I Kjell Lindbloms bok
Vallonsläkter under 1600-talet DEL II DE HAMEAUX-VINCENT, sidorna 210-211 finner man:
Savar Savar är en relativt anonym kolarsläkt med få noteringar i källmaterialet. Den kan följas till Gusum på 1670-talet, men har sedan troligen tappat familjenamnet. Från början bör den ha hetat
Savard, vilket kan ha övergått till Savart och försvenskats till
Svart.
Tabell 1 Francois Savar är kolare vid Fada bruk 1628. Hans hustru är kvar i Sedan, varför han får anses återvänd.
Tabell 2 Jean Savar är kolare i Bränn-Ekeby 1631. Han träder i tjänst hos Jacob de la Gardie och är dennes gårdsfogde i Högfors 1637-1639.
Tabell 3 Jean Savar är också kolare i Bränn-Ekeby 1631. Han stannar ännu en tid i Södermanland och kolar vid Skeppsta 1637-1639. Som framgår av protokollet från Daga ting 16/11 1637 sysslar han detta år bl a med hästhandel.
Efter dhet att Lasse i Högiöö hafver giort et skifte eller byte medh Johan kolare vid Skepsta bruck således at Johan skulle gifva Lasse et Stoo och igen bekomma en Oxe, dher till medh skulle Johan gifva Lasse emillan 4 daler, dhet hade dhe warit öfver ens, och hvar hadhe som han fångitt hadhe i 4 dygn, och i medler tijdh hadhe dhenne Lasse gåt till Skepsta bruck, dher Johan kolare stodh upå sitt arbete hafvandes en yxa i dhen ena handhen och en tälknif i dhen andra, williandes medh trugh, hugh och slagh igentaga sin Oxe, och sedhan gåt sielf i fähuset och lagt reep på Oxen och ledt honom utur huset, och efter be:te Lasse ähr en skalck hadhe Johan undflyt honom för dhenne Lasses åthäfvor, kundhe inggen frija honom icke hafva gåt medh wredes modh til Skepsta, och dher Johan icke hadhe undflyt uthan welat sitt fähuus förswara hadhe wäl blifwit ondt af, derföre kundhe nempdhen icke frija Lasse för dhet 3 Cap:t i Edtz:B utan sakfälte honom för heemgång 40 penningar, tillsades Olof Nilsson i Rängsiöö at han medh någre flere skall dheras bytte besee och dhem emillan iämcka och laga på bäste sätt.
Senare finner vi honom i arbete vid Gusum 1658-1673.
--------------------------------------------------------------------------------
I boken Från blästbruk till bruksdöd av Lars Olof Larsson nämns
en kolare omnämnd vid Ålshults järnbruk på 1650-talet med namnet
Johan Zavar. Är detta ett vallonskt släktnamn?
----------------
Det låter som en variant av
Savart, ett vallonnamn. Namnet har senare övergått till den försvenskade formen
Svart.
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=83800&post=457560#POST457 560
----------------
Om Oskar Fridolfs dotter Greta, som var min mans fm, har det alltid sagts att hon var
av vallonsläkt, men än har jag inte hittat några belägg för detta. Att
fff Karl Svart var
mästersmed kan möjligen tala för detta, men efternamnet är ju än så länge inte vallonskt. Hon kan ju förstås ha varit vallon på mödernet, men den delen av släkten härstammar från Kalmar län.
-----
Det finns
en vallonsläkt som försvenskats från
Savart till
Svart.
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=452766#POST452766 ----------------
Blev jätteglad när jag hittade era inlägg om
släkten Svart. Jag forskar på min mans farmors fars släkt,
Svart. Min mans fmffff är
Petter Nilsson Svart, f 1748.
Beträffande vallonursprung, Arne, har det alltid sagts att min mans farmor är av
vallonsläkt. Har sökt information om detta, och fått upplysningar om att Svart ska ha
försvenskats från Savart/Savard/Savar. Har dock ännu inte hittat något som bekräftar att vår
Svart-släkt har anor i denna släkt, men å andra sidan är jag ganska ny som släktforskare.
-----------------
Nya Bergkvara är detsamma som
Huseby (i Skatelöv socken) som var
förlänat Carl Carlsson Gyllenhielm och hans arvingar som friherrskap med egen borgrätt. Det är alltså till
Huseby bruk Grampere har arbetat med kolning. En annan
vallonsk kolare som dyker upp vid
Huseby bruk och
Ålshults bruk är
fransosen Johan Zawar, som omnämns flertalet gånger i domböckerna och som var
bosatt på ett torp under Trästenshult (Almundsryd sn) som fått namnet
Savaretorpet efter honom. Nämner detta då det kanske kan leda till identifiering av ovannämnde Grampere.
-----------------
En viss namnlikhet finns i namnet
Johan Saveland, som också är i klammeri med rättvisan, men det är väl inte mer än så?
Johan Saveland var illa sedd av borgarna i den unga staden Filipstad.
Han höll handelsbod vid Kroppa, vilket inte var tillåtet. Hans tilltag förorsakade klagomål hos regeringen av borgarna i staden. Även med Kristinehamns borgare låg han i fejd.
En nära anförvant till
Saveland,
Leonard von Saveland bodde på Kroppa från 1650 till 1660. Han dog i Göteborg 1669. I hans testamente var 100 daler reserverade för Kroppa kyrka.