ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Pagard  (läst 1675 gånger)

2014-01-06, 12:54
läst 1675 gånger

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Det var vanligt att de första generationernas valloner i Sverige gifte sig inom den egna folkgruppen. Det var även vanligt, att man använde s k bunden namngivning för barnen.
Jag har försökt göra en dopvittnesanalys för Jacob Pagard (tabell 3 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 159) och granskat de dopvittnen, som finns när han döper sina barn.
 
- Johan född 9/10 1704 vittnen Joen Hansson i Leufsta Bruk och Johan Olssons hustru Brita
- Per född 2/6 1707 v: Johan Olsson Stalknecht och Anders Pagars hustru Anna i Gijbo
- Anders född 13/3 1710 v: Johan Olsson, hustru Brita Andersdotter Jonas körars hustru
- Carin född 13/12 1712 v: hustru Maria de Nis vid Långbron och Mattes Mattsson i Kiellwik.
 
Johan Olsson och hans hustru Brita är med vid de tre första barnens dop och bör vara nära släktingar. Det enda vallonnamn som förekommer är de Nis. När jag tittar på denna släkt, ser jag att en dotter till den förste Anthoine de Nis (tabell 1), Kerstin, är gift med Olof Mattsson.
Jan Olsson, som forskar på Österlövstas befolkning, anser att familjen Olof Mattsson har två relativt säkra barn, Johan och Kristina. När denne Johan döper sin son Johan född 25/7 1707 i Österlövsta, vem är då dopvittne? Jo, Johan Pagard i Lövsta Bruk, dvs man ser här en återkoppling mellan släkterna de Nis och Pagard.
 
Med ledning av detta skulle följande hypotes, jag upprepar hypotes, kunna ställas upp (angivna tabellnummer relaterar till boken):  
Jean Pagard (tabell 2) är gift med en dotter till Anthoine de Nis (tabell 1).
Olof Matsson och hans hustru Kerstin de Nis har en son Johan Olsson, som är det ovan nämnda dopvittnet. Denne är förmodligen bosatt i Giboda och arbetar vid Leufsta Bruk.
Claes Anthonson de Nis (tabell 5) och hans hustru Maria har dottern Maria de Nis, som är dopvittnet 13/12 1712. Hon är gift med Jean Blom och bosatt vid Långbron.
Det här skulle då alltså innebära, att Johan Olsson och Maria de Nis är kusiner med Jacob Pagard (tabell 3).

2019-11-14, 20:59
Svar #1

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 18:53
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Hej Kjell,


Jag har också funderat en del över Pagardkopplingar eftersom de förekommer som dopvittnen hos en familj i Randesbo, Österlövsta. I samband med detta har jag funnit något som nog motsäger hypotesen om att Johan Pagards hustru kunde vara en DeNis. Istället verkar hennes namn ha varit Karin Andersdotter.


När Johan Andersson i Randesbo, Österlövsta 1737 skulle träda i nytt gifte gjordes en delning mellan honom och två vuxna söner från hans första gifte. I samband med att föreningen skulle skrivas in i domboken kom Anders Johansson Pagard på egna och på sina brodersbarns vägnar och ville ärva något efter deras saliga moder som hade haft Johan Andersson i sitt andra gifte. Oturligt nog är hon inte namngiven i domboken.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:33a (1739) Bild 4710 / sid 459


Enligt ett bördsbrev 1719 var garvaregesällen Erik Granberg (senare Randberg) i Gävle född i Randesbo och föräldrarna var Johan Andersson och Karin Andersdotter. En motstridig uppgift till namnet på Johan Andersson i Randesbos hustru återfinns i dödboken 1705 när hon som moder till det begravda barnet kallas Margareta Matsdotter. Att Karin Andersdotter ändå bör vara det korrekta stöds av att när hennes förste make Johan Pagard omkom 1685 gjorde han det genom drunkning tillsammans med sin svåger Johan Andersson i Gibo vilken alltså har ett passande patronymikon för att vara hennes bror.


"Andersdotter" till trots verkar berörda familjer ha mycket nära relationer till valloner så det kan nog finnas släktskap på något sätt 
 

2019-11-30, 18:18
Svar #2

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Hej Erik!

Tack för mycket intressanta uppgifter, som tål att tänka på. Det har jag gjort större del av dagen och studerat Ö-L kyrkobok LIa:1 för att hitta kompletterande upplysningar i fallet. Inte lätt. Om vi utgår från, att Johan Pagards hustru heter Karin Andersdotter och kommer från Randesbo gäller följande:

Hon är född omkring 1640-50 och gift senast 1672 med Johan Pagard, eftersom första (?) barnet Jacob föds 1673 vid Gibo i Ö-L. Sonen får sin farfars förnamn, vilket var vanligt. Ca 1678 får de sonen Anders, som döps med sin morfars förnamn. År 1685 drunknar Johan Pagard och Karin blir änka. Två år senare gifter Karin om sig med Johan Andersson i Randesbo, vilket också bekräftas i Ö-L LIa:1 sid 85 under rubriken Brudfolk föräringar (till kyrkan). Hur länge detta äktenskap varar är oklart men troligen långt in på 1700-talet. Det är först 1735, när Johan Andersson i Randesbo vill gifta om sig, som det blir aktuellt för Anders Johansson Pagard att bevaka sitt morsarv. En man brukade inte vara änkling särskilt länge, innan han gifte om sig. Man kan därför tro, att Karin Andersdotter i Randesbo avlidit någon gång i början av 1730-talet. Jag har därför läst Ö-L dödbok EI:1 frå 1730, dock utan att hitta någon Karin Andersdotter. Hon kan ha dött tidigare.

Eftersom Ö-L db är ganska svårläst tänker jag, precis som Postkodmiljonären, ta hjälp av en vän. Jan Olsson i Vallonsällskapet har Ö-L befolkning som specialintresse och kan kanske hitta döduppgiften för Johan Anderssons hustru. Jag mejlar honom.

En fråga, har du övervägt möjligheten att den svåger Johan Andersson i Gibo, som drunknar samtidigt 1685, skulle kunna vara gift med en ännu okänd syster till Johan Pagard?

2019-12-01, 10:16
Svar #3

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Svaret från Jan Olsson kom med vändande post. Österlövsta E:1, Bg 1730 dh 2 Julij Johan Anderssons Hustru från Randebo. har warit 2ne g. gift 76 åhr g. 4 söner som lefwa.

Jag biträder din uppfattning, att prästen i dödboksuppgiften från 1705 har placerat denne Johan Anderssons avlidna dotter Anna på fel plats. Det ska nog inte vara Randebo utan någon av de andra gårdarna i Ö-L. När man läser kyrkoböckerna för Ö-L aktuell tid, så ser man att det finns flera Johan Andersson i trakten. När dottern Anna dör 1705 sägs hon vara in emot 15 år gammal, d v s född i början av 1690-talet. Hon kan vara det barn för vilket lämnas tackoffer 1692 (Ö-L LIa:1 sid 91) "Hald. Joh. And. barn". Jag har inte undersökt vad Johan Anderssons i Haldammens hustru hette, kanske heter hon Margareta Matsdotter? Möjligen vet Jan Olsson?

Det mesta tyder nu på, att Jean Pagards hustru hette Karin Andersdotter. Tack för det, Erik!

PS Tackoffer kunde lämnas till kyrkan vid barnsbörd eller när någon i familjen tillfrisknat efter sjukdom. DS


2021-10-22, 11:59
Svar #4

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 739
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:05
    • Visa profil
Hej!

Sent omsider, ovannämnda ärende för den intresserade:

  Ett ärende från 1739 bekräftar hustruns namn (Svea Hovrätt Advokatfiskalen EXIIB:33a sid 459):
  S. d. oplästes och Jntechnades uppå wederbörandes begäran in qvantum juries fölliande öfwerenskommelse och arfförening, lyder ord ifrån ord, som föllier:
  Emedan dannemannen Johan Andersson i Randebo tänkte att gå i det andra gifte, woro wi nu skrefne der tillstädes, att tillse genom richtigt byte dela hans arf ifrån honom, hwilket skiedde på sätt och tid, som här under technades. Fadren Johan Andersson har d:ne Johan som stådt hemmanet för i … åhs tid, och Erick som är gesell uti Gefle. Nu emedan sonen Johan framtedde en skrift, som han fått af sin broder Erick Randberg hwaruti Erick Randberg tillstår sig fått inemot 700:de daler krmht Contante egne peng:r, hafwer sig afsagt pretension uti sine föräldrars lösa och fasta Egendomb, och den rätt transporterad uppå sin bror Johan och deras fader Johan Andersson i wår närwaro bejakade: altfördenskuld hade wij intet giöra någon ting  på den lösa egendommen, sade fadren Johan Andersson sig willia lemna altsammans till sin sohn Johan, undantagande några kreatur, som Johan efter skrifte. öfwerenskommelse sinom fader lemnat. Dessutan lofwar och sohnen Johan på sin faders begiäran willa förunna sinom fader i hans lifstid några åkerstycken, såsom fördehl, samt torpet Öen kallad med en slåtta till 4 el:r 5 lass höö, och det torpet både i fadrens och stiufmodrens Kierstin Eriksdotters lifstid.
  Och efter Sohnen Erick icke sielfwer tillstädes, ehuru han härom fådt tidig kundskap, som hans bref af d: 10 octbr. i detta Åhr wisar, war i des ställe Johan Jacobsson Mus från Ingstarbo, som här uti ingenting hade att påminna.
  I öfrigt gaf fadren Johan Andersson Sohen Johan lof, till att löst och fast handla och handhafwa hemmanet bäst han gitter och finner sig i saken, allenast fadren blir ägare af de förr accorderade wilkor.
  Här war ock tillstädes på sine egne och sine broders barns wägnar, Anders Johansson Pagard körare wid Leufsta bruk, om på got arf efter deras kiära moder, som haft Johan Andersson till man i andra giftet. Härmed blef den saken så i wänlig sed sluten, att Sohnen Johan Johansson lofwade gifwa en koo till Anders Pagard, och en koo till hans broders barn, allenast de hade något tålamod med honom, hwilket And. Pagard godtkiände, fast utfäste, att hwarken han eller broders barn skulle härwid giöra någonsin något klander. Att de oss emellan med god sämja det öfwerenskommit, wittnade wåra namns och bomärkens underskrift, som skiedde i Randebo 26 Octbr. 1737.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna