Borelius / Borelia i Anbytarforum:
Borelius i Marstrand - Kungälv
(FIIa:5 p.635) Bouppteckning och värdering den 7 oktober 1754 uppå
Glasmästaren Petter Borelii(Borelius) egendom, som han med sin
avlidna hustru (Gunilda)/Gunilla Jönsdotter sammanägt. 2:ne i livet varande
söner Jonas 24 och
Petter 13 år gamla.
Källa:
---
Kyrkoherden i Ramnäs Carl Jacob Borelius född den 31 augusti 1811 i Nora stad i Västmanland.
Carl arbetade i Ramnäs i slutet på 1860-talet.
Ramnäs AI:14 sidan 1/AD
Ramnäs AI:13 sidan 1
Källa: Nämns här
---
Olof Daniel Borg, troligen född Borelius i Marstrand. Borg tog han som soldatnamn då han bodde som soldat nr 87 i Aröd. Jag kan inte hitta när han dog. Det måste ha varit mellan 1828-1830 eftersom hans dotter Olena Dorothea föddes 1829 men hans hustru Anna Jacobsdotter var änka 1830 och bor inhyses i Bråtegärde i Ljung. hon flyttade tillbaka till Ödsmål som hon var född i, och gifte om sig med Anders Jerpsson f. 1790. Mellan 1821-1827 finns heller inga uppgifter om
Olof Daniel.
Källa:
---
Prosten Jakob Borelius född 29 oktober 1772 i Ramsberg gifte sig med Catharina Ulrika Böttiger född 1794.
Jakob o Catharina fick sonen:
-
Johan Jakob född 27 juli 1823 i Skinnskatteberg
-
Carl Jacob född i Nora stad
Johan Jakob Borelius blev Professor i filosofi och gifte sig med Hedvig Augusta Wilhelmina Lönbom född 1839.
Källa: Se också Böttiger
---
Aron Borelius nämns bland många namn på baksidan på ett studentjubileumskort från 28 maj 1938, 20-årsjubileum, på Västerås Högre Allmänna Läroverk - Rudbeckianska skolan i Västerås Domkyrkoförsamling.
Källa:
---
En bouppteckning efter
Johanna Magdalena Borelius-Bockman från Marstrand FII:1 bild 141/sid 271.
Källa: Hans Hallbergs inlägg här
---
Ingemar Borelius' inlägg under
---
H Borelius, Hedvig Charlotta Nordenflycht (1921), s 15
Källa: Lohe, släkt
---
Från internet:
Släkten Borelius i Wikipedia - Här förklaras hur flera av de ovannämnda och ännu fler hänger ihop i
släkten Borelius från Dingtuna socken/församling.
Något kortare här:
SBL, Svenskt Biografiskt Lexikon ---
Borelius är ett efternamn, som den 31 december 2013 bars av 88 personer bosatta i Sverige.
Källa:
http://www.scb.se/namnsok ---
Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807 Tomt 10.23 sidan 3:
Före 19.4.1707 hade gården övergått till
skepparen Olof Tollesson d.y,
som detta år till hospitalet pantsatte gård på Torggatan emellan Engelbrekt Djäknes gård å norra och Annika Svensdotter Böös å södra sida (ang. den äldre Oluf Tollesson, död c:a 1684, se 2.15, rote 6 1756–70). Enligt skattningslängden 1715 var tomten värd 270 d smt, huset 320 och lösegendomen 180 d smt – för omgivningen rätt mycket.
Det framgår 1717 att hans hustru då hette
Catharina Brockman. Hon var hans tredje hustru.
Hans första hette Catharina Floor (bou 5.3.1709), som var syster till Anders Persson Floor, Johan Floor samt till fortifikationslöjtnanten Nils Borgs och tullnären Olof Wässmans hustrur.
Efter hennes död gifte han om sig med Anna Elisabeth Woldenberg, född 1687, död före 1714 (bou 1.10.1714). Hon var dotter till handlare Niclas Woldenberg, född 1662 och Ingrid Berggren, död 1695. Sonen i detta äktenskap Tolle Olufsson upptog mödernenamnet Woldenberg.
Med
Catharina Brockman gifte han sig den 14.10.1714: hon var döpt 29.12.1681, död 14.2.1757, dotter till hattstofferaren Barthold Brockman, född 1638, död 1738 och Catharina Lemke, född 1652, död 1720.
Den 27.8.1718 fick skepparen Olof Tollesson stolrum i domkyrkan efter Wilhelm Bruce.
1725 bor
Catharina Brockman kvar i gården som
fattig änka. Den 27.2.1725 omtalas i RR Catharina Oluf Tollessons olyckligen omkomna man skepparen Oluf Tollessons kreditorer, som skulle sammankallas till den 12 nästkommande april. Hos henne bodde
skeppare Sebastian eller Bastian Borelius,
vars
tredje hustru Catharina Brockman blev. Han erkänner vid RR (när?, knappast så tidigt som uppgiften den 29.7.1722”) att han att han på sin salig förman Oluf Tollessons vägnar var skyldig 70 d smt till skepparlådan. Han var
son till skarprättaren Pehr (Petter) Pehrsson Borelius, som
övergav bödelsyrket för att bli
skutskeppare.
Bastian Borelius var ingalunda någon dununge, när
sidan 4
han flyttade hit till
Torggatan. Domkyrkans begravningsbok omtalar, att han hade
barn, begravda så tidigt som 22.1.1689 och 13.3.1700 (detta barn ”förd utom staden”). Under mellantiden var han
bosatt i Kungälv: Det omtalas i RR i Göteborg att
borgaren i Kungälv Sebastian Borelius kontesterade, att jakten S:t Peter tillhörde honom. Men före den 10.3.1699 hade han
återflyttat till Göteborg – då berättade käranden soldaten Oluf Eriksson, att han hade varit inkvarterad hos
borgaren Bastian Pettersson Borelius. Denne kunde inte neka till att han bett Olof Eriksson se sig om efter lägenhet var helst han kunde. Han hade erbjudit soldaten att förnöja honom med penningar, eftersom han själv inte hade haft bekvämt husrum att upplåta. Det hade också soldaten gjort. Rätten fann det skäligt, att
Sebastian Pettersson ofördröjligen skulle betala, vad som resterade på 11 månaders inkvarteringspengar och ersätta rättegångskostnaderna.
I magistratens registratur Ba:17 för den
13.9.1707 finner man följande i ett brev till sekreterare Ehrenstedt i Stockholm angående attesterna för Gallioten S:t Petter: ”kunnandes iag och ödmiukeligen försäkra Wällborne Herr Sekreteraren, att iag intet håller
skepparen Borelius capapel till att wara en lurendrägare, emedan han är
en Enfaldig Man, som aldrig farit utom Schagen mera än den förra resan till Amsterdam, och denna senare på Roen. Nu hafwer Redarne skrefwet honom till att oförsummeligen låta weta, hwar han förwarat det saknade Latinska siöpasset, emedan han elliest säies äga ett huuskors eller
alltid törstig quinna, under hwilkens disposition han intet gärna lembnar sina skrifter, när han reser bort. Skulle nu Wälborne Herr Secreteraren tänkas, att gifwa sig litet patience i denna förtretliga affairen.”
Den
9.4.1709 krävde
kofferdikaptenen Sebastian Borelius handelsmannen Daniel Lander på betalning för vaxpärlor.
Bastian Borelius var bekant kaparkapten under Karl XII.
Bland Göteborgs årshandlingar EIIa:22 ligger ett brev daterat
Marstrand 15.10.1710, där rådmannen och arkliemästaren L Bouschman klagar över injuriesaken han hade med Jürgen Mattisson Tollishuusen, som for till kaps från Göteborg med kaparen Sjöhunden och med
kapten Bastian. (Flera skrifter i ärendet bilägges.)
1711 förde
Bastian Borelius kaparen Packan. Enligt Gbg RR 1717, 148 skulle
Sebastian Borelius vara
uppvuxen i Danmark.
Hans första törstiga hustru var Märta Hansdotter: Enligt kämnärsrätten
den 11.4.1717 hade hon genom fylleri och liderligt leverne befunnits ej vara vid sitt rätta förstånd och på grund av sitt slösaktiga leverne och något snattande
entledigats från äktenskapsbanden med Sebastian Borelius. Denne betalade 200 daler för att få henne intagen på hospitalet (Berg II:1–2, 332).
1720 Hans andra hustru var Margareta Rolufsdotter (bou 1726), dotter till segelmakare Roluf Rolufsson och Anna Börgesdotter.
Magistraten resolverade
den 23.2.1725, att emedan
skepparen Bastian Borelius uppvisat sitt borgarbrev, som visade, att han
vunnit burskap här 1704, och det jämväl av protokoller under
den 13.5.1713 befanns, att han intet vidare flyttat härifrån än att han någon tid ämnat försöka sin lycka utomlands och därför begett sig till
Lübeck, där han efter att en tid ha uppehållit sig där,
återvänt hit enligt utfästelse och löfte. Alltså fann Magistraten det skäligt att
Bastian Borelius skulle få tillgodogöra sig det här vunna burskapet och sina borgarrättigheter. Eftersom han under bortovaron ej hade betalt kontributionen, men ändock under frånvaron använt sig av det här vunna burskapet, fick han i ett som allt betala 40 d smt.
Han
begravdes 4.1.1744 (bou 20.2. s.å.), varefter
Catharina Brockman på nytt blev änka.
Tomt 10.23 sidan 5
Om
släkten Borelius kan en del upplysningar erhållas ur
skräddaren Olof Wollins (se bland annat 10.88) inlagor till Magistraten, vilka var många på grund av hans eget olyckliga öde.
Den 17.3.1746 skrev Wollin, att
hans svärfader – Sebastian Borelius son Hindrik – hade avlidit den 16 febr. s.å.
Olof Wollin hade kostat på mycket på hans begravning och transporterande undan eldsvådan.
Hans svärmoder hade legat sanslös på fjärde året och krävde daglig skötsel och uppehälle. Nu hade
hustru Britta Mohr begärt, att 232 daler 44 4/7 öre skulle sekvestreras hos köpmannen Olof Ahlmarck och hon hade erhållit kvarstad, vilken Wollin ville ha upphävd (EIIb:44).
Hösten 1747 skrev Olof Wollin en inlaga om
arvsinstrumentet efter hans salig svärfaders fader skepparen Sebastian Borelius av dato 20.2.1744.
Svärfaderns broder Christian Friederich Borelius hade att fordra
möderne 200 d smt samt
fäderne 86 d 29 3/4 öre smt.
Wollins svärfaders styvmoder Catharina Brockman hade ännu hand om pengarna eftersom
C. F. Borelius var utomlands. Catharina Brockman var en gammal bedagad människa, som icke var det ringaste släkt med
Christian Friedrich, vilket
Wollins hustru var (EIIb:44). Enligt ett meddelande från överauditören Casper Jenzelius i Rendsburg skulle
Christian Friedrich Borelius ha avlidit där i maj 1738 (EIIb:90).
Den 5.7.1760 (EIIb:98) exhiberades en skrivelse i rådhusrätten angående tvisten om
arvet efter denne C. F. Borelius, som uppstod sedan
Catharina Brockman då
nyligen dött.
De som agerade som arvingar var då:
Kanslisten i Kungl. Bergskollegium Johan G Nittau på egna och
sin svärmoder Maria Dorotea Brockmans vägnar Petter Hamnström på egna och svågern Georg Georgssons vägnar.
Johan Philip Spång
Barthold G Nittau
Olof Wollin som representant för
arvingarna efter sin svärfader avlidne avskedade sjölöjtnanten Hindrik Borelius och dennes syskon Maria Borelia, som var gift med sjölöjtnanten Hans Wilhelmsson (skrev från Kiel 1744) och
styrmannen i Rotterdam Johan Borelius.
1747 nämnes att
Sebastians broder i Varberg fått en gammal rock och
Hindrik Borelius en annan.
Källa:
http://www.gbgtomter.se/Rote_10/10.23.pdf ---
Boreliusska familjebrev. Boreliusska familjebrev. Arkivbildare Borelius, släkten
Titel
Boreliusska familjebrev Omfång 0.1 hyllmeter
Språk Svenska
Arkivinstitution Universitetsbiblioteket
Lunds universitet
Box 3
SE-221 00 Lund
Signum
Boreliusska familjebrev Innehåll
Brevsamlingen innehåller brev till
prosten Jacob Borelius och hans familjekrets:
Borelius, Jacob (1772-1851), FM, prost, kyrkoherde i Skinnskatteberg, g. m. Böttiger, Catharina Ulrica (1794-1883).
Son:
Borelius, Johan Jacob (1823-1909), FM, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, g. m. Lönbohm, Hedvig (1839-1917).
Barn:
Borelius, Hilma (1869-1932), FD, docent i nyare litteraturhistoria vid Lunds universitet.
Borelius, Johan (1873-1855), FD, lektor i matematik och fysik vid Högre allmänna läroverket i Växjö, g. m. Bagge, Ruth (1879-1934).
Vol.1: Brev till:
Borelius, Ulrica, f. Böttiger.
Borelius, Hedvig, f. Lönbohm.
Borelius, Jacob.
Borelius, Johan.
Genberg, Amélie, f. Toll.
Lönbohm, C. A. L.
Lönbohm, Johanna (Jeanette), f. Mossberg.
Förvärvsinformation
Gåva 1965
Handlingstyper
Brev
Personnamn
Borelius, Catharina Ulrica f. Böttiger (1794-1883), g.m. Borelius, Jacob (1772-1851)
Borelius, Hedvig f. Lönbohm (1839-1917), g.m. Johan Jacob Borelius (1823-1909)
Borelius, Hilma (1869-1932), FD, docent i nyare litteraturhistoria
Borelius, Jacob (1772-1851), FM, prost, kyrkoherde
Borelius, Johan (1873-1855), FD, lektor i matematik och fysik
Borelius, Ruth f. Bagge (1879-1934), g.m. Johan Borelius
Ortnamn
Lund
Skinnskatteberg
Växjö
Ämnesord
Forskare
Lärare
Priests
Professorer
Präster
Prästfruar
Scientists
Spouses of clergy
Teachers
University teachers
Andra sökhjälpmedel
Förteckning över samlingen finns i Realkatalogen i specialläsesalen
Relaterat arkivmaterial
Se
Johan Jacob Borelius brevsamling, Hilma Borelius efterlämnade papper, Aron Borelius efterlämnade papper, vid LUB. Borelius, Johan Jacob (1823-1909), FM, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och far till Borelius, Hilma (1869-1932), FD, docent i nyare litteraturhistoria vid Lunds universitet och syssling till Borelius, Aron (1898-1984), professor i konsthistoria med konstteori vid Lunds universitet och museiman.
---
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy