon uppfattning om detta. Lösningen (kanske) finns i rådhusrättens protokoll.

Erik Holmlund · 2024-10-20, 20:42

Nu är det väl ännu en tämligen obelagd teori att Abraham Hansson skulle vara far till Per Abrahamsson.

Men eftersom patronymikon Hansson diskuteras kring personer som skulle kunna vara Bureättlingar, så skulle man kunna lyfta in i diskussionen en individ som jag inte lyckats placera fullt ut.
I registret för riksregistraturet år 1591 framkommer att Gästriiklands fogde Johan Sandersson fått kunglig order att städja en Hans Burman att uppsätta en bod på Ahleholmen (troligen Alderholmen i Gävle).

Källa: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/81 (1591), bildid: A0038576_00219, sida 218

Så vem var denna Hans Burman som synes ha varit verksam i Gävletrakten? En teori har jag ju. En Hans Andersson från Umeå var ju verksam borgare i Gävle. Han tillskrivs ofta efternamnet Grubb, men kallas väl oftast bara "Hans Andersson" i längderna ? Det är värt att påpeka att Hans Anderssons bror Jakob är belagd både med efternamnet Grubb och efternamnet Burman.

För att komplicera det ytterligare så synes det också ha funnits en annan Hans Burman som bodde på Urvädersgränd i Stockholm. Denne Hans Burmans arvingar omnämns i Stockholm stads tänkeböcker år 1617. Någon som vet något ytterligare om honom?

Jan Johansson · 2024-10-21, 15:47

Citat från: Erik Holmlund skrivet 2024-10-20, 20:42

För att komplicera det ytterligare så synes det också ha funnits en annan Hans Burman som bodde på Urvädersgränd i Stockholm. Denne Hans Burmans arvingar omnämns i Stockholm stads tänkeböcker år 1617. Någon som vet något ytterligare om honom?

Hej,

Erik, menade du Urvädersgränd på Södermalm i Stockholm? Eftersom Hans Burmans arvingar blev omnämnda 1617 borde han ha bott vid Urvädersgränd före 1617, men när man tittar på karta från 1625 (Stockhkolmskällan) tycks det då inte ha funnits några gator i det området. På Wikipedia står att stadsplaneringen i Stockholm påbörjades på 1620-talet. I Holms tomtbok 1674 framkommer att en sekreterare Andres Grubbe ägde en tomt i kvarteret Mäster Mikael (folio 35, se bifogad bild). Detta kvarter ligger inte så långt ifrån Urvädersgränd.

-----------------------------------------------------

Eftersom jag blev nyfiken på Strömbecks kaffehus vid Norrmalmstorg 1740 (se Svar #55) letade jag efter släktnamnet Strömbeck och namnet ”Lundqvist E.” i registret till Norrmalms och Ladugårdslandets mtl 1740.

Gissningsvis var det avskedade ryttare Erik Strömbeck som drev kaffehuset. Han bodde 1740 med hustru i egen gård i kvarteret Träskbacken 29 (G1 BA:17/3, sida 162, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=566%2C1976%2C2873%2C1327). Strömbeck tycks inte ha varit särskilt vanligt namn i Stockholm 1740 (men jag har som sagt bara kontrollerat Norrmalm och Ladugårdslandet).

De andra två personerna Strömbeck i nämnda mtl 1740 var:

Artilleri-klockare änka Margareta Strömbeck 70 år (dvs fc 1670) och artillerisoldat Petter Strömbek med hustru och två barn vilka alla bodde i kvarteret Hedenbacken 45, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00326#?c=&m=&s=&cv=325&xywh=2862%2C2518%2C3916%2C1809. Margareta var änka efter klockare vid kungliga artilleri-kyrkan Sven Strömbeck, som ska ha dött 12/7 1733 enligt uppgift i bou efter honom (Stockholm 1735:1401, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v222427?image=14180).

Namnet ”Lundqvist E.” hittade jag inte i ovan nämnda register. Möjligen bodde Anna Persdotters(?) oäkta son Erick Lundqvist (kofferdi-farare 1741) i någon annan stadsdel 1740 och/eller blev, av någon anledning, inte omnämnd med namn i Norrmalm/Ladugårdslandets mtl 1740. I registret finns istället två ”Lindqvist E.” och vid närmare titt i mtl:en skulle det eventuellt kunna stå Lundqvist istället för Lindqvist. De två personerna var dessa:

1) Lakej Erik Lindqvist (möjligen Lundqvist) i kvarteret Brunkhuvudet 5 (hos fd generalmajor Axel Mac-Dougall friherre Duwall (nr 64 med rötter i Skottland och i Estland) och Beata Gyllenstierna (af Ulaborg nr 18 med rötter i Tyskland och i Finland): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=563%2C421%2C2717%2C1255.

2) Grenadjär-soldat Erik Lindqvist (möjligen Lundqvist) i kvarteret Putten 39: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00226#?c=&m=&s=&cv=225&xywh=3031%2C1910%2C3152%2C1456.

Grenadjär-soldaten bodde hos avskedade ryttare Lars Bruun med familj och gården de bodde i ägdes av kyrkoherde Granberg. Detta släktnamn jag inte har hittat i Gunnar Hellbergs Stockholms stads herdaminne 1951 trots att andra kyrkoherdar (i Stockholm) på 1740-talet är omnämnda. Kanske beror det på att kyrkoherde Granberg inte jobbade i Stockholm. Var Granberg kyrkoherde 1740 i Gävle kanske?

Eftersom jag är intresserad av släktnamnet Brun och eftersom Anna Persdotters systers måg hade släktnamnet Åberg (se Svar #56) klistrar jag in, här nedan, mina anteckningar om Margareta Brun, som gifte sig 1729 på Norrmalm i Stockholm med stadsbetjänt Petter Åberg. Emellertid var släktnamnen Lundqvist/Lindqvist, Brun och Åberg vanliga i Stockholm på 1700-talet och därför är det nog inte så troligt att dessa personer har något att göra med Anna Persdotter och hennes(?) oäkta son Erick Lundqvist, som 1741 ska ha varit kofferdi-farare (enligt uppgift i bou efter Anna Persdotter).

Från mina anteckningar:
” Tillägg till tabell 26 (Margaretha Brun) eller till tabell 4 (Margareta Brun):

Möjligen var det Margaretha Brun (tab 26), som blev registrerad som ”enkian hustru Margareta Brun” vid vigsel med stadsbetjänt Petter Åberg den 9/2 1729 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:13, sida 13). Enligt bouppteckning, daterad 20/12 1729, avled Petter den 4/11 1729 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:103, sida 1464). I den står att hans pappa var plåtslagare mäster i Örebro och att han också hette Petter Åberg. Förvirrande nog fanns, på 1730-talet, en järnbärare Petter Åberg i kvarteret Kattrumpan, där änkan Margaretha Brun (tab 26) köpte en gård ca 1732. I bouppteckningen efter Margaretha Brun (tab 26) står visserligen att hon var änka efter gardeskarl Petter Lind, men eventuellt var det korta äktenskapet (mindre än nio månader långt) med Petter Åberg anledning till att hon blev registrerad som ”Petter Linds änka” i stället för ”Petter Åbergs änka” i bouppteckningen efter henne.”

Här finns mer information om Margareta Brun (tabell 26):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647104#msg1647104.

I texten om tabell 26 (se länken ovan) framkommer att Margareta hade en dotter, Helena, med släktnamnet Biuhre (född före 1700 och död före 27/9 1734).

Vänliga hälsningar,
Jan

Per Sundin · 2024-10-21, 15:59

Nej, tror inte att det finns någon kyrkoherde i Gävle med grannskap.

Jan Johansson · 2024-10-21, 16:00

OK! Tack Per! Vilket snabbt svar!!

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2024-10-22, 11:47

Hej igen,

Av en slump fick jag se att, eventuellt samma, sekreterare Andre Grubbe, blev registrerad som SALIGE sekreterare i Holms tomtbok 1679 (folio 34).

Vänliga hälsningar,
Jan

Stefan Simander · 2024-10-22, 13:30

Återigen påminner jag om en annan släktnamns/tillnamns-tråd, denna gång den om Grubbe, som ingen mindre än Olle Elm startade och en icke nämnbar person har svarat på!
Den passar enligt min mening utmärkt väl för vidare Grubbe-lerier!
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70620.msg1528118#new

Jan Johansson · 2024-10-25, 17:11

Hej,

Den här gången ska jag skriva om Bure (Zebråzynthius) - hoppas jag.

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) finns information om hus-/gårdägare och/eller boende i kvarteret Sankt Jacob större på Norrmalm på sida 195.

Ovan hus/gård nr 21 står ägaren som Nils Apelgren. Han och hans hustru blev registrerade som adelsfolk (utan barn).

Ovan hus/gård nr 22 står ägaren som salige Gyllenklos arvingar. Till höger om nr "22" (om det var det huset/gården arvingarna ägde) tycks det mig stå "för Caplaneen" (eller Caplaninna?).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00136#?c=&m=&s=&cv=135&xywh=3274%2C2092%2C2162%2C996

Enligt min tolkning av information på adelsvapen.com rör det sig om Anders Gylle adlad Guldenklou nr 269 (1602-65), som ska ha varit gm2 Anna Burea (död 6/12 1673), dotter till biskop i Strängnäs Jacubus Burens Zebråzynthius och Catharina Stiernman. Se barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyldenklou_nr_269. Nils Appelgren (1630-77) ska ha varit gm Catharina Gyldenklou (dotter till ovan nämnda Anders och Anna).

Vänliga hälsningar,
Jan

Per Sundin · 2024-10-26, 18:16

Apropå Jacobus (som han väl heter). Det verkar finnas olika uppfattningar om vem som är hans mor i släkttavlor på nätet. I herdaminnet har Bygdén klämt in en Kerstin Zynthia som Johannes Laurentiis första hustru. I supplementet skrev Carl Szabad "G.m. Anna Segersdotter. Den enligt Bygdén angivna första hustrun Kerstin Zynthia torde aldrig ha existerat (kvit 1603-84: SoH 1952, 1953). Jacobs döttrar heter Anna (efter farmor), Christina, Elisabeth (efter mormor). Varifrån kommer namnet Christina? Det som också stör mig är namnet Zebrozynthius. Vad betyder Zynthius?

Erik Holmlund · 2024-10-26, 18:44

Citat från: Per Sundin skrivet 2024-10-26, 18:16

Det som också stör mig är namnet Zebrozynthius. Vad betyder Zynthius?

"Synti", på latin = "att födas", på svenska
Säbråfödd, eller Säbråbördig, blir väl betydelsen eller innebörden.
Ändelsen "zynthius" förekommer ju även i andra latinska prästnamn, som t.ex. finländska prästsläkten Westzynthius.

Urban Sikeborg · 2024-10-27, 00:27

Angående namnet Zynthius: Jag känner inte till något latinskt eller grekiskt ord som skulle kunna vara grunden till namnet Zynth-. Just zynth- ser utifrån stavningen vara grekiskt, men finns inte i Liddell & Scotts Greek-English Lexicon. -ius är visserligen en latinsk ändelse, men när det gällde tillnamn kunde det hakas på i stort sett vilket ord som helst, oavsett ursprung.

Kan det inte här röra sig om något i stil med vad vi kan se i de sinsemellan besläktade prästfamiljerna Bröms i Medelpad, Hälsingland och Gästrikland under Vasatiden, där namnet Bröms (= stickflugan broms) ibland poppar upp men verkar vara en bakomliggande, sammanhängande benämning på dessa familjer, och att vi har något liknande här med 'Zyntar' eller 'Sintar'? Vi diskuterade Brömsarna ganska ingående i en annan diskussion på Anbytarforum för knappt ett år sedan. Olle Elm publicerade i Svensk Genealogisk Tidskrift 2013 (s. 3-55) transkriptioner av ett tjugotal unika agnatiska genealogier från år 1641 för bondfamiljer på Visingsö och som i flera fall går tillbaka till senmedeltid. Varje familjekrets har ett unikt sammanfattande tillnamn, som Korpar, Riddare, Brånder, Harar, Kugger, Runsker, Funker, Baltar, Dansker, Igglekutter, Simpor, namn som bara någon gång skymtar i de skriftliga källorna som tillnamn i singularis för någon man. Namngrunden för en person är under 1500-talet dopnamn och fadersnamn, medan tillnamn som faktiskt användes inte så ofta slog igenom i skrift.

Stavningen av namnet Zynth- ser ju väldigt tyskt ut, och namn som Zinth/Zindt fanns bland den tyska riksadeln och kanske också användes av vanligt folk. I Svenska Akademiens Ordbok hittar jag ordet sint-, en förled i singularis som beteckning på anordning för antändning av tändsatsen till projektilen i ett eldvapen eller betecknande eldvapen med hjullås. Bland belagda ordformer finns synt- (Syntherör, 1558), zint- (zintheröör 1542) och zent- (Zentror, 1717). SAOB kommenterar att det i uppslagsverk från 1800-talet anges att det enkla ordet 'sint' har använts på 1500- och 1600-talen med betydelsen 'hjullås', men detta "torde bero på missuppfattning av det i senare litteratur ofta förekommande uttr. 'sint- eller fyrlås'. Ytterst antar jag att det utgår från det tyska verbet 'zünden', 'att tända'.

Per Sundin · 2024-10-27, 07:46

Jag har ett latinskt-svenskt lexikon och kunde inte hitta synti där, men googlade på synti och hittade Eriks översättning. Stavning med z är väl ganska odramatisk. Jacob verkar använda z även i sockennamnet. Det känns som att John Chronschoughs memoarer är tillämplig även för början på 1600-talet.
Szabad begrep inte varför Kerstin Zynthia fanns i herdaminnet och tog istället fasta på Jacobs eget påstående att hans och hans syskons mor skulle heta Anna Sigridsdotter. Bygdén hänvisar till Christopher Hanssons räkenskaper. Men om jag läser där står det: "Tiigh sädeslan jord liggandes i Obol i Hödssö (Åbord i Högsjö) som war alles wårs möderne sålde Mäster Jackop ått Jon Erichss i Obol dem skienchte salig Modher och wij alle syskonen honom när han Reste till Tysland att magistrera". Ger onekligen sken av att alla syskonen som nämns strax ovan var helsyskon.

Jan Johansson · 2024-10-27, 07:48

Citat från: Per Sundin skrivet 2024-10-26, 18:16

Apropå Jacobus (som han väl heter).

Hejsan,

Per, jag misstänker att du syftar på mitt inlägg där jag felaktigt skrev Jacubus. Sorry! I samma inlägg skrev jag dessutom felaktigt Guldenklou istället för Gyldenklou.

Jag är inte språkkunnig, men eftersom jag har lite botaniska kunskaper associerar jag -zynthius med -cinthus som i "Hyacinthus orientalis" (hyacint på latin), men jag vet inte om de kan ha något att göra med varandra. Hyacint på italienska (som påminner lite om latin) är "giacinto", som påminner om det italienska ordet "recinto", som betyder staket. Italienskans "cintura" betyder bälte och "incinta" betyder gravid och med det är vi nästan tillbaka till "synti = att födas".

Ursäkta om det blev för mycket "brain washing" där!

Ännu mer får jag nog ursäkta att jag nu kommer tillbaka till Grubbe!

Men jag kan inte låta bli att göra en kommentar eftersom du, Urban, skriver att stavningen Zynth- ser tyskt ut och det får mig att nämna något jag har funderat över ett tag. På adelsvapen.com om adliga ätten Leijel nr 1531 står nämligen att David Leijels hustru, Catharina Honnon (född 1635 i Gävle, som väl då var hemvist även för en del "Burar"?), var dotter till handelsman i Gävle Hans Honnon av skottsk härkomst (liksom David Liejel) och Anna Grubb, som sägs ha varit av tysk börd. Anknytningen till Gävle i 1600-talets första hälft får mig att misstänka att Anna Grubb var släkting till Bure/Grubbe i Gävle. Vet man om någon Bure-ättling (eller någon Grubbe-ättling) flyttade till Tyskland låt oss säga i slutet av 1500-talet eller i början av 1600-talet?

Länk till informationen om Anna Grubb (se TAB 3): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531#TAB_3.

Vänliga hälsningar,
Jan

Urban Sikeborg · 2024-10-27, 18:38

Per: Jovisst är stavningen av tillnamn ofta kreativ under Vasatiden, och nog finns ibland en önskan att få namnet att se snyggt ut i skrift. Jag är inte insatt i forskningen när det gäller Jakobs och Kristoffers släktförhållanden (utöver den obelagda härstamningen från Bureätten), så jag ska inte uttala mig mer om det. Men när det gäller citatet i Kristoffer Hanssons räkenskaper, kan lite av problemet ligga i betydelsen av det obestämda pronominet "alla" och "allas" i texten? "All" ("allt", "alla", "allas") är ett ord som avser en grupp, men gruppen kan också vara en del av en större grupp som *inte* täcks in av "alla" och alltså är relativt till denna. Vi använder det så många gånger i dagligt tal, typ: "Alla tyckte festen var jättelyckad [utom de två surskånkarna som satt i hörnet och som jag därför inte räknar in]". Även i officiella texter som domböcker vid denna tid är formuleringarna många gånger vaga eller tvetydiga.

Jan: Det latinska ordet 'hyacinthus' låter ju med modern stavning som likalydande Zynth- när det gäller stavelsen i mitten. Problemet där är att 'hyacinthus' är en lätt latiniserad form av mansnamnet Hyákinthos (namnet på en gestalt inom den grekiska mytologin), som jag inte ser kan brytas ner i flera delar – det är inte ett sammansatt ord. Så där hamnar man i en situation där man måste försöka identifiera ett avlett ord som bygger just på -cinth-.

Herr Jakob studerade i Tyskland, så kanske fick han inspiration därifrån. Om tillnamnet Zynthius inte har någon tysk koppling kanske det bygger på något ortnamn, men jag hittar ingen lämplig kandidat vid en snabb sökning i Ortnamnsregistret SOFI. Inte för att man ska utgå från att det är fullständigt i tid eller rum. Eller så återgår det från början ett smeknamn som inte behöver ha någon egentlig mening. Man kan tänka sig en rad alternativ, och jag är inte kompetent att säga bu eller bä i det här fallet. Jag bara spekulerar.

Per Sundin · 2024-10-27, 20:59

Det här naturligtvis inte viktigt i förhållande till klimatkris och krig i världen men jag måste ändå få dra en lans för min döde vän Carl Szabad. Han har gjort ett supplement till herdaminnet där han påstår att Kerstin Zynthia torde aldrig ha existerat. Motsäger alltså 2004 uppgiften i herdaminnet från 1926. Jag vill påstå att herdaminnet är en typisk sekundärkälla. Det står inte uttryckligen varifrån namnet på en eventuell första hustru till Johannes Laurentii är hämtad men när man läser herdaminnet får man intrycket att mycket, kanske Kerstins namn, är hämtat från Christopher Hanssons räkenskapsbok. De sju sista raderna i artikeln om Johannes Laurentii är ett referat helt och hållet hämtat från räkenskapsboken. Det står t.ex. att "Rörande kyrkoherdens familjeförhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok". Men i den boken är inte kyrkoherdens första hustru nämnd trots att Bygdén påstår att boken är en utmärkt källa till Johannes familjeförhållanden. Bygdén påstår t.ex. att "första hustrun hade ärvt en jord i Obol". Det står det inte alls. Det står "alles wårs möderne" som om alla barnen är födda i samma äktenskap. Urbans invändning att alla kan betyda nästan alla köper jag inte. Det står också att jorden skänktes av salig moder och vi alla syskonen. Jag menar att om inte alla så måste väl åtminstone författaren själv (Christopher) vara en av dessa "alla syskonen". Finns det något som talar för att Christophers mor heter Kerstin? Nej. Christopher har ingen dotter Kerstin (men däremot dottern Anna som jag vill tro är äldst av de fyra kända döttrarna). Stormor i Dalom (troligen yngst av Johannes barn) hade sju döttrar, ingen Kerstin, men däremot heter äldsta dottern Anna. Alla (som jag har sett!) som har Kerstin Zynthia i släkttavlan har lagt in henne som dotter till kyrkoherden i Torsåker trots att Bygdén skriver "är möjligen en dotter". Någon son Henrik till Johannes Hansson är inte känd.
Carls supplement är ingen primärkälla, Bygdén är inte heller någon primärkälla, den kvittens daterad 1603 1/2 i Ångermanlands handlingar där Jacob Hansson kvitterat ut arv efter fadern "på vår moders Anna Sigridsdotters vägnar" är en primärkälla, men jag skulle vilja påstå att även Christopher Hanssons tänkebok är det. Det gäller ju hans fars släktförhållanden. Vi kan inte sänka dess värde som primärkälla genom att påstå att den inte ska tolkas ordagrant. Den andra uppfattningen, att Kerstin skulle vara Johannes första hustru, ska kanske inte heller tolkas ordagrant trots att Carl, som gått igenom alla bevarade källor som kan tänkas, aldrig sett skymten av den eventuella källan. Jag och Carl menar att Kerstin Zynthia är en felskrivning. Möjligen har det skett någon förväxling med efterträdaren Petrus Nicolai hustru Elisabeth Evertsdr Zynt. Carls supplement har ett underläge eftersom herdaminnet är en "riktig" bok, supplementet är bara ett tillägg. Men det var Carl medveten om, ändå kände han sig tvungen att påstå att "Kerstin torde aldrig ha existerat". Carl skrev, och jag skriver, detta fullt medveten om att många är motvilliga att stryka bort ett namn ur herdaminnet och ur släkttavlan. Det låter ju bättre att ha kunskap om Johannes första hustru än att säga att hon inte funnits. Hur kan du vara säker på att Kerstin inte funnits kan någon fråga? Frågan är om vi ska lita på två kända primärkällor eller en okänd?

Jörgen Tollesson · 2024-10-27, 21:45

Citat från: Per Sundin skrivet 2024-10-27, 07:46

"Tiigh sädeslan jord liggandes i Obol i Hödssö (Åbord i Högsjö) som war alles wårs möderne sålde Mäster Jackop ått Jon Erichss i Obol dem skienchte salig Modher och wij alle syskonen honom när han Reste till Tysland att magistrera". Ger onekligen sken av att alla syskonen som nämns strax ovan var helsyskon.

Citat från: Per Sundin skrivet 2024-10-27, 20:59

Det står "alles wårs möderne" som om alla barnen är födda i samma äktenskap

Hur familjeförhållandena ser ut i det här enskilda fallet vet jag inte, men rent allmänt betyder naturligtvis inte "alles wårs möderne" att alla barnen var helsyskon. Det betyder bara att de har samma mor, men hon kan naturligtvis ha varit gift mer än en gång. Och om det var hennes arvejord (barnens möderne arv), så ärver alla barnen oavsett vem deras far var.

Erik Holmlund · 2024-10-27, 22:44

När det gäller -zynthius så är ju andra -zynthius-namn intressanta att jämföra mot. Kommer bara på finska Westzynthius. Ser att en del finska forskare menar att förste namnbäraren där, khde Knut Henriksson Westsynthius (ca 1555-1621) i Pedersöre, kan ha fått sitt namn efter bynamnet Westersund i Pedersöre sn, men jag är osäker om det är en spekulation eller om någon koppling till byn ifråga är belagd.
Om så är fallet så kan ju frågan vara löst. Finns väl sund i Säbrå sn?
Det som talar mot är väl att sund inte heter synt på latin. Å andra sidan, om man byter ut S:et i Säbrå mot ett Z men behåller det svenska Å:et (Zebråzynthius) så känns det väl inte som man följer någon strikt formel direkt.

Dock finns där också omständigheten att Knut Henrikssons mor var Katarina Eriksdotter Sursill från Umeå, Västerbotten, så det finns ju även något som skulle kunna tala till stöd för det andra spåret, "västfödd" eller "västbördig".

Per Sundin · 2024-10-28, 06:58

Till Jörgens inlägg har jag invändningen att jag tycker mig ha visat att alla kända barn till Johannes Laurentii är i äktenskapet med Anna Segersdotter. Jag känner mig säker på att Carl delade den uppfattningen. Jacob är född 1582. Anna torde därmed vara född senast i början på 60-talet. Hon är därmed minst cirka 40 år gammal när Johannes dog. Med tanke på att inga kända barn föds de sista nio åren av äktenskapet skulle jag tro att hon är född ca 1555. Hon gifte om sig 1608.
Jag tycker också att Anna mycket väl kan ha arv på Åbord som ligger inom synhåll från Nensjö, hennes födelseort. Avståndet är 8 km sjövägen.

Jan Johansson · 2024-10-28, 15:02

Hejsan,

Apropå -zynthius tycker jag det borde finnas någon anledning till att ”synti” översätts från latin till ”att födas” (på svenska) av Google translate. Kan man möjligen jämföra med ordet ”syntes” med dess betydelse inom kemin (där jag har för mig att (antik) grekiska ofta används)? En kemisk syntes kan kanske ses som en ”skapelse” eller en ”födelse”, men man kan nog också se en kemisk syntes som det filosofiska eller samhällsvetenskapliga (?) begreppet ”förening” (av olika kunskaper/idéer) och/eller ”sammansmältning” (av något till en helhet).

Eftersom åtminstone en samtida Bureättlingar (Olaus Martini), med liknande utbildning som Jacobus Zebråzynthius, ska ha haft (goda) kunskaper i grekiska och något som tycks mig ha varit ett särskilt intresse för grekiska, misstänker jag att även Jacobus hade (goda) kunskaper i grekiska. Kan det stämma? Man kan kanske också spekulera huruvida Johan III:s försök att återinföra katolicismen (med latin som språk) påverkade ”intresset” för grekiska, åtminstone hos Olaus Martini. Vet man något om Jacobus ställningstagande angående de ”religiösa konflikterna” med Johan III och med Karl IX? På Wikipedia står att Jacobus 1624 blev inkallad av riksrådet för att uttala sig över boken ”Om de lärdas privilegier”, men tyvärr framkommer inte om han gjorde ett uttalande eller vad han eventuellt sa. (Förresten står på Wikipedia att Jacobus mamma var Anna Segersdotter. Per, ditt resonemang (Svar #76) kring primär- och sekundärkällor uppskattar jag!) Vad jag är ute efter är huruvida Jacobus själv hade någon preferens angående språken grekiska och latin då hans släktnamn, Zebråzynthius, skapades (genom syntes 😉). Kan man tänka sig att ändelsen -zynthius kommer från (antika) grekiskan och inte från latinet?

Apropå den grekiska figuren Hyákinthos (Ὑάκινθος) undrar jag först om bokstaven k i namnet uttalas med ett tj- eller s-ljud. På svenska uttalas ju hyacint med ett s-ljud, men på italienska uttalas ”-cinto” i ”giacinto” (dvs hyacint) med ett tj-ljud som ”startar” med ett (svagt) t-ljud. Om Hyákinthos uttalas med ett k-ljud låter det inte så troligt att figuren har något med -zynthius att göra, resonerar jag.

Hyákinthos ska ha blivit beundrad/älskad av Västanvindens gud Zephyrus* och Hyákinthos ska ha fått, av Apollo, en (strids-)vagn dragen av en eller fler svanar (källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Hyacinth_(mythology) - tyvärr får jag inte länken, som ska avlutas av en höger-parentes, att fungera bra).

* Guden Västanvindens grekiska namn, Zephyrus, kan kanske ytterst lite påminna om Zebrå och Zynthius. Det börjar med bokstaven Z i alla fall.

Västanvind associerar jag också till släktnamnet Westzynthius, som Erik Holmlund nämnde i Svar #78.

En Svan-familj** har jag stött på i annat sammanhang (men möjligen var Bureätten involverad på något sätt) angående Älvkarleö bruk i Älvkarleby. Länk till diskussionen: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.0. I Bure-sammanhang (tror jag, och jag ber om ursäkt om jag har feltolkat!) har Constantinus Lindfors nämnt Christina Swan från Österbotten och Israel Swan i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=53003.msg782304#msg782304. I Grubbe-sammanhang (sorry!!) har Helena Svan Aronsdotter omnämnts av Hans Forsberg (se Svar #21, Svar #22 och Svar #23 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70616.msg997805#msg997805). Helena Svan Aronsdotter ska tydligen ha varit gm Simonius Löfgren vars första(?) hustru ska ha varit Ingrid Persdotter Grubb, dotter till borgmästare i Gävle Per Jakobsson Grubb (född 1595 i Grubbe i Umeå landsförsamling).

Hade möjligen Jacobus Zebråzynthius relation till person med släktnamnet Svan (då släktnamnet Zebråzynthius skapades)?

** Däremot har jag aldrig stött på någon Sursill-familj (se Svar #78)! Emellertid hade min biologilärare släktnamnet Mörtsell (mört-cell).

Med dessa långsökta funderingar hälsar vänligast,
Jan

PS: En annan ord-gåta finns på Bureättlingen Olaus Martinis gravhäll. Enligt min tolkning av hans biografi bör Olaus Martini ha haft en "känslomässig inre konflikt" angående sin relation till Karl IX. Han bör ha känt tacksamhet gentemot Karl IX, men senare i livet kom han i konflikt med honom (angående religion, precis som Olaus pappa var i "religion-konflikt" med Johan III varpå pappan "blev räddad" av Karl IX - då hertig Karl). Länk till ord-gåtan: https://forum.rotter.se/index.php?topic=196423.msg1682447#msg1682447.

Urban Sikeborg · 2024-10-28, 20:10

Per: Jag har inte läst Kristoffer Hanssons räkenskapsbok; jag har hört talas om den tidigare i min forskning men aldrig sett den i transkription. Som jag nämnde är jag inte insatt (i detalj) i hans släktförhållanden och frågan om Kerstin Zynthia. Kristoffers räkenskapsbok skulle jag själv också räkna som en primärkälla, och jag ser Carl Szabads supplement som mer trovärdigt överlag än Leonard Bygdéns herdaminne från 1920-talet; Carl hade tillgång till fler källor än Bygdén. Min reflektion gällde användningen av ordet "alla". Om det fanns flera barnkullar i boet (något vi vet var en vanlig företeelse), skulle "alla" då i det citat du anför kunna avse "alla" syskon i den särkull Kristoffer tillhörde? Som du påpekar måste Kristoffer själv ha varit ett av dessa syskon. Finns det inga belägg för att Johannes Laurentii varit gift mer än en gång finns dock inga skäl till att räkna med mer än just ett äktenskap.

Jag har de senaste par åren intresserat mig för prästernas bruk av tillnamn under Vasatiden. För 1500-talet är det överhuvudtaget ovanligt med tillnamn bland dessa, än mindre för kvinnor, så för mig låter det väldigt osannolikt att Hans Laurentii (död 1603) skulle ha varit gift med en kvinna med tillnamnet Zynthia. Jag skrev redan 2014 i släktöversikten i min artikel 'Laurentius Svenonis i Säbrå släkt' på Wiki-Rötter (https://wiki.rotter.se/index.php?title=Laurentius_Svenonis_i_S%C3%A4br%C3%A5_sl%C3%A4kt) om Johannes Laurentii: "Han var sannolikt *inte* gift en första gång med en Kerstin Zynthia. Gift med Anna Segersdotter (levde 1 februari 1603)." Och numera skulle jag vara än mer kategorisk i avfärdandet av en person med namnet Kerstin Zynthia utifrån det dåtida tillnamnsbruket. Det luktar mer 1700-tal än 1500-tal, på samma sätt som Johannes Laurentii på 1700-talet felaktigt tillskrevs en mor Margareta Janzonia. Hennes tillnamn är en ren feltolkning av en latinsk text av A. O. Rhyzelius.

Erik: När det gäller användningen av bokstäverna Å, Ä och Ö i latiniserade svenska namn var bruket under Vasatiden växlande; det verkar inte ha setts som problematiskt, eftersom det förekommer så ofta. Men jag tror mycket väl att man skulle ha kunnat friserat ett Sundius till ett Zynthius - det fanns inga regler mot sådant. Namnet Zeberåzynthius måste väl ha upplevts otympligt redan av samtiden så jag kan tänka mig att herr Jakob fått uppleva höjda ögonbryn här och där. Johan Bure använder olika varianter av namnet i sina dagboksanteckningar, om jag minns rätt, så inte heller han tycks ha haft det helt klart för sig, trots att de umgicks med varandra.

Som jag skriver i min artikel "Om den källkritiska bedömningen av Johan Bures släktbok" på "Johan Bures släktbok" (avsnittet 3:1 Intervjun med Påvel Skuts hustru Kerstin i Uppsala 1613) nämner Johan Bure att hustru Kerstin berättat om "en af Bureslächten en förnämligh man" som skulle ha varit gift med en adelskvinna: "Han skulle och hafue sagt huru den slechten war ut komit at någre bröder som kallades Sunpiltarna, och wiste hon icke minnas hvar Sundet ligger". [Johan Bures släktbok i autograf, s. 224 (s. 215)] Visst kunde man tänka sig att herr Jakob utifrån denna berättelse skulle ha skapat ett Zynthius utifrån ett Sundius, om det inte vore för att denna intervju ägde rum i början av år 1613, och då hade väl herr Jakob redan burit sitt tillnamn en tid?

Jan: Det finns inget latinskt ord 'synti' vad jag vet. Google Translate översätter inte latinska texter ord-för-ord utan försöker sluta sig till ordalydelsen utifrån sammanhanget. Programmet bygger delvis på redan tillgängliga latinska översättningar, men till skillnad från moderna språk är utgångspunkten här mycket mer begränsad; det finns mycket färre översättningar. Om man tar samma latinska text och väljer en översättning till engelska kan man få helt andra betydelser.

Eftersom herr Jakob studerade i Tyskland bör han också ha läst grekiska, det håller jag med om. Intresset för grekiskan blommade upp under renässansen, från andra delen av 1400-talet, när man fick tillgång till så många fler grekiska texter. Nya Testamentet skrevs på grekiska, så det var förstås en viktig orsak till att grekiskan blev betydelsefull bland blivande 'andliga'. Jag känner emellertid inte till något grekiskt ord som skulle kunna ligga till grund för ett -zynthius. Den latinska bokstaven 'c' uttalades under antiken som ett hårt 'k', men kom senare att mjukas upp till ett 's'-ljud före så kallade mjuka vokaler och tidigare diftonger som kom att uttalas som en mjuk vokal: e, i, y samt ae, oe, eu.

Jan Johansson · 2024-10-29, 16:25

Citat från: Jan Johansson skrivet 2024-10-25, 17:11

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) finns information om hus-/gårdägare och/eller boende i kvarteret Sankt Jacob större på Norrmalm på sida 195.

Ovan hus/gård nr 21 står ägaren som Nils Apelgren. Han och hans hustru blev registrerade som adelsfolk (utan barn).

Ovan hus/gård nr 22 står ägaren som salige Gyllenklos arvingar. Till höger om nr "22" (om det var det huset/gården arvingarna ägde) tycks det mig stå "för Caplaneen" (eller Caplaninna?).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00136#?c=&m=&s=&cv=135&xywh=3274%2C2092%2C2162%2C996

Enligt min tolkning av information på adelsvapen.com rör det sig om Anders Gylle adlad Guldenklou nr 269 (1602-65), som ska ha varit gm2 Anna Burea (död 6/12 1673), dotter till biskop i Strängnäs Jacubus Burens Zebråzynthius och Catharina Stiernman. Se barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyldenklou_nr_269. Nils Appelgren (1630-77) ska ha varit gm Catharina Gyldenklou (dotter till ovan nämnda Anders och Anna).

Hej igen,

Det har kanske inte så stor betydelse, men jag fick se att Nils Appelgren ägde även en gård i kvarteret Jakob större (sida 195v). Nr 21 (se citat ovan med Jacobus namn felstavat

) bör ha varit ett hus enligt min nuvarande tolkning av Stockholms mtl 1676.

I citatet ovan nämnde jag Gyldenklou och nu kan jag nämna Gyllenpistol, eftersom detta namn är registrerat på raden ovanför Nils Appelgrens gård.

Urban, kan jag tolka ditt svar som att det kvarstår en möjlighet, enligt din mening, att -zynthius eventuellt kan vara relaterat till ett (antikt) grekiskt ord?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: zynthios - knölig ??

Urban Sikeborg · 2024-10-31, 16:25

Jan: Varken i Liddell & Scotts gigantiska Greek-English Lexicon (1878) eller i supplementet utgivet 1968 finns något grekiskt ord zynthios, zyntheios, synthios eller syntheios. Google Translate använder delvis AI för sina översättningar, där maskineriet bakom försöker tolka ord utifrån deras sammanhang. Och för både latin och grekiska, där det sammanlagda textmaterialet på internet är mycket begränsat jämfört med moderna språk, blir det ofta fel. Google Translate säger inte att det inte vet utan försöker ändå.

Jan Johansson · 2024-10-31, 18:07

Hej Urban,

OK, då ska jag visa att jag inte är någon AI och ger upp mina förslag angående -zynthius.

Det skulle ändå vara roligt, tycker jag, om Zephyrus hade varit en inspirationskälla till -zynthius.
Tack för att du svarade och kontrollerade!

Vänliga hälsningar,
Jan

Jan Johansson · 2024-11-14, 14:06

Hej igen,

Apropå "-zynthius"...

På Wikipedia finns "Lista över hovpredikanter i Svenska kyrkan" och där är dessa två personer omnämnda:

1) Henricus Edvardi Zynthius - hovpredikant hos hertig Karl (som ska ha "hjälpt" den av Johan III avsatta biskopen Martinus Olai Gestricius, släkting till Jakob Zebrozynthius).

2) Aron Zynthius (1604-31) - hovpredikant hos Gustav II Adolf.

Länk: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_hovpredikanter_i_Svenska_kyrkan

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kanske inte relaterat till Aron Zynthius, men jag ser att jag har nämnt Helena Svan Aronsdotter i Svar #80.

Per Sundin · 2024-11-15, 06:29

Jo, visst finns namnet! Just därför finns i många efterkommandes antavlor inte bara Kerstin Zynthia som moder till Jacob Sebrozyntius utan även hennes förmodade fader.
Gansaka säkert är de båda hovpredikanterna avkomlingar efter underlagman Evert Hindersson, Henricus son och kanske även Aron. Namnet Aron finns hos en sonson till Evert: Aron Davidsson i Sunnersta i Boteå som jag har noteringar på 1636-51. Spåren efter Evert syns framför allt i Boteå. Han skall ha ägt 6 mantal.