Lucas

[Stefan Simander]

Maria Lucas.  
Född 1653 i Åkerby bruk, Österlövsta (C).  
Död 1735-04-30 i Lummelunda bruk, Lummelunda (I).  
(Far I:1, Mor I:2)  
 
----------------------------- Generation I -----------------------------  
 
I:1 f  
Nicolas Lucas. Mjölnare, räckare.  
Flyttade 1633 från Belgien till Sigulskvarn, Haraker (U).  
Levde 1636 i Sigulskvarn, Haraker (U).  
Levde 1639 i Högfors Bruk, Västerfärnebo (U).  
Levde 1640 i Kvarnbacka bruk, Lindesbergs Landsförsamling (T) (Mtl).  
Flyttade 1642 från Kvarnbacka bruk, Lindesbergs Landsförsamling (T) till Hillebola bruk, Österlövsta (C).  
Levde 1652 i Åkerby bruk, Österlövsta (C).  
Levde 1654 i Ullfors bruk, Tierp (C).  
Flyttade 1666-09-04 från Ullfors bruk, Tierp (C) till Fiskars bruk, Pojo, Finland.
 
Gift med efterföljande ana.  
 
Barn:  
 
Hector Lucas. Född 1630 i Belgien.  
 
Johan Lucas. Född 1640 i Lindesbergs Landsförsamling (T).  
Döpt 1640-12-20 i Kvarnbacka bruk, Lindesbergs Landsförsamling (T).  
Död 1708 i Lövsta Bruksförsamling (C).  
Begravd 1708-03-09 i Lövsta Bruksförsamling (C).  
 
NN Lucas. Död 1643 i Österlövsta(C).  
 
NN Lucas. Död 1652 i Åkerby bruk,Österlövsta(C).  
 
Nicolas Lucas. Född 1645-02-08 i Österlövsta (C).  
Levde 1667 i Fiskars bruk, Pojo, Finland.  
Död 1690 i Lummelunda (I).  
Begravd 1690-04-21 i Lummelunda bruk, Lummelunda (I).  
 
Johanna Lucas.  
Gift med Antoni Boudrie död i Stockholm 1687.
Död i mitten av september 1691 i Stockholm (AB).  
Bouppteckning förättades 22/10 1691.  
Husgerådet enkelt, några silverskedar, koppar- och tennföremål.  
Frånstulen tre tunnor råg, en ny våtsäck, 12 blaggarnsnystan och några fjärdingar vete 1677-07-16 i Stockholm (AB) (Kämnärsrätten, Stockholm).  
Tvistade om våtsäck 1681-03-19 i Stockholm (AB) (Kämnärsrätten, Stockholm).
Anklagade Kristin Karlsdotter för stöld av näsduk, tennflaska och tennfat 1681-04-27 i Stockholm(AB) (Kämnärsrätten, Stockholm).  
Utflyttad sålde fastigheten till bokhållaren Per Olofsson 1691 från Repslagaregatan,Norrmalm,Stockholm (AB).  
I mars 1691 förvarades en del kläder på Drottningholms slott?  
 
Maria Lucas.  
Född 1653 i Åkerby bruk, Österlövsta (C).  
Död 1735-04-30 i Lummelunda bruk, Lummelunda (I).  
 
I:2 m  
Maria Bix.  
Levde 1636 i Sigulskvarn, Haraker(U).  
Levde 1640 i Lindesbergs Landsförsamling(T) (Mtl).  
Levde 1653 i Åkerby bruk,Österlövsta(C) (Mtl).  
 
Gift med föregående ana.
 
Källa: Krister Franks inlägg  
 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Claes Mineur var hammarsmed vid Lummelunda bruk och avled 17270114.  
 
Han och Maria Lucas fick minst tre barn:  
 
Claes f ca 1687/oklart var/,  
 
Catharina f 16910712 i Lummelunda  
 
Jacob f 16940204 i Lummelunda.  
 
Källa: Stig Hedlunds inlägg  
 
+http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1247160#POST1247160
 
+
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-03-14 19:18)

[Stefan Simander]

Genom olika bidrag i DISBYT framgår vallonen vid Lummelunda bruk Claes Jakobsson Mineurs hustrus släkt, där även hennes broder Claes Claesson Lucas/Lycka verkar och dör vid samma bruk:
 
Stig Gebers bidrag:
 
Nicolas Lucas
 
Gift med Maria Bix
 
Barn:  
 
Johan Lycka Lucas  
dp 1640 Lindesberg, Örebro län; bg 1708 Österlövsta, Uppsala län  
 
Barn Lycka Lucas
bg 1643 Österlövsta, Uppsala län
 
Klas Klasson Lycka Lucas  
f 1645 Österlövsta, Uppsala län; v 1667 Finland; d 1690 Lummelunda, Gotlands län; bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
 
Dotter Lycka Lucas  
bg 1652 Österlövsta, Uppsala län
 
Johanna Klasdotter Lucas  
d 1691 Stockholm, Stockholms län
 
Maria Lycka Lucas  
d 1734 Lummelunda, Gotlands län  
 
-----------------------------------------
 
Familjeöversikt för Klas Klasson Lycka Lucas  
Nicolas Lucas
Mor: Maria Bix
 
Barn:
 
Klas Klasson Lycka Lucas  
f 1645 Österlövsta, Uppsala län
v 1667 Finland
d 1690 Lummelunda, Gotlands län
bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
 
Gift med Maria Michelsdotter Martelleur  
v 1667 Finland; d 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
(Familjeöversikt för Marias far: Michel Martelleur)
 
Far: Jean Martelleur
f uppskattat 1600 Belgien,   (-) ;  
d 1660 Österlövsta, Uppsala län (-) ;  
bg 1660 Österlövsta, Uppsala län (-) ;  
 
Mor: NN Jean Martelleurs Hustru
d 1660 Österlövsta, Uppsala län (-) ;  
bg 1660 Österlövsta, Uppsala län
 
Michel Martelleur
d 1690 Älvkarleby, Uppsala län
 
Barn:
 
Maria Michelsdotter Martelleur  
v 1667 Finland; levde 1692 i Lummelunda, d 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Martelleur  
v 1671 Harg, Uppsala län, död 1697 i Tierp, Uppsala län, (enligt Daniel Stefansson).
 
Michel Martelleur  
d 1696 Lena, Uppsala län)
 
 
Claes Lucas/Lycka och Maria Martelleurs Barn:
 
1. Katarina Klasdotter Lycka Lucas  
v 1691 Lummelunda, Gotlands län
 
Gift med Hillebrand Kristiansson Möller.
f 1672 Lummelunda, Gotlands län; v 1691 Lummelunda, Gotlands län.
Föräldrar: Kristian Möller, d 1696 Lummelunda, Gotlands län. Ingrid Gudmundsdotter.
------------------------------------------------
 
2. Niklas Klasson Lycka Lucas  
v 1700 Sundborn, Dalarnas län.
 
Gift med Anna Eriksdotter  
f 1670 Sundborn, Dalarnas län; v 1700 Sundborn, Dalarnas län
 
Barn:
 
Niklas Niklasson
f 1700 Sundborn, Dalarnas län; dp 1700 Sundborn, Dalarnas län
 
Maria Niklasdotter
f 1701 Sundborn, Dalarnas län; dp 1701 Sundborn, Dalarnas län;  
 
Katarina Niklasdotter
f 1704 Sundborn, Dalarnas län; dp 1704 Sundborn, Dalarnas län
 
Klas Niklasson Lycka  
f 1706 Sundborn, Dalarnas län; dp 1706 Sundborn, Dalarnas län; v 1730 Sundborn, Dalarnas län; d 1743 Sundborn, Dalarnas län; bg 1743 Sundborn, Dalarnas län
 
Elisabet Niklasdotter
f 1710 Sundborn, Dalarnas län; dp 1710 Sundborn, Dalarnas län  
 
------------------
 
Klas Niklasson/Nilsson Lycka
f 1706 Sundborn, Dalarnas län
dp 1706 Sundborn, Dalarnas län
v 1730 Sundborn, Dalarnas län
d 1743 Sundborn, Dalarnas län
bg 1743 Sundborn, Dalarnas län
 
Gift med Brita Nilsdotter
f 1695 Sundborn, Dalarnas län; dp 1695 Sundborn, Dalarnas län; v 1730 Sundborn, Dalarnas län; d 1761 Sundborn, Dalarnas län; bg 1761 Sundborn, Dalarnas län
 
Barn:
 
1. Nils Lycka  
f 1731 Sundborn, Dalarnas län; dp 1731 Sundborn, Dalarnas län; d 1773 Sundborn, Dalarnas län; bg 1773 Sundborn, Dalarnas län
Gift med Katarina Danielsdotter
d 1778 Sundborn, Dalarnas län; bg 1778 Sundborn, Dalarnas län
Barn:
Daniel Nilsson Lycka  
f 1756 Sundborn, Dalarnas län; dp 1756 Sundborn, Dalarnas län; v 1781 Sundborn, Dalarnas län; d 1822 Sundborn, Dalarnas län; bg 1822 Sundborn, Dalarnas län
Gift med Brita Johansdotter
f 1761 Sundborn, Dalarnas län; v 1781 Sundborn, Dalarnas län; d 1823 Sundborn, Dalarnas län; bg 1823 Sundborn, Dalarnas län
Barn:
Johan Danielsson Lycka  
f 1782 Sundborn, Dalarnas län; d 1845 Sundborn, Dalarnas län  
Gift med Elisabet Andersdotter
f 1784 Sundborn, Dalarnas län; d 1853 Sundborn, Dalarnas län  
---
 
2. Lars Lycka
f 1734 Sundborn, Dalarnas län; dp 1734 Sundborn, Dalarnas län
 
3. Karl Lycka
f 1737 Sundborn, Dalarnas län; dp 1737 Sundborn, Dalarnas län
 
4. Elisabet Lycka
f 1740 Sundborn, Dalarnas län; dp 1740 Sundborn, Dalarnas län
 
----------------------------

[Jan Olsson]

Hej
 
Är verkligen Maria (död 1735) bror till Nicolas Lycka (1645-1690) enl ovan?
Nicolas Lycas dotter Catharina är 23 år enl Lummelunda Hfl 1695 (C:1, p 75)
i samma Hfl finns Maria Clasdotter Lycka 26 år g m Claes Mineur 29½ år (C:1, p 69)
 
kan hon inte vara dotter till Nicolas (1645-1690) och född ca 1669, döduppgiftens ålder är i så fall tilltagen med råge (81 år C:1, p 172).
 
Jan Olsson

[Inga-Lill Carlberg]

Här är mitt bidrag till släkten Lycka/Lucas, för det är väl samma namn? Från Vira bruk i Roslags-Kulla Uppland till Östergötland Ekeby och Västmanland Vedevåg tog sig Eric Lycka. Möjligen har de samband med Klas Klasson Lycka nämnd av Stefan Simander härovan?
Lorentz Lycka gift med Gertrud  (ev. Johansdotter)
Son Lorents (1714-1773)
Lorents Lycka f. 18 mars 1714 Roslags-Kulla (AB) d. 20 maj 1773
Roslags-Kulla C1:1 bild 187 (SVAR) A1:2 s. 37  
Gift 24 nov 1751 med Brita Wessman, f. 1723, dotter till Johan Jacobsson Wessman (Wassman) Roslagskulla
Barn:
Eric (1759-1827)
Johan (Jan f. 4 maj 1755  Roslags-Kulla (AB). Roslagskulla C1:3 bild 29
Caisa Maja f. 1757.
Anna Stina.
Brita f.  10 okt 1752  Roslags-Kulla (AB).
 
Eric Lycka f. 3 aug 1759 i Roslags-Kulla d. i Lindesberg Högstaboda den 26 jun 1827, liesmed, spiksmed.
Lindesberg A1b:5 Vedevågs bruk s. 109
F1a:5 bild 338
A1a:29 bild 34
Roslags-Kulla  A1:1 Vira s. 14 och 25
A1:2 s. 34 och 44
Ekeby A1:2 bild 35, mästerliesmed från Eskilstuna  1785
 
Den 10 sep 1786 gift i Ekeby med Ebba Charlotta Holmberg, f. 13 feb 1767 Ekeby Lokarp (E), d. 30 dec 1809 Lindesberg (T) Vedevåg och  dotter till Gabriel Holmberg och Anna Catharina Beckman i Ekeby (E).  Ekeby C:1
Barn:
Catharina Charlotta (Caisa Lotta) f. 24 aug 1787 i Ekeby  
Inga-Lill Carlberg

[Lars-Olov Eriksson]

Jag forskar inte om några valloner, eller smeder för den delen, men jag har haft annan anledning att besöka Bergskollegiets arkiv, varvid jag hittat uppgifter som kunde intressera någon och framförallt ge uppslag om en arbetsmetod för följandet av järnbruksfolk.
 
Den 12 oktober 1689 infinner sig Wilhelm Facht från Lummelunds bruk på Gotland i Bergskollegiet med önskan om att förpassa och till Lummelunds bruk medföra och anställa fyra pesoner som han överenskommit med och enligt egen utsago klarerat med deras tidigare patroner och husbönder. Kollegiet avkräver Facht en skriftlig försäkran om att inte på något sätt medverka till att dessa personer nu eller framgent ska lämna landet (”som förleden Sommars är skiedt”).  
[Bergskollegiet huvudarkiv AI:28 Protokoll  1689 pp866-869].
 
Wilhelm Facht avlämnar en sådan försäkran och namnger de aktuella personerna, nämligen ”Claes Lycke medh MesterSwennerne Ti[g]uan Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon”. [Bergskollegiet huvudarkiv E4:83 Inkomna skrivelser 1689 II p368].  
 
Assessorena verkar misstänksamma och ”Cammardrängen blef befalt att förnimma af Räntmästaren Schönberg, om Bruukzfolcket medh hans willia och samptyckie förafskiedade äro, och Fackten clarerat deras skulldh hoos honom.”  
 
När Facht avträtt fortsätter de att diskutera och beslutar att för säkerhets skull skicka ett brev till landshövdingen på Gotland med uppmaningen att Brukzfolcket på Gåttlandh intet må tillstädias resa utomlandz..  
[Bergskollegiet huvudarkiv BI:43 Registratur 1689 pp1384-1385].  
               
Uppgifterna om denne Claes Lycke överensstämmer ju väl med Clas Clasen Lychos dödsnotis 1690 [Lummelunda C:1 Dödde].
 
Ovan anges en Claes Claesson Mineur vara ”f ca 1687 /oklart var/”. Troligen var han född på den ort där Facht värvat fadern 1689. Jag känner alltså inte till denna ort och har ingen anledning att ta reda på den, men det skulle inte förvåna om det går att komma åt uppgiften. I Fachts försäkran står det nämligen: ”.warandes dhe fuller medh dheras förre Herres och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne.”  
 
Med förhoppningen att något korn av information kan vara nytt och nyttigt samt att någon känner sig stimulerad att ge sig in i Bergskollegiets arkiv. Det innehåller tusentals sidor per år !

[Stefan Simander]

Som vanligt stort TACK för dina uppgifter Lars-Olov! God Jul & Gott Nytt Forskarår önskas dig även, av släktforskar från ett mörkt, grönt, blött och blåsigt Gamla Uppsala!  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-12-22 02:09)

[Stefan Simander]

Jan Olsson undrar härovan om släktskapet emellan Maria Lycka och Nicolas/Clas/Claes/Klas Lycka//Lycas/Lucas utifrån åldersuppgiften i
 
d: 30 Apri dödde gl. Änckan wid Dammen, Maria, som war 81 åhr gl.
 
Detta har tydligen tolkats som Claes Mineurs änka Maria Lycka. Är det så? Om så är fallet är åldersuppgiften riktig?
 
---------------------
 
Utifrån Lars-Olov Erikssons inlägg:
 
Stig Geber 2000:  
Det har förekommit valloner på Gotland, bl.a. vid Lummelunds bruk. 1688 dog Noe Hybinette där och Toussen Gilljam arbetade där 1693 men återvände till Österby bruk.
Källa:  
 
Från samma sida, Astrid Lundström 2001:  
Jag har släktforskat och hittade en anmoder i Lundbjärs, Lummelunda på Gotland. Hennes namn var Anna Clasdotter, fadern Claes Claesson, född 1688 någonstans, var troligen son till Claes Mineur född 1665 augusti död 1712-13 Lummelunda han var nog ifrån Ferna bruk i Gunnilbo socken.
 
---
 
På Gotland Lummelunda slutet av 1600-talet fanns det ett Järnbruk vid namnet Lummelunda bruk.  
Där var valloner verksamma. Bland annat Claes Mineur och hans hustru Maria Claesdotter Lycka.  
Dom hade en son vid namnet Claes Claesson han stannade kvar på Gotland fick sen en dotter Anna(Annika) Claesdotter. Hon är min mm.mf.fm.  
Släkten Mineur hade också förbindelser med Lummelunda omkring 1660. Min släkt(en del av dom) på mammas sida lever fortfarande kvar där. Jag kontaktade Kjell Lindblom 1991 och fick ett vänligt brev tillbaks av honom.
 
 
 
----------------------------------------
 
Mons Vilhelm Facht
 
Källa: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1249494#POST12494 94  
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1248257#POST1248 257
 
---------
 
Mellan åren 1671-1684 arrenderades bruket av Vilhelm Facht och Mattias Trip. Facht drev bruket och levererade allt järn till Trip för försäljning. År 1672 fanns endast 11 personer anställda, men bruket tog snabbt fart och år 1673 fanns 48 personer anställda.  
Arbetsstyrkan bestod av svenskar, gutar och valloner. Malmen bör fortfarande ha hämtats från Utö. Troligtvis fick han en kort tid även malm från Roslagen, närmare bestämt från Vigelsbo gruva i Roslagen. Det gick ganska bra för bruket nu. I juli år 1674 avgick skeppet Den lilla Silverkronan från Visby med en last stångjärn vägandes 803 skeppund (ca 114 ton) med destination Amsterdam. Det var första gången gotländskt järn fraktades till Holland. År 1676 erövrade danskarna Gotland och höll det ockuperat under 3 år. De stoppade och beslagtog malmtillförseln varpå bruket stod stilla under dessa år (Erik B. Lundberg 1939).  
 
Mellan åren 1684-1689 drevs bruket av Gotlands mäktigaste Visbybo under 1600-talet, Holger Jönsson. Malmskutorna anlade då oftast Visby, varifrån frakten till Lummelunda blev kostsam. Skattetrycket var högt på bruket och efter några år sades arrendet upp (Lundberg 1939).  
 
Under alla dessa år stod Brita Neuman fortfarande som ägare av bruket. Eftersom hon stod i skuld till staten p.g.a. obetalda skatter stämdes hon år 1692. År 1694 utföll domen som fastställde hur mycket hon skulle betala. Eftersom några pengar aldrig betalades in konfiskerades Lummelunds bruk av staten. I samband med detta upprättade Gabriel Elephant en skatteläggningskarta år 1696 (figur 3 och 4) för att man skulle kunna göra en utvärdering av bruket. Detta är den första utförliga kartan som gjorts över området.  
 
Frågan var nu om det skulle utarrenderas eller säljas. Till slut utarrenderades bruket till Adam Helms som varit delaktig i Holger Jönssons tidigare affärer. Han köpte bruket år 1699 och gjorde en del bättringar och reparationer, bl.a. lät han bygga en ny hammare år 1702.  
Kol- och vattenbristen gjorde att bruket ändå gick sitt öde till mötes.  
 
År 1709 inkom en begäran från Helms till bergskollegiet att få bruket ödeförklarat. Vid Bender i Turkiet den 17 september år 1712 biföll Karl den 12:e ansökan från Helms, som därmed blev fri från alla vidare utgifter för bruket (Lundberg 1939).  
 
Källa: http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/nat ur-och-miljo/ovriga-publikationer/LummelundsbrukMIFOfas1.pdf  
 
Se även mitt inlägg  samt följande inlägg om Lummelunda bruk i Lummelunda-diskussionen.
 
--------------------------------------
 
Enl Domboken 1687. 8 mars:  
Hustru Anna Nilsdotter, arvtagare till Stora Norgårda i Väskinde…hennes man Claes Rasmusson Etebold… Hon i äktenskap är icke 15 år gammal….  
Domboken 1687, 6 nov:  
Angaf Bruukzförvaltaren H:r Willem Facht att Claes Etebols har med sin hustrus Samtycke sållt Stora Norgårdhe til Jacob St. Norgårde (hwars fullmächtig H:r Fachten är) och Jacob St. Norgardhe possiderat gården oklandrat nu snart i 28 åhr, och är på samma gårdh effter trenne laga opbudh fasta bewillat.  
 Fullmächtigen Joachin(Joakim) Reichen exciperade för Claes Etebols hustru och hennes Barn, att hustrun aldrig därtill consenterat uthan af sin Man därtill twingen, Pretenderar för hennes barn gården åtherlösa. H:r Wilhelm Facht exciperade, att dhe den Tijdhen woro ofödde …… Saaken emellan hustru Anna Nilsdotter och hennes barn……..  
 
Källa:  
--------------------------------------
 
1689 (Martebo AI:1)[OBS: Anteckningarna är förda fram till 1695]  
 
hussbon:  
Tomas Hansson 66  
13 oct. 88  
hust:  
Gertrudh Persd. 56  
 
Trinche Thomsd.(Trinke Tomasdotter), 25 (flyttar ifrån Lunds i grannsocknen Martebo)
 
nu hos 1691  
Wilhelm Facht [Lummelunds bruk]  
Källa:  
 
------------------
 
Vilhelm Facht finns ju kvar vid Lummelunda bruk åtminstone till 1698 enligt mantalslängden ovan.
 
Om det finns släktskap med följande vet jag inte, men det vet kanske Lars-Olov Eriksson?
 
Hans Facht. Död 1730 Othem (I).  
 Barn med Margaretha Henriksdotter Strithorst:  
 Sophia Margaretha Facht. Född 1674. Död 1719-01-21 Visby (I).  
 446 Johan Hansson Facht. Född 1676. Död 1729 Visby (I).  
 Cornelius Facht. Född 1676. Död 1717-11-26 Visby (I).  
 Mårten Hansson Facht. Född 1677 Väskinde (I). Död 1730-11-08 Visby  
 (I).  
 Maria Hansdotter Facht. Född 1680 Visby (I). Död 1762 Hall (I).  
 893 mf mm mm mf m  
 Margaretha Henriksdotter Strithorst. Far: 1786 Henrik Strithorst. Mor:  
 1787 Margaretha Schröder.  
 
Källa:  
 
------------------------
 
Om Wellam Fachts urprung ser jag nu att Lars-Olov frågar här i
 
Holland-diskussionen
och

[Stefan Simander]

Angående Räntmästaren Schönberg:
 
Nils Erdtman, adlad Schönberg (son av Boetius Benedicti, Tab. 1), född 1639 i Fågelås socken, Skaraborgs län. Hovkassör hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1672-1675 (At (So).). Kamrerare i bergskollegium 1674-10-22. Kunglig räntmästare 1682-12-09. Adlad jämte brodern 1683-06-04 (introducerad 1686 under nr 1052). Ledamot av kommerskommissionen 1688-01-28. Överdirektör vid stora sjötullen 1702-09-04. Kommerseråd 1711-10-28 (tillträde 1712-05-08). Avsked 1714-03-09. Död 1728-04-20 på Holmen (Ekensholm). Han ägde Björndammens och Stålboga bruk samt egendomarna Holmen (Ekensholm) i Dunkers socken, Södermanlands län, Mora och Johannisnäs i Dunkers socken, Södermanlands län. Gift 1678 med Anna Brita Brandberg i hennes 2:a gifte (gift 1:o med bergsrådmannen i Falun Erik Hansson Brander, död 1677, död 1713-03-00, dotter av direktören för vedkompaniet, råd- och handelsmannen Erik Persson och Malin Olofsdotter samt syster till överauditören Peter Brandberg, adlad Cederberg.  
 
Barn:  
Carl född 1679. Major. Död 1760. Se Tab. 3.  
Christina Magdalena, född 1680. Död 1735-06-14. Gift 1700-12-27 med vice landshövdingen Lars Carpelan, född 1664, död 1737.  
Hedvig Ulrika, till Johannisnäs. Döpt 1687-09-04 i Stockholm. Gift 1705-07-14 på Holmen med hovmarskalken Johan Eriksson Teet, född 1674, död 1752.

[Lars-Olov Eriksson]

(Detta inlägg skulle precis postas, när Discus slängde ut mig och inlägget. Jag brukar skriva i Word först men skrev nu spontant i meddelandefönstret. Nu får jag skriva ”kortare och tydligare” och hålla mig mera till ämnet).  
 
Min lilla bit passade tydligen in i ett större pussel. Hoppas att någon också lockas att ta tag i uppslaget. I kollegiernas samlingar finns det ”tonvis” med information. I sammanhanget kan såväl Bergs- som Kammar- och Kommerskollegierna beröras. Så det är en fascinerande värld. Inte minst är det spännande att se hur rörliga folk var inom en viss bransch. Hur bar sig Wilhelm Facht åt för att hitta dessa personer ? Han måste ha haft ett omfattande nätverk och känningar här och där. Bortsett från den insinuerade möjligheten att dra vidare österut - vad var det som lockade smeder m fl till Gotland ? Förutsättningarna för järnbruk måste ha varit mycket bättre på annat håll.  
 
Personerna ifråga verkar ju knyta an i den lokala Gotlandshistorien senare, ibland med fantasifulla namnförändringar. Wilhelm Facht tycks ha hållit sitt löfte, för de fyra drog inte vidare (är det förresten någon som känner till något fall av utvandring eller rentav försvinnande från Lummelunds bruk ?).  
 
Schönberg fick en vacker biografi som bakgrund. Placeringen i Kommerskollegium passar ju bra.  
 
Facht från Holland är en hypotes och så är det ju roligt med nya forskarmiljöer. Sagoberättarna Nyberg och Kinberg härleder släkten Facht till Livland utan minsta argument och naturligtvis utan källhänvisning. Under skånska kriget, i samband med att Nederländerna förklarade Sverige krig den 15 juni 1675, blev Wilhelm Facht väldigt skärrad och skrev en försäkran om att han var “en svensk man” (i motsats till kompanjonen Mattias Trip, som enligt Facht dock svurit sin trohet mot Sverige). Jag har inte funnit ett enda litet korn i Holland och kan naturligtvis inte bevisa att Nyberg et al har fel.

[Stefan Simander]

Återigen tack Lars-Olov!  
 
Jag har flera gånger råkat ut för samma fadäs, nämligen att skriva direkt i meddelandefönstret och sedan har något hänt som gjort att mitt låååånga uttänkta inlägg försvann!!!  Att skriva i Word är förstås att rekommendera alla, även o jag inte gör det just nu heller!  
 
Lycka till med alla dina djupgående forskningar av lösa trådar som förhoppningsvis spinns och vävs ihop till tydbara mer heltäckande sammanhang.
 
God Jul & Gott Nytt År Forskarbroder  
önskar
Den alltför snölösa och nedbäddade influensadrabbade Gamla Uppsala-

[Lars-Olov Eriksson]

Vid närmare eftertanke är det väl inte Schönbergs befattning som Räntemästare utan hans ägande av bruk, som föranleder hans roll i nämnda skeende, men han satt kanske i samma hus som kollegiet, så det var lätt för drängen att kila dit. Det står i Wilhelm Fachts brev att de blivit förpassade av sin herre och sina husbönder. Det var i så fall helt enkelt Schönberg som varit deras patron och som utfärdat passen. Om listan på Schönbergs bruk är fullständig, så skulle herrarna kunna vara att söka i Dunker fram till hösten 1689. Men Schönberg kan ju ha haft andra engagemang också och nämnda herrar kan ha bott i en grannsocken till bruksorten.

[Stefan Simander]

Ja, Lars-Olov, så tänker jag också.
 
Inte kan väl flyttningar till Finland räknas som utlandsäventyr vid den här tiden?
 
Vad gäller Clas Lycka(Claes Lucas), så följde han sin svärfar Michel Martelleur (se inlägg ovan) till Fiskars bruk i Finland 1667 och stannade där i två år till 1669. Han förekommer i ett hammartingsprotokoll i Svartå 22/2 1669.  
På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland.
 
Jag återkommer senare om vad mer som står om Clas Lycka i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 DEL II sidan 65.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-12-23 05:19)

[Lars-Olov Eriksson]

Det framgår av gubbarnas eftersnack att det är Kurland de oroar sig för. Det var ju inte svenskt utan ett eget hertigdöme, en feodalstat inom Polen-Litauen. I Peter Englunds Den oövervinnerlige finns ett kapitel om Kurland. Det leddes av en progressiv hertig med ambitioner på det industriella och koloniala området. Under Karl X:s krig lyckades han länge som nästan enda land i Nordeuropa hålla sig utanför. Industrin, bl a järnverk och hammarverk, utvecklades starkt med hjälp av utländska experter, ditlockade av hertigens generösa lönepolitik. 1658 anföll Sverige även Kurland under former som t o m samtiden upplevde som ojusta och hänsynslösa. Kurland ockuperades under en kort period men svenskarna fick annat att göra och tappade greppet. På den korta tiden hade man dock skövlat landet och skapat stor bitterhet, inte minst i hertigfamiljen. Nu 1689 fanns kanske en ovänskap kvar. Svenskarna ansågs på den tiden världsledande på många områden (utländsk teknologi+svensk organisation ?) och ett Kurland utan vänskapliga minnen kanske inte skydde några medel när det gällde att värva experter. Alltsammans mina amatörspekulationer. Faktum är dock att Sverige av kollegiet ansågs ha förlorat en del järnbruksexpertis till Kurland. Sedan har vi ju det enkla förhållandet att Kurland ligger lika nära Gotland som svenska fastlandet och det var ju utland.

[Stefan Simander]

Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 DEL II sidan 64-65:
 
Lucas
 
Det klart dominerande yrket bland släkten Lucas medlemmar under 1600-talet var räckare. Släkten spreds i hela Mellansverige under andra hälften av seklet. Jämför även släkterna le Chat och Lochette.
 
Tabell 1
 
Nicolas Lucas är anställd av Jacob de la Gardie vid Sigulskvarn (senare kallat Svanå bruk), Haraker (U) och 1639 i Högfors bruk, Västerfärnebo (U). Under åren 1640-1642 är han räckare vid Kvarnbacka bruk, Lindesbergs landsförsamling för att 1642-1652 vara i Hillebola och Åkerby bruk i Österlövsta. Vid Ullfors bruk i Tierp finns han 1654-1666. Året efter finns han vid Fiskars bruk i Finland, där han stannar åtminstone till 1672. I Sigulskvarn upptas tre personer i mantalet, av vilka en är hustrun. Hon heter Maria Bix.
 
Barn:
Hector (troligen) född ca 1630, vid Ullfors bruk, Tierp, Uppland 1654-1666, räckare, gift före 1654.
Johan (Tabell 2)
Clas (Tabell 5)
barn begr 1643 (i Österlövsta)
barn begr 1652 (i Österlövsta)
Lars, Lars Lycka en frantzos som ankom her i landet förleden 4 Septemb: ifrån Ullefårs bruk medh Attest att han sin och sin fadhers giäldh betalt hafver, träder nu fram och tillbiuder sigh willia blifva hammarsmed, dhet blifwer honom efterlåtitt, allena han innan ett halft åhrs förlopp förfärdigar sitt mesterstycke, hammarting vid Antskog bruk, Pojo socken, Finland 26/2 1667.
Johanna, död 1691 i Stockholm, gift med mjölnaren Anthoine Budry ca 1660.
 
---------------
 
(Antskog bruk presenteras på film (2:33)
---
http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=867&TYPE=HTML&LANG=SE
---
Antskog är Finlands nästäldsta järnbruk och äldsta brukssamhälle. Jacob Wolle (Wulff) från Åbo anlade järnbruket omkring år 1630 vid sjön Seljänala i åmynningen vid tre forsar. Där byggdes bl.a. en masugn, en hammarsmedja och ett gjuteri. I Antskog tillverkades järn och koppar fram till år 1880. Idag är Antskog ett livskraftigt litet samhälle med många sommargäster. http://www.visitraseborg.com/sv/fakta/bruken/86-antskog Se också utförligare hemsidor på finska http://www.antskog.fi/  
---
Holländaren Peter Thorwöste grundade Fiskars bruk sedan han av drottning Kristina fått privilegier att tillverka gjutna och smidda produkter med undantag för kanoner. Samma år fick han också tillstånd att anlägga en masugn och en stångjärnshammare i Fiskars. Redan ett par år tidigare hade Thorwöste övertagit bruket i det närbelägna Antskog.  
 
På 1600-talet blev Pojo socken ett centrum för järnframställning i Finland; år 1640 grundades Antskog bruk, bruket i Billnäs 1641 och sedan Fiskars år 1649. Inte långt därifrån fanns då redan såväl år 1616 grundade Svartå bruk som det år 1646 grundade bruket i Fagervik. Trots att den järnmalm som behövdes för produktionen i Fiskars fraktades från gruvan på Utö i Stockholms skärgård var det lönsamt att grunda järnbruk i Finland. I Pojo socken med omnejd fanns förutom outnyttjad vattenkraft också ansenliga skogsområden. Skogen var viktig för kolningen och sålunda kunde kronan spara på skogarna i Bergslagen. Dessutom fanns det en lämplig hamnplats i Skuru.
 
Merparten av stångjärnet fraktades som sådant från Fiskars tillbaka till huvudstaden Stockholm och såldes på Järntorget i Gamla stan, men av stångjärnet tillverkade man också spik, tråd, knivar, hackor och järnbeslagna hjul. Produktionen i Fiskars omfattade också gjutgods som grytor och stekpannor.
 
Den yrkeskunskap som järnframställningen krävde gick inte att uppbåda lokalt, så Thorwöste beviljades redan på 1640-talet tillstånd att värva specialutbildad arbetskraft både från Sverige och utlandet som exempelvis Tyskland och Nederländerna.
 
På 1700-talet vållade nödåren och stora ofreden stor skada också i Fiskars. I närbelägna Bollstad fanns ett ryskt civil- och militärförvaltningscentrum och 1713 plundrade och förstörde ryssarna bruken i Fiskars och Antskog. Fiskars bruk fick en ny ägare i och med att John Montgomerie övertog det år 1731. Han värvade ytterligare utländsk arbetskraft och på lönelistorna från den här tiden kan man finna namn som exempelvis Clas Pijra(Pira), Michel Gilliam och Jean Dardanell(Dandanell). År 1740 hade Fiskars 115 invånare.
 
Källa: http://www.fiskarsvillage.fi/sv/kultur/historia
 
Kontrakt på Fiskars bruk 1649.
---
Minst och äldst bland bruken i Pojo är Antskog som enligt uppgift anlades omkring år 1630 vid ån som mynnar ut i sjön Seljänala. Fram till 1880 pågick järn- och kopparproduktionen
Källa: http://www.visitsouthpointfinland.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=189%3Araseborg-antskog-bruk&catid=74%3Asevaerdheter-i-vaestra-nyland&Itemid=33&lang=sv
 
Bruksherrgården i Antskog
---
I Raseborg har vi fem bruk - Antskog, Billnäs, Fiskars, Svartå och Åminnefors. Det äldsta är Svartå bruk som grundades redan 1560. Tre bruk uppstod under följande århundrade, Antskog 1630, Billnäs 1641 och Fiskars 1649. Åminnefors anlades så sent som 1875.
Källa: http://www.visitraseborg.com/sv/fakta/bruken
---
Valloner och vallonsmide på 1700-talet. Se även Invandrarna och lokalsamhället  
Historiska aspekter på integrationen av invandrare i nordiska lokalsamhällen, 1998
---
Om vallonerna - Finlands vallonättlingar rf
 
----------------------------------------------
 
Tabell 2
 
 
Johan Lycka, son till Nicolas (tabell 1), döps 20/12 1640 i Lindesberg. Vid 15 års ålder börjar han som kolbärare i Ullfors 1655 och noteras där till 1660. Följande decennium är han inte återfunnen vid Upplandsbruken. Först 1671 dyker han upp vid Leufsta(Lövstabruk i Österlövsta socken) och finns omväxlande vid Åkerby 1676-1677 och 1680-1682, Hillebola 1678 och Leufsta 1679. Från 1691 fram till sin bortgång 1708 är han mer stadigvarande sysselsatt vid Leufsta. Prästen antecknar i dödboken:
d 29 Martij Begrofs en gl hammarsmed ifrån Löfsta Bruk Jean Lucka so född är uthi Tijerp fadern Colas Lucka och Modren hust:u Maria hafver hafft 2ne hustrur, med den förra levde han i 36 åhr och aflatt med henne 10 barn, huru många lefwa är owist, med d senare lefwatt i 8 åhr och död på sitt 75 ålders åhr.
Såväl födelsetid som födelseort är felaktiga. Ullfors bruk i Tierp anlades 1648-1650. Prästen hade väl hört att Johan arbetat där i unga år.
Första hustrun avlider 1697 i Österlövsta. LIa:1 (1592-1709) Bild 111 SVAR: Anno 1697 Kyrckioness inkompst Dlr öre. Jean Lucckas Hustru i L. B:k (tomt). Om uppgiften i dödboken om äktenskapets längd stämmer, har de gift sig omkring 1661. Sannolikt flyttar paret då från Tierp och bosätter sig någon annanstans. (Eller så flyttar han till den socken där den blivande hustrun bodde?)
Med andra hustrun ingår han äktenskap 1701. LIa:1 (1592-1709) Bild 118 SVAR: A:o 1701 Brudfolck och derass Föräringar. Jean Luccka Ibd = i Löfsta Bruk (tomt). Hon torde efterleva sin make.
 
Barn i 1. giftet:
Jakob, (tabell 3)
Clas, burskap som skoflickare i Stockholm 13/1 1703 (Register över borgare 1689-1750 på SSA)
barn född 1671 i Leufsta Bruk
barn född 1676 i Åkerby Bruk
barn född 1679 i Leufsta Bruk
Laurentz (tabell 4)
 
---
 
Tabell 3
 
Jacob Lycka, troligen son till Johan (tabell 2), figurerar i ett mål i Lövsta häradsrätt 16-17/6 1681:
Bleff hammarsmeden Jacob Lycka vidh Åkerby, för hvilken Herman Höijer swaradhe, pålagdt inom 14 dagars tidh, bethala til Karin Erichsdotter i Österänge, rästerande 16: daler kmt: på en koo, bekiändh, och ständig skuldh.
 
---
 
Tabell 4
 
Laurentz Lycka, son till Johan (tabell 2), döps i januari 1682 vid Åkerby bruk. Han gifter sig med Catharina Larsdotter 11/2 1706 i Österlövsta och blir båtsman vid Löten i Österlövsta med namnet Skärm.
 
Barn:  
Johan döpt 1/3 1707, död 28/7 1707
Johan döpt 24/6 1709, död 19/9 1709
Maria döpt 16/10 1715, död 24/11 1717
 
---
 
Tabell 5
 
Clas Lycka, son till Nicolas (tabell 1), är född ca 1645. Han gifter sig 1667 med Maria Michelsdotter Martelleur och är då i Ullfors, Uppland. Han medföljer sin svärfar till Fiskars bruk i Finland 1666(det ska väl stå 1667!?, se nedan!) och stannar två år, vilket framgår av hammartingsprotokollen.
 
Claes Lycka hammarsmeden upsäger sin tienst att willia förresa til Swärige, dett blef honom bewilliat allena at han betaler sin giäldh och afbidar 1/2 åhr efter hammarsmedz ordningen (hammarting vid Svartå 22/2 1669).
På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland, där han blir kvar till sin bortgång 1690.
Clas Clason Lycho, en berömligh hammarsmedh, war födher 1645 den 8 Febru:i uthi Löffstadh sochn och Hilbora bruch. (dvs. Hillebola bruk, Österlövsta socken, Uppland). Hans fadher N. Clas Lycho hammarsmedh Modheren Maria Bix. Anno 1667 kom han medh sin fadher till Fiskjar bruch i Finlandh, gifte dher sigh medh Maria Marteleur, haffver samman uthi 23 åhr afflat 10 barn, 4 söner och 6 döttrar. 1 son och 2 döttrar nu döda, kom hijt 1669 om hösten medh Bruchsförwaltaren herr Wilhelm Facht, hade goda Tienst... på een redeligh och konstige arbette. War en Mächta beskeligh man. Wart siuk dhen 5 April dhen 13 dit 1690 anammade herrens nattwardh och om natten klockan 11 afsomnade han. Åldern 45 åhr 2 Månadher 2 wekor. Wart medh gordh proces begraffwen andra Påskedagh dhen 21 April uthi Ostergravns Jordh, lika på kyrchegårdhen snedt mott Kyrchiodörrn.
Redan på Brukslängden 1683 anges han vara gammal och förlamad. Änkan beger sig 3/5 1691 e sina barn till fastlandet.
 
Barn:
Maria född ca 1669, död 30/4 1735 i Lummelunda, gift med Clas (troligen Lorentzson) Mineur.
Niclas(tabell 6)
Kathrina född ca 1672, gift med Hillebrand Christianson Möller 4/1 1691 i Lummelunda.
Lorens (tabell 7)
Lisabet utflyttad från Lummelunda 26/9 1690, inflyttad, åter utflyttad med modern 3/5 1691.
 
---
 
Tabell 6
Niclas Classon Lycka, (troligen) son till Clas (tabell 5), gifter sig 6/3 1699 i Sundborn med Anna Ericksdotter från Blixbo. Niclas blir mästersmed.
 
Barn:
Niclas född 17/1 1700, troligen död 1701.
Maria, född 29/1 1701, gift med Erik Johansson 23/10 1737 i Sundborn.
Catharina, född 19/1 1704
Claes, (1706-1743)
Elisabeth, född 13/8 1710
 
---
 
Tabell 7
Lorens Lycka, son till Clas (tabell 5), gifter sig med Gertrud Johansdotter Lind 25/7 1704 i Roslagskulla. Laurentz slutar sina dagar i Roslagskulla 10/4 1739 som klingsmedsmästare vid Vira bruk. När änkan avlider 6/10 1749 uppges hon vara född 28/9 1675 i Vira och ha haft 10 barn i sitt äktenskap.
 
Barn:  
Maria, född 14/3 1705.
Johan, född 28/9 1706.
Clas, (1708-1739)
Catharina, född 24/3 1710, död 25/12 1770.
Laurentz, född 8/1 1712.
Lourentz, (1714-1773)
Johan, (1717-1776)
Christina, född 6/1 1720, död 4/9 1793, gift med Hans Kiellberg 9/11 1740 i Roslagskulla.
Jakob, (1722-)
 
-----
 
Tabell 8
 
Clas Lycka finns 1642 i Kvarnbacka enligt mantal tillsammans med Nicolaus Lucas (tabell 1). Första tanken är att det rör sig om en dubbelskrivning. Men på ett kvitto daterat 4/8 1662 och undertecknat av Klas Lycka och Daniel Biaiar talas om dessa hammarsmedher vidh Skipsta bruk (samlingen Bergverk volym 47) (Skeppsta bruk, Gåsinge socken, Gnesta kommun, Södermanland).
I samma handling finns också ett brev skrivet i Gripsholm i oktober 1662, vari sägs att hammarsmederna Klaas Lycka och Daniel Baiar ha av egen vilja följt Pål Arendt. Vid denna tid är Nicolaus Lucas fast knuten till Ullfors bruk i norra Uppland, varför det bör vara två skilda individer även i Kvarnbacka 1642.
Under åren 1673-1675 befinner han sig i Leufsta bruk, 1678-1679 i Skebo bruk och från 1682 vid Söderfors. Omkring 1685 flyttar ha till Iggesunds bruk i Njutånger. Han är räckare.
 
---
 
Tabell 9
 
Johan Lycka är troligen son till Clas (tabell . Det finns tills vidare ingen annan tänkbar kandidat till faderskapet, eftersom Nicolas (tabell 1) redan har en son Johan till vuxen ålder.
Johan gifter sig 1660 i Älvkarleby och blir var vid bruket till 1672. Året efter arbetar han vid Axmars bruk. Han är hammarsmed. Enligt Västerfärnebo mantalslängd 1678 finns i socknen en Johan Lyckia, räckiare på Högfors, som torde vara samma person.
En brasklapp måste lämnas. Man kan inte helt utesluta möjligheten, att denne Johan är identisk med Johan (tabell 2). Förutsättningen är dock att det barn, som föds 1671 i Österlövsta har Clas (tabell till far och inte Johan (tabell 2) och att prästen således har skrivit fel i födelseboken.
 
Barn:
barn dött 1662 i Älvkarleby.
 
-----
 
Tabell 10
 
Mikael Lycka skrivs in 25/4 1699 vid Skomakarämbetet i Stockholm för att gå i lära tre år hos skomakaren Clas Hagen (SSA).
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-12-24 06:30)

[Lars-Olov Eriksson]

Stefan,
 
Om du inhämtat texten rätt, så finns det mycket att korrigera i boken. Se mina anmärkningar och slutsatser om Claes Lycka nedan (petitesser såväl som horrörer medtagna).
 
”På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland, där han blir kvar till sin bortgång 1690.”-> .1689... Lummelunds bruk...[Uppenbart enligt bergskollegiets dokument - se diskussionen ovan, se även nedan]
 
Excerperingen lämnar väl en del övrigt att önska:
”berömeligh”-> berömligh  
”Febru:i”-> Febru:
”Löffstadh”-> Löffstadh sochn
”Hans fadher N.(M. dvs. Mäster?)”-> Hans fadher N.(Nomen)
”gifte der sigh medh”-> gifftadhe sigh medh
”haffwer samman uthi 23 åhr”-> leffde samman uthi 23 åhr
”kom hijt”-> kom hijdt
”1669 om hösten medh Bruchsförwaltaren herr Wilhelm Facht”->.1689.
[Det står ju 1689 i dödsnotisen och det var ju då det hände enligt handlingarna i Bergskollegiet. Facht kom f ö inte till Lummelunda förrän 1672]  
”hade goda Tienst...”-> hade goda Testimonia (betyg)
”War en Mächta beskeligh man”-> War en wacher beskeligh man
”herrens nattwardh”-> Herrans Nattwardh  
”afsomnade han”-> affsomnade han
”Äldern”->åldern
”2 wekor”->2 weckor
”gordh proces”-> goodh proceß
” begraffwen”-> begraffuen
”April”->Aprill
” uthi Ostergravns Jordh, lika på kyrchegårdhen”-> uthi Österqwarns Iordhstella på Kyrchegårdhen [Jag vet inte om man kunde säga Österqwarn i stället för Översteqwarn, men det står så ! Kanske prästen var lite ordblind ?]  
”snedt mott Kyrchiodörrn”-> Inn imott Kyrchiodörren  
 
”Redan på Brukslängden 1683 anges han vara gammal och förlamad.”  
[Ett tolkningsfel måste ju föreligga - han var inte där och han var f ö då bara 38 år gammal. Den som är ”gammal och förlahmadt” i denna längd är en annan Claes Claesson, nämligen Claes Claesson Bäjer, ”Claes Kåhlare”, född 1585 och död 1692. Han var ju rätt gammal redan 1683 (88 år !). Någon Claes hammarsmed eller Claes Claesson Lycho finns mycket riktigt inte heller i längden].
 
Hjälp, varje bok jag tar i.. Hur kan man skriva böcker och inte kunna läsa innantill ?
 
Nu ligger det alltså ett litet intressant forskningsuppdrag och väntar på några hammarsmedsättlingar - att fylla två decennier av Claes Lyckas liv med innehåll och kanske hitta en eller annan hans födelse av barn !
 
Jösses, nu är jag smedsforskare också !
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2013-12-23 17:48)

[Stefan Simander]

Nu var det min (o-)tur att få ett långt inlägg raderat!!! Skriver därför om det i Word! Tyvärr försvinner all kursivering vid inklistringen här!)
 
”På hösten 1669 anländer han till Lummelunda bruk på Gotland, där han blir kvar till sin bortgång 1690.”-> …1689... Lummelunds bruk...[Uppenbart enligt bergskollegiets dokument - se diskussionen ovan, se även nedan] (Min kommentar: Det skiljer 20 år emellan Lindbloms bok och dina uppgifter ur Bergskollegiets dokument, samt inte minst dödsnotisen ser jag nu vid genomläsning!!!)
 
Excerperingen lämnar väl en del övrigt att önska:  
”berömeligh”-> berömligh (Min kommentar: Mitt avskriftsfel! Ursäkta!)
”Febru:i”-> Febru: (Min kommentar: Det senare är rätt, efter koll i dödsnotisen!)
”Löffstadh”-> Löffstadh sochn (Min kommentar: Min miss!)
”Hans fadher N.(M. dvs. Mäster?)”-> Hans fadher N.(Nomen) (Min kommentar: Min felaktiga gissning, utan att ha läst originalet. Jag har ändrat detta!)
”gifte der sigh medh”-> gifftadhe sigh medh (Min kommentar: Det står i Lindbloms bok ”gifte dher sigh medh”, så jag missade ett h i min avskrift! Jag läser i dödboen att det står ”I Finlandh, giffta-dhe sigh medh”, eftersom det är ett bindestreckstecken där.)
”haffwer samman uthi 23 åhr”-> leffde samman uthi 23 åhr (Min kommentar: I Lindbloms bok står ”haffver”, jag råkade skriva w där, men det ska förstås stå ”leffde”!)
”kom hijt”-> kom hijdt (Min kommentar: Rättelse följer!)
”1669 om hösten medh Bruchsförwaltaren herr Wilhelm Facht”->…1689… (RÄTT!!! Men ”Bruchsförwataren” och ”Herr Wihhelm” står det!)
[Det står ju 1689 i dödsnotisen och det var ju då det hände enligt handlingarna i Bergskollegiet. Facht kom f ö inte till Lummelunda förrän 1672] (Min kommentar: Tack för den upplysningen!)
”hade goda Tienst...”-> hade goda Testimonia (betyg) (Min kommentar: Det står ”Testjnonia” eller möjligen ”Testjmonia”, men avser förstås ”Testimonia”.)
”War en Mächta beskeligh man”-> War en wacher beskeligh man (Min kommentar: Rätt! Men bör väl läsas ”Man”?)
”herrens nattwardh”-> Herrans Nattwardh (Min kommentar: ”Herrans Natwardh”)
”afsomnade han”-> affsomnade han (Min kommentar: Rätt!)
”Äldern”->åldern (Min kommentar: Mitt felslag! I Lindbloms bok står ”Åldern”. I dödboken står det ”Åldhern 45 Åhr 2 Månadher 2 Wekor”, möjligen kan det stå ”åldhern 45 åhr 2 Månadher 2 Wekor”.)
”2 wekor”->2 weckor (Min kommentar: Jag läser ”2 Wekor”!)
”gordh proces”-> goodh proceß (Min kommentar: ”goedh proces”)
” begraffwen”-> begraffuen (Min kommentar: ”begraffwin”!)
”April”->Aprill (Min kommentar: Rätt!)
” uthi Ostergravns Jordh, lika på kyrchegårdhen”-> uthi Österqwarns Iordhstella på Kyrchegårdhen [Jag vet inte om man kunde säga Österqwarn i stället för Översteqwarn, men det står så ! Kanske prästen var lite ordblind ?] (Min kommentar: Det verkar stå ”Osterqvarns Jordstella på Kyrchegårdhen”, eller ”Offerqwarn” eller ”Offre” men avser förstås Öfwersteqwarn.)
”snedt mott Kyrchiodörrn”-> Inn imott Kyrchiodörren (Min kommentar: ”Inn”, ”Jnn”, ”Ini”, ”Inii” eller ”Ind” ” imott Kyrchiodörren”.)
 
”Redan på Brukslängden 1683 anges han vara gammal och förlamad.”  
[Ett tolkningsfel måste ju föreligga - han var inte där och han var f ö då bara 38 år gammal. Den som är ”gammal och förlahmadt” i denna längd är en annan Claes Claesson, nämligen Claes Claesson Bäjer, ”Claes Kåhlare”, född 1585 och död 1692. Han var ju rätt gammal redan 1683 (88 år !). Någon Claes hammarsmed eller Claes Claesson Lycho finns mycket riktigt inte heller i längden]. (Min kommentar: Rätt! Men han föddes förstås inte 1585 , utan (1594-)1595, om åldersuppgiften i dödboken stämmer att han dog 97 1/2 år gammal den 22 juni 1692 och han var 88 år 1683!)  
 
Hjälp, varje bok jag tar i…. Hur kan man skriva böcker och inte kunna läsa innantill ? (Min kommentar: Nog kan jag läsa och skriva med för den delen, men mina avskriftsfel är ändå mina, om så gjorda under sjukliga förhållanden! Om det är Lindblom du menar, så kan vi alla såväl läsa som skriva fel och skulle sådan perfektion krävas, så skulle väl inte mycket bliva skrivet heller! Det är bättre att våga skriva och göra fel, än att inte våga skriva alls! Med detta sagt, så är det självklart olyckligt med misstag och felaktigheter! Desto bättre när dessa blir rättade. Ett stort tack för detta smedsforskareengagemang, som väl är ett lysande undantag är jag rädd! Men inte ens alla rättelser blev ju rätt, så det är inte så lätt! Bättre med givande och tagande samarbete än motarbete!)
 
Nu ligger det alltså ett litet intressant forskningsuppdrag och väntar på några hammarsmedsättlingar - att fylla två decennier av Claes Lyckas liv med innehåll och kanske hitta en eller annan hans födelse av barn ! (Min kommentar: Ja, visst är det så! Men detta är inte alls min släkt, vad jag vet ännu i alla fall, så det får andra forska på! Jag tycker ändå att det är roligt med valloner och bruksfolk, inte minst på Gotland och vid Lummelunda. De har anknytning till Uppland, andra delar av Sverige, Belgien, Frankrike, Holland, Tyskland och nu också Finland!)  
 
Jösses, nu är jag smedsforskare också ! (Min kommentar: Välkommen i klubben! Men du har väl mer än fullt upp ändå?)
 
Dags att sova lite.....
 
God Julaftonsmorgon!  
önskar
Gamla Uppsala-

[Stefan Simander]

Texten bör sålunda lyda:
 
Clas Clason Lycho, en berömligh hammarsmedh, war födher 1645 den 8 Febru: uthi Löffstadh sochn och Hilbora bruch. (dvs. Hillebola bruk, Österlövsta socken, Uppland). Hans fadher N. Clas Lycho hammarsmedh Modheren Maria Bix. Anno 1667 kom han medh sin fadher till Fiskjar bruch I Finlandh, gifftadhe sigh medh Maria Marteleur, leffde samman uthi 23 åhr afflat 10 barn, 4 söner och 6 döttrar. 1 son och 2 döttrar nu döda, kom hijdt 1669 om hösten medh Bruchsförwataren Herr Wilhelm Facht, hade goda Testjmonia på een redeligh och konstige arbette. War en wacher beskeligh Man. Wart siuk dhen 5 April dhen 13 dit 1690 anammade Herrans Natwardh och om natten klockan 11 affsomnade han. Åldern 45 Åhr 2 Månadher 2 Wekor. Wart medh goedh proces begraffwin Andra Påskedagh dhen 21 Aprill uthi Offw qvarns Jordhstella på Kyrchegårdhen Inn imott Kyrchiodörrn.

[Lars-Olov Eriksson]

Jag är ledsen att jag missade målet med en del skott. Den siste jag skulle vilja såra vore du, Stefan ! På julaftons morgon dessutom. Men jag sköt mig ju i foten med 1585, det bjuder jag på (men så ger jag ju inte ut böcker heller ;-)). Men felen i boken är ju grava. Jag har tillbringat en tid med Nyberg, Kinberg, Steffen m fl och är så less på alla dessa pompösa sagoberättare - därav strängheten.
 
(Släktforskare verkar aldrig sova. När j a g går till sängs, då sätter andra igång. 03:30 fick jag ett långt mejl från en holländare).

[Stefan Simander]

Tack Lars-Olov! God fortsättning på firande och forskning! Meddela gärna mer av dina fina fynd, då du dyker på dem.  
Ännu hinner man så här i ottan till den före detta ärkebiskopskyrkan här i Gamla Uppsala där sambon Ingela är sångfågel kl 7.  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-12-25 06:40)

[Stefan Simander]

Österlövsta
Kyrkoarkivalier 1636-93 i Uppsala landsarkiv: kyrkoräkenskaper L I:1 finns
från och med 1592 och dopbok C:1 från och med 1661.
Vigslar
1660
Johan Lucas, Älvkarleby
 
Dop
1671
Johan Lucas barn, Lövstabruk
1673
Clas Lucas barn, Lövstabruk
1675
Clas Lucas barn, Lövstabruk
1676
Johan Lucas barn, Åkerby
1679
Johan Lucas barn, Lövstabruk
1682
Johan Lucas son Lorens, Åkerby
 
Begravningar
1643
Nicolas Lucas barn, Hillebola
1652
Clas Lucas dotter
1674
Clas Lucas barn, Lövstabruk
 
---
 
Ullfors bruk
 
Vid Ullfors bruk fanns 42 mantalsskrivna 1655 varav en tredjedel hörde till
vallonerna:
 
Smides- och hyttpersonal
Douhan, Dubois, Lucas, Martelleur
 
Kolar- och skogshuggarpersonal samt körare
Lucas
 
Denna tredjedel utgjorde en försvinnande liten del av Tierps 491
mantalsskrivna.287 Dessutom torde bruksägaren, som inte var någon större
jordägare i Tierp, ha saknat mera betydande inflytande i församlingen.
Under de få åren från brukets anläggande 1648 fram till religionsplakatet
1655 lämnar vallonerna inte några spår i det bevarade kyrkliga materialet.
De flesta av vallonerna hade flyttat till Ullfors från Åkerby bruk. Det kan
också förklara att inte några vuxna valloner nämns bland dem som avlidit
vid Åkerby bruk - många hade ju flyttat över till Ullfors.288.
 
287 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder, s. 912. RA.
288 Ett undantag var dock smältaren Johan Dubois som tydligen flyttat in från Forsmark. Detta
framgår av att det är en son till honom som i Forsmark lämnade kalvinismen 1695. Se
avsnittet om konversioner i kap. 5.
 
------------
Vallonernas bröllop, dop och begravningar
Under de här åren nämns endast tre brudpar med anknytning till de två
bruken: år 1660 Johan Lucas från Älvkarleby, vilken hade växt upp vid
Hillebola och Åkerby, år 1661 hjulmakaren Martin Robert vid Åkerby och
följande år Nicolas Gelotte vid Åkerby, som gifte sig med vallonen Catlin
Nonnet, vars föräldrar flyttat till Hillebola efter att tidigare ha varit
verksamma vid Österbybruk.
------------
Älvkarlebybruken
I Älvkarleby församling grundades 1659-1664 de tre bruken Ön (Älvkarleö),
Hyttön och Harnäs av Claes Depken och David Leijel. Kronan förpantade
skog och största delen av Älvkarleby socken till de två bruksidkarna för att
gynna verksamheten.393 Claes Depken var son till en borgare i Västerås och -
trots sitt tyska efternamn - svensk. Depken innehade olika ämbetsmannabefattningar
inom bergskollegiets område. Leijel däremot hade som sjuttonåring 1638 tillsammans  
med två bröder flyttat till Sverige från Aberbroth och i Skottland.  
Han och bröderna verkade som handelsmän i Stockholm.394 Han hör således till  
gruppen skottar som var verksamma inom bergshanteringen.
 
Älvkarleby församling avsöndrades 1641 - stadfäst 1645 - från
moderförsamlingen Tierp och blev eget pastorat. När bruken anlades och
vallonerna flyttade in var Olaus Martini Hedsinius kyrkoherde i
Älvkarleby.395 I domkapitlets protokoll och handlingar saknas uppgifter om
att denne skulle ha agerat mot främmande trosbekännare i församlingen och
inte heller nämns vallonerna fram till 1667 i domkapitlets handlingar från
församlingen. Den senmedeltida kyrkan anpassades inte heller till att
befolkningen i församlingen ökat genom brukens anläggning.
 
Här fanns redan från brukets grundläggande flera vallonfamiljer. En
kanske överraskande uppgift är att hammarsmeden Bastian Clement 1661
och smältaren Jacob François 1667 flyttade hit från Kengis bruk i
Norrbotten.396 Redan tidigt förekom alltså en flyttning mellan olika delar av
landet, t.o.m. mellan Kengis och Älvkarleby. Kengis bruks ägare, bröderna
-----------
390 Thomas Goffin flyttade senare till Västlands bruk. Sonen Jacob bor huvudsakligen vid
Vattholma bruk t.o.m. 1690. Lindblom 1989, s. 240-241.
391 Kilström 1994.
392 Norberg 1967.
393 Sandén 1960, s. 42-44, 59-61, 68-70, 72-73, 93. I det följande kommer bruken att kallas
”Älvkarlebybruken” eftersom de hade samma ägare och ligger nära varandra. Älvkarleby var
f.ö. vid den här tiden känt för sitt laxfiske.
394 Kromnow 1945. Sandén 1960, s. 57-59. Gillingstam 1979.
395 Fant & Låstbom 1842, s. 326-328; 1845, s. 170-171.
396 Lindblom 1989, s. 125, 210. Jfr uppgiften om Johan Guillaume från Forsmark och dennes
tjänstgöring i Svappavaara.
 
Sidan 80
 
---
 
Momma, hade värvat valloner från andra delar av landet vid brukets
grundläggning på 1650-talet.397 Efter några år flyttade således en del av dessa
valloner tillbaka till Uppland där de tidigare bott.
 
En genomgång av kyrkoräkenskaperna för Älvkarleby 398 visar att valloner
redan tidigt inlemmades i den kyrkliga aktiviteten. Hammarsmeden Clement
lämnade 1661 en testamentsgåva efter ett barn. Detta får ses mot bakgrund
av att flertalet valloner redan vistats upp till 30 år på olika platser i Sverige.
Nyssnämnde hammarsmed hade före tiden i Kengis tydligen bott både i
Östergötland och Uppland efter det hans familj flyttat in 1625 från Spanska
Nederländerna.399 Vid sidan av Bastian Clement påträffas i
kyrkoräkenskaperna vallonerna Johan Lycka (Lucas), Daniel Bayard och
Michel Oudart. De hörde samtliga till smides- och hyttpersonalen. Däremot
saknas Jacob François bland givarna.
 
Bayard och Lycka 400 hörde tydligen till en annan kategori valloner än de
vars religiösa assimilation kan antas ha försenats eftersom de bodde vid
Lövstabruk eller Österbybruk. Mästersmältaren Michel Oudart däremot har
som tidigare nämnts den bakgrunden men hör samtidigt till dem som redan
tidigt nämns i Österlövsta kyrkoräkenskaper.
 
Om vallonerna här indelas i två grupper - nämnda och onämnda i
räkenskaperna - så visar det sig att den förra gruppen är mindre än den
senare eftersom åtminstone ytterligare nio vallonfamiljer fanns vid
Älvkarlebyverken. Dessa nyinflyttade valloner torde alltså ännu endast ha
påbörjat en religiös assimilation i Älvkarleby församling. En av dem var
Jacob François, som eventuellt hörde till en religiöst sent assimilerad familj i
Gimo. Ett annat exempel är Jean Dandenel, bosatt här vid 1660-talets
början.401 Om dessa valloner dessutom hade förbindelser med reformerta
pastorer och erbjöds skolundervisning har materialet inte givit något svar
på.402
 
------------
397 Corin 1949, s. 226.
398 Älvkarleby kyrkoarkiv L I:1. ULA.
399 Lindblom 1989, s. 124-125.
400 Mästersmältaren Daniel Bayard hade tidigare varit verksam bl.a. i Fellingsbro och
Godegård. Han nämns 1662 tillsammans med hammarsmeden Johan Lyckas far Clas Lycka
(Lucas) vid Skeppsta i Södermanland. Lindblom 1990, s. 62.
401 Han benämns kalvinist när han 1690 flyttade till Valla bruk i By socken i Dalarna. Kilbom
1958, s. 290-292.
402 Jfr Sandén 1937.
 
------------------------
 
Från Lemmens-bruken kom Lucas från Ullfors.
------------------------
 
Vallonernas begravningar
Vad slutligen begravningar beträffar ger en analys av testamentsgåvorna i
Österlövsta 1668-93 följande bild. En enda gång nämns här att den avlidne
var reformert: när skrivaren Louis Bevy avled 1674 antecknas ”av reform.
calvinsk”. Han var troligen son till Philip Bevy och Margareta Martinel
och alltså ännu inte religiöst assimilerad. En främmande konfession hindrade
alltså inte begravning i Österlövsta församling. Hans sociala ställning vid
bruket torde förklara att testamentsgåvan vid hans begravning är den näst
största det året. Louis Bevy hörde till en av de sex vallonfamiljer som visat
sig tidigt komma i kontakt med Österlövsta församling. Det är därför inte
förvånande att de också fortsättningsvis ofta nämns i samband med
begravningar. Nu nämns även familjen de Nis vid fem tillfällen.
 
Av de sex familjer som flyttat in 1656-67 nämns kolarfamiljen le Maigre,
byggmästarfamiljen Gille, hjulmakarfamiljen Hubinet, lodstöpar- och
grytgjutarfamiljen le Clerc, körarfamiljen Willmot och kolarfamiljen Pagard.
Däremot nämns endast få familjer som anlänt till bruket efter 1667: hela sex
gånger smedsfamiljen Pousette och därtill vid enstaka tillfällen
smedsfamiljerna Lucas, Mineur och Poncelet. Förklaringen till det torde vara
att de hörde till den yngre generationen vid bruket.
 
Vilka valloner vid Lövstabruk nämns inte i Österlövstas
kyrkoräkenskaper och dopbok?
Enligt kyrkoherde Leufstadius fanns det 1668 ännu 40 eller 50 valloner,
unga och gamla, som fortsatte sin främmande religionsutövning. Två av de
valloner som nämns i mantalslängden 1672 förekommer varken i
kyrkoräkenskaperna eller dopboken: räckarmästarna Petter Thon (Anthoine)
och Jean Baudou. De bodde endast tillfälligt vid Lövstabruk och hörde till
familjer som sent assimilerades religiöst.458 Ett antal familjer nämns endast
vid enstaka tillfällen: Bossard, le Clerc, Lucas, Mineur, le Main, Oudart och
Poncelet. De 40-50 valloner som räknades som främmande trosbekännare
torde alltså främst sökas bland de familjer som sällan eller inte alls nämns i
det kyrkliga materialet.
-------------------------
 
Bruken Harg och Bennebol
Riksamiralen Gustaf Otto Stenbock anlade 1668 genom sin förvaltare Isak
Mackey Hargs bruk. Mackey arrenderade därefter bruket av Stenbock.567
Harg ligger några kilometer sydost om Östhammar vid Hargsviken.
Bennebol i Bladåker anlades 1676 av riksamiralen Stenbock och följde
Hargs öden.568 År 1694 fanns inte några valloner mantalsskrivna vid
Bennebol. Redan från Hargs bruks grundläggande anställde däremot
riksamiralen Stenbock valloner till dess drift. De rekryterades åtminstone
från Lövstabruk och Gimo.569 Av de 29 namn som uppräknas i
mantalslängden 1672 var sju valloner: masmästaren Claes Dandenel,
mästersmältaren Amon Hubinet, mästerräckaren Bertram Sporon,
smältargesällen Mårten Bevy, räckardrängen Philip Pousette samt
smältardrängarna Mathias Lucas och Johan Martelleur.570 I 1694 års
mantalslängd finns 32 valloner av brukets nu 105 mantalsskrivna. Lucas,
Martelleur och Pousette saknades nu, i stället nämns Anton François.571
Även om bruket alltså avsevärt expanderat utgjorde vallonerna fortsatt en
knapp tredjedel.
 
---------------------------------------------------------------------------
 
Lucas
 
Räckaren Nicolas Lucas flyttade
1633 in till Sverige. (Norrköpingslistan)
 
1655: Ullfors 4 635
 
1672: Lövsta 2, Älvkarleby 2
 
1694: -
 
635 Även en Johan Lucas bodde vid
Ullfors bruk. Det går tyvärr inte att ange
hur många hans familj omfattade
eftersom mantalslängden är defekt.
 
Bilaga 1.
Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag
Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i
Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop
uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer
efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren,
Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632
Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och
Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller
vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings
journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet.
Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade
valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns
idag.633 En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av
Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i
Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns.
 
Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot
1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast
1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i
det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar,
pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan
därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som
förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner
som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några
valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655
års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat
identifieras.
----------------
631 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv.
Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA.
632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992.
633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15.
634 Lindblom 1992, s. 165-174.
 
Mer uppgifter om denna släkt finns i  
 
Källan:
 
Tore Hållander
Vägen in i sockenkyrkan
De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693  
1999, digitalt 2002
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf

[Kjell Lindblom]

Hej Lars-Olov och Stefan!
 
Jag har med stort intresse följt era inlägg om Clas Classon Lucas och hans vistelse vid Lummelunda bruk på Gotland. Och kan så här med facit i hand konstatera mitt fatala misstag, att läsa 1669 i stället för 1689 i personalieberättelsen efter den berömlige hammarsmeden.
Min avskrift ur dödboken gjordes från mikrokort på 90-talet, kort som säkert inte var av bästa kvalité. När jag nu kan förstora texten av samma dokument i ArkivDigital, ser jag tydligt hur lätt det är att tolka den upptill öppna åttan som en sexa.
 
 Som en följd av detta blev Clas Classon av mig placerad vid Lummelunda bruk två decennier i förväg och även identifierad med den gamle och förlamade Clas Classon, som finns med på brukslängden från 3/5 1683. Jag borde ha förstått, att uppgiften avsåg Clas Classon Beijer, men man kan ju inte alltid ha alla tänkbara alternativ i bakhuvudet. Denne Clas Classon Beijer finns förresten med som tabell 4 under släkten Bevi i bokens första del sid 44. Jag minns, att jag på 70-talet resonerade med Erik Appelgren om denne Clas Classon verkligen hörde till släkten Bevi, Beijer låter mer tyskt i mina öron. Appelgren trodde dock, att namnet kom av Baivir (från Bayern, Bayrare) och kunde försvenskas till både Beijer och Bevi. Detta som parentes.
Era bidrag till rättelser kommer så småningom att hamna på min hemsida http://web.comhem.se/kjelltan/ där jag har en länk till just Rättelser avseende N V. För bokens första del finns de redan där, så att de som köpt boken lätt ska kunna kopiera och skriva ut valfria delar avseende den egna släkten eller samtliga. I sinom tid kommer även kompletteringar att publiceras den vägen. Detta om faktafel.
 
 Jag vill även något kommentera ert resonemang om transskribering eller med det finare ordet excerpering (systematiskt utdrag ur en skrift). Själv är jag mest intresserad av det genealogiska innehållet i de dokument jag läser och ser det inte som särskilt allvarligt, om jag läser ”haft” eller ”hafft” eller om bokstaven är ett v eller w, så länge textens innehåll blir förståeligt. Om jag arbetat på att få alla texter perfekta, så hade det nog inte blivit några böcker, som Stefan mycket riktigt insett!
 
 Precis som ni har jag forskat i närmare femtio års tid och läsförmågan har gått från usel på nybörjarstadiet till riktigt bra på ålderns höst. Säkert samma för er. De excerperingar som tagits med i boken, de är ganska många, kan alltså härröra från olika perioder och ha skiftande kvalité. Jag tycker till och med att det är bra, om det kan trigga någon att förbättra texten.
Samtidigt har jag med tiden fått en viss förståelse för prästernas svårigheter att vid upplägg av den nya husförhörslängden kunna läsa alla handskrivna siffror i den gamla längden korrekt. I vår tid tillkommer alla korrekturfel, tryckfel, felaktiga tangentbordsnedslag etc. Stefan, jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden, när jag läste din rättade slutversion av Clas Classon Lychos dödsruna i inlägget från julaftons morgon kl 06:36 och konstaterade att det där förargliga årtalet 1669 fortfarande hängde med! Men du är förlåten, man bör inte arbeta med influensa i kroppen nattetid.
 
 Lars-Olov, du skriver att du inte har gett ut några böcker. Det beklagar jag, för du är en mycket kompetent släktforskare. Helt opublicerad är du ändå inte. Jag har i bokhyllan hemma ett nummer av Tunabergsbygden 1977, där signaturen L. O. Ericson skrivit en artikel rubricerad ”Familjen Audar i Abbortorp”. Om jag minns rätt hade vi en kortare korrespondens om den grenen av släkten Oudart, som du mycket förtjänstfullt utrett. Som framgår av artikeln hade du på den tiden också en något mer ödmjuk inställning till svårigheten att läsa äldre handstilar. Och det är svårt, även för erfarna forskare.
 
 Jag hade på 90-talet en ”läsarcirkel”, som fortlevde många terminer med flera mycket duktiga släktforskare. Vi prövade våra krafter på olika dokument, som vid en första anblick tycktes närmast omöjliga att tyda, ett per vecka. Det var aldrig någon som på egen hand förmådde få till en fullständig översättning. Men när vi tillsammans i gruppen jämförde våra tolkningar, så lyckades vi varje gång få ihop en komplett och perfekt transkribering. Sens moral - ingen blir världsmästare i excerpering men genom samarbete i grupp kan man alltid lyckas!
 
 Bra att du puffar för Bergskollegii arkiv på RA. Det är som sagt ett jättestort arkiv med massor av intressant material. Jag studerade det i slutet på 80-talet under långa perioder, dock mest de olika bergmästararkiven, inte själva huvudarkivet. Det gjorde däremot Bertil I W Kjelldorff, som satt i forskarsalen samtidigt. Han har gjort omfattande avskrifter och vi delgav varandra nya fynd allteftersom.
 
 Så sent som för något år sedan fick jag av Jan Olsson i Vallonsällskapet tips om ett dokument, som jag tog med som bilaga i del II av boken sid 310. Det är Bergmästare David Leijells rapport 12 augusti 1692 till Bergskollegiet angående till Kurland förrymda smeder, av vilka en del avvikit via Gotland. Om du inte redan har läst det, så tycker jag att du bör göra det, eftersom det anknyter till ditt första inlägg 22 december här ovan. Böckerna finns hos Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, där du är medlem, alternativt på ditt närmaste bibliotek.
 Låt mig avslutningsvis nämna, att på min hemsida finns även en fullständig excerpering av Kila församlings äldsta ministerialbok C:1, där den som så önskar kan få hjälpa till att räta ut de frågetecken i tydningen, som fortfarande ligger kvar där ännu efter femton år. Välkomna i gänget!
 
Gott nytt forskarår på Er
Kjell L
 
Skrivet i Word och inkopierat i Discus, tack för tipset!

[Lars-Olov Eriksson]

Hej Kjell,
 
Först som sist beklagar jag mitt onödigt nedlåtande inlägg gällande ditt arbete. Faktum är att jag inte har haft något alls med valloner eller smeder att göra och egentligen alltså inte vet mera om dina böcker än att de finns. Dock fanns det ju fel i det aktuella fallet och mina  påpekanden har du ju bemött på ett hedervärt sätt.  
 
När det gäller excerperingens exakthet är jag kanske pedantisk men lika sträng mot mig själv som mot andra. En tanke är, att jag ju inte kan veta vid excerperingen, vilken betydelse en ändelse eller ett skrivsätt kan visa sig ha. Ta det vanliga misstaget att missa eller missförstå en liten ändelse 's' på ett efternamn. Om en kvinna benämns Facht, så är hon normalt dotter till en Facht. Om hon benämns Fachts, så är hon gift med en Facht och heter absolut inte Facht (det förekommer att yngre, ogifta döttrar får samma 's', men detta är ju inte så problematiskt). Andra exempel är kasusändelser, även på namn. Dessa kan ju få betydelse för förståelsen av rollerna i ett komplicerat mål. Små slängar på bokstäverna kan göra stor skillnad i uttalet av  namn exempelvis - ta det ofta missförstådda ”ÿ” - är det y eller är det ij ? Jag vill inte heller omedvetet baka in mina förutfattade meningar i själva råmaterialet. Slutligen är jag språkintresserad och fascinerad av svenskans utveckling.  
 
Att jag framstod som så ilsken på randen av julhelgen har att göra med min färska erfarenhet av ett antal böcker från flera landsändar, senast främst från Gotland. Jag står för min karakteristik av Kinbergs och Nybergs släktböcker som rysliga. En sak är att ta miste, läsa fel osv. En helt annan är att presentera rena gissningar som sanningar eller t o m ljuga om sina källor (som aldrig redovisas på ett uppföljbart sätt), skriva av andra författare med fel och allt m m. Steffen åtnjuter ett visst anseende som forskare, men han har ju en del obehagliga sidor, som redan avhandlats i artiklar. Han lägger in sina egna, ibland unkna, värderingar i tolkningen av sina fynd och är väldigt snar att utan bevis häfta föraktfulla omdömen vid omskrivna personer. Vi kan lägga herdaminnets Lemke på samma hög. Han är uppenbart misogyn dessutom. Detta är ingen ursäkt för mitt yviga fäktande, men kanske en förklaring till det.  
 
Att jag ö h t ramlade in på smeder och valloner har att göra med att jag hade vägarna förbi Bergskollegiet p g a min nyfikenhet på Wilhelm Facht, ursprungligen föranledd av mitt intresse för min frus ana Hans Facht. Båda dessa herrar visar sig förvånansvärt dåligt utforskade och till en hel del felaktigt beskrivna (Till detta hoppas jag kunna återkomma när jag fått ihop något helgjutet..). Jag brukar säga att jag bedriver min forskning med metodiken hos en polisutredning. Detta sagt som ett generellt förhållningssätt (faktiskt rätt fruktbart - detta får utvecklas i ett annat sammanhang), men ibland kan det ju bli rent bokstavligt. Det var inte alls meningen att jag skulle ägna så mycket energi åt Hans Facht ens, helst skulle jag bara försöka hitta hans ursprung. Nödvändigheten satte mig dock i arbete med basfakta, nyfikenheten drog mig så till Wilhelm (”för att kolla upp när han dog egentligen”), så hamnade jag i korrespondens av olika slag och råkade hitta ett mystiskt brev från Bergskollegiet till landshövdingen, som andades misstänksamhet mot Wilhelm. Från brev är steget inte långt till protokoll och snart hade jag ett eventuellt ”cold case”, som inte finns omskrivet, vad jag vet: vad som med den tidens merkantilistiska synsätt med en modern term kanske skulle ha beskrivits som ”trafficking” - av expertis nämligen (att Sverige från början importerat samma expertis verkade inte bekomma herrarna). Det låter redan 1689 som om en informatör varit framme. Detta bara ”måste” utredas ! Nu är vi framme vid dagens forskningsläge och målet för nästa besök på RA. Då kommer du helt oförmodat med ett värdefullt tips i just detta ämne - tack för det ! Det nämnda dokumentet är ju från 1692, dvs 3 år senare, så jag hade kanske inte hittat detta. Jag räknar med att det finns något 1689 eller tidigare också. Därtill har jag en fantastisk idé, som jag inte vågar nämna (”polisens talesperson”.). Som jag skrev tidigare har Englund m fl skrivit om Kurlands utveckling. Det framgår att Kurländarna såg med beundran på Sverige och rekryterade all möjlig expertis därifrån vid sitt industrialiserande. Att detta skulle ha setts med oblida ögon i Sverige verkar ingen historiker ha varit medveten om. Kanske Kurländarna handlade i god tro t o m ?
 
Min passus om att jag inte ger ut böcker var en blinkning till Stefan, som känner till att jag har en halvfärdig bok om en annan Gotlandssläkt, som aldrig blir färdig, därför att jag hela tiden hittar förbättringsmöjligheter - självironi alltså. Några artiklar har jag dock presterat, dock inte dem som min namne i Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening (där jag i och för sig är medlem) skrivit.    
   
Jag hoppas verkligen att någon känner sig sporrad att ge liv åt Claes Claesson Lycke ! Det är alldeles för få som går till källorna och hittar helt nytt stoff. Det är ju så otroligt spännande.  
 
Vale !

[Lars-Olov Eriksson]

Jag hittade respassen för bruksfolket, som jag berättade om ovan.
 
Beträffande Lycka och Mineur sägs:
 
.Konsterijke mäster Clas Lycka och des mågh mäster Clas Mineur.
 
De kommer från Biörndammen, Nils Schönbergs bruk. Deras förra arbetsgivare har varit Petter Westbergh [det lär inte vara svårt att hitta dennes bruk]. De har båda varit hammarsmeder. De får de högsta betyg i alla avseenden och rekommenderas för kommande arbetsgivare. De hade kommit till Biörndammen skuldfria men lämnar med varsin skuld, som den nye arbetsgivaren uppmanas reglera och återbetala.
 
Underskrivet dh. 26. Septembr: A:o 1689 av Oluff Hedin.
 
Om det nämnda brevet 1692 gällande förrymt bruksfolk kan jag berätta att det bara är toppen på ett isberg. Flera sådana rapporter föreligger och föregås av skriftlig uppmaning, som i sin tur går tillbaka på beslut i kollegiet. En livlig korrespondens har pågått och frågan är uppe i kollegiet flera gånger. Det som ledde till den nämnda inventeringen är ett s k kungligt plakat, vari flyttande utomlands av bruksfolk uttryckligen förbjuds och de som redan ”förbrutit sig” pardoneras på vissa villkor. Man anställer förhör med hemvändare och spionerar på främmande ort. Guvernören i Livland är med i processen också och rapporterar från Kurland, vars ambassadör uppvaktas. Att frågan kommit upp på kunglig nivå har sin förhistoria - som synes ovan var frågan het redan 1689. En riktig historia alltså, som jag försöker intressera en lettisk historiker för.

[Lars-Olov Eriksson]

Petter Westberg var bruksförvaltare vid Lögdö bruk i Hässjö, Medelpad. Man vet förstås inte när smederna flyttade till Björndammen, så bruken i Galtström i Njurunda, Lagfors i Ljustorp och Sulå i Indal kan kanske också vara aktuella.

[Stefan Simander]

Intressant Lars-Olov!

[Stefan Simander]

Tidigare omnämnanden på denna sida:
 
Vid sidan av Bastian Clement påträffas i  
kyrkoräkenskaperna vallonerna Johan Lycka (Lucas), Daniel Bayard och Michel Oudart. De hörde samtliga till smides- och hyttpersonalen.
 
400 Mästersmältaren Daniel Bayard hade tidigare varit verksam bl.a. i Fellingsbro och Godegård. Han nämns 1662 tillsammans med hammarsmeden Johan Lyckas far Clas Lycka  
(Lucas) vid Skeppsta i Södermanland. Lindblom 1990, s. 62.  
 
----------------------------------
 
 
Men på ett kvitto daterat 4/8 1662 och undertecknat av Klas Lycka och Daniel Biaiar talas om dessa hammarsmedher vidh Skipsta bruk (samlingen Bergverk volym 47) (Skeppsta bruk, Gåsinge socken, Gnesta kommun, Södermanland).  
I samma handling finns också ett brev skrivet i Gripsholm i oktober 1662, vari sägs att hammarsmederna Klaas Lycka och Daniel Baiar ha av egen vilja följt Pål Arendt. Vid denna tid är Nicolaus Lucas fast knuten till Ullfors bruk i norra Uppland, varför det bör vara två skilda individer även i Kvarnbacka 1642.
 
-------------------------------------------------
 
 
1662? Skeppsta (i Gåsinge socken i Daga härad), Abina Nonoys/Noes bruk. Där hade han träffat hammarsmederna Anders Jonsson, Klaß Lycka(Lucas) och Daniel Baiar(Bayard) [möjligen]. Husbonden hade fått vetskap om Ahrendts förehavanden och ansett att Ahrendt var ute efter att tubba hans bruksfolk till att rymma till Kurland och därför låtit fängsla och föra honom till Tornet i Gripsholms slott, där Ahrendt slagits i bojor och järn så att händerna sprungit i blod. De nämnda smederna skriver en försäkran om att de tar ansvar för sina egna beslut. Kollegianterna är mycket misstrogna mot Ahrendt och anser troligen att han ljuger, vilket jag är benägen att ansluta mig till - det är så många osannolika inslag i berättelsen. Om man antar att han ljuger om tipset på Tre Tonner (Tre Tunnor) för att dölja att han hade just dessa smeder i åtanke, kan man spekulera i varför och hur han kände dem sedan tidigare (t ex där Ahrendt tidigare varit, enligt inlägg ovan) eller i om hans eventuella släktingar i Skeppsta förmedlat kontakten.
 
Källa: [color=0000ff]Lars-Olov Erikssons[/color] inlägg:  
 
--------------
 
Som väntat återfanns protokollspartierna och några bilagor ur ”Bergverk 47”-akten. Dessutom ytterligare protokoll samt inkommande och utgående skrivelser. Bland inkommande skrivelser 1662?
 
ett förhörsprotokoll från profossen på Gripsholms slott. Paul Ahrendt har där uppgivit sine Bröder Söhner noggrant: den eena hos Wellam Wervir på Wäßlande (Västlands) bruk, den andra tiänandes under Erich Johanßon widh Hälleforßen. De är söner till Cordt, får man anta, som själv är på Hällefors. Efter de påstådda förvecklingarna på Tre Tunnor reste han alltså till Skieppsta, där han så småningom träffade Twenne Frantzooßer [.Hammarsmeder]., som woro till Nampn Claus Lycka och den andra Daniel Baijar (Bayard), och tillbödho sigh willia draga medh öfwer till Kuhrlandh Kurland). Brukspatronen Abin Noij(Noe) säger sig ha på Chronones wägnar låtit fängsla Paul Ahrendt
 
Källa: [color=0000ff]Lars-Olov Erikssons[/color] inlägg:  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-04-17 23:50)

[Stefan Simander]

Genom olika bidrag i DISBYT framgår att vallonen vid Lummelunda bruk bör vara Claes Jakobsson Mineur. Alltså inte Lorentzson!
 
Claes Jakobsson Mineur var hammarsmed vid Lummelunda bruk och avled 17270114.  
 
Han och Maria Lucas fick minst tre barn:  
 
Claes f ca 1687/oklart var/,  
 
Catharina f 16910712 i Lummelunda
 
Jacob f 16940204 i Lummelunda.
---------------------------------------
 
 
Från Jan Olssons inlägg ovan:
 
Är verkligen Maria (död 1735) syster till Nicolas Lycka (1645-1690) enl ovan?  
Nicolas Lycas dotter Catharina är 23 år enl Lummelunda Hfl 1695 (C:1, p 75)  
i samma Hfl finns Maria Clasdotter Lycka 26 år (född ca 1668-1669) g m Claes (Jakobsson) Mineur 29½ år (född ca 1665-1666 (C:1, p 69)  
 
Kan hon inte vara dotter till Nicolas (1645-1690) och född ca 1669, döduppgiftens ålder är i så fall tilltagen med råge (81 år C:1, p 172).
 
------
 
1735 d: 30 April dödde gl. Änckan wid Dammen, Maria, som war 81 åhr gl. = Född ca 1653-1654.
 
Detta har tydligen tolkats som Claes Mineurs änka Maria Lycka. Är det så? Om så är fallet är åldersuppgiften riktig?  
 
Mitt svar idag:  
 
1. Det kan vara en annan änka Maria wid Dammen i Lummelunda, än Maria Lucas som dör den 30 april 1735!
 
2. Om åldersuppgiften är fel, så bör den som dör den 30 april 1735 vara Maria Clasdotter Lycka/Lucas (gift med Claes Jakobsson Mineur), som ju bevisligen var dotter till Nicolas Lucas/Lycka 1645-1690 gift 1667 med Maria Marteleur/Martelleur, död 1720 i Roslags-Kulla.  
Maria Lucas barn bor kvar, så det är väl rimligt att anta att hon sannolikt gör det också. Men varför står då inte hennes släktnamn? Eller något släktskapsförhållande med barnen? Det är bara att beklaga att så inte är fallet.
 
Tyvärr står inget i huvudkyrkoräkenskaperna och specialräkenskaperna för denna period saknas.
 
--------------
 
Men hittade i Lummelunda kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrkan, specialräkenskaper, SE/ViLA/23058/L I b/1 (1689-1720):
 
Sidan 4: 1689 9 Dec. Lånte Herr Willhelm Facht tre tolfter goda bredher aff Kyrchian.
 
Sidan 6: Utgift.
 
Clas Kålare med sin Hustr -.16
 
Sidan 7: 1690. NB. Wilhelm Facht utlånt tre tolftor goda bredhen aff Kyrchian till Clas Lychas Stuga Bygningh
 
Sidan 8: Att betala dher medh Christen Werlöij/Werleij/(Westö)(?). aff fattigas.
 
Sidan 10: 1690.  
Bruchzfolchett.
Lijkpenningar Clas Classon Lycha -.16 (Mark?)
Kålaren Pedher Haffra -.16
Hustru Gertrudh Oloffzdotr Birchum(?) 1.16
för bårkledhett till detta Lijk -.16
Bårkledhett för Haffras Lijk. -.16
-------
 
Sidan 12: 1691.
Utgift.
Clas Kålare -.16
Wilh. Kålare Son -.4
 
 
Sidan 13: 1691.  
Bruchzfolchettz Utgift.
Jacop Koschet 12 öhr.
Joen Dröhs 4
Lars Erikson 8
Oluff Jeihdbarhson?(Jedvarsson?) (Je 8
Peder Johans Snäll 8
Jonas Joenson 8
Jacop Pers. Mölna 8
Johan Kolar? 8
Johan Zacharison 8
Willem Johanson 8 öhr
Johan Gallan 8
Per Olson 8
Oluff Michelson 8
Erik Nilson 8
Erich Erikson Hyttedr.(äng) 8
Clas Minör 10
Tussin/Tussie Giliam 8
Joen Anderson 6
Erik Olson 8
         -----
          4.24
 
----------------------
 
Sidan 19: 1692.
Utgift.
till Een Schiret/Schiort? Clas Kålare 1.-
till Clas Kålares Enkja -.6
 
Sidan 20: 1692 dhen 3 April nämns Erich wedh(vid) Dammen.
 
Sidan 22: 1693.
Lijkpenningar.
Klocharens Modher Karin Sörensdat. -.-
Oluff Michelson Kålare -.-
Pofwell Skomachare -.4
Clas Kålare j Bäjer -.-
Margretta Clas Kålares -.-
 
-----------------------------------------
 
Det finns enligt ett gammalt Personregister i Lummelunda C:1:
 
Anna Johansd. Galloen född N.62 p.44
Anna Jacopsd. Körares gift N.27 p.50
Anna Nielsd. från Dammett gift N.34 p.50
Anna Hansd. Bryn(Brun) N.30 p.74, infl. N.54 p.60
Anna, Lars Erichsons d. aff Bruchett infl. N.126 p.62, utfl. N.31 p.74
Anders Fredrichson Kleensmedh infl. N.129 p.62
Anders Person Kålare infl. 130 p.62
Anna Persdotter Kåhlares född N.161 p.153
---
Brita Larssd. Hammarsmedhz dot. född N.21 p.43
Brita Larssd. Hammarsmedhz d. född N.68 p.44  
Brita Erikzdot. wedh Dammen född N.107 p.48, död N.123 p.168
Brita Persd. Bruchkars(Brukskarls) född N.111 p.48
Botwijdh(Botvid) Larssdotr. Kålare hustru infl. N.117 p.62
Hust:u Brita Neumans vide Lit: (=se bokstaven) C.
Bengt Albrechtson Skriff: på Bruk(et) ankomst(=inflyttning) till församlingen N.131 p.6---
Christoffer Nicolaj son, född N.34 p.43
Clas Johansson Galloen(Gallan) född N.54 p.44
Carl Willemson Facht född N.112 p.137
Christen Pedherson Westöö död N.115 p.119+120
H. Brita Neumans död N.114 p.119
Clas Classon Lycha Hammarsmedh död N.89 p.113
Christian Möller Wantmachare död N.121 p.107 utfl. N.36 p.69
Clas Clason Kålare död pag:51 och N.117 p.90
Clas Lycha Junior utfl. N.53 p.87
Chirstin OluffsDotter född på L:  Bruuk infl. N.167 p 63, utfl. N.68 p.88
Chirstin Johansdotter Martin född N.164. p.153
Cornelius Facht utfl. N.172 p.88
--
Erik Mortenson Hammarsmedh död N. 44 p.56
Erik Johansson H:r Wilhelm Fachtz död N.50 p.56
Erik Olson Körare gift N.45 p.51  
Jacop Koschetz Hustru utfl. N.43 p.70 (eftersom hon står under E, började sannolikt hennes förnamn på E.)
Erik Erikson Körares Son född N.148 p.148
Erik Erikson Upsättare utfl. N.55 p.87
---
Gabriell Perssons Hammarsmedz S. född N.15 p.43
---
Hans Larsson Hammarsmedz Son född N.5 p.43
Hillebrandh Christian (Möller?) Son född N.19 p.52, gift N.49 p.52, infl. 141 p.63, utfl. N.36 p.69
Hejen Bruun Hammarsmedh död N.28 p.55
Helena Willemsd. Kålarz dotter född N.120 p.139
Hinrich Bruun Hammarsmedh Upsagte om S. Michaelis thidh N.6 p.73, utfl N.6 p.65
---
Johan Person Hammarsmedh Son född N.3 p.43
Johan Poffwelson Finne född N.13 p.43, död N.13 p.55
Isak Nicolaj Son född N.31 p.43
Jacop Nicolaj Son född N.45 p.43
Johannes Danielson Kleensmedz född N.60 p.44
Ingri(d) Danielsd. Klensmidz född N.75 p.44, död N.58 p.56
Johan Olsson Kålares född N.81 p.44
Jacop Erikson wedh Dammett född N.93 p.45, död N.68 p.57
Jacop Eriksson wedh Dammen född N.119 p.138
Jost Classon Körare gift N.6 p.49
*Ett streck hit och tillagt Johan Johansson Galloen dhe supra gift N.56 p.52
Johan Johansson Galloen Upsagte om S. Michaelis thidh N.50 p.76, gift N.19 p.49, infl. N.80 p.61*, utfl. N.69 p.88.
Johan Johansson Galloen Bruchzkar(Brukskarl) gift N.27 p.50
Jacop Person Koschet gift N.30 p.50, död N.107 p.118
Jonas Joensson Drögh gift N.39 p.51
Johan Erikson Tregårdzmästar: S(on) död N.35 p.51
Ilian Dagzwerchare på Bru(c)hett(Bruket) död N.43 p.56, infl N.5 p.54
Johan Clason Körare infl. N.28 p.69
Jacob Lucason infl N.163 p.63, utfl. N.81 p.89
Johannes Wilhemson Facht född N.118 p.139
Johan Dörnie Wantmachare infl. N.118 p.62, utfl. N.59 p.87
Jochum(Joakim) Hanson Lyning född N.144 p.147
Jacop Andersson Hammarsmedz barn född N.147 p.148, död N.98 p.115
Jörgen Persson Kÿdrio Hiulmachare (Hjulmakare) död N.103, p.115
Johan Anderson Hammarsmedh utfl. N.82 p.87
Johan Thomeson(Tomasson) Stolpe utfl. N.54 p.87
Johanna Pedersd. Haffra utfl. N.56 p.87
Jacop Classon Minör född N.156 p.151
Ingel Palm Möllnare wed Bruk: infl. N.150 p.63, utfl. N.66 p.88
Johan Lorentzson död N.115 p.120
Johan Johanss Martin född N.163 p.153
Johan Bengtson Ahlberg född N.168 p.154, död N.117. p.120
---
Kathrina Clas.d. Lycha gift N.49 p.52
Kathrina Pedherd. Haffra gift N.50 p.52, utfl. N.58 p.87
Kathrina Clasd. Minör född N.137 p.144
Karin Clasdot. Wantmachare Hustru infl. N.118 p.62
Kathrina Sörensd. Klocharens Modher död N.93 p.114
Katrina Christensd. ifrån Broungz(Broungs) död N.124 p.62
Kirstin Jacopzd. Noes Enkja död N.101 p.116
Hust. Kathrina Philipzdot. 87. Pedher Haffras Enkja utfl. N.63 p.87
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-04-19 12:02)

[Stefan Simander]

Rättelse efter att ha läst i Kjell Lindbloms bok Nordisk vallongenealogi del I sidan 161 tabell 4, så ska det förstås i förra inlägget i stället stå:
 
Sidan 13: 1691.  
Bruchzfolchettz Utgift.  
Jacop Roschet 12 öhr.
-----------------------------------------
 
Jörgen Persson Kydrio Hiulmachare (Hjulmakare) död N.103, p.115 Återfinns i Lindholms bok s.
 
-----------------------------------------
 
Anna Sörensdot född N.2 p.43, utfl. N.32 p.69
Anna Frantzd. Oechta(Oäkta) född N.7 p.43
---
Elsa Pilamhrska(Pilamakerska) Begraven(död) N.29 p.55
---
Helena Willemsd. Kålare dotter född N.120 p.139
---
Karin Pofwelsd. Finne född N.32 p.43
Karin Nielsd. Finne född N.35 p.43
Kirstin Clemetzd. Kålares(Kolares) född N.47 p.43
Kathrina Johan(s)d. Kleensmidzdrengens(Klensmedsdrängens) född N.90 p.45
Karin Hansd. Finne Oechta(Oäkta) född N.98 p.46, Begraven(död) N.118 p.120
Karin Willemsd. Körares född N.104 p.47.
Kathrine Larsd. Finska, Bröllopsdag(gift) N.21 p.50
Kirstin Nielsdot Hammarsmedz Enkja(Kerstin Nilsdotter Hammarsmedsänka) Begraven(död) N.71 p.57
Karin Larsdot. Hammarsmedh Enkja(Kerstin Nilsdotter Hammarsmedsänka) Begraven(död) N.78 p.57
---
Lisabett Jörgensd. Hiulmachers (Hjulmakares) född N.38 p.43
Lisabett Mathiasd. Mölnares född N.49 p.44
Lisabett Iliansd. född N.57 p.44
Lisabett Clasd. Kålares d. Begraven(död) N.14 p.55
Lars Erikson Masmästare Begraven(död) N.36 p.56
Lars Moenson(Månsson) Arbetar på Bruchett(Bruket) död N.61 p.56, infl. N.27 p.59
Lars Jacopson Kinne Begraven(död) N.79 p.57
Lars Classon Minör Begraven(död) N.88 p.113
Lisabeth Clasd. Lycha utfl. N.28 p.68
Lars Larsson Klensmedz dreng(Klensmedsdräng) utfl. N.78 p.89
---
Lemmigh Morison till Tiaus Upsejelse wed S. Michalis Thidh 23 Sept 1688 N.7 p.73, Ankomst I Församb. N.66 p.60. Flyttningh aff Försambli: N.15 p.66
---
Maria Nielsd. Finne N.14 p.43
Mallena Willem(s)d. Kålares(Kolares) född N.46 p.43
Margretta(Margareta) Jörgensd. (Kydrö)Hiulmacharens(Hjulmakarens född N.59 p.61, utfl. N.104 p.61 Om denna familj Cudriaux/Codriot, se Lindbloms Nordisk vallongenealogi del I s.161 Tabell 4.
Margretta Nielsd. wed Dammen född N.65 p.44
Maria Clemetzd. Kålares(Kolares) född N.67 p.44
Margretta Fredrichsd. Werlingshoffz född N.71 p.44
Maria Wilhelmsd. Fachtz född N.73 p.44
Maria Johansd. Galloen född N.96 p.45 Om denna familj Gallan, se Lindbloms Nordisk vallongenealogi del I s.248 Tabell 12.
Margreta Oluffzd. Kålares(Kolares) född N.103 p.47
Maria Jörgensd. Hiulmacharens d. Bröllopsdag(gift) N.33 p.50
Maria Jönsd. från Dammen Begraven(död) N.3 p.55
Morthen Person Bruchzskriffware(Bruksskrivare) Bröllopsdag(gift) N.3 p.49
Margretta Dåse Hammarsmedz Hustru Begraven(död) N.40 p.56
Margretta Nielsd. wedh Dammen Begraven(död) N.49 p.56
Michell Olson aff Brukett utfl. N.33 p.69
(Pagina) 69: 1691 N.33 Michell Olufsson aff Brukett. Jagh tilfrågade Her Facht 4de Påskdagh han gaff honom loff, fast han oloffwandes gich bort, Sochnefolchet hade Intett moett honom, Jagh gaff honom pass dhen 19 Aprill. Han giffwer sigh I staden att lära Hattmakare Hantwerch.
---
Enkjan(Änkan) Maria S. Clas Lyches  utfl. N.34 p.69
---
(Pagina) 69: 1691 N.34 dhen 3 Maj. gaff pass till Enkjan(Änkan) Maria S. Clas Lychas att fara öf: ått Swerige(?) och komma igien, och dhett medh Herr Wilhelm Fachtz wilja.
---
(Pagina) 69: N.36. dhen 24 Julij 1691 förpassadde Christian Möller Wantmachare medh sin Hustru Ingri Gudhmunsdot. sampt gifta Sonen Hillebrandh Christianson medh sin Hustru Kathrine Clasdoter Lycha. Item Dotern Ingri Christiansdoter, och Sonen Hans Christianson, (dhenne Son hade intett warit till Gudhz bordh)(Min kommentar: Han var inte konfirmerad.) medh gott pass, de flyttade till Capellhamp(Kappelshamn).
---
 
 
En liten rättelse till Kjell Lindbloms Nordisk vallongenealogi del I s.304, tabell 23: Det står 12/10 1693. Ska stå 2/10 1693.
 
Källa: Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):
 
(Pagina) 70: N. 51 1693. dhen 2 Octob. fich Hammarsmeden Tussijn Giljam med sin Hustru och barn städsmåll de wilja räsa ått Swerge att sökja sin Lycha.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-04-21 15:12)

[Stefan Simander]

Källa: Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):  
 
(Pagina) 49: Bröllops Daghar
 
1665. N.3 24 Junij.(Midsommar) hade Brukzskriffwaren Morten Person (Bruksskrivaren Mårten Persson) festa i Staden men(med?) Rallanz Marensdot. och dher efter bröllop.
 
1665 N.5 10 Julij hade Oluff Anderson Rutt(Rut?) Hammarsmedh festa medh Brita Matzd. och dhen 24 Octob. bröllop.
 
1666. N. 6. 2 Mart. Jost Clason Körare hade festa till Sörbyes(Sörbys) I Steenkychia(Stenkyrka) medh Pigan Maren Jacopzd.(Maren Jakobsdotter) och dher efter bröllop.
 
1666 N.7 hade Hans Jörgenson Simsmachare(Sämskmakare) och Gertrudh Pedersd. bröllop neder på Brukett.
 
1671 N.19 12 Mart. hade Johan Johansson Galloen bröllop medh Pigan Walborgh Pedhersdot.
 
 
(Pagina) 50:
 
1681 N.29 Maj: hade Johan Gallon och Anna Jacopzdot.(Anna Jakobsdotter) festades och hade dhen 24 Junij bröllop.(Midsommar)
 
1683. N.30 3 Jun. Jacop Roschett hade bröllop medh Enkjan Elizabeth Ångersteen.
 
1684. N.34 Junij hade Oluff Person och Anna Nielsdot. wedh Dammen bröllop.  
 
 
(Pagina) 51: Bröllopz Dagar
 
1688 N.39 23 Mart. Jonas Joenson Drögh festade Pigan Maria Oluffz Brigz Uthi theras Föräldrars närwaro. Uthi närwaro Mons. Clas v. Lingen brugzboghollare(bruksbokhållare), Niels Kinne, Dynis Kams och flera. Festemannen ähr en Hammarsmedhz drengh. Hennes fadher Olof Brigz ehr Ehn Hammarsmedz Gesell. Hans fadher Ehr Hammarsmedz Mestare N. Joen Drögh och hade öfrskr:e personer bröllop dhen 6 Junij.
 
(1690) N.45 hade Erik Olson Körare festa medh Pigan Karin Oluffzd. I Klocharestugan, Uthi Bochhållarens Anders Nilsson, Hammarsmedh Lychas(Lyches?) och Johan Gallons närwaro, och några Qwinspersoners närwaro. dhen 9 feb. 1690, och lystes 1 gångh samma dagh. dhen 2 Martij hade desse twenne personer bröllop i Lummelundz kyrchia.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-04-21 14:26)

[Stefan Simander]

Pagina 52:
N.49 dhen 16 Nov. 1690 hade Hillebrandt Christianson Möller fästa i Klocharestugan medh Pigan Katharina Clasdot. Lycha och lystes för förste gångh samme dagh. hade bröllop dhen 4 Janu 1691.
 
1695. 56. Johan Johansson Gahlan, Crones Ord: Båtzm. Haar sine RooteBönd: i Fohle, för honom lystes 1: gång dz: 5 Maij A:o 1695. och hade dz: 12:te och 19:de har trolofwat sig med Pjgan Christina Larsdotter som tiänar til Nygranne här i Socknen. Brölloppet stood hoos hans Fader, Johan Gahlan dz 21 Julij 1695.

[Stefan Simander]

Mtl 1698:
 
Lummelunda Bruksfolk:  
Skrivaren Bengt Ahlberg, gift  
Hammarsmeder:  
Lars Ersson, gift  
Claes Mineur  
Jonas Jonsson  
Klensmed:  
Johan Dedekind, gift  
Hillebrandt Möller, gift  
Kolare:  
Wilhelm Johansson  
Per Olsson  
Thomas Hansson/bor vid Tystebols i Stenkyrka/  
Per Andersson  
Körare:  
Johan Galahn  
Erik Olofsson
Erik Nilsson  
Dagvärkaren:  
Nils Mickelsson  
Kolbärare:  
Olof Olofsson  
Mons Wilhelm Facht  
Klockaren Jacob Thomasson  
Ord Båtsman Rasmus [Nytter]  
Dito Per Myre  
Inhyses: Änkan Ingrid Gudmundsdotter. Anders Ströms änka på Bruket.  
Nils Qwie(Kvie) en gammal förpassa(d) Båtsman blind men hustrun frisk äger eljest intet.
 
Källa:  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-04-21 17:52)

[Birgit Gahnström Hallström]

TACK Stefan
Roligt med så mycket läsning från bruket
Jag har ju läst rättså mycket själv
för länge sedan.
MVH Birgit

[Stefan Simander]

Källa: Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, (Vigsel-, Död- och begravningsbok), SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):  
 
Namnregister (bokstaven) N:
 
Niels Erichsons wed Dammen Född N.83 p.44
Noe Anthoni Son  Begravning(död) N.37 p.56
(Pagina) 56 De Dödas Uptechningh 1674 37 - Do:ca Quasimodo: Antoni de Klues(Klus?) Son; Noe
Bör väl höra hemma i vallonsläkten du Clou med tanke på att det i Kjell Lindbloms Nordisk vallongenealogi del I s.133, Släkten du Cloe, Tabell 12 finns en Anthon Glaude som kontrakteras 12/10 1623 i Amsterdam för sex års tjänst som skogshuggare. Han finns 18/11 1637 som Anthon Duclu, kolare vid Fada (50).
---
Niels Hindrichson Damwactare(Nils Henriksson Dammvaktare) Begravning(död) N.56 p.56
(Pagina) 56 De Döda Uptechningh 1681 56 - 23 Jano. Nielss Damwactare(Nils Dammvaktare)  
Niklas De Boeh(De Boes?) Masmästare utfl. N.37 p.69
(Pagina) 69 Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara:
37. Elizabeth Thomasdot. Funch(släktnamnet stavas även Funck/Funk) fich gott pass dhen 14 Aug. 1691 och räser medh Masmästaren Niklas De Boeh(De Boes?) bort att holla bröllop på dhen andra sidan, efter hon haff: sina folch dher, och han sina som honom kenner, och dhetta med sin Stefadhers(Styvfaders) och K. Modhers wilja, och Masmästaren fich gott pass aff Husbonden och aff mig på min och Församblingens wägnar.
 
Se Kjell Lindbloms Nordisk vallongenealogi del I s.200, Släkten Dubois, Tabell 17:
Nicolas Deboe son till Joris Dubois (tabell 16)((som troligen är son till Nicolas Dubois (tabell 6)), är masmästare vid Stavsjö bruk 1701-1721. Vid sin bortgång detta år är han ålderman vid Södermanlands bergslag.
Med tanke på barnens förnamn bör det vara samme masmästare, som omnämns i utflyttningslängden för Lummelunda
(citat som ovan, men sista biten är lite (obetydligt) felaktigt avskriven i boken och ska enligt min tydning vara: och Masmästaren fich gott pass aff Husbonden och aff mig på min och Församblingens wägnar.) Nicolas finns vid Tykö bruk i Bjärnå i Finland 1694 (Sukutieto 1998 nr 1).
Barn:  
Elisabeth döpt 17/11 1701 i Kila
Joris döpt 15/5 1704 i Kila
---
 
Nils Clason Ankompst I Församb. N.179 N.64
(Pagina) 64 N.179 Niels Clason kommer ifrån Othem at tiäna hoos Christian Etebools, Hafwer gott Pass med sig daterat d: 23 Octob: 1695.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-05-10 10:18)

[Lars-Olov Eriksson]

Stefan (och Jens Lerbom),
 
Det finns skäl till ett förtydligande till mantalslängden för Lummelunds bruk 1698.  
 
Där upptas Mons Wilhelm Facht. Det är förstås inte den gamle bruksförvaltaren som återuppstått från de döda, utan en vuxen son, dock inte bruksförvaltare.

[Stefan Simander]

Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):  
 
Jacop Person Roschet(Jakob Persson Rochet) gift N.30 p.50, död N.107 p.118
 
1683. N.30 3 Jun. Jacop Roschett(Jakob Rochet) hade bröllop medh Enkjan Elizabeth Ångersteen(Angersteen).  
 
Jacop Roschetz Hustru utfl. N.43 p.70 (eftersom hon står under E, började sannolikt hennes förnamn på E.)  
 
(Pagina) 70. Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara:
 
(Nr) 43. dhen 4 Maj 1692 förpassades Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen), eller Jacop Roschetz(Jakob Roschets) Hustru medh ett gott pass, då hon wille räsa ått Stockholm att besökja sina barn.
 
(Pagina) 118. De Dödas Uptechningh  
1694
Jacop Peterson Roschet (Jakob Pettersson Roschet/Rochet) födh 1649 dhen 25 Martij, om Påskedagh. Wedh Forsmarks Bruk Fadren Bruchzförwaltare Herr Petter Roschett Modren Lucretia Bonell, kom Hijt till Landett medh sin Fadher och Swåger Wilhelm Facht. Warit allt sedan wedh Brukett och brukadde(?) för en Bruchskriffware. 1683 giftade han sigh medh Enkjan Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen). Wart siukaff Frossan förledhn Sommarh, Höll an intill sin dödhstundh. begich Herrans Nattwardh dhen 3 Januarij 1694 döde dhen 18 Feb. Wart begraffwen dhen 4 Martij och ligger begraffwen på höger eller söder sida om Altaret. Åldren 45 åhr mindre 5 Wekor.
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
 
Kjell Lindbloms bok Nordisk vallongenealogi del I sidan 161 tabell 4 berättar om Gerhard/Jöran Cudriots(Jörgen Pettersson Kydrios) anställning hos herr Petter Roschett i Forsmark bruk.
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
 
En eventuell släkting är en namne till ovanstående Jakob Roschett/Rochet:
 
Från den renoverade domboken, Västerviks rådhusrätt 1658 30/8:  
 
Samme dag kom Jacob Rodtskedt(Jakob Roschett/Rochet) för rätta, och besweradhe sig öf:r hustro  
Margareta Baselers(Margareta Basilier) angåendhe en påike som honom af Niclas Baseler(Niklas/Nicolas Basilier)  
i tienst är satt, huillken påike hon med sig lockat haf:r hit till Westerwik  
den hon och achtadhe med sig taga till Tyslandh(Tyskland). begerte wenligen  
af retten att hon måtte låta ho[n]o[m] få samme poike igen.  
 
I lika måtto Protesterade han på sin Tijdz försummelsse och omkostnadt emodt henne,  
som hon har giort ifrån quarn i Kristbergz sochn och hit till Westerwik.  
Johan Bertellsson(Bartels) fullmechtig af hustro Margareta Beselers hen  
swarar, att hon eij påiken Tubbat haf:r med sig wtan påijken mötte  
henne på wägen, och då hon hörde att påiken led nöd hos honom  
Rotskedt(Roschett/Rochet) både om Matt och Kläder, tog hon den med sig hit, Af or-  
sak hon hade hennes faders Niclas Baselers(Basiliers) tilstånd, det hon Johan  
Bertellsson(Bartels) och medh Baselerens bref till henne skrifwidt bewijs[ar]  
hwillket uthi siellfua originalet at see ehr som ibland andra Cämnars  
docomenter er förwaratt, Ehuru wel b:te bref är ituskurit, doch  
för serdeles orsaker skull, angåendhe en particular sak, som icke  
angick be:te påike wtan Peter Steensnidare(Stensnidare) i Linköping.  
 
Hwarföre blef Resolverat Emedan han Rotskedt(Roschett/Rochet) henne icke bewist i  
att hon påiken med sig tubbat haf:r hit till Westerwik skal hon  
wara för hans tillmäle frij. Och Påiken skal sig igen hoss sin hus-  
bonde instella, och der Rotsket(Roschett/Rochet) will hafua någott för sitt omak  
för han haf:r rest effter påiken : Söke han det hos Baseleren dhet  
bäste han kan och gitter, emedan påiken igänom Basselerens In-  
rådande är olofuandes bortluppen.
 
Källa:  
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
 
 
Några förtydligande, quarn i Krixbergzsohn bör vara Qvarn i Kristberg socken, en gård som Nicolas Basilier förvärvade 1635. Johan Bertellsson är Johan Bartels och Jacob Rodtskedt bör vara Jacob Roschett, se nedan.  
 
Ur SoH 1969:1 Släkten Basiliers svenska gren till omkring 1660. av Sara Basilier-Löfgren på sida 193:  
 
Den 18 mars 1648 protesterade landshövding Hans Strijk mot att Nicolaus Basilier tänkte sälja sin gård Qvarn till Jacob Roschett, som redan erlagt betalning. Rätten deklarerade, att eftersom Qvarn var Basiliers avlingegods fick han sälja gården till vem han ville. Vid nästa ting den 15 maj 1648 protesterade Basiliers svåger Petter Mundt, som bott i Qvarn, mot att Basilier sålt till Jacob Roschett för 400 rdr både gården och den nya hammare han med mycken omkostnad där hade förfärdigat. Mot försäljningen protesterade också Basiliers måg Johan Bartels och tillämnade måg Johan Phrillst.
 
Källa:

[Stefan Simander]

Jag har markerat de vallonsläkter med som senare fanns vid Lummelunda Bruk:
 
Vallonerna i Forsmark 1655, enligt mantalslängden, var fördelade på följande sätt mellan olika yrkeskategorier:  
 
Smides- och hyttpersonal  
Bevy, Farke, Galan, Giers, Guillaume  
Kolar- och skogshuggarpersonal samt körare  
Maltsio, Carlier  
 
Hantverkare  
Cudriaux (hjulmakare), Ficqué (bälgmakare)  
De flesta av vallonerna hörde alltså till smides- och hyttpersonalen.  
 
Vallonerna från Liège var inte lika dominerande här som vid Lövstabruk  
men från furstbiskopsdömet kom dock Guillaume och Bevy.  
 
Från Spanska Nederländerna hade familjerna Galan och Giers flyttat in.  
 
Anknytningar till Sedan fanns genom Elin Touron, gift med hjulmakaren Cudriaux (Cudriot/Kydrio), genom  
Catherine Michot, gift med masmästaren Farke, och troligen även genom  
Maltsio kolare.  
 
Ursprunget för de övriga vallonerna Bevy, Carlier, Cudriaux, Farke och Ficqué har inte kunnat  
fastställas. Den ende vallonen vid bruket som bar ett gammaltestamentligt  
namn var Daniel Bailli.  
 
Källa: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-05-19 21:10)

[Stefan Simander]

Källa: Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, (Vigsel-, Död- och begravningsbok), SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):  
 
Namnregister (bokstaven) M: (Fortsättning från ovanstående genomgång eftersom jag missade några där!)
 
Margretta Jöransd. SL(Salig) Clas Kålares Enkja död N.97. p.115
 
Sidan 115: De Dödas Uptechningh.
(Nr)97. Margretta Jöransdoter. SL(Salig) Clas Kålares Enkja födh uthi Åboo i Finland. Fadren Jörgen Hanson. Modren Walborg Larsdoter. Twenne gånger warit gift, först medh Lars Jöranson. Sedan medh Clas Clason Bäjer. Aflat medh förste mannen 4 barn, 2 söner 2 döttrar, dher aff leffwa En doter; leffwat samman 19 åhr. Medh andre mannen leffwat 37 åhr(=gift ca 1655). Haft 3 barn. En son och 2 dötrar. Dher aff en doter dödh. Warit länge siugh. , Wart berättat dhen 25 Octob. 1692 döde dhen 3 Nov. om aftonen. Wart begraffwen dhen 6 Nov. wedh dhen östre gaffln mott södher. Åldren 77 åhr. (=född 1615, men då skulle hon ha blivit om gift vid 40 års ålder och fått 3 barn därefter, vilket visserligen är möjligt, men mindre sannolikt! )
 
Clas Clason Kålare död pag: 114 N: 96 ovan är förstås hennes make och den som nämns här i tråden om  
 
Sidan 114: De Dödas Uptechningh.
(Nr)96. Clas Classon Bäjer, för uthi Bäjern, Fadren Clas Classon Bäjer Kålare(kolare). Modren Elsa Michelsdot. Kommett med föräldrarna hijt (till) Swärge då han liten war, upfödt wedh Kålare arbette. Warit nogra stede på bruk. Intill han kom hijt hoos Herr Sl.(Salig) Christoffer Neuman, kom her I Echtenskap medh Enkjan Margretta Jöransdoter(änkan Margareta Göransdotter), leffwatt samman uti 37 åhr(=gift ca 1655). afflatt En son och 2 döttrar. Sonen säjas leffwa och En doter leffwer. Uthi sin Siukdom många gånger begått Herrans Nattwardh som och skedde sidst dhen 11 Jano. 1692, döde dhen 22 dit. Åldhren 91 ½ åhr (=född ca 1600!) och ligger på kyrchegårdhen wedh dhen östre gaffuell på södre sidan begraffuen.
 
--------------------------------------
 
Oluff Olsons Kålares(Kolares) Son födh och döpelse dagh(född) N.115 p.138.
 
Oluff Jorisons bruchzkar(brukskarl) Bröllops dagh gift N.9 p.49
1666
(Nr)9. 1 Junij hade Oluff Jorison och Kirstine Oluffdotr. Gåse Kaste Festesöll och Festemannen döde för Bröllopett.
 
(FÄSTNINGS-ÖL. (förr) gille varmed fästningastämma avslutades, fästöl. GR 5: 253 (1528). Gåfwor wäxlades, wälsignelse önskades och böner hölles, hwar uppå dhe sedan höllo fästningeööl een stund inn på natten. VDAkt. 4/6 1683, nr 213. Man drack fästningsöl, och förberedelserna till bröllopet vidtogo. TurÅ 1910, s. 90
Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/77/92.html)

[Stefan Simander]

Jan Olssons bidrag i DISBYT:
 
Nicolas Lucas
 
Gift med Maria Bix
 
Barn:
 
Claes Claesson Lycka  
 f 1645 Österlövsta, Uppsala län; v 1667 Finland; bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
 
Johan Lycka  
 v 1660 Österlövsta, Uppsala län; v 1701 Österlövsta, Uppsala län; bg 1708 Österlövsta, Uppsala län
---
 
 
Claes Claesson Lycka
 f 1645 Österlövsta, Uppsala län
 v 1667 Finland
 bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
 
Gift med Maria Marteleur  
 v 1667 Finland; d 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Claes Lycka
 v 1699 Sundborn, Dalarnas län med Anna Ersdotter  
 
Lorens Lycka  
 v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Maria Lycka  
 d 1734 Lummelunda, Gotlands län  
---
 
 
Lorens Lycka
 v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Gertrud Jansdotter Lind
 f 1675 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Maria Lycka
 f 1705 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lycka
 f 1706 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1710 Roslags-Kulla, Stockholms län  
 
Claes Lycka  
 f 1708 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1731 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Katarina Lycka
 f 1710 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1770 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Lycka
 f 1712 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1713 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Lycka  
 f 1714 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Stockholm, Stockholms län; v 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1773 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lycka  
 f 1717 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1776 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Kristina Lycka  
 f 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1793 Roslags-Kulla, Stockholms län
Gift 1740 med Hans Kjellberg
 
Jacob Lycka  
 f 1722 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Claes Lycka
 f 1708 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1731 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Brita Meijnerling
 v 1731 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1737 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Lars Lycka
 f 1732 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Per Lycka
 f 1734 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Claes Lycka
 f 1736 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1737 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
 
Omgift med Anna Elisabet Åkerman
 f 1717 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1758 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Katarina Margareta Lycka
 f 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Katarina Lycka
 f 1710 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1770 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Anders Törnberg
 d 1768 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Agata Kristina Törnberg
 f 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Törnberg
 f 1741 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Törnberg
 f 1744 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Lorens Lycka
 f 1714 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1749 Stockholm, Stockholms län
 v 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1773 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Maria Biurberg
 f 1697 Avesta, Dalarnas län; v 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1748 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Maria Lycka
 f 1741 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1742 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
 
Omgift med Gertrud Henriksdotter Widström
 f 1713 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Stockholm, Stockholms län; bg 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Omgift med Brita Kristina Wessman
 v 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Brita Lycka
 f 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lycka
 f 1755 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Katarina Maria Lycka
 f 1757 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Erik Lycka  
 f 1759 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1786 Ekeby, Östergötlands län; d 1827 Lindesberg, Örebro län
Gift med Ebba Charlotta Holmberg
 f 1767 Ekeby, Östergötlands län; v 1786 Ekeby, Östergötlands län; d 1809 Lindesberg, Örebro län  
 
Anna Kristina Lycka
 f 1763 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Johan Lycka
 f 1717 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1776 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Kristina Elgström  
 f 1712 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1782 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Dorotea Lycka  
 f 1744 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1780 Roslags-Kulla, Stockholms län med Erik Åström
 
Kristina Lycka
 f 1747 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lycka
 f 1748 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lars Lycka
 f 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Lycka
 f 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gilius Lycka
 f 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Erik Lycka  
 f 1753 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1801 Kungsholm, Stockholms län
Gift med Maria Persdotter
 v 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1811 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Johan Erik Lycka
 f 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Katarina Margareta Lycka
 f 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1856 Österåker, Stockholms län  
 
---
 
 
Jacob Lycka
 f 1722 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Elisabet Falkström
 v 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1805 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Barn:
 
Lorens Lycka
 f 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Elisabet Lycka
 f 1753 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lycka
 f 1756 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
 
Familjeöversikt för Maria Lycka
 
Far: Claes Claesson Lycka  
 f 1645 Österlövsta, Uppsala län
 v 1667 Finland
 bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
Mor: Maria Marteleur  
 v 1667 Finland
 d 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Maria Lycka
 d 1734 Lummelunda, Gotlands län
 
Gift med Claes Mineur  
 d 1727 Lummelunda, Gotlands län
 
Barn:
 
Lorens Mineur
 bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
Katarina Mineur
 dp 1691 Lummelunda, Gotlands län
Jacob Mineur
 f 1694 Lummelunda, Gotlands län; d 1698 Lummelunda, Gotlands län  
---
 
 
Familjeöversikt för Claes Mineur
 
Far: Lorens Mineur  
 d 1672 Österlövsta, Uppsala län
 
Claes Mineur
 d 1727 Lummelunda, Gotlands län
 
Gift med Maria Lycka  
 d 1734 Lummelunda, Gotlands län
 
Barn:
 
Lorens Mineur
 bg 1690 Lummelunda, Gotlands län
Katarina Mineur
 dp 1691 Lummelunda, Gotlands län
Jacob Mineur
 f 1694 Lummelunda, Gotlands län; d 1698 Lummelunda, Gotlands län
 
Relation med ?
 
Barn Mineur
 bg 1697 Lummelunda, Gotlands län
-------
 
 
 
Johan Lycka
 v 1660 Österlövsta, Uppsala län
v 1701 Österlövsta, Uppsala län
bg 1708 Österlövsta, Uppsala län
 
Gift med ?
 
Barn Lycka
 dp 1671 Österlövsta, Uppsala län
 
Barn Lycka
 dp 1676 Österlövsta, Uppsala län
 
Barn Lycka
 dp 1679 Österlövsta, Uppsala län
 
Lars Jansson Skärm Lycka  
 dp 1682 Österlövsta, Uppsala län; v 1706 Österlövsta, Uppsala län  
---
 
 
Lars Jansson Skärm Lycka
 dp 1682 Österlövsta, Uppsala län
 v 1706 Österlövsta, Uppsala län
 
Gift med Katarina Larsdotter
 v 1706 Österlövsta, Uppsala län
 
Barn:
 
Johan Skärm
 dp 1707 Österlövsta, Uppsala län; d 1707 Österlövsta, Uppsala län
Johan Skärm
 dp 1709 Österlövsta, Uppsala län; bg 1709 Österlövsta, Uppsala län
Maria Skärm
 dp 1715 Österlövsta, Uppsala län; d 1717 Österlövsta, Uppsala län  
-------------------------------------------------------------------------------- ----------
-------------------------------------------------------------------------------- ----------
 
Ove Rengers bidrag i DISBYT:
 
Nicolas Lucas
 f omkring 1600 Belgien
 d 1666 Tierp, Uppsala län
 
Relation med ?
 
Barn:
 
Johanna Claesdotter Lucas Lycka  
 f omkring 1620 Tierp, Uppsala län; d 1691 Stockholm, Stockholms län
 
Johan Lucas Lycka  
 f 1640 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län; dp 1640 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län; d 1708 Österlövsta, Uppsala län; bg 1708 Österlövsta, Uppsala län
 
Barn Lucas Lycka
 bg 1643 Österlövsta, Uppsala län
 
Clas Classon Lucas Lycka  
 f 1645 Österlövsta, Uppsala län; v 1667 Finland; d 1690 Lummelunda, Gotlands län
 
Maria Lucas Lycka  
 d 1734 Lummelunda, Gotlands län  
---
 
 
Johanna Claesdotter Lucas Lycka
 f omkring 1620 Tierp, Uppsala län
d 1691 Stockholm, Stockholms län
 
Gift med Anthoine Boudrie Boudrou  
 d 1687 Stockholm, Stockholms län
 
Barn:
 
Johan Boudrie Boudri  
 dp 1661 Österlövsta, Uppsala län
 
Johanna Boudrie  
 dp 1663 Österlövsta, Uppsala län; v 1684 Nicolai, Södermanlands län
 
Anna Boudrie
 dp 1665 Österlövsta, Uppsala län; d 1665 Österlövsta, Uppsala län
 
Annika Boudrie  
 dp 1666 Österlövsta, Uppsala län; v 1707 Stockholm, Stockholms län
 
Maria Boudrie  
 dp 1666 Österlövsta, Uppsala län; v 1690 Nicolai, Södermanlands län; levde 1691 Stockholm, Stockholms län
 
Anton Boudrie Boudri  
 f 1669 Österlövsta, Uppsala län; dp 1669 Österlövsta, Uppsala län; levde 1681 Håbo-Tibble, Stockholms län; levde 1691 Västra Ryd, Stockholms län; levde 1694 Västra Ryd, Stockholms län; v 1697 Stockholm, Stockholms län; v 1698 Stockholm, Stockholms län; d 1757 Varnhem, Skaraborgs län
 
Catharina Boudrie  
 dp 1672 Österlövsta, Uppsala län; v 1693 Fransk-Lutherska, Stockholms län
---
 
 
Johan Lucas Lycka
 f 1640 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län
 dp 1640 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län
 d 1708 Österlövsta, Uppsala län
 bg 1708 Österlövsta, Uppsala län
 
Gift med Hustru 1 Lycka
 d 1697 Österlövsta, Uppsala län
 
Barn:
 
Barn Lucas Lycka
 f 1671 Österlövsta, Uppsala län
 
Barn Lucas Lycka
 f 1676 Åkerby, Uppsala län
 
Barn Lucas Lycka
 f 1679 Österlövsta, Uppsala län
 
Lars Jansson Skärm Lycka  
 f 1682 Österlövsta, Uppsala län; dp 1682 Åkerby, Uppsala län; v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
Lars Jansson Skärm Lycka
 f 1682 Österlövsta, Uppsala län
 dp 1682 Åkerby, Uppsala län
 v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Gertrud Johansdotter Lind  
 f 1675 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län
(Hennes fars familj:  
Johan Lind
 
Relation med ?
 
Gertrud Johansdotter Lind
 f 1675 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1704 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län
Ingeborg Johansdotter Lind
 f 1681 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län
Johan Lind
 v 1714 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1755 Roslags-Kulla, Stockholms län)
 
Barn:
 
Maria Lorensdotter Lucas Lycka
 f 1705 Roslags-Kulla, Stockholms län
Johan Lorensson Lucas Lycka
 f 1706 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1710 Roslags-Kulla, Stockholms län
Klas Lorensson Lucas Lycka  
 f 1708 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1731 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Katarina, Lorensdotter Lucas Lycka  
 f 1709 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1770 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Lorensson Lucas Lycka
 f 1712 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1713 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Lorensson Lucas Lycka  
 f 1714 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Stockholm, Stockholms län; v 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1773 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lorensson Lucas Lycka  
 f 1717 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1776 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Kristina Lorensdotter Lucas Lycka  
 f 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1793 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Jakob Lorensson Lucas Lycka  
 f 1722 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Klas Lorensson Lucas Lycka
 f 1708 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1731 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Brita Meijnerling
 v 1731 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1737 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Lars Klasson Lucas Lycka
 f 1732 Roslags-Kulla, Stockholms län
Peter Klasson Lucas Lycka
 f 1734 Roslags-Kulla, Stockholms län
Klas Klasson Lucas Lycka
 f 1736 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1737 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Anna Lisa Åkerman (Föräldrar: Nils Olofsson Åkerman f 1685 Åker, Södermanlands län; d 1762 Roslags-Kulla, Stockholms län; Juliana Belitz bg 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län)  
 f 1717 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1758 Roslags-Kulla, Stockholms län
(Omgift med Erik Andersson Nyman  
 f 1716 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1762 Roslags-Kulla, Stockholms län. Barn: Juliana Nyman f 1753 Roslags-Kulla, Stockholms län)
 
Barn:
 
Kajsa Greta Lucas Lycka
 f 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Katarina, Lorensdotter Lucas Lycka
 f 1709 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1770 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Anders Törnberg
 f 1711 Riala, Stockholms län; d 1768 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Agata Stina Törnberg  
 f 1738 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1758 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1799 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Törnberg  
 f 1744 Roslags-Kulla, Stockholms län; dp 1744 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1774 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1826 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Lorens Lorensson Lucas Lycka
 f 1714 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1749 Stockholm, Stockholms län
 v 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1773 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Maria Simonsdotter Bjurberg
 f 1697 Avesta, Dalarnas län; v 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1748 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Maria Lucas Lycka
 f 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1742 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
 
Omgift med Gertrud Henriksdotter Widström  
 f 1713 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Stockholm, Stockholms län; d 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län; bg 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Omgift med Brita Stina Eriksdotter Wessman  
 f 1723 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Brita Lucas Lycka
 f 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län
Johan Lucas Lycka
 f 1755 Roslags-Kulla, Stockholms län
Katarina Maria Lucas Lycka
 f 1757 Roslags-Kulla, Stockholms län
Erik Lucas Lycka  
 f 1759 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1786 Ekeby, Uppsala län
Gift med Ebba Charlotta Holmberg  
 f 1767 Ekeby, Uppsala län; v 1786 Ekeby, Uppsala län; d 1809 Lindesberg, Örebro län
Barn:
Katarina Charlotta Lucas Lycka
 f 1787 Ekeby, Östergötlands län; d 1788 Ekeby, Östergötlands län  
 
Anna Kristina Lucas Lycka
 f 1763 Roslags-Kulla, Stockholms län
---
 
 
Johan Lorensson Lucas Lycka
 f 1717 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1776 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Kerstin Elgström  
 f 1712 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1782 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Dorotea Lucas Lycka
 f 1744 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Stina Lucas Lycka
 f 1747 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Lucas Lycka  
 f 1748 Roslags-Kulla, Stockholms län
gift med Katarina Olofsdotter Wirberg
 f 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
Barn:
Stina Lucas Lycka
 f 1772 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lars Lucas Lycka
 f 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1751 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Lorens Lucas Lycka
 f 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gilius Lucas Lycka
 f 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1752 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Erik Lucas Lycka  
 f 1753 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1801 Roslags-Kulla, Stockholms län; bg 1801 Roslags-Kulla, Stockholms län
Gift med Maria Persdotter Skarbom
 v 1773 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län
(Tidigare gift med Nils Åkerström f 1745 Riala, Stockholms län; v 1773 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1790 Roslags-Kulla, Stockholms län
Barn:
Johan Peter Åkerström
 f 1781 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1782 Roslags-Kulla, Stockholms län
Lovisa Maria Åkerström
 f 1783 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1783 Roslags-Kulla, Stockholms län
Karl Axel Åkerström
 d 1784 Roslags-Kulla, Stockholms län  
Maria Kristina Åkerström
 f 1784 Roslags-Kulla, Stockholms län
Karl Axel Åkerström
 f 1786 Roslags-Kulla, Stockholms län)
 
Barn:
 
Johan Erik Lucas Lycka
 f 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Kajsa Greta Lucas Lycka
 f 1791 Roslags-Kulla, Stockholms län  
---
 
 
Kristina Lorensdotter Lucas Lycka
 f 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län
 v 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län
 d 1793 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Gift med Hans Kjellberg  
 f 1710 Riala, Stockholms län; v 1740 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Lars Hansson Kjellberg
 f 1741 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1741 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Hans Hansson Kjellberg
 f 1742 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1742 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Johan Hansson Kjellberg
 f 1743 Roslags-Kulla, Stockholms län; dp 1743 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1755 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Katarina Hansdotter Kjellberg  
 f 1746 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1792 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1806 Roslags-Kulla, Stockholms län
Gift med Axel Berg f 1736 Österåker, Stockholms län; v 1792 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1802 Roslags-Kulla, Stockholms län  
 
Maria Hansdotter Kjellberg
 f 1748 Roslags-Kulla, Stockholms län
-
 
Relation med Nils Kjellberg  
 f 1728 Riala, Stockholms län; v 1761 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1770 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
Barn:
 
Kristina Kjellberg
 f 1753 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1757 Roslags-Kulla, Stockholms län
---
 
 
Jakob Lorensson Lucas Lycka  
 f 1722 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län
 
med Elisabet Falkström
 v 1749 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1805 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Barn:
 
Lorens Lucas Lycka  
 f 1750 Roslags-Kulla, Stockholms län; v 1783 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1809 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Gift med Margareta Magdalena Löfgren
 v 1783 Roslags-Kulla, Stockholms län; d 1790 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Barn:
 
Jakob Peter Lucas Lycka  
 f 1784 Eskilstuna, Södermanlands län; v 1808 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Gift  
med Ulrika Bernström  
 f 1780 Stora Malm, Södermanlands län; v 1808 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Barn:
 
Kristina Ulrika Lucas Lycka
 f 1808 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Gift med Karl Fredrik Lundgren  
 f 1808 Irsta, Västmanlands län
 
Barn:
 
Edla Kristina Lundgren
 f 1829 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Emilia Charlotta Lundgren
 f 1833 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Karl Jakob Lundgren
 f 1839 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Fredrika Jakobina Lundgren
 f 1842 Eskilstuna, Södermanlands län
 
Augusta Amanda Lundgren
 f 1845 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län
 
August Fredrik Lundgren
 f 1849 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län
 
Anna Ulrika Lundgren
 f 1849 Lindesbergs Landsförsamling, Örebro län  
------------------------------------------------------
 
 
 
Familjeöversikt för Clas Classon Lucas Lycka
 
Far: Nicolas Lucas
 f omkring 1600 Belgien
 d 1666 Tierp, Uppsala län
 
Clas Classon Lucas Lycka
 f 1645 Österlövsta, Uppsala län
 v 1667 Finland
 d 1690 Lummelunda, Gotlands län
 
Gift med Maria Mikaelsdotter Martelleur (Föräldrar: Mikael Michel Martelleur d 1690 Älvkarleby, Uppsala län; Katarina Tissier f 1630 Film, Uppsala län v 1667 Finland; d 1720 Roslags-Kulla, Stockholms län)
 
Barn:
 
Katarina Clasdotter Lucas Lycka
 v 1691 Lummelunda, Gotlands län  
Gift med Hillbrand(Hillebrandt) Kristiansson Möller  
 f 1672 Lummelunda, Gotlands län; v 1691 Lummelunda, Gotlands län  
 
Niklas Classon Lucas Lycka  
 v 1700 Sundborn, Dalarnas län
 
Maria Claesdotter Lucas Lycka
 d 1734 Lummelunda, Gotlands län
Gift med Klas Mineur (Föräldrar: Jakob Antonsson Mineur d 1688 Gunnilbo, Västmanlands län; Johanna Henriksdotter d 1692 Gunnilbo, Västmanlands län)
 d 1727 Lummelunda, Gotlands län
 
Lorens Lucas Lycka  
 d 1739 Roslags-Kulla, Stockholms län Gift med ?
---
 
 
Niklas Classon Lucas Lycka
 v 1700 Sundborn, Dalarnas län
 
Gift med Anna Eriksdotter
 f 1670 Sundborn, Dalarnas län; v 1700 Sundborn, Dalarnas län
 
Barn:
 
Niklas Niklasson Lucas Lycka
 f 1700 Sundborn, Dalarnas län; dp 1700 Sundborn, Dalarnas län
 
Maria Niklasdotter Lucas Lycka
 f 1701 Sundborn, Dalarnas län; dp 1701 Sundborn, Dalarnas län
 
Katarina Niklasdotter Lucas Lycka
 f 1704 Sundborn, Dalarnas län; dp 1704 Sundborn, Dalarnas län
 
Klas Niklasson Lucas Lycka  
 f 1706 Sundborn, Dalarnas län; dp 1706 Sundborn, Dalarnas län; v 1730 Sundborn, Dalarnas län; d 1743 Sundborn, Dalarnas län; bg 1743 Sundborn, Dalarnas län
 
Elisabet Niklasdotter Lucas Lycka
 f 1710 Sundborn, Dalarnas län; dp 1710 Sundborn, Dalarnas län  
---
 
 
Klas Niklasson Lucas Lycka
 f 1706 Sundborn, Dalarnas län
dp 1706 Sundborn, Dalarnas län
v 1730 Sundborn, Dalarnas län
d 1743 Sundborn, Dalarnas län
bg 1743 Sundborn, Dalarnas län
 
Gift med Brita Nilsdotter
 f 1695 Sundborn, Dalarnas län; v 1730 Sundborn, Dalarnas län; d 1761 Sundborn, Dalarnas län; bg 1761 Sundborn, Dalarnas län
 
Barn:
 
Nils Klasson Lucas Lycka
 f 1731 Sundborn, Dalarnas län; dp 1731 Sundborn, Dalarnas län; d 1773 Sundborn, Dalarnas län; bg 1773 Sundborn, Dalarnas län
 
Lars Klasson Lucas Lycka
 f 1734 Sundborn, Dalarnas län; dp 1734 Sundborn, Dalarnas län
 
Karl Klasson Lucas Lycka
 f 1737 Sundborn, Dalarnas län; dp 1737 Sundborn, Dalarnas län
 
Elisabet Klasdotter Lucas Lycka
 f 1740 Sundborn, Dalarnas län; dp 1740 Sundborn, Dalarnas län  
---
 
 
Nils Klasson Lucas Lycka
 f 1731 Sundborn, Dalarnas län
dp 1731 Sundborn, Dalarnas län
d 1773 Sundborn, Dalarnas län
bg 1773 Sundborn, Dalarnas län
 
med Katarina Danielsdotter
 d 1778 Sundborn, Dalarnas län; bg 1778 Sundborn, Dalarnas län
 
Barn:
 
Daniel Nilsson Lucas Lycka  
 f 1756 Sundborn, Dalarnas län; dp 1756 Sundborn, Dalarnas län; d 1822 Sundborn, Dalarnas län; bg 1822 Sundborn, Dalarnas län
 
Gift med Brita Johansdotter
 f 1761 Sundborn, Dalarnas län; d 1823 Sundborn, Dalarnas län; bg 1823 Sundborn, Dalarnas län
 
Barn:
 
Johan Danielsson Lucas Lycka  
 f 1782 Sundborn, Dalarnas län; d 1845 Sundborn, Dalarnas län
 
Gift med Elisabet Andersdotter
 f 1784 Sundborn, Dalarnas län; d 1853 Sundborn, Dalarnas län

[Jan Johansson]

Hej,

I ett testamente, undertecknat i ”Ståckholm” den 19(?) augusti 1676 (av vittnena Antony Martin och Erich Bergius), finns möjligen släktnamnet Lucas skrivet, men i sådant fall stavat Luckas (men först tyckte jag det stod Ludas). Testamentet är en bilaga till en bouppteckning, daterad 29/3 1678 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:24, sida 426) och det eventuella namnet Lucas står på sidan 430, näst sista raden. Det jag egentligen undrar är vilken eventuell vallonsk släkt den avlidne personen tillhörde och om den avlidens hustru tillhörde en vallonsk släkt (vilken?). Jag försöker mig på en avskrift av delar av texten:

sida 426: ”…inventerades egendomen efter borgaren
och hökaren sa: Michel Peersson frantsoos.
Till rättelse emellan hans enkia hustru
Gertrud Bertilsdotter och sa: mannens
arfwingar, nemb: 1: dess samsyster hust:
Maria Persdotter boendes i Elfkarlby. 2:
sambroder Bertil Persson wid Afwesta
boendes och 3 halfbroder Frantz Persson
widh Forsmark boendes…”

sida 427: ”Afgående och betahlande skuldh”
”Een Borgare i Nystadh benembd
Lelleste [eller Celleste? celeste på italienska betyder ”himmelsk”] Michel”

sida 430 (testamentet): ”…wij undertechnade jagh
Michell Persson fransoos, och jagh hust: Giertrud
Bertilsdåtter Bergh [eller Börgh/Burgh?]…”
”…jag Mickell Persson fransoos hafwer en syster
hust:u Maria Persdåtter widh nampn Michell
Luckas hust:u…”

Min tolkning är att Maria Persdotter (ev. fransyska, eller med vallonsk bakgrund) var gm Michell Luckas då bouppteckningen upprättades 1678 och att paret då bodde i Älvkarleby socken, förslagsvis vid Älvkarleö bruk.

Länk till första sidan av bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107505_00450#?c=&m=&s=&cv=449&xywh=2360%2C154%2C4459%2C2060

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Under diskussionämnet Personne (tror jag - jag använder telefon istället för dator) har jag hittat information om den avlidne och hans omnämnda syskon i bouppteckningen. Där står att systern Maria var gm Michel Oudart, enligt uppgift i bou efter Michel Personne. Själv har jag svårt att tycka att det står Oudert i ovan nämnda testamente. Finns fler som håller med?

[Jan Johansson]

Hej igen,

I mitt förra inläggs PS (som jag skrev hastigt med telefonen istället med den vanligen av mig använda datorn) ville jag ge följande information.

I Stefan Simanders inlägg den 2015-04-05, 15:17 - under diskussionsämnet om det vallonska släktnamnet Personne här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67853.0 - står under rubriken(?) "Arkivhistorik SLÄKTEN PERSONNE" att byggmästare och masugnsbyggare Jean Personnes dotter i andra giftet, Maria Johansdotter Personne, var bosatt vid Älvkarleby 1678 och då gift med Michel Oudart, om jag har tolkat texten rätt. Min vidare tolkning är att det är denna Maria, som är omnämnd i bouppteckningen, daterad 29/3 1678, efter borgare och hökare Michel Persson fransos (se mitt förra inlägg). Jag tolkar vidare  att det tycks stå Michel Luckas (inte Michel Oudart) i testamentet, som är en bilaga till bouppteckningen.

Länk till sidan med namnet Oudart eller Luckas (första ordet på näst sista raden):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107505_00454#?c=&m=&s=&cv=453&xywh=3167%2C3287%2C2580%2C1226

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan och God Fortsättning på forskaråret 2024!

Först nu upptäckte jag detta inlägg från dig. Det är intressant. Jag vill börja med att analysera det namn, du läser som "Michell Luckas hust:o". Jag tycker, att det står "Michell Ludas hust:o" och vad är det för konstigt släktnamn?.
Jo, till att börja med tar vi bort genitiv-esset. Då blir släktnamnet "Luda". Sedan tänker vi oss, att skrivaren (som inte var så van vid franska släktnamn) när han hör mannens namn vara Michell Luda, felaktigt låter den avslutande bokstaven i förnamnet "spilla över" till efternamnet. Vi tar därför bort L:et i Luda. Kvar blir bara "Uda". Nu kanske du anar, vart min tankegång är på väg?
Det franska släktnamnet Oudart, som har ett stumt avslutande t, kommer i Sverige (av svenska skrivare) att förändras till Oudar/Uddar/Udar. Om man uttalar Udar, så hör du att även det avslutande r:t är svagt.
Min slutsats blir då, att Maria Persdotter (Personne) var gift med Michel Oudart.

Testamentet du refererar till och som makarna skrivit några år tidigare, har jag tydligen missat förut men tolkar det nu så här:
  "Gudh warj medh oss uthi Jesu nampn
Alldenstundh alle meniskior äre ten timmeliga döden underkastade, men icke weeta sin tidh eller bestembde stundh när ändelycktene skiee måste; och Emädan Wij Undertechnade, Jagh – Mickell Persson fransoos, och Jagh hust:o Giertrud Bertilsdåtter Bärgh, En rum tijdh uthi een rätt ächtenskapz semia och kierlighet sammans lefwat hafwa, och medh inga barn under warande ächtenskapp wälsignade äro, eij eller någon lifz arfwinge hafwa mycket mindre här i wärlden förmoda; Eij effter såsom all den ringe ägendom wij nu hafwa kunna, ähr förwärfwat j wår ahnleetes Swett, betrachtandes det aff oss ingendera sijdan effter wåhr slächt eller wåra föräldrar hafva aldrig ett runstyckes wärde ärfft; derföre aff ett rätt Christeligit och kierligit hiertta, wij sinnade ähro hwar andre Ehoo som först hedan kallat warder, att den som effterlefwer Testamenterat, alt hwadh som oss till höör bådhe i lööst och fast hafwandes hwadh nampn tet hafwa will sedan den dödhe ähr medh en hederligh begrafningh försedd, att få niuta oqwält för någon af wåra arfwingars åtalan. Doch så förståendes Jagh Mickell Person fransoos hafwer En Syster hust:o Maria Persdåtter wijdh nampn Michell Ludas hust:o skall om så ähr gudh kallar mig först effter min dödh uthi Contante Pening:r hafwa fembhundradhe daler kmt och till dhe fattiga skall gifwas j Jesu nampn Tiugofyra daler kmt. J lijka måtto der min kiera hustru skulle gienom döden afgå, skall hennes slächt den torfftigast wara må Een sådan Post peningar bekomma nembl. 500 daler kmt och 24 daler till dhe fattige, och när sådant ähr skiedt behåller den qwarlåtne, hwadh som igen wara må oqwält och orubbat för alle andre arfwingars åtal för den skull Emädan dätta Testamente af oss ähr medh godt förstånd bewilliat, och uprättat och wåhr yttersta willia att tet må fast och oryggeligen hållas. Ty bekrefftom med Egne händer underskrifwande så och Signets undertryckande; Bidiandes alt therföre ödmiukligast dee Edle höge herrar Borghmestare och Rådh täcktes denna wåhr yttersta willia Confirmera, och låta dätta Testaments innehåldh blifwa uthi stadens Protocoll intechnat. Ståckholm d 4 Augustij A:o 1676.
Michill Persson   Giertrudh Bertilzdåtter  Till Wittnes undertechnade Antonij Martin  Erich Bergius"

Detta föranleder mig, att ändra texten i NV del II sid 180 Tabell 19 till
"Michel Person, son till Jean (tab 1), är hökare och 1676 bosatt på östra Norrmalm i Stockholm. Redan 1/11 1669 är han löftesman vid en vigsel i Jacob och Johannes fs i huvudstaden. Enligt bouppteckningen (1678 I 426) har han inga barn med sin efterlämnade änka Gertrud Bertilsdotter Berg, i varje fall inga i livet. Endast hans hel- och halvsyskon nämns som arvsberättigade."

QED

[Jan Johansson]

Hejsan och god fortsättning!

Tack för svar Kjell!

"QED" var det många år sedan jag såg sist! 

De senaste tre inläggen i den här tråden (detta ej inkluderat) borde kanske flyttas till Personne eller till Oudart.

Det skulle vara roligt att ta del av eventuell spekulation/tankar om Gertrud Bertilsdotter Bergs bakgrund, men jag vet att spekulationer gjorda av proffs lätt kan tolkas som fakta av en del läsare.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag blev nyfiken på vigselnotisen 1/11 1669 i Jakob och Johannes fs (CIa:3, sida 280) då Michel Personne var löftesman. Om jag har läst rätt var brudgummen också en "fransos" och bruden, piga Maria Philipsdotter, tycks ha varit ifrån Norrtälje.
Finns mer information om dem?
Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054689_00157#?c=&m=&s=&cv=156&xywh=3360%2C1093%2C2785%2C1313

[Stefan Simander]

FYI
 
https://www.law.cornell.edu/wex/qed