Angerstein

[Svante Nyström]

Jag undrar om det finns någon som känner till en tysk släktutredning om Angerstein? Enligt Leijonhufvuds släktbok skall en sådan finnas och den skall reda ut släkten ned till en Stefan Chrachta.
 
I SBL kan man läsa:
A n g e r s t e i n, från Tyskland invandrad släkt, vilken uppges härstamma från ungraren Stefan Crachta, som av kejsar Fredrik II skall ha upphöjts i adligt stånd och benådats med expektans å godset Angerstein vid Leine i nuvarande Hannover; godset stannade i ättens ägo till början av 1600-talet, då det försåldes på grund av de där befintliga järn- och hammarverkens tillbakagång. Medan en i Tyskland kvarblivande broder, Johan v. A., blev stamfar för en ungersk och en hannoveransk ättlinje, vilka numera båda torde ha utslocknat å svärdssidan, överflyttade Andr? v. A. eller Anders A. (se nedan 1) till Sverige och blev där stamfader för en i  bergshanteringens historia ofta framträdande släkt, till vilken samtliga nedannämnda räknas; den siste bäraren av namnet i Sverige var Anders A:s sonsons sonsons son, föreståndaren för Kronobergs läns lantbruksskola, kaptenen och kammarherren Uno A. (f. 1808, ? 1874), vilken ägde litterära och konstnärliga anlag och bl. a. utfört flera altartavlor.
Källor: Abr. Hülphers, Resa igenom . . . Dalarne (1762); K. A. K:son Leijonhufvud, Ny sv. släktbok (1906).
-------------------------------------------------
 
Jag tar tacksamt emot alla tips på var ytterligare information kan finnas.
 
Med vänliga hälsningar
 
Svante Nyström

[Mats Eklund]

Hej Svante!
 
Här kommer egetligen inget nytt i sak, men kanske någon detalj kan vara intressant. Det är ur Lars Rabenius' bok :Vikmanshytte bruk från 1945:
Anders Angerstein eller Andr? von Angerstein växte upp på godset Angerstein i furstendömet  
Calenberg i Niedersachsen vid floden Leine. Godset kom i familjens ägo genom en förfader till Anders, ungraren Stephan Crachta, som av den romerske kejsaren Fredrik II adlades och fick namnet von Angerstein. Anders innehade godset tillsammans med sina syskon. På grund av förfall inom godsets järn- och hammarverk tvingades syskonen sälja godset. Anders begav sig först till Nederländerna och fortsatte senare därifrån till Sverige tillsammans med några andra bergsmän bland annat Heinrich Hentzell. Hülphers beskriver Anders Angerstein så här: 'Ehuru han stående på hästryggen eller gumpen kund svänga och tumla med sin häst, war han därför intet, som wäl en del hållit före, ryttmästare, utan twärtom wäl underwist i bergshanteringen.' Anders Angerstein ska ha kommit till Sverige 1639 på anmodan från sin svåger Hans Steffens. Han anställdes vid ankomsten av Markus Kock som bokhållare vid myntverket i Säter och med att vara Markus Kock behjälplig med Avesta kronobruk och flera stångjärnshammares uppbyggnad. 1649 ska han ha blivit bergsfogde. Han arrenderade Turbo bruk av Steffens som ägde andelar däri. 'Mindre belönt  
än förväntat begärde han 1652 avsked och reste fattig med ganska hedrande vittnesbörder  
åter till sitt fädernesland. I förväntan på något arv efter sin svägerska, Steffens' avlidna änka, och någon belöning för sina Sveriges rike gjorda tjänster reste han 1659 för andra gången med  hustru och barn över till Turbo, där han nio veckor efter ankomsten den 12 sept. nyssnämnda år avled och blev d. 21 i samma månad i Steffens' grav i Hedemora begraven.' Anders Angerstein ska ha hjälpt Markus Kock att bli en välställd och adlad man. Anna Katarina Doms' syster Sofia Doms gifte sig med bergsmannen Hans Steffens, som ägde Norns bruk.
 
Om jag inte minns fel, levde den romerske kejsaren Fredrik II på 1200-talet.
 
Vänliga hälsningar,
Mats Eklund

[Folke Petersn]

Hej
Upptäckte ett par tavlor av Uno Angerstein från 1846 men liten inskription på baksidan. Vad kan man få ut av detta? Var han en konstnär av rang eller ...?

[Mats Palmer]

Folke
Den tavlan borde du vara rädd om.
Han är visserligen amatörkonstnär, men han gjorde
konst och arkitekturstudier och studieresor till D?sseldorf, M?nchen och Paris. Han hade kontakter med konstnärerna Kristian Zoll och Bengt Nordenberg. Han var mecenat och inspirerade många
till intresse för konsten.
Jag förmodar att det är en akvarell du har. Tavlan är säkert detaljrik och med ett vackert motiv.

[Leif G. Olofsson]

Jag fortsätter forskningarna kring Tomas Funk d.y.:s och hans familjs leverne här, eftersom han aldrig adlades.  
Tomas Funk dog som bokhållare på Lummelunda bruk (I) någon gång kring 1677, det går inte att belägga när i Lummelundas första församlingsbok, C:1, där hans död inte finns införd.  
Men hans änka Elisabet Angerstein, gifte 1683-06-03 om sig med en Jacob Rothoff (C:1, bröllopsdagar 1683, nr 30). Dottern i äktenskapet med Funk, Elisabet Tomasdotter Funk, fick utflyttningsbedsked 1691 från Lummelunda för att gifta sig med masmästaren Niklas de Bogh (inte De Boes, som det tidigare är anfört här ovan). Det framgår av utflyttningslängden i Lummelunda C:1, 1691, nr 37. Giftermålet ägde rum på den andra sidan (av ön? fastlandet? Baltikum?) eftersom både brudens styvfar och moder samt brudgummens släkt fanns där.  
Alltså hade paret Rothoff flyttat från Lummelunda.  
Min fråga är nu, om det är någon som sett var de tog vägen? Och vart tog dottern oh mågen De Bogh vägen?  
Nästa fråga är vem denna första Elisabet Andersdotter Angerstein var. Hon finns inte med bland Anders Angersteins kända barn här ovan, men i en släktutredning jag funnit på nätet (http://www.aviga.se/Kerstin/2671.htm) står att hon var född omkr 1644 på Turbo bruk i Hedemora sn, som dotter til Anders Angerstein och hans hustru Anna Katarina Doms. Hur rätt kan det vara?
 
Hälsningar  
Leif Olofsson

[Leif G. Olofsson]

Ett par tillrättavisanden till mitt gamla inlägg från 2008 kommer här. Stort tack till Stefan Simander, expert på Gotland m.m. Även ett tack till Kjell Lindblom och hans historik över vallonsläkter.
Först Elisabeth Tomasdotter Funcks gifte:

Lummelunda C:1 Niklas De Boeh(De Boes?) Masmästare utfl. N.37 p.69 (Pagina) 69 Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara: 37. Elizabeth Thomas dot. Funch(släktnamnet stavas även Funck/Funk) fich gott pass dhen 14 Aug. 1691 och räser medhMasmästaren Niklas De Boeh bort att holla bröllop på dhen andra sidan, efter hon haff: sina folch dher, och han sina som honom kenner, och dhetta med sin Stefadhers(Styvfaders) och K. Modhers wilja, och Masmästaren fich gott pass aff Husbonden och aff mig på min och Församblingens wägnar. Det står inte de Bogh! Det som gör att det kan uppfattas så är att slängen på h:et under går upp nära under namnet!   "Den andra sidan" tänkte jag först att det var Sverige, men dels brukar det ofta stå så angivet och dels kan man tänka sig Baltikum eller ännu hellre  Finland, vilket ju stämmer utmärkt med den person som Kjell Lindblom identifierat honom med!   Det står att detta sker med hennes styvfars och moders vilja, men inget om att dessa därför flyttar ifrån Lummelunda bruk!---  Se Kjell Lindbloms Nordisk vallongenealogi del I s.200, Släkten Dubois, Tabell 17: Nicolas Deboe son till Joris Dubois (tabell 16)((som troligen är son till Nicolas Dubois (tabell 6)), är masmästare vid Stavsjö bruk 1701-1721. Vid sin bortgång detta år är han ålderman vid Södermanlands bergslag. Med tanke på barnens förnamn bör det vara samme masmästare, som omnämns i utflyttningslängden för Lummelunda (citat som ovan, men sista biten är lite (obetydligt) felaktigt avskriven i boken och ska enligt min tydning vara: och Masmästaren fich gott pass aff Husbonden och aff mig på min och Församblingens wägnar.) Nicolas finns vid Tykö bruk i Bjärnå i Finland 1694 (Sukutieto 1998 nr 1). Barn:  Elisabeth döpt 17/11 1701 i Kila https://sv.wikipedia.org/wiki/Kila_socken,_S%C3%B6dermanlandJoris döpt 15/5 1704 i Kila

Därefter Elisabet Andersdotter Angerstein och hennes andre make, som inte hette Rothoff eller något annat, utan Rochet:
Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):  I namnregistret: Jacop Person Roschet(Jakob Persson Rochet) gift N.30 p.50, död N.107 p.118  (Pagina) 50. 1683. N.30 3 Jun. Jacop Roschett(Jakob Rochet) hade bröllop medh Enkjan Elizabeth Ångersteen(Angersteen).   Jacop Roschetz Hustru utfl. N.43 p.70 (eftersom hon står under E, började sannolikt hennes förnamn på E.)   (Pagina) 70. Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara:  (Nr) 43. dhen 4 Maj 1692 förpassades Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen), eller Jacop Roschetz(Jakob Roschets) Hustru medh ett gott pass, då hon wille räsa ått Stockholm att besökja sina barn.  (Pagina) 118. De Dödas Uptechningh  1694 Jacop Peterson Roschet (Jakob Pettersson Roschet/Rochet) födh 1649 dhen 25 Martij, om Påskedagh. Wedh Forsmarks Bruk Fadren Bruchzförwaltare Herr Petter Roschett Modren Lucretia Bonell, kom Hijt till Landett(=Gotland) medh sin Fadher och Swåger Wilhelm Facht. Warit allt sedan wedh Brukett och brukadde(?) för en Bruchskriffware. 1683 giftade han sigh medh Enkjan Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen). Wart siukaff Frossan förledhn Sommarh, Höll an intill sin dödhstundh. begich Herrans Nattwardh dhen 3 Januarij 1694 döde dhen 18 Feb. Wart begraffwen dhen 4 Martij och ligger begraffwen på höger eller söder sida om Altaret. Åldren 45 åhr mindre 5 Wekor.


Leif Olofsson

[Hans Forsberg]

Är det någon som har uppgifter om bruksägaren A Angerstein på Thurbo. Han hade en dotter Elsa Maria gift med  Comministern
Petrus Petrinus Torpensis från Odenswi U.

[Ulf Berggren]

Har inget om honom, men undrar om det kan vara samma Elsa Maria som tycks ha varit gift med någon Hedenforss, då hon har ett antal barn med detta namn i Eskilstuna och Västerås.
Det är svårt att veta om det kan vara det eftersom du inte har gett någon som helst tidsangivelse. Denna Elsa Maria nämns i dottern Elisabets bouppteckning 1728.

[LarsOlof Lööf]

Hej
Släkten Angerstein är publicerad i Ny Svensk Släktbok av Karl Kson Leijonhufvud (1906). Om efterfrågade Anders Angerstein finns följande uppgifter f 1614 7/10 i Bennikenstein i hertigdömet Halberstadt .... d 1659 12/9 på Turbo bruk. Gift : 1) .... Dannenberg d 1639 och 2) Anna Katarina Doms (1617-1675) på Turbo bruk. Begr. i Hedemora kyrka. Han har sju barn, de flesta med andra hustrun. Om dottern Elisabeth Maria f. 1653 d 1732 27/2 i Västerås. Hon gifte sig 1672 19/9 på Turbo bruk med Komm. Petrus Petrinus Torpensis (1647-1711). Barnen kallade sig Hedenfors.
Häls

[Ulf Berggren]

Tack!
Då var det med andra ord samma Elsa Maria, men att hon hade ett enda gifte då barnen sedan tog ett nytt namn. Förutom Elisabet är tre systrar till henne nämnda i bouppteckningen.