ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Behm  (läst 7372 gånger)

2004-04-07, 13:59
läst 7372 gånger

Gertrud Ohlsson

Finns det någon som har upplysningar om gelbgjutare Christian Behm död 1787 i Kristianstad och hans hustru Cicilia Ströberg död 17/1 1820 i Kristianstad. De vigdes i Kristianstad 16/5 1758.
Tacksam för svar
Gertrud Ohlsson

2007-01-06, 13:18
Svar #1

Carina Hansson

Hej!
Jag undrar om finns någon som stött på Trädgårdsmästare Niclas Behm på Svaneholm som 1714 gifter sig i Ystad, Sankta Maria med Elsa Abrahamsd:r, i vigselboken nämns även en annan trädgårdsmästare Abraham Bock. Jag har letat efter barn till Niclas o Elsa både i Ystad o Skurup utan resultat.
Tacksam för all information!
Vänliga hälsningar
Carina Hansson
 
Inlägget har flyttas hit 2012 26/9 från Yrken » Yrken T-Ö » Trädgårdsmästare. /Moderator Yrken

2008-08-26, 22:13
Svar #2

Utloggad berven

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2011-01-26, 10:15
    • Visa profil
    • www.abc.se/~m235
Hej,
Nedanstående är ett par citat, det första från Urban Sikeborgs utmärkta databas Familjer i Norrala, det andra från Leif Boströms nätsidor om Bure-släkten:
1:o
I Sehlberg, Erik: Gefle och dess slägter, H 38a:1:3, p. 145-152, handskriftsavd., Kungliga Biblioteket, finns en stamtavla som utgår från Hans Thels far och som inleds:
[p. 145:] Slägtens stamfader var Tullnäs på Gottland, ägande en Son, Petter Hansson Tehl, Handelsman i Gefle, som hade till hustru Margreta Jonsd:r, syster till Factoren [i marginalen tillagt: [Se pag. 558)] Daniel Behm i Söderhamn, af den vidsträckta Behmske Famillien. De ägde tillsammans 14 Barn af hvilka 5 st dödde i barndommen, men de Lefvande voro dessa: 1 Anna, 2 Hans. 3 Daniel. 4 Catrina. 5 Jonas 6 Helena. 7 Lars 8 Albrect. 9 Michael.
 
Här framgår att Daniel Behm var faktor i i Söderhamn och Margareta Jonsdotter (Behm) var en syster till honom.
------------------------------------------------------------------------------
2:o
Leif Boströms uppger att Daniel Behm var professor i Uppsala bl.a. och att han mycket riktigt har en syster vid namn Margareta (och rimligen har som patronymikon Jonsdotter men att de också har en bror som heter Hans och är faktor i Söderhamn. Det måste vara fel någonstans såvida personerna inte har ett dugg med varandra att göra.
 
Tabell 499 (generation 6)
(Från Tabell 498, s *)
Anna Kröger. Född i Gävle (Johan Bure). Gift med Jonas Mikaelsson Behm. (Borgmästare 1631-05-04 i Gävle (Anders Lindström).)  
Barn:
Daniel Behm. Professor i Uppsala, slutligen hovråd. Född 1611 (Anders Lindström). Adlad Behmer (Anders Lindström).  
Mikael Behm. Löjtnant vid skeppsflottan.  
Jonas Behm. Handlande i Gävle.  
Lars Behm. Handlande i Gävle.  
Bertil Behm.  
Nils Behm.  
Albrekt Behm. Assessor i bergskollegium.  
Hans Behm. Faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn, borgmästare i Söderhamn.  
Petter Behm.  
Margareta Behm. Se tabell 500, s *
 
------------------------------------------------------------------------
 
Vore tacksam för en kommentar från någon som vet.
 
Mvh Henry Bervenmark

2008-08-28, 23:07
Svar #3

Olof Rosenius

Hej Henry!  
 
Det verkar som om Erik Sehlberg har blandat en smula; det är i alla fall den enda förklaring jag kan komma på. Möjligen kan han ha hämtat uppgifter från Glysisvallur. Jag har för mig att släkten Behm har berörts i den. I alla fall hette den Behm som var faktor vid gevärsfaktoriet i Söderhamn och också en tid borgmästare där Hans och inget annat.
 
Om Daniel Behm kan du läsa i EÄ I:262 och i Viktor Behms Stamtafvla öfver släkten Behm, Uppsala 1913. Om faktorn Hans Behm har jag inte hittat annan litteratur än Behm 1913, tabell 42. Men om jag minns rätt finns det en del om honom i Alfred Jensen Söderhamns historia, Stockholm 1919.  
 
Mvh  
Olof Rosenius

2008-08-29, 07:54
Svar #4

Utloggad berven

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2011-01-26, 10:15
    • Visa profil
    • www.abc.se/~m235
Hej Olof,
 
Tack för alla litteraturuppgifter. Det blir tydligen nödvändigt att besöka KB för att läsa på.
 
Mvh Henry

2008-08-29, 14:09
Svar #5

Olof Rosenius

Hej igen Henry!
 
Det var som jag trodde. Sehlberg har tydligen bara skrivit av Bromans Gysisvallur - ordagrant.
 
I den version av Glysisvallur som gavs ut av Gestrike-Helsinge nation i Uppsala finns i kommentarerna samma upplysning om förväxlingen av Daniel och Hans Behm som jag antydde ovan.
 
Jag sänder dig med privat e-post några skannade bilder ur Glysisvallur.
 
Hälsningar
Olle
 
(Meddelandet ändrat av oller den 29 augusti, 2008)

2009-06-08, 07:56
Svar #6

Utloggad martin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Jag har en fråga kring häradshövdingen i Jämtlands södra domsaga Johan Magnus Behm (1770-1847). Johan Magnus var född i Stockholm och dog i Östersund.
Enligt uppgifter som jag sett på nätet från en erkänd forskare, skulle han vara en ättling till Jon Mickelsson Behm, borgmästare i Gävle 1631-1635 och adlad Behm.
Enligt Elgestierna så dog ätten ut 1710 med Peter Daniel Behm, auditör vid överste Hillbrands regemente. Nu undrar jag om någon känner till vilka Johan Magnus föräldrar är.
Martin B

2009-06-08, 21:37
Svar #7

Olof Rosenius

Hej Martin!  
 
Föräldrar till min mf mf Johan Magnus Behm (1770-1847) var kyrkoherden och kontraktsprosten Johan Behm, född 14 mars 1736 i Skultuna (U) och död 12 november 1818 i Oviken (Z) och dennes hustru Catharina Sohm, född 4 november 1746 i Stockholm, Hedvig Eleonora, och död 4 november 1802 i Oviken.  
 
Du kan hitta deras anor på min familjs hemsida under min morfars anor.  
 
Jon Mickelsson adlades aldrig, det var hans son Daniel som adlades 1650.  
 
Olle R
 
(Meddelandet ändrat av oller 2009-06-08 21:47)

2009-06-09, 06:33
Svar #8

Utloggad martin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Tack Olle!
 
Då vet jag att det i alla fall är rätt linje till Mickelsson. Jag gör det här för en god väns räkning
 
Mvh Martin B

2010-10-22, 13:54
Svar #9

Utloggad lisselotte

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 69
  • Senast inloggad: 2013-02-19, 13:37
    • Visa profil
    • www.gavledraget.com
Är någon intresserad av att läsa mycket mer information om Kröger och Behmer eller Behm i Gefle/Gävle och deras koppling med varandra kan ni kolla på nedanstående länkar.
http://www.gavledraget.se/Slakten_Behmer_Slakten_Behm..htm
http://www.gavledraget.se/Slakten_Kroger.htm
Många av Sehlbergs anteckningar har bifogats som en del bevis i mycket hög upplösning för att underlätta läsbarheten. Ni kan dubbelklicka på bilderna och rulla med pilarna.
Vill ni själva spara något foto, högerklicka på bilden, välj plats på er egen hårddisk samt eget namn på fotot.
Hälsningar,
Lisse-Lotte Danielson för Gävledraget

2010-10-26, 17:51
Svar #10

Olof Rosenius

I de två dokumenten som det länkas till i föregående två inlägg har jag noterat att bland Jon Mickelsson Behms och Anna Danielsdotter Krögers ättlingar har två stycken Lars Behm blivit hopfogade till en.
 
Jag hoppas att det nedanstående kan vara till nytta och dela Lars i två personer.
 
 
Jon Mickelsson och Anna Krögers son Lars:
 
Lars Behm, handlande och bergsman, f 10 aug 1620 i Gävle, d 7 apr 1675 i Falun.
 
 Handlande och bergsman i Falun, ägare till större delen av Gruvriset.
Bisittare i gruvrätten. Tillsammans med inspektoren Fredrik Swab utskickad av
bergslaget till Frauenberg i Preussen. Kom i sjönöd på hemresan. Död 1690, enl Behm.
 
 Gift 1:a gången med Anna Mårtensdotter, den äldsta dottern till den förmögne
bergsmannen, på sin tid den främste i gruvrätten, rådmannen i Falun Mårten
Larsson i Gruvriset, död 1648. Denna Anna Mårtensdotter hade förut varit gift
med bergsmannen Peder Eriksson i Gruvriset.
 
 Gift andra gången med Maria (?) (hustru Maria Lars Behm förekommer i
Kopparbergs sockens bänkebok för 1665 samt 1699).
 
 Barn i första giftet:
 
 1. Lars Behm, fältväbel vid Dalregementet.
 
 2. Anders Behm (trolig son). Bodde på Gruvriset och var gift.
 
 Barn i andra giftet:
 
 3. Anna Maria, förekommer i Kopparbergs sockens bänkebok för år 1709 och det
sägs där, att hon är dotter till Lars Behm och hans hustru Maria.
                                                    Källa: Behm 1913 tab 6
 
 Födelse- och dödsår för Lars Behm överensstämmer med Erik Hellerström i SoH 1964:1 s 21.
 
---- ***** ----  
 
Lars Behms och Anna Mårtensdotters son:
 
Lars Larsson Behm, f 1673, d 1712(?) i Wismar  
 
Död i slaget vid Helsingborg. Källorna talar omväxlande om fänrik och om
    fältväbel. Eftersom han inte återfinns i Karl XII:s officerare är väl
    fältväbel det mest antagliga.  (Behm 1913)
 
    Enligt Dalregementets personhistoria II, 1700-1799 med rättelsehäfte
    gäller i stället:
 
         Redigerat utdrag ur Dalregementets personhistoria II, 1700-1799.
 
         Redigeringen består i huvudsak av sammanförande av texten i den i
         Falun 1989 utgivna boken och häftet Tillägg och ändringar till ...
         utan utgivningsår (sid 233-234 i boken, sid 6 i häftet)
 
 
         1709/1000:1
         BEHM, LARS LARSSON, född 1673 (enligt rättelsehäftet;   1677 enligt
         boken men det årtalet går inte ihop med faderns dödsår!) i Falun,
         död 1713-01-12 i Wismar av sina i slaget vid Gadebusch erhållna
         skador.
 
         Föräldrar:   Bergsmannen och handlanden i Falun Lars Behm, född
         1620-08-10 i Gävle, död 1675-04-07 i Falun, och hans andra hustru
         Maria Glate, död 1698. Äktenskapet ingicks 1663-04-08.
 
         Gift 1702-09-23 i St Skedvi sn med Catharina Sevallia i hennes
         första gifte, född 1683-12-04 i Västerås, död 1740-02-28, omgift
         1723 i Orsa med komminister Andreas Milenius.
 
         Hon var dotter till kyrkoherden i Svärdsjö Johannes Johannis
         Sevallius, född 1639-06-23 i Västerås, död 1698-01-22 i St Skedvi sn
         under hemresa från Västerås, och Catharina Nortman, född 1657, död
         1726-01-14 i Rasjöbo i Gustafs, St Skedvi sn.
 
         Genom sitt giftermål blev B. svåger med Anders Johansson Sevallin
         (1696/1230) och Jacob Flesser (1714/0512:2).
 
         Barn födda i Bröten, Vika sn:
            Lars, född 1704, levde ännu 1775, ägare av Bröten i Vika sn och
         svärfar till Henrik Sebaldt (1758/1300:6);
            Johan Wilhelm, född 1708-03-09, död 1787-04-04, kyrkoherde i Berg
         (Västml);
            Albrecht, född 1709-09-20;
            Gertrud, född 1710-10-14.
 
 
         Sekundfältväbel 1712-09-28.
 
         I generalmönsterrullan 1711-01-31 (Stockholm) anges B. vara kommen-
         derad till Reval, d v s med den styrka i vilken bl a delar av Dal-
         regementet ingick, som i augusti 1710 skulle överföras på flottan
         till den estniska provinshuvudstadens undsättning. Rullan har även
         anteckningen hwarest han skall wara afgången med döden. I B:s
         ställe antogs 1710-10-27 Axel Hinrich Glanström (1710/1027) som
         mönsterskrivare. Denne försvinner ur handlingarna efter 1711 och
         Specifikationen 1711-11-05 redovisar som mönsterskrivare vid
         Rättviks kompani Lars Behm (som) är med i Commenderingen till
         Revall.
 
         Även beträffande B:s slutliga bortgång föreligger olika uppgifter. I
         A J Bruzelius Sveriges läkares historia står att Lars Behm,
         fältväbel vid Dalregementet, var sonsons son till bergsmannen Michel
         Behm från Gruvriset i Falun, vidare att han var bosatt i Vika sn
         samt att han avled efter slaget vid Helsingborg 1710-02-28, i vilket
         han blev sårad. Den sista uppgiften återfinns även hos Munktell och
         Ekström liksom i Västmanlands-Dala nations album och Vika minne. I
         några av de senare källorna kallas han fänrik vid Dalregementet.
 
         B. är inte upptagen i Lewenhaupts Karl XII:s officerare, vilket
         styrker att han aldrig var fänrik. Dalregementet deltog inte i
         slaget vid Helsingborg, B. var i livet 1711-1713. Det ligger nära
         till hands att misstänka, att alla uppgifter om slaget vid
         Helsingborg härrör från samma källa, i vilken en förväxling skett
         mellan slaget vid den nämnda staden och slaget vid Gadebusch 1712,
         där sekundfältväbeln Lars Behm är upptagen bland de sårade, som
         fördes till Wismar. I mantalslängderna från Vika sn 1711 står B. som
         mönsterskrivare, vilket styrker att det inte rör sig om två personer
         med samma namn. Samtidigt förefaller det egendomligt att B.
         fortfarande skulle vara mantalsskriven angivet år, om han dödligt
         sårats i slaget vid Helsingborg 1710-02-28. Det som förbryllar är
         att B:s hustru i mantalslängden 1712 står som änka. En tänkbar
         förklaring kan vara, att den felaktiga uppgiften om hans bortgång
         under Revalkommenderingen nått hemorten och att klarhet vunnits
         först då kommenderingen återvände till Sverige i slutet av 1711. Vid
         den tidpunkten kan underlaget för 1712 års mantalsskrivning redan ha
         varit intaget. Det ovan anförda har till en del karaktären av ej
         bestyrkta antaganden, mycket beroende på att Vika sn:s husförhörs-
         längder för ifrågavarande tid saknas.
 
Mvh
Olle R
 
(Meddelandet ändrat av oller 2010-10-26 20:54)

2013-05-26, 08:43
Svar #11

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om ättlingarna till Joen Mikaelsson Behm och Anna Kröger ifrån Gävle:
http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/18_Joen_Mickaelsson_Behm_Anna_Krog er.jpg
 
Om ättlingarna till Jonas Behm och Dordin/Dordie/Dordis Elis ifrån Gävle:
http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/368__Jonas_Behm_Dordi.jpg
 
OBS! Notera Olof Olle Rosenius klargörande kommentarer härovan rörande Sehlbergs felaktigheter!  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-05-26 08:48)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-05-26, 11:49
Svar #12

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Äldste stamfadren i Sverige Michael Behm (d. 1541) lefde i senare delen af 1500:talet?, var bergsman i Falun och bodde på Grufriset. (Svensk släktkalender 1886, sid. 87). En Isak Behm (d. 1622) var skeppskapten, då han erhöll i förläning de hemman på Ön i Valbo, som sekreteraren Sigfrid Hindersson (gift 1587 med Elin Königsdotter) förut innehaft (kam.-ark. Handl.) Samme man blef kapten öfver de efter danska krigets slut sammanslagna resterna af Gestriklands, Helsinglands, Medelpads, Ångermanlands och Norrbottens fotknektar (Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia). Erhöll 1612 två kronohemman i Uppland till evärdelig egendom under frälserätt (anf. arb.). Skref sig sedan till Riisberga (Gestr. domb.) Jonas Michelsson Behm var gift med Anna Kröger, dotter af Daniel Kröger (d.ä.) och Margareta Persdotter Ångerman och blef med henne stamfader för denna vid utspridda släkt.
 
Deras barn voro:  
 
Daniel Behm, född 1611, adlad Behmer, professor i Uppsala, slutligen Hofråd;  
 
Michael Behm, löjtnant vid skeppsflottan;  
 
Jonas Behm, handlande i Gefle, men måste för åtskilligt öfvervåld rymma staden 1651, sedan anstäld i krigstjenst. Var kapten, då han för nya våldsamheter 1661 måste begifva sig till Norge, hvarest han dog;  
 
Lars Behm, handlande i Gefle 1649;  
 
Bertil Behm;  
 
Nils Behm;  
 
Albrekt Behm, assessor i bergskollegium, ägare af Tolfors, Forsbacka och Axmars bruk samt Hilleviks masugn;  
 
Hans Behm, faktor vid gevärsfabriken i Söderhamn och borgmästare därsammastädes;  
 
Petter Behm;  
 
Margreta Behm g.m. borgaren i Gefle orgelbyggaren Per Hansson Tehl.”  
 
Källa: ”Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening” (1902).
Källor är Sehlbergs anteckningar och direktlänkarna ovan.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-05-27, 12:56
Svar #13

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Enligt SBL skulle Isak Behm utöver bl a ovannämnda hemmanet Ön i Valbo, i förläning även erhållit hemmanet Sund:
1622 mottog han, enligt en arkivnotis, av änkedrottning Kristina frihet på gården Sund, varmed tydligtvis bör förstås Sund i Börstils socken, Uppland, där B. enligt Schönström haft en förläningsgård
 
Antagandet att Sund skulle avse Sund i Börstil, tycker jag verkar osäkert eftersom Isak Behm och efterlevande släkt under många år på 1600-talet var bosatt i Sund i Österlövsta socken.

2013-06-29, 21:39
Svar #14

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-08-15, 05:20
    • Visa profil
Jakob Behm
I bou 1659-08-27 Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa11:4 (1659-1664) sid 19.
Woro rådman Välaktade Pär hansson Aulavillius samt stadens notarius Olof Mårtensson, efter välborne Herr ståthållarens befallning att tillmäta hustru Magdalena månsdotter, Jakob Behms hustru? af Hans Behms egendom emot en obligation af salige Laurentio Laurentio utskriven och i inventario....etc  
 
Med vänlig hälsning
Berit

2013-06-29, 22:09
Svar #15

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-08-15, 05:20
    • Visa profil
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa11:4 (1659-1664) Bild sid 20.
Magdalena Månsdotter Jakob Behms hustru.
 
Berit

2013-06-29, 22:25
Svar #16

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-08-15, 05:20
    • Visa profil
Skräddare Jörgen Behm
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa11:4 (1659-1664) sid 26.
Inventerades på Södermalm egendomen efter saliga hustru Barbro Bergstedt,
salige Jörgen Behms efterleverska.....etc

2014-04-18, 20:06
Svar #17

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Angående Erik Mangsbos påstående om att det är Sund i Österlövsta socken som Isak Behm fått sig förlänat framgår det av
Upplands handlingar 1612:6 att Gustav II Adolf 5 april 1612 bekräftar Isak Behms förläning av Risberga i Östuna socken som ett Norrköpingsbeslutsgods,  Gästriklands handlingar 1613:2 att änkedrottning Kristina 23 september 1613 förlänar 1 skattehemman och 3 prebendehemman i Ön i Valbo socken samt skattehemmanet Nor i Ovansjö socken samt  Upplands handlingar 1628:2 att ”Effter Saligh Enkiedrotningens bref den// [plats för datum] Besitter en gammal tienare// Isack Bem sitt hemman Sundh i// Löfstad sochen frÿtt årliga// räntan allenast// Skattehemman   1”.
Kommentarer: Om (1) och (2): Bekräftar och kompletterar alltså uppgifterna i SBL. Förläningarna verkar dock vara avvecklade tidigt 1620-tal enligt avkortningarna. Om (1) och (3): Almquist i sitt verk om frälsegodsen känner inte till någon av de förläningar som gjorts till Isak Behm i Uppland (Gästrikland avhandlades inte). Om (1): Norrköpingsbeslutsgods instiftas på riksdagen i Norrköping 1604 och var förläningar med begränsad förfoganderätt och arvsrätt i förhållande till landslagens bestämmelser. Bl.a. måste förläningen bekräftas ev den nye monarken när denne  tillträdde vilket Gustav II Adolf alltså gör. Förläningen har alltså ursprungligen gjorts av Karl IX. Om (2): När Karl IX avlider utökas hans änkas livgeding med bl.a. Gävle med omnejd vilket kan förklara att förläningen görs av henne. Om (3): Vederlägger alltså påståendet av Nils Ahnlund i SBL att det var Sund i Börstils socken; ett påstående som ytterst härrör från Peter Schönström i ett odaterat brev till Emanuel Swedenborg (Vetenskapsakademins bibliotek, Bergianska brevsamlingen). Om (3): Förläningen måste alltså skett senast 1625 då änkedrottningen avlider. Notisen från 1628 talar dock om att Isak Behm i presens varför han alltså fortfarande förmodligen är i livet. Mitt intryck är också att Sund är en livstidsförläning. Senast 1631 är han dock avliden då ”S. Isaak Bhems Effterlefferska” omnämns (Roterings- och utskrivningslängder 51).
Mangsbos påstående om Sunds lokalisering är alltså korrekt.
//Michael Lundholm

2016-01-11, 13:57
Svar #18

Utloggad beritjons

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 355
  • Senast inloggad: 2018-12-12, 15:54
    • Visa profil
Jag undrar hur släktskapet är mellan Brita Behm, född 1693-05-04 i Skinnskatteberg, död 1753,
far Daniel Behm 1665-1697.
 
och Brita Behm, död 1755. Far Albrekt Behm.
 
Med vänlig hälsning Berit

2016-01-16, 21:34
Svar #19

Utloggad jorgbl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2019-08-06, 19:00
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/

2016-01-16, 22:08
Svar #20

Utloggad beritjons

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 355
  • Senast inloggad: 2018-12-12, 15:54
    • Visa profil
Tack Jörgen för att du redde ut mitt problem med Britorna.
 
En ny fråga, Daniel Behm  står som Brukpatron i Skinnskatteberg.
Var, var han brukspatron? Ett järnbruk? Något annat?  Var i Skinnskatteberg låg det?
 
 
Vänliga hälsningar Berit
 
(Meddelandet ändrat av beritjons 2016-01-17 16:26)

2016-01-17, 15:32
Svar #21

Utloggad jorgbl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2019-08-06, 19:00
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Den Daniel Behm som dör i Gävle 1697 var kusin till Daniel Behm i Skinnskatteberg, son till Hans Behm.

2016-01-17, 16:24
Svar #22

Utloggad beritjons

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 355
  • Senast inloggad: 2018-12-12, 15:54
    • Visa profil
Tack snälla Jörgen för hjälpen att reda ut det jag blandat ihop.
Så min Daniel dör antagligen i Skinnskatteberg 1696.  
I dödboken är det lämnat utrymme som om prästen tänkt skriva senare om Daniel.
 
Såsom brukspatron kanske det finns något skrivet om honom i andra sorts böcker, därför undrar jag
var han var brukspatron.
 
/Berit
 
(Meddelandet ändrat av beritjons 2016-01-17 16:29)

2016-09-17, 09:04
Svar #23

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
     En kommentar kring den son Lars Behm född 1704 som nämns i Olov Rosenius inlägg 2010-10-26 i [det redigerade] citatet från Dalregementets personhistoria (band 2, tillägg och ändringar, sid. 6). Uppgiften att denne Lars Behm skulle ha varit son till sekundfältväbeln Lars Larsson Behm finns också i Victor Behms Stamtafla öfver släkten Behm (1913, sid.9).

Det kan dock inte alls stämma eftersom Lars Behm född 1704, boendes i Bröten i Vika socken, i själva verket hette Lars Johansson Behm. Även namnformen Jansson förekommer. Det framgår av såväl hans dotter Maria Elisabeth Behms födelsenotis från 1739 (ULA, Vika C:4 [AID v132435.b20]) där han kallades Lars Jansson Behm samt hans hustru Anna Maria Knogers bouppteckning från 1788 (ULA, Vika tingslags häradsrätt (KLHA XIII) F II a:1, [AID v151439.b301]) där han kallades Lars Johansson Behm. Han kallades genomgående i mantalslängderna för Bröten i Vika socken för Lars Johansson eller Lars Jansson. Se exempelvis hans första framträdande där 1737 (RA, Mantalslängder, Kopparbergs län 91, sid. 1553) och hans sista 1774 (RA, Mantalslängder, Kopparbergs län 125, sid. 437). Jag har inte funnit någon födelsenotis för Lars Johansson Behm, vare sig i Vika, Stora Kopparberg eller Falu Kristine. Lars Johansson Behm dog 6 februari 1790 i Vika socken (Vika F:2 fol. 50).


Min gissning är att han var son till den Johan Samuelsson (ca 1654-1736), som han efterträdde i mantalslängderna för Bröten, samt den syster till Lars Larsson, Anna Maria, som Behm (1913) nämner. Behm (1913) kallar denne Johan för Lars Larsson Behms svärson. Denna släktledning kan man också hitta på Disbyt men jag har inte kunnat belägga den ännu.
 
//Michael Lundholm

2016-09-17, 20:12
Svar #24

Utloggad jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1880
  • Senast inloggad: 2019-08-03, 16:23
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Det förklarar då den felskrivning som finns gällande honom och hans hustru i vigselboken 1736 (Vika EI:1) där han kallas för Lars Samuelsson - tydligen en sammanblandning med fadren.

Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2016-09-17, 21:28
Svar #25

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Intressant Stefan. Jag har inte gått igenom denne Lars Johansson fullständigt eftersom jag konstaterade att inte tillhörde den agnatiska släkten Behm. Så vigselnotisen hade jag inte tittat på. Tack.
//Michael Lundholm

2016-09-18, 22:30
Svar #26

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Bland mina anor fann jag för många år sedan en familj i Sandby, Västlands sn där namnen Isak och Melker var väldigt tongivande.


Eftersom namnen var relativt ovanliga letade jag i omkringliggande socknar och fann att samma namn förekom bland ättlingar till Isak Behm i Sund och Valnäs i Österlövsta vilka byar var belägna högst några km från Sandby. Därför funderade jag på att ett släktskap förelåg men lyckades inte hitta ett avgörande bevis.


Nu 35 år senare tycker jag dock att släktskapet är bevisat genom följande:
Köraren Isak Melkersson vid Västlands bruk var gift med en dotter till Johan Andersson Bång i Sandby vilket framgår av flera domboksnotiser i häradsrätten (bl a 1676 och 1685).
Av mantalslängder framgår att köraren Isak Behm under närliggande år förekom dels vid Västlands bruk (1671) och Älvkarleby (1682)


Jag tolkar alltså detta som att köraren Isak Behm är en son till Melker Isaksson Behm i Sund, Österlövsta efter vilken någon efterlevande familj tidigare inte varit känd (såvitt jag vet).






   


2016-09-28, 17:52
Svar #27

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
I Michael Lundholms faktaspäckade artikel om släkten Behm i SGT 2014:2 (pdf-version finns på nätet) finns ett avslutande stycke om två personer som saknade säkerställd koppling till Österlövstasläkten.

Den förste hette Anders Behm och hade förekommit som ombud för Anders Botz vid ting i Österlövsta år 1700.
Säkerligen samma Anders Behm finns 1702 i Öregrund (ogift), alldeles intill Anders Botz som var gift med Catharina Isaksdotter Behm. Möjligen ingick han året innan i Anders Botz hushåll. Mantalslängder saknas 1703 men 1704-1708 är Anders Behm gift och 1709 antecknas Anders Behms änka.

När kronan besiktigade och krönte Öregrundsskepparnas båtar, antecknades att Anders Behms och Anders Botz skuta tar 1600 tunnor samt har tidigare fört kronans spannmål till Viborg men seglar annars för Lögdå bruk i Medelpad (webuppgift - sidan "I krigets skugga" med uppgifter hämtade ur Öregrunds rådhusrätt)

I dödsnotisen efter Isak Baltsarsson Behms änka i Österlövsta 1721 uppges att hon hade blivit mor till två söner och två döttrar varav två var efterlevande. Tre av dessa barn: Maria, Catharina och Carl Behm är namngivna i Lundholms artikel och Anders Behm bör vara det fjärde barnet och alltså svåger till Anders Botz.

I Lundholms artikel (not 157) finns en reservation beträffande Carl Behm i Sunds patronymikon. Det ansågs inte helt säkerställt. Men att han var en Isaksson behöver man inte tvivla på. Han testamenterade nämligen sin brodersdel i hemmanet efter fadern Isak Behm till sin syster Catharina Behm och hennes barn. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen HäradsrättersSmåprotokol:11 (1718-1718) Bild 1100 / sid 100 (AID: v834965.b1100.s100, NAD: SE/RA/420422)

Den andre med oviss koppling till Österlövstasläkten var rådmannen Isak Behm i Öregrund, känd 1730-1743(1744).
Studerar man mantalslängderna från Öregrund får man intrycket att Anders Behms änka redan 1710 gifte om sig med skepparen, senare stadskassören Johan Hillerström. Hillerström börjar få mantalsskrivna barn redan 1723. Dessa barn borde vara födda före 1710 och sannolikt är de hustruns barn (i det tidigare giftet med Anders Behm). Hillerström hade en (styv-)son 1729 men saknar barn 1730 vilket är samma år som Isak Behm första gången skrivs i eget hushåll (ogift) alldeles i anslutning till Hillerström.

Ovanstående indikerar alltså att rådmannen Isak Behm var son till Anders Isaksson Behm

2016-09-28, 19:33
Svar #28

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Erik! Två mycket intressant inlägg som klargör väldigt mycket. Frekvensen av namnen som du observerade var också något jag slogs av när jag gjorde min undersökning. Om lägger samman dina observationer med mina (fotnot 186) så finner man att det är Melker Isakssons avkomlingar som verkar stå för en hel del av detta. Jag mejlar dig särskilt om ytterligare en sak.


//Michael
//Michael Lundholm

2017-01-18, 22:49
Svar #29

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Jag forskar inte alls på Behm, men har stött på en medlem i familjen på ett lite ovanligare ställe, som jag tänkte nämna för den som är intresserad. Kanske redan välkänt ?
Den 22 februari 1660 kvitterar änkan Anna Jönsdotter efter en salig Michel Behm ut 16 daler silvermynt i Amiralitetets kassa. Det troliga är att hennes salig man var skeppslöjtnanten Michael Behm, vilket är Börjesons uppfattning också. Hon kvitterar inte ut makens lön utan min gubbes, som nämligen hyr(t) hennes hus och bortrest anvisat henne innestående lön. Michel Behm finns inte med i 1660 års löneutbetalningar, så han har dött senast 1659.
Det finns mycket man kan göra, om man är intresserad, men jag kommer inte att göra det. I räkenskaperna kan man ganska lätt följa utbetalningarna till honom. Om inte annat så kan man därigenom ringa in dödsåret.
Vill man gå på djupet, så är det Amiralitetskollegiets protokoll och korrespondens, rullor, likvidationer, pensionskassan mm som har svaren. Därigenom kan man hitta resor som han företagit, utnämningsdata, eventuellt deltagande i sjötåg. Börjesons opublicerade biografiska anteckningar är bra uppslag, om än ganska kryptiska. Enligt Börjeson har Michael utnämnts till skeppslöjtnant 1650 och han placerar honom på att antal namngivna fartyg under 40-talet. Michael tycks ha lämnat aktiv tjänst redan 1653, så han kanske var sjuklig eller krigsskadad eller pensionerad av ålder och skröplighet. Dödsdatum lär alltså ligga under 1653-1659.
Det är ju troligt att huset ifråga stod i Stockholm och att Michael alltså bott där. Stockholm är fattigt på mantalsuppgifter, så det krävs tur för att hitta familjen i sådana. Därmed får man lov att plöja ett antal församlingar. Man kan börja med Hedvig Eleonora på Ladugårdslandet, där många sjöfficerare bodde. Men han kan ju ha bott i Storkyrkoförsamlingen också, eller i Jacobs eller varför inte i S:t Gertruds (tyska). Med lite tur hittar man begravningen, i bästa fall vigsel och barnafödande.
LOE

2017-01-18, 23:08
Svar #30

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Intressant Lars-Olov.


Några kommentarer från minnet (jag är på resa och sitter utan mina anteckningar och kan inte ge ordentliga källhänvisningar). Denne skeppslöjtnant förpassades enligt rullorna ur flottan redan 1651. Hans finns också i mantalslängderna i Stockholm under 1650-talet. Min minnesbild är att det var just på Ladugårdslandet. Men han har då ett uppdrag för staden. Han avlider i mitten av 1650-talet.


Det återstår förstås att visa att han var son till Jonas Mikaelsson i Gävle. Det är ingen självklarhet även om Peter Schönström hävdade detta i brev till sin kusin Emanuel Swedenborg detta i början av 1700-talet (de var kusiner och Jonas Miakelsson var deras mff). Han kallade dock Mikael Behm schouytbynacht (konteramiral) och gav därmed en överdriven bild av vem han var. Problemet är att Schönström har andra uppgifter om släkten Behm i samma brev som varit grovt felaktiga medan andra varit korrekta. Brevet diskuteras i min artikel om Isak Behm som Erik Mangsbo nämner ovan. Viktor Behm i sin släktbok uppgav samma sak men kallade honom skeppskapten. Men det korrekta är alltså att han var just skeppslöjtnant.
//Michael Lundholm

2017-01-19, 23:41
Svar #31

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Det finns mycket riktigt en Michel Behm, stadsinspektor, i mantalslängden för 1652 på Ladugårdslandet. Även om detta troligen är samme man, borde man väl försöka visa detta. Det finns säkert en utnämning i någon av stadens serier.

I mantalslängden uppges ingen hustru, så då har han fått en av mig.

Hedvig Eleonora har inga uppgifter så tidigt.

En intressant uppgift för att locka någon att ta itu med löjtnanten (min kapten ger mig full sysselsättning och har renderat snart 300 källfynd) är att han enligt Börjesson skulle ha medföljt Svanen till Nya Sverige 1642.
LOE

2017-01-20, 00:05
Svar #32

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jo Börjesson har den uppgiften och också om andra skepp Behm var på. Tyvärr lämnar han inga källhänvisningar och en del av uppgifterna i övrigt stämmer inte men uppgifterna i rullan över flottans befäl. Det lilla jag har kunnat göra på honom har dock inte gett information om t.ex. härkomst, patronymikon eller barn vilket är det jag primärt är intresserad av. Jag håller alltså på med en genomgång av alla Jonas Mikaelsson barn för att se vad som går att dokumentera utifrån relevant källmaterial.
//Michael Lundholm

2017-01-23, 16:03
Svar #33

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Börjeson är jobbig, men hans uppgifter bygger alltid på något fynd, enligt min erfarenhet. Han verkar ha tillbringat sitt liv i materialet och hänvisningarna är därför underförstådda. "2781" betyder förstås en viss folie i örlogsflottans räkenskaper och sannolikt en verifikation ! I mitt fall var det hustrun som hämtade ut en månadslön när mannen var på resa. Kommenderingarna på fartyg återfinns ofta i registraturet och eller i protokollet, på större örlogsfartyg finns det skeppslistor och besättningslistor i Militaria-samlingen och/eller i Nya nummerserien. Detsamma gäller utnämningarna till underlöjtnant respektive skeppslöjtnant. Den första utnämningen kan vara intressant, eftersom den med viss sannolikhet belyser bakgrunden. I mitt fall gav denna en häpnadsväckande upplysning om en fullständigt oväntad bakgrund. Patronymikon kan man ju hitta om man har tur, men arbetsinsatsen att gå igenom registratur, protokoll och inkommande skrivelser är mycket stor.
LOE

2017-01-24, 21:37
Svar #34

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Jag ser att Börjeson uppger honom som adelsbuss, vilket väl innebar att han kanske aldrig var underlöjtnant. Då är det antagandet som sådan som ska sökas - det har jag ingen kunskap om. Han lär ha ingivit en ansökan, kanske t o m hos K Majt, som då bör ha svarat. Normalt var väl systemet med adelsbussar utnyttjat av adelns påläggskalvar - om andra kunde komma ifråga vet jag inte. Kanske ett tecken på härkomst i "bättre familj" ? Zettersten hänvisar till Riksstaten 1644 bl a. Men hans adelsbussande lär ha satt sina spår i Amiralitetskollegiet också, i form av protokollsnotering eller inkommande skrivelser.
LOE

2017-02-22, 23:10
Svar #35

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Jag ”hade vägarna förbi” och hittade följande uppgift i
0500 Flottans centrala ledning
Amiralitetskollegium, kansliet
Registratur huvudserie
BIa:17 (1651) pp54-56, 58
:

Den 22 januari. Avskedsbrev för Michell Behm. Kronan gör en nerdragning av antalet officerare och avskedar en hel mängd, däribland blir Lieutenanten Michell Behm utur tiänsten förlåfuad den 2 Ianuarij Anno 1651, antagen den 10 April 1644 för adelsbursh, avancerad till Lieutenant den 1 Martij A:o 1645.
Speciellt utnämningen till adelsbuss kan tänkas innehålla någon anspelning på hans ursprung.
LOE

2017-02-22, 23:17
Svar #36

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Hm, mycket intressant. Tack Lars-Olof. Får fundera och kontrollera innan jag återkommer. Många tankar spökar om detta.


För övrigt kanske du har något du vill publicera i Svensk Genealogisk Tidskrift. Det var ju några sedan förra gången. Mejla mig om du har något du tror vi kan vara intresserade av
//Michael Lundholm

2017-02-23, 22:32
Svar #37

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Jag upptäckte just att händelsevis Amiralitetskollegiets registratur för 1644 och 1645 ligger scannade på webben. Protokollen för dessa år finns dock inte ens bevarade. Jag har lusläst dessa registraturvolymer utan att hitta ett tecken om Michel Behm – inte i löpande text på aktuella data och inte i något appendix, som Fullmakter.

Av nyfikenhet tittade jag i officersrullorna, men detta kanske redan är gjort. De ligger också scannade, under
0503 Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.
036 Rullor flottan 1635 - 1915
Rullor på amiralitetsstaterna Ia:1 (1642-1664)


Hursomhelst, detta är vad jag fann:
p35 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne Åhr 1644
p39 Adellbußar eller Gefrieder
...
Michell Behm antagen af H:s N:de H:r Claes Flemming för 15 Dlr om månaden huittmynt om månaden [sic] den 10 Aprilis 1644


p59 MantahlsRulla oppå SiööOfficererne åhr 1645
p63 Än Lieutnanter
….
Michell Beehm ifrå Adelbußarne den 1 Martij


Så lätt var det alltså inte. Kan man inte dra några slutsatser utifrån det faktum att han blev adelsbuss ?

Jag vet inte var i flottans material i övrigt man skulle kunna hitta något, som indikerar hans ursprung. Om man är beredd att göra en större insats, kan man ju dammsuga alla upptänkliga serier, som räkenskaper i olika former, "papperssamlingar" som Nya nummerserien, Röda nummer m fl. Bidragande till problemet är att han inte har gjort någon vidare karriär och att hans existens är lite tidig för att hitta fylligare material. Kanske man ska söka i andra miljöer, domstolar i hypotetiska hemtrakter t ex ("framträdde löjtnanten vid Kongl Amiralitetet, manhafftig Michell Behm, fullmächtigh för sin syster..." haha !). Eller i hans nya omgivning i stadens tjänst - förr eller senare hamnade han väl i rådhusrätten.

F ö gläder det mig att du minns mitt lilla bidrag till din tidskrift. Jag ska absolut överväga erbjudandet. Artikeln om den i det här sammanhanget aktuelle gubben har dock en institution utanför den genealogiska sfären visat intresse för, men något beslut har inte fattats. Men jag har mycket annat på gång. Tyvärr tenderar mina alster att bli väldigt stora. Över hundratusen tecken och 330 källhänvisningar bara om en kapten, som tidigare omnämnts på en handfull rader. Det är otroligt vad som finns i arkiven för den som gillar att gräva på riktigt.
LOE

2017-02-24, 15:27
Svar #38

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
  Jag har noterat att det inte verkar finnas någon likhet i namngivning mellan Behmsläkterna i Österlövsta respektive Gävle. Namnen Isak och Melker som är tongivande i Österlövsta förekommer t ex inte alls i Gävlesläkten. Kanske kan det ses som om gemensamt ursprung är mindre sannolikt?
 Å andra sidan…. att den av Schönström i ett brev författade släktkronologin var felaktig och lätt att slå hål på behöver ju inte innebära att sambandet saknas. Generationsmässigt låg han ju nära personer som borde haft bättre kunskap om släktförhållandet. Det är t o m ganska sannolikt att Schönströms morfader Albrekt Behm mötte Isak Behms änka och son i Gävle på 1630-talet. Avståndet Gävle – Österlövsta är ju annars också litet, så den generationen behövde nog inte göra gissningar om släktskapet förelåg eller inte.
 Om det är naturligt att en adelsbuss (Mikael Behm) kunde komma ur Gävlesläkten år 1644 vet jag inte, kanske kan Isac Behm ha varit en bidragande orsak till det – om de var besläktade? Isac kallades ju tidvis välbördig:
 "Wälbördig Isak Bem brukar till sättergård et heman Sund" (avser 1617)
 Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/14B, bildid: A0066018_00153
 Utöver de hemman och förläningar som han redan har förknippats med har jag dessutom hittat en enstaka notering i roteringen 1624 där "ädle och välbördige Isak Bhems landbönder" i Skärplinge, Österlövsta uppräknas (samma landbönder kallas 1628 för välb. Herr Erik Bielkes frälse). Skärplinge var en ny tillhörighet. Frågan är om det var hans egen eller om det kan vara hans hustrus?

2017-02-24, 16:01
Svar #39

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Ett skäl till att vi diskuterar frågan om säg Gävle-släkten Behm och Isak Behms släkt (och även Linköpings-och Nyköpings-släkterna) i själva verket var en och samma beror väldigt mycket Viktor Behms släktböcker (1888, 1913) samt Victor Örnbergs bidrag i Svenska ättartal. Jag skrev om det i Svensk Genealogisk Tidskrift 2014:1. Jag tror vi fäster för stor vikt vid det eftersom det var mer önsketänkande än något annat. Detta sagt ska jag ändå fördjupa mig lite i det.


När man plöjer igenom källmaterial för 1600-talet hittar men en hel del Behm. Flera har nänts i den här tråden. Men det finns många andra. Ett exempel är konstnären Hans Behm som var verksam med att göra predikstolar i mellansvarige. Han har förstås inget med Hans Behm från Gävle-släkten att göra. En annan är tulltjänstemannen Israel Behm som var verksam i andra halvan av seklet. Jag känner inte till hans ursprung men han var gift med en kvinna som änka efter en av Rothoffierna (oklart vem). Här finns i vart fall en indirekt koppling till Gävlesläkten eftersom en av Viktor Behms uppgivna källor var Lorentz Wolter Rothoffs Behmska släktregister. Lorentz Wolters mamma var sonsondotter till Jonas Mikaelsson. Förmodligen är detta en ren tillfällighet. Det finns också många andra med namnet Behm.


Poängen är att samma namn inte alls bevisar ngn släktskap. En gissning i fallet som Erik kommenterar är att det faktum att Isak Behm avlider ca 1630 och att familjen försvinner från Gävle faktiskt var det som gjorde att Daniel Behm börjar använda namnet ungefär 1638. Dock en gissning utan grund. Och jag håller med om att skillnaderna i namnskick talar mot ett gemensamt ursprung.


En annan sak som talar emot det är att Isak Behm endast är belagd med släktnamn (första gången 1597 eller 1598 om jag kommer ihåg rätt) och aldrig med patronymikon medan Gävlesläktens stamfar Jonas Mikaelsson alltid är belagd med patronymikon under sin livstid men aldrig med namnet Behm. Det första belägget jag har är från 1649 i rådhusrättens protokoll i Gävle, nästan ett decennium efter det att sonen Daniel börjat använda namnet, men då kallas Jonas salig.


Mikael Behm är en annan historia inte minst pga av Jonas Mikaelssons patronymikon. Finns det en släktskap kan det förstår vara att han är en son. Man skulle kanske tom kunna tänka sig äldste son. Men det återstår att visa i så fall. Han passar i vart fall in generationsmässigt. För övrigt stort tack Lars-Olof för upplysningarna.


En sista kommentar ang Eriks meddelande om Isak Behms landbönder i Skärplinge. Intressant ledtråd, har inte sett den tidigare. Men tanken om att det kunde varit hans hustrus innehav väcker en annan tanke hos mig. Jonas Mikaelssons fäderne och möderne är ju okända men hans hustru Annas fäderne och möderne är ju ganska väl kända. Kan det finnas någon släktskap mellan henne och Isak Behms hustru Maria? Finns alltså  lite att göra ikväll.

//Michael Lundholm

2017-02-24, 16:10
Svar #40

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Isak Behms uppgivna men ostyrkta äktenskap med välbördiga Anna till Växjö samt med en dotter till Christopher von Wernstedt har inte heller jag hittat något nytt om. För att tillfälle nog funnits för Behm och Wernstedt att stöta på varandra talar dock både tid och rum. Wernstedt hade för övrigt en son Melker vilket ju är passande i sammanhanget.


Den enda hustrun som styrks av förstahandskällor skulle alltså kunna vara hans tredje. Hon heter Maria, vilket bl a Mikael redovisar i sin artikel i SGT (not 128 "Maria Behm"). Det skulle kunna vara en skrivares misstag som jag visar nedan men denne verkar nog tämligen noggrann så jag tolkar det som om hon egentligen heter Maria Behr.


På närliggande sidorna är skrivaren nästan helt konsekvent i det att han avslutar bokstaven r med en släng uppåt höger (t ex brodher, penningar, förähringar) medan bokstäverna n och m avslutas nedåt (t ex ibidem, bekom, item)


Om hon heter Maria Behr skulle hon möjligen kunna vara syster till den i SBL omnämnde Göran Bahr/Behr son av Melkior Bähr vilken var i Karl IX tjänst från 1576. Någon dotter till honom verkar dock inte vara känd.

2017-02-24, 16:22
Svar #41

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

En sak till:


Nedanstående dedikation från 1611 finner jag intressant av två orsaker. Dels kallas Isak Behm för överste vilket i alla fall för mig var ett nytillskott till alla titlar han varit försedd med och dels för att man kan behöva överväga om han på något sätt är besläktad med författaren Johannes Jakobi Nycarlus.
(självklart kan dedikationen också vara ett tack till honom enbart såsom ekonomisk gynnare)


2017-02-24, 18:24
Svar #42

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Erik, mycket intressanta saker.


När jag gjorde min undersökning gick jag igenom räkenskaper för hertig Karls kansli och hov (Hertig Karls räntekammare 6; d:o 7 [fascikel 11 och 12]; d:o 8 [fascikel 3 och 4] och d:o 9; se fotnot 126 i min artikel i SGT 2014:2). Jag noterade då denne Melkior Behr, som var skrivare hos hertig Karl, och läste förstås först fel och tänkte: This is it! Upptäckte dock snart mitt misstag. Namnet skrevs alltså ”Behr” i räkenskaperna. Jag är beredd att ge dig rätt i läsningen av Österlövsta LI:1.


Det kan då förklara namngivningen. Anledningen till att jag gick igenom hertig Karls räkenskaper var ju att Isak Behm i sitt första framträdande (STb 1939–, del II, s. 158) kallas hertig Karls kansliskrivare. Det pekar ju då på en koppling till kansliet i någon form och motsäger i vart fall inte hypotesen.


Men du skriver tredje hustru? Anna och Maria blir möjligen två, var ”tredje” en felskrivning? Annars tycker jag dock att Anna ska skrivas av tills dess det finns något mer hållbart om henne.
//Michael Lundholm

2017-02-24, 18:50
Svar #43

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil
Nja, jag ville egentligen inte påstå att hon var hustru nummer tre. Jag menade att så skulle bli fallet om man räknade både Anna till Wäxjö och den dotter till Wernstedt som ju tidigare anförts som Behms hustrur. Skulle båda dessa uppgifter stämma så blir ju Maria nummer tre i ordningen. Men det är ju bara Maria som vi kan återfinna i källorna så de andra får vi lägga åt sidan. 

2017-02-25, 10:53
Svar #44

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
OK, Erik förstår. Vad gäller Skärplinge har jag inte klart för mig hur många mantal det var. Almquist (Frälsegodsen... , band 1, sid. 110) redovisar Skärplinge som 2 mantal frälse redan i 1562 års frälselängd då tillhöriga  Joakim Fleming.
//Michael Lundholm

2017-02-25, 12:12
Svar #45

Utloggad merik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2019-06-29, 22:04
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Jag har svårt att lämna länkreferens till min uppgift om Skärplinge eftersom jag inte har något SVAR-abonnemang nu.


Enligt mina anteckningar borde den dock hittas i Roterings- och utskrivningslängder SE/KrA/0025/0/47 (1621-1624) och bild 174
Det kan ha varit så att enbart ett av två hemman var frälse men jag kommer inte ihåg säkert.


de aktuella landbönderna 1624 var i alla fall fyra till antalet: Per Nilsson, Jakob Persson, Anders Hansson och Nils Olofsson


1628 är Erik Bielke herre över i stort sett samma bönder (troligen SE/KrA/0025/0/49 b291) och även 1631 återfann jag bönderna under herr Erik Bielke till Wijk (troligen SE/KrA/0025/0/51 bild 342)


Det vore ju intressant om det gick att hitta något om Skärplinge åren närmast före och efter 1624 men jag lyckades inte med det

2017-03-03, 19:07
Svar #46

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Eftersom min person of interest har efternamn på B, stöter jag då och då på Michel Behm.

Jag kan berätta, att denne skriver tretton brev till Amiralitetskollegiet under åren 1647 - 1648, i övrigt inga, vad jag sett. Dessa brev är rapporter från hans resor i Norrland, ofta till Hudiksvall och Söderhamn, för att inkassera skattemedel. Jag har inte läst breven, men noterat, att de bär spår av lacksigill som förslutning. Tyvärr är samtliga förstörda. Det kunde vara idé att leta efter flera brev eller kvittenser. Om man hittar ett intakt sigill, så har man antagligen hans signatur i tre bokstäver. När det gäller utkvitterad lön, är det bara 1650 års som är bevarad och aktuell för hans del. Det är mindre vanligt med sigill på kvittenser, men de som finns är mera troligt hela. Däremot är det rätt sannolikt att han skrivit till landshövdingar, befallningsmän och magistrat där han dragit fram.

I sin tjänst som stadsinspektor i Stockholm på 1650-talet kan han ha skrivit under något dokument också.

Meddelas bara som uppslag.
LOE

2017-04-30, 00:15
Svar #47

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Vid studerandet av vissa akter i Svea Hovrätt stötte jag på en kopparslagare Michel Behm ifrån Nyköping (jag tror att han förekommer i DISBYT). Han processade i 4-5 år under 1631-1635, ursprungligen i Nyköpings rådhusrätt, sedan i Svea Hovrätt.

En akt omfattande över 200 sidor brutto finns i:

Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2aa:73 Liber causarum (1634) bb172-284

Den är digitaliserad. Här skildras en tvist med familjen Silentz. Michels fru och en bror Jörgen Behm samt åtskilliga andra personer ifrån Nyköping och Säter framträder.

Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående.
LOE

2017-04-30, 08:04
Svar #48

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hej Lars-Olov!

1. Michel Behm råkade inte tillhöra den grupp av smeder som kom till Nyköping 1630 med Reinhold Hilpert och som sedan for upp till Säter?

2. Du har inte råkat skymta denne Hilpert i denna akt eller andra akter du stött på?

3. Du nämner att akten är digitaliserad, var? SVAR eller Arkiv Digital, eller annorstädes?

Trevlig och lagom eldig Valborg önskas dig och alla andra ifrån ett soligt men kallt Uppsala!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-04-30, 12:53
Svar #49

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Då bör väl Michel Behm ha kommit i kontakt med landshövdingen Peter Kruse, antar jag:
https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=11818  :P
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-04-30, 13:13
Svar #50

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Har nu funnit akten hos SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00172 och begynnt sökningen och läsningen av den om Guvert/Gubbert/Gobert/Govert/Gowert Silentz emot Michill/Michel Behem/Behm/Bem/Beem Kopparslagare! Stort TACK (som vanligt) Lars-Olov! ;D

Se också: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Silentz_nr_1507
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-04-30, 18:14
Svar #51

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hittills nämnda är:
Ignatius Meurer för Govert Silentz/Selens/Selents räkning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9299, https://sv.wikipedia.org/wiki/Ignatius_Meurer,
Pfalsgrefuen(Pfalzgreven),
Herr Ulfstandt
Petter Chruse/Kruse,
Stodthollaren/Ståthållaren,
Erich/Erik Olofsson,
Erich/Erik Winbladh då "Michill Behm är en fremmande" var han hans Procurator i Nyekopingh(Nyköping),
Gubert Silentz söner,
Mårthen/Mårten Esbiörsson/Esbjörnsson Borgmestare/Borgmästare,
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00177
"Mechell Behms Brodher swarade att han kan det inthet förundra att han rychte Lijchet/Lijthet? hem efter han här Länge Lågh och förtärede, Derföre måtte han något hafwe Der han ännu komma fort medh"
Enspennaren(?)
Frans Chruse/Kruse
M. Michils Fulmechtige Erich Winbladh
the Silentzer theres Handwerckz Folck
Jacob/Jakob Ållerts/Allerts "M: Michills Fulmechtige När saken angafs" Se om hans familj på http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K168.pdf
Tollenären/Tullnären
Enspennare/Enspännare be:dh/benämnd Hindrick/Henrik Bertilsson och
Jonas Pedhersson och
M: Erich Olai
----

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00180
lagläsarens Torbiörn Engelbrechssons Withnesbörd
3 gode Männ på sinn (Beems) sijda, såsom war, Daniell Hanssonn, Inspectoren der uppe,
Johan Niltungz/Wellumz(?), Bergemestare/Borgemestare(?) der sammastädz, sampt
Erich Olsonn bårgare i Nykiöpingh (Erik Olsson borgare i Nyköping)
"Michill Beems Kåppersmed Hindrich Lange widh nampn, förskrifuit på Bemes wägna ifrå Säther een Gåårmakare benemnd Frants Franke, huilke Frants Franke enär han kom till Bemens bruk widh Harg, blef warse 2:e tunnor fulle hart(?) stycker och een half tunna med gåårkåpper, huilke widh Säter hafua warit uthslagne och olofligen där ifrå komper, kåpparens wicht war widh pass 7 skeppundh. Enär Bemen förnam deta blifua uppenbarat gick han till :sigh befruchtandes: och låfuade Franken een ny klådningh, och baadh honom, at där hann någodt wiste, skulle han tiga stilla."
"Een tidh där efter kom Wilhelm Silentz till Nykiöping, och befruchtade sigh ändå Bemen der före, at Frants Franke skulle någon kundskap låtha Silents bekomma om samma kåppar, gick åther igen till och lofuade Franken et paar goda oxar och reda Pänningar 50 daler."
"kommo 2 Enspännare Anders Bengsonn/Bengtsson och Hindrich Smidt (senare skrivet Smidth) till Niköpingh"(Nyköping)
För sin tystnad i saken kräver de av Bemen förutom erbjudna "2 Bränwinspannor", "2 Bryggeketzlar, 2 Ösekätzlar och 2 förthennade Kåpparpåttor, huilket Bem hafuer bekändt så wara skedt." De begärde ytterligare 200 daler, men fick 130 daler, vilket Bemen tillstått vid rätten i Säter.
3 veckor senare har Enspännaren upphävt deras skriftliga vittnesbörd, daterat den 14 mars, som friade Bemen för denna olagliga kopparhandel, först i rätten Hedemora den 2 april 1631. Där berättade de om att Michill Beem i Nyköping skulle ha bekommit någon koppar Säter, vilken därifrån olovligen sålder var. De berättade också bestickning av sagesmannen och dem.
Ståthålleren W.  Peter Kruse skriver den 8 juni till Rådet i Nyköping och kräver att Michill Beem ska komma till Säter och svara för någon koppar som han olovlig köpt.
Den 30 juni 1631 svarar Gustaf Svensson i Nyköping att man inte kan tvinga Bemen att stämma till Rätta i Säter på sådan lös persons ingivande.
Den 11 oktober 1631 har Michill Beem stått för rätta i Säter. Han hävdar att Frans Franke har stulit en hop koppar ifrån honom vid bruket när Franken var hos honom.
Beem anför att Govert Silentz olovligen skeppat koppar utomlands, vilket Silentz bekänner och påstår sig ha kungens tillstånd till ett skeppund som Tullnären Lass Bengsons (Lasse/Lars Bengtssons) sedel visar i akterna.
Michill Beem döms att betala sju skeppund hart stycker, gårkoppar, samt Konungssaken 500 (Femhundrade) daler, samt för att ha tagit Silentz hantverksfolk får han plikta 50 (Femptijio) daler.
underskrivet av Ericus Olai (Erik Olofsson)
-----

Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-04-30, 18:22
Svar #52

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Stefan


Kopparslagarmästare Michael Behm fick 1612 tillstånd av änkedrottning Kristina att bygga en kopparsmedja vid Harg i Nyköping (Titularregister till Riksregstraturet). Han bör med tanke mantalslängderna ha avlidit 1651. Han kallas dock i de sista mantalslängderna ”den äldre” eftersom han hade en son med samma namn och yrke. Och sonson och sonsonson, den senare död ca 1715/1716. Vi har alltså Michael Behm !, II, III och IV. Det fanns också en sonsonsonson med samma namn men han avled troligen ung. Däremot var det ytterligare två sonsonsöner med detta yrke Baltzar och Johan som både levde till mitten av 1700-talet. Dessa personer var verksamma i Nyköping, utom Baltzar som flyttade till Stockholm.


Det ska bli intressant att studera målet som Lars-Olov hittat om nu en bror Jörgen och en hustru nämns. Inget namn på Michael I eller II hustrur är kända. Kristina Edström och Christian Juliusson har tidigare (ÖGF-Lövet 2015 nr 123) funnit att ”Michael Behm” var gift med en dotter till borgmästaren i Söderköping Jöns Larsson (död före 1639). Men det är oklar vilken av de två äldsta Behm det var.


//Michael
//Michael Lundholm

2017-04-30, 21:06
Svar #53

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Harg nämns ovan! Fortsättning följer, nu Valborgsfirande i Uppsala!  :P
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-05-01, 22:45
Svar #54

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hittills nämnda är:
Ignatius Meurer för Govert Silentz/Selens/Selents räkning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9299, https://sv.wikipedia.org/wiki/Ignatius_Meurer,
Pfalsgrefuen(Pfalzgreven),
Herr Ulfstandt
Petter Chruse/Kruse,
Stodthollaren/Ståthållaren,
Erich/Erik Olofsson,
Erich/Erik Winbladh då "Michill Behm är en fremmande" var han hans Procurator i Nyekopingh(Nyköping),
Gubert Silentz söner, http://privat.bahnhof.se/wb184754//pff34f370.html
Mårthen/Mårten Esbiörsson/Esbjörnsson Borgmestare/Borgmästare,
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00177
"Mechell Behms Brodher swarade att han kan det inthet förundra att han rychte Lijchet/Lijthet? hem efter han här Länge Lågh och förtärede, Derföre måtte han något hafwe Der han ännu komma fort medh"
Enspennaren(?)
Frans Chruse/Kruse
M. Michils Fulmechtige Erich Winbladh
the Silentzer theres Handwerckz Folck
Jacob/Jakob Ållerts/Allerts "M: Michills Fulmechtige När saken angafs" Se om hans familj på http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K168.pdf
Tollenären/Tullnären
Enspennare/Enspännare be:dh/benämnd Hindrick/Henrik Bertilsson och
Jonas Pedhersson och
M: Erich Olai
----

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00180
lagläsarens Torbiörn Engelbrechssons Withnesbörd
3 gode Männ på sinn (Beems) sijda, såsom war, Daniell Hanssonn, Inspectoren der uppe,
Johan Niltungz/Wellumz(?), Bergemestare/Borgemestare(?) der sammastädz, sampt
Erich Olsonn bårgare i Nykiöpingh (Erik Olsson borgare i Nyköping)
"Michill Beems Kåppersmed Hindrich Lange widh nampn, förskrifuit på Bemes wägna ifrå Säther een Gåårmakare benemnd Frants Franke, huilke Frants Franke enär han kom till Bemens bruk widh Harg, blef warse 2:e tunnor fulle hart(?) stycker och een half tunna med gåårkåpper, huilke widh Säter hafua warit uthslagne och olofligen där ifrå komper, kåpparens wicht war widh pass 7 skeppundh. Enär Bemen förnam deta blifua uppenbarat gick han till :sigh befruchtandes: och låfuade Franken een ny klådningh, och baadh honom, at där hann någodt wiste, skulle han tiga stilla."
"Een tidh där efter kom Wilhelm Silentz till Nykiöping, och befruchtade sigh ändå Bemen der före, at Frants Franke skulle någon kundskap låtha Silents bekomma om samma kåppar, gick åther igen till och lofuade Franken et paar goda oxar och reda Pänningar 50 daler."
http://privat.bahnhof.se/wb184754//pc46ab134.html
"kommo 2 Enspännare Anders Bengsonn/Bengtsson och Hindrich Smidt (senare skrivet Smidth) till Niköpingh"(Nyköping)
För sin tystnad i saken kräver de av Bemen förutom erbjudna "2 Bränwinspannor", "2 Bryggeketzlar, 2 Ösekätzlar och 2 förthennade Kåpparpåttor, huilket Bem hafuer bekändt så wara skedt." De begärde ytterligare 200 daler, men fick 130 daler, vilket Bemen tillstått vid rätten i Säter.
3 veckor senare har Enspännaren upphävt deras skriftliga vittnesbörd, daterat den 14 mars, som friade Bemen för denna olagliga kopparhandel, först i rätten Hedemora den 2 april 1631. Där berättade de om att Michill Beem i Nyköping skulle ha bekommit någon koppar Säter, vilken därifrån olovligen sålder var. De berättade också bestickning av sagesmannen och dem.
Ståthålleren W.  Peter Kruse skriver den 8 juni till Rådet i Nyköping och kräver att Michill Beem ska komma till Säter och svara för någon koppar som han olovlig köpt.
Den 30 juni 1631 svarar Gustaf Svensson i Nyköping att man inte kan tvinga Bemen att stämma till Rätta i Säter på sådan lös persons ingivande.
Den 11 oktober 1631 har Michill Beem stått för rätta i Säter. Han hävdar att Frans Franke har stulit en hop koppar ifrån honom vid bruket när Franken var hos honom.
Beem anför att Govert Silentz olovligen skeppat koppar utomlands, vilket Silentz bekänner och påstår sig ha kungens tillstånd till ett skeppund som Tullnären Lass Bengsons (Lasse/Lars Bengtssons) sedel visar i akterna.
Michill Beem döms att betala sju skeppund hart stycker, gårkoppar, samt Konungssaken 500 (Femhundrade) daler, samt för att ha tagit Silentz hantverksfolk får han plikta 50 (Femptijio) daler.
underskrivet av Ericus Olai (Erik Olofsson)
-----

Drottning Cristinas rätt tar upp målet igen emellan Gowert Zelens och Mechel Behm Kopparslagarens tidigare tilldömda skulder, Stockholm den 4 oktober 1634.
-----

Borgmästeren och Rådet i Nyköping skriver den 23 augusti 1631 att Ehrligh och Förståndigh Michill Kopparslagare varit andra resan(gången) inför rätta om den beskyllning som hans underhavande Frans Frank har gjort emot honom. Rätten menar att Frank inte är trovärdig.
-----

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00186
Enspännare Anders Bengsson och Hindrich Smidt bekände att förledne vinter, något efter julen, när de följde Kunglig Majestäts kopparpost till Nyköping kom de till tals med en gårmakare Frans Franke och en skomakare vid namn Hindrich som blev här Säter, för koppar som stulit där, så svarade Frank att det fanns väl flera och gav dem då tillkänna att Mester Michil Koperslagare i Nyköping fått koppar ifrån Säter och när Frank förnam det för honom, så förbjöd han sin mästersven att röja honom och lovat honom ett par av sina bästa oxar och 50 penningar. När enspännarna förhörde Michill så tog han dem med sig ut i verkstaden och gav han så dem varsin vinpanna, varsin bryggeketill, varsin öseketill och varsin förtennad kopparkruka. Efter de varit i Stockholm o kom till Nyköping igen så gav Michill dem 130 daler att de icke för någon skulle uppenbara. Att de så bekänt hava, trycka vi vår stads signiit här vid under.
-----

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00187
11 oktober 1631
Torbiörn Engelbrechtsson (Torbjörn Engelbrektsson), landsdomare i Söder Järnbergslagen, Säter och Näsgårds län,
-----

Valter/Vålter Silentz http://privat.bahnhof.se/wb184754//pc46ab134.html
-----

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00224
En skrift på tyska (möjligen av Frans Frank) som nämner "Mester Mechel Böhm".
Nyköping 14 mars 1631.
Skriften bedöms av Rätten att vara falsk, köpt av koppar och penningar, intygar Anders Benchtson(Anders Bengtsson) och Heinrich Bertilson (Henrik Bertilsson)
------

Nyköpings Rådhus den 12 september 1631.

Mårthen(Mårten) Persson Grofsmed(Grovsmed) vittnar inför borgmästare och råd om hur Enspännarna bekommit skänker av Michill Kopparslagare, två brännvinspannor med pipa

Petter Wint berättar om hur Enspännarna beter sig när kommer till Hargs bruk och hur de kräver skänker(gåvor/mutor) 2 pannor och så mycket klippt koppar att de i Stockholm kan låta göra pipor. De talar illa om Petter Wint och kräver detta för att bekänna vem som har avslöjat Mäster Michill. Det var Frans Frank.

("Vattenfallet vid Harg är det största i Nyköpingsån - cirka 6 meter. Från medeltiden har man använt vattenhjul för att driva kvarnar, sågar, hamrar för metallbearbetning och annan industri.

På 1300-talet fanns en kvarn här i Harg. Hit kom bönderna i trakten för att få sitt mjöl malet.

År 1612 gav änkedrottning Kristina tillstånd åt kopparslagaren Michael Behm att bygga en hammare, för bearbetning av koppar här i Harg. Det är samme Behm som har givit namn åt Behmbron inne i Nyköping. Kopparhammaren fanns kvar till mitten av 1700-talet, om än med liten produktion.

 På 1600- och 1700-talen var stångjärn den stora industriprodukten i landet. Järnet såldes främst till utlandet. I Harg anlades ett järnbruk av Behm på 1630-talet. Framför allt tillverkades stångjärn. Behms bruk följdes av flera olika verksamheter bl a mässingsbruk."
Källa: http://nyvk.se/om%20oss/energiproduktion/harg.html)

-----




Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-05-02, 08:14
Svar #55

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Om verksamheten vid Harg, se Nils G. Wollin, ”Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler.”, minnesskrift utgiven till Hargs fabrikers aktiebolags hundraårsjubileum 1943, Stockholm. LIBRIS-ID: 581398.
//Michael Lundholm

2017-05-02, 23:26
Svar #56

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Fortsättning:
Hans Nilsson Garmakare berättar mer utförligt om Enspännarnas agerande en söndag vid Hargs bruk.

"Ernest(?) Carlsson bekende dhe alle ware då medh tilstädes som och Bewijset medh dhem Underschrifuit haffuer Män han hadhe i Sommars draghet här ifrå ådt Danmark."
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-05-12, 08:07
Svar #57

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
BINGO!!!  :D

Anno 1634
Dhenn 14 Martij såthe på Nykiöpingz(Nyköpings) Rådstugo för Rätten
Peder Hansson, slotzfougte (slottsfogde)
Jochim Danckwart, Bårgmestare (Borgmästare)
Peder Munck. Niels Joensson.
Erich Larsson. Knuth Larsson.
Swen Månsson. Ehrland Pedersson.
På samma dag kom Hust: Margretha Mester Michil Behms för sittande Rätten gifwandes tillkänna sin mann war uthi Stockholm aff dhenn Höglofliga Konungzliga Hofrätt ahnhållen för den twistige saak emillan M:r Michill Behm och hans widerparth Silentzerna, som sig ihn på några wittnen här uthi Nykiöping referera och flijteligen begiärade att stemma wittnen ihn för Rätten Examineras måtte.
1. Reinholdt Hilbeck(=Hilbert/Hilpert) och Matthias Adam Ståelsmeder(Stålsmeder), berättade, att dhen wittneschrift som dhe i Stockholm dhenn 8 Decembris 1632 gifwit hade, war så uthi sanning, såsom dhen uthi Bakstaffwen(=Bakstugan?) författat ähr dher på dhe beijggeligen hwar för sigz dheras Lijflige Eed aflade, och dher till med ytterligare Bekekende : Att medan Silentzerna hade M:r Michill i Handklofwarna fången, hafwa bem:te Silentzer hans Advocat Erich Olufsson hafft hos sig till giäst och honom med Spanscht wijn wäll Tracterat.
2. Hindrich Lang berättade att när Gowert och Wilhelm Silentz nu nästförlidne sommar 1633 in Augusto här i Nykiöping wore, Ähr Niels Toppriddare en gång kommen för hans hammar och fordrade honom uth ifrån sitt arbete : och sade Toppriddaren :  kom, wij wilia gå till Jahan/Johan Blom och dricka för ½ mk Brennewijn, hwilken ock gick med honom, och när dhe gingo uth ifrån Johan Blom sade Toppriddaren : Hindrich iag will förskaffa di, din husdtro och Barn, Bröd till dödedag, frågade Hindrich hwar igienom : sade Toppriddaren dhu west wäll om M:r Michils ochh Silentzernes saak, nu läer Silentzerne winna och M:r Michill förlora, och hoss mig ähr en af Rijksens Rådh till giäst han hafwer fråat dher effter” Sedan vill han att ha en bekännelse emot Mäster Michill och han skulle då ab riksrådet få komma i Mäster Michils ställe. Hindrich svarade sig redan berättat allt inför rätta.

3. Christpher Semskemachere (Sämskmakare) sa att han var till ståthållaren Petter Kruse för betalning och medan han väntade var in till en gästgivare benämnd Michill Behm, då kom Frans Franck ill honom och avtappade en kanna öl och medan de drack sa Francken att han sagt och gjort som Silentzerna hade betalat honom för emot M:r Michill eftersom denne hade ”giorde mig itt pås i dett han sade mig ifrån mitt arbete, så tenckte iag giöra honom itt pås igiän” därför hade Silentzerna lovat honom 200 d:r penningar och en ny klädning. Men eftersom de inte stod för det skulle han ge dem fanen och rymma.

4. Berthill Skinnare och Jacob Ehman(?) berättade att Bertil Skinnare och M:r Michils måg Dawid Skulth var av M:r Michill ombedda att gå till Hindrich Lang och fråga varför han var så vred på honom.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-05-14, 20:42
Svar #58

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6653
  • Senast inloggad: 2019-08-21, 03:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Mester Michil Behms Hustru Margretha/Margrete (= Mäster Mikael Behms hustru Margareta) nämndes således ovan vid namn.
På utsidan av dokumentet står "opå Hustro Margretes begeran af Rätten i Nykiöpingh Stadhens Resolution"
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00231

Även hans måg Dawid Skults (=David Schultz) nämns i samband med Bertil Skinnare och Jakob Ehmann/Echmann(=Ekman?), samt Nils Toppridare och Hindrich Lang(=Henrik Lång/Lang/Lange/Langen).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00222
M: Michill Kopparslagare har begärt vittnesmål om vad Frans Francke berättat om Gofwurdt Silens (=Govert Silentz) och hans söner.
Harg den 12 april 1631
Vittnar
Hans Jakopson (=Hans Jakobsson)
Hindrick Lång (=Henrik Lang?)
Hans Nilson (=Hans Nilsson)
Olloff Anderson (=Olof Andersson)
Peder Andherson (=Peter/Per Andersson)
Christoff Benedix (=Christoffer/Kristoffer Benedix)

------

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00223

"A. Frans Frankes berettelse Presenterat i Säters Tingzstugu 3 Septemb 1631

B. Bekennes Wij oss Wederskreffne(Underskreffne?) HandtwerkzMen här widh Seter (Säter) bruk, och här medh witerligit göre att För Någon tidh sedan Haffue Wij förnimt att Kopparsmedh benemd Frans Franke Haffuer Uthspritt Någåt tall om Gobert Silens och Hans Söner, uthi så måtto atte skulle hafwa Inpackat uthi fjerdingar en hophartstycker och försändt till fremande landh derföre talte Wij honom till och badh honom achta sigh för sådant tall, och sade medh desse ordh att Wij haffue förnimt att han haffue sackt det skulle wara siuu fjerdingar dåå suarade han atth icke war siuu fjerdingar uthan hela tålff det han wille beuisa och bestå, oafwsett huadh honom kulle öffuergåå att dette så i saningh ähr att han otwungen och medh sin frii willia sagt haffuer wittne Wij medh wåre Händers undertecknande och wilie det medh wår Edh stadfesta Enär der uppå fordras
Datum Seter then 17 8bris åhr 1631 (17 oktober 1631)

Jacob Olofson       Daniel Groth(?)(Gross?)

Reinhart Hilpert     Hans Bettix?/Betting?"
(Bomärken) R H          H B
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2017-05-14, 21:21
Svar #59

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
Kul att se att detta vara en sådan där maffig historia som mycket kan utvinnas ur.

Jag blev inte lottlös heller. Min gubbe gick igenom kämnärsrätt, rådhusrätt, byggningskollegium, hovrätt gällande en fastighetsaffär 1663-1664, som han vann i alla instanser men till slut förlorade i hovrätten på synnerligen skumma grunder (motparten var drottningens lakej). Bara femtio sidor, men ändå.
LOE

2017-06-02, 23:50
Svar #60

Utloggad stefan_holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2019-07-18, 22:48
    • Visa profil
Finns någon koppling mellan ovan diskuterade Behm-släkter och perukmakaren Johann Caspar Behm verksam i Stockholm på 1730-talet?

Han var gift med Sara Sylvin, dotter till guldsmedsmästaren Karl Sylvin, verksam i Västerås till sin död 1731.

Johann Caspar Behm och Sara Sylvin återfinns som föräldrar till fem barn födda under perioden 1732--1737. Se födelseboken för Tyska Sankta Gertruds fsg (CI:1b pp 1119, 1145; CI:2 pp 5, 23, 39)

Jag är huvudsakligen intresserad av var i Stockholm familjen bodde och om det fanns andra barn än deras egna i hushållet. Jag undersöker om de tagit hand om tre minderåriga kusiner till Sara när deras yngsta syster och båda föräldrarna avlidit inom loppet av en dryg månad.
Mvh
Stefan

2017-06-03, 07:19
Svar #61

Utloggad quhr

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 701
  • Senast inloggad: 2019-08-22, 08:05
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil

Enligt Handelskollegiets borgarbok blir perukmakaren Johan Casper Böhme borgare och frimästare 1731-05-04. Registret är fotograferat av Arkiv Digital, men tyvärr inte det protokoll som registret hänvisar till. I protokollet framgår ofta var borgaren är född.
Handelskollegiet DIa1:1 (1689-1750) Bild 1020 / sid 173 (AID: v744366.b1020.s173, NAD: SE/SSA/0147)

I mantalslängden för Norrmalms västra nedre del 1740, kvarteret Johannes, sid. 25 finns perukmakaren mäster Johan Casper Böhm med hustru, 2 barn samt fosterbarnet flickan Anna Stina 8 år gammal.
Tjänstefolk:
gesällerna Jacob Busche och Rudolph
(lär)gossarna Carl Hardelin 20 år och Johan Hornhaber 18 år
tresserskan jungfru Brita Stina Norström
pigan Stina
Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:17:2 (1740-1740) Bild 16 / sid 26 (AID: v367145a.b16.s26, NAD: SE/SSA/003106)


I dessa källor skrivs namnet Böhm eller Böhme.




2017-06-03, 15:18
Svar #62

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Stefan, Det finns ganska många personer under 1600- och 1700-talen som heter Behm och som inte verkar vara släkt med varandra. Jag försöker hålla kolla på de släkter med detta namn som kom från Gävle och Nyköping samt den ovan nämnde Isak Behms släkt, men har ingen information som tyder på att Johan Kaspar på något sätt skulle vara befryndad med dem.
//Michael Lundholm

2017-06-04, 23:30
Svar #63

Utloggad stefan_holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2019-07-18, 22:48
    • Visa profil
Tack för snabb respons från er båda, Michael och Karin!
Jag förstår att denna person inte har något med Behm-släkterna att göra.
Karins notis innehåller vägledning till det jag söker. Tack för de uppgifterna!
De föräldralösa barnens far var krongjutaren Johan Hornaver, f omkring 1681 d 1729. Lärgossen Johan Hornhaber kan tänkas vara släkt till honom. Jag tror inte att det är hans son.

2017-06-05, 11:20
Svar #64

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Detta blir ett sidospår i förhållande till Behm: Detta är väl krongjutarsläkten Hornaver från Skultuna och Bjurfors? Två krongjutare Hornaver finns ingifta i släkten Frunck: Mats i Bjurfors (1724-1798) och Hans i Skultuna (död 1720). Om dessa se min ”Agantisk stamtavla över släkten Fruncks äldre led” (http://lundholm.me/projekt/frunck/frunck_stamtavla_1_05.pdf). Den förre var gift två gånger och hade sönerna Bernhard, Henrik och Paul i första (Skultuna AI:1 fol. 26)  och Per i andra (se min stamtavla fotnot 148). Hans borde vara född i slutet av 1640-talet. Jag har inte utrett honom så det är möjligt att det fanns fler söner. Jag har heller inte koll på om släkten tidigare fanns vid andra mässingsbruk i närheten av Stockholm som exempelvis Vällinge i Salem eller i Nacka.
//Michael Lundholm

2017-06-05, 19:30
Svar #65

Utloggad stefan_holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2019-07-18, 22:48
    • Visa profil
Detta borde nog höra hemma under Övriga släkter - H - Hornafwer. Vi får väl be moderatorn att flytta detta.
Jag har läst det du skrivit i SFÅ om släkten Frunck och dess anknytning till Hornaver. Jag läser med intresse ver 1.05 av stamtavlan.
Jag kan komplettera fotnot 148 med Hans Hornavers son i första giftet Johan ( f beräknat 1681, d 1729) och hans son i andra giftet Hans (f beräknat 1709, d 1719). Det är oklart om Hans Hornaver (f omkr 1646) är född i Nürnberg eller i Skultuna.
Jag har inte funnit någon Hornaver i Vällinge (Salem) eller Nacka.

2017-07-03, 23:32
Svar #66

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria

Har nu haft möjlighet på några av källorna om Mikael Behm som Lars-Olov Eriksson haft vänligheten att förmedla ovan. Jag har bara haft tillgång till digitaliserat material. Kan bara konstatera att Mikael Behm finns med i de rullor som finns i den volym Lars-Olov  hänvisat till (Ia:1) samtliga år 1644-1651 men ingen mer information än vad som meddelats ovan. Andra källor kräver besök på KrA vilket inte varit möjligt för mig ännu.

Jag kan dock komplettera med två uppgifter: (1)  12 maj 1650 betalade ”Lietnampt Michil Bhem” för lägerplats och klockringningar åt sitt barn (SSA, Jakob och Johannes LIa:7 sid. 22). (2)  ”Michell Behm” begravdes 1 oktober 1657 på Jakob och Johannes kyrkogård, Stockholm (Jakob och Johannes LIa:13 sid. 30). Det är säkert samma person i bägge fallen. I vart fall meddelar Lars-Olov att skeppslöjtnantens änka omnämns 1660.

Den stora frågan är sedan om denne Mikael Behm verkligen var son till Jonas Mikaelsson, borgmästaren i Gävle, som levde ännu 1647 men var död 1649 (Svea hovrätt. Advokatfiskalens arkiv EIXe:3133 fol. 9r, 9v och 10r)?

Nu är det så att Jonas Mikaelsson lämnade efter sig en skuld till Uppsala universitet som sonen Daniel Behmer hade gått i borgen för. Flera av sönerna är involverade av att lösa skulden men ännu 1689 (40 år efter Jonas död och 20 efter Daniels) var den inte löst. Frågan diskuterades många gånger i universitetsstyrelsen (konsistoriet). 18 november 1668 framgår av protokollet: ”Om Academiens infordrande av skuld påmindte och M:r Brunnerus, att Michael och Albrecht Behm tilbiuda en post penningar till 6 eller 800 rdr för sin fader [...].” (Akademiska konsistoriets protokoll, band 8, sid. 186, 1971). Fadern kan inte vara någon annan än Jonas Mikaelsson.

Men om Mikael Behm 1668 kan ”tilbiuda en post penningar”  kan han inte varit identisk med skeppskaptenen Mikael Behm, som troligen dog redan 1657 (min uppgift ovan) och i vart fall hade efterlämnat en änka 1660 (Lars-Olovs uppgift ovan).

Notisen 1668 informerar oss alltså om att Jonas Mikaelsson verkligen hade en son Mikael. Men om rätt tolkning av notisen är att erbjudandet till universitetet tillkommit i närtid av 1668 kan denne Mikael  inte vara identisk skeppslöjtnanten Mikael Behm  som litteraturen påstått.

En alternativ tolkning är att konsistoriet skulle varit oinformerat om skeppslöjtnantens död. Ett drygt år senare, 29 december 1669, avlider dock Daniel Behmer och redan vid ett möte 18 januari 1670 är konsistoriet informerat om detta (band 8, sid. 294). Konsistoriet var alltså snabbt insatt i det nya läget och det verkar därför orimligt (även om det inte helt kan uteslutas) att konsistoriet inte på ett decennium skulle ha fått reda på skeppslöjtnantens död om han nu varit Jonas son.
//Michael Lundholm

2017-08-05, 22:58
Svar #67

Utloggad loe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2019-08-13, 22:25
    • Visa profil
 Bland akterna i Svea Hovrätt har jag nu även stött på en Iöran Behm ifrån Stockholm.
En akt omfattande ca 60 sidor brutto finns i:
Liber causarum volym 110 pars 4 No 16 Peder Erichßon Wintzer Emot Sahl: Iöran Behms Änckia Hustru Barbara Borgstedhe angående ett Gårdekiöp.
Den är digitaliserad:
 
 Svea Hovrätt, Huvudserie EVIa2a175 Liber causarum (1659) bb1070-1101
 
 Processen i hovrätten följer efter en appellerad dom i Stockholms rådhus den 14 februari 1659.
Änkan har till sin svåger P E Wintzer den 12 februari 1654 sålt sin gård i kvarterat Pelareberget på Götgatan på Södermalm (granne med borgmästaren Jacob Grundel och befallningsmannen Nils Jonsson), en gång uppförd av Barbaras far, ? Borgstedhe, senare överlåten till Wintzers farbror, Erich (sic) Wintzer eller av den senare uppförd (omtvistat). Efter några år på gården med successiva avbetalningar på köpet, vill Wintzer bryta avtalet med hänvisning till att han blivit bedragen på tomtytan. Tvisten hamnar i Södra förstadens kämnärsrätt, där änkan förlorar den 17 december 1658. Domen överklagas av henne till Rådhusrätten, där utfallet blir det motsatta den 14 februari 1659. Domen där överklagas av Wintzer till Hovrätten som fastställer rådhusrättens dom den 15 december 1660.
Wintzers sigill återfinns under köpebrevet.
Änkan hann avlida innan tvisten avgjorts.
Jag har inte fördjupat mig i akten, bara noterat ovanstående vid genomläsning. Reservation för att släktrelationerna inte är exakt återgivna.
Om man vill, kan man studera den föregående processen i de lägre rätterna, där stämningslängder, akter, domar, inlagor och protokoll kan finnas bevarade. I dessa handlingar skulle man kunna påträffa någon annan förekommande aktör av intresse, detaljer om parterna eller mera fullständiga namn.
 
LOE

2017-10-06, 07:39
Svar #68

Utloggad ophelia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2019-08-15, 05:20
    • Visa profil
År 1661 "Factoren ehrlige och förståndige Hans Behm"AD, Krigskollegium Artilleridepartementet (o) F1:37 (1661-1719) Bild 100 / Sida 9.

2017-11-09, 12:07
Svar #69

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria

Det är nu klarlagt att Isak Behm dog 4 oktober 1630 på sin gård Sund, Österlövsta. Jan Olsson (Väddö) har vänligen fäst min uppmärksamhet på att uppgiften om dödstillfället publicerades redan i Stenbock & Lundberg (1915–1917, sid. 82), något som förblivit ouppmärksammat av den senare litteraturen om Isak Behm inklusive artikeln av Nils Ahnlund i SBL. Detta är en källutgåva av Jonas Haquini Rhezelius (död 1666) reseanteckningar från Uppland åren 1635, 1636 och 1638. Det var troligen det senare året han besökte Österlövsta om vilket han bl.a. skrev: ”På en nÿ lÿksten står denna V[apen] och skrift. Anno Domini 1630 4 oct, afsomnade i Herranom den erenfeste manhafte Isac Behm til Sund guv vare honom nådeligh.” Det avritade vapnet överensstämmer (om än spegelvänt; se översta bilden nedan) med den avritning av ett sigillavtryck som finns i min artikel utförd av Magnus Bäckmark (nedersta bilden). Se även Broberg (1995) där en mycket positiv källvärdering av Rehzelius inventering i bl.a. Österlövsta görs utifrån senare tids arkeologiska utgrävningar.










Stenbock, C. M. & O. Lundberg, (1915­–1917) Ioh. Haquini Rhezelii Monumenta Uplandica. Reseanteckningar från åren 1635, 1636, 1638. Utgiven som bilaga till Upplands fornminnesförenings tidskrift 7. LIBRIS-ID: 8227568.


Broberg, A., (1995), Rhezelius Monumenta Uplandica – ett försök till källvärdering, sid. 175–195 i E. Baudou & J. Moen (red.), Rannsakningar efter antikviteter – ett symposium om 1600-talets Sverige, Konferenser 30, Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademin. LIBRIS-ID: 7640537. ISBN: 91-7402-246-6.
//Michael Lundholm

2018-01-12, 19:30
Svar #70

Utloggad enoch

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2019-06-23, 22:14
    • Visa profil

Har nu haft möjlighet på några av källorna om Mikael Behm som Lars-Olov Eriksson haft vänligheten att förmedla ovan. Jag har bara haft tillgång till digitaliserat material. Kan bara konstatera att Mikael Behm finns med i de rullor som finns i den volym Lars-Olov  hänvisat till (Ia:1) samtliga år 1644-1651 men ingen mer information än vad som meddelats ovan. Andra källor kräver besök på KrA vilket inte varit möjligt för mig ännu.

Jag kan dock komplettera med två uppgifter: (1)  12 maj 1650 betalade ”Lietnampt Michil Bhem” för lägerplats och klockringningar åt sitt barn (SSA, Jakob och Johannes LIa:7 sid. 22). (2)  ”Michell Behm” begravdes 1 oktober 1657 på Jakob och Johannes kyrkogård, Stockholm (Jakob och Johannes LIa:13 sid. 30). Det är säkert samma person i bägge fallen. I vart fall meddelar Lars-Olov att skeppslöjtnantens änka omnämns 1660.

Den stora frågan är sedan om denne Mikael Behm verkligen var son till Jonas Mikaelsson, borgmästaren i Gävle, som levde ännu 1647 men var död 1649 (Svea hovrätt. Advokatfiskalens arkiv EIXe:3133 fol. 9r, 9v och 10r)?

Nu är det så att Jonas Mikaelsson lämnade efter sig en skuld till Uppsala universitet som sonen Daniel Behmer hade gått i borgen för. Flera av sönerna är involverade av att lösa skulden men ännu 1689 (40 år efter Jonas död och 20 efter Daniels) var den inte löst. Frågan diskuterades många gånger i universitetsstyrelsen (konsistoriet). 18 november 1668 framgår av protokollet: ”Om Academiens infordrande av skuld påmindte och M:r Brunnerus, att Michael och Albrecht Behm tilbiuda en post penningar till 6 eller 800 rdr för sin fader [...].” (Akademiska konsistoriets protokoll, band 8, sid. 186, 1971). Fadern kan inte vara någon annan än Jonas Mikaelsson.

Men om Mikael Behm 1668 kan ”tilbiuda en post penningar”  kan han inte varit identisk med skeppskaptenen Mikael Behm, som troligen dog redan 1657 (min uppgift ovan) och i vart fall hade efterlämnat en änka 1660 (Lars-Olovs uppgift ovan).

Notisen 1668 informerar oss alltså om att Jonas Mikaelsson verkligen hade en son Mikael. Men om rätt tolkning av notisen är att erbjudandet till universitetet tillkommit i närtid av 1668 kan denne Mikael  inte vara identisk skeppslöjtnanten Mikael Behm  som litteraturen påstått.

En alternativ tolkning är att konsistoriet skulle varit oinformerat om skeppslöjtnantens död. Ett drygt år senare, 29 december 1669, avlider dock Daniel Behmer och redan vid ett möte 18 januari 1670 är konsistoriet informerat om detta (band 8, sid. 294). Konsistoriet var alltså snabbt insatt i det nya läget och det verkar därför orimligt (även om det inte helt kan uteslutas) att konsistoriet inte på ett decennium skulle ha fått reda på skeppslöjtnantens död om han nu varit Jonas son.

2019-06-09, 13:21
Svar #71

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 706
  • Senast inloggad: 2019-08-05, 21:16
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Åren 1669–1670 köpte Isak Baltzarsson Behm sina syskons andelar i Sund, Österlövsta socken (M. Lundholm, Svensk Genealogisk Tidskrift 2014:2 sid. 80). Ett av dessa syskon var brodern Filip, om vilken inget ytterligare var känt. Elias Brenner (1647–1717, se SBL) stötte dock på en Philip Behm från Revals stift 1685 (se bilder). Brenner hade i uppdrag att inventera fornminnen (skatter). Källan är Henrik Schück, (1932–1944), Kgl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien, band 2, sid.333-334. Verket finns i litteraturbanken.se. Gissningsvis är det samma Filip Behm.



//Michael Lundholm

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna