Tollet

[Gunilla Jonsson]

Gilius Mattsson Tollet.
Gravhällen över dragsmeden Gilius Mattsson Tollet och hans hustru Annika Nilsdotter ligger på Kristinehamns kyrkogård under pergolan med nr 6 i förteckningen. Hällens längd som Helge Kjellin redovisar är 2,15 meter lång och 1,77 meter bred och beteckningen var 1:4 (=1.16). På det äldre fotot syns att gravhällen är mycket nött och sprucken. Hällen är mycket detaljrik och på dess mitt finns en Kristusbild med gloria, och höger arm upplyft samt på vänstra sidan håller Kristus en stav med korsfana. Kring Kristusbilden finns på vardera sidan två mindre personer och denna framställning omges av en krans som två änglar på vardera sidan håller upp. Änglarna står på en platta utformad till en spets under till och den vänstra balanserar på ett timglas medan den högra står på en dödskalle. Hela denna tavla med Kristus och änglarna omges av två kolonner som står på en textplatta. På listen över kolonnerna finns en sköld där man på fotografier ännu kan urskilja bokstäverna G M S och A N D samt ett tecken liknande Arvid Pederson Roman. Runt hällens kant löper textrader och i de fyra hörnen finns rundlar med änglar med vingar. ”På listan är senare inristat till höger bokstäverna AE”, skriver H. Kjellin.  
På textplattan har följande ord kunnat tydas:
HÄR UNDER LIGGA BEGRAFNE
SON
DE...... ANJCA
HON...........
KE............
EVIGA LIF.......
 FRÖGDEFUL UPSTÅNDELSE
Runt stenen löper en text som  
till vänster börjar:
JOHAN. II KAP (25) JAGH ÄR UPSTÅNDELSEN
OC LIFVET HVILKEN SOM TROR PÅ MIGH
SKAL LEFVE OM HAN ÄR DÖDT BLEFNE
OC SOM LEFVER OC TROR PÅ MIGH HAN
SKAL ICKE DÖÖ EWINNERLIGHN TROR
TU THET SADE HAN TILL HONOM JA
HERRE IAGH TROOR AT TU ÄHR CHRISTUS
GUDZ SON; SOM KOMMER I WERLDENE.
I Anders Larssons samlingar X:3 finns också uppteckningen, samt han skriver också att, till Varnum och staden Kristinehamn som en släkt som med franskt skrivsätt kallas Tollet. Stamfadern vallonen Gilius Mattsson(skriver sig alltid själv så, ej med tillnamnet) träffas första gången i hertigdömet 1691, nämligen i Nyköping. I Kroppa finns han 1614. Där blev Gagos närmaste man som spik och dragsmed. År 1621 förordnades han att ha uppsikt över hammarsmederna vid Fors. Men då kronobruket
utarrenderades 1622, så flyttade han till sin gård Östervik i Varnum, där han bedrev smide. Han dog den 24 januari 1648 och begrovs i stadens kyrka. Han och hans andra hustru Annika Nilsdotters gravsten finns bevarad. Annika Nilsdotter dog den 24 april 1648 på Östervik och begravdes den 14 maj. (Löf del II sidan 118)
Helge Kjellin skriver att det finns en liknande sten i Västergötland samt att stenen troligen anskaffats av barnen vid båda föräldrarnas död 1648. Förteckningen över denna häll har beteckning 1:4 (II:16)
 
Källa: Bertil Olsson. Värmländska porträtt och bildgravstenar, främst 1600-tal
Det finns ett foto här på Gilius Mattsson Tollets gravhäll, om någon är inresserad av det,så kan det övermailas.
 
MVH: Gunilla Jonson.

[Anders Klarbring]

Hej Gunilla,
 
Jag försökte sända dig ett mail, men din e-mail adress verkar inte funka. Hur som helst skrev jag att erbjudandet om fota på gravhällen låter intressant. Har du möjlighet får du gärna maila mig denna eller lägg ut här på Anbytarforum.
 
En undran jag har är också om du eller någon annan känner till några bevis eller tydliga indikationer på att Tollet verkligen är en valonsläkt, annat än att det påstås lite här och där.
 
Hälsningar
Anders

[Ove Renger]

Hej!
I boken vallonsläkter under 1600-talet finns Tollet med. Gillius Mattsson Tollet är spiksmed i Nyköping 1598-1600. Under det första kvartsseklet på 1600-talet arbetar han företrädesvis i Värmland, Från 1622 är han bosatt på Östervik i Varnums sn. Den 24/1 1648 avlider han i Kristinehamn. Gillius tillhör en av de allra första vallonska invandrargrupperna. Han kommer sannolikt in samtidigt med den senare betydligt mer kände Welam de Besche.

[Ulla Zeman]

Hej Gunilla!
Jag har både Gillius Mattson Tollet och Arvid Peterson Roman i mina anor.
Det finns ju en sägen om en rodd mellan dem.
1) Finns bilden på gravstenarna tillgänglig på internet nu?
2) Är det bekant vad hans första hustru hette?
3) Vet du om sonen Gillius Gilliuson Tollet gifte sig med en Anna Skytte (hon lär ha varit gift flera gånger)
Tack på förhand och med vänlig hälsning
Ulla

[Bengt Mether]

Hej Ulla
Jag har oxå Tolletarna i mina anor (min mamma hette så).
Väntar oxå på svar på dina frågor 1) och 2)
3) det finns uppgifter om Anna Skytte här http://home.aland.net/m05614/HandsOtherSwe-Sk.htm
Sägen om rodden som du nämner finns åtminstone antecknad i släktkrönikan som gjordes av Artur Tollet 1930. Var alla hans uppgifter kommer ifrån vet jag inte. Det nämns inga källor i skriften.
hälsningar, Bengt

[Mikael Eriksson]

Hej!
Söker födelseorten och föräldrarna till hammarsmeden Daniel Tollet född år 1728 som avled
år 1771 vid Forsby bruk i Pernå församling, Finland.
Innan han kom till Forsby bruk var han vid Strömsdals bruk i Kuopio lf, Finland, några år.
Han är inte född i Strömsdals bruk/Kuopio år 1728 som det står på en del släktforskarsidor på internet. Daniel saknas också i Kuopio födelsebok. Strömsdal bruk, som grundades år 1746 och inledde sin verksamhet först år 1751, var det första järnbruk där man i Finland framställde tackjärn uteslutande av sjö- och myrmalm. Allt eftersom åren gick kom allt fler bruksarbetare från andra finska järnbruk och från den svenska rikshalvan till Strömsdal, så också Daniel Tollet.
Har någon sett honom vid något järnbruk mellan åren 1728 till 1750-talet innan han kom till Strömsdals bruk? Det finns kanske en möjlighet att han hade ett patronymikon som efternamn, i och med att han har varit så "osynlig" i arkivmaterialet under åren! Och återtar sitt vallonska släktnamn Tollet sedan. Vanliga pojknamn i släkten är Johan, Gilius, Daniel m.fl.

[Bengt Mether]

Hej Mikael
Jag hittar inget annat om Daniel Tollet, annat än det du nämner angående Forsby, mm. 1762 kom han till Forsby.
Han var gift med Maria Löfberg f. 1730 (var?), d. 1767 i Forsby.
De hade fyra barn, Johannes född 1752, Justina 1754, Lovisa 1760 och Adolph 1764.
1769 gifte Daniel om sej i Forsby med Maria Christina Wijberg, hammarsmeds mästare dotter (till Hindrik Wijberg).
De fick en dotter, Maria Engel f. 1770 i Forsby.
Jag hittar inget om denna Hindrik Wijberg heller före han kom till Forsby bruk.

[Mikael Eriksson]

Hej Bengt! Tack för svar!
Daniel var i Strömsdal 1760 och du har skrivit att han kom 1762 till Forsby. Låter rimligt då han är dopvittne i Forsby februari 1763. Han förekommer, själv eller med hustrun, även som dopvittne på flera dop åt andra familjer i Forsby under 1765, 1766, 1767, 1768 och 1770. Jag har hans båda hustrur, barn, barnbarn och barnbarns barn sedan förut(kanske skulle ha nämnt det!). Då det gäller hans 1:a hustru Maria Löfberg född 1730 så är väl hon släkt med de andra Löfbergarna på Forsby bruk. Det var några år sedan jag höll på med denna gren av vallonsläkten Tollet.

Jag har några "Tollet" till som jag funderar på och efterlyser mer info och släktskap på:
1) Gillius Tollet med hustrun Anna Berg. Gillius var klockare i Håtuna, Uppland. Hans hustru dog 1731 och hon begrofs den 17 juni. De bodde på Prästtorp/Prästgårdstorp.
2) Andreas/Anders Tollet född /8 1682 på okänd ort, död 22/5 1730 i Prästhyttan, Grangärde. Andreas var först bokhållare vid kronobruket i Krabbsjön, Grangärde församling, Dalarna, sedan inspektor vid Prästhyttan, Grangärde. Hans hustru var Anna Nordahl född /6 1675 i Ramnäs, Västmanland. De hade barnen Maria Christina född 16/5 1715 i Krabbsjön och Hedvig född 31/8 1717 ibm.
3) Johan Tollet, Död 11.8.1743 i Saltviks församling, Åland. Dräng. Ålder i dödboken anges till 17 år, 1 månad och 3 veckor.
4) Jungfru Tollet. Släkten Weise var verksam vid Lövstabruk, Uppland. Fredrik Weise var (liksom sin far och bror) kirurg och kom invandrad från Pommern. Fredrik Weise gifte sig 1719 med Maria De Malsij och de fick 7 barn. Vid deras son Friedrichs dop, född den 9/4 1721 på Påskdagen kl. 4, anges bland faddrarna en Jugf. Tollet. Hon förekommer bara där som fadder och inte vid de övriga barnens dop.
Föräldrar och mer info efterlyses på dessa fyra personer!
 
 
 



, 

[Mikael Eriksson]

Fyller på listan med dessa:
Lakejen Johan Gustav Tollet och hans hustru Kristina Gierdslind och deras barn finns med i listan över födda barn i Storkyrkoförsamlingen som Stadsarkivet i Stockholm har lagt ut på nätet.
Sonen Karl Gustav är född den 11/1 1702 och
Nikodemus den 20/8 1703.
Då Karl Gustav födds skrives faderns namn Johan Tollet. Och vid Nikodemus födelse skrives moderns namn Stina Tollet.
Har någon info om Johan och Kristinas födelsedatum och -ort och föräldrar?

I Hammartingsprotokollen i Öster- och Västerbergslagen 1654-98 under Bernshammar, Hed, finns i listan år 1687 en kolgosse Göran Tolle.
Vet inte om han hör till vallonsläkten Tollet, men under 1600-talet skriver en del individer i vallonsläkten Tollet sitt efternamn Tolle ibland. Är det någon som har info om Görans föräldrar och Görans fortsatta liv?

Ibland känns det som det fattas en lång släktlinje(eller fler) i vallonsläkten Tollet, som inte utgår från Kronobefallningsmannen Gilius Giliusson Tollets barn (eller hans broder guldsmeden Hercules barn). Kan deras fader spiksmeden Gilius Mattsson Tollet, från Vallonien, ha haft någon son till… eller broder/bröder i Sverige?! Det är en fundering som jag har haft länge!

[Mikael Eriksson]

Det är ju känt att fransosen spiksmeden Gillius Mattsson, död 24 januari 1648 i Varnum (S) kom från Vallonien till Nyköping under 1590-talet och där träffade sin hustru Annika Nilsdotter, död 24 april 1648 i Varnum (S). De fick barnen Gillius Gilliusson Tollet(blev kronobefallningsman i Östersysslet) och Hercules Gilliusson (blev guldsmed och tog sig namnet Vikman), båda bröderna fick barn och barnbarn. Men hustrun Annika verkar ha haft två barn innan hon träffade Gillius, nämligen Marina Herkulesdotter och Hieronymus Nitzell, om de är helsyskon eller halvsyskon kan man fundera på…
Är de helsyskon borde pappans namn ha varit Herkules Nitzell. Men är de halvsyskon så har mamman haft tre pappor till sina barn. Möjligen kan man tänka sig att Hieronymus tagit sig namnet Nitzell och är född Herkulesson.
En annan teori är att Herkulesdotter är en felskrivning och att det ska vara Gilliusdotter!(se längre ner)

Det verkar som att spiksmeden Gillius har varit verksam vid Läppe kronobruk runt åren1607-1608. Läppe, vid Hjälmarens strand, ligger i Västra Vingåkers socken i Södermanland, men en mindre del av Läppe låg förr i Lännäs socken i Örebro län, men den 1 januari 1995 gjordes en gränsrevision så att nästan hela den del som tidigare legat i Örebro kommun överfördes till Vingåkers kommun. Fastighetsbeteckningarna för denna del är dock fortfarande Östra Dimbo.

Joannes Jonae var kyrkoherde i Lännäs församling, Örebro län, mellan åren 1593 – 1613. Kyrkoherden kom i osämja med ett flertal människor, bl.a. med spiksmeden Gillius och hans styvdotter Marina Herkulesdotter, och hamnade därför på tinget.

I Strängnäs Stifts Herdaminne Del 2 Den äldre Vasatiden. Av Magmus Collmar kan man läsa följande (av mig här förkortade utdrag):

….Men väl visste man att han blev insatt i Segersjö kista. Det skedde dock av den orsaken, att han utvisat fransosen Gilius spiksmeds dotter, som var en kona, ur sin hustrus kyrkbänk och låtit henne stå längst bak i kyrkan.
”Kontroverserna mellan herr Jöns å ena sidan och Gilius spiksmed och hans styvdotter Mariana Herkulesdotter å den andra sidan voro före vid tinget 29/5, 16/7 och 26/11 1607. Åt Segersjöfogden Simon Hanssons änka hade den mycket snickarkunnige herr Jöns byggt en kyrkstol, för vilken han betalats med ett spann råg. Hans hustru hade också lovats plats i samma stol,  som vid rättegångstillfället ägdes  av Gilius hustru. Så kom Marina Herkulesdotter i rykte för att haft lägermål med Isak kaplan på Högsjö gård(se härom denne). Då hon en, söndag kom till kyrkan, gick hon efter vanan och ställde sig i stolen, men då lämnade prästfrun demonstrativt densamma. ”Och när nu herr Jöns gick av bokstolen och skulle gå uppå predikstolen, talade han överljutt i kyrkan och sade till henne (Marina): ´Gack utav stolen, din kåkhora, och gack och satt där andra horor och tjuvar stå, om du icke går, skall jag slå det ena sidbenet in uppå dig och andra ut!´ ...Och gingo mest socknemännen av kyrkan för samma förargelse skull. Dock likväl fullbordade herr Jöns sin predikan”. Kyrkoherden förklarade vid rätten, att intet oärligt visste med Marina, utom det att ett ont rykte gick om henne. Han förklarade också att han handlat ”i hastighet”.
Saken hänsköts till domkapitlet. Mellan honom och Gilius spiksmed, som länge varit ovänner, sattes vite. Den som med ord eller gärning först förgrep sig på den andra eller dennes hustru, skulle böta ett par oxar och 40 marker penningar. Och hustrurna skulle ”som tillförne stå i stol tillhopa och förlikas väl”. Vänskapen varade dock icke länge. Vid julitinget dömdes herr Jöns att erlägga vitet, såsom den vilken största skulden ålåg, att sämja icke kunnat besvaras. Han hade givit spridning åt ryktet, att Gilius skulle ha lägrat sin styvdotter Marina. Novembertinget stadfäste vitets utgörande.

Sedan kommer berättelsen om lägermålet med Isak kaplan på Högsjö gård:

Joannis Nylander huskaplan mellan (1607) – 1614 i Vingåkers pastorat, Södermanland.
Troligen identisk med den kaplan, som 1603 avflyttade från Nyköpings Nicolai.
Var kaplan på Högsjö gård, då han vid tinget i Askers härad 29/5 1607 omtalas misstänkt för att ha belägrat Marina Herkulesdotter, Gilius spiksmeds styvdotter. Vid tinget 16/7 samma år ”upplästes… herr Isaks bekännelse, varuti han beplitade sig både till liv och själ, att han intet haver beställa med Mariana Herkulesdotter med några lägersmål beblandelse utan visste intet med henne utan det som ärligt är”. Fyra bönder från Vingåker hade under handlingen satt sina bokmärken till vittnesbörd, ”att de den ed av honom under baran himmel hört hade”. Den 26/11 samma år klagade hon  vid rätten, att kaplanen hade kränkt henne och lovat henne äktenskap. Till det sista nekade icke herr Isak men väl energiskt till  det förra.  Då han ålades gå tolvmannaed på sin oskuld, förklarade han sig emellertid icke förmå detta, men väl ville han ”göra själv sin ed, så högt och så stor de honom förelägga ville”. Efter som han var kommen i rykte, var detta icke möjligt, utan han bötfälldes.
Den 18/7 1608 förliktes vid rätten Gilius spiksmed, hans hustru och styvdotter med ”herr Isak predikant vid Höks gård(1). Se vidare kyrkoherde Joannes Jonae i Lännäs, sedermera i Svinevad, som icke synes varit utan skuld till striden mellan herr Isak och Marina. Isaacs Joannis tillträde 1614 kyrkoherdetjänsten i Svinevad.

Efter Gillius Mattsson och Annika Nilsdotters död 1648 skiftas dödsboet år 1649. I Ölme Härads Dombok 1629 – 1650 jämte andra handlingar utgivna 1921 av Axel Em. Löf står följande från tinget den 22 augusti anno 1649:

Näst stadsfästes efter Sweriges lag det jordeköp, som befallningsmannen väl:d Gillius Gillusson hade gjort först med sin svåger Gillius Hendriksson i Lundby och Fors socken i Södermanland om hans hustru Marina Herculesdotters arvedel i Ö. Vik och Viketorp i V. för nöjaktig betalning uti boskap, silver, tenn, koppar, sängkläder och annat husgeråd, som be:te Hercules av arvskapen efter deras föräldrar i be:ta Ö. Vik., sedan med sin halvbroder Hieronymus Nittzel i Karlstad om hans arvedel i be:ta Ö. Vik i Viketorp för ett hundrade fyrtiotre och tre fjärdedels lod silver samt fmton och en halv riksdaler in specie, som fastebrevet vidlyftigare utvisar.

Kyrkoherden Petrus Magni Gyllenius(född Peder Månsson) förde dagbok (Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622 – 1667). Han gifte sig med kronobefallningsmannen Gillius Gilliusson Tollets dotter Annika Gilliusdotter Tollet och hade med henne sex barn. Guldsmeden Hieronymus Nitzell i Karlstad var kronobefallningsmannen Gillius halvbror.
Petrus Gyllenius kände visst guldsmeden Hieronymus redan innan han gifte sig med Annika. För så här står det i Gyllenius dagbok då han besökte Karlstad år 1636:

Maj
Och iagh fick herberge hoos Hieronimum gullsmedh.

November
Den 4 kom iagh ifrån Hieronimo gulsmedh

Då det gäller svågern Gillius Hendriksson i Lundby och Fors socken i Södermanland och hans hustru Marina Herculesdotter….
Gillius Hendriksson bör väl vara identisk med spiksmeden Gilius Hendriksson/Mattheu som finns med under släkten Mathieu i Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet, del 2.
I Nordisk Vallongenealogi 1580 – 1750 del 2, av Kjell Lindblom, står att:
”Herculesdotter i texten skall vara Gilliusdotter.”(!)

Lite märkligt, om tingen åren 1607-1608 i Örebro län och senare tinget år 1649 i Ölme Härad, Värmland, skulle ha missuppfattat Marinas efternamn så fel!!