Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12

[Björn Bergqvist]

Hej
 
Jag har en förfader, min mf ff mf mf, vid namn Christoffer Ousbäck född 1739 eller 1740. Död 1808. HAn var hammarsmeds mästare vid Norrahammars bruk (F). HAn lär ha varit av vallonskt ursprung enligt David Axelssons Mäster Osbecks wäg (1977/1998).
Finns det någon som vet något mer om denne Ousbäcks ursprung? Jag vet att efternamnet stavas på olika sätt och jag har därför gett fyra olika namnförslag, fyra olika stavningar av samma släktnamn som förekommer i Axelssons bok, som diskussionsrubrik.
 
Med vänliga hälsningar
Björn

[Fredrik Salomonsson]

De vackra grindarna vid ingången till Sandseryds kyrkogård är tillverkade l834 av hammarsmeden BENGT OHSBECK i Norrahammar och anses utgöra ett mycket fint prov på dåtidens smideskonst i berg-
slaget.
Texten från en bok om Hovslätt
Bilden är tagen av mig.
 
Kanske en släkting till dig?
 

[Niclas Rosenbalck]

Namnet Osbeck/Osbäck är mycket troligt upptaget efter Os (förr vanligen stavat Ohs) järnbruk i Gällaryd socken. Huruvida släkten är vallonsk eller ej på rena fädernet är väl osäkert, men med tanke på att smedsläkterna gifte ihop sig så kan vallonursprunget i traditionen emanera ifrån en ingift vallonättad kvinna. Själva namnet Osbeck är inte vallonskt det lär i alla fall stå klart.
 
På Ohs bruk nämns i husförhörs- och kommunionlängden 1754-1770? [Gällaryd AI:1, s 104-106] följande Osbäck:
 
hammarsmeden Toll Jönsson Ohsbäck  31 år , död 1757
h: Lena Carlsdotter 31 år borta [dvd flyttad]
barn:
Carl 5 år   i giötteborg
Jöns   2 år
Daniel 1 år
Maria   -
Cajsa 1/2 år
 
smeden Mattis Jönsson Ohsbäck  36 år  död (levde 1754 16/2 då han tog nattvard)
hustru Maria (....?)  34 år
barn:
Johan 16 år
Sven 1 år
Stina 6 år
Jöns 1/2 år
Magnus 2 år
 
Toll Jönsson Ohsbäck och Mattis Jönsson Ohsbäck bör vara bröder. I mantalslängden 1755 framgår det dessutom att Mattis (som är gift) är lärodräng hos hammarsmeden Toll Jönsson.
 
 
Jämför med att i mantalslängden 1708 för Nydala sn (dit Ohs bruk räknades kameralt!) nämns:
hammarsmeden Jöns Tollsson med hustru NN på Ohs bruk. Kanske är detta fadern till de båda ovan?
 
Förnamnet Toll som ingår i patronymikonet Tolsson är ovanligt och får mig att fundera på ifall smedsläkterna Ohsbäck och Tolf (Toll) ursprungligen är en och samma, men förgrenats vid mitten av 1600-talet ?
 
Angående förnamnet/patronymikonet Toll:
I Gällaryd AI:1, s 122, hfl 1754-70? på torpet Pytthemmet under Ohs bruk:
Tolle Jönsson 45 år förlamat
med hustrun Karin 34 år
barn:
Lischen [=Lisbeth/Elisabeth] 18 år
Jöns 1(6?) år
Jon 4 år
 
Vid Hörle bruk i Värnamo socken nämns 1708 hammarsmeden Johan Tollsson med hustru
mästersvennen Nils Tolsson med hustru
gesällen Petter Tollsson med hustru
 
David Axelssons bok Mäster Osbecks wäg (1977/1998) är trevlig men är inte fullständig vad gäller de äldsta generationerna Osbeck. Likaså rekommenderar jag att du dubbelkollar uppgifterna i boken mot kyrkboken. Anteckna även faddrar vid barndopen - dessa var i regel släktingar.  
 
vänligen, Niclas Rosenbalck

[Björn Bergqvist]

Hej
 
Fredrik, Bengt Osbeck är son till Christopher Ousbeck (1739/1740) och därmed bror till min mf ff mf m Caisa Osbeck (1868-1796). Bengt och hans hustrud dog barnlösa men adopterade Hedvigs, Bengt och Caisas systers, ena dotter. Tack för informationen och bilden Fredrik, grinden och din bild är verkligen fina. Till Niclas, dina uppgifter var intressanta. Jag har också hört att en Mattis Nilsson Oosbeck skulle ha varit verksam som smed vid Eckersholms hammare (F) år 1705. Enligt släktens traditioner skulle familjen inkommit från Vallonien 1686 med namnet LeMagne Lemange och jag undrar om denne Oosbeck är den förste på svensk mark och hur de olika Osbeckarna på 1700-talet är släkt med varandra? Vallonursprunget kan då kanske komma från en ingift vallonättad kvinna.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Björn Bergqvist]

Hej igen
 
Jag skall förtydliga mitt inlägg ovan med ett referat ur Axelssons bok: Enligt en icke verifierad muntlig tradition skulle släkten, då med namnet Lemange eller Le Magne, ha inkommit till Sverige år 1686. De bosatte sig då på något bruk i mellansverige, eventuellt Finspång eller Västerfärnebo. Därifrån kom de så till Os bruk utanför Värnamo. De bytte namn för att befolkningen hade svårigheter att uttala deras namn. De sammanfogade då Os från Os bruk, samt beck från Lubeck, vilken stad de passerade på resan till Sverige. Namnet Osbeck kan, som ni finner i boken, stavas på flera sätt. Den ursprungliga stavningen torde dock vara Oosbeck, en stavning som inte återfinns i detta arbete. Den äldsta anteckning jag kunnat finna om någon Osbeck är i ett bergstingsprotokoll från 1705. Vid Eckersholms hammare fanns Mästerswännen Matthis Nillson Oosbeck. (Axelsson 1977.s.5)
Axelsson skriver vidare att denna Osbecksläkt inte skall förväxlas med den bohusländska och att han funnit nio paralleller till Christopher Osbeck som alla är smedsläkter varav några dessutom är verifierad som vallonsläkter. Christopher Osbeck har dock flest ättlingar enligt Axelsson.Jag skall slutligen lämna lite uppgifter om Christopher Osbeck med familj och hoppas att någon vet något om hans och hustruns ursprung, alla platser i F-län:
 
Christopher Osbeck Titel: Mäster, ålderman  
f. 1739/1740 d. 1808-09-13 i Byarum av rödsot.  
Gift 1764-10-05 med änkan
Christina Bengtsdotter f. 1731-08-23 i Byarum  
d. 1825-10-15 i Byarum, Sörakulhult av ålderdomssvaghet.
 
Barn:
 
Johannes f. 1766-04-24 i Göthafors no.13, Byarum
d. 1847-01-17 i Sandseryd av ålderdomssvaghet.  
Hammarsmedsmästare
Gift med Britta Christina Loenblad, 7 barn
 
Caisa f. 1768-10-10 i Götafors no 44, Byarum.  
d. 1796-05-13 i Byarum av lungsot.  
Gift med Arvid Pehrsson, Rusthållare, 2 barn
 
Bengt f. 1772-04-11 i Götafors no. 14, Byarum
d. 1830-08-09 i Sandseryd av bröstfeber
Bergsmansmästare
Gift med Christina Katrina Jönsdotter, inga barn
 
Hedvig f. 1775-05-21 i Norrahammar, Månsarp
d. 1808-08-26 i Ljungarum av rödsot
Gift med Johannes Hultman, Postiljon, 5 barn
 
Jag hoppas dessa uppgifter ur Axelssons bok kan vara till hjälp.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Annsofi Sterner]

Min farfars farbror var gift med Charlotta Elisabet Osbeck. Hon var född i Tofteryd i Småland år 1849, om det kan vara någon ledtråd.

[Örjan Hedenberg]

Hej!
 
Släkten Osbäck förekommer i Gällaryds sn i Småland och har troligen tagit namnet efter Os bruk där de var verksamma.
 
Hälsningar
Örjan Hedenberg

[Elisabeth Thorsell]

Det finns en tjock bok om släkten Osbeck (med stavningsvarianter) som heter Mäster Osbäcks väg, skriven av David Axelsson i Hallstahammar. Den kom nog ut på 1980-talet.

[Peter Wetterling]

kom ut en ny bok mäster osbäcks väg för 2 år sedan.Har den pga släktskap.

[Björn Bergqvist]

Hej Peter
 
Vem och var utgår den ifrån och vilket förlag är ansvarig utgivare av den?
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Stig Geber]

Mäster Osbecks wäg
 
En sökning i Libris ger följande:
 
Axelsson, David (f. 1949)
 
- Mäster Osbecks wäg. En smedsläkts historia. Ny rev. upplaga Hallstahammar 1999. 723 s.
 
Förlag: D. Axelsson, Hallstahammar (distributör)

[Staffan Jogmar]

Björn!
David Axelssons bok utgår från Christopher Osbeck född okänt var 1739 eller 1740 och död i Byarum 1808-09-13.

[Björn Bergqvist]

Tack för den fina informationen Stig och Staffan.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Örjan Hedenberg]

Hej!
 
Som jag nämnde i ett inlägg ovan, fanns det även en släkt Osbäck vid Os bruk i Gällaryd sn. Denna utgår från hammarsmeden Jöns Tolgsson, ca 1673 - 1746-02-21. Jag känner till två söner till honom, Tolg och Mats, som bägge använde släktnamnet Osbäck. Ingen av dem hade så vitt jag vet en son Kristofer. Det behöver ju inte finnas någon koppling mellan denna släkt och den som utgår från Kristofer, även om de var verksamma i samma trakt. Det är dock mycket möjligt att Jöns Tolgsson hade fler barn, och att något av dessa är far till Kristofer.
 
Hälsningar
Örjan Hedenberg

[Sven-Ove Brattström]

Troligast är att Jöns var bror med de andra tollsönerna som var anfäder till de andra Osbäckgrenarna. De var ju samtida och grenarna rör sig ju mellan Gällaryd, Värnamo och Byarum socknar - på samma bruk. När Jöns kommer till Os bruk omkring 1710, dyker Nils, Christopher, Peter, Johan och Britta upp vid Götaström i Tofteryd (F). Dessa kom då från Hörle hammare i Värnamo (F). Jag misstänker att den yngre Kristoffer född omkr 1739 var född vid Hörle i Värnamo, men har inte grävt så mycket där ännu. Själva släktnamnet kommer från Os bruk, en av Jöns kollegor kallade sig Osgren. Jöns hade minst fyra barn födda i Gällarum, och minst 10 barnbarn.
MVH    Sven-Ove

[Niclas Rosenbalck]

Är ovannänmnda Tolfssöner släkt med smedsläkten Tolf i samma trakt? Namnet Tolf är ursprungligen ett förnamn som sedermera blev ett släktnamn.

[Sven-Ove Brattström]

Niclas,
Jag vet inte hur det är med den saken. Den enda jag har sett med skrivningen Tolfsson är Jöns, vid något tillfälle. Jöns förekommer också som Jöns Tolgsson, samt Tollsson. De andra har jag endast sett med skrivningen Tollesson och Tollsson.
Släkten Tolfs tidiga led är masmästaren Lars Tolfsson född omkr 1600 i Barnarp (F) eller Månsarp (F), samt dennes far Tolf som var kolare i Månsarp (F).

[Sven-Ove Brattström]

Hej,
Ett förtydligande till mitt inlägg ovan. Den första meningen kan tolkas som att jag inte tror på ett samband med släkten Tolf. Vad jag menar är att jag inte vet. Tidsmässigt och områdesmässigt är det möjligt.
Även Värmland skulle kunna vara tänkbart område för tidiga medlemmar av släkten Osbeck, innan släktnamnet uppstod. Det fanns nära samband mellan ägarna till Hörle bruk och bruken i Visnum (S).
MVH    Sven-Ove

[Björn Bergqvist]

Hej igen
 
Jag vill bara lägga in ett inlägg med ett utdrag ur Axelssons bok, som jag även lagt in på den andra Ousbeckdiskussionen: Enligt en icke verifierad muntlig tradition skulle släkten, då med namnet Lemange eller Le Magne, ha inkommit till Sverige år 1686. De bosatte sig då på något bruk i mellansverige, eventuellt Finspång eller Västerfärnebo. Därifrån kom de så till Os bruk utanför Värnamo. De bytte namn för att befolkningen hade svårigheter att uttala deras namn. De sammanfogade då Os från Os bruk, samt beck från Lubeck, vilken stad de passerade på resan till Sverige. Namnet Osbeck kan, som ni finner i boken, stavas på flera sätt. Den ursprungliga stavningen torde dock vara Oosbeck, en stavning som inte återfinns i detta arbete. Den äldsta anteckning jag kunnat finna om någon Osbeck är i ett bergstingsprotokoll från 1705. Vid Eckersholms hammare fanns Mästerswännen Matthis Nillson Oosbeck. (Axelsson 1977.s.5)  
Axelsson skriver vidare att denna Osbecksläkt inte skall förväxlas med den bohusländska och att han funnit nio paralleller till Christopher Osbeck som alla är smedsläkter varav några dessutom är verifierad som vallonsläkter. Christopher Osbeck har dock flest ättlingar enligt Axelsson. Hur hänger detta ihop med ovanstående fakta och vem var denne Ousbeck och hur var han släkt med de andra och Christopher?
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Sven-Ove Brattström]

Jag tror inte att -beck kommer från Lybeck. Troligare är att det är inspirerat av vattendraget som drev vattenhjulen vid Ohs bruk. Namntypen är mycket vanlig i svenska familjenamn, och syftar så gott som alltid på vattendrag.  
 
MVH    Sven-Ove

[Stig Geber]

Vallonanor?
 
Vilka vallonsläkter anges som anor till släkterna Ousbeck? Tolf är inte en vallonsläkt.
 
Hälsningar
Stig Geber

[Björn Bergqvist]

Hej Stig
 
Det behöver ju inte ha varit en agnatisk härstamning från vallloner utan de kan ha kommit in genom ingifte. Om någon vet mer så lägg gärna ut det här.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Björn Bergqvist]

Hej Stig
 
Det behöver ju inte ha varit en agnatisk härstamning från vallloner utan de kan ha kommit in genom ingifte. Om någon vet mer så lägg gärna ut det här.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Björn Bergqvist]

Ojdå
 
Det råkade visst bli dubbel upplaga av mitt inlägg. Förlåt.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Björn Bergqvist]

Hej igen
 
Lemagne eller Le Magne anges som anor till släkten Ousbäck. Se mitt inlägg ovan.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Örjan Hedenberg]

Hej!
 
Efter tipsen ovan om Hörle bruk har jag nu tittat igenom mtl för Värnamo för perioden 1692-1772. Mtl existerar för Östbo härad, dit Värnamo hör, för 50 av dessa 80 år.
 
Hammarsmed Tolg förekommer t.o.m. 1702. Namnet stavas ibland Toll men oftast Tolgh. Han har hustru (ej namngiven) 1692-93, står endast med en son 1694, som änkling 1695, åter med hustru från 1696. Han anges i stort sett hela tiden som fattig. Över huvud taget tycks smederna vid Hörle bruk ha haft det knapert; i 1702 års mtl står det: alla desse härrgårdssmeder äro effter trowärdig berättelse så medellöse befunder att dhe omöijl. kunna mehr prästera än dhem nu påförat ähr. Liknande formulering finns 1701.
 
1695 finns med hammarsmed Toll sonen Johan med fästemön. Johan Tolsson förekommer sedan fram till 1717. Andra söner som förekommer är Erik (1699 med hustru), Anders (ogift 1700-07) och Nils (ogift 1695-97, med hustru 1698-1707).
 
Vid Hörle bruk förekommer också från 1710-talet och framåt smederna Måns Jonsson/Jönsson och Nils Jonsson/Jönsson och senare mästersvennerna Kristoffer Månsson och Kristoffer Nilsson, sannolikt söner till de förstnämnda. Dessa skulle också kunna höra till släkten Osbäck. Tyvärr anges inga släktnamn.
 
Kristoffer Nilsson finns kvar vid bruket till 1746, och skulle kunna vara far till den Kristoffer Osbäck född 1739 som diskuterats i tidigare inlägg, ifall denne föddes vid Hörle bruk.
 
I tidigare inlägg nämns också en mästersven Mats Nilsson Osbäck. I Värnamo mtl finns en dräng Mattes 1697 och 1699, 1697 med kommentaren ad. nyligh som kan tolkas som att han konfirmerades detta år och således bör ha varit född cirka 1683. Varken patronymikon eller släktnamn anges, men åldern passar in på Mats Nilsson, som ju bör ha varit minst 20 år om han var mästersven 1705.
 
Hälsningar
Örjan Hedenberg

[Björn Bergqvist]

Hej Örjan
 
Menar du att Jöns Tolgsson och Johan Tollson är samma person? Är Tolg då möjligtvis dennes far? Tolg den äldre bör ju då vara född tidigast 1650 om Jöns Tolgsson föddes 1673. Vem anges som föräldrar till Mattes? Vidare, Wisnum är säkerligen en trolig bostadsort för tidiga medlemmar till släkten Osbeck om det stämmer överens med ägarförhållandena som beskrivits ovan. Det sägs ju enligt den muntliga traderingen att släkten skall ha inkommit till Sverige via ett av bruken i mellansverige, troligtvis Gullspång. Nu är det väl lite si och så med vallonursprunget. I övrigt, tack Örjan för den givande informationen och om du hittar något mer får du gärna lägga ut det här.
 
Med vänliga hälsningar
Björn Bergqvist

[Sven-Ove Brattström]

Det kan ha funnits två Tolg/Toll vid Hörle hammare. Hammarsmeden Johan Tollsson avled vid Götaström i Tofteryd (F) 1715-04-24. Han anges i dödbok ha varit född omkring 1642. Det fanns två olika Johan Tollsson, en äldre och en yngre. Detta framgår när Nils Tollssons son Peter föddes 1711-07-25. Bägge Johan var då dopvittnen. Den yngre Johan Tollsson fanns med säkerhet vid Götaström mellan 1708 och 1714. Han bör ha varit född någon gång mellan 1670 och 1690. Även den yngre Johan hade en son Peter, född 1711-12-02 vid Götaström. Denne Peter Jonsson avled 1713-05-16 vid Götaström.

[Niclas Rosenbalck]

Det kanske kan vara värt att ta upp om ett eventuellt samband mellan släkten Osbäck och släkten Tolf. Sistnämnda har redogjorts av LarsOlof Lööf i Smedsläkten Tolf - genom tre sekler (Göteborg, 1989). Namnet Tolf har även skrivits ss Toll.  
Å sidan 49 och 164 i nämnda bok skriver Lööf om stamfadern kolare Tolf (Toll) och hans hustru Sigrids kända (eller troliga) barn att dessa var Ingegerd (änka 1653 efter hammarsmeden Jacob Skult, verksam i Tabergs bergslag; säljer detta år Eckersholms bruk(Tjurshults bruk), Anna (nämnd i Östbo dombok 1657), Margareta (nämnd i mtl 1643, Månsarp sn), Lars Tolfsson (c1600-1679; masmästare), Nils Tollsson/Tolfsson (nämnd ss vittne åt systern 1653; möjl. densamme som 1649ff bodde i Tahe kolstuga, Månsarp sn med hustrun Britta) och Anders Tollsson/Tolfsson(hammarsmed; verksam i Månsarp sn 1645-51; 1653 skriven vid Loosö hammar, 1654-63 vid Hole hammar; gift med Britta). De heter omväxlande Tolfsson och Tollsson resp. Tolfsdotter/Tollsdotter, men att det rör sig om samma människore och inom samma familj tycks uppenbart. Å sidan 50 skriver Lööf vidare om smedsläkten Tolfs stamfader masmästaren Lars Tolfsson/Tollsson:  Barnen till hans bröder Nils och Anders Tolfsöner/Tollsöner behandlar namnet vidare som ett vanligt mansnamn. Möjligen är tex smeden Tholl Andersson, 1693 vid Hörle bruk i Värnamo sn, en ättling. Dessa Tolfsöner/Tollsöner i Tabergs bergslag tar sig omkring år 1700 släktnamnet Sandberg.  
 
Kanske är smedsläkterna Osbäck, Tolf och Sandberg en och samma släkt på fädernet ifrån början.

[LarsOlof Lööf]

Bäste Niclas R;
Precis det har jag egentligen misstänkt (!), men inte egentligen velat skriva ut. Tyvärr blir det då en del lösa antaganden om man skulle försöka bevisa det eftersom kyrkböckerna saknas.

[Örjan Hedenberg]

Hej Björn
 
Nej, jag tror inte att Jöns Tolgsson och Johan Tolsson är samma person. De skulle kunna vara bröder, men Jöns förekommer inte vid Hörle bruk, åtminstone inte efter 1692. Däremot framgår tydligt av mtl 1695 att Johan Tolsson är Tolgs son. Eftersom han gifte sig 1695 bör han ha varit född omkring 1670.
 
Mattes finns bara som dräng utan angivande av några släktskapsförhållanden.
 
Hälsningar
Örjan Hedenberg

[Örjan Hedenberg]

Sven-Ove
 
Du har rätt i att det verkar finnas minst två Johan Tollson. Jag hade lite för bråttom när jag relaterade innehållet i mtl ovan. När man skärskådar materialet mer i detalj framgår följande:
 
I 1695 års mtl finns, som jag skrev i mitt tidigare inlägg, sonen Johan med fästemö i smeden Tolgs hushåll vid Hörle bruk. Det bör vara samma Johan som finns kvar i hushållet som smed Johan och hustru till 1702. 1703 finns inte Tolg kvar troligen avliden) men Johan och hustru finns kvar.
1704-05 saknas mtl.
1706 dyker en dr. Johan Tolsson upp, utan hustru, samtidigt som smed Johan med hustru finns kvar. Denne Johan Tollsson finns inte noterad 1707, men smed Johan och hustru finns kvar. Mtl saknas sedan för 1708-11.
1712 finns åter drängen Johan Tholsson, nu med hustru, medan smed Johan och hustru saknas. Det stämmer med din uppgift att han då fanns vid Götaström.  
1713-14 saknas mtl.
1715-17 finns Johan Tohlsson och hustru (stavningen varierar som synes), 1715 som gesäll, 1716-17 som hammarsmed.
1718 saknas mtl, och 1719 finns han inte kvar.
Om det samtidigt fanns två Johan Tollsson vid Götaström bör detta vara en tredje!
 
När det gäller drängen Mats, som finns 1697 och 1699, så finns han i samma hushåll som Måns och hustru. Denne Måns har en son Nils, noterad 1699.
 
Det var intressant att se att Tolg har patronymikon Andersson (varifrån härrör den uppgiften?). Han har ju en son Anders som finns noterad från 1700. 1703 står han som hammarsmedsdräng Anders och 1707 som arbetsdräng Anders Tollsson. 1712 och framåt finns han inte kvar.
 
Ser fram emot nya pusselbitar vad gäller alla Johan Tollsson.
 
Hälsningar
Örjan Hedenberg

[Sven-Ove Brattström]

C:`Documents and Settings`Sven-Ove Brattström`Skrivbord
Namnlös2.jpg
 
Vad tycker Ni att det står ?
Bilden är från Gällaryds kyrkoräkenskaper 1675.