ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2012  (läst 3093 gånger)

2009-04-01, 23:53
läst 3093 gånger

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Gudrun,
 
Kan han möjligen vara den svärson Jochum Brun som nämns i bouppteckningen (skiftet) efter Hans Sörensson 1674 22/4 i Ystad [FII:5:88], enligt register hos DigiArkiv (numera Arkiv Digital)? Där nämns också Hans Sörenssons barn Dorotea, Kirstina, Knut och Nils. Vem av döttrar som Jochum är gift med framgår inte av registret. Hans Sörenssons yrke är hörare, vad det nu är.

2009-04-02, 21:05
Svar #1

Utloggad gudrunwallengren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1094
  • Senast inloggad: 2018-04-29, 22:23
    • Visa profil
Det kan meget vel være den rigtige Jochum Brun.  
Jeg har ledt efter ham i Danmark, men uden resultat.
Hvis det var muligt at finde frem til hans familie, kunne man måske se om han havde kontakt med sine søstre?
- En hörare på svensk er måske det samme som en hører på dansk, en slags lærer. En person der hører eleverne i udenads-lærte bøger, og slår dem hvis de ikke kan lektien.
 
I det danske Kancelliets Breve har jeg fundet en del oplysninger om slægten Bruun i Danmark
 
Den ældre Brun på Samsø kaldes på skift Jocum, Jocim , Joakim og Jacob Brun/Bruun. I det følgende kalder jeg ham JB. Jeg har fundet ham tilbage til 1600, han er ikke omtalt i 1598-99.  
Han er farfar til Jochum Bruun, f. o. 1653.
 
1600
23. okt. Kongens lakaj JB får forleningsbrev på Søllemarksgård på Samsø.
4. nov. JB bliver kongens sølvpop - jeg tror det er en person der passer på kongens sølvtøj.
1603
14. juli. JB, kongens sølvpop, får korntiende fra Tranbjerg sogn.
7. dec. En ny sølvpop udnævnes, JB omtales som den forrige sølvpop.
1606
10. maj. JB får livstidsbrev på Søllemarksgård på Samsø.
1613
14. juni. JB på Søllemarksgård på Samsø får flere privilegier på livstid.
1619
1. maj. Bønderne klager over fogeden på Samsø, JB. Kongen beordrer sagen undersøgt.
1620
1. jan. Fortsat sag om bøndernes klager.
20. okt. Der er uenighed mellem kongen og JB om en okse, problemet bliver løst.
1626
En søn af JB på Samsø skal optages på Sorø lærde skole, når der bliver plads.
1627
19. okt. Fogeden JB på Samsø er draget af landet, kongen beordrer en anden sendt.
28. okt. JB skal straks tage til Samsø, kongen vil ikke have nogen anden foged. Der indkvarteres desuden soldater på øen.
1628
28. okt. og 6. nov. Forlening af Søllemarksgård for M. Rantzau, efter afdøde JB.
1629
27. jan. Forlening af Søllemarksgård for JB's enke Dorete.
1631
10. april. En af JB's sønner skal have livstidsforlening på Søllemarksgård.
1632
2. feb. Abraham Mecklenburg skal have bryllup med en datter af afdøde JB. Han får lov til at invitere 12 ekstra par, og til at udskænke mere vin en normalt tilladt.
1636
Nogle andre øer nær Samsø overdrages som len(?) til sønnen Jens J Brun.
1641.
17. nov. Kongen konfirmerer kontrakter mellem Johan Bram og Silla Brun. De er gift og har ingen arvinger. Hvis den ene dør skal den anden beholde alt. Men hvis den længst levende gifter sig igen, skal der skiftes med familien. Ellers skal der først skiftes når begge er døde.  
Underskriverne fra Silla Bruns familie er:
Dorthe s. Jochum Bruns, på egne og på sin søn Hans Bruns og Jochumb Bruns vegne og i lige måde for Sophie Brun, Hans brun egen hånd og Jens Brun egen hånd.
1642
29. april. Sønnen Jens JB får Søllemarksgård på Samsø.
26. maj. Jens JB får kornafgift.
31. dec. Sophia Brun har ladet sig forføre af skriveren på Kalø, Arne Madsen. Han havde lovet hende ægteskab, besovet hende og har derefter forlovet sig med en anden.  
Kongen vil have dom over Arne Madsen, han skal straffes. - Den som nu vil ægte Sophie Brun, gejstelig eller verdslig, kan gøre det uhindret. Der skal ikke tages hensyn til hendes forseelse, hun er meget ung og er blevet lokket.
1643
30. april. Der er indgået forlig mellem Sophia Brun og hendes venner, og Arne Madsen. Kongen lader sagen falde.
1644
29. juli. Uenighed om forpagtningen af Søllemarksgård.
1649
13. nov. Nogle bønder nægter at arbejde for Jens JB.
1654
23. feb. Fæstebrev på livstid på Søllemarksgård for Jens JB. Han får også andre privilegier. Han skal dele skel og ret med bønderne.
Kancelliets Breve er udgivet frem til 1660, men jeg har ikke fundet flere oplysninger om slægten.
 
JB og Dorete Hansdatter må (mindst!) have haft børnene:
Jochum, Hans, Jens, Silla og Sophie, desuden en datter gift med Abraham Mecklenburg.
 
Jeg har lidt flere oplysninger fra en nulevende efterkommer af slægten Bruun, men vil gerne lige snakke lidt med ham, før jeg lægger oplysningerne ind her.

2009-04-03, 12:21
Svar #2

Eivor Canova

Måste få fråga en sak ang. Bruhn i Kalmar.
 
Har ni funnit någon koppling till följande släkter; Nolleroth; Kiökemeister; Malmstedt och Skough (Schough).
Har en bouppteckning efter Helena Regecka Nolleroth död 1739 gift med Bokhållare Petter Skoug död före 1732. Malmö.  Hans troliga syster Anna Maria Skoug har varit gift med Bruhn och i testamenten nämns två söner, Sergeant Johan Bruhn vistandes i Kalmar och Sven Bruhn.
 
Undrar
Eivor

2009-04-03, 16:51
Svar #3

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Eivor, den där frågan hade vi en gång uppe i Scangen, och jag ser att du då nämnde att Sven Bruhn kallas sekreterare i bouppteckningen. Då borde han väl vara stadssekreteraren i Kalmar Sven Bruhn, som Olle Elm lagt in en ansedel för 27 mars 2009 - 22:50!

2009-04-03, 18:46
Svar #4

Eivor Canova

Hej Anders.
 
Tack snälla för den hjälpen.
För ett år sedan i januari gick min hårddisk till dom sälla jaktmarkerna.
Jo då, säkerhetskopia på alla släkterna det hann ja ta.
Återtställa dom i den nya hårddisken gick också}utan släkten Schougden viktigaste av dom alla. Den släkten går inte att öppna, fast jag har förökt,} och jag har därmed tappat lusten att börja om igen.  
Så jag har bara lite att läsa utav på släkten Nolleroth och den är långt i från komplett, med andra ord inte alls.
Skall ta och söka på Scangen.
 
Än en gång tack.
Eivor

2009-07-13, 15:54
Svar #5

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Släkten Bru(h)n i Marstrand - gåtans lösning?
 
Hej,
 
Släkten Bru(h)n från Marstrand har flitigt diskuterats här på Anbytarforum, dock utan att släktens urprung har gått att säkerställa.  
 
På sistone har det dock klarlagts att flera av släktens medlemmar (Anders Helgesson, Björn Helgesson och Claus Eriksson) kallade sig Brun när de år 1625 och 1626 avlade ed som präster. Dessa personer var samtliga barn till en Clausdotter, Sidsel respektive Margareta, vilka har antagits vara döttrar till en Claus (Romellsson) Brun från Vä i Skåne som ännu inte påträffats i några källor.
 
Vad finns det då, vid en noggrann genomgång, som stödjer detta antagande? Och vad finns det som talar för motsatsen? Nedan följer en sammanställning av de olika uppgifter och argument som kan föras fram, i hopp om att väcka intresse och debatt rörande detta så att denna gåta äntligen kan få sin lösning.
 
Till stöd för kopplingen till släkten Brun i Vä kan följande anföras:
 
1) Namnskicket: Romell (Rasmus) Pedersen Brun i Vä, Skåne var gift med en Bodil Clausdotter Gagge, nämnd år 1570-1606 (genom ett inlägg av Magnus Påhlsson här på AF den 21 juni 2005 rörande arvet efter en Jens Ingvarsen från Bossjö, gift med Ellen Mortensdotter, klarläggs att hon var dotter till Claus Eriksen Gagge till Rydsgård, död ca 1556).  
 
Deras (hittills) kända barn är – enligt Tor Flensmarck i bl a Vapenbilden – Birgitta Brun, gift med Peder Knudsen Månesköld i Olsnäs och Åkervik, Sidsel Brun, gift med Knut Bildt i Morlanda, Karen Brun, gift med Arild Grijs i Jonsered och Partille och Anne Brun, gift med Jörgen Hansson, borgmästare i Kristianstad. Intressant att notera är att så många av barnen flyttade till just Bohuslän…
 
Enligt dåtidens namnskick vore det dock brukligt att döpa söner efter farfadern respektive morfadern. Med andra ord skulle Romells och Bodils söner – förutsatt att de fick sådana – ha hetat Peder respektive Claus!
 
Och förekomsten av en Peder kan möjligen beläggas: Av ett inlägg av Birte Boström här på Anbytarforum 2003-10-15 framgår –med hänvisning till anteckningar från Kristinstad byting – att Peder Nielsen, borgare i Bergen, år 1643 sålt gården Brunstorp vilken tillhört dennes morbror ”Sal. Capt. Peder Brun” och gått i arv till Peder Nielsens mor. Denne kapten Peder Bruns koppling till Kristianstadstrakten framgår vidare av att han, enligt samma inlägg, år 1643 alltjämt var skyldig 13 daler till Kristianstad kyrka för hans första hustrus och barns likställe.  
 
Det ligger väl nära till hands att förmoda att han var son till Romell Pedersson Brun och Bodil Clausdotter Gagge – namngiven efter sin farfar, Peder Brun i Vä, död år 1542/43?
 
På motsvarande sätt vore det logiskt att en andra son till Romell och Bodil skulle ha fått namnet Claus, efter morfadern Claus Eriksen Gagge. Denne skulle också rent tidsmässigt passa bra som far till Margareta och Sidsel (kanske namngiven efter sin faster, dvs den Sidsel Brun som gifte sig med Knut Bildt, på samma sätt som Romell fått namn efter sin farbror, Rasmus Brun i Vä, död ca 1542/43). Namnet Claus blir också ett flitigt förekommande namn inom Marstrandssläkten Bru(h)n i flera generationer (t ex Claus Torgersson Bruhn, kyrkoherde i Skredsvik).
 
 
2) Släktskapet med landshövding von Schönlebens hustru: En hittills förbisedd ledtråd lämnas i Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn. Där framgår nämligen att ”wällborne fru Sidsela” (Clausdotter, gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”. Landshövding år 1701 var Johan Benedict von Schönleben, vilken enligt Tiselius (Bohusläns märkligare gårdar, del 2, sidan 51) var gift med Anna Elisabeth von Ascheberg, änka efter Jens Bildt (son till Daniel Knutsson Bildt och Dorotea Bjelke).  
 
Då Margareta och Cecilia Clausdöttrars förmodade faster, Cecilia Rommelsdotter Brun, var gift med Knut Bildt – far till ovan nämnde Daniel Bildt – så har vi där kanske upphovet till familjetraditionen om ett släktskap med landshövdingens hustru? Det skulle ju stämma väl! Möjligen intressant i detta sammanhang är även att Daniel Bildt, enligt Dorotea Bjelkes jordebok från år 1660, inköpt gården Lilla Röra år 1642 av bröderna Torger och Wellum Erichsen i Marstrand (söner till Erik Torgiersson Brun, död år 1641). Gården betecknas som gammalt adelsgods.  
 
Mot ovanstående antagande kan dock anföras:
 
Förekomsten av namnet Brun i Bohuslän: Namnet Brun var inte unikt för Marstrandssläkten. I Norske Rigsregistranter finns t ex ett brev från den 22 juli 1617 där det framgår att Olaf Christenssön, landsfogde på vår ö Hierö (av utgivarna tolkat som Herö vid Tjörn) klagat på att Nils Brun och Peder Nilssön Brun der sammasteds hade hotat att sätta eld på både landsfogdens och prästens gård...
 
Vidare dyker en Hans Brun i Vese, Bro socken, Bohuslän (med jordinnehav bl a Tanums och Hogdals socknar) upp tillsammans med Sidsel Brun, änka efter Knut Bildt på Morlanda, i ett brev från år 1614: På Tjörns släktforskares hemsida återges följande utdrag ur Norske Rigs-Registranter (volym IV, sidan 550) 1614-12-24: Jörgen Lunge fik brev Bernt von Ostende hos Mats Bagge til Holmegaard, Hans Brun til Vidsted, Henrik Pederssön til Ristenes og Fru Sidsel Brun til Möllinggard, afgangne Knut Bildes Efterleverske, boendes udi Baahus Len, til sin Betalning skulle for hjälpe.  
 
Då med ”Möllinggard” avses Morlanda är således Sidsel Brun rimligen identisk med ovan nämnda Sidsel Rommelsdotter Brun. Med ”Holmegaard” avses uppenbarligen Holma gård i Brastad socken, där Mats Bagge hörde hemma (enligt uppgift död år 1639). Hans dotter Karen lär ha blivit gift med en Peder Lauridsen Månesköld (död efter år 1679). ”Henrik Pederson på Ristenes” är vidare rimligen identisk med Henrik Pedersson Månesköld på Restenäs i Resteröd socken (enligt uppgift här på Anbytaforum gift med en Lisbeth Pedersdatter Bagge, syster till ovan nämnde Mats Bagge).  
 
Vad går då att få fram om nämnde Hans Brun i Vidsted, mer än att han enligt nämnda brev var boende i Bohus län? I personregistret till Norske Rigsregistranter kallas han Hans Brun till Vidsted och Timmersö. Något Vidsted har jag inte lyckats finna. Två andra brev i Norske Rigsregistranter (fjärde bandet, s 172-174), från den 5 respektive den 25 januari 1607, låter oss dock reda ut begreppen!  
 
De handlar om ett jordaskifte mellan kungen och Hans Brun, som här kallas Hans Brun till Timmersø, vor Mand, Tjener och Skibshøvedsmand. I utbyte mot gårdar i Tanums socken (en av dessa beboddes av en Anders Gundersson, och en annan gård av en Lauritz Eriksson, en tredje kallas Kuen och beboddes av en Thore Andersson) samt en ödegård som kallas Torp [Fristorp] i Hogdals socken, så erhåller Hans Brun og hans Arvinger af vort och Norges Krones Gods en Gaard, kaldes Wessie [Vese] i förenämnde Baahuss Len, som Temmetei (?) og Haagen Olsson paabo.  
 
Till yttermera visso skriver Holmberg (1842-45) i sin beskrivning av Bohuslän (s 146), vad gäller Bro socken: Enda säteriet i socknen är Vese, i äldre handlingar kalladt Vesie och Vetzö, innehades någon tid av släkten Brun….  
 
Denne Hans Brun bodde alltså år 1614 i Vese, Bro socken, och hade tidigare ägt jord i Tanums och Hogdals socknar. Var han kanske ytterligare ett syskon ur Romell Pedersen Bruns barnaskara i Vä, Skåne, som hamnade i Bohuslän?  
 
Kanske kan Hans Bruns koppling till  Timmersø vara en ledtråd i sammanhanget? En titt i Ortnamnsregistret ger en möjlig kandidat: Timmersjö (eller Timmesjö) gård i Harplinge socken, Hallands län, vilken år 1692 beboddes av en Anders Brun (gården kallas då Timmerse). Hade således släkten en koppling (även) till Halland? Det är känt att Peder Månesköld efterlämnade en gård i Harplinge…
 
Nordström återger i sin artikel om Tormo Matsen till Ström (1952) en uppgift från Oscar Alb Johnsen, Bohuslens Eiendomsforhold, att Tormos far var en bohuslänsk adelsman vid namn Mats Pederssøn (Straale) till Toreby och Tømmersjø. Uppgiften, vilken enligt Nordström är felaktig åtminsone vad Toreby beträffar, antas i artikeln vara hämtad ur äldre släktböcker.  
 
Förutsatt att detta Tømmersjø är identiskt (?) med ovan nämnda Timmersjö/Timmesjö i Harplinge socken: Vore det möjligt att uppgiften om Tormo Matsens släkts jordinnehav är resultatet av en sammanblandning, och att gården har tillförts familjen – och släktböckerna –via hans svärfar, dvs ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld?  
 
Tormo Madsen var ju gift senast år 1593 med Anne Pedersdotter Månesköld...  
 
Peder Knutsen Månesköld var ju omgift med Birgitte Brun (nämnd år 1617). Kan hon månne ha fört med sig Timmersjö i boet, och en annan delägare i gården varit hennes bror (?) Hans Brun? Och hennes del sedan gått i arv till (hennes styvdotter) Anne Pedersdotter och Tormo Matsen, varefter släktböckerna med utgångspunkt i detta förhållande felaktigt utgått att Tømmersjø tillhört Tormos fädernesläkt? Eller kom gården rentav ifrån ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld vilken härstammade från Halland och, enligt Nordström (1971), bl a ägt gården ”Gubolt” i Harplinge socken? Då är återigen frågan hur denne Hans Brun passar in i bilden…  
 
Vid en titt i Hallands historia och beskrivning (1931), av Sven Petter Bexell, fann jag följande: Gubbilt, 1/2 hemman i Harplinge socken, donerat till kyrkan av Claus Gagge till Arlösa den 25 april 1633. Detta torde väl kunna samma som den gård Gubolt i Harplinge som enligt Nordström ägdes av Peder Knutsen Månesköld (död före den 30/10 1607)?  
 
Jag hajade till när jag såg namnet Gagge, med tanke på att ovan nämnda Birgitte Brun (och hennes förmodade bror Claus Brun i Marstrand) var barn till en Bodil Clausdotter Gagge i Vä, Skåne. Är detta månne bara en slump, eller kan det finnas ett okänt släktsamband bakom det hela?
 
2) Vapenskölden: Av Torgerstams artikel i Vikarvets Årsbok framgår att flera medlemmar av släkten under 1600-talet och början av 1700-talet förde en vapensköld med en lilja ovanför en ros. Som exempel kan nämnas den Margareta Torgersdotter vars vapen finns på kyrkbänken i Norums kyrka jämte årtalet 1650. Samma vapensköld fanns f ö på det täcke ”af gulldh” vilket – förutom ”gambla breef” – uppvisades år 1701 i Uddevalla rådhusrätt i samband med begäran om bördsbrevet: ”hwilket i sig innehåller en blåå Lillja, ock en hwijt roos”.
 
Detta vapen motsvarar ju inte det vapen (en fläkt örn) som fördes av släkten Brun till Vä. Med lite fantasi skulle man dock istället för att se en förenklad, stiliserad lilja se en silhuett av ett tjurhuvud, motsvarande det vapen som fördes av släkten Brun till Kongstedlund…
 
Intressant att notera är dock att adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum socken, enligt ett tidigare inlägg här på Anbytarforum, vid kungahyllningen år 1591 förde en lilja i vapnet där det kan vara något under! Kanske detta ”något” kan vara en ros? Denne Tormod Matsen var också, enligt Nordström, styvson till ovan nämnde Mats Bagge till Holma…
 
Ett sätt att bringa ytterligare klarhet i detta vore möjligen att studera släktens jordinnehav. Av Norske Rigsregistranter (numera gratis tillgängliga på internet!) framgår att Torger Torgersson var odelsberättigad till en gård vid Marstrand, till vilken gård även en äng som kallades ”Konnings Eng” hörde (brev av den 11 juli 1585).  
 
Vidare framgår det att Erik Torgersson år 1610 bodde på Klöverön och att han år 1613 ägde fyra gårdar i Lycke socken samt år 1622 bytte bort gårdarna Glose i Torsby socken och Kyrkeby i Herrestad socken, och av kronan istället erhöll Lycke, Ellön och Klöverön (vitten till detta jordaskifte var Jens Andersson och Thorger Eriksson).  
 
På motsvarande sätt framgår det att Helge Torgersson år 1621 bytte bort sin ”arvegård” Östra Holsunga i Torsby socken, och av kronan istället fick Instön, Lycke socken, i byte (vittnen till detta jordaskifte var Jens Andersson och Willum Helgesson). Vidare framgår det att han år 1622 brukar Klöverön.
 
Släkten tycks således, i varje fall på fädernet, vara djupt rotad i Marstrandstrakten.
 
Jag har dock också gått igenom Bohusläns kopiebok på jakt efter den frälsejord som medlemmarna av Marstrandssläkten Brun ägde på 1600-talet, och om man skalar bort de gårdar som år 1624 köpts av Helge Torgersson och som tidigare tillhört släkten Rosenkrantz, så framgår att:
 
- man ägde en del gårdar som tidigare, enligt 1568 års jordebok, tillhörde adelsmannen Eiler Krasse (såsom Näreby och Ängön i Morlanda socken och Torp i Tegneby socken),
 
- släktens innehav tycks annars vara tydligast (dvs ha flest delägare) i:
 
Skålldal (Solberga socken),  
Svensröd (Västerlanda socken),  
Ramsvig (Askum socken, koppling till släkten Bagge),  
Holm och Staby (Torsby socken) och  
Torp (Hogdals socken, halva gården ägs av Peder Bagge),
 
- man äger dock också frälsejord i:
 
Fagerfjäll (Stenkyrka socken),  
Bräcke och Sannby (Romelanda socken),  
Lilla Röra (Röra socken),  
Grössbyn södergård (Ucklum socken),  
Strandnorum (Norum socken),  
Torp (Kareby socken),  
Assmetorp och Hökälla (Hisings socken),  
Torsberg (Herrestad socken),  
Lunden, Åregren, Sanden och Byn (Ödsmåls socken),  
Grytingen (Håby socken),  
Berg, Hålkeröd, Graneby och Gullbringa (Hålta socken),  
Hjelmsberg (Hogdals socken) samt  
Tjuvkil och Kallperöd (Lycke socken).
 
Jag vet inte om någon av dessa gårdar har någon koppling till nämnde Tormod Matsen och hans släkt, men denne var enligt uppgift styvson till ovan nämnda Peder Bagge till Holma.
 
Med förhoppning om att ovanstående långa och omständliga sammanställning ska inspirera till en förnyad och fruktbar diskussion slutar jag här, men återkommer gärna med mer fakta, frågor och funderingar…
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

2009-07-13, 22:07
Svar #6

Utloggad panel

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 152
  • Senast inloggad: 2018-07-28, 22:22
    • Visa profil
Hej
Enligt GID 1313.118.23000 (Sankt Petri Malmö vigda 1698-1739 sid 96) gifter sig tullinspektoren Johan Hammar med jungfru Margareta Lena Brun, Bruden kommmer från något regemente, jag undrar vilket och f ö om någon vet något mera om den här jungfru Brun.
mvh Lena

2009-07-13, 22:17
Svar #7

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Det står för them caverar Regementz Prästen Martinus Lindgård och handelsmannen Lorentz Martini.
 
Martin Lindgård blir senare kyrkoherde i Västra Kärrstorp och Glostorp, och hans hustru är kusin till brudgummen Johan Hammar.
 
Om Margareta Lena Brun vet jag tyvärr ingenting.

2009-07-13, 22:22
Svar #8

Utloggad zzz

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Den andra löftesmannen Lorentz Martini gifter sig 1708 13/11 med Margareta Christiansdotter Brun, och 1711 31/2 med Maria Pedersdotter Riber, bägge i Malmö S:t Petri.

2009-07-13, 22:27
Svar #9

Utloggad panel

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 152
  • Senast inloggad: 2018-07-28, 22:22
    • Visa profil

2009-08-10, 17:15
Svar #10

Utloggad allram

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-01-22, 19:11
    • Visa profil
Söker uppgifter om Sven Brun född senare delen 1600-talet. Han levde med familj i Nora Bergsförsamling Hagby plåthammare. Död 1733 Nora Bergsförsamling (T). Mvh Claes Nyberg

2010-05-06, 16:57
Svar #11

Utloggad kihlas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 10:21
    • Visa profil
Jag försöker hitta Elsa Bruns härstamning.Hon var hustru till capellan Gustav Arén i Gillberga (S).De vigdes 1728 i Mo (P)och hon dog i Gillberga 1741.Gustav Arén var vid tiden för bröllopet sockenadjunkt i Edsleskog (P),Härom dagen fann jag i en dombok (Gillbergs häradsrätt AIa:17 hösttinget par.38) ett omnämnande av hennes fränder gymnasiebefallningsmannen Petter Fehman och handelsmannen i Göteborg Nils Fehman.Då jag söker släktskapet mellan Bruhns och Fehmans finner jag följande: Ae: Katarina Fehman(-1714), död i Uddevalla. Fadder 1689, -95 och -97 i Medelplana och Västerplana.  
G1m stadskappelanen i Uddevalla Vilhelm Torgersson Bruhn(-1708)(Hans föräldrar: Torger Vilhelmsson och Margareta Jochumsdotter Lemmike). Kan detta vara Elsas förädrar?

2010-07-18, 21:16
Svar #12

Utloggad lodan

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 42
  • Senast inloggad: 2015-05-21, 19:39
    • Visa profil
Sofia (Elisabeth) Brun/Bruhn, gift med prästen Fredrik Bagge d.y.
Jag försöker ta reda på vilka som egentligen var hennes föräldrar, men lyckas inte hitta hennes födelsedatum någon stans.  
När hon dör den 19 maj 1738 i Åby, Ödeshög står det att hon är 50 år, så hon torde vara född runt 1688.  
När Fredrik är präst i Skee mellan 1707 - 1717 så föds några av deras barn där och hon är omnämnd som hans fru, så även när han är prost och kyrkoherde i Åby och Ödeshög.
När jag Googlar på henne så förekommer tre olika anfäder till henne
1: Björn Helgesson Bruhn och Elseby Christensdatter
2: Nicolaus Bruhn
3: Claudius Torgeri Brun och Maria Nilsdotter Arctander
 
Björn och Elseby borde falla bort om inte uppgiften i Ödeshögs dödsbok är helt fel och Sofia var Betydligt äldre än 50 år vid sin död, eftersom de var döda vid hennes förmodade födelsedatum.
Nicolaus hittar jag inga mer uppgifter om än att han ska ha varit kyrkoherde i Krokstad...
Claudius Torgeri - är det samma Claus Torgersson som var kyrkoherde i Skredsvik?
 
Finns det någon här som kan hjälpa mig att bringa lite reda i Sofias anor  
// Lotta Danielsson

2010-07-19, 10:46
Svar #13

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10748
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 09:48
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Lotta,
Har först inget riktigt svar till Dig men kontrollerade en del material omkring Ödeshögstrakten.
Då Fredrik Bagge verkar ha kommit till Ödeshög först 1719 är det troligt att den östgötska Bruun-släkten kan uteslutas. Har förmig att den finns i Sv Släktkalendern 1938.
 
När jag sökte vidare på nätet hittade jag följande:
http://baggebo.nu/bagge/tree/000/0001/321.htm
Eftersom jag innehar SoH 1976 skall jag kontrollera Olga Dahls artikel och återkommer.
Vänligen,
Olle Elm
PS. Har nu gått igenom artikeln - vilken är mycket läsvärd - men finner ej någon klarhet om Sofia Bruns urspung. Studerade också dopvittnen i Skee 1709-1715, men ej heller dessa ger någon ledtråd. PS  
 
(Meddelandet ändrat av smol 2010-07-19 15:27)
Vänligen,
Olle Elm

2010-07-20, 19:02
Svar #14

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10748
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 09:48
    • Visa profil
    • www.orserum.info
1706 27/2 vigdes Fredrik Bagge och Sofia Elisabeth Brun. Hon anges i Krokstad prästgård. (Krokstad C:1 sid 335)
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-07-21, 09:20
Svar #15

Utloggad lodan

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 42
  • Senast inloggad: 2015-05-21, 19:39
    • Visa profil
Tack så mycket för hjälpen Olle, nu har jag lite ledtrådar att forska vidare på  
MVH // Lotta

2010-07-21, 09:44
Svar #16

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10748
  • Senast inloggad: 2019-09-11, 09:48
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Lotta,
Vet inte om Du har ADOnline, men har där funnit det avfotograferade registret från landsarkivet i Göteborg. Fann ovanstående vigsel när jag sökte i det.  Rekommenderas!
 
Några ytterligare fynd från Krokstad:
Sofia Brun, piga  dv 1701 29/9
Torger Brun, dv 1702 16/3
 
Kan f ö inget om Bohuslän och dess socknar och ej heller om denna Brunsläkt. Mitt intresse för Brun-ar kommer sig av den Brun-relaterade artikel jag skrev i SlfÅb 1998.
 
Lycka till med Din forskning!
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-07-21, 16:41
Svar #17

Utloggad lodan

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 42
  • Senast inloggad: 2015-05-21, 19:39
    • Visa profil
toppentips - det registret hade jag ingen aning om att det fanns - tack igen
// Lotta

2010-07-24, 16:06
Svar #18

Utloggad borggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2011-06-24, 19:08
    • Visa profil
Hej,
Jag har info angående olika Brun i Malmö enligt följande.
A) Hans Ibsen Brun, bryggare(Hans Brygare och hustru Kirsten Carstensdotter i 2:a Roten Malmö enligt mantalslängd DIIad:4 1664-1684.  
Barn: Sine, Elna, NN, Helvig och Esula(?).
Familjen bodde på gård nummer 293 (nuvarande Kalendegatan 9-13) och flyttade år 1690 till Klörup, där han blev  den förste gästgivaren vid tingsrätten. (Husförhör år 1696 Lilla Slågarp och Katekismi år 1702 sid 349 Lilla Slågarp).
Hans Ibsen Brun är min anfader.
B) Köpmannen Jokim Brun blev halshuggen den 22 december 1659 på Stortorget. Detta var i samband med Malmösammansvärjningen mot svenskarna. Källa från boken Liv och död på Malmöhus av J. Ambrius.
C) Jacob Brun, isenkrämer/järnhandlare enligt BOU 1598:303.
D) Jochum Brun och Hans Brun enligt BOU 1652:766 och BOU 1657:817.
Hur ser släkten Brun/Bruun/Bruhn ut i Malmö?
MVH Kaj Borggren

2010-08-02, 13:25
Svar #19

Utloggad jonkahn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 291
  • Senast inloggad: 2019-04-10, 22:29
    • Visa profil
    • kahn.in
Inlägget är en fortsättning på en diskussion under . Inlägget och efterföljande svar flyttades hit 2010-08-04. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
 
Anders Simon Brun är också min anfader via dottern Anna Catharina. Är intresserad av att veta mer om Anders Simon. Har inte hittat honom i Österhaninge dopbok, men vid lysningen med Catharina Öberg (från Ununge) står att han kommer därifrån. Stadsbåtsman undrar jag om det stämmer. Han är i Skeppsholmens församling angiven som del av 1:a Södemanlands compani. jag har också noterat några Bruhn på Gålö vid början, mitten på 1700-talet.  
 
Vill gärna veta mer!!
 
Jon

2010-08-03, 11:40
Svar #20

Utloggad nils_hard

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1273
  • Senast inloggad: 2019-09-09, 10:30
    • Visa profil
Hej Jon,
 
Jag antar att du härstammar från Anna Catharinas dotter, gift Feron?  Var har du hittat lysningen och att hustrun Catharina Öberg kom från Ununge?
 
Jag har fått fram detta om Anders Simon Brun:
 
ANDERS SIMON(SSON) BRUN f 172(1), d 1777 20/12 i Stockholm (Skeppsh och Joh) (av slag), båtsman, sedan fabriksarbetare.
Av mantalslängder och kyrkoböcker för Österhaninge fs framgår att han efter oktober 1743 men före maj 1744 tog värvning som båtsman för Oxnö rote (på Gålö utanför Sthlm) av Södermanlands 1:a kompani.
I mtl 1744, 1745 och 1746 är han dubblingsbåtsman men har 1749 blivit ordinarie båtsman, 1752 finns han under Gudö rote, 1754 saknas han, men 1757-59 är han tillbaka som båtsman nr 9. I mtl 1762 är han borta fr Österhaninge och nr 9 heter nu Jan Brun. I mtl 1740 och 1744 finns ingen båtsman Brun i  Ö, men i mtl 1727 finns en båtsman Jacob Brun där.
Att svenska försvaret behövde folk just i oktober 1743 kan vi läsa i Svenska flottans historia, del 11:1, s 176, där det nämns att ”i september 1743 ankrade 30 ryska galärer på Stockholms ström, varjämte 12 000 man ryska trupper landsattes på svensk mark”. I juli 1744 återkallades ryssarna till sitt hemland.
Bruns chef under 1750-talet var kommendörkapten Edvard Fredrik Taube. Av rullorna kan vi utläsa att Brun år 1757 befann sig ”på årstjänst” i Karlskrona och 1760 ”erhållit högl komp reg kollegii avsked”. Därefter tycks han ha arbetat i den kände spegelmakaren Johan Åkerblads fabrik i Sthlm.
Enl 1765 års mantalslängd bodde ”avskedade rotebåtsman” Brun med sin familj i nr 35 i kvarteret Jericho i Jakobs fs. Omkr 1769-1771 hittar vi familjen i kv Kockenhusen nr 17 i Johannes fs (hfl A 1b:3). Där uppges Anders vara född redan 1711 och kallas ”avsked båtsman”.
I Bruns bouppteckning får vi reda på att bland kvarlåtenskapen fanns ”två små magra kor”, som kanske betade på Skeppsholmen.
G 1755 2/11 i Stockholm (Skeppsh) m CATHARINA ÖBERG   f 172(3), (1726 enl Johannes hfl 1769-71), d 1811 8/3 i Stockholm (Jac-Joh) som ”spegelmakaränka”!
Österhaninge A1:1, 1746-69, s 86 Kalvsviks rote (1767?), Nytorp: trädgm Johan Söderberg, 26 år, hh Brita Stina Öberg, 27, son: Carl Fredrik; Väsby s 168: Jacob Bruhn ohh, inhys; Waxnäs s 177: Jacob Bruhn, h Margareta, gossen Jonas, 12; s 179: Båtsm Jacob Bruhn ohh Marita 30 år, barn: Peter, 3, Mina, 6, Brita, 6, Anna, 1, Stina, 1; s 180, Gålö roten, Tomta: Johan Bruhn f 1732, h Maria Mattsdtr f 1742, d Catharina f 1764.
Österhaninge C:3, 1751-1800: Vittne 1755: Lars Öberg i Vedelsö kvarn; vittne 1756: Klock. Per Simonsson; vittne 1756: Jonas Simonsson i Kårsvik; f 1756 2/5: Stina, dtr t Lars Öberg i V-kvarn o Karin.
 
/Nils

2010-08-03, 13:28
Svar #21

Utloggad jonkahn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 291
  • Senast inloggad: 2019-04-10, 22:29
    • Visa profil
    • kahn.in
Tack Nils, jätteintressant. Man vet ju inte om Brunarna är släkt med varandra, det var ju ett båtsmansnamn. Men de verkar ju hålla till kring Gålö.
 
Av lysningen i Skeppsholmen 11 oktober 1755 framgår att upplysningar inhämtats från Österhaninge respektive Ununge som då skulle vara konfirmationsförsamlingarna. Om jag läst rätt!
 
Tyvärr finns inget så långt tillbaka i Ununge. Vi får titta vidare i Österhaninge på födslar för Anders Simonsson och på bakgrunden för Öbergar i Vendelsö och Brunar på Gålö.
 
Har någon några tips vore det bra!
 
Hälsningar Jon
 
Jo, jag är släkt via Feron. Hur det hänger ihop kan ses på min ofärdiga hemsida www.kahn.in

2010-08-04, 11:30
Svar #22

Utloggad nils_hard

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1273
  • Senast inloggad: 2019-09-09, 10:30
    • Visa profil
Jon,
 
Jag har letat ganska mycket efter Anders Simon Bruns ursprung men hittills gått bet. Skulle dock gissa att namnet Simon är ett förkortat patronymikon, så fadern bör heta Simon.
Dom andra båtsmännen med namnet Brun i Österhaninge var sannolikt inte släkt med Anders.
 
Har även sökt efter namnet Öberg i trakten. Namnet är ju ganska vanligt. Om man kom från Nämdö, Utö el någon annan ö kanske man tog namnet Öberg, när man kom till Stockholm.
 
Catharina Öberg var tydligen omkring 30 år när hon gifte sig och borde ju dyka upp som piga i andra församlingar före giftermålet.
 
När jag kommer hem från sommarstugan skall jag forska vidare i Ununge-spåret, som jag inte kände till förut.
 
/Nils
 
PS Den här diskussionen borde väl föras under rubriken Brun och inte Åkerblad, men ibland blir det väl så här.... [Fixat. / mvh Moderator Släkter]

2011-06-20, 02:12
Svar #23

Utloggad rehnebom

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2011-06-20, 02:12
    • Visa profil
Hei.  Jeg leiter etter informasjon om en Barbara Bruun. Ho gifta seg 26.05.1714 med Olof Ehnebom i Uddevalla. Det lille jeg har av info om henne utover dette er: Ho og Olof får minimum 7 barn, de flytter fra Uddevalla til Dals Ed ca. 1721, og at ved taxeringslängd 1715 er en av naboene deres, Ioran Waldenström gift med ...Cappellan Bruns Enkia
Jeg undrer jo på om denne enken kan være Barbaras mor ?  Isåfall, hvem var da faren, Cappellan Brun ?  
Jeg blir veldig glad for ethvert lite spor som kan lede mot mere info om Barbara ( ho er for øvrig min ff ff ff fm )
 
Roger}

2011-06-20, 08:46
Svar #24

Utloggad kihlas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 10:21
    • Visa profil
Hej Roger,
 
Stadscappellanen i Uddevalla Vilhelm Torgersson Brun (död 1708)var gift med Katarina Fehman, som sedan gifte om sig med Göran Waldenström. De fick en dotter Elsa1701. Någon dotter Barbara har jag däremot inte kunnat upptäcka.
 
Hans K

2012-01-05, 11:48
Svar #25

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
Under Marstrand här på Anbytarforum har Folke Almegius nyligen redovisat sin spännande upptäckt av en Claus Borgemester (som dränkte sig ca år 1578) som skulle passa utmärkt väl som far till Margareta och Cecilia Clausdotter - och således vara stamfader till släkten Brun i Marstrand.
 
Kanske är vi nu äntligen ett steg närmare lösningen på denna gåta...
 
Och möjligen har ytterligare en ledtråd hela tiden legat oss för ögonen:  
 
I Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 nämns, i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn, att  ”wällborne fru Sidsela” (gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”.
 
Detta har föranlett ett idogt letande efter olika lämpliga kandidater, bl a med koppling till släkten Bildt, men kanske har svaret varit enklare än så?
 
Enligt Elgenstierna var nämligen Peder Knudsen Månesköld till Olsnäs slottsloven på Bohus 1589-1604!!!
 
Enligt tidigare inlägg här på Anbytarforum skulle en modern översättning av denna gamla funktion kunna vara landshövding!
 
Då denne Peder Knudsen Månesköld var (om)gift med Birgitta Brun (som enligt sin vapensköld tillhörde släkten Brun till Vä) är det kanske hon som avses med landshövdingens fru i 1701 års protokoll?
 
Hon skulle ju, om den gängse teorin visar sig vara riktig, vara faster till Cecilia Clausdotter (vars barn kallade sig Brun)...
 
Kanske var släktskap med en landshövding något som man gärna trodde skulle imponera på (eller blidka) de svenska myndigheterna, och som därför var värt att betona i 1701 års ärende?
 
Ett litet problem återstår dock, och det är att förklara varför Cecilia Clausdotters (och Margareta Clausdotters) ättlingar kallade sig Brun men förde ett annat vapen (lilja över ros) än Birgitta Brun.
 
Men kanske var det helt enkelt så att man valde ett annat vapen, nämligen den gäckande anmodern Elisabeth Borckholts (gift med Torger Torgersson, nämnd år 1585) som enligt rådhusrättens protokoll var av stor härkomst?
 
Kanske var det stamfadern Claus Borgemesters skamfulla självmord som föranledde detta?
 
Eller kanske var släkten Borckholts vapen helt enkelt mer välkänt, och kanske ansett som finare, i Marstrandstrakten (tilläggas bör dock at något vapen för Elisabeth Borckholt ännu inte påträffats).
 
Det vore himla spännande att få reaktioner på ovanstående!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

2012-01-06, 14:51
Svar #26

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej igen,
 
Med en dåres envishet återkommer jag nu till släkten Brun i Marstrand, för mysteriet tycks tätna.
 
I ett brev från Daniel (Knutsson) Bildt av den 10 oktober 1624, tillgängligt på det norska Arkivverkets hemsida, omtalar han nämligen vissa dokument som är uti min farsöster, Sidsel Bruns, förvaring på Morlanda gård.
 
Länk: www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-jo10041103294046.jpg
 
Det förefaller knappast rimligt att Daniel Bildt av misstag skulle ha kallat sin mor för faster.
 
Den enda rimliga förklaringen tycks därför vara att brevet är skrivet av en anställd skrivare, som tillika var brorson till Sidsel Brun (och följaktligen kusin med Daniel Bildt) och av misstag utryckt detta i brevet.
 
Om inte annat så skulle det ju detta bevisa att Sidsel Brun hade en bror, vilket väl inte var känt sedan tidigare?
 
Det vore fantastiskt spännande om denne anställde skrivare stod att finna i några källor - och om han rentav skulle visa sig heta Clausson i efternamn så vore kanske saken klar. ;-)
 
Återigen: Det vore spännande att få reaktioner på ovanstående!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

2012-01-06, 16:58
Svar #27

Utloggad hellster

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2018-10-21, 06:55
    • Visa profil
Lite långsökt måste jag säga. Hur säker är du på att det verkligen är Daniel Knutsson Bildt som utfärdat brevet? Berätta gärna mer om innehållet. Det är inte så lätt att läsa.
 
En alternativ förklaring skulle ju kunna vara att Knut Bildt haft en i övrigt okänd brorson som också hetat Daniel och att det är denne som står bakom brevet. I så fall är det i egenskap av ingift faster som Sissela Brun omtalas.  
 
Med vänlig hälsning
Anders H.

2012-01-07, 09:58
Svar #28

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Anders,
 
Och stort tack för din respons.
 
Ja, jag håller med om att det är något långsökt (det verkar ju osedvanligt klantigt av en skrivare att göra ett sådant kardinalfel).
 
Brevet är på köpet inte alldeles lättläst, och jag ska ta mig en ny dust med det i helgen.  
 
Det har i alla fall samband med adelns rusttjänst och Daniel Bildt betonar att frågan rör bode hendis og voris gods, dvs gods som ägs både av Sidsel Brun och honom själv (jag tror att det än en jordebok som hon förvarar på Morlanda). Han talar också om mitt samt mina syskons gods, så det verkar vara en familjeangelägenhet där han för familjens talan.
 
Skulle en brorson till Knut Bildt ha ägt gods tillsammans med sin ingifta faster? Tja, kanske...
 
Men skulle han verkligen ha kallat sin farbrors fru för farsöster?
 
Och skulle han ha förvarat sin jordebok på Morlanda?
 
Verkar inte det också lite långsökt?
 
Ett sätt att få klarhet är kanske att tolka namnet på den gård som brevet är utfärdat på.
 
Jag får det till Hasthlunda eller dylikt.
 
Om detta visar sig vara ett gods som Daniel Knutsson Bildt skrev sig till, så ökar väl sannolikheten för att han är brevets utfärdare?
 
Och om inte, så kanske i varje fall en tidigare okänd (?) brorson till Knut Bildt fått framträda ur historiens dunkel, och det är ju inte så illa det heller... ;-)  
 
Känner du månne igen detta gårdsnamn?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian J.

2012-01-07, 10:12
Svar #29

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej igen,
 
Gåtan kanske har löst sig själv. ;-(
 
Jag fann nu en Daniel Ottesen Bildt, född ca år 1590, som i början på 1600-talet bodde på Hafsund.
 
Verkar väl vara brevets utfärdare, eller vad tror du?
 
Om han var tidigare känd son brorson till Knut Bildt vet jag dock inte...
 
MVH,
 
Christian

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna