Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-18

[Håkan Skogsjö]

Släkten Tysk har hittills diskuterats under Angermund, vilket varit ganska opraktiskt. Det var knappast självklart för alla forskare att kolla under Angermund för att se om det fanns någon diskussion om släkten Tysk. Därför fortsätter Tysk-diskussionen här - under rätt rubrik.

[Peter Sjölund]

Nu när Tysk-diskussionen hamnat under sin egen rubrik, vill jag bara påminna om att det som hittills utretts om släkten Tysk i Graninge bruk finns sammanställt på:
 
http://www.acc.umu.se/~petersj/gen/tysk.html
 
/ Peter Sjölund

[Jörgen Sjölén]

Peter
 
Har du eller någon annan hittat något samband mellan Tysk  i graninge och i Värmland?
 
Jörgen Sjölén

[Peter Sjölund]

Nej Jörgen, något samband med Tysk-smederna i Värmland har jag inte hittat ännu. Tyvärr är mantalslängderna i Värmland/Västmanland på 1670-talet bristfälliga när det gäller arbetarna vid de olika bruken. Annars hade man kanske med lite tur kunnat hitta Göran Tysk som smedslärling någonstans, innan han flyttade upp till Graninge.
 
Men jag ska leta vidare i mantalslängderna för tiden innan 1670 vid nåt besök på riksarkivet framöver.
 
/Peter

[Christina Kjellson]

Har med stort intresse följt denna diskussion, som jag först av en slump hittade under Angermundsläkten. Min FFMMFM hette Engla (kallades ibland Ingela) Tysk (1768-1833) och var dotter till Göran Tysk (1725-1792) och Kerstin Svensdotter. Tyvärr har jag inga bra källor att referera till, men uppgiften om henne och hennes syskon fanns i ngt handskrivet material på SVAR i Ramsele, kanske det som omnämns här som Hasselbergs register. Alla Tysk-forskare kanske redan känner till barnen till paret Göran och Kerstin och därför rabblar jag inte upp dem här.
 
En intressant sak är att Engla Tysks son Göran Jansson (1795-XXXX) kallades för George i husförhörlängderna och att hans dotter i Graninges födelsebok kallades Engla Stina Georgsdotter (28 augusti 1835). Namnet George hänger tydligen med i flera generationer. För övrigt kallades han för Göran alternativt George när Engla Stinas syskon föddes.
 
Jag har en fundering över Göran Grans namn. Kan det vara så att han tog sig namnet Gran pga att han inte var smed, som de övriga i Tysksläkten? Han ville kanske, med namnet Gran, visa sin yrkestillhörighet som kolare.
 
Vänliga hälsningar
Christina Kjellson

[Carl Szabad (Carl)]

Christina! Namnet Tysk är så tydligt kopplat till det etniska ursprunget att han förmodligen inte längre kände någon samhörighet med det som senare skulle bli Tyskland. Jämför med Finne som många finska flyktingar i Norrland kallades i ett par generationer efter Klubbekriget, men som sedan försvann helt.
 
Under 1800-talet blev det vanligt att man tog sig namn och då valde man vanligtvis ett namn efter sin födelseplats. I det här fallet blev Gran efter Graninge naturligt, se även diskussion under Språk, ord och namn > Personnamn > Allmänt > Rutiner vid efternamnstagande, m fl.

[Peter Sjölund]

Christina! Tack för de intressanta uppgifterna om att Göran Jansson skrevs som Georg vid flera tillfällen! Det styrker teorin om att Den förste Göran Tysk egentligen hette Georg Tysk.
 
När det gäller Göran Gran, så är det uppenbart att han bytte efternamn till ett namn med anknytning till Graninge. Anledningen kan vara antingen att han inte längre tillhörde den släkt som utövade smedsyrket eller, som Carl påpekat, att han inte ville förknippas med Tyskland.
 
/Peter

[Christina Kjellson]

Peter och Carl!  
 
Det verkar rimligt att Göran Gran tog namnet efter Graninge och inte efter det brännbara materialet i kolmilan, som jag först tänkte. Håll med om att det dock är märkligt att just den som blev kolare bytte namn. Elias Göransson Tysk (1694-1754) och dennes barn behöll däremot namnet Tysk i flera generationer.
 
Göran Gran (1720- ) var samtida med Göran Tysk (1725-1792) och de båda hade den gemensamma farfadern Göran Göransson Tysk (1650- ) och jag ser fram mot att ta del av en förklaring till varför den ena kusinen behåller namnet Tysk, medan den andra kusinen kallar sig Gran, under förutsättning att hypotesen om att Göran Nilsson Gran verkligen tillhör Tysk-släkten. Varför skulle den ene vilja fortsätta förknippas med det område som senare skulle bli Tyskland, men inte den andre?
 
Enligt min mamma fanns det personer med namnet Tysk i Graninge , åtminstone på 1930- och 40-talen, troligen även senare. I Sundsvalls telefonkatalog för år 2000 återfinns en handfull personer med namnet Tysk, vilka rimligen bör vara ättlingar till Tysk-smederna.  
 
Christina

[Brita Brännström]

Hej Christina. Utifrån det begränsade underlaget som min egen forskning utgör har jag kommit fram till följande:
- Under 1700-talet är det folk/män med anknytning till bruk som överger traditionen med son-namn.
- Förutom ett par soldatnamn (Åberg och Östman) fanns alltid en hänvisning till födelseort i namnet.  
- De personer som tar ett namn (efter hemorten) är de som flyttat från hemorten.
Exempel:
Brita Göransdottter Tysk (1699-1756) var gift två gånger. Ett av hennes barnbarn (första giftet) var smed på Västanå bruk i Viksjö och kallade sig Johan Göransson Granberg (från Graninge). Två av hennes söner (andra giftet)kallade sig Lögdberg efter faders födelseort (Lögdö bruk).  
För det resonemanget dina tankar framåt?
Hälsningar Brita Brännström
 
 
om flyttat till annan ort/annat bruk.

[Christina Kjellson]

Hej Brita ! Tack för dina synpunkter på namnändringar. Två saker är underliga med Göran Nilsson Gran (1720- ).  
 
1) Namnet Gran verkar han ha tagit, trots att han bodde kvar i Graninge.  
 
2) Hans kusiner, som var barn dels till Elias Göransson Tysk (1694-1754), dels till Brita Göransdotter Tysk (1699-1756) (dvs en av dina anmödrar), behöll namnet Tysk.
 
Jag vet att i ett inlägg från 18 mars 2001 så diskuterade Peter Sjölund utifrån hypotesen att han var av Tysk-släkt på ett ganska övertygande sätt, men i ett senare inlägg från 22 mars 2001, när namnet Gran hittats i mantalslängderna, så menar Peter att det är tveksamt om Göran Gran verkligen är av Tysk-släkt. Jag måste säga att jag instämmer i det senare.  
 
Kan det vara så att Göran Gran var styvson alternativt att fadern Nils Göransson (1695- )var detta och att det är därför som namnet Tysk inte finns med hos dem.  
 
Hälsningar Christina

[Ulf Berggren]

Brita!
 
Du har nog dragit något för vidlyftiga slutsatser från din egen forskning.
Förvisso verkar det vara vanligast att namnen har samband med en ort, men det behöver inte vara födelseorten, det kan räcka med att de bott där.
Och även om namnet ofta tas först vid bortflyttning, så är det också vanligt att de tar det när de börjar vid ett bruk, vilket du ju faktiskt själv nämner, eller med ett annat hantverk.
Christinas exempel med Göran Gran är alltså inte ett dugg konstigt.
Men det brukar bli olika typer av smedsläktsnamn vid olika tider.
 
Mer om just smedsläktnamn genom tiderna finns i min artikel i förbundets årsbok för några år sedan. Läs gärna mer om detta under
>Språk, ord och namn >Personnamn >Allmänt >Smedsläktsnamn

[Brita Brännström]

Ulf. Jag tyckte jag uttryckte mig lagom ödmjukt när jag skrev att jag gav exempel utifrån min egen forskning och inte utgav mig att ha någon lösning!
Hälsningar Brita Brännström

[Christina Kjellson]

Hej Tysk-forskare!
 
Jag vill delge mina uppgifter, trots att de inte bekräftats genom primärkällor. Det gäller söner och döttrar till Göran Eliasson Tysk (1725-1792) och Kerstin Svensdotter (1730-1814). Kanske de ändå kan vara till nytta. De är hämtade från ett handskrivet papper, som ska finnas på Svar i Ramsele och tyvärr har jag inte skrivit vilka källor som låg till grund för uppgifterna. (Hasselberg ?)
 
1. Märta Lisa Göransdotter Tysk, född 1756 11/10, död 1813 11/4.
2. Elias Göransson Tysk, född 1758.
3. Sven Göransson Tysk, född 1760, död 1833.
4. Göran Göransson Tysk, född 1764, död 1806.
5. Kristina Göransdotter Tysk, född 1765 23/3, död 1843.
6. Engla Göransdotter Tysk, född 1768 31/5, död 1833 18/12.
 
Om dessa personer har jag också följande uppgifter:
 
1. Märta Lisa, levde hos nr 6 i slutet av hennes liv. (hämtat från HFL)
2. Elias, gift med Anna Thomasdotter i Lagfors.
(enligt inlägg under rubriken Angermund av Brita och Peter från 1/4 2001)
5. Kristina, gift med spiksmedsmästare Erik Jonsson Holmberg (enligt inlägg under rubriken Angermund Kerstin N 3/3 2001)
6. Engla, gift med Landbonden Jan Pålsson i Sunne, Graninge (enligt HFL).
 
Finns det någon som känner till om det finns några böcker som handlar om Graninge, främst bruket, (gärna någon som handlar om Carl Sparre), förutom följande:  
Almqvist, Johan Axel, Graningeverken (1909) och
Olsson, Nils-Åke, Historisk skildring av Graningeverken (1995)
 
Vänliga Hälsningar
Christina

[Ulf Berggren]

Brita!
 
Du uttryckte dig väl OK, men jag ville helt enkelt förtydliga att det är lite mer speciella förhållanden just för smedsläktsnamn, vilket bl a innebär att Christina funderade över saker som inte alls är några underligheter.
 
Apropå Graninge kan jag f ö rekommendera ett guidat besök på bruket där!

[Christina Kjellson]

Hej Ulf!
 
Om jag förstår dig rätt, innebär namnändringen för Göran Gran att det är fullt möjligt att han ändå tillhörde smedsläkten Tysk.
 
Till alla Tysk-forskare!
 
Enligt Nils-Åke Olsssons bok, Historisk skildring av Graningeverken och dess ledare under 320 år (Sollefteå 1995), utfördes stålsmidet i Graninge av smeder från Vira bruk. Detta bör ha varit under 1700-talets två första decennier. Känner någon till om släkten Tysk kom till Graninge redan under Sparres tid eller kan de ha kommit från Vira bruk i Roslagen under Flemings tid.
 
Hälsningar
Christina
 
PS. Jag har beställt Almqvists bok från 1909, på bibilioteket, men det finns ett fåtal exemplar av den i hela Sverige, så det tar tid att få den. DS.

[Anna Jonsson]

Hej!
 
Jag måste få säga en sak om namndiskussionen angående Tysk/Gran. Jag tycker nämligen att det är viktigt att tänka på anledningen till att man tog sig ett släktnamn. Tänk er in i det vardagliga livet förr! Av vilken anledning skulle man då, i det dagliga livet, behöva ta sig ett släktnamn? I vanliga fall hade man inte detta behov, eftersom man kunde skilja på olika individer med samma namn genom epitet som i Mellangården respektive i Långsele by. I fallet med bruksarbetare bör man dock rimligen kunna få ett ökat behov av att kunna skilja på folk med samma namn. När många människor bor tätt ihop på ett och samma ställe (t.ex. ett bruk) har man inte längre möjligheten att förknippa människan med gården, men kan dock lösa identitetsproblemen genom att ta sig ett släktnamn. Vissa trender kan ju sedan uppstå i form av att olika yrken tar en viss form av namn, så som t.ex. smedsläkter, och ofta kommer namnen naturligt nog av en plats man har bott på eller det ställe man anser sig ha ursprung ifrån (såsom Lögdström av Lögdö bruk eller Tysk av Tyskland).  
 
Framför allt är det naturligt att tänka sig att man fick ett namn som blev logiskt för användarna av namnet (d.v.s. inte man själv, utan omgivningen!!). Därav namnet Tysk, t.ex., eftersom han ju säkert för sin omgivning var Göran, tysken, med andra ord ett tillnamn som sedan blivit ett egennamn. Detta epitet kunde sedan med säkerhet hänga i ett antal generationer, eftersom ju släktingarna också var av denna tyska släkt. Men, som någon påpekade, kan man ju av olika anledningar vilja välja bort sitt tyska ursprung, och istället ta ett lokalitetsbaserat namn som t.ex. Gran. Det finns även ett exempel med ett barn Tysk som tog namnet Lögdberg. Själva namnet var därför kanske inte alltid det allra viktigaste för de människor vi pratar om, utan att man i samtiden kunde skilja de olika individerna åt.
 
Det är i alla fall mina tankar om det hela.
 
Anna Jonsson

[Ulf Berggren]

Det är bra tankegångar du kommer med! Av allt att döma är det just miljön med många människor som fått såväl smeder som soldater att ta särskilda namn. Det kunde ju vara många med samma patronymikon där.
För smederna tillkommer dock att det vid bruken ofta fanns invandrade smeder som redan hade släktnamn. Sådant inspirerade säkert.
Att namnen satt löst för soldaterna är ju välkänt, och smedsläktnamnen satt också lösare än andra släktnamn. De byttes ofta, förmodligen t ex för att de lät gammaldags när nya typer av namn blivit vanliga, typ att egenskapsnamn som Tysk inte kändes så aktuellt längre. Och liksom soldatnamnen kunde de försvinna igen, om smeden lämnade bruksmiljön.
 
Ett specialfall vi inte tagit upp tidigare är f ö att namnen ibland kunde tas ifrån hustruns födelseplats el dyl istf mannens. De kanske inte tyckte de hittade något passande namn som hörde ihop med mannens födelseort!
 
Christina!
 
Ja, du har förstått mig rätt.

[Sören Ahinko]

Jag undrar om det är någon som kan hjälpa en amerikansk släktforskar kompis till mig?
Han söker Tysk(ar) som var födda på senare delen av 1500-talet i Vasatrakten i Finland. Deras namn var Jacob,Catharina, Hans, Thomas, Daniel, och
Carl. Deras far var Anders Tysk och född troligen 1559 och han var gift med Margareta Östensdotter Sursill.
Jag hoppas att någon kan hjälpa honom.
 
Sören

[Anna Jonsson]

Hej alla Tysk-forskare!
 
Jag håller på att gå igenom Långseles kyrkoräkenskaper från 1731 och framåt, främst i jakt på olika personer som nämns i räkenskaperna. I samband med detta har jag hittat ett par intressanta Tysk-notiser.  
 
Den första rör Göran Tysks troliga hustru Gunborg. I kyrkoräkenskaperna har jag hittat en omnämning som kan vara intressant; år 1731 lämnas nämligen testamentspengar efter ”Gunborg på Bruket”. Tyvärr nämns ingen ålder eller status, men eftersom namnet var så pass ovanligt kan detta kanske vara Brita och Elias Tysks mystiska moder?    
 
För det andra finns i kyrkoräkenskaperna också listor över hedersdagar, vilket har visat sig komplettera vigsellängderna. Tydligen var dessa hedersdagar nämligen vigseldagar (något som alla andra kanske redan visste). De börjar 1731 och alltså ett år före de övriga vigselnotiserna, och har även betydligt fler notiser än vigselböckerna för de första åren (3 notiser 1731, 6 st 1732). Här finns 1732 ett intressant inlägg: Erik Asmundsson i Bruket på sin hedersdag. Detta torde alltså kunna vara när Erik Asmundsson (Lögdberg) gifter sig med Brita Göransdotter Tysk. Hon återkommer flera gånger som dopvittne, kanske viktigast 1740 1/11 vid dopet av Elias Tysks dotter Kristina vid Bruket, då hon omnämns som ”Erik Asmundssons hustru Brita”. Paret återkommer också ett flertal gånger tillsammans som vittnen, på motsvarande platser i mans- respektive kvinnosidan i vittneslängden(1744 26/2, 1745 26/5, 1748 27/11, 1751 10/2, vittnen åt olika andra smedsfamiljers barn). Hon nämns dock alltid som Brita Göransdotter, aldrig med namnet Tysk.
 
Jag håller också på att gå igenom dopvittnen i Långsele C:1, och har där hittat något om Elias Tysks eventuella andra hustru Ingiel Olofsdotter. Hon nämns först utan titel som vittne 1734 20/1, och är hustru utan medföljande make 1734 31/3. Som vittne 1735 13/4 nämns så ”Tyskens hustru Ingiel” och såväl 1748 22/5 som 1749 22/1 nämns Elias Tysk på manssidan och hustru Ingiel Olofsdotter på motsvarande ställe på kvinnosidan. Så detta borde nog kunna sägas bevisa att Ingiel Olofsdotter med största sannolikhet var gift med Elias Tysk.  
 
Jag håller för närvarande på att sammanställa uppgifter ur de tidigaste kyrkoböckerna (fb inkl dopvittnen, vb, db och kyrkoräkenskaper) för att  eventuellt försöka mig på att rekonstruera Långseles befolkning före husförhörslängderna. Jag har dock inte tillgång till mantalslängder, så om någon har tillgång till detta skulle det vara ett välkommet bidrag. Jag kommer att publicera avskrifter av Långselses födelseböcker (både med och utan dopvittnen), vigselböcker och dödböcker samt kyrkoräkenskaper på min hemsida, med början 1731. Adressen dit är www.geocities.com/annavjonsson, men än så länge finns bara en liten del av fb, vb och db utlagda på sidan. Jag är på gång att lägga ut ytterligare avskrifter.  
 
Hälsningar Anna Jonsson

[Peter Sjölund]

Vilka kanonfynd Anna!
 
De testamentespengar som 1731 betalades efter Gunborg på bruket måste med största sannolikhet avse Göran Tysks hustru och är det närmaste vi kommit ett bevis för att hon verkligen hette Gunborg! Fanns det något datum angivet för testamentespengarna?
 
Klart intressant också med notisen om Erik Asmundssons och Brita Göransdotters vigsel 1732.
 
När det gäller Ingiel Olofsdotter hade jag tidigare hittat henne som dopvittne 1734, men alla de dopvittnesbelägg du hittat visar ju helt klart att det måste ha varit Elias Tysks andra hustru.
 
Jag ska lägga in de nya uppgifterna i Tysk-sammanställningen. (Som för närvarande är borta från nätet eftersom jag håller på att lägga över min website till en annan server. Återkommer med ny adress)
 
Lycka till med ditt rekonstruktion av Långsele. Jag bor numera i Härnösand, så jag har möjlighet att kolla i mantalslängderna om det är något speciellt du behöver veta. Annars finns Västernorrlands mantalslängder under 1700-talet numera filmade och borde kunna beställas från SVAR.
 
Hälsningar / Peter Sjölund

[Stefan Simander]

En något lösryckt Tysk är väl Päll Tysk i Dannemora gruva, Uppland 1620.
 
Med tanke på den stora tyska invandringen till Sverige borde ju namnet vara vanligt förekommande, men många tyskar tog sig, eller fick, ju också namn efter platser, orter och stater i Tyskland som de hade anknytning till.
 
Jag funderade lite på etymologiska bakgrunden till, men enligt NE:s ordbok så finns tysk redan i fornsvenskan som benämning på någon från det tyska området.
Tysk kan också vara en distinktion för folklig i motsats till latinet.

[Örjan Hedenberg]

Hej alla Tysk-forskare!
 
En smedsläkt med namnet Tysk förekommer också i Ramnäs och Haraker socknar i Västmanland vid övergången 1600/1700-tal.
 
Örjan Hedenberg

[Peter Sjölund]

Stefan och Örjan:
 
Tack för tipsen om Tyskar i Dannemora, Ramnäs och Haraker! Vi har ju ännu inte lyckats lista ut var Georg (Göran) Tysk och hans hustru Gunborg fanns innan de flyttade till Graninge, men de trakterna är alltså värda en genomgång.
 
Vet ni om förnamnen Georg eller Gunborg förekommer på någon av dessa platser? Namnen finns inte alls i Ångermanland utan måste ha kommit från den trakt varifrån de flyttade.
 
Örjan: Vet du mer exakt vilka bruk Tysk-smederna arbetade vid?
 
/ Peter

[Anna Jonsson]

Hejsan alla igen!
 
Nej, tyvärr fanns det inte något datum på testamentspengarna efter Gunborg. Även den notis som står före hennes är odaterad, men ovanför den finns testamentspengar efter Gustaf på Bruket, daterat den 27/8. Detta betyder ju ibland att även följande, odaterade notiser bokförts på samma datum, men det är ju svårt att veta om det gäller just testamentspengar? Jag har inte varit i kontakt med testamenten så mycket tidigare, men i vigsel- och begravningslängder händer det ju ibland att den föregående notisens datum fortsätter att gälla om något nytt datum inte anges. Dock är det kanske mer logiskt att flera vigslar/begravningar förättats på samma dag än flera testamenten? Den närmast efterföljande notisen är hur som helst också odaterad, men därefter följer en notis daterad den 4/12. Detta torde innebära att Gunborgs testamentet i alla fall måste ha upprättats någon gång på hösten. Det står också en summa för testamentspengarna, 1:- (utan myntenhet).
 
Jag har nu lagt ut lite mer saker på min hemsida, bl.a. den ligger nu påbörjade avskriften av kyrkoräkenskaperna ute för åren 1731-1744 (där Gunborg finns med). Just det sista året, 1744, är särskilt intressant, eftersom Långseleborna då samlade ihop pengar till kyrkklockans omgjutning. Det engagerade hela bygden och en mycket stor del av befolkningen verkar ha lagt pengar till detta ändamål. Följaktligen finns alla givare upptagna i en lista som måste omfatta ganska mycket av socknens invånare. Här finns även brukets smeder med, men tyvärr inte deras hustrur.  
 
Peter! Tack för tipset om mantalslängderna, jag har inte kollat upp dem i SVAR-katalogen på länge och trodde att de inte gick att beställa. Men om de kan beställas är det perfekt, då ger jag mig nog på dem också så småningom!  
 
/Anna

[A Lindroos]

Vill bara tillägga att det finns en Tysk även i Jämtland, men han är nog en främmande fågel. Han heter Göran Pålsson Tysk och var född 1665 i Hallen i Jämtland, död 1705 i samma landskap. Han lär ha haft en far, Pål Tysk, som var fänrik i överstelöjtnantens compagnie. Mågra fler uppgifter har jag inte om honom, och har inte haft tid att kolla upp dessa två Tyskar ordentligt. De är anfäder till min man.

[Peter Sjölund]

Den Göran Pålsson Tysk du nämner i Jämtland verkar ha haft efternamnet som soldatnamn och de Tyskar som fanns i Graninge var en släkt med smeder, så de bör inte vara besläktade.
 
Men det var intressant att han hette just Göran i förnamn. Det namnet är ju vanligt även hos Graningesmederna. Tack för tipset!
 
Hälsningar / Peter Sjölund

[Brita Brännström]

Jag tror det kan vara mödan värt att kolla upp en tidig Tysk, även om han var soldat. Om inte annat för att kunna avfärda det spåret! Bland mina förfäder finns förutom smeder i Graninge med namnet Tysk också smeder med namnen Åberg och Östman. De två sistnämnda släkterna har sina namn från just att fäderna var soldater och sönerna behöll soldatnamnen som familjenamn.
Hälsningar Brita

[Peter Sjölund]

Fråga till A Lindroos: Har du någon uppgift om Göran Pålsson Tysk hade några barn?
 
Hälsningar / Peter

[Peter Sjölund]

Kanske kom Göran Tysk från Norberg? Jag har hittat en möjlig Göran Tysk i Bergslagen som skulle kunna vara den Göran (Georg) Tysk som kom till Graninge!
 
I samband med att jag gick igenom mantalslängder för att följa upp Örjan Hedenbergs tips här ovan om att det fanns smeder med namnet Tysk i Ramnäs och Haraker i Västmanland stötte jag på personer med namnet Tysk även i Norbergs socken. Och där visade det sig att det föddes just en Jöran Tysk 1654!
 
Jöran döptes 1654-10-15 som oäkta son till Hans Tysk vid Västanfors bruk. Födelseåret passar bra in på vår Göran som ju hade barn födda under perioden 1680-1699. Det är naturligtvis inget bevis för att detta verkligen är rätt Göran. Men det känns kul att äntligen ha hittat en möjlig lösning!
 
Vi bör forska vidare om honom för att se om det går att knyta ihop de två. Det torde vara svårt att hitta konkreta bevis, men för att pröva hypotesen om att det är rätt person måste sökas efter två saker:
 
1. Finns det bevis för att han inte kan vara rätt person? Det kan finnas en dödsnotis som visar att han inte levde så länge eller han kan finnas i någon mantalslängd i Bergslagen samtidigt som han finns i Graninge.
 
2. Finns det uppgifter som tyder på att han var samma person? Kanske kan man finna att han blev hammarsmed vid något bruk och att han försvinner därifrån ungefär samtidigt som han dyker upp i Graninge.
 
Det blir inte lätt men jag har i varje fall kommit så långt att han inte finns med i vigselboken för Norberg 1674-1689. Ska kolla om jag hittar någon dödsnotis i Norberg.
 
Hälsningar
Peter Sjölund (som tycker att detta blir bara mer och mer spännande!)
 
P S
Det vore samtidigt jättebra om någon har lust och möjlighet att spinna vidare på de andra id?erna som kommit fram i diskussionen. Vira bruk i Uppland t ex. Fanns det några Tyskar där? Kan någon kolla kyrkböckerna eller mantalslängderna?

[Berit Tjernberg]

I AF landskap Norrbotten: socknar: Torneå sö 10 dec. 2000 kl. 01.37 av Christer Rosenbahr står följande att läsa:
      Torneåborgare
År 1642 och 1644 fanns det exempelvis följande (tyska/holländska?) borgare (främst Koberg) i Torneå mantalslängd: Erik Tysk med hustru
Alltså ännu en Tysk.
 
MVH Berit Tjernberg Kramfors
(ättling till Elias Tysk och Katarina Angermund> Greta Tysk och Nils Frölander. Följer dessa diskussioner med stort intresse.