Briant / Brygant / Brygandt / Breygandt

[Fredrik Salomonsson]

Söker födelse och död till Linvävaren i Karlkrona, L. Fredrik Briant.
Det enda jag har på honom är att han fick ett barn med Anna Katarina Marin (1788-1825)
Barnet han fick var Fredrik Vilhelm Briant, född 1824-01-16 i Tyska församlingen, Karlskrona.
Död 1826-05-10 i Tyska församlingen, Karlskrona.
 
L. Fredrik Briant var bara en kort tid i Kaarlskrona då han fick sitt barn.
Försvinner sedan ur källorna.

[Markus Gunshaga]

Detta tillfällighetsfynd ur namnregistret till Lunds universitetsbiblioteks bevarade personverser kanske är av intresse för någon Briant-forskare:


 »BRIANT, Isak, amiralitetslöjtnant & skeps-capitain
Tankar, om den öferswinneliga nåd… yttrade wid Isak Briants graf i stora sjön, wid Azoriske öarne. Sthlm 1759.»

[Jan Johansson]

Hej,

Vid dop den 3/6 1679 i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1), av guldsmed Dirk Hysings barn Anna, var "Cap: Ludowich Briant" fadder. En annan person med samma titel, "Cap:" Anders Hysing, var troligen skeppare (se dop den 25/4 1681 i Maria Magdalena fs i Stockholm) varför jag misstänker att "Cap:" kan ha varit en förkortning för kapten (men även kaplan är en möjlig titel).

Den 30/12 1687 döptes guldsmed Didrich Hysings barn i Maria Magdalena fs i Stockholm. Möjligtvis var Dirk och Didrich samma person.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=678%2C1248%2C2816%2C1328

Möjligtvis var Ludowich Briant en släkting till kaptenen David Breant "(f. 1677, d. barnlös 1739), »en tapper och oförvägen krigare», som 14 dec. 1712 adlades med namnet de Briant" (Breant, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16910, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-02-24). Eftersom hemsidan adelsvapen.com strejkar i skrivande stund har jag inte kunna kontrollera det eventuella släktskapet där. Jag återkommer när strejken är över (om den går över under dagens släktforskande)!

Vänlig hälsningar,
Jan Johansson

[Ulf Berggren]

Ludovich Briant borde då vara far till Maria Ludvigsdotter Briant som var g m konstsmeden/pitschaftsstickaren Johan Johansson Kesmacher d 1733 21/10 i Stockholm enligt bouppteckningen. De får barn ca 1686.

[Jan Johansson]

Hej och tack Ulf för informationen!

Ja, att Ludovich borde vara Maria Ludvigsdotter Briants pappa håller jag med om.
Emellertid har jag inte hittat vare sig släktnamnet Briant eller Kesmacher i Riddarholmen församlings register till födelse- och dopboken 1636 - 1738 (FbReg:1). Däremot finns namnet Isaac Briant (men inte släktnamnet Kesmacher) i register till tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm. Tyvärr har jag inte hittat volymens beteckning (jag har hittat en pdf-fil på internet) och bifogar därför en bild istället. Troligtvis var denna Isaac Briant samma person som den omnämnda Isak Breant i biografin "Breant, släkt" (se länk i mitt förra inlägg).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Omnämnda Ludwig Briant var troligen kapten/skeppare.

Den 28/9 1680 döptes guldsmed Dirk Hysings barn Margareta i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 91). Faddrar var "Cap." Ludwig Briant, "Cap." Andres Hysing, guldsmed Nicolas Höpfner, Erik Nilsson Qvistberg, "Capitenskan" Maria Hysing, hustru Helena Danielsdotter, hustru Maria Surbom och hustru Elena Jönsdotter.

Eftersom Maria Hysing blev registrerad som "capitenska" var Ludwig troligen kapten (och/eller skeppare). Se också bifogad bild, som jag hittade i "mina gömmor".

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

I min artikel


Haimdagar nr 3-4 2018, ss. 20-61:
En gotländsk stockholmare i krig med Danmark - Ett sjöofficersöde under 1600-talet


återfinns en omfattande dokumentation av skeppskaptenen Ludvig Briants familj samt öden och äventyr i de svenska sjökrigen.
Tidskriften finns på några större arkiv, lösnummer kan beställas via
 mailto:info@haimdagar.se
Frågor och invändningar ska jag försöka besvara här eller per mejl, uppslag och idéer är välkomna.


Beträffande de ovan aktualiserade frågorna kan jag berätta, att
-          Linvävaren i Karlkrona, L. Fredrik Briant, vet jag ingenting om
-          Isak Briant, ”amiralitetslöjtnant & skeps-capitain”, vet jag ingenting heller om
-          Faddern 1679 ”Cap: Ludowich Briant" med största sannolikhet var den av mig skildrade skeppskaptenen Ludwig Briant. Han var vid den tidpunkten pensionerad p g a svåra brännskador och förlamning ådragna på skeppet Hieronymus
vid slaget på Malmö redd i juli 1677. Han blev vid tillfället fängslad och förd till Köpenhamn, varifrån han så småningom blev utväxlad
-          Guldsmeden Didrik Hijsing var gift med Ludwig Briants första hustrus (Margaretha Hansdotter) dotter i hennes första äktenskap, Maria Henrichsdotter.
-          David Breant var son till Isak Breant, vars eventuella släktskap med Ludwig Briant och dennes släkt inte är på något sätt känt
-          Ludwig Briants dotter Anna Maria, född den 14 februari 1664 i Stockholm gifte sig mycket riktigt med konstsmeden Johan Johansson Kesmacher 1685

[Jan Johansson]

Hej,

Tack Lars-Olof för all information!

Med risk att komma ifrån ämnet undrar jag om du, eller någon annan, vet huruvida det fanns ett släktskap mellan guldsmed Didrik Hijsing och syskonen Margareta Hysing (d 3/1 1702) samt skeppare Johan Hysing (d 25/12 1718).

Vet man något om Margareta Hansdotters första make Heinrich?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Jag svarar om Hijsing under diskussionen av det namnet.


Jag har gjort betydande men fåfänga ansträngningar att hitta något om Margareta Hansdotters första make Henrich, men jag kan inte utesluta att något ändå finns att läsa någonstans.


Margaretha Hansdotter gifte sig med Ludwig Briant i Jakobs församling 8/2 1663 och dog i Jakobs församling 5/2 1668, så Henrich hade uppenbarligen dött väl före 1663, men inte i Riddarholmens församling.


Maria Henrichsdotter kan ha dött t ex i Jakobs församling (utan tidiga dödböcker) >1680. Hon var född ca 1660 (se nedan).


Bouppteckningarna:         
1)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:10 (1668-1668) p1305 (Maria H:s ålder).
2)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:35 (1685-1685) pp681, 687, 613
3)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:64 (1705-1705) p542
4)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:112 (1735-1735) del 1 p208
5)      Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:140 (1746-1746) del 2 p658
samt civilakterna gällande arvstvister:
1)      F2a:387 1704, akt 73 och möjligen
2)      F2a:396 1705, akt 32
med tillhörande protokoll i kämnärs- och rådhusrätter innehåller bl a information om Kesmacher och Anna Maria Briant.

[Jan Johansson]

Tack Lars-Olov för alla svar!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej Lars-Olov,

Under tråden om släktnamnet Hising tipsade du om civilakter i arkivet Stockholms Magistrat och Rådhusrätt.
Nyss tittade jag på ArkivDigital för att se om de har publicerat civilakter, men det tycks de inte har gjort. Istället slog jag upp en sida, på måfå, i samma arkivs volym A2a:37 (1705) och till min häpnad fick jag där se släktnamnet Breant. Tror du, eller någon annan, att Breant kan ha varit en variant av Briant?

Personen hette Lars Breant och var stadskassör i Stockholm 1705 (se bifogad bild).

Länk till uppslaget (AD:s bild 7, se vänstra sidan):
https://app.arkivdigital.se/volume/v558469?image=7

Det finns även den här referensen på AD:s sida: v558469.b7.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Tack för tipset ! Jag har ägnat den mannen mycken tid och skrivit en lång artikel om honom. Den blir, om inte annat, en illustration av, vad man kan gräva fram i Stockholmsadministrationens handlingar och, i bästa fall, en lektion i stadens styresskick på den tiden. Runt 275 källhänvisningar.


Jag vill inte vara så förmäten, att jag publicerar en referens, innan jag själv sett artikeln i tryck, men den är alltså inplanerad för trycket i mars och nu föremål för inredigering. Jag kommer att ge en hänvisning här, när den kommit ut.


(Jag förbereder lite svar under Hising).

[Jan Johansson]

Hej,

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1) blev kapten Ludwig Breandt (Briant) registrerad, med hustru och två barn, som ägare(?) till (och boende i ?) gård nr 12 i kvarteret Gamla Kyrkogården i Ladugårdslandet (sida 271c / 272).

Ludwig Briants namn tycks inte finnas i registret till Stockholms mtl 1676, men jag kanske letade på fel ställe.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00203#?c=&m=&s=&cv=202&xywh=463%2C1317%2C4558%2C2066

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Ludwigs granne (gård nr 13) misstänker jag var denna Carl Siöblad: https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Si%C3%B6blad .

[Lars-Olov Eriksson]

Ja, där bodde han i sitt hus på fri och egen grund sedan han köpt det 1664, vid bouppteckningen 1685 fastigheten värderad till 1600 Dlr. Står i registret, kallas Brandt.


Tvärs över gatan låg svärfars Amiralitetets Provianthus på Riddargatan utmed Nybrogatan. Promenadavstånd till jobbet på Skeppsholmen och nära till ”affärn”.

[Jan Johansson]

Med promenadavstånd till jobbet fick han nog inte så många p-böter. 

Tack för svar Lars-Olov!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: "på Riddargatan utmed Nybrogatan"?! Rörde det sig om kvarteret Järnlodet?
Vem var Ludwigs svärfar? I Svar #8 är Ludwigs hustru Margaretha Hansdotter (död 1668) omnämnd.

[Lars-Olov Eriksson]

Hans Mårtensson Hessling, adlad Kanterberg, bl a proviantmästare vid amiralitetet. Han hade en dotter Margareta, som ännu inte redovisats av någon forskare, gift i sitt 2:a gm med Ludwig i dennes 1:a gm. Hennes medförda dotter Maria, sedermera gift med guldsmeden Didrik Hising, var ju länken som startade får vidlyftiga diskussion.


Jag minns inte kvarteret, men kvarteret Kyrkogården ligger där.


Proviantmagasinet, senare kronobageriet, i modern tid bl a dansmuseum o s v är ett kulturminnesmärkt hus, i stort sett oförändrat till utseendet. Jag har ett fint foto, men filen är för stor för forumet.

[Jan Johansson]

Jaha! Jo, jag minns att en styvdotter till Ludwig Briant var inblandad i sammanhanget.

Jag blev ganska förvånad när jag nu såg att svärfadern till Hans Mårtensson Hessling adlad Kanterberg var borgmästare i Karlstad. Jag har nämligen nämnt en borgmästare Knut i Karlstad tidigare idag (länk till inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1696824#msg1696824 ).

I inlägget nämnde jag också (koppling mellan borgmästare Knut och) adliga ätten Broman nr 1166.
Nu ser jag att Lars Broman adlad Broman (1615-69) var/blev häradshövding "i Vätle och Askims härader med Hisingen 1653-05-26" (källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_587 ). Undrar om det kan ha något att göra med släktnamnet Hising.

Dagens kvarteret Kyrkogården ligger vid Riddargatan, men inte vid Nybrogatan. I korsningen Riddargatan/Nybrogatan ligger istället kvarteren Riddaren, Järnlodet, Sjömannen och Skravelberget större.
Jag reagerade på kvarteret Järnlodet eftersom det har koppling till; 1) den vallonska(?) släkten Bevi, och 2) Maria Magdalena fs eftersom Zacharias Hellberg från Maria fs hade en vinkällare i Järnlodet i mitten av 1700-talet. (Hans pappa grundade Den Gyldene Freden). Sist jag var där (i somras) såg det ut som att man höll på att stänga den italienska restaurang, som länge har legat på platsen där Zacharias vinkällare bör ha legat.

Lars-Olov, du har väl läst Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm? Den finns i Forum navale nr 47, som jag har laddat ner från internet. Om du inte hittar den kan jag bifoga pdf-filen, som "väger" 2.88 MB. (Möjligen är ordet "väger" en direkt översättning av italienska, men tyvärr vet jag inte hur man säger på svenska. Jag har bott i Italien alldeles för många år!  )

[Lars-Olov Eriksson]

Det var tio år sedan jag utforskade Ludwig Briant, så jag minns inte alla detaljer.


Det var ett väldigt tvistande om fastigheter under flera år i början av 1660-talet. Då gällde det främst en fastighet i just Jernlodet. Till slut gav Ludwig upp och köpte en annan fastighet året efter det att han gifte sig med proviantmästarens dotter, 1663. Jag har för mig, att sjöofficerare hade förköpsrätt på (delar av) Ladugårdslandet. Jag tror att han sedan bodde kvar i denna fastighet till sin död. Denna låg uttryckligen på Riddargatan och jag har för mig, att det i någon tvist uppgavs, att den låg nära svärfaderns provianthus.


Närheten till Nybrogatan var min association, men den gatan fanns ju inte förrän på 1800-talet, döpt efter ”Nya bron” över Katthavet/”Nybroviken”, som gick ända upp till Norrmalmstorg. I mantalslängden för 1676 uppges ju Briant ha haft sitt hus i kvarteret Gamla Kyrkogården, som också låg vid Riddargatan. Namnet Gamla Kyrkogården kan ju härröra från den gamla Amiralitetskyrkan som föregick byggandet av Hedvig Eleonora, ett projekt som det bråkades om i minst 50 års tid, då det var rörigt i kvarteret och i räkenskaperna.


Jag hinner inte gräva upp alla turer i hans fastighetsaffärer, men att han bodde i egen gård vid Riddargatan, nära proviantmagasinet, vågar jag stå för. F ö kom en av Ludwigs mågar, konstsmeden Johan Kesmacher, att bo i Jernlodet.

[Jan Johansson]

Hej Lars-Olov,

Tack igen för all värdefull information, som jag ska försöka spinna vidare på (i ett annat inlägg i någon annan tråd skulle jag tro).

Kvarteret Järnlodet nämnde jag ganska nyligen i det här inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67288.msg1696180#msg1696180

Fastighetstvistandet i början av 1660-talet misstänker jag hade något att göra med;

1) Birgitta Caméens död 1658. Hon var gm borgmästare i Karlstad Gustav Eriksson Carlholm, som sedan gifte 9/10 1659 med Maria Hack (dotter till borgmästare i Mariestad Wolfgang Hack).

och/eller

2) vigseln 1663 mellan Benedictus Svenonis Caméen (bror till Birgitta) och Christina Carlberg (dotter till borgmästare i Karlstad Johan Börjesson och Christina Olofsdotter Spak).

En annan misstanke är att Christina Olofsdotter Spak var släkting till Gudmund (Svensson) Spak adlad Ehrencrantz, som var gm1 Carin Larsdotter (död 1668) och gm2 Maria Roman, som tidigare hade varit gm med prost och superintendent i Karlstad Sveno Benedicti Camoenius (pappa till ovan nämnda syskonen Birgitta och Benedictus Caméen - vilkas mamma var prästdottern Sara Norenia från Värmland). Maria Roman var dotter till landskamrer Arvid Persson Roman och hustru Anna Jönsdotter i Västervik, vilket kanske kan vara av intresse för mig (i "Brun-sammanhang") och för Carina Widell (i "Berg-sammanhang"). Ehrencrantz är ett släknamn som jag har antecknat några gånger angående Brun i Stockholm omkring 1700.

Informationen i sistnämnda stycke är hämtad ur dessa sekundära källor:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cam%C3%A9en
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Ingen av dessa var inblandade. F ö läser jag nu i min egen artikel, refererad ovan, att fastigheten, som Briant försökte köpa tio dagar efter vigseln med Margaretha Hansdotter, den 18 februari 1663, låg vid Sibyllegatan nära Riddargatan, i kvarteret Jernlodet. Ägare var en skuldsatt änka efter en amiralitetsstyrman. Ett kungligt privilegium föreskrev att fastigheter på Ladugårdslandet i första hand skulle erbjudas Amiralitetets ”sjöbetjänter”.


Änkan hade till följd av ekonomiska svårigheter inte vågat vara uppriktig med alla omständigheter och hade av vårdslöshet och okunnighet försatt sig i två affärer gällande en och samma fastighet – utöver Ludwig fanns det en annan spekulant, som var lakej hos änkedrottningen (alltså inte en privilegierad köpare), Daniel Jacobsson Krabbe vid namn. Båda ovetande om varandra trodde sig ha köpt fastigheten. Underhandstransaktioner med löften om reparationer, lån, flera lån o s v gjorde att situationen blev ohållbar för alla parter utan synbar avsikt alls.


Det blev ett mål i kämnärsrätten med Briant som vinnande, överklagat till rådhusrätten med Briant som vinnande, överklagat till hovrätten med Krabbe häpnadsväckande nog som vinnande. Antingen var hovrätten korrupt eller handlade den av medmänsklighet mot en stackars änka (jag kan tänka mig båda förklaringarna baserat på argumentation i rätten). Briant gav upp.


Under tiden bodde Briant inne som hyresgäst med sin fru, vilket i sin tur ledde till tvister, möjligen beroende på hans många uppdrag till sjöss.


I juli 1664 inledde han så ett nytt fastighetsköp, som avlöpte utan komplikationer, så att han den första augusti kunde få fasta på en gård på Riddargatan, köpt av överste Johan Burdon, vederbörligen uppbuden och hembuden samt konfirmerad i Amiralitetskollegiet. Där skulle han komma att bo till sin död i februari 1684.

[Jan Johansson]

Jaha ja! Min misstanke (som ofta är fel!) baserade sig på den gemensamma nämnaren "borgmästare i Karlstad" samt (hoppas jag, men minns inte i skrivande stund) koppling till Järnlodet eller till dess närhet. Min misstanke var också att det rörde en arvstvist, men så var inte ser jag.

Kanske ett annat sammanträffande, men just släktnamnet Krabbe är involverat i anledningen till att jag från början kom i kontakt med kvarteret Järnlodet. Det rör emellertid en vigsel i mitten av 1700-talet. Eftersom Daniel Jacobsson Krabbe slutligen vann den långa tvisten kanske hans fastighet i Järnlodet kan ha något samband med vigseln.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kopplingen till kvarteret Järnlodet (se ovan) rör konstapel "på holmen" (dvs troligen vid amiralitetskollegium) Lars Hasselgren, som ägde en gård i kvarteret Järnlodet nr 8 enligt uppgift i mtl 1676. Gissningsvis (men som sagt blir det ofta fel när jag gissar) var Lars släkting till advokatfiskal vid Riksens ständers bank Abraham Brynolfi Hesselgren (1640-79), som var gm Sara Caméen (halvsyster till den Birgitta Caméen omnämnd i mitt förra inlägg och gift med borgmästare i Karlstad Gustav Eriksson Carlholm).

[Jan Johansson]

Hej,

Möjligen fanns en relation mellan Isack Briant och släkten/en släkt Hising, som hade ingift släktskap med Ludwig Briant. Detta nämnde jag (ungefärligen) i ett inlägg i tråden om smedsläktnamnet Pousette här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.msg1697012#msg1697012

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Det finns ingen belagd förbindelse mellan Isac Breants släkt och Ludwig Briants, trots ihärdiga spekulationer under femtio års tid. Det finns inte heller några forskningsuppslag att ta i tu med. Möjligen härstammr båda släktgrenarna från en släktstam i Frankrike på 1500-talet.

[Jan Johansson]

Hejsan Lars-Olov,

Isac Breants och Ludwig Briants eventuella gemensamma relation till (besläktade?) personer Hising, omnämnd i mitt förra inlägg, var tänkt som ett tips om ett forskningsuppslag att ta i tu med för den som är intresserad. Det skulle i sådant fall omfatta även släktnamnen van der Hagen och Helleday - skulle jag tro.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

I letande (efter namnet Johan Brun) i Kammarkollegiet Likvidationsakter hittade jag ett par (icke digitaliserade) poster med namnet Isak Bréant (kommissarie) / Isac Breant. Troligen har ni Briant-forskare redan hittat dem, men jag lägger ändå upp länkar till dem här.

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/T5TKE0SoiqQUVKQxynyy9E

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/kHUnDSpXSacox5Pppgg8z0

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Om man ska hitta ett eventuellt släktskap mellan Isak Breant och Ludwig Briant, får man söka sig 3-4 generationer bakåt i tiden och hitta anknytningen i Frankrike, Skottland eller annan plats utomlands. Det är inget man kan åstadkomma via ingiften i Sverige. Man får fysiskt bege sig utomlands, vilket jag har gjort flera gånger - till Köpenhamn, till Paris, till Lyon. Det är en STOR uppgift, antagligen omöjlig. Man skulle behöva hjälp av slumpen, men den har ju haft chansen i 35 års tid nu.... Sannolikt går släkten tillbaka till franska rötter, men kanske via något annat land. I Frankrike finns Breant/Briant-släkter dokumenterade bakåt till 1300-talet, via gods i Bretagne bl a. Det har spekulerats om en koppling till franska förföljelser av hugenotter, som tog olika flyktvägar.Ludwig tecknade sig Louis vid ett tillfälle i ungdomen, men han var mycket sannolikt född i Danmark.

[Jan Johansson]

Hej,

Åter igen fick jag se, av en slump, en notis angående Isak Breant.

Den 11/10 1670 vigdes köpman Isaac Breant och jungfru Maria von Schwindern, dotter till köpman Johan von Scwindern, i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 46).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=423%2C2782%2C2863%2C1328

Isaks tidigare hustru bör väl ha dött 1668, 1669 eller 1670?
I registret till dop i tyska fs står att hans sista barn döptes där den 8/3 1668 (se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Jag kan nämna, att jag skrivit en biografisk artikel om en ämbetsman Lars Breant, verksam i Stockholm 1690-1729, som idag må vara relativt okänd, men i sin livstid lär ha varit känd av alla stockholmare. Han gjorde karriär, men fick ett mycket dramatiskt liv. Jag har även redogjort för två generationer av hans förfäder och placerat honom i en stor och välkänd släkt.


Eriksson, Lars-Olov, 2025: Kontakter och konflikter - Ett ämbetsmannaöde i Stockholm under det karolinska enväldet och frihetstiden (Haimdagar nr 1-2 2025, s. 20-44)


Tidskriften kommer att finnas på några arkiv och bibliotek, men kan också beställas genom info@haimdagar.se.

[Jan Johansson]

Beträffande de ovan aktualiserade frågorna kan jag berätta, att
...
...
-          Faddern 1679 ”Cap: Ludowich Briant" med största sannolikhet var den av mig skildrade skeppskaptenen Ludwig Briant. Han var vid den tidpunkten pensionerad p g a svåra brännskador och förlamning ådragna på skeppet Hieronymus vid slaget på Malmö redd i juli 1677. Han blev vid tillfället fängslad och förd till Köpenhamn, varifrån han så småningom blev utväxlad
-          Guldsmeden Didrik Hijsing var gift med Ludwig Briants första hustrus (Margaretha Hansdotter) dotter i hennes första äktenskap, Maria Henrichsdotter.
...
-          Ludwig Briants dotter Anna Maria, född den 14 februari 1664 i Stockholm gifte sig mycket riktigt med konstsmeden Johan Johansson Kesmacher 1685

Hejsan,

Detta kanske redan känt för er Briant/Breant-forskare, men:

I Svenska ättartal 11:e årgången (1896) är Ludwig Briant och Margareta Hansdotters dotter, Anna Maria Breant/Briant (1664-93), omnämnd i en fotnot till texten om släkten Richter (sida 349). Där finns nedan nämnda information om hennes ingifta släkt.

Anna Maria Breant gifte sig ca 1686 (1685 enligt citatet ovan) med konstsmed eller gravör i Stockholm Johan Keesmacher (ca 1660-1733) i hans 1:a gifte. Han gifte sig 2:a gången ca 1705 med Maria Björck (död 1745), som var dotterdotter till Cecilia Rudbeck. Johan var son till klensmed i Stockholm Johan Keesmacher (död 1685) och (hustru) Maria Meufell (död änka).

Anna Maria Breants svåger, klensmed i Stockholm Claes Keesmacher, var gift med (gm) Catharina Liman. (Släktnamnet Leman/Lehman finns vid ett flertal ställen i mina anteckningar. Jag delar gärna med mig om intresse finns.)

Anna Maria Breants svåger, konstsmed, sprutmakare och vattensprutinspektor Matthias Keesmacher (ca 1662-1743), var gm1 Brita Bengtsdotter (död 1698), gm2 Maria Pålsdotter Lund (död 1710), gm3 Catharina Welamsdotter Nessel (död 1735) i hennes 2:a gifte (gm1 bohagsfogde vid kungliga slottet Petter Falck [död 1705]), och slutligen gm4 (vigda 1736) Ingeborg Richter (1663-1747) i hennes 3:e och sista gifte. Ingeborg var gm1 sadelmakare i Stockholm Gustaf Erhard (död 1720) och gm2 besökare vid sjötullen i Stockholm Carl Bergman (död 1728) i hans 2:a gifte (gm1 Magdalena Jacobsdotter Höök, död 1720).

Ingeborg Richter (1663-1747) var dotter till guldsmed i Stockholm samt bisittare i guldsmedsämbetet Johan/Hans Davidsson Richter (1632-95) och Brita Bengtsdotter Selling/Zelling (född <1646, levde ännu 1700, död som änka), vilka gifte sig 1662. Mamma Brita var dotter till guldsmed (redan 1633) i Stockholm Bengt Olofsson (död ca 1667) och Ingeborg Hansdotter (född <1630, död änka). Undrar var Britas släktnamn Selling/Zelling kom ifrån!

(Jag funderade ett tag om Ingeborg Hansdotter (född <1630) kunde ha varit syster till Ludwig Briants första hustru (Margareta Hansdotter), men eftersom Margarethas pappa (Hans Mårtensson Hessling adlad Kanterberg, se Svar #15) var född 1613 kan han inte gärna ha haft en dotter som var född före 1630.)

Det finns förstås mycket mer information om Ingeborg Richters släkt i Svenska ättartal 11:e årgången (1896), men eftersom Anna Maria Briant dog (1693) innan hennes svåger (Matthias Keesmacher) gifte sig (1736) med Ingeborg nämner jag inte alla Ingeborgs andra släktingar här.

På adelsvapen.com (se länk nedan) står att Ludwig Briants första hustru, Margareta Hansdotter (Hessling-Kanterberg), hade en syster, Anna, som var gm2 stärbhuskamrer Petter Wattman (död 1710 i Stockholm). Jag misstänker att han var faddern ”Petter Vatman” vid dop av bokhållare Gerhard de Besche och hustru Christina Rolings son, Gerhard, den 2/9 1688 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 249, se länk nedan), men då var Petter Wattman fortfarande ogift eller gm Ingeborg Schragge (död 1701 i Stockholm).

Information om adliga ätten Kanterberg nr 869 på adelsvapen.com:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Kanterberg_nr_869

Länk till ovan nämnda dopnotis (2/9 1688 i Maria Magdalena fs):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00132#?xywh=491%2C88%2C2904%2C1181&cv=131&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!C0055197%2Frange%2Fr1-1-5

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Margareta Hansdotter hade en syster Anna och en syster Kerstin. Någon syster Ingeborg Hansdotter känner jag inte till.

Margareta kan ha varit dotter till en tidigare hustru till Hans Mårtensson. Denna okända förra hustru kunde ha varit syster till Didrik Ståhle, som i en tvist med Ludwigs andra hustru som änka motiverade sin påstådda omsorg om denna med sitt frändskap: …wahr iag jemte dhe andre som genom Capitens förre giffte medh mitt Syskones barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Cantergergsz dotter, woro beswågrade.

För att komma åt den historien får man bege sig till Hans Mårtenssons ursprung i Måsebo i Småland och senare på Hesslingeby i Österhaninge socken.

Guldsmeden Johan Ståhle, verksam i Stockholm 1677-1687, kallades ”Smalender”. I Småland förekommer i Måsebos härad namnet Ståle på 1500- och 1600-talen.

Så detta är min hypotes, som jag inte lyckats belägga.

Kesmacher och andra nämnda släkter har jag inte utforskat så att jag kan bidra till diskussionen.

[Jan Johansson]

Hej Lars-Olov,

I tråden om släktnamnet Ståle / Ståhle har jag nämnt och länkat till ditt senaste inlägg i denna tråd. Hoppas du inte har något emot det! I inlägget har jag gjort en tolkning av släktskapet mellan ”beswågrade” Ludwig Briant och Didrik Ståhle, baserad på din information om dem här ovan. Även några andra personer Ståle (eller vad som kanske kan vara varianter av Ståle) är nämnda i inlägget. Här är länk till det:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=74665.msg1703609#msg1703609

Eftersom Hans Mårtensson Hessling adlad Kanterberg var proviantmästare nämner jag vad jag har antecknat om personer med det yrket eller proviantskrivare omkring 1700 (men självklart behöver det inte ha någon koppling till Hans).

1) I Stockholms / Maria Magdalena (MM) mtl 1711 framkommer att ”proviant mestaren Dalgrens gamla gård” i kvarteret Ulven nr 64 ”äger nu förtiden winskenken i staden h:r Jöran Bruun” (BA:10/16, SVAR:s bild 39). I dito mtl 1705 (BA:9/1, SVAR:s bild 17) framkommer att mönsterskrivare Johan Andersson(?) ägde Ulven nr 64, som hyrdes av extraordinarie kläddräng Lars Ollerberg/Ottenberg(?).

Georg Broun (troligen nämnda vinskänk Jöran Bruun), proviantmästare Bärent (Bernt) Dalgrens hustru (troligen Sophia Pincier, se nedan), bryggare Päder Eriksson Hentzigs hustru (Maria Olofsdotter Berg), slaktare Johan Jöranssons hustru (Rachel Spinner) och bryggare Jacob Andersson Berg var faddrar vid dop av hökare Hans Svensson och hustru Christina Danielsdotters son, Daniel, den 14/5 1692 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 789).

Vinskänk Jöran Bruun/Georg Boun var gm1 Elisabeth Hansdotter Grå (se bou i Stockholm efter Jöran/Georg (F1A:91), 1723:1249).

Proviantmästare Bernhard Johansson Dahlgren (troligen den ovan nämnda personen) var gift med Sophia Pincier (f 25/2 1666), dotter till borgare och handelsman i Stockholm Ægidius (Egidius) Pincier (1628-97) och Catrina Isacsdotter Vogdt (Vougt/Fougt) enligt Åkerstens genealogier om friherrliga ätten Pincier nr 109 (se Tab: 11 på AD:s bild 4800 av Åkersteins genealogier, volym ”9.M,N.O,P”). Bernhards hustrus syskon Pincier var gifta med; överkommissarie vid amiralitetet Börje Robeck Gyllenbåth, en namne (pappa?) till, eller samma person som, förlossningskonstens och barnmorskeundervisningens grundläggare i Sverige Johan von Hoorn (1662-1724, se Wikipedia och minnestavla i Maria Magdalena kyrka i Stockholm), handelsman i Kalmar Hans Baumgardt, handelsman i Stockholm Mats Wisendof (Wiesendorph) respektive Charlotta Sidonia Lilliestolpe (dotter till kungliga livmedikus Lars Lilliestolpe).

Möjligen var ovan nämnda vinskänk Jöran Bruun den linkrämare Jöran Bruun som lät begrava, eller betalade för begravning av, en tjänsteflicka på MM kyrkogård den 16/7 1695 (digitaliserat register till döda i MM). I bou i Stockholm (F1A:70, sida 380) efter bryggare Claes Bruns barnbarn, Margareta Lind (död 4/11 1710 och dotter till linkrämare och sedan bryggare Nils Helgesson Lind och Margareta Claesdotter Brun), står att dödsboet hade betalande skuld hos Erich Dahlgreen.

2) Proviantmästare Psilander i Karlskrona kvitterade, den 22/9 1700, vikt av en last (bestående av mjöl, malt och torrt bröd på skeppet Jungfru Wendela) när den ankom till Karlskrona från Stockholm (Kammarkollegiet Ämneshandlingar, SE/RA/522/16/78/9). Skeppet ägdes då av Catharina Pincier samt Jöran Bröms och skepparen var Johan Bruno. I dokumentet framkommer att Catharina Pincier hade (åtminstone) två svågrar; ”mons:r Matthias Wisendorp och Dahlgreen. Den senare bör ha varit ovan nämnda proviantmästaren Bernhard Johansson Dahlgren. Jöran Bröms bör ha varit brorsbarn till Margareta Bröms (1610-84), mamma till Niclas Preuss (1639-96) som var måg till Brita Danckwardt (se tråden Ståle / Ståhle för andra kopplingar till Danckwardt).

3) Proviantmästare Carl Johan Saxbeck och fru Maria Elisabeta Golins son, Johannes, döptes den 19/6 1739 i Tavastehus i Finland. Släktnamnet Saxbeck kan ha varit taget efter Saxby, som ligger ca 10 mil söder om Tavastehus. Baserat på information bland dopnotiser i Tavastehus 1698-1740, var Maria Elisabeta Golin trolig dotter, eller möjligen syster, till krigskommissarie Johan Golin, som bör ha varit gift med Anna Maria Berg, trolig dotter till kommendant på Tavastehus slott Anders Berg och hustru Anna Maria Meurman i hennes 1:a gifte (gm2 Arvid Stierncrantz). Arvid hade tidigare varit gm Sara Sophia Stahl (variant av Ståhle?) och hans farfar, Arvid Persson (1587-1655), var gm3 Maria Danckwardt (f 1612).

4) Proviantskrivare Johan Heltin och hustru Anna Seigels dotter, Hebla Christina, döptes den 17/7 1731 i Tavastehus. Ett av dopvittnena var överstelöjtnant Arvid Stierncrantz. Samma pars son, Johannes, döptes den 9/1 1733 i Tavastehus. Jungfru Anna Seigell var dopvittne den 12/7 1727 i Tavastehus. Vid samma dop var även (ovan nämnda Johan Golins troliga hustru) ”krigskommissarska” Anna Maria Berg dopvittne.

5) Proviantmästare Petter Hall hade en stor infordrande skuld hos hustru Karin Eriksdotter (död 1689) och amiralitetsbagare Johan Larsson Grönvalls (död 1690) dödsbo (bou upprättad i Stockholm 25/9 1691). Källan här är Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm (Forum navale nr 47, sidorna 27-33). Johan Larsson Grönvall var möjligen släkting till; a) Maria Grönwall gm befallningsman Johan Abrahamsson Wallman (död ca 1696), som var bror till kyrkoherde i Tavastehus Gabriel Wallman (död/bg 19/11 1704 i Tavastehus), och/eller b) Johan Grönwald gm Margareta Lehnberg vilkas son, Laurenti, döptes den 17/4 1693 i Riddarholmen fs i Stockholm.

Av utrymmesskäl har jag uteslutit en del källhänvisningar. Fråga gärna!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag glömde nämna skaffare Anders Åkerman och köksmästarens dräng Peter Åkerman vilka drunknade (den 7/11 1699 enl bou i Stockholm 1700:312) när kungliga skafferi-huset föll i sjön (begravda den 10/12 1699 i Riddarholmen fs i Stockholm, CI:1, AD:s sida 400). Eftersom jag är intresserad av släktnamnet Lundberg (i Stockholm omkring 1700) nämner jag också Lars Lundberg från Östergötland, som var köksmästare hos Karl X och Karl XI, samt hans son Gustaf Lundberg (död 1701 i Narva i Estland), som också var (kunglig?) köksmästare (se von Schantz genealogier, volym 2 (G-P), AD:s sida 182b - som bör vara adliga ätten Lundenstiernas släktträd).

PS2: Jag borde också ha nämnt att Hans Mårtensson Hessling-Kanderbergs hustru, Anna Wins, var dotter till en borgmästare i Karlstad. Ovan nämnda Arvid Stierncrantz hade rötter i trakterna kring Kristinehamn, som inte ligger långt ifrån Karlstad.

[Lars-Olov Eriksson]

Vi talar om hypoteser och wahr iag … genom Capitens förre giffte medh mitt Syskones barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Cantergergsz dotter.. är för mig närmast att tolka som, att Didrik hade (haft) en syster, som varit gift med Hans M och med denne haft dottern Margareta. Denna tolkning stöds också av de detaljerade arvskifteshandlingarna.

Att Johan Ståhle var bror till Didrik Ståhle, framgår av att Didrik Ståhle 16 Dec 1691 i Stockholms rådhusrätt lämnade säkerhet för ”sin broders skuld, guldsmeden salig Johan Ståhle”. Johan dog 1687, Didrik 1692 (Mårten Canterberg var god man vid skiftet). I Didriks dödsbo förekommer åtskilliga affärs-/kreditförbindelser med en Hans Wins.

Smalender översätter jag till "smålänning". Att i dokument kalla någon smålänning måste tyda på att denne lät som en smålänning o/e själv framhävde detta ursprung, d v s säkert härstammade från Småland.

I skråhandlingar har Johan även omnämnts som Johan Stahl (Upmark).


Man skulle vilja hitta Hans Mårtensson med en hustru NN Ståhle i Måsebotrakten i Småland. Jag har inte haft tid att uttömmande söka sådana uppgifter.

[Jan Johansson]

Hejsan Lars-Olov,

I SAOB finns (om jag har tolkat rätt) de utdöda formerna ”syskona-barn”, ”syskone-barn” och ”syskons-barn” av ordet syskonbarn (se bifogad bild), men inte ”syskones barn”. I SAOB:s beskrivning av ordet syskonbarn, inklusive de utdöda varianterna, framkommer (enligt min tolkning) i en text från 1949, att ordet syskonbarn då juridiskt endast hade betydelsen ”kusiner” men ”nu för tiden [dvs 1949] blir det allt vanligare att utnyttja ordet” i dagens bemärkelse (se bifogad bild). Notera också jämförelsen med orden ”brorsbarn” (bröderlingar > bryllingar) och ”systerbarn” (systerlingar > sysslingar). Systerbarn, eller varför inte ”systerdotter” (istället för ”syskones barn”), skulle kunna ha varit ett lämpligt val av ord (kan man tycka) om man avsåg att Margareta Hansdotter var dotter till Didrik Ståhles syster. Emellertid skriver du att din tolkning stöds av de detaljerade arvskifteshandlingarna, så du har säkert rätt.

I SABO framkommer vidare att ordet ”besvågrad” ofta kan/kunde ha en allmän betydelse av ”besläktad genom giftermål” (se bifogad bild). Detta för mina tankar till skepparna Johan Hysing och Samuel Brun, vilka benämndes som svågrar i mtl 1711 (se bifogad bild i Svar #5). Min gissning (baserad på några dagars utredning) angående dem är att de egentligen var svågrar (med dagens betydelse) till en och samma person, nämligen skeppare Petter Lorentsson Holm. Johan Hysing var gift med Petters syster och Samuel Brun var trolig bror (eller på annat vis nära släkting) till Petters hustru (Brun). Därför tycks mig ordet svåger ha haft en vidare betydelse förr, än vad den har idag (vilket fortfarande är en ganska vid betydelse enligt mitt tycke).

Min oprofessionella tolkning av texten
”...wahr iag jemte dhe andre som genom Capitens förre giffte medh mitt Syskones barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Cantergergsz dotter, woro beswågrade”
är/var
”jag och de andra personerna var ingifta släktingar [till kapten Ludwig Briant väl?] genom kaptenens förra äktenskap med min kusin (som var proviantmästare Hans Kanterbergs dotter [Margareta Hansdotter])”.

Eftersom Ulf Berggren har gjort inlägg in den här tråden kanske han kommer med en professionell tolkning, men det kvarstår dock att din tolkning stöds av innehållet i arvskifteshandlingarna.

Dessutom är det inte 100% klart för mig vem som uttryckte ovan nämnda ord. Var det Didrik Ståhle eller Ludwig Briants änka (se Svar #29)?

Att Didrik Ståhles bror, Johan Ståhle, även(?) blev registrerad som Johan Stahl gör det kanske mer intressant att titta på adliga ätten Stierncrantz nr 854 med Sara Sofia Stahl (död 1721) som var gift med Arvid Stierncrantz (1662-1740). Hon var dotter till kornett vid estniska adelsfaneregementet Axel Stahl.
Se TAB 2 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854#TAB_2

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

1) I Stockholms / Maria Magdalena (MM) mtl 1711 framkommer att ”proviant mestaren Dalgrens gamla gård” i kvarteret Ulven nr 64 ”äger nu förtiden winskenken i staden h:r Jöran Bruun” (BA:10/16, SVAR:s bild 39). I dito mtl 1705 (BA:9/1, SVAR:s bild 17) framkommer att mönsterskrivare Johan Andersson(?) ägde Ulven nr 64, som hyrdes av extraordinarie kläddräng Lars Ollerberg/Ottenberg(?).

Mönsterskrivare Johan Andersson markerade jag med grön text eftersom jag jämförde honom med regement-skrivare Anders Andersson Ståhlberg, som jag nämnde i tråden Ståle / Ståhle. Se punkt nr 6 här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=74665.msg1703609#msg1703609

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Mönsterskrivare är en befattning på kompaninlvå, regementsskrivare  på regementsnivå.

[Lars-Olov Eriksson]

Först ett fylligare referat:

Didrik Ståhle i tvist med Ludwig Briants andra fru, änkan Christina Hastadia, uppger i en supplik till rätten 16 maj 1691:
…..A:o 1684 då hennes [motpartens, Ludwig Briants änka och andra hustru] Sahl: Man igenom döden afgick, och henne med 2:ne Kullar Barn uti ett medellöst willkor effterlembnade, wahr iag iampte dhe andre som genom bem:te Capitens förre giffte medh mitt Syskonnes barn prowiantzmästaren Sahl: Hans Canterbergsz dotter, woro beswågrade, omtänkte huru Enckian med barnen kunne blij medh Sorgekläder försedde, och Lijket befordrat till grafwen, derföre wij och något hwahr dertill Contribuerade, Men …[lång förklaring (totalt fyra sidor) till att han av de andra släktingarna övertalats att dessutom låna änkan 350 Dlr kopparmynt, totalt lån till änkan ca 590 Dlr kopparmynt, med alla villkor och turer i deras mellanhavanden.
Det var hårda tider: Ludwig hade varit skeppskapten på slagskeppet Hieronymus, deltagit i slutkampen vid Ölands södra udde 1676, i slaget vid Köge bukt 1677 och slaget på Malmö redd 1677; fått händerna sönderbrända, suttit fängslad i Köpenhamn; änkan fick uppbära hans pension i ett halvt år !]

Observera, att jag lanserade min hypotes, d v s den ansats, som jag kommer att pröva först. Om det inte var Didriks syster som varit gift med Hans Mårtensson, blir uppgiften närmast olöslig. Om Didrik varit bror eller son till  Hans Mårtensson, skulle han knappast ha hetat Ståhle. Om han varit brorson likaså, plus att vi inte känner till någon tänkbar bror till Hans med en tänkbar son vid namn Ståhle ! Om han varit son till en syster till HM, gift med Didriks far, en Ståhle, borde denna syster vara känd, annars har vi två okända kvinnor att söka. Didrik kunde ha varit mera avlägset släkt enbart med HM:s första hustru, varvid uppgiften är olöslig. Flera långsökta hypoteser: Didrik var halvbror till Hans Mårtensson genom dennes mors första make N Ståhle; Anna Wins hade varit gift före Hans Mårtensson med en N Ståhle, Didriks bror, som var far till Margaretha Hansdotter.

Han påstår sig ha hjälpt Ludvig ekonomiskt i livstiden och bekostat hela Ludvigs begravning inklusive kläder till gästerna samt mer eller mindre ha försörjt änkan. Det gör man väl inte annat än till nära släkt. Det kunde vara därför, som den övriga släkten tyckte, att just han skulle göra en mycket stor uppoffring.

Texten är Didriks egenhändiga. Didriks släktskap var inte del av målet på något sätt, bara hans sätt att framställa sig själv som en av en otacksam motpart missaktad välgörare. Han ville nog visa, att han minsann var närmare befryndad med Ludvig än den där elaka käringen, som inte var släkt med någon i sammanhanget (de var verkligen fiender, han en skurk i mina ögon).

Man kan i citatet tolka satsbyggnaden olika och tänka sig att det var "de andra", som var på olika sätt besvågrade, medan han var Margaretas morbror. (Jag tycker att SAOB rymmer även denna möjlighet).

Generellt tycker jag, att det är ett misstag att tolka historiska företeelser utifrån dagens kunskaper. SAOB vet långt ifrån allt, den bygger på exempel. Man får lov att sätta sig in i den aktuella situationen och försöka föreställa sig aktörernas premisser och avsikter.

Någon annan får pröva en bättre hypotes, men kan då inte utesluta möjligheten av en ingift syster till Didrik !

Man kan ju börja med att söka spår av exets död och begravning.

Didrik hade en MYCKET omfattande affärs- och kreditverksamhet - så pass, att hans efterträdare, änkans nya make Olof Biörnmarck, bokstavligen dukade under. Bland alla boets dokument (som överlevde branden) kan någon antydan förekomma.

[Jan Johansson]

Hej Lars-Olov,

Om Anna Wins (död 1689) var gift med N: Ståhle/Stahl innan hon gifte sig med Hans Mårtensson Hessling adlad Kanterberg (1613-86) finns kanske möjligheten att Hans och Annas dotter, Margareta Hansdotter (som var gift med Ludwig Briant i hans 1:a gifte), hade halvsyskon med släktnamnet Ståhle/Stahl. Dessa eventuella halvsyskon skulle man kunna tänka sig var kusiner till bröderna Didrik och Johan Ståhle/Stahl. Det kan kanske ha varit  anledningen till att "skurken" Didrik Ståhle påstod sig vara syskonbarn (dvs kusin) även till Margareta Hansdotter (trots att han egentligen var kusin endast till hennes halvsyskon). En kanske mindre trolig variant är att Margareta var dotter till N: Ståhle och Anna Wins, och att hon sedan blev adopterad av Hans.

Om hypotesen att Margareta Hansdotter och Didrik Ståhle var kusiner stämmer, skulle deras respektive (och eventuella) barn vara sysslingar till varandra. Detta skulle kunna ha varit av ekonomiskt intresse för både Didrik Ståhle och Ludwig Briant eftersom deras (eventuella) barn hade gemensamma anor och därmed var arvingar till samma personer.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Då har du dina hypoteser och jag min, som inte motsägs av något sakargument. Vilken ska du börja med ?

HM och Ståhle har nu rötter i Småland. Ingen dålig början. Växjö är ingen dålig forskningsmiljö heller.

[Jan Johansson]

Ha ha!  Parallellt med diskussionerna om "syskones barn" håller jag på att titta på eventuella förbindelser mellan Isac Breants släkt och Ludwig Briants släkt för att se om det finns något forskningsuppslag att ta i tu med (se Svar #22).  Jag är nästan klar med en schematisk bild och återkommer snart, hoppas jag, med den.

Under lunchen slog mig tanken att Anna Wins make Ståhle kanske hette Hans och att det var han, trots allt, som var pappa till Margareta Hansdotter. Hans Mårtensson Hessling (Kanterberg) adlades 1674 enligt uppgift på adelsvapen.com och det tycks mig konstigt om Margareta aldrig blev registrerad med adelsnamnet Kanterberg, om han var hennes pappa. Blev hon det? Dog Margareta innan HM adlades 1674, eller kan det finnas någon annan förklaring till att hon inte blev registrerad med adelsnamnet Kanterberg (såvida hon inte blev det förstås)?

Jag har ytterst lite anknytning till Växjö i mina anteckninar, men förhoppsningsvis kan det komma till nytta.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hejsan Lars-Olov,

Isac Breants och Ludwig Briants eventuella gemensamma relation till (besläktade?) personer Hising, omnämnd i mitt förra inlägg, var tänkt som ett tips om ett forskningsuppslag att ta i tu med för den som är intresserad. Det skulle i sådant fall omfatta även släktnamnen van der Hagen och Helleday - skulle jag tro.

Vänliga hälsningar,
Jan

Hej igen,

Nedan finns den schematiska bilden som jag skrev om i mitt sista inlägg. Den innehåller en mängd frågetecken, frågeställningar och streckade linjer, vilka symboliserar osäkra släktskap. Observera att bilden bygger främst på uppgifter från sekundära källor. Den är tänkt som inspiration till forskningsuppslag kring eventuella förbindelser mellan Ludwig Briant och Isack Breandt .

Förklarande text finns i mitt nästa inlägg!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Här nedan finns förklarande text till den schematiska bilden i mitt förra inlägg. Texten är inte helt genomarbetad och berör främst Ludwig Briant och Isack Breandts kopplingar till släktnamnet Hising/Hijsing/Hysing. Fråga gärna!

Vänliga hälsningar,
Jan

Ludwig Briants styvdotter, Maria Hindrichsdotter, var (som sagt) gift med guldsmed Didrick Hijsing (se Svar #6). Även handelsman Isack Breandt, som inte hade något idag känt släktskap med Ludwig Briant, hade troligtvis anknytning till släktnamnet Hising. Emellertid är Isacks eventuella anknytning till släktnamnet Hising ganska långsökt och dessutom endast ”trolig” eftersom hypoteser och eventuella släktskap mellan berörda och nedan nämnda personer måste utredas.

Handelsmännen Isack Breandt och Gerhardt von Svinderen (Schwindern) var närvarande vid inventering av borgare i Stockholm Arnold Possets dödsbo den 12/3 1681 i Stockholm (Rådhusrättens 1:a avdelning, F1A:32, sida 8 ). Isack och Gerhardt, ”som äro af sah: [salige] Posset till curatorer öfwer dess sterbhuus förordnade”, bör alltså ha haft någon form av anknytning till Arnold Posset då han ännu levde.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107513_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=4527%2C2923%2C3796%2C1721

Gerhardt bör nog ha varit släkting (pappa/bror?) till Maria von Schwindern (död >1708), som var gm (troligen ovan nämnda) hovkommissarie Isak Breant (död 1701 i Stockholm) i hans 2:a gifte (gm1 Anna von Sena af Skravemurn) enligt uppgift om adliga ätten de Briant nr 1472 på adelsvapen.com och i von Schantz genealogier. Eftersom de två kuratorerna troligen var (nära) släktingar till varandra tycks det mig troligt att det fanns ett släktskap, även till Arnold Posset (se schematisk bild i mitt förra inlägg).

I inventeringsprotokollet framkommer att Arnold Posset hade en bror, Johan Posset. De var (troliga*) söner till Antonij Poschett och Cattrina van der Hagen, vilka gifte sig den 18/8 1634 i Göteborg Kristine fs (CI:1, sida 12).

* Se Kjell Lindbloms Norisk Vallongenealogi (NV) del 2, sida 218. Där är Arnold emellertid registrerad som; a) död ca 1684 med bou 1684:8 (bör nog vara 1681:8 ), och b) son till Michel Påset (tabell 44) vilket är baserat på information i tabell 45 (dvs ovan nämnda Johan Posset), men enligt min tolkning av inlägg här på Anbytarforum var vigseln mellan Catharina von der Hagen och Antonij Poschett inte känd då NV del 2 skrevs.

Catharina van der Hagen var troligen dotter till rådman i Göteborg Jakob van der Hagen (död tidigast 1649). Jakob var trolig pappa till Arnold van der Hagen (1618-69) och Jan/Johan van der Hagen (1621-77), enligt information i biografi över släkten van der Hagen (https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, band 17 (1967-1969), sida 737, hämtad 2025-06-26). (Ovan nämnda Arnold och Johan Posset hade alltså samma namn som sina troliga morbröder, Arnold respektive Jan/Johan van der Hagen.)

I biografin över släkten van der Hagen framkommer att ovan nämnda Arnold van der Hagen var farfar till guldsmed Lucas van der Hagen (1694-1765). I Stockholms mtl 1731 framkommer att silverarbetare Lucas van der Hagens hustru var Margaretha Elisabeth Helleday (BA:14/3, sida 45). Vid samma hus blev guldarbetare Heldays änka registrerad som husets ägare i Stockholms mtl 1721 (BA:12/1, sida 23) och min gissning är att Margaretha Elisabeth var dotter till denna guldarbetare Helday (och kanske även till hans änka).

I biografi över släkten Helleday hittas guldsmed ålderman i Stockholm Johan (Wilhelm) Helleday (1670-1711) och det tycks mig troligt att det var hans änka (en dotter till guldsmed ålderman Henrik Feif) som blev registrerad i ovan nämnda mtl 1721 (länk till biografin: https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12814, Svenskt biografiskt lexikon, band 18 (1969-1971), sida 566, hämtad 2025-06-26). Johan (Wilhelm) hade en bror, Robert Helleday (1671 - <1724), som var brukspatron på Fagervik i Ingå (Nylands län).

I biografi över släkten Hisinger framkommer att bröderna Olof Hisingh (död 1728), Johan Wilhelm Hisingh (1685-1751) och Mikael Hisingh (1687-1756), söner till Carl Hisingh (1646-1702), var kusiner till ovan nämnda Robert Helleday (https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13612, Svenskt biografiskt lexikon, band 19 (1971-1973), sida 92, hämtad 2025-06-26). Tyvärr finns ingen information i biografin om ovan nämnda guldsmed Didrick Hijsing, som var gift med Ludwig Briants styvdotter, Maria Hindrichsdotter. Emellertid hittas en liten ledtråd i biografin; nämnda Carl Hisinghs farfar, Michel Hisingh (död 1640), var brorsbarn till Carl Hisingh ”d.ä.” (1572-1642). Han var morfar till Olof Rudbeck (1630-1702). Enligt information om Johannes Rudbeckius (1581-1646) på historiesajten.se hade nämnda Olof Rudbeck en syster Cecilia Rudbeck (1626-68).

I Jonas Kuschners biografi över släkten Rudbeck (Rudbeckius, Rudebeck, von Rudbeck) står att nyss nämnda Cecilia Rudbeck var gift med domprost i Västerås Henricus Petri Moraeus (https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6973, Svenskt biografiskt lexikon, band 30 (1998-2000), sida 617, hämtad 2025-06-28).

I Johan Fredric Muncktell och Jacob Westins Westerås stifts herdaminne del 1 (1843) står att Henricus Petri Moraeus (1630-91) gifte sig 1665 med Cecilia Rudbeck, som då var änka efter prosten E. Salamontanus i Munktorp, och att de senare skilde sig (sida 81). I samma herdaminne framkommer att Cecilia var dotter till biskop J. Rudbeckii och att hennes barn, med kyrkoherde i Munktorp Ericus Andr. Sahlamontanus (1610-63), tog släktnamnet Rudelius (sidorna 222 och 223). Bland dem var dottern Magdalena Rudelius, som var gift med pastor i Björskog Tobias Björk. Åter i samma herdaminne (som tur är!) framkommer att kyrkoherde i Björskog Tobias Andreae Björk (1622-83) gifte sig 1664 med Magdalena Rudelius (död 1693) och att paret hade många barn (sidorna 355 och 356). Bland dem nämns Maria (Björk) gift med instrumentmakare Kessmecher. Det bör nog ha varit samma person som konstsmed eller gravör i Stockholm Johan Keesmacher (ca 1660-1733) som var gm1 Anna Maria Breant (1664-93), dotter till Ludwig Briant och Margareta Hansdotter (se Svar #28).

Det gröna släktnamnet Björk och ordet "gravör" (i fetstil) hoppas jag associeras till (i den schematiska bilden nämnda) Matthias Biörkman och kopparstickare Johannes van der Aveelen.

[Lars-Olov Eriksson]

Briantsläkten från Gotland har en urfader, Hercules Briant, född uppskattningsvis på 1590-talet, anländ till Gotland 1619. Gotland var då danskt och omständigheterna tyder övertygande på en tidigare tillvaro i ”centrala” Danmark. Det finns inga som helst tecken på släktskap eller ens umgänge direkt eller indirekt med Breantsläkten, främst företrädd av Isac, industrialisten.

Isac är minst en generation yngre och ska ha varit son till en Jacque Breant, som kommit till Sverige på 1640-talet och blivit borgare i Stockholm 1654, alltså långt efter Hercules’ uppdykande.

Hercules’ hustru är inte ens känd till förnamnet !

Under många decennier har det spekulerats om Hercules’ ursprung och en hel del forskning har lagts på utrönandet av detta, inte minst av mig själv. Jag har fortfarande hopp om att återfinna Hercules i Danmark åtminstone på 1610-talet, numera uppmuntrad av digitaliserandet av danska arkiv.
Isacsläkten behöver ju inte vara förbunden med Herculessläkten – namnlikhet är ett ganska svagt indicium och det finns gott om Breant i hela västvärlden.

Den senaste ansatsen jag hört talas om går ut på att spåra DNA. Jag kan ingenting om DNA-forskning, men har svårt att förstå, hur man ska kunna hitta en urfader i ett annat land på 1500-talet m h a fragment av DNA. Anor till franska DNA-släktforskare skulle tyda på Briant-förekomst i vissa trakter av Frankrike.

Jag tror mer på min ansats, nämligen att utgå från Hercules’ kända verksamhet och därur avgränsa vilket slags verksamhet han kan ha haft i Danmark, parat med den uppenbara närheten till länsherren på Gotland. Men denna ansats kräver mycket arbete på egen hand i Danska Riksarkivet (ingen dansk släktforskare har visat minsta anknytning till Hercules Briant eller annan Briant i motsvarande tidsperiod).

Christopher Ulfeldt studerade vid universitetet i Orléans 1602 och en av mina hypoteser har varit, att Hercules och Christopher kunde ha varit studentkamrater, men handlingarna efter den franska nationen, som Hercules kunde förmodas ha tillhört, förstördes av de allierades bomber under andra världskriget.

Tyvärr ger mig dina vackra grafer inga nya impulser till en forskningsansats, än mindre till någon hypotes.

[Jan Johansson]

Briantsläkten från Gotland har en urfader, Hercules Briant, född uppskattningsvis på 1590-talet, anländ till Gotland 1619. Gotland var då danskt och omständigheterna tyder övertygande på en tidigare tillvaro i ”centrala” Danmark. Det finns inga som helst tecken på släktskap eller ens umgänge direkt eller indirekt med Breantsläkten, främst företrädd av Isac, industrialisten.

Hej Lars-Olov!

Vad synd att mina senaste inlägg inte gav nya idéer eller inspiration!   

Konstigt nog finns det antydan om rötter i Danmark även för en del personer Brun eller Rask i Stockholm omkring 1700 eller tidigare. Även släkten Rudbeck, som jag nämnde i mitt förra inlägg (och i den schematiska bilden) ska ha danskt ursprung (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6973).

Ludwig Briant tvistade ju, med Daniel Jacobsson Krabbe, om en fastighet i kvarteret Jernlodet (Järnlodet) i början av 1660-talet (Svar #19). I mtl 1676 framkommer att konstapel ”på holmen” (Skeppsholmen) Lars Hasselgren ägde en gård i kvarteret Järnlodet nr 8 (Svar #20).

Abraham Hesselgren (1640-79) var gift med Sara Caméen (1654-86), som var;
1) kusin till Arvid Stierncrantz (1662-1740) gm1 Sara Sofia Stahl,
2) halvsyster till Birgitta Caméen (död 1658) gm borgmästare i Karlstad Gustav Eriksson Carlholm (vars änka gifte sig med nästa(?) borgmästare i Karlstad Bengt Svensson (1634-82, född i Göteborg! – se adliga ätten Gyllensköld nr 1207)), och
3) halvsyster till Benedictus Svenonis Caméen (1635-1704) som var gm Christina Carlberg, dotter till borgmästare i Karlstad Johan Börjesson och Christina Olofsdotter Spak. (Spak kan kanske vara ett annat släktnamn att hålla ögonen öppna efter.)

Ludwig Briant var måg till proviantmästare vid amiralitetet i Stockholm Hans Mårtensson Hessling adlad Kanterberg (1613-86) (med proviantmagasinet strax intill kvarteret Järnlodet), som själv var måg till en borgmästare i Karlstad.

(Det kan ha rört sig om olika typer av (samtida) borgmästare i Karlstad.)

Kopplingarna till kvarteret Järnlodet och till borgmästarna i Karlstad tycks mig tillsammans antyda att;

a) konstapel på Skeppsholmen Lars Hasselgren (som 1676 ägde en gård i kv Järnlodet) var trolig släkting till Abraham Hesselgren (gm Sara Caméen).

b) ovan nämnda Sara Sofia Stahl var trolig släkting till bröderna Didrick Ståhle och guldsmed Johan Ståhle/Stahl, vilka var ”beswågrade” med (ingift släktingar till) Ludwig Briant.

Möjligen skulle det kunna vara en idé att se om Jonas Hassel, som var gift med Isack Breandts dotter Magdalena Breant, var släkting till ovan nämnda Hassel-/Hesselgrenarna. Dessutom hade ju Hans Mårtensson släktnamnet Hessling innan han adlades och fick/tog adels-/släktnamnet Kanterberg.

Släktnamnet Stahl ska ha förekommit i ett par områden i, eller i närheten av, Tavastehus på 1600-talet enligt uppgift på geneanet.org. I Tavastehus dop-, vigsel- och begravningsbok 1698-1740 har jag noterat släktnamnen Ståhlhane och ovan nämnda Hasselgren.

•   Korpral vid (Tavastehus?) garnison Anders Hasselgren och hustru Carin Nilsdotters dotter, Catharina, döptes den 12/12 1727. Dopvittnen var; förare Nils Granberg, korpal Jacob Gråsten, Bruses(?) änka Beata Jacobsdotter, ”trombarens hustro” Carin Hendriksdotter och piga Elin. Anders var dopvittne några gånger i Tavastehus på 1720-talet.

•   ”tambour” Alexander Hasselgren (gift med ovan nämnda Carin Hendriksdotter??) var dopvittne den 18/10 1735.

•   Styckjunkare Erik Magnus Ståhlhane och fru Christina Ståhlhanes son, Gustaf, döpt 6/11 1736. Dopvittnen var; löjtnant Carl Gustaf Charpentier (okänd? medlem av adliga ätten Charpentier med rötter i Frankrike), kapten Daniel Ehrenadler, tygskrivare Anders Bernsten, sergeant Gustaf Wärnschöld (omnämnd för några dagar sedan i tråden Pousette, som möjligen kan ha att göra med Arnol Posset omnämnd i mitt förra inlägg), kaptenska Eleonora Rehbinder, pastorska Anna Krook, madam Maria Ruut och jungfru Anna Catharina Borgström(?). Christina Ståhlhane var ett ganska flitigt dopvittne i Tavastehus på 1730-talet, åtminstone vid de dop jag noterade.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Lars-Olov Eriksson]

Ludwig Briant var alltså född på Gotland och inledde sin karriär i Sverige. Han förde ett slagskepp med 60 kanoner i hårda strider mot den danska flottan. Han satt i danskt fängelse och behandlades lika illa som alla andra. Som ung tecknade han sig Louis.

Hans bror prästen studerade i Lund och Köpenhamn, avlutade av opportunistiska skäl i Uppsala. Han fick dispens att predika på danska. Han anses ha franska liljor på sin gravhäll.

Man kan inte med nutida kunskap spekulera sig fram baserat på namnformer, ”etnicitet” och umgänge.

Ingenting tyder på ens umgänge med Krabbe. Det fanns bestämmelser gällande vilka som fick äga fastighet på Ladugårdsgärdet. Amiralitetsfolk hade företräde och det krävdes ett speciellt annonsförfarande i amiralitetets regi.

[Ulf Berggren]

Under vilken period hade amiralitetsfolk företräde till fastigheter på Ladugårdsgärdet?

[Lars-Olov Eriksson]

Det fanns ett kungligt privilegium, sannolikt utfärdat av Karl X Gustav, som föreskrev att fastigheter på Ladugårdsgärde i första hand skulle benificeras Amiralitetz Betiente. Fastighet till salu skulle anslås till salu vid amiralitetet under en viss tid, vilket byggningskollegium krävde intyg om av amiralitetsnotarien.

Jag kan inte säga, när detta började eller slutade gälla, men det åberopades i en rättstvist 1663 och 1664. I kammar- och rådhusrätterna skrevs därvid inget årtal ut, men privilegiet tillskrevs en föregående kung. Jag hade ingen anledning att ifrågasätta domstolarnas utslag.

Om man är intresserad av just fenomenet som sådant lär man få leta igenom Riksregistraturet. Att hitta datum för utfärdandet låter sig väl göras, men upphävandet är ju ogörligt att leta efter på detta sätt. Man kan ju försöka med titulaturregistret.
I någon historiebok om amiralitetet kan det vara omnämnt.

[Lars-Olov Eriksson]

Ett annat sätt är att kolla:

Amiralitetskollegium, kansliet
                  Inkomna handlingar. Kungl. brev och resolutioner.
                  Register till kungl. brev och resolutioner