Le Brun

[Lars Öbrink]

Hej,Åke!
Av data hos släktföreningen Öbrink framtagna ur kyrkligt mtrl. av Olof Öbrink i Norrtälje och framlidne släktforskaren Gunnar Dahlén ,Sandviken tycks följande framgå:
Ingrid le Broun f. maj 1729 och gift med gruvfogden Anders M. Kämpe var dotter till mästersven Pehr Brun f. april 1698 på Öhns Bruk Älvkarleby d. 18/4 1749. Han var gift med Maria Persdotter f.dec.1701, d.20/1 1774. I hfl 1736-44
för Öhns Bruk Älvkarleby/C/ står han som smältardräng.
Denne Per Brun var son till mästersmältaren Johan le Brun f. c:a 1650, d. 1712 eller strax därefter och hans hustru Ingrid Olofsdotter f.1656 d.1740.
Johans far var hans namne hammarsmeden Johan le Brun d. 1682 i Älvkarleby. Denne var i sin tur son till räckaren Jean le Brun, som kom från Li?ge med kontrakt på fickan år 1627.
Ingrid hade flera syskon: 
Johan le Broun hammarsmedmäst. f. 16/12 1722.
Maria le Broun f. 27/2 1732, d.1812 g.m. Per Drugge.
Helena le Broun f. 19/10 1734 d. 1789 g.m. smeden Erik Ström.
Petrus le Broun, smed på Öhn, f. 8/6 1737 d. 1777, g.m.Maria Larsdotter Bonnevier.
Olof le Broun f. 25/5 1740.
Erik le Broun, sockensmed, f. 3/2 1743 d. 1789 g.m. Cajsa Pousse.
Det lustiga är att i nästa generation dyker namnet Öbrink upp: Johans son hammarsmeden Jan f. 1763 d. 1802 heter Jan Jansson Öbrink . Samma med Erics son, tullskrivaren Pehr i Gävle f. 1761, som heter Pehr Öbrink. Förklara detta den som kan! 
Korrigera och komplettera gärna dessa uppgifter.
Mvh Lars Öbrink

[Kjell Lindblom]

Lars!
 
Förklaringen är mycket enkel. Det finns nämligen inget bevisat samband mellan släkterna le Brun och Öbrink.
Jag blev mycket förvånad, när jag läste ditt inlägg och ser, att du åter ger publicitet åt de ännu obekräftade uppgifter, som tycks finnas i materialet från Olof Öbrink/Gunnar Dahlén. Frågan har varit uppe till debatt tidigare under denna rubrik och jag väntar fortfarande på svar på mina invändningar och frågor från inlägget 6/10 1999. Jag har inget emot att bli överbevisad, men det måste då ske med fakta och hänvisning till primärarkivalier, där sambandet styrks.
Om det har kommit fram nya uppgifter ber jag dig vänligen redovisa dem här.
 
Hälsningar Kjell

[Lars Öbrink]

Kjell!
Tack för Ditt skarpa inlägg.
I mitt svar till Åke Lindström, där han fick uppgifter om Ingrid le Brouns föräldrar och syskon, råkade jag, i min iver att aktualisera namnfrågan Öbrink, som intresserar mig mycket, gå ett steg för långt och upprepa de oklarheter i Per Bruns släktkedja, som Du tidigare påtalat i Nättidningwn Rötter 6/10 1999. På dessa punkter har Du naturligtvis fullständigt rätt! Jag kan möjligtvis trösta mig med att jag i min hänvisning till släktföreningens mtrl. skrev tycks framgå. men det slarviga förbiseendet är helt mitt eget, ett olycksfall i arbetet, om man så vill. Errare humanum est.
Till namnfrågan kan jag kanske återkomma senare. Jag upplever den ingalunda som enkel.
Hälsninga! Lars

[Kjell Lindblom]

Lars!
 
Anledningen att jag tyckte till på skarpen är, att många släktforskare, kanske särskilt nya sådana, gärna tror att allt som publiceras på nätet är sant och inte iakttar den källkritik av andrahandsuppgifter, som måste till. De första inläggen under denna rubrik är tyvärr exempel på detta. Jag tycker det är så tråkigt för dem, när uppgifterna sedan inte visar sig vara bekräftade.
 
Mvh Kjell

[Elaine Löfgren]

Kommentar till Kjells inlägg:
Det är sant att att det är lätt att låta sig imponeras av alla, som det tycks, kloka, kunniga och korrekta inlägg och informationer som kommer t.ex.här i Anbytarforum. Är man nybörjare och valhänt så är det inte alltid så lätt, det känns ibland som om alla varit igång länge och man själv är den grönaste. Därför är det bra då mer erfarna forskare kommer med pekpinnar, pekpinnar sagt i en positiv bemärkelse, märk väl!
Vänliga hälsningar
Elaine

[Lars Öbrink]

Jag tar mig friheten att fresta tålamodet med en efterlysning.Mästersmältaren Lorentz Jansson/eller snarare Johansson/f.1676, d.1737 och anfader till så många grenar av släkten Öbrink, hade sammanlagt nio barn med hustrun Catharina Andersdotter f.24/31681,d.4/3 1748. Bland dessa barn fanns sonen Jacob f.20/12 1721.Om honom är mycket lite känt. Jag vet bara, att han flyttade till Tierp 1738 fr. Älvkarleby.Det framgår av hfl.1736-1744 AI:1 pag.15.Men där försvinner han helt. Att den unge pojken gav sig iväg just till Tierp är kanske inte så konstigt. Där fanns hans  äldre syster Maria Öbrink gift med mjölnaren Nils Löhman vid Ullfors bruk. Jag har sökt lite passim i olika kyrkoarkiv men utan resultat. Hans efternamn kan ha varit Öbrink som syskonens eller Loresson eller Johansson/Jansson/ efter fadern. Om någon eller några sitter inne med upplysningar, så dela gärna med Er.
Mvh.Lars Öbrink.

[Annika Hjelm Hemmingsson]

Jeanne le Brun  
 
Har läst alla inlägg om familjen le Brun, men har inte hittat min anmor Jeanne le Brun född ca:å 1650  
Gift med Ecken Bastiansson (el. Sebastiansson)i Hilleviks Masugn, Hille s:n Gästrikland.  
Tacksam om någon som vet något om henne, hör av sig till mig eller ger mig tips.  
Jeanne är min mm fm mf fm fm.  
 
Med vänliga hälsningar  
Annika

[Kjell Lindblom]

Hej igen!
 
Eftersom ingen ytterligare klarhet har nåtts om den tidigare debatterade Lorens Jansson vill jag gärna bidra med en kandidat, nämligen
Lorens Johansson Bonevier, som föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24--26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Var Lorens uppehåller sig efter 1714 är oklart.
 
Barn före äktenskapet:
 Petter dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier
 
Kanske en figur (filur) att syna närmare i sömmarna?!

[Pehr Sahlin]

Har bland mina anor mästersmeden Hans Hammarsten [1745-1830] och hans hustru Ingrid Johansdotter Brun [1750-1786]. Båda uppges att vara födda i Ön, Älvkarleby.
Hör Ingrid till vallonsläkten le Brun ?
 
Med vänlig hälsning
 
Pehr Sahlin,
Sundbyberg

[Marko Rosenqvist]

Hej Pehr!
 
Ja hon tillhör släkten Le Broun.
 
Mvh
 
Marko Rosenqvist

[Pehr Sahlin]

Har funnit följande uppgifter om familjen le Brun som flyttade till Valbo socken i Gästrikland :
 
- Jan Brun [1722-1790], mästersmed, avled 1790 20/10 i Forsbacka, Valbo, av ålderdom, begravd 1790 31/10, 68 år gammal
 
- sonen Jan Brun [1764-1791], mästersven, avled 1791 18/3 i Forsbacka, Valbo, av hetsig feber, begravd 1791 25/3, 27 år gammal
vigd 1789 21/6 i Valbo med Brita Jäder, smedsdotter i Forsbacka
döttrar:
1. Anna Kajsa Brun, född 1789 28/12 i Forsbacka, Valbo
2. Sara Brita Brun, född 1791 17/9 i Forsbacka, Valbo
 
Kyrkböckerna för Valbo finns på nätet, sammanställt av gunnar.ekman@sundsvall.nu

[Janet Henriksson]

Maria Brun i Alseda fg .
Kan någon hjälpa mejdå jag gått i väggen totalt .
Söker efter Maria Brun bodde i på Källångstorpet i Alseda fg ,Hfl A1:1 där min anfader Jonas föds 1732 . Senare nämns Maria som Jonsdotter , har ej kunnat finna att det rör sej om olika personer .I A1:2 står de ej att finna , och där slutar spåren .
Undrar så om Maria kan va Vallon .
Som fadder till Jonas står en Gillius , jag tror det står så .
Vore så tacksam om någon kunde hjälpa mej , då enligt min far det skulle funnits en Vallon i släkten .
MVH
Janet

[Lina Davidsson]

Jag letar efter en Nils Brouns, Broun. Har någon stött på detta namn? Jag vet inte vart han är ifrån eller ens när han föddes eller dog. Hans namn fanns på en Carl Larsson teckning när mina föräldrar skulle byta bakstycket. Jämte Nils Brouns stod det 1886/87 med ett L före. Vi vill finns honom för att ta reda på hans anknytning med teckningen eller kanske tavlan. Namnet är inte skrivet av Carl Larsson utan trolitgvis av Nils själv. //Lina Davidsson

[Anders Pemer]

Jag har just hittat en ana, hjulmakare/mäster Anders Brun i Stäket, Eds församling, född 1726. Kan han ha något med släkten Le Brun att göra?

[Marie Näslund]

Hej!  
 
Enligt Vallonskivan 3 är Simon Le Brun f 1610 far till Paque Le Brun f 1644
som blev pappa till Johanna Le Brun 1654 .......vid 10 års ålder??
och Pierre Le Brun 1656 och Paque Le Brun 1676.
 
Jag ser att många har dessa uppgifter i sin forskning men det kan ju inte stämma!
Är det någon som vet hur det ligger till?  
 
Undrande
Marie

[Ulf Berggren]

På något sätt har de fått in en felaktig ålder på Paque le Brun, kanske en
sammanblandning med hans son med samma namn?
 
På Smedskivan 7 framgår att Paque var verksam vid Lövsta och Österby bruk 1634-66, så han var förstås inte född efter det.

[Marie Näslund]

Hej Ulf och Tack för ditt svar!
 
Ja, jag har också sett nu att han var yrkesverksam 1634-1666.
Han borde alltså vara född någon gång runt 1600.
 
Men då kan ju inte Simon vara hans far. Kan de vara bröder?
 
MVH Marie
 
(Meddelandet ändrat av Miamia 2012-02-19 12:43)

[Ulf Berggren]

Det skulle ju åtminstone passa tidsmässigt.
Men Simon finns inte ens på Smedskivan, så honom har jag inga uppgifter om.

[Carina Widell]

Hej Marie.
 
Kjell Lindblom har med en Simon le Brun i sin bok, Vallonsläkter under 1600-talet, del 1, sid 106, under släkten le Brun. Jag citerar ordagrant vad Lindblom har skrivit om Simon.
 
Simon le Brun kommer 22/5 1632 från Liège över Amsterdam till Österby. I Norrköpings journal kallas han detta år, Simon Bernon, tailleur, dvs skogshuggare. Han utbildas dock till smältare och arbetar i Leufsta 1639-40, i Åkerby 1643-44 och i Hillebola från 1654 till sin död 1666. Förmodligen finns han vid Åkerby-Hillebola även under mellantiden 1645-53. Han gifter sig ca 1643 med Jeanne Clasdotter.
 
mvh
Carina

[Marie Näslund]

Hej Ulf och Carina!
 
Intressant bok! Den måste jag försöka få tag på.....
 
Simon Le Brun finns omnämnd på Vallonskivan 3. Där står det:  
 
Född 1610 i Liège och död 1666 i Österlövsta.
Gift med Johanna Klasdotter (Det måste vara samma som Kjell Lindblom nämner)
De är föräldrar till (Räckare) Paquet född 1644 i Hillebola, Österlövsta och  
Johan (Jean) född 1655 i Film död 1725 i Älvkarleby.
 
Där står ju också att Paquet född 1644 blir pappa till Pierre 1656??
Han blir också 1654 pappa till Jeanne  (samma namn som Simons fru)
 
Som Ulf sa ovan var ju Paquet yrkesverksam på Lövsta från 1634
och Simon kom dit först 1639.  
 
Så det styrker väl kanske att de inte kan vara far och son i alla fall....
 
Jag undrar om Kjell Lindblom nämner något om Paquet i sin bok?
 
Vänligen Marie

[Carina Widell]

Hej Marie.
 
Ja, det måste vara fel uppgift om Paquet på Vallonskivan 3. Det är alldeles för ungt för att bli pappa. Så här skriver Kjell Lindblom om Paquet i boken, sid 107. Jag citerar Kjell Lindblom precis som han har skrivit uppgifterna.
 
Pacquet le Brun är hammarsmed och masugnsarbetare. Denne vallon förekommer under de mest mångskiftande namnformer, varför det kan vara intressant att följa namnets utveckling.
 
1634, Leufsta, Pacot
1638, Österby, Paco hammarsmed
1642, Österby, Pacu
1644, Leufsta, Paguet Bernard forgeron
1645-46, Leufsta, Paquet Lambert
1648, Österby, Pacho Barno
1650-54, Forsmark, Packe ( Pachi, Pacha, Pake ) hammarsmed
1655-56, Leufsta, Pasgui ( Paky ) le Brun
1660, Leufsta, Pauchi Lebron hammarsmed
1661-65, Leufsta, Påko ( Paco, Påco ) Berno smältardräng
1666, Leufsta, Paco bortrest uthi Tyskland
 
Tydligen har han lämnat landet med sin hustru
 
Barn: Pacquet le Brun ( här fortsätter uppgifterna på sid 108 ), son till Paquet, har ett flyttningsmönster som liknar Johans ( le Brun ), kanske är de bröder. Paquet le Brun finns:
 
1654, Österby, Påcko Berno
1661-63, Leufsta, som dräng till Jan Bovin
1667-69, Västland, Paque le Broun
1671-73, Älvkarleby, acqui de Brun
1677-82, Åkerby, Pakij Brån
1683, Västland
1694-99, Älvkarleby, Paqve Le Broun
 
Paquet le Bruns eventuella bror Johan le Brun finns också med på sid 108 i boken och han förekommer 12/12 1650 i Leufsta kassabok, likaså 1663, 1670-72 är Johan brukskarl i Älvkarleby oc hustrun avlider 1677 i Åkerby, året efter antecknas på tinget i Löfsta den 18-19/6, se nedan:
 
S.d inkom en änkia Maria Larsdotter uthi Åkerby som belägradh och med barn rådder blifwit aff Johan Brom een hammarsmed och änkling....Johan Brom war icke tillstädes utan bårtreester....
 
Måhända gifter Johan sig med Maria och återvänder till Älvkarleby, där han finns 1682-1709 med hustru och flera barn.
 
Kanske eventuellt att det har blivit fel i generationerna på Vallonskivan 3. Paquet den äldre kan vara en eventuell bror till Simon, tiden verkar till att stämma, likaså anges  1666 Paguet den äldre vara bortrest uthi Tyskland.

[Carina Widell]

En hypotes:
 
Johanna le Brun f. 1654 och Pierre le Brun f. 1656 kan eventuellt vara syskon till Paquet le Brun f. 1644. De kan alla eventuellt vara barn till Paquet le Brun, den äldre.
 
mvh
Carina
 
(Meddelandet ändrat av jensen 2012-02-28 09:45)

[Carina Widell]

OBS, hypotesen får bara just vara en hypotes, det finns en hel del le Brun som eventuellt kan vara far till dessa barnen.

[Marie Näslund]

Hej Carina!
 
Tack så jättemycket för all hjälp jag fått!
 
Jag skall analysera alla nya uppgifter jag fått noga och kolla med kyrkböckerna igen. Det är ju flera hypoteser nu men det är ju lite så man måste börja när man inte har fakta. Sedan får man se om det går att knyta ihop det hela och säkerställa vad som verkligen gäller.........
 
Ett är ju i alla fall säkert och det är ju att det blivit fel på CD-skivorna.
 
Det är lite av ett detektivarbete detta......mycket spännande!
 
Hälsningar Marie

[Carina Widell]

Håller med dig, Marie, att det är spännande. 1656 betalar Pakis vid Löfsta till kyrkan för begravningen av ett barn ( Österlövsta LI:1 1592-1709, bild / 42, sid / 37 )

[Marie Näslund]

Aha.....
fler och fler pusselbitar!
 
I samma bok som du nämner ovan....bild 55/sid 50.....år 1666 vänstersidan och rad 19 uppifrån.........  
står det också något om en lebrun som har betalat för något.
Kan du se vad det står på hela raden?
 
Marie

[Ulf Berggren]

Det står bara Simon Lebrun i Hilbåle (dvs Hillebola).
Men rubriken längre upp talar om att det är testamentsgåvor. Det är med andra
ord avgiften för hans begravning som ju skedde just 1666 enligt ovan.

[Marie Näslund]

Jaha, jag förstår....
 
Tack för hjälpen Ulf!
 
Då fanns ju Pakis och Simon där samtidigt i alla fall.
 
Jag pusslar vidare......
 
MVH Marie

[Per-Olov Sjölund]

Hej !  
 
Kan någon svara om Simon le Brun hade en bror Johan le Brun ELLER en son Johan le Brun som avled i Älvkarleby (eller hade Simon BÅDE en bror samt en son med det namnet) ?!  
 
Uppgifterna nedan kommer från två släktträd i MyHeritage  
********************************************************  
Simon le Brun  
 Född: 1610 I: Liège, Belgien  
 Avled: 1666 I: Österlövsta (C)  
********************************************************  
från Renger Geneanet: son till Simon le Brun:
 
Johan (Jean) le Brun  
 Född: 1655 I: Film (C)  
 Avled: 1725 I: Älvkarleby (C)  
********************************************************  
Från Renger: bror till Simon le Brun:  
 
Johan le Brun  
 Född: Ungefär 1622 I: Liège, Belgien  
 Avled: 1682 I: Älvkarleby (C)  
********************************************************  
 
Mycket tacksam för svar  
Per-Olov

[Kjell Lindblom]

Hej Per-Olov!
 
Släkten le Bruns äldsta led i Sverige är mycket oklara. Avsaknad av patronymikon eller bara patronymikon, samma förnamn, varierande yrken, felaktiga åldersuppgifter i kyrkoarkiven mm gör det svårt att fastställa släktskap mellan olika individer. Inte blir det bättre av att publicerade släktträd på nätet innehåller ogrundade gissningar utan källreferenser.
Även om jag varit försiktig med kopplingar i Nordisk Vallongenealogi, så skulle jag inte bli överraskad, om några tabeller kan behöva förändras, när fler fakta tillkommer. I kyrkböckerna kommer man knappast att hitta mer uppgifter, möjligen i domkapitelarkiv. Däremot kan tidiga domböcker kanske vara intressanta källor. Likaså Bergskollegii arkiv (RA), eftersom det handlar om bergsbruk.
Sammanfattningsvis, efterfråga och kontrollera alltid arkivreferenser, om du hämtar andrahandsuppgifter rörande medlemmar av släkten le Brun!

[Per-Olov Sjölund]

Hej Kjell!
 
Tackar så mycket för ditt svar. Förstod nästan det, när Renger-träden i MyHeritage har olikheterna i mina frågor. Har annars stort förtroende från dessa träd, emedan släktforkning är en så tidödande sysselsättning, att man är mycket tacksam när någon vet bättre (och det gör det till 99%)! Får väl vänta på rättningar i en framtid då...
 
//per-olov

[Per-Olov Sjölund]

Hej igen!
 
Finns det någon information om Simon le Brun:s föräldrar resp barn ?
 
//per-olov

[Per-Olov Sjölund]

Har läst igenom den intressanta forskningen på Anbytarforum om le Brun.
 
Har en fråga om mästersmältaren Johan le Brun född kring 1650: finns det två Johan le Brun födda vid den tiden? En ca 1650-1712 och en ca 1655-1625 ?
 
//per-olov

[Per-Olov Sjölund]

Ytterligare en fråga: bröderna Johansson, finns det några kända barn till dom. tex Per Johansson. Har en uppgift om Per, som skulle ha en son:
 
Olof Persson Öberg, 1706 - 1755, Hyttön, Älvkarleby (C) se:  Husförhörslängd Älvkarleby AI:3 (1768-1773) sid 83
 
(gift med Kristina (stina) Persson Öberg (född Olofsdotter), 1715 - 1769
vilka tillsammans hade en son: Per Olsson Öberg, 1738 - 1821 se: Födelsebok Älvkarldeby C:1 (1730-1759) sid 45)
 
//per-olov

[Tim Thorn]

Jag la in lite namn i Ancestry och fick upp namn som antyder att jag har vallonättlingar.
 
Nils Löhman d.y. (f. 1740 d. ?), son till Maria Öbrink (f. 1704 i Älvkarleby, d. 1742) och till mjölnare i Ullfors/Tierp Nils Löhman d.ä. f 1704 d 1782.
 
Denna Maria Öbrink skall ha en Lorens/Lorentz Johansson (f. 1676, d. 1737 i Älvkarleby bruk)som fader och en Katarina Andersdotter (f. 24 mar 1681 d. 1748 i Älvkarleby bruk).
 
Lorentz Johansson i sin tur skall vara son till en Johan le Brun som jag inte fick upp någon info alls om.
 
Kan detta stämma?

[Kjell Lindblom]

Hej Tim!
 
Vänligen läs mitt inlägg från 1/12 2000 ovan. Det var tretton år sedan. Tydligen ligger dessa felaktiga uppgifter fortfarande och förvillar hos Ancestry.
 
Kjell Lindblom

[Tim Thorn]

Hej Kjell.
 
Så det har inte framkommit några uppgifter under dessa tretton år gällande detta? Vart är det som det saknas trovärdiga källor? Är det till att Lorens är Marias far, eller att Johan le Brun är Lorens far?

[Per-Olov Sjölund]

Har läst igenom den intressanta forskningen på Anbytarforum om le Brun och skrev fel årtal ovan. Så här skall det vara:
 
Har en fråga om mästersmältaren Johan le Brun född kring 1650: finns det två Johan le Brun födda vid den tiden? En ca 1650-1712 och en ca 1655-1725 ?  
 
//per-olov

[Micella Karlberg]

Hej
I min mosters släktforskning hittar jag
Mästersmed Jean (Johan) Le Broun gift m. Ingrid Olofsdotter f.1656
Hans son
Mästersmältare Pierre (Peter) Le Broun f. ?/4 1698 Öhns bruk Älvkarleby
gift m. Maria Persdotter f. 170?
Deras dotter
Ingrid Le Broun f. ?/5 1729 gift m. Anders Hinderson Kämpe f. ca 1717-18 Bruksbokhållare
Tre generationer senare föds min mormorsmor Edla Josefina Lindman 19/5 1868

Jag vet att min moster reste runt till olika bruk och läste i rullorna och att hon var mycket engagerad i sin forskning och var med i ngn vallonförening.
Undra hur jag kan kolla upp hennes forskning, finns det info som är tillgänglig eller finns här ngn som har säkra källor här?

[Ulf Berggren]

Personerna stämmer med Smedskivan, men enligt den är Pierre (Per) född 1696 samma månad. Och det finns ingen åldersuppgift på Jean (Johan) där.

[Micella Karlberg]

Tack

[Jan Johansson]

Hejsan,

Angående samband mellan släkterna Le Brun och Öbrink (Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26 och Kjell Lindbloms inlägg den 2000-12-01) önskar jag bidra med följande information.

Enligt funna kyrkoarkiv var Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrink (född 17/1 1711 i Älvkaleby socken) svärmor till Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken), vars pappa var Jan Le Broun (född 1722 i Älvklarleby socken). Kan denne Jan Le Broun motsvara den Johan le Broun (född 16/12 1722), som omnämns i Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26?
Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken) gifte sig alltså med Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Maria Bonnevier (född 27/3 1745 i Älvkarleby socken). När Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Catharina döptes fanns bland vittnena Jacob Lorentsson Öbrinck och Daniel Öbrinck (se bifogad bild).

Som källhänvisning bifogar jag några bilder. Dessutom bifogar jag en bild som schematiskt visar sambandet mellan släkterna Le Brun och Öbrink. I den schematiska bilden skulle jag vilja uppmärksamma paret Love Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink, eftersom de båda har liknande födelse- och döduppgifter. Födelseuppgifterna har inte kunnat bekräftats av födelsebok.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag tycker, att du har en korrekt antavla för Pierre le Broun och Maria Bonnevier. Men ersätt förnamnet Love med Lore. Lore är lika med Lorens medan Love är en annan skrivning för Louis. Lorens och Louis är helt olika förnamn. Lite lurigt blir det, eftersom r och v i tysk skrivstil ser helt lika ut.

För att ytterligare belysa svårigheten med namntydning, kan jag berätta att det franska förnamnet Louis i Sverige kunde få flera olika namnformer. Utöver Love även Ilo, Elof och den helt försvenskade varianten Olof!

[Jan Johansson]

Tack för intressant och nyttig information Kjell!

Kanske jag kan få passa på att fråga om födelsebok i Älvkarleby socken (alt. Öns bruk).

Födelseuppgifterna på paret Lor(!)e Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink i antavlan i mitt förra inlägg kommer från min mammas anteckningar från 80/90-talet. När jag ville kontrollera uppgifterna såg jag att det inte finns födelsebok i Älvkarleby socken med barn födda 1711, vare sig på Riksarkivets eller ArkivDigitals hemsida. Ändå har min mamma så prydligt skrivit "står 1714 i husförhörslängd, men hittas 1711 i födelsebok". Vet du, eller någon annan, om denna födelsebok har funnits tillgänglig tidigare?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Nej, någon födelsebok äldre än 1730 (Älvkarleby C:1) finns inte. Katarina Larsdotters Öbrinks födelseår har nog din mamma hämtat ur dödboken 28/4 1761, där hennes ålder vid dödsfallet anges ha varit 50 år.

[Jan Johansson]

Tack igen Kjell!
Ja, vi var inne på det alternativet vi också.
Vänliga hälsningar,
Jan

[Åsa Tegelberg]

Hej!
Jag har en fundering gällande Olof Le Broun född 1740 i Öns bruk, Älvkarleby. Någon som vet var han tar vägen? Har hittat en Greta Olsdotter född i Älvkarleby, som uppges vara änka när hon kommer från Österlövsta till Västland 1790 med tre barn. Har heller inte hittat något av barnens födelsenotiser. När mellanbarnet Anders avlider 1795-04-29 uppges fadern var avlidna Olof Brun. Vet att det finns även båtsmän som heter Brun men inte hittat något där heller. Förslag emot tages tacksamt!

Åsa Tegelberg

[Jan Johansson]

Hej Åsa!

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi står födelse- och dödår på Olofs bröder, men på honom själv står bara födelsedatum. Min ana är Olofs storebror Johan/Jan. Han flyttade från Älvkarleby till Forsbacka bruk i Valbo socken när han var strax över 50 år (1774/1775). Min misstanke är att det finns döduppgifter om Olofs bröder eftersom de jobbade vid (järn-)bruk, och att Olofs döduppgifter saknas eftersom han hade ett annat yrke, men naturligtvis kan det finnas andra orsaker till att hans döduppgifter saknas. Jag skulle i alla fall rekommendera dig att ta reda på var hans syskon och kanske andra nära släktingar bodde och leta i de socknarna. Om han försvann ifrån Öns bruk redan som ung kanske han började jobba på ett annat bruk (innan han eventuellt fick en annan typ av arbete). Ta reda på vem som var hans pappas och hans bröders arbetsgivare (ägarna av bruken) och leta sedan i alla de bruk som de ägde.

Om man söker på "Olof" och födelseåret 1740 på Centrala Soldatregistrets hemsida får man 55 träffar. Bland annat finns en Olof Blomberg som var soldat i Skäfthammar socken (där ju Gimo bruk ligger) 1759-1763. Enligt boken Nordisk Vallongenealogi flyttade Olofs syster Ingrid till Gimo bruk omkring 1761. Kanske hon flyttade dit eftersom Olof Blomberg var hennes bror?

Lycka till med letandet!
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Åsa, har du möjligtvis en ana som hette Olof Tegelberg och var (gårds-)fogde, bland annat i Vendel socken? Jag är nyfiken var han kom ifrån, vart han tog vägen och vem han eventuellt var gift med. I Vendel mtl 1702 finns han som fogde i Bergby.

[Åsa Tegelberg]

Hej Jan!


Jag får fortsätta mitt letande efter Olof Brun!


Flyttar svaret om Tegelberg till Släktnamnet.


ÅSa

[Jan Johansson]

Hej,

Jag undrar om det finns uppgifter om vilka som var föräldrar till Pierre Le Brun (tabell 17 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi) och var han var född. Vidare undrar jag om det finns uppgifter om, eller som tyder på, att Pierrre (och hans hustru Sigrid Persdotter) hade något barn som bodde kvar vid Galtströms bruk när han/paret flyttade därifrån. Anledningen till min fråga är att min mamma och jag har en DNA-träff och vid sökande efter våra gemensamma anor, som bör finnas ganska många generationer bakåt i tiden, leder en av trådarna till Galtströms bruk. Alla mina anor på min mammas sida till och med sjätte generationen (generellt födda i mitten av 1700-talet) var födda i Roslagen och bla finns personer vid Älvkarleö bruk (Bonnevier och Le Brun). Vår DNA-träff, däremot, har inga (kända) anor födda i mitten av 1700-talet ifrån det geografiska området. Med risk för att det blir en ledande fråga  : finns något som tyder på att Pierre Le Brun (tab 17) kom ifrån Roslagen, eller kanske till och med ifrån Älvkarleö bruk?

Le Brun-anorna på min mammas sida kan härledas till Jean Le Brun, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi, och i Kjells bok står att han gifte sig den 12/6 1681 i Ovansjö socken (till min förvirring finns en ort vid namn Ovansjö i närheten av Galtströms bruk). Enligt uppgifter i boken fanns Pierre, tabell 17, vid Galtströms bruk 1681-1697. Var Jean (tab 10) och Pierre (tab 17) släkt med varandra? PS: denna koppling gjordes av mig tidigare, när jag trodde att Jean (tab 10) gifte sig i Övansjö nära Galtströms bruk. 
Förresten, kan det inte stå Karin Jockomsdotter istället för Karin Johanssdotter i vigselnotisen när Jean (tab 10) gifte sig med henne 1681 i Ovansjö socken (se bifogad bild)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Nedan finns information om musketerare och klensmed Jonas Larsson Bruun/Bruhn. Han blev antagen vid livgardet till fots (troligen vid överstelöjtnantens kompani) 1672, så han borde ha varit född före 1654 (jag hoppas i alla fall att han var minst 18 år när han blev musketerare eller annan typ av soldat). Vidare blev han antecknad som västgöte i en GMR (se nedan) och han fick avsked från kompaniet, med underhåll, vid mönstringen den 23/9 1690. Med andra ord dog han efter den 23/9 1690.

Har någon mer information om denne musketerare och klensmed Jonas Larsson Bruun/Bruhn?

Lustigt nog hittade jag ovan nämnda uppgifter när jag letade efter (men inte hittade) information om följande pikenerare vid kungliga gardet (livgardet?) och överstelöjtnantens kompani:

Den 3/3 1689 lystes, i Katarina fs i Stockholm, för pikenerare vid kungliga gardet och överstelöjtnanens kompani Mathias Persson Brun, född i Norrköping, och piga Elisabeta Pärsdotter Duse(?), född i Norrköping (CI:4, sida 369). Mathias var troligen född i Norrköping före 1669.

Länk till lysningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=3178%2C4112%2C3035%2C1435

Mathias var kanske inte vare sig smed eller hade vallonsk bakgrund, men jag hoppas att jag ändå får passa på att fråga, här, om någon har fler uppgifter om honom.

Vänliga hälsningar,
Jan

Musketerare nr 92 Jonas Larsson Bruun/Bruhn blev registrerad vid rote 16 i överstelöjtnantens kompani vid livgardet till fots i följande utvalda GMR:

6/5 1686 (överstelöjtnant baron Bernhardt De Lievens [von Liewen] kompani): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=2496%2C509%2C1873%2C885

23/7 1686 (överstelöjtnant och kapten Kunt Posse blev tillsatt eftersom Bernhard von Liewen blev överste den 8/5 1686): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=2431%2C81%2C1890%2C893

25/11 1686 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=2584%2C161%2C1907%2C901

1?/6 1688 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=201%2C1326%2C2219%2C1049

1690 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00183#?c=&m=&s=&cv=182&xywh=129%2C521%2C2278%2C1077

23/9 1690 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00242#?c=&m=&s=&cv=241&xywh=293%2C2897%2C1914%2C905

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag har några frågor:

1) I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (NV) står att Simon le Brun (TAB 6) gifte sig ca 1643 med Jeanne Claesdotter och att Simon arbetade i Åkerby 1643-44 (sida 107). Vet man, eller finns hypoteser om, vem som var Jeannes pappa Claes?

2) I NV sida 109 finns Tabell 10, Jean le Brun. Vet man, eller finns hypoteser om, vilka som var hans föräldrar?

3) På Kjell Lindbloms hemsida med ”tillägg till NV” (del 1 och del 2) finns ”le Brun Tabell 10” med text som handlar om en soldat, Johan Brom/Jan Borin, i Tierp socken (se bifogad bild). I NV sida 109 finns Tabell 9, Jean le Broun alias musketör Johan Simson Bruun, son till Simon (TAB 6). Det rör sig om samma person även om tabell-numren är olika, eller hur?

Bakgrunden till mina frågor (om någon är intresserad och orkar läsa) är en sk ”DNA match” som jag och min mamma har. (Jag har nog skrivit om detta vid ett par andra tillfällen.) DNA matchen och jag har två små DNA-fragment som lär komma från en gemensam, eller två gemensamma, ana/anor. Min mamma har endast ett litet DNA-fragment gemensamt med samma DNA match. Det betyder troligtvis att det ena av mina två nämnda DNA-framgent kommer från min mamma och det andra kommer från min pappa. (Båda mina DNA-fragment kan dock komma från min pappa. Det skulle, i sådant fall, innebära att DNA-fragmentet, som min mamma har gemensamt med DNA matchen, inte har överförts till mig.)

Traditionell släktforskning visar att min DNA match och jag har få ”luckor” i våra släktträd. Vidare visar den traditionella släktforskningen att Jan de Han (TAB 1 i NV del 1, sida 180) och hans hustru är DNA matchen och mina möjliga närmaste gemensamma anor (se bifogad bild). Jag skriver möjliga eftersom det inte tycks vara klarlagt huruvida Jan de Han var farfar till Mårten Duhan (TAB 7 i NV del 1, sida 182). (I den bifogade bilden har jag dessutom gjort, av någon anledning som jag tyvärr inte minns, en streckad linje mellan Jan de Han och Mårten Dehand (TAB 2 i NV del 1, sida 180). Streckade linjer brukar jag använda för att markera att ett släktskap inte är säkert.) Möjligheten finns alltså att min DNA matchs och mina gemensamma DNA-fragment kommer från Jan de Han och/eller från hans hustru. (På den bifogade bilden är Brita Jacobsdotter (längst ner t.v.) min pappas ana och Johan Dubois/Debeau (längst ner t.h.) är en ana till min DNA match.)

Eftersom DNA matchens och min mammas anor har olika geografiska utbredningar ända ner till och med 1700-talet, misstänker jag att deras närmaste gemensamma anor också hittas bland personer med vallonsk bakgrund. Bland min mammas anor finns de vallonska släktnamnen Bonnevier och le Brun (se bifogad bild i mitt inlägg här den 2020-05-05). På ”le Brun-sidan” är vår anfader Jean le Brun (TAB 10 i NV del 1, sida 109). Därav fråga nr 2 ovan.

Eftersom jag inte vet vilka som var föräldrar eller syskon till Jean le Brun (TAB 10) har jag letat efter kombinerad tidsmässig och geografisk gemensam nämnare bland DNA matchens ”vallon-anor” och bland tabellerna i NV om släkterna Bonnevier samt le Brun. I släkten Bonnevier har jag inte hittat någon sådan gemensam nämnare (men jag måste erkänna att jag inte har letat så noga). I släkten le Brun har jag noterat Simon le Brun (TAB 6 i NV del 1, sida 107) och nu kommer vi till motivet till fråga 1 ovan (angående Jeanne Claesdotters pappa).

Simon le Brun gifte sig ca 1643 med Jeanne Claesdotter i Åkerby, eller bodde åtminstone där 1643-44 och förmodligen bodde paret sedan i Åkerby/Hillebola till 1654. Efter Simons död 1666 gifte Jeanne Claesdotter om sig.
Fråga 4: Vem gifte hon om sig med?

Bland anorna till min och min mammas gemensamma DNA match finns Colas Gilljam (TAB 32 i NV del 1, sida 306 – ”Claes Claesson Guillaume” i den bifogade bilden). I NV står att Colas: 1) var trolig son till Tossainct även om han kallades Clas Clason i sonens personalier (Fråga 5: Var och när skrevs personalierna?), 2) jobbade vid Lövsta bruk 1643-44, vid Åkerby 1649-60 och åter vid Lövsta bruk 1662-63, samt 3) gifte sig i början på (eller möjligen i mitten av?) 1640-talet med Jeanne/Gehenna Duan, dotter till ovan nämnda Jan de Han (se bifogad bild). Colas Claesson tycks alltså ha flyttat till Åkerby då Jeanne Claesdotter troligtvis bodde där. (Hoppas jag inte ”övertolkar” texterna i NV!) Som säkert märks är jag ute efter ett eventuellt syskonskap mellan Colas Claesson och Jeanne Claesdotter, som båda troligen bodde i Åkerby 1649-53 (enligt min tolkning).

Jag observerar och funderar vidare och kan inte låta bli att notera att:

1) Colas Gilljam (TAB 32) var trolig son till Tossainct Guilheame (TAB 1 i NV del 1, sida 297) även om han en gång blev registrerad med patronymikonet Clason.

2) Tossainct Guilheame (TAB 1) hade en dotter Johanna (fc 1622, d 1697) gm handelsman Pierre Cambou i Stockholm där hon blev registrerad med patronymikon Toussaint.

Version II av fråga 1: a) Finns möjlighet att Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter, var trolig dotter till Tossainct Guilheame (TAB 1 i NV del 1, sida 297) även om hon blev registrerad med patronymikonet Claesdotter (såsom beskrivs om Colas Gilljam)? b) Var och när blev Simon le Bruns hustru Jeanne registrerad med patronymikonet Claesdotter? c) Kan en möjlig förklaring till de eventuella förväxlingarna vara att Tossainct var styvfar till (en del av) barnen i TAB 1 (NV del 1, sida 297)? d) Finns andra förslag på vem som var pappa till Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter (förslagsvis någon Claes i Åkerby omkring 1640)?

I den bifogade bilden har jag lagt in ett par frågor: i) Var Claes Claesson Guillaum och Jeanne Claesdotter syskon?, och ii) Var Simon le Brun (TAB 6) och Jean le Brun (TAB 10) släkt med varandra?

Med många frågor och funderingar hälsar vänligen,
Jan

PS: Jag kan inte låta bli att berätta att jag idag (dagen efter ovanstående inlägg) av annan anledning tittade på listan med mina DNA matcher. Jag fick då se en stavningsvariant av släktnamnet Guillaume och blev nyfiken. Döm om min förvåning när jag fick se att denna DNA match och jag delar två små DNA-fragmen medans min mamma delar endast ett litet DNA-fragment med samma DNA match! Precis som den igår beskrivna DNA matchen! Det ska bli spännande att se om det går att följa denne "Guillaumes" anor tillräckligt långt för att hitta de närmaste gemensamma anorna.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Många frågor var det. Jag ska besvara dem, om jag kan.

1a. Nej, Jeanne Claesdotter kan inte vara dotter till Toussaint Guillaume. Hennes far heter Claes och det framgår av svaret på 1b.

1b. Det finns en fortsättning på texten om Simon le Brun (Tab 6). Jag redovisar början, eftersom det är ett långt ärende:
"  Den 1/7 1674 går ärendet vidare.
  S:d: kärade Johan Ehrsson förswars karl widh Hillebohlet till Lars Olofsson skattebonde ibidem, för det Lars Olofsson utaff hust: Jehanna Claesdotter be:te Johans Swärmodher hade ett Änges stycke utj Böhle Uthiordh igenlöst, som han för detta till hust: Jehanna sampt hennes affledne Man sal: Simon le Brunh för 60 dal:r K:r M:t..."
Juridiskt arkivmaterial har en mycket hög grad av tillförlitlighet.

1c. Jag kan inte se, att det finns risk för några förväxlingar i det här fallet, eftersom hon kallas Jehanna Claesdotter samma dag som ärendet behandlas på tinget. Du kan inte jämföra med det troligen felaktiga patronymikonet för Claes Guillaume (Tab 32 och 37 i NV del 1). Patronymikon Classon är här angivet i en personalieberättelse skriven mer än ett halvt sekel efteråt och på en plats långt ifrån där händelsen skedde. Tillförlitligheten i personalieberättelser är låg och det är inte ovanligt med direkta sakfel just beroende på både tidsmässiga och geografiska avstånd.

1d. Ja, det finns det. Men eftersom det är en hypotes, vill jag inte besvara frågan här. Det finns alltför många släktforskare, som genast skulle bortse från osäkerheten och börja dela uppgiften som fakta. Däremot ska jag gärna berätta hur du själv kan leta vidare. Jeanne Claesdotter föder barn mellan 1644-66, varför jag angett hennes vigsel med Simon le Brun till omkring 1643. Man kan gissa, att Simon le Brun är näst intill vuxen, när han kommer till Sverige 1632. Jeanne Claesdotter, som är i barnafödande ålder fram till 1666 bör vara född omkring 1625 och åldersskillnaden mellan dem cirka 10 år (han 28 och hon 18 år). Hon invandrar troligen som barn med sina föräldrar. Finns det några valloner med förnamnet Claes/Nicolas i Österlövsta socken under perioden 1630-45? En av dem kan i så fall vara hennes far.

2. Ingen aning

3. Sorry, Nyckfelstrisse har varit framme. I tillägget står Tab 10. Skall vara Tab 9. Tabellerna 9 och 10 i NV del 1 sid 109 avser helt säkert två skilda individer.

Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Tack Kjell för dina svar och för allt tålamod!!

Eftersom Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter, inte kan ha varit dotter till Toussaint Guillaume lämnar jag den tråden i bakhuvudet. Som ”påminnelse” för ev framtida bruk nämner jag, emellertid, att jag hittade tre Claes/Nicolas i Österlövsta socken under perioden 1630-45 i de få släkter i NV som jag har avfotograferade. En av dem (som jag misstänker inte(!) är den du, Kjell, var ute efter i svaret 1d.) är intressant för mig i sammanhanget kring ”utnyttjandet av DNA matcher” då jag letar efter möjliga föräldrar till min ”le Brun-anfader” Jean le Brun (TAB 10 i NV del 1, sida 109). Anledningen är att hans efterlevande hustru/änka och tre av hans/deras barn (födda på 1640-talet) flyttade upp till Njurunda/Galtströms bruk där även ”vallon-anor” till min DNA match senare bodde (DNA matchen nämnd igår, idag kallad ”DNA match #2” i den bifogade bilden). Vid Galtströms bruk bodde tidigare Pierre le Brun (TAB 17 i NV del 1, sida 111). Han och Jean le Brun (TAB 10) bör ha varit ungefär jämngamla och båda valde namnet Pierre till barnet, som gissningsvis var äldsta sonen. Därför har jag funderat på om de eventuellt var bröder, med Pierre le Brun (TAB 14 i NV del 1, sida 110) som tidsmässigt möjlig pappa. Tyvärr har min mammas DNA-fragment, som hon har gemensamt med nämnda DNA match, inte varit till hjälp i denna fundering, så den har jag också lämnat i bakhuvudet. (För att inte riskera att felaktiga slutsatser dras är det bäst att undvika kommentarer om TAB 10, TAB 14 och TAB 17, såvida funderingen inte kan avfärdas förstås.)

Som jag nämnde i mitt PS i förra inlägget har jag råkat notera en annan DNA match (kallad ”DNA match #1” i den bifogade bilden), som också delar två små DNA-fragment med mig, men som delar endast ett fragment med min mamma. Igår letade jag efter ursprunget till DNA matchens släktnamn (dvs endast på pappornas sida). Med sökning i kyrkoarkiv kom jag ”ner till” landtmätare ingenjör Peter Gilljam i Nolhed i Mo sn (fc 3/3 1741). Se tex denna hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031728_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=612%2C569%2C1797%2C830

(På sida 54 i samma hfl finns namnet Eric Sporrong (fc 1706).)

Enligt sekundär källa (som jag inte har kontrollerat) var ingenjör Peter Gilljam son till Anthonius, och sonson till Johan Gillian (TAB 4 i NV del 1, sida 298), som var gm Maria (Clasdotter) Maniette. Eftersom Johan Gillians farfar var bror till Claes Guillaume (TAB 32), som är en ana till gårdagens nämnda DNA match (”DNA match #2” i den bifogade bilden), finns möjligheten att släkten Guillaume och dess svenska anfader Tossainct Guilheame samt hans hustru (dvs generationen före Claes Guillaume och hans bror) trots allt är inblandade i överföringen av mina små DNA-fragmenten. Av den anledningen har jag ytterligare ett par frågor:

Vet man något om föräldrarna till Anna Michelsdotter Guillaume, gm Mårten Dehand (TAB 2 i NV del 1, sida 180)? Kan man tänka sig att hennes patronymikon registrerades felaktigt då sonen Isack gifte sig 1716?

Ursäkta att jag kom ifrån ämnet le Brun!

Det finns självklart ett stort antal andra möjligheter till DNA-fragmentens ursprung. DNA match #1 kan tex ha fått dem ifrån släkten Douhan (av någon ”moder okänd” för en gång skull! – se bifogad bild). Framför allt måste noteras att hela släktträdet (med få luckor) till DNA match #2 har släktforskats fram på traditionellt vis, men endast en linje till DNA match #1 har tagits fram (resten är ännu okända potentiella DNA-fragment-källor).

Det är förmodligen omöjligt att ens hitta indikationer om var min mammas DNA-fragment, som hon har gemensamt med DNA match #1 och/respektive DNA match #2, kommer ifrån. Ancestry har placerat min mamma, bland mina DNA matcher, som släkt med mig både på min mammas sida och på min pappas sida (men jag har märkt att den funktionen (algoritmen?) troligtvis inte alltid stämmer). Min tolkning är, emellertid, att min mamma och pappa borde ha någon gemensam ana. Synd att min pappa aldrig hann testa sitt DNA! Om algoritmen, och min tolkning av den, stämmer kanske det är troligt att även DNA-fragmentet, som min mamma har gemensamt med de två DNA matcherna, kommer från samma ”källa” som det ena av, eller båda, mina DNA-fragment.

En stor röra är det i vilket fall! Röran ligger i mitt bakhuvud och ibland dyker funderingar upp och jag börjar titta på den igen. Vi får se om den blir en o-röra så småningom!

Vänliga hälsningar och med önskan om en God Lucia,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag avstår från att kommentera dina DNA-matchningar, som säkert är en komplicerad historia. Däremot ska jag gärna ägna några timmar åt släkten le Brun och de funderingar du har om den. Släkten är en av svåraste att bringa klarhet om, när det gäller de tidigaste generationerna i Sverige. Som framgår av sidorna 106-112 i NV del I så saknar några av familjetabellerna helt koppling och många har en "troligkoppling". Varför? Jo, det har flera orsaker. I första hand avsaknad av tidiga kyrkböcker för berörda socknar men även på förekomsten av flera samtida individer med samma förnamn, Johan, Pierre och Pacquet (Påke). Vem är far till vem?

Jag känner för att ta en rejält omtag på den del av släkten le Brun, som är hammarsmeder, alltså tabellerna 1-11 och 17 i NV. Kanske går det att hitta säkrare och mer underbyggda kopplingar? Det kommer nog att ta några dagar, så du får ge dig till tåls. Men jag tror, att jag redan nu kan utlova ett "styckmord" på Johan i Tabell 3.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hejsan!

Det var väldigt goda nyheter Kjell! Stort tack!! Hoppas du får fram nya (möjliga och/eller troliga) släktband!

När min mamma och jag kollade i hennes anteckningar från 90-talet fick vi se att hon hade skrivit, om Jean le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109), att han hade betalat (testamentpengar) för begravning av ett barn, den 29/9 1684 i Älvkarleby. I NV står dp och samma datum. I notisen står "efter barn". Längre ner på samma sida står, vid notis daterad 4/1 1685, "för barn". Därför tolkar vi "efter barn" som testamentpengar, även om det ordet inte finns med i notisen. En annan kommentar är att ingen betalning för dop av något av barnen, begravda 1693, 1694 resp 1695, tycks ha blivit registrerad i Älvkarleby. De här kommentarerna har säkert inte så stor betydelse för omtaget på hammarsmederna le Brun (och "styckmordet" på Johan i Tabell 3), men man vet aldrig.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=222%2C117%2C3309%2C1522

Med önskan om trevligt grubbel hälsar,

Jan

[Kjell Lindblom]

Hej igen Jan!

Innan jag går till gymmet hinner jag påbörja "brottsutredningen" för Tabell 3 (NV del I sid 107). Som utlovat styckas den på följande vis:
Texten "Åren 1670-72 är han brukskarl i Älvkarleby" flyttas till Tabell 10.
Resten av texten, som börjar med " Hans hustru avlider ..." flyttas till Tabell 9. Observera att denne Johan ibland kallas Brom, vilket motiverar textförflyttningen.
Sonen Daniel utgår och hänförs till annan gren av släkten.
Återstoden av Tabell 3 får nu följande lydelse: Johan le Brun, trol son till Jean (tab 1), finns 12/12 1650 i Leufsta kassabok, likaså 1663. I mtl finns han inte. Han medföljer
troligen sin bror till Tyskland 1666.

Fortsättning på revideringen av släkten le Brun följer senare. Men läs gärna mitt inlägg ovan 2013-10-13 först.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Tack så mycket för uppdatering av information om några Johan le Brun!

Jag har skrivit nya versioner av NV:s ”le Brun-tabeller” 3, 9 och 10, men jag misstänker att du kommer med mer information. Jag brukar skriva att jag ofta har fel när jag misstänker något, men den här gången hoppas jag att jag har rätt …för en gång skull. Förresten läste jag ditt inlägg daterat 2013-10-13 först. 

Sonen Daniel har jag för mig att du har skrivit, under diskussionsämnet om Brun i Stockholm, att han var trolig son till Johan Daniel Braun (”min” Tabell 19 i nämnda diskussionsämne). I sammanhanget om ”de äldsta le Brun” spelar det säkerligen inte någon roll, men jag håller inte med om detta troliga släktskap. Jag har uppfattningen att Johan Daniel Braun ”rörde sig i rika kretsar” och har sett, i primärkällor, att han hade en styvson som blev vinskänk. Eftersom några andra ”Brun i Stockholm kring 1700” var vinskänkar, vinhandlare eller ingifta i den yrkesgruppen har jag läst Gunnar Hellströms tre artiklar i Samfundet Sankt Eriks årsbok (1957, 1959 resp 1960) om vinskänkar och källare i Stockholm under nämnda tidsperiod. Enligt Gunnar var det stor status-skillnad mellan en krögare (som Daniel Johansson le Brun var) och en vinskänk. Det klingar därför felaktigt i mina öron att Johan Daniel Brauns egen son blev krögare (medans hans styvson blev vinskänk). Johan Daniel Braun hade en son, som troligen hette Johan Daniel (även om det står Johan David i dopnotisen). Denne son döptes den 8/2 1681 i tyska Sankta Gertrud (Gertrud igen!) församling i Stockholm (CI:1a, sida 621). Faddrar var: herr Peter Hagen*, herr Salomon Otter, herr George Brandt, herr Joachim von(?) Feife(? Pfeiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?). Att ”barnet till dessa faddrar” skulle bli en ”simpel” krögare klingar som sagt fel i mina öron.

* Man kan undra om herr Peter Hagen var släkting till Johan von der Hagen, som arrenderade Ortala bruk omkr 1670.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00290#?c=&m=&s=&cv=289&xywh=3011%2C1731%2C3042%2C1435

Jag har noterat att en dotter, Catharina, till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106) var gm Mårten Pouset omkr 1671.

Fråga:
Var ovan nämnda Mårten Pouset nära släkting till bokhållare Johan Posset vid Ortala bruk 1669-70? Dvs den jag skrev om igår här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.0.

Ett barnbarn till Per le Broun (1747-1805) och Maria Bonnevier (1745-1815) gifte sig med en person, som hade anor i Söderby(-Karl)/Väddö-trakterna där ju Ortala bruk ligger/låg. Denne Per le Brouns gammelfarfar var Jean le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109). Det skulle inte förvåna mig om information om detta område plus ”Norrlands-området” i kombination med information kring brukspatronsläkterna Lemmens (bla Ortala) och Momma/Reenstierna (bla ”Norrland”), vore till hjälp för att reda ut bakgrunden till, åtminstone, min ”le Brun-anfader” (dvs Jean le Brun, Tabell 10).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag fortsätter med revideringen av berörda tabeller och får väl återkomma till ditt senaste inlägg, om det är befogat.

Texten i Tabell 2 avslutas på följande sätt:
Som synes ovan har han lämnat landet med sin hustru. Hennes släktnamn kan möjligen anas i en notering från tinget i Film och Dannemora 7/2 1648:
  Noch framkom en fransoos Pacho Barno be:d, och rådhfråghadhe sigh af Rätten, om han skulle få tagha sin hustrus systers arf af Claas Kloo, Blef saght Befallningzmannen Hans Sijfwardsson medh godhe män skall byta them emellan.

Barn:   Pacquet   (tab 4)
   Catharina   f c 1644, bg 30/7 1732 i Älvkarleby, g m Mårten Pouset omkr 1671
   Johan   (tab 10)
   Pierre   (tab 17)

Texten i Tabell 10 inleds med "Johan le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är 1670-72 brukskarl i Älvkarleby. År 1681 är han hammarsmed ..."
Avseende barnet 29/9 1684 i Älvkarleby, ändra dp till bg (jag biträder din mors uppfattning).

Texten i Tabell 17 inleds med "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter."

De tidigare okopplade tabellerna 10 och 17 har jag därmed troligkopplat (observera ordet troligkopplat). Jag finner det rimligt tänka sig, att bägge sönerna i Tabell 1 återvänder till sitt hemland efter föräldrarnas död. De torde ha varit i näst intill vuxen ålder omkring 1630, som jag skrivit i Tabell 1.
Paquet le Bruns barn (tab 2) är däremot födda i Sverige och har etablerat sig här, varför de väljer att stanna kvar.

Ja, så tänker jag, är du nöjd med revideringen, Jan?

[Jan Johansson]

Hej igen Kjell!

Ha ha, ja jag är mer än nöjd! Utan några troligheter! 
Aldrig hade jag tänkt att du skulle ställa en sådan fråga till mig. Det är ju jag (och andra) som ställer den frågan, och många många andra frågor, till dig!

Jag antar att Kloo är en stavningsform av du Clou/le Clou, som jag har hittat i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Att Pacho Barno (tab 2) frågade om han fick ta sin hustrus systers arv av Claas Kloo misstänker jag kan betyda att Claas Kloo antingen var svärfar eller "ingift svåger" till Pacho. I vilket fall som helst bör texten betyda att Pachos svägerska avled barnlös. Om Claas Kloo var svägerskans pappa kan man undra om tinget verkligen skulle gå med på att Pacho skulle få ta ut sin del av svägerskans arv. (Texten innebär väl att Pacho fick ut sin/hustruns del av arvet?) Är det någon som har kunskap i detta historiska juridiska område? Om min misstanke om de två möjliga släktskapen (dvs svärfar eller "ingift svåger") stämmer är det alltså inte helt säkert att Pachos hustru var dotter till Claas Kloo, men du har också skrivit att "hennes släktnamn kan möjligen anas".

PS: Ju mer jag tänker på tingsärendet desto mer tycks det mig troligt att Claas Kloo var gift med Pacho Barnos svägerska. Men jag har ofta fel! 

Igår tittade jag lite mer på min mammas och mina DNA matcher och hittade några fler tecken som tyder på att släkten le Brun, och inte släkten Bonnevier, troligen spelar en roll i överföringen av de tidigare nämnda DNA-fragmenten, som möjligen kommer från släkten Guillaume. Jag kan därför inte låta bli att nämna likheterna mellan de två släkternas "tab 1" i NV (släkterna le Brun och Guillaume alltså); båda var räckare och båda värvades/skrev kontrakt i Liége (som ligger bara drygt 4 mil från Aachen  ) näst intill samtidigt sommaren 1627. Kanske det kan ses som en spekulation, men kan man tänka sig att de var svågrar? Efter att ha "studerat" (och fortfarande studerar) släktnamnet Brun i Stockholm under 1600-talets senare del har jag fått uppfattningen att släktbandet mellan svågrar [syster/bror], men även mellan "ingifta svågrar" [tex syster/syster], var av stor betydelse. Är det någon som håller med?

Tack Kjell för jobbet du har gjort och förmodligen fortfarande håller på med!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Inte heller jag är jurist. Jag tolkar situationen som att Pachos och Claas hustrur är systrar. Claas hustru har dött. Deras äktenskap saknar bröstarvingar. Därför ärver den avlidnas syskon, bland dem Pachos hustru. Hon har inte fått ut sin arvedel av Claas du Clou. Pacho för sin hustrus talan och tar upp ärendet på tinget för att få ut hustruns lott.
Rätten bemyndigar befallningsmannen att med gode män slutföra skiftet.

Tyvärr är inte namnet på hustrun till Nicolas/Claas Kloo (NV del I sid 133) heller känt. Därav formuleringen "anas".

/K

[Jan Johansson]

Hejsan!

Då tolkar vi texten på samma sätt!

Istället tolkade jag formuleringen "anas" fel. Jag trodde du menade att man (möjligen) kunde ana att Pachos hustrus efternamn/släktnamn var Kloo.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Eftersom jag har fått anledning att titta i herdaminnen och eftersom jag har undrat varför Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109) gifte sig i Ovansjö socken tittade jag på vem som var präst där då. Kan informationen (se bifogade bild) möjligen stärka den nya versionen av tabell 10, eller ge en antydan om att den stämmer? ...eller tvärt om?!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Jag skulle spontant säga - varken eller. Jag förmodar, att hustrun Karin Johansdotter kom från Ovansjö, eftersom det var brukligt att vigas i hennes hemförsamling. Praktiskt dessutom, hennes föräldrar stod ju för bröloppet.

[Jan Johansson]

Hejsan,

Jag vill bara tipsa om information om hammarsmed Petter Brun vid Kauttua bruk i Eura 1690 under släktnamnet smeder/valloner Brun.

Se inlägg den 2013-03-19 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67329.0

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Många Le Brun med förnamnet Johan? Här kommer möjligen en till! 

Den 27/5 1671 i Katarina fs i Stockholm "angaff sigh till echtenskapet Päder Ijffwarsson [Ivarsson]
stads(-)Båtsman, födder på Wärmdöhn, hans wittne är Jon
Swänsson, Leijonankars betiente.
Enkiones nampn är Elisabeta Andersdotter, födder ij
Östergiölan [Östergötland] i Lönsåsa [Lönsås*] sochen, hennes före man,
Johan Brun trä(g?)å(rds?) mästare [trädgårdsmästare?] på Wällinge bruck
är döder för sex åhr sädan och (i) Sleem [Salem] sochen begraf-
wen. Hennes wittne är Brita Larsdotter, och
Karin Pärsdotter."

* Lönsås kyrka ligger ungefär 4 mil söder om Godegård, där Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1, sida 110) jobbade som kolare 1658-65 (efter skandalen med "franzoos kåna Gertrud").

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3114%2C2152%2C3042%2C1435

Nämnda Johan Brun bör ha dött ca 1665 vid Vällinge (mässings-)bruk i Salem socken. I församlingens kyrkoarkiv finns begravningsnotiser från år 1665, men jag har inte hittat Johans namn där (däremot Lars Grots barn ifrån Vällinge bg 1665, CI:1, sida 3).

Tillhörde denna Johan möjligen släkten (de) Bruyn?
Synd att hans yrke är svårläst i lysningsnotisen!
Ovan nämnda Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1, sida 110) hade en son, Johan, som befann sig(?) i Norrköping 1646-55. Vet man vad han sysslade med där?

Den 10 aug. 1623 och 21 juni 1626 erhöll Arnold Duppengiesser privilegier för Vällinge mässingsbruk (Källa: Arnold Duppengiesser, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ljung.), hämtad 2024-02-10). Arnold dog 1628 eller 1629 i Aachen, som ligger bara några mil öster om Liége.

Kopparmästaren Wilhelm Momma (dc 1631) i Aachen var pappa till bruksägaren Willem Momma, som var gm Maria (de) Bruyn från Aachen, syster till handelsman och brukspatron (bl.a. Åkers styckebruk** om jag inte minns fel) Antony (de) Bruyn.
Källor:
Momma, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9438, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-02-10.
och
Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-02-10.

** Tidigare idag skapade jag diskussionsämnet Åkers styckebruk med anledning av frågor kring en bouppteckning. Här är länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=197302.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Vittnet Jon Swänsson var betjänt hos Leijonankar. Enligt min tolkning av adelsvapen.com om släkterna Leijonancker nr 778 och Granatenfelt nr 483 bör det röra sig om Daniel Young, adlad Leijonancker vars svärmor, vid tidpunkten för ovan nämnda lysning, var Catharina de Flon som var dotter till Jean de Flon och Maria de Besche (från Liége).

Länkar (se TAB 1 i båda):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonancker_nr_778
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Granatenfelt_nr_483

På Riksarkivets information om akrivet "Handlingar härrörande från släkten de Flon" står:
"Av särskilt intresse är en serie brev till Abraham de Flon och en del andra handlingar (fasc. 1 och 4) rörande Marktorps silvergruva i Regna socken. Gruvan synes ha grundats av Jacob Reenstierna d y (se Karin Forsberg, Hults bruks historia 1697-1947, Sthlm 1949 s. 23), men drevs av ett konsortium." Jacobs farbror bör ha varit ovan nämnda bruksägaren Willem Momma, som var gm Maria (de) Bruyn från Aachen.

Länk till Riksarkivets information om akrivet "Handlingar härrörande från släkten de Flon":
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ufRvyavqQWZTuu1eMvyUeB

[Jan Johansson]

Hej,

Den 24/9 1769 vigdes Petter Brun (30 år, fc 1738/39) och Brita Catrina Wahlqvist (22 år, fc 1746/47) i Rö sn (CI:2, sida 23).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=329%2C2761%2C3380%2C1594

Den 10/3 1770 föddes inspektor Peter Brun och hustru Brita Catarina Wahlqvists son, Carl Petter, i Rö sn (CI:2, sida 192). Faddrar var: komminister Caspar Lincker, Carl Fried. (Fredrik) Palm, fru Lindbom och madame Dalström från Stockholm.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=488%2C2027%2C2908%2C1371

Petter och Brita Catarina blev registrerade 1770 i Näs i Rö hfl (AI:1, sida 103), men i marginalen står att de flyttade till Stockholm samma år. Faddern madame Dalström var från Stockholm.

Länk till sida 103:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=711%2C2281%2C1800%2C843

Eventuellt hade Petter inte vallonsk bakgrund, men möjligen kan släktnamnet Martelleur (född 1721) högre upp på samma sida 103 ge en antydan om att Petters "rätta" släktnamn var Le Brun.

I Kjell Lindbloms bok NV del 1 finns "Petter (1737-77)" på sidan 110. Han var son till Pierre le Broun (Tabell 11, NV del 1, sida 109). Kan ovan nämnda inspektor Petter Brun (fc 1738/39) ha varit sonen Petter till Pierre le Broun?

Inom parentes:
(Pierre le Brouns son, "Johan (1722-90)" (NV del 1, sida 110), är min ana. Hans sonson blev båtsman i Riala socken, som gränsar till Rö socken där min mormor föddes och växte upp. Min mamma och jag har alltid trott att båtsmannen blev placerad av en slump i Riala socken, efter att tidigare ha varit stolmakare-lärling i Stockholm och därefter troligen varit med i kriget, men om det visar sig att hans farfars bror, "Petter (1737-77)", hade koppling till Rö kanske det inte enbart var en slump.)

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Dessvärre, Jan, det verkar inte så. Denne Petters familjetabell ser ut så här:

Petter Le Broun, son till Pierre (tab 221), föds 8/6 1737 vid Öhns bruk i Älvkarleby och blir hammarsmed. Hans tillkommande heter Maria Larsdotter från Östanå och deras vigsel sker 27/10 1763 i Älvkarleby.
  Petter avlider 23/11 1777 och Maria 20/1 1787, bägge i Älvkarleby.

Barn:   Maria   f c 1765, d 16/12 1782
   Lars   f c 1766, trol d 1787, i Älvkarleby hfl 1774-81, ofärdig
   Petrus   f 9/12 1767, d 18/2 1787 i Älvkarleby
   Cajsa Lena   f 18/8 1770, g m bruksskräddaren vid Tolffors Samuel Åkerberg 2/5 1802 i Valbo
   Johannes   (tab 271)
   Eric   f c 1776, d 2/11 1777

/K

[Jan Johansson]

Hej och tack Kjell för svar!

Då kan det hända att inspektor Petter Brun inte hade vallonska rötter.

Istället var det intressant för mig att Petter Le Brouns dotter, Cajsa Lena, var gm med en "Åkerbergare". Det är nämligen ett släktnamn som florerar flitigt kring mina egna anor, även om endast två av dem hette Åkerberg. Detta flitiga florerande har lett till att en viss syskonskare (alla nu döda) var både kusiner, sysslingar och bryllingar till min mamma och hennes syskon. Jag kan inte låta bli att dela en schematisk bild som visar detta trassliga släktskap. Bilden tar bara upp 158 kB minnesutrymme, så jag hoppas det går bra att ladda upp den trots att jag helt kommer ifrån ämnet Le Brun. Förrutom dessa Åkerbergare var en syster till min mammas mormor gift med en Åkerbergare, men han tycks inte ha varit släkt med dem vars namn är nämnda i den bifogade bilden. Åkerberg verkar ha varit, och kanske fortfarande är, ett vanligt släktnamn i Roslagen.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kanske det trassliga släktskapet är anledningen till att jag gärna gör schematiska bilder. 

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag har just ställt en fråga, under diskussionsämnet Brun / Bruun / Bruhn (under "övriga släkter - B"), angående Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1, sida 110) och huruvida han skulle kunna ha varit pappa till Tore Jönsson, som hade koppling till Jacob de la Gardies svärdotters pappa (och mamma), och som möjligen (eller kanske till och med troligen) hade släktnamnet Bruun. Jadin le Brun var ju själv i tjänst hos Jacob del la Gardie. Här är länk till inlägget med frågan (men läs gärna inlägget "Svar #62" som bakgrundsinformation först): https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674590#msg1674590.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Med hjälp av information om bl.a. grevliga ätten Lewenhaupt på https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lewenhaupt_nr_2 har jag lagt märke till att tre bröder Lewenhaupt hade ganska nära kopplingar till varsina tre personer (Le/de) Brun, som inte tycks ha haft något känt släktskap med varandra. En av de tre personerna var Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1, sida 110), som jag nämnde i mitt förra inlägg. Självklart betyder detta säkert ingenting, men jag önska ändå dela min observation.

De tre bröderna Lewenhaupt var Gustaf Adolf (1619-56), Carl Mauritz (1620-66) och Ludvig Weirich (1622-68).

Gustaf Adolf var svärson till Jakob de la Gardie (1583-1652), som var arbetsgivare 1636-38 till nämnda Jadin le Brun.

Carl Mauritz var gift med Anna Maria Cruus (1642-1716), dotterdotter till Axel Oxenstierna (1583-1654). Axels bror, Gabriel Oxenstierna (1587-1640), var gift med nämnda Jakob de la Gardies syster, Brita de La Gardie. Det var alltså starka släktband mellan dessa familjer Lewenhaupt, Oxenstierna och de la Gardie.

I biografi över Willem (Welam) Momma står att han reste till Göteborg 1621, i sällskap med den holländske affärsmannen Samuel Loot, för att undersöka möjligheterna att anlägga ett mässingsbruk där. Vidare står att deras positiva inställning till projektet uttrycktes i deras gemensamma brev till ”A Oxenstierna”, som bör ha varit nämnda Axel Oxenstierna (källa: Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-05-19). Willem (Welam) Momma var gift med Maria (de) Bruyn, som var syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (Svensk Slägtkalender, volym 10, sida 501).

Ludvig Weirich var chef över Östgöta kavalleriregemente när Thore Bruun blev regements-skrivare där 1666 (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804). Thore var regements-skrivare vid detta regemente åtminstone till och med 1670, men 1672-1675 var han (eller mer korrekt: troligen samma person) mönsterskrivare vid ett av regementets kompanier. Efter Ludvig Weirichs avsked 1667 blev Hans Ulfsparre (ca 1632-88) chef över Östgöta kavalleriregemente (och självklart var de också släkt med varandra). Hans Ulfsparres bror, Erik, var gm2 Catharina Gyllenanckar. Hon var dotter till Gabriel Gyllenanckar, som fick tillstånd 1655 att anlägga en masugn och en tackjärnshammare i Ankarsrum (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804). Samma år grundades det närliggande Överums bruk av Henrik de Try och Abraham de Besche. Året därpå, 1656, finns en Jöran Lebring (eventuellt Jadin le Brun) och Nicolas le Brun (Tabell 13) på längden för Överums bruk (NV del 1, sida 110).

Möjligen/Troligen var det nämnda skrivare Thore Bruun, som skrev en supplik 1691 till bl.a. likvidationsverket eftersom han inte hade fått (viss del av) sin lön åren 1679-1682, men kanske framför allt eftersom en olycklig eldsvåda hade bragt hela hans ”timmelig välfärd” (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674588#msg1674588). Möjligen/Troligen var det samma person som blev registrerad som Tore Jansson/Jönsson i Västra Eds jordeböcker 1690-1716 där denne Tores hemman blev registrerat som skatte-vrak från och med jordebok 1691, dvs samma år som suppliken remitterades till likvidations-kommissionen i mars månad (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674590#msg1674590). I Östgöta kavalleriregemente gmr 1684 och gmr 1687 hade Tore Jönssons rusthåll nr 72 (samma nummer nämnt i jordebok 1689) och rusthållare vid rusthåll nr 73 var Peter de Try, båda vid ryttmästare Gyllenbreders kompani, som också är omnämnt i Thore Bruuns supplik.

Enligt information på adelsvapen.com begravdes en bror till ovan nämnda bröder Lewenhaupt i Västra Eds kyrka 1617. Brodern Carl Mauritz änka, Anna Maria Cruus, tycks ha bott i Västra Ed socken i slutet av 1600-talet när även Tore Jönsson bodde där (i Nocketorp).

Viss information tyder på ett släktskap mellan Thore Bruun/Tore Jönsson och Christina Torsesdotter Brun (född <1662 och gm Tobias Soltner) i Stockholm omkring 1700 (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675421#msg1675421). Christinas granne på Södermalm i Stockholm (en eller ett par kvarter ifrån varandra), skeppare Samuel Brun (född <1660 i Göteborg) var fadder vid dop den 14/5 1702 i Västervik (C:2, sida 103), som inte ligger långt ifrån Västra Ed socken.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Inledningstexten till Pierre le Brun (Tabell 17 i NV del 1, sida 111, med ny version i den här tråden i Svar #58) lyder "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter.".

Fråga 1: Skulle Pierre le Brun (Tabell 17) kunna ha varit "trolig son till" Pacquet le Brun (Tabell 4 i NV del 1, sida 107), som var gift åtminstone från 1656?

Fråga 2: vilket är det äldsta belägget för att hustrun till Pierre le Brun (Tabell 17) hette Sigrid Persdotter?

I Stockholms kyrkoböcker har jag sett en jungfru Sigrid Persdotter som gifte sig med skräddare* mäster Petter Cleman, eller Clemen (möjligen Clement Breda), den 9/7 1671 i Maria Magdalena fs. Samma, eller en annan, Sigrid Persdotters dotter Helena döptes den 13/11 1687 i Maria Magdalena fs (och av den anledningen undrar jag om namnet på Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, var känt redan 1687).

Sigrid var säkerligen inget ovanligt namn i Stockholm på den här tiden, men det tycks mig inte heller ha varit bland de vanligaste. Jag fick också se att Pacquet le Brun (Tabell 4) hade en dotter, Jeanne, som var gm Hecken (Clement) Breda (Tabell 6 i NV del 1, sida 123) omkring 1690.

* Skäddar-yrket kan kanske "passa in" i ett par släkter som förknippas med både "textil-branschen" och med järnbruk (Leffler och Momma/Reenstierna). Även släktnamnet Neuman tycks vara inblandat i både textil- och i järnbruksbranschen. Dessutom är Arboga omnämnt i båda dessa länkar (men inget släktskap mellan respektive Neuman tycks vara kännt):

1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk
2: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9060

Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=241%2C1199%2C2818%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag borde nog har lagt till följande:

Sebastian Clement (Tabell 11 i NV del 1, sida 124), brorsbarn till ovan nämnda Hecken (Clement) Breda , var gm Maria Johansdotter Kierkhoff (född omkr 1680 i Hedesunda sn, Söderala EI:1, SVAR:s bild 44, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032170_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=2966%2C2107%2C2809%2C1328).

Pierre le Broun (Tabell 11 i NV del 1, sida 109), son till Jean le Brun (Tabell 10, som har "ny version" i den här tråden*), var svärfar till Anna Körkhoff (född ca 1723 i Hedesunda sn, Älvkarleby AI:2, sida 126, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=630%2C1283%2C2586%2C1195).

* Enligt den nya versionen av Tabell 10 var Jean le Brun trolig son till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106). Enligt de nya versionerna av Tabellerna 10 och 17 var alltså Jean le Brun trolig bror till Pierre le Brun, som var gm Sigrid Persdotter (och den person frågan egentligen handlar om).

Jag har skrivit lite om bl a Anna Körkhoff här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.msg1650171#msg1650171

PS2: Innan tiden gick ut för ändringar av inlägget hann jag med att göra en schematisk bild. 

[Kjell Lindblom]

Hallå Jan i Milano!

Svar på dina frågor.

1. Pierre le Brun, trolig son till Pacquet (tab 2) eller möjlig son till Pacquet (tab 4). Jag gissar, att förnamnet Pär (Pierre), kommer in från kvinnosidan. Men eftersom vi inte har namn på hustrun för varken tab 2 eller tab 4, så kan saken inte avgöras. En av dem bör dock ha varit en Pärsdotter. Att Pierres far heter Pacquet är däremot helt säkert (Njurunda C:1 sid 170), där "Pär Pacheson i Bruket" har lämnat kronopengar till kyrkan i samband med sitt giftermål omkring 1680.

2. Vet ej. Jag kan inte hitta mina anteckningar från Njurunda eller Galtström bruk just nu. De måste ha hamnat i någon annan pärm? Kanske är det först i Finland hon heter Sigrid Persdotter?

Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell i Stockholm!

Tack för svar!

Anledningen till min fråga angående vilket år namnet Sigrid Persdotter dyker upp första gången har att göra med en eventuell koppling mellan vinhandlare/vinskänk Anders Brun i Stockholm (min tabell 2) och Älvkarleö bruk. Den eventuella kopplingen är (som vanligt) både väldigt långsökt och väldigt svag, men jag låter den vara ”kvar på hyllan” ända tills jag med säkerhet kan ”sålla bort” Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, som den Sigrid Persdotter som fick barn i Stockholm 1687.

Det här är den långsökta kopplingen (för den som orkar läsa):

Den 9/7 1671 vigdes i Maria fs skräddare Petter Cleman/Clemen och jungfru Sigrid Persdotter.

Den 13/11 1687 döptes i Maria fs båtsman Michel Börilsson och Sigrid Persdotters barn Helena. En av faddrarna var tornvaktare Nils Jönsson.

Den 14/1 1689 döptes i Maria fs tornvaktare Nils Jönsson och Kerstin Larsdotters barn Anna. En av faddrarna var vinskänk Anders Bruns hustru, som hette Gunilla Brink.

Anders Brun och Gunilla Brink vigdes 5/5 1672 i tyska fs (CI:1a, sida 50). I notisen står att Gunillas pappa, Lars Brink, var död och att han hade varit bokhållare i Kungliga räkenskapskammaren (min översättning från tyska).

Sven Brink (död 1712) blev kassör vid riksens lånekontor den 1/11 1671 (adelsvapen.com om Leijonbrinck nr 1550). Med samma tidsperiod, samma släktnamn och liknande yrke tycks mig troligt att Sven var (nära) släkting till Gunilla och hennes pappa Lars Brink.

Sven Brink var gm2 Maria de la Vallée (ca 1659-1693). Deras son, Gabriel Brink (1680-1724), gifte sig 1710 med Elisabet Mörling (1676-1747), dotter till revisionssekreterare Lars Månsson Mörling (liknande yrke igen).

Lars Månsson Mörlings bror, Nils Mörling (fc 1632) var landssekreterare i Falun och gm Catharina Depken (von Schantz genealogier om Mörling). Catharina Depken misstänker jag var släkting till Depken, som anlade Älvkarleö bruk med Leijel.

Den 10/8 1736 döptes i Älvkarleby länsman Svante Kindberg och Christina Winos barn Johan Gustav. En av faddrarna var bergsrådinna Greta Mörling, som dock inte tycks ha varit närvarande och i hennes ställe fanns jungfru Caisa Lena Leijel. Greta är tyvärr inte omnämnd i von Schantz genealogier om släkten/ätten Mörling, men där är heller inget barn till Nils Mörling omnämnt. Emellertid tycks det mig troligt att Greta Mörling var dotter till Nils Mörling och Catharina Depken, samt att hon var kusin till Elisabet Mörling, som var gm Gabriel Brink (adlad Leijonbrinck).

Vänliga hälsningar,
Jan i Milano (där Johan III:s svärmor ska ha haft sina rötter, se släkten Sforza)

[Jan Johansson]

Hej,

Tidigare i den här tråden (Svar #62) nämnde jag min fundering kring anledningen till att Jean le Brun (tab 10 i NV del 1, sida 109, benämnd Johan le Brun i ny version av tab 10 – se Svar #58) gifte sig 1681 i Ovansjö socken. Slarvigt nog poängterade jag då inte att Johan jobbade som hammarsmed 1681 vid Högbo bruk (Kjell Lindblom), som ligger bara 1,5 mil från Ovansjö kyrka (Google Maps). Frågeställningen bör nog därför utvidgas med vad anledningen var, till att Johan le Brun flyttade till Högbo bruk efter att ha varit brukskarl 1670-72 i Älvkarleby enligt den nya versionen av tab 10. Här är några spekulationer kring detta. De utgår från att Johans arbetsplatser, nämnda i nya versionen av tab 10, stämmer.

Högbo bruk anlades redan 1634 av lokala bönder ( https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gbo_bruk). Det bör då ha legat i Ovansjö socken (varifrån Högbo socken bildades 1869), men redan 1622 ska ett kapell ha uppförts i Högbo eller dess närhet (https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gbo_socken).

I november 1659 fick Olof Larsson (död 1684) och Jacob Andersson Höök (ca 1620-85) tillstånd att anlägga ett järnbruk i Högbo, varpå det gamla bruket byggdes om (Gillis Andersson, Gästrikland och järnet – Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri (2000), sidorna 162 och 163). Olof Larsson blev borgmästare i Falun* 1669 och assessor i Bergskollegium 1674. Samma år ska Erik Ehrencrona (död 1685) ha efterträtt sin svärfar, Claes Anckarström, som bergmästare i Uppland. Jag återkommer om Erik nedan.

När Johan le Brun var hammarsmed vid Högbo bruk (1681) var dess ägare sekreterare vid Kammarkollegiet, Johan Hogg, som hade övertagit bruket 1678 (Gillis Andersson, 2000). Johan Hogg (död 1697) ska ha blivit adlad 1689 och i ättens vapensköld finns en svan eller häger mellan två ek-kvistar^ på dess överkant (Hogg (nr 1162), https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hogg_nr_1162). Johan Hoggs syster, Elisabet Hogg (ca 1642-1711), ska ha varit gift med superintendent i Karlstad, Erlandus Svenonis Broman (1632-93), son till kyrkoherde i Stora Kil fs (Värmland) Sveno Christophori Brunius (död 1645, se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166). Johan och Elisabet Hoggs farmors bror, Lars Broman (1615-69), ska ha varit gm2 Maria Norenia, som då var änka efter nämnda Sveno Christophori Brunius. För att komplicera släktskapet ytterligare, så ska Maria Norenias halvsyster, Christina Norenia, ha varit gift med Svenos pappa, ”Christopher Brun”, i hans andra äktenskap. Bäst att tillägga att Christina var Svenos styvmor – inte hans mamma. Det ska därmed ha funnits nära släktskap mellan denna släkten Brun och Johan le Bruns arbetsgivare 1681, Johan Hogg, som 1678 började driva Högbo bruk. Den värmländska Brun-släktens stamfader, Lars Svensson (farfar till ”Christopher Brun”), ska ha varit handlande i Ulricehamn enligt en anteckning gjord 1620. Den bör emellertid ha gjorts ganska många år efter Lars Svenssons död eftersom hans son ska ha blivit kyrkoherde 1540. Ulricehamn ligger några få mil från Göteborg och Gislaved - tre orter som jag har nämnt i ”Brun-sammanhang” i det här inlägget (se sista stycket): https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675774#msg1675774. I samma tråd nämns en (annan/samma?) släkt Brun med ursprung i Marstand eller (enligt nyare rön, se Svar #117) möjligen i Danmark/Köpenhamn.

^ Jämför Kjell Lindbloms kommentar om ek i slutet av hans/ditt nyliga inlägg här (se sista meningen): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67209.msg1691120#msg1691120.

* Falun har eventuell koppling till Anna Kirckhoff (ca 1723-85), som var gift med Jan Le Broun (1722-90), barnbarn till Johan le Brun (tab 10), och/eller till Maria Johansdotter Kierkhof. Hon var gift med Sebastian Clement (död 1761, tab 11 i NV del 1, sida 124) vars farbror, Hecken Breda (tab 6 i NV del 1, sida 123) var gift med Jeanne Pakesdotter le Broun (död 82 år gammal den 19/5 1736 i Hille). Hon var trolig brorsdotter till Johan le Brun (tab 10 – nya versionen alltså). För mer information om Kirckhoff i Falun, se inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.msg1650171#msg1650171.

Det är förstås en ganska långsökt tanke, att Johan le Bruns arbetsgivares nära släktskap med den värmländska släkten Brun, med rötter i Ulricehamn, hade något att göra med att Johan le Brun fick jobb vid Högbo bruk. Samtidigt tycks mig de sammanfallande tidpunkterna, då Johan Hogg 1678 övertog Högbo bruk och då Johan le Brun började jobba där (senast? 1681), i kombination med de två släkterna med samma släktnamn (Brun/le Brun), ge en svag antydan om att det inte bara var slumpen som spelade en roll.  Om Johan le Bruns namn hittas vid något bruk i Värmland någon gång mellan 1672 (då han sist var brukskarl i Älvkarleby) och 1681 (då han var hammarsmed vid Högbo bruk) skulle det nog stärka denna fundering.

En annan tanke, som kanske är mindre långsökt, rör Ovansjö församling (där Johan le Brun gifte sig 1681) och dess kyrkoherdar. I Svar #62 bifogade jag en bild med information om personen som var kyrkoherde i Ovansjö 1681, men nu vill jag backa i tiden lite.

Åren 1632-44 var Ericus Benedicti Hammarinus** (död 1644) kyrkoherde i Ovansjö (Uppsala stifts herdaminne, del 2, sida 380). Även här rör det sig om en adlig ätt: Ehrencrona (nr 879, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrona_nr_879). Ericus pappa, Bengt, ska ha varit bonde i Ovansjö socken och jag kan inte låta bli att dra en parallell om ovanstående informationen om Högbo bruk, som ska ha anlagts 1634 av lokala bönder. Det ska ha varit Ericus son, Erik Hammarin (1641-85), som adlades 1675 (samtidigt som sin bror, Samuel, och deras morbror Olof Gammal). Erik Hammarin (adlad Ehrencrona) var gift med Catharina Anckarström (död 1711). På adelsvapen står att hon var dotter till bergmästare Claes Anckarström och Catharina Helena Honnon, men i von Schantz genealogier om ”[Anckarström] Ankarström N^o 897” framkommer, om jag har tolkat rätt, att Erik Ehrencronas hustru, ”Catharina Futie”, var dotter till ”Catharina Hånnon” och hennes make före Claes Anckarström, handelsman samt bergsman i Falun* ”Frantz Futie” (Frans Futtje på adelsvapen här (se TAB 2): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897).

Claes Anckarström ska ha varit född 1627 som son till Claes Depken (död 1634), som ska ha varit borgare i Västerås 1625.

Claes Anckarström och David Leijel den äldre ska ha låtit anlägga Älvkarleö bruk 1659 (https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lvkarle%C3%B6) där ju Johan le Brun var brukskarl 1670-72 enligt den nya versionen av tabell 10 (se Svar #58).

Claes Anckarström ska ha adlats 1676, det vill säga; a) två år efter att hans måg (”styvmåg”), Erik Ehrencrona, efterträdde honom som bergmästare i Uppland, b) två år efter att Olof Larsson (Högbo bruks ägare 1659-78, se ovan) blev borgmästare i Falun, samt c) två år innan Johan Hogg blev ägare av Högbo bruk.

Claes Anckarström ska ha dött 1702 ”på” Älvkarleö bruk (se länk ovan). Det tycks mig därför rimligt att misstänka att hans dotter/styvdotter, Catharina Futie/Anckarström (död 1711), bodde eller var på besök i närheten av Älvkarleö bruk och att hon skulle kunna ha varit bekant med Johan le Brun då han jobbade där 1670-72. Hon bör dock ha varit gift med Erik Ehrencrona (född 1641 troligen i Ovansjö sn) senast 1674 eftersom han då tog över jobbet som bergmästare i Uppland efter Claes Anckarström, som då ska ha varit Eriks svärfar. Förlängningen av denna misstanke är min fundering, huruvida den eventuella nämnda bekantskapen och Catharinas ingifta släktskap med den tidigare kyrkoherden i Ovansjö kan ha spelat en roll i Johan le Bruns flytt till Högbo bruk senast 1681. Alternativt kan det ha varit Johans första hustru, Karin Johansdotter från Ovansjö, som befann sig i Älvkarleby (med samma resonemang kring Catharinas relation till Ovansjö) när paret lärde känna varandra. Förresten, när jag tittade på vigselnotisen 1681 i Ovansjö fick jag se att Karin hade patronymikonet Jochomsdotter (inte Johansdotter) och att hon också tycks ha bott vid Högbo bruk, eller åtminstone i Högbo (se bifogad bild). Finns någon hypotes om vem hennes pappa var?

** Han bör ha varit bror till Samuel Benedicti Hamarinus (född i Ovansjö), som var kyrkoherde i Klara fs i Stockholm 1658 (Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne (1951), sida 311). Rektor vid Klara skola var då Samuel Matthiae, som jag har nämnt i tråden om smedsläkten Lemoine (Svar #109). Jag återkommer med mer information om detta i den tråden.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Vad intressant, Jan, jag ville bara visa dig att jag hittade en Andre le Brun som dog 1673 i Göteborg Kristine, 19 år gammal Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, förda av den tyske kyrkoherden, SE/GLA/13187/C I/1 (1655-1700) - Riksarkivet - Sök i arkiven


Och den första person som dog 1674 är Robbert Clercks dotter, lite längre ner på samma sida. 1668 begravdes Jacob Dubois son. Kyrkboken är förd av den tyska kyrkoherden.


Synpunkter på dina intressanta uppgifter lämnar jag över till de som kan släkten/släkterna Brun/Le Brun bättre än mig.


mvh
Carina

[Carina Widell]

Ovan nämnde Andre le Brun kommer troligtvis någon annanstans ifrån. Det verkar inte till att finnas någon mer le Brun i Göteborg Kristine, i alla fall inte i kyrkboken förd av tyska kyrkoherden.

[Jan Johansson]

Hej Carina!

God fortsättning på helgerna!

Jamen, begravningsnotierna  i Göteborgs Kristine församling (CI:1) omkring 1670 är ju jätteintressanta!! Jag känner igen flera släktnamn med anknytning till släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700: Gris, Köhn, Vult med flera!

Andre le Brun, som begravdes den 13/7 1673 bör alltså ha varit född ca 1654.

Troligen är jag påverkad av det engelskt klingande namnet Robbert, men kan man tänka sig att Andre är en försvenskad variant av Andrew? Lustigt nog ska stamfadern för den adliga ätten Clerck (nr 433), med ursprung i Skottland, ha hetat Robert Clerck ("levde i Skottland i början av 1500-talet", se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_433).

Jacob Dubois är också intressant! I Kjell Lindbloms NV del 1 tycks mig Jacob ha varit ett ganska vanligt förekommande namn i släkten/släkterna Dubois (börjar på sida 195).

Även "J." (jungfru?) Maria Koch(s), som begravdes 23/11 1673 kan kanske vara intressant i vallon-sammanhang. Enligt åldersuppgift ska hon ha varit född ca 1658.

För mig var nog begravningsnotisen, daterad 2/11 1672 (sida 227), den mest intressanta. Då begravdes kapten "Ankenhielms" lilla son. Det bör nog röra sig om en son till Mårten Christiensson adlad Anckarhielm (nr 700) och hustru Elsa Beata Makeléer (1643-1730) - vars släktnamn väl låter lite skotskt? Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarhielm_nr_700. Emellertid är det Mårtens morfar, som fångade mitt intresse; Mårten Thijssen (Thyssen) adlad Anckarhielm (nr 311). Han ska nämligen ha inkommit till Sverige (från Nederländerna enligt min tolkning) med Louis De Geers flotta "och förblev sedan troget i svensk tjänst (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarhielm_nr_311). År 1644 ska han ha varit amiral över en flotta av holländska skepp, förhyrd av Louis De Geer.

Vet någon om Thijssen/Thyssen var ett patronymikon? I Sällskapet Vallonättlingars släktlista har jag noterad namnet "Thys Massel Blyse". Släktnamnet Blyse ska ha nederländskt ursprung enligt listan (med källhänvisning till Vallonkontraktskivan 2.0). Om Thyssen är/var ett patronymikon faller nog en liten hypotes, som dök upp igår angående Isaak Lambert Thyssen (1685-1773), som ska ha flyttat från sin egendom nära Schlottfeld till det närbelägna Aachen på grund av en brand (https://de.wikipedia.org/wiki/Thyssen_(Unternehmerfamilie) - eftersom länken slutar med en parentes fungerar inte länken, men den kan förstås kopieras och klistras in i web-läsaren, som säkerligen även kan översätt tyskan till svenska). Släkten (de) Bruyn ska ha haft sitt urspung i Aachen (före Issaks födelse) enligt uppgift i Svenska Ättartal 11:e upplagan (sida 110). I en fotnot till släkten (de) Bruyn är den danska generalmajoren Jacob de Bruyne, gm Karen Krabbe, nämnd. Jag skrev om (bland annat) Jacob och Karen i ett inlägg i tråden om den introducerade adliga ätten Ankarklo, eftersom; 1) Ankarklo ska ha haft relationer till släktnamnet Krabbe, och 2) en kapten Diderich Tyssenn bodde i en (trolig) "Ankarklos gård" enligt uppgift i Stockholms mtl 1676. Här är länk till inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=181526.msg1691133#msg1691133. Skulle det visa sig att Thyssen var/är ett patronymikon är det förstås inte så troligt att det fanns något släktskap mellan de olika personerna Thyssen.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Carina!

Det var roligt, att du hittat denna kyrkobok från Göteborg Kristine församling filmad av Riksarkivet och sökbar i digitala forskarsalen. Den finns inte på ArkivDigital och har därför förbisetts av mig. Jag har nu läst den och hittat en intressant uppgift, som föranleder en korrigering av tabellerna 44-46 för släkten Pouset (NV del II sid 218-219).

Det är en vigseluppgift 18/8 1634 i Göteborg Kristine (sid 13 i boken) mellan Antonij Poscheth och Cathrina wan der Hagen. Det kan nu betraktas som helt klart, att dessa är föräldrar till Johan och Arnold Posset/Possieth. Dombokstexten i Tabell 45 framstår också i ett förklarat ljus.

Var och en får väl göra de ändringar som föranleds. Själv lyfter jag bort tabellerna 45 och 46 och anser dessa tillhöra en släkt med tysk eller holländsk proveniens.

God fortsättning!
/K

[Jörgen Tollesson]

Visst finns den boken (Kristine CI:1) också hos Arkiv Digital: AID v12262.b1.

[Carina Widell]

Hej Jan och Kjell!

God fortsättning till er också!

Jag har tittat på dina frågeställningar, Jan, om vad som skulle kunna vara anledningen till att Johan le Brun kom till Högbo bruk i Ovansjö socken, och gifte sig där 1681 med Karin Jochumsdotter. När jag har släktforskat på mina egna smedsanor som inte är några valloner, så kan anledningen till en flytt vara att bruket de flyttade till hade samma ägare/brukspatron. Så där kan din misstanke stämma. Detta är dock inget jag vet något om. En släkting till mig hade redan forskat fram mycket när det gäller smeder så det hade jag "gratis" så att säga. Jag har tyckt att smeder är lite svårforskade för de flyttade mycket ( mina egna anor, smedsläkten Mellberg ), så detta är inget område jag kan särskilt väl.

Johan le Bruns hustru, Karin Jochumsdotter, verkar inte heller till att komma från Högbo, Ovansjö sn, från början. Det finns ingen fader som heter Jochum i Ovansjö, det namnet finns inte alls. Ett ovanligt namn i dessa trakter.

I Älvkarlebys kyrkliga räkenskaper finns det 1672 en tullnär Jochum Zellinger, vars namn är överstruket 1672. På mycket svaga teorier byggt på bara ett förnamn Jochum och platserna Älvkarleby och Ovansjö, så kanske han kan vara en tänkbar faderskandidat? till Karin Jochumsdotter? Denna Jochum Zellinger som senare skrivs Zelling, verkar till att inte finnas under några år i Älvkarlebys räkenskaper. Han försvinner därifrån för att något år senare dyka upp i Älvkarleby igen. I Älvkarleby kyrkliga räkenskaper 1690 betalas det testamentspenningar efter Jochum Zelling, så han är avliden det året. Detta är bara en hypotes och denna faderskandidat får anses som en mycket svag sådan

En starkare teori kan vara som du misstänker, Jan, att kontakterna till Johan le Brun, som 1681 gifter sig i Högbo, Ovansjö, gick genom Erik Hammarin adl. Ehrencrona f. 1641, d. 1685 i Hille ( X ), där dom under 1687 i Ålvkarleby betalar testamentspenningar efter sal. Herr Erich Ehrencrona. I Älvkarleby finns också år 1672 kamrer Clas Depken och David Leijel. På 1690-talet finns Erik Hammarins/Ehrencronas dotter Catharina Ehrencrona i Älvkarleby. 1686 finns välboren fru Helena Anckarström i Älvkarleby när hon betalar för en tiggerskas begravning.

Vad jag menar är att du kan ha rätt i dina misstankar, att det var på så sätt Johan le Brun kom till Högbo, genom kontakter. Nämnas kan att Catharina Ehrencronas kusin Gustaf Gammal, f. 1670, var gift med Christina Beata von BrunJohan, f. 1685 i Göteborg Kristine

Detta är bara av mig tagna uppgifter i Älvkarlebys kyrkliga räkenskaper, Ovansjös kyrkböcker, adelsvapen, andrahandsuppgifter via nätet. Allt endast hypoteser.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Vad snällt att du har tittat på omständigheterna kring Johan le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109 – ny version i Svar #58)!! Den här gången rör det sig dessutom om min egen ana! (Barbro Mårtensdotter le Brun, hennes make Anders Andersson Berg och alla andra Brun i Stockholm omkring 1700 är inte mina anor.)

Jag har också letat efter namnet Joakim i Ovansjö omkring 1680, men inte hittat något. Att jag inte tänkte på att titta i Älvkarleby! Jag hade ju till och med själv förslaget att det kan ha varit där Karin Jochumsdotter och Johan le Brun träffades! Förutom att tullnär Jochum Zellingers förnamn ”passar in på” Karin, skulle jag vilja uppmärksamma att även Jochums ”försvinnande” år 1672 sammanfaller väldigt bra med ”försvinnandet” av brukskarl Johan le Brun från Älvkarleby (se nya versionen av Tabell 10). Även om det är mer långsökt skulle jag också vilja nämna, att vi (eller bara jag?  ) har varit inne på tullar och gränshandel i tråden om ”övriga släkterna Brun”. Och självklart har jag en variant av släktnamnet Zellinger (Zelling) i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700.  Det gäller dock personer, som levde ganska många år efter 1672.

1)   Hökare Magnus Sellings änka, madam Anna Lind, bodde 1721 med tre små barn i egen gård i kvarteret Ulfven/Ufven nr 63 enligt uppgift i Maria Magdalena västra mtl 1721 (BA:12/11, sida 41v, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=260%2C2939%2C3798%2C1721). Anna tycks ha själv skrivit under uppgifterna med ”Anna Zelling”.

I samma kvarter, nr 64, fanns en gård ägd av generalskan(?) Hägerstierna. Möjligen rör det sig om adliga ätten Hägerstierna (nr 652, https://www.adelsvapen.com/genealogi/H%C3%A4gerstierna_nr_652), vars stam-anor var Claude Rocquette (född i Languedoc i Frankrike, död 1682) och Magdalena Moijal (död 1685), som var enda dottern till Jean Moijal från Languedoc och Maria de Besche (i hennes 2:a gifte, änka efter Jean de Flon vars släkt ska ha haft kopplingar till Risinge (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlercrona_nr_868). Möjligen var generalskan(?) Hägerstierna samma person som Maria Hägerstierna (dp 1644) gm generalmajor Tomas von der Noth (död 1677), men det framkommer inte på adelsvapen när hon dog. Hon ska dock ha levat 1696 enligt information på adelsvapen om ätten von der Noth (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_der_Noth_nr_61). Värt att nämna är att Maria Hägerstiernas svärmor, Lucretia von Stakenbrouch (1614-64), ska vara begravd i Åbo domkyrka. Lämpligt nog finns en häger högst upp på ätten Hägerstiernas vapensköld, precis som den tidigare nämnda ätten Hogg (se Svar #74). I Hägerstiernas nämnda gård, i mtl 1721, är ”hållenska residentens betienter” registrerade.

I samma kvarter, nr 65, fanns 1721 en malmgård ägd av vinskänk ”Jöran Berg (Barn?)”. Den beboddes och vaktades av ”en oferdig skräddare gesäll” Anders Lundberg med sin hustru utan barn. Hustrun gjorde räkning för öl-försäljning till herr Brun (som jag skulle tro var vinskänk Göran Brun/Georg Broun – min tabell 18).

2)   Anna Lind (registrerad som Anna Zelling) var fadder vid dop av brännvinsbrännare Johan Lind och Elisabet Lundbergs son, Johannes, den 20/2 1721 i Maria Magdalena fs (CIa:5, sida 208). Möjligen var Elisabet Lundberg släkting (syster?) till ovan nämnda skräddare gesäll Anders Lundberg. Jag har lagt ner lite tid på släktnamnet Lundberg i Stockholm omkring 1700 bland annat eftersom Lundbergare hade anknytning till släkten (de) Bruyn och till vinhandlare Anders Brun (min tabell 2).

3)   Vinskänk Magnus Zelling (Anna Linds son?) ska, den 1/4 1754, ha tagit över Södra Stadshuskällaren i Katarina fs (på Södermalm liksom Maria Magdalena fs) efter Sophia Margareta Kock, dotter till handelsman Berendt Kock och Anna Margareta Frick (dotter till Jochim Frich och Anna Maria Bruning). Möjligen hörde dessa personer Kock till den vallonska släkten Koch. Södra Stadshuskällaren ägdes, eller drevs, av Casten Standaert från slutet av 1600-talet till sin död 31/1 1725 (jämför mtl 1721). Casten var son till vinskänk Johan Standaert (1638-97), som var svåger till Didric Steenberg (1628-69) – bror till Catharina Steenberg (död ca 1684) gm Antoni (de) Bruyn (död ca 1679). Uppgifterna om Standaert och (de) Bruyn är tagna ur Svenska ättartal, 1896 (11:e årgången). Uppgifterna om Södra Stadshuskällaren kommer ifrån Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960 (sidorna 76-78). I Gunnar Hellströms artikel framkommer några andra, tidigare, uppgifter om Södra Stadshuskällaren, som jag tycker kan vara värda att nämnas;

a) Södra Stadshuskällaren låg snett emot vinkällaren Pelican.

b) Casten Standaert var måg till kyrkoherde i Katarina fs Herman Schröder.

c) Castens änka, Margareta Schröder, överlät 19/6 1725 Södra Stadshuskällaren till Olof Björkman, som var gm Castens dotter, Helena Catharina Standaert, i första äktenskapet. Margareta gifte sig sedan med Göran Wallin, som senare blev biskop i Göteborg. Släktnamnet Björkman har jag nämnt i ett inlägg i tråden om Guillaume här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1657392#msg1657392.

d) Den 22/12 1729 tog vinskänk Johan Jöransson d. ä. och hans hustru, ovan nämnda Sophia Margareta Kock, över Södra Stadshuskällaren och det var efter hennes död som Magnus Zelling tog över driften/ägarskapet. Han hade tidigare ägt vinkällaren Förgylda Vinfatet** vid Västerlånggatan 42 i Gamla Stan.

e) Magnus Zelling bedrev även grosshandelsrörelse i järn. Hans svärfar, Anders Westerman, var järnhandlare.

** I Gunnar Hellströms motsvarande artikel om Gamla Stan (Staden inom broarna, samma årsbok 1957) finns, på sidorna 116 och 117, information om Förgylda Vinfatet värd att nämna (tycker jag  ). Där står nämligen att källaren tidigare hette Styckefatet och att den ägdes senast 1671 av Hans Hindrich Schméer, som troligen hade grundat vinkällaren. Hans Hindrich var möjligen släkting till bagare mäster Hans Schmertz, som gifte sig med jungfru Magdalena Braun (min tabell 37, dotter till salige Jochim Braun) den 13/5 1679 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 61). Emellertid har jag inte hittat något släktskap dem emellan. Hans Hindrich Schméer hade i sin tjänst, åtminstone från 1707, Thorsten Mehrten som var född i Åbo (jämför Hägerstiernas koppling till Åbo, se ovan). Efter Thorstens död 1717 gifte sig hans änka med den tyskfödde Johann Friederich Rinck, som tidigare hade varit vinskänk i Göteborg. Rincks efterträdare var så Magnus Zelling, som ska ha varit född i Stockholm.

Ja, det blev en hel nyårsmiddag tillagad på en svag liten spik, namnet Jochum Zellinger, som självklart inte alls behöver ha varit pappa till Karin Jochumsdotter.

Carin, du nämnde också ”Christina Beata von BrunJohan” (trycksfelsnisse?) född 1685 i Göteborg Kristine. Hon var ungefärligt jämngammal med Karl Fredrik von Braun (1697-1738), som var måg till ovan nämnda vinskänk Göran Brun/Georg Braun (min tabell 18). Karl Fredrik är nämnd i TAB 10 på adelsvapen om adliga ätten von Braun (nr 2347), här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Braun_nr_2347. Nu när jag har kikat på texten där ser jag att Karl Fredriks farbror, Joakim von Braun (1631-86, se TAB 13), var måg till Maria von Scheven vars släktnamn jag nu har en del kopplingar till angående ett par personer Brun i Stockholm omkring 1700. Även TAB 22 ska ha varit gm2 ”en Scheven”. Karl Fredrik ska även ha haft en lite mer avlägsen släkting, Joakim von Braun (född 1617), som ska ha gift sig 1:a gången 1644 med Sofia Koch, syster till borgmästare i Stralsund Johan Fredrik Koch. Kanske inte släkt med vallonerna Koch, men jag tyckte det var värt att nämna.

Du nämnde också Gustaf Gammal (född 1670), som var gift med ”Christina Beata von BrunJohan”, och i Svar #74 nämnde jag Olof Gammal. I samma inlägg skrev jag att jag skulle återkomma, i tråden om Lemoine, med mer information om rektor Lemoine vid Klara skola. Om jag minns rätt var släktnamnet Gammal inblandat i det resonemanget. Jag lovar att resonera vidare om det snart, kanske nästa år. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Per-Olov Sjölund]

Hej ! Läst med stort intresse om Johan le Br̈un, född ca 1650-53.
Undrar vad är de senaste data om hans föräldrar, hustru och barn ?
Mvh Per-Olov Sjölund

[Jan Johansson]

Hej Per-Olov,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1* har jag hittat två Johan le Brun, som skulle kunna passa in på din beskrivning "född ca 1650-53". Den ena är nämnd i Tabell 3 (sida  107) och den andra är nämnd i Tabell 10 (sida 109, där registrerad med namnet Jean le Brun). Emellertid har Kjell ändrat informationen om dessa två Johan le Brun (se hans inlägg den 2023-12-15, som är Svar #56 i den här tråden).

I den nya versionen av Tabell 3 står att denna Johan le Brun "finns 12/12 1650 i Leufsta kassabok"**. Därför kan vi utesluta honom angående din fråga om Johan le Brun "född ca 1650-53". Därför återstår Tabell 10, men eftersom Kjell inte har skrivit något om när Johan le Brun (Tabell 10, ny version) var född kan det hända att du menar någon annan Johan le Brun. I den här tråden har jag sett att en mästersmältare Johan le Brun (född ca 1650) är omnämnd, men eftersom han är omnämnd utan källhänvisning (om jag minns rätt) vet jag inget mer om honom än det som nämns i den här tråden.

Kjells informationen om Johan le Brun i Tabell 10 (ny version) ser i korthet ut såhär (om jag har tolkat och skrivit av rätt):

- gift 12/6 1681 i Ovansjö med Karin Johansdotter, som begravdes 1694 i Älvkarleby.

- gift andra gången med Ingrid Olofsdotter, som avled som 84-årig änka den 16/3 1740 i Älvkarleby.

- från mtl 1711 blev Johan le Bruns hustru mantalsförd, men inte han själv (över 65 år eller död).

Barn i 1:a giftet:

-Maria f 6/4 1681 i Ovansjö
- barn bg 29/9 1684 i Älvkarleby
- barn bg 1693 Älvkarleby
- barn bg 1694 i Älvkarleby
- son  bg 1695 i Älvkarleby

Barn i 2:a giftet:

- Pierre (Tabell 11 i NV del 1, sida 109)
- Karin fc 1698, död 17/12 1740 i Älvkarleby
- Ingrid född 1700, (fanns) i Älvkarleby 1746-60.

* Om du inte har boken och om ditt närmaste bibliotek inte har den, kan biblioteket troligen beställa "hem" den.

** PS: Jag ser nu att det står, även i den tidigare versionen av Tabell 3, att denna Johan le Brun "förekommer 12/12 1650 i Leufsta kassabok". Jag hade nog inte behövt skriva om de två nya versionerna, men jag låter texten stå kvar som den är.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

En rättelse. Jag har kontrolläst vigseluppgiften 12/6 1681 i Ovansjö. Jag läser nu brudens namn som Karin Jockomsdotter.

/K

[Jan Johansson]

Hej igen!
 
Eftersom ingen ytterligare klarhet har nåtts om den tidigare debatterade Lorens Jansson vill jag gärna bidra med en kandidat, nämligen
Lorens Johansson Bonevier, som föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24--26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Var Lorens uppehåller sig efter 1714 är oklart.
 
Barn före äktenskapet:
 Petter dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier
 
Kanske en figur (filur) att syna närmare i sömmarna?!

Hej Kjell,

Citatet ovan är ett inlägg från 2001. Kommer du möjligen ihåg vilken Lorens Johansson Bonevier du menade (vilket tabell-nummer i NV del 1)? Tack vare en gren av Per-Olov Sjölunds släktforskning, som jag fick ta del av, har det kommit upp en möjlig "Bonnevier-koppling" angående Lorens Jansson (i citatet) och släktnamnet Öbrink. Jag skulle kunna titta igenom alla Bonnevier-tabeller, men det är roligare att fråga tycker jag - och så var tanken att skapa lite nyfikenhet också. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

God morgon Jan!

Det är tabell 15 sid 73 i NV del I. Eftersom det tillkommit fakta efter bokens utgivning 2012, får du den nya texten ur databasen här.

Lorens Bonivie, son till Johan (tab 14), föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24-26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Lorens tar värvning och är gardeskarl vid kapten Lodes kompani av Svea Livgardes norra bataljon, när han gifter sig med änkan Anna Persdotter Lind 13/3 1718 i södra bataljonsförsamlingen. Hon är nog identisk med ”Ryttare Anna”.

Barn före gifte:   Petter   dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier

[Jan Johansson]

Hejsan Kjell,

Tack för upplysningen!

Med denna information kan inte Lorens Johansson Boivie (tab 15 sid 73 i NV del I) ha varit samma person som den Lorents Jansson, som var pappa till syskonen Öbrink. (För det var väl det du menade i citatet i mitt förra inlägg?) Synd! Jag trodde att jag, med hjälp av Per-Olovs information, hade kommit på ett "scoop". 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Det var rätt uppfattat, Jan!

Den som är militärhistoriskt kunnig kanske vet, vad som hände kapten Lodes kompani under slutskedet av Stora Nordiska kriget. Blev Lorens Bonnevier en av dem, som stupade under vandringen över fjället? Jag har inga uppgifter om honom efter 1718.

[Kjell Lindblom]

Komplement:   I GMR 1721 för Svea Livgarde noteras vid no 16 "Lars Johansson Bonjer dödt i Bohuus Lähn dh: 14 April 1719".

[Per-Olov Sjölund]

Hej Jan,
Svar #83 avser tydligen Le Brun, Johan (Jean), född ca 1655 enligt Vallonskivan 5. Min fråga i Svar #82 gällde dock en Johan (le Brun?), född ca 1650-53 med dunkelt ursprung.
Undrar vad är de senaste data om hans föräldrar, hustru och barn ?
Mvh Per-Olov Sjölund

[Jan Johansson]

Hej Jan,
Svar #83 avser tydligen Le Brun, Johan (Jean), född ca 1655 enligt Vallonskivan 5. Min fråga i Svar #82 gällde dock en Johan (le Brun?), född ca 1650-53 med dunkelt ursprung.
Undrar vad är de senaste data om hans föräldrar, hustru och barn ?
Mvh Per-Olov Sjölund

Hej Per-Olov,

Är "Johan (le Brun?), född ca 1650-53 med dunkelt ursprung" omnämnd i Vallonskivan 5?
Jag har inte Vallonskivan 5 - därav min fråga.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Per-Olov Sjölund]

Hej Jan ! Hittar ingen passande på Vallonskivan 5, så därför lägger jag ned det spåret. Mvh Per-Olov

[Jan Johansson]

I samma kvarter, nr 65, fanns 1721 en malmgård ägd av vinskänk ”Jöran Berg (Barn?)”. Den beboddes och vaktades av ”en oferdig skräddare gesäll” Anders Lundberg med sin hustru utan barn. Hustrun gjorde räkning för öl-försäljning till herr Brun (som jag skulle tro var vinskänk Göran Brun/Georg Broun – min tabell 18).

Hej,

Vid närmare titt och "analys" vågar jag skriva att det "bör stå" Jöran Brun/Broun som ägare 1721 av malmgården i kvarteret Ulfwen (Ufwen) nr 65 i mtl 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Kan Jean/Johan le Brun (tab 10 i NV del I, sida 109) ha haft en dotter Annika/Anna tro?

Anledningen till min fråga hoppas jag framkommer i mitt inlägg i tråden om släktnamnet Hageltorn, här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1695923#msg1695923 .

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Visst är det möjligt. Försök hitta ett patronymikon på din kandidat Annika/Anna Brun.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Enligt Sven-Olov Eriksson hade Anna Brun (gm krögare på Gotland [Endre tror jag] Anders Israelsson Hagetorn) patronymikonet Jönsdotter. Här är länk till hans inlägg där han nämner Anna Jönsdotter Brun:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1694468#msg1694468

Anna och Anders gifte sig 3/11 1723 i Skeppsholm fs i Stockholm (CI:2, SVAR:s bild 9).
Deras tvillingar, Jöns och Israel, föddes/döptes 17/11 1724. Se Sven-Olovs inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1694975#msg1694975

Anna och Anders hade även (minst) två döttrar:
Sara Cajsa, död 21/8 1738 i Rone
Brita Lena, enda barnet som överlevde föräldrarna
Se Lars-Olovs inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1523848#msg1523848

PS: Se Stefan Simanders resonemang kring namnen Brita Lena och Sara Cajsa här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1694992#msg1694992

Cajsa misstänker jag kan vara en variant av Karin, som ju var namnet på Johan le Bruns 1:a hustru, Karin Jockomsdotter.

I tråden om släktnamnet Hagtorn (notera: inte Hageltorn) är Ovansjö nämnt ett flertal gånger och en man Hagtorn var gift med en kvinna Bevi. Jag ska titta om kvinnan Bevi var släkting till skomakaren Bevi, som bodde i kvarteret Järnlodet i Ladugårdslandet om jag minns rätt. Om mitt minne stämmer (igen) har jag någon långsökt koppling till Järnlodet i Brun-sammanhang. Alldeles säkert är jag att Järnlodet hade koppling till Hellberg ("Den Gyldene Freden" samt Maria fs) och trädgårdsmästare Mathias Gimström (troligen född vid Gimo bruk), men det är en annan historia (tror jag...).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Förhoppningsvis har jag inte ställt frågan förr:

Vet man vem som var pappa till Catharina (le) Brun (bg 13/3 1748 i Ö-L), som lär ha gift sig ca 1707 (troligen i Älvkarleby) med Laurentz Bonevier (tabell 24 i NV del 1, sida 76)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Nej, det vet man inte säkert. Men jag tycker det mesta talar för, att hon är dotter till Jean le Brun Tabell 10 i NV del I sid 109. Den tabellen är omarbetad och ser nu ut så här (bortse från nya tabellnummer)

Johan le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är 1670-72 brukskarl i Älvkarleby. År 1681 är han hammarsmed vid Högbo bruk och gifter sig den 12/6 samma år i Ovansjö socken med Karin Jockomsdotter. Hon begravs 1694 i Älvkarleby (LIa:2 sid 14). Jean arbetar som räckare vid Öhns bruk i Älvkarleby 1681-1713. Redan 1/2 1687 står han som mästare i brukslängden (Länsstyrelsen i Uppsala län Landskontoret GVIII:1).
  Från 1709 upptas i mtl endast hans hustru och barn. Jean har måhända blivit överårig.
  Hans andra hustru Ingrid Olofsdotter avlider som änka 16/3 1740 i Älvkarleby och uppges vara 84 år gammal, dvs född c 1656. Det stämmer nog bättre än husförhörslängdens uppgift, som anger hennes födelseår till 1649. Sista barnet anländer ju omkring sekelskiftet.

Barn i 1. giftet:   Maria   f 6/4 1681 i Ovansjö, lever 1731 enl bördsbevis för sonen Erik (EXIe:771 sid 301),
      trol g m hammarsmeden Erik Ersson Öström på Öhns bruk
   barn   bg 29/9 1684 i Älvkarleby (LIa:2 sid 3)
   Catharina (trol)   f c 1685, bg 13/3 1748 i Ö-L, g m Laurentz Bonevier trol 20/10 1707 i Älvkarleby
   barn   bg 1690 (LIa:2 sid 12)
   barn   bg 1693
   barn   bg 1694
   son   bg 1695

Barn i 2. giftet:   Pierre   (tab 221)
   Karin   f c 1698, d 17/12 1740 i Älvkarleby
   Ingrid   f 1700, i Älvkarleby 1746-60, möjl g m mjölnaren Eric Ruth

[Jan Johansson]

Hej Kjell!

Tackar för svar! Perfekt timing till mitt skriveri om släktnamnet Salina!
Jag ska försöka vara så tydlig som möjligt med att det är ett troligt släktskap.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Angående den möjliga maken mjölnare Eric Ruth.

I mina anteckningar om "Brun i Stockholm omkring 1700" har jag några anteckningar om en bokhållare Johan Ruth/Ruut.

1) Johan var fadder vid dop av smältare på myntet Johan Hindersson och hustru Annika Andersdotters son, Anders, den 19/1 1685 i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm.

2) Johan var fadder vid dop av inspektor Nils Gudmunsson Häll och hustru Eva Leijels son, Gustaf, den 17/8 1686 i MM. Även Emerentia Leijel var fadder vid samma dop.

3) Johan (men här bokhållare Jonas Ruth) var fadder vid dop av bokhållare Gerhard de Besche och hustru Christina Rolings dotter, Margareta, den 11/8 1689 i MM.

Dessutom:

I Stockholms mtl 1676 blev musketör Måns Brun, stadsbåtsman Johan Ruut och konstapel Mårten Root (Ruut?) alla registrerade i samma gård i kvarteret Kåkenhusen nr 19 på Östermalm (BA:5/1, sida 231).

[Jan Johansson]

Hej Jan och Kjell!

God fortsättning till er också!

Jag har tittat på dina frågeställningar, Jan, om vad som skulle kunna vara anledningen till att Johan le Brun kom till Högbo bruk i Ovansjö socken, och gifte sig där 1681 med Karin Jochumsdotter. När jag har släktforskat på mina egna smedsanor som inte är några valloner, så kan anledningen till en flytt vara att bruket de flyttade till hade samma ägare/brukspatron. Så där kan din misstanke stämma. Detta är dock inget jag vet något om. En släkting till mig hade redan forskat fram mycket när det gäller smeder så det hade jag "gratis" så att säga. Jag har tyckt att smeder är lite svårforskade för de flyttade mycket ( mina egna anor, smedsläkten Mellberg ), så detta är inget område jag kan särskilt väl.

Johan le Bruns hustru, Karin Jochumsdotter, verkar inte heller till att komma från Högbo, Ovansjö sn, från början. Det finns ingen fader som heter Jochum i Ovansjö, det namnet finns inte alls. Ett ovanligt namn i dessa trakter.

I Älvkarlebys kyrkliga räkenskaper finns det 1672 en tullnär Jochum Zellinger, vars namn är överstruket 1672. På mycket svaga teorier byggt på bara ett förnamn Jochum och platserna Älvkarleby och Ovansjö, så kanske han kan vara en tänkbar faderskandidat? till Karin Jochumsdotter? Denna Jochum Zellinger som senare skrivs Zelling, verkar till att inte finnas under några år i Älvkarlebys räkenskaper. Han försvinner därifrån för att något år senare dyka upp i Älvkarleby igen. I Älvkarleby kyrkliga räkenskaper 1690 betalas det testamentspenningar efter Jochum Zelling, så han är avliden det året. Detta är bara en hypotes och denna faderskandidat får anses som en mycket svag sådan

En starkare teori kan vara som du misstänker, Jan, att kontakterna till Johan le Brun, som 1681 gifter sig i Högbo, Ovansjö, gick genom Erik Hammarin adl. Ehrencrona f. 1641, d. 1685 i Hille ( X ), där dom under 1687 i Ålvkarleby betalar testamentspenningar efter sal. Herr Erich Ehrencrona. I Älvkarleby finns också år 1672 kamrer Clas Depken och David Leijel. På 1690-talet finns Erik Hammarins/Ehrencronas dotter Catharina Ehrencrona i Älvkarleby. 1686 finns välboren fru Helena Anckarström i Älvkarleby när hon betalar för en tiggerskas begravning.

Vad jag menar är att du kan ha rätt i dina misstankar, att det var på så sätt Johan le Brun kom till Högbo, genom kontakter. Nämnas kan att Catharina Ehrencronas kusin Gustaf Gammal, f. 1670, var gift med Christina Beata von BrunJohan, f. 1685 i Göteborg Kristine

Detta är bara av mig tagna uppgifter i Älvkarlebys kyrkliga räkenskaper, Ovansjös kyrkböcker, adelsvapen, andrahandsuppgifter via nätet. Allt endast hypoteser.

mvh
Carina

Hejsan,

I citatet av ditt/Carina Widells inlägg nämns några hypoteser, orterna Älvkarleby och Ovansjö samt släktnamnen Zellinger, Depken, Leijel och Hammarin. Nedan har jag ”skrivit av mig” några funderingar vilka berör, bland annat, dessa socknar och släktnamn markerade med röd text. Även andra namn eller ord kopplade till järnbruk och/eller till Vallonien är markerade med röd text. De flesta av uppgifterna är tagna ur sekundära källor. Till viss del blir det tyvärr en upprepning av vad jag redan har nämnt i den här tråden (Svar #81), men det finns även några nya uppgifter om främst släktnamnet Zellinger. Bland annat har jag sett att tullnär Jochum Zellinger (troligen han med överstruket bänkrum i Älvkarleby kyrka år 1672) lånade pengar av Älvkarleby kyrka år 1675. Lånet skulle betalas tillbaka efter 14 dagar, men istället gjordes det drygt 14 år senare (1690), efter Jochums död (troligen 1683/84), av arvingar till kyrkvärd Måns Matsson och/eller till kyrkvärd Joen Eriksson (se texten nedan). Testamentpengar efter Johan le Brouns hustru på Öhn (Älvkarleö bruk) lämnades 1694 till Älvkarleby kyrka (LIa:2, SVAR:s bild 36). Troligen var hustrun Karin Jockomsdotter gift sedan 1681 med Jean/Johan le Brun, som hade varit verksam som räckare vid Älvkarleö bruk sedan 1681 (se Svar #98).

Vänliga hälsningar,
Jan

Henrik König adlad König (1642-1720) gifte sig 13/8 1676 med Helena Daurer (1653-1736), dotter till apotekare i Stockholm Georg Christian Daurer och hustru Maria Timonsdotter von Schoting. Helenas syster, Anna Maria Daurer, var gift med direktör vid tjärkompaniet i Stockholm Claes Wittmack (den äldre), som hade flyttat till Stockholm från Riga. Deras dotter, Catharina Margareta Wittmack (1681-1728), var svärdotter till Verner Witte (1638-1717) som var inspektor över tullen i Dünamünde (troligen i Riga) – se adliga ätten von Witten nr 1518.

Henrik König adlad König (1642-1720) hade (åtminstone) två sonsöner: Henrik König (1717-85) och Jakob Leonard König (1728-1804), vilka var söner till Henrik König (1686-1736).
Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/K%C3%B6nig_nr_1481

Henrik König (1717-85)

Henrik König (1717-85) var pappa till Johanna Elisabet König (1766-1845), som var gm (vigda 1800) Jakob Vilhelm Dalman (1738-1813) i hans 2:a gifte. Jakob Vilhelm Dalmans mamma, Maria Elisabet Löfman (död 1778), var född 10/5 1704 vid Malingsbo bruk som dotter till brukspatron Peter Andersson Löfman och Magdalena Robson. Magdalena var själv dotter till brukspatron Jacob ”Robsam” enligt uppgift i Riddarhuset, originalgenealogier om adliga ätten Dalman nr 1718, och ”Robsahm” i text på Wikipedia om arrendator av Malingsbo Jacob Robsahm (1645-1716), som var gm Catharina (Hermansdotter) Tersmeden).
Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Dalman_nr_1718.

Enligt uppgifter om Malingsbo på Wikipedia ägdes (ett av?) Malingsbo bruk av Peter Schnack adlad 1688 Snack (1632-1713, se adliga ätten Snack nr 1132). Han var måg till Anna von Wullen, som var halvsyster till (ett av?) Malingsbo bruks tidigare ägare, Markus Kock adlad 1667 Cronström (död 1679). Den adliga ätten Cronström (nr 786) hade rötter i Liége i Vallonien. Markus faster, Elisabet Kock (ska ha kallat sig själv Cronström) (1631-1729), var gift med Jakob Momma adlad 1669 Reenstierna (ca 1625-78).
Peter Snacks son, Mårten Snack (1657-87), var gift med Maria Reenstierna (1660-1723), som var dotter till nämnda Elisabet Kock och Jakob Momma adlad Reenstierna. Det fanns alltså ett tätt släktband mellan Schnack/Snack, Kock/Cronström och Momma/Reenstierna.
Källa (se TAB 3): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenstierna_nr_818.

Elisabet Kock och Jakob Momma adlad Reenstierna tycks ha ägt hus nr 105 i Gamla Stans södra kvarter enligt tolkning av uppgiften om deras son, Jacob Reenstierna, i Stockholms mtl 1683 (”står dess sah. [saliga] fäders sterbhuus förr”). Hus nr 106 i samma södra kvarter ägdes då av hovintendent Johan Leijoncrona. Johan ska 1685 ha övertagit Söderfors bruk, anlagt 1676 av Claes Depken adlad Anckarström, som även ska ha varit med att anlägga (1659) Älvkarleö bruk (med David Leijel d.ä.).

Jakob Momma adlad Reenstiernas halvbror*, brukspatron Willem Momma (ca 1601-81), var gift med Maria Bruin/de Bruyn (ca 1609-70), som var syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn, som ”skrefs mest Bruun” och dog 1679 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sid 110). Släkten Mommas anfader, Wilhelm Momma (död tidigast 1602), var kopparslagare ålderman i Aachen, som ligger vid gränsen mellan Tyskland, Nederländerna och Vallonien.
* Källa: Momma, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9438, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m).

Jakob Leonard König (1728-1804)

Jakob Leonard König (1728-1804) var gift med Lovisa Dorotea von Essen af Zellie (1732-99) i hennes 2:a gifte (se adliga ätten von Essen af Zellie nr 723). I biografi över släkten von Essen af Zellie står att den ursprungligen är/var från ön Ösel (vid Rigabukten) och den äldsta, säkert kända, stamfadern (Dietrich von Essen d. ä.) förlänades 1572 med Sellie (Zellie) i Kielkonds sn på Ösel (Essen af Zellie, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2025-07-12). Lovisa Doroteas farfar, Johan Didrik von Essen till Zellie (död 1700), ska ha förlorat Zellie 1692 genom reduktion. Lovisa Dorotea hade tidigare varit gm Christoffer Georg Rudebeck (1725-76), vars släkt hade rötter i Danmark (se adliga ätten Rudebeck nr 872). Ön Ösel tillhörde Danmark 1559-1645 varefter den tillhörde Sverige till 1710 (https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sel).

Zellie för mina tankarna till;

a) Jochum Zellinger som 1672 hade (haft) bänkrum i Älvkarleby kyrka (LIa:1, SVAR:s bild 44) och troligen var samma person som notarie, stadsskrivare, tullnär och organist Jochum Zelling / Zellinger (död 1683/84), vars namn ”dyker upp” i Söderhamn 1676, då registrerat som tullnär Jochim/Jochun Zelling (Söderhamn LIa:1, SVAR:s bild 99, se också tråden ”Släktbok över Söderhamn” här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=169243.0).
Troligen var Jochum Zellinger släkting till Johan Caspari Zellinger (död 1678), som var domkyrkoorganist i Uppsala 1643-78 (https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Caspari_Zellinger).

I citatet ovan står att det 1690 betalades testamentspenningar efter Jochum Zelling till Älvkarleby fs, men istället har jag hittat följande text, under rubriken ”Inkomst”, i Älvkarleby församlings räkenskaper (1690) ”gamble kyrckiowerdernes Måns Matssons och Joen Erichssons erfwingar för uthlåndte penningar 675 [1675] till sa. [saliga] Jochim Zelling uthan pant” (LIa:2, SVAR:s bild 31). Det skulle vara intressant att veta varför Måns (arvingar?) och Joens arvingar återbetalade pengarna, som ”tullnären Joachim Zellinger” (död före 1690) lånade 1675 av Älvkarleby församling ”att betala om 14 dagar” – som visst blev drygt 14 år  (LIa:1, SVAR:s bild 51, se höger sida under rubriken ”Uthgift”). Det tycks mig troligt att Måns Matsson och Joen Eriksson var (ingifta) släktingar till tullnär Joachim Zellinger, men de återbetalade pengarna kan förstås även ha fungerat som lån (eller gåva) till den/dem, som egentligen hade ärvt tullnär Joachims skuld till Älvkarleby kyrka.

b) vinskänk Magnus Zelling som 1754 tog över vinkällaren Södra Stadshuskällaren i Katarina fs i Stockholm efter Sophia Margareta Kock, dotter till handelsman Berendt Kock och Anna Margareta Frick (som själv var dotter till Jochim Frich och Anna Maria Bruning) enligt uppgift i Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960 (sidorna 76-78). Sophia Margareta Kock hade drivit Södra Stadshuskällaren sedan hennes make avled den 4/11 1743. Maken hade tagit över källaren den 22/12 1729 efter den tidigare ägaren, Olof Björkmans änka (Helena Catharina Standaert), som gifte sig den 31/3 1730 med Adam Ludvig Bergengren (född 1707 i Riga). Adam Ludvigs pappa, Georg Bergengren adlad (1692) Bergengren nr 1298 (född 1659), blev 1687 arkivarie i Riga där han dog 1710. Helena Catharina Standaerts farfar, vinskänk Johan Standaert (1638-97), var svåger till Didric Steenberg (1628-69), som själv var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (död ca 1679), som i sin tur var svåger till brukspatron Willem Momma (se ovan).

c) Jochum Zellike och herr Jochum Sellikes hustru, vilka var faddrar vid dop av krögare Daniel Johansson Librun/Le Bruun och hustru Catharina Hansdotter Richters barn, Johan respektive Margareta, den 20/1 1706 och den 7/8 1707, båda i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:6, SVAR:s bild 28 respektive bild 63). Joachim Selike(n) (möjligen samma person) var fadder vid dop av (snickare mäster) Christian Hansson och Catharina Brauers son, Joachim, den 12/12 1701 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1b, sida 817). Catharina Brauers troliga bror, ”shifkauer” (skeppare?) Laurents Petersson Brauer, var fadder vid dop av Christian Hansson och Catharina Brauers dotter, Beata Elisabetha, den 6/4 1694 i nämnda tyska fs. Den 28/4 1687 vigdes, i nämnda tyska fs, skomakare mäster Hans Schlacke och jungfru Anna Brauen, dotter till skeppsbyggare mäster Lorentz Brauen. När Hans och Annas son, Johann Friederich, döptes den 8/5 1689 i nämnda tyska fs (CI:1b, sida 680) blev Annas släktnamn registrerat som Braun (enligt min tolkning av lite otydlig text).

Ovan nämnda Lovisa Dorotea von Essen af Zellie (1732-99) var dotter till Georg Didrik von Essen af Zellie (1689-1759) och Beata Braun adlad 1719 Braunerhielm nr 1600 (1700-83). Beatas farfar, Nicolaus Brodderi (1617-93), som var född i Fagerhult sn, 7 mil nordöst om Växjö i Småland, hade släktnamnet Bruun som blev ändrat till Braun under hans studier i Tyskland (se adliga ätten Brauner nr 1490). Beatas mormor, Helena Strömsköld (1642-85), var dotter till Olof Andersson adlad 1653 Strömsköld nr 590 (1601-64), som redan 1617 (!) blev underfogde vid Leufsta bruk i Österlövsta sn och som begravdes den 21/5 1664 i Klara kyrka i Stockholm. Han hade barn döpta 1638-56 i Klara fs, men det sista barnet (Svante) döptes 1658 på Ekolsund (slott?).  Samuel Benedicti Hamarinus / Hammarin (född i Ovansjö) var kyrkoherde i Klara fs 1647-juli 1663 och begravdes även han i Klara kyrka (den 21/3 1667). Han var då gift med Maria Catharina Karckman. Komminister i Klara fs var delvis samtidigt (1656-70) Andreas Michealis Campanius (död 1687). Han hade tidigare varit amiralitetspräst, sedan notarius 1655 vid Uppsala domkyrka och var gift med Maria Catharina Karckmans syster, Anna Karckman, båda döttrar till rådman i Stockholm Henrik Karckman** och hustru Anna Andersdotter (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne, 1951). Andreas Michaelis Campanius var även kompositör (campana på italienska = (kyrko)klocka/bjällra) och det tycks mig troligt att han hade relation till ovan nämnda Johan Caspari Zellinger (död 1678), som var domkyrkoorganist i Uppsala 1643-78, dvs samtidigt som Andreas Michaelis Campanius var notarius där 1655. Andreas efterträddes som komminister vid Klara fs av Ivar Leufstadius, som föddes 1641 i Österlövsta sn som son till kyrkoherde i Österlövsta Magnus Leufstadius och hustru Anna Andersdotter.

** Rådman Karckman ägde 1679 en tomt (Holms tomtbok) i kvarteret Vattumannen i Maria Magdalena fs (Stockholm) där familjemedlemmars namn även blev registrerade i dopnotiser under andra halvan av 1600-talet. Bland annat var hustru Anna Karckman fadder vid dop av inspektor Nils Gudmunsson Häll och hustru Eva Davidsdotter Leijels son, Johannes, den 14/6 1688 i Maria Magdalena fs (CIa:4, sida 241).

Ovan nämnda Georg Didrik von Essen af Zellie (1689-1759) var kusin till Alexander Otto von Essen, som var måg till borgmästare i Norrköping Olof Carlsson Hising. Han tillhörde en släkt (Hisinger) vars stamfader, Olof Hisingh (död 1597), var fogde 1577-82 i Gästrikland där ovan nämnda Ovansjö sn ligger, men ska ha varit från Hisingen (Göteborg). Hans sondotter (Magdalena Hising), som var syster (enligt min tolkning) till nämnda borgmästare i Norrköping Olof Hisingh (död 1658), var gift med biskop i Västerås Johannes Rudbeckius. Han var farfars farfar till ovan nämnda Christoffer Georg Rudebeck (1725-76), som var gift med Lovisa Dorotea von Essen af Zellie (1732-99) i hennes 1:a gifte (gm2 Jakob Leonard König (1728-1804), som jag nämnde i början av detta inlägg).

Därmed kan man tro att cirkeln är sluten. 

Troligen inte den ovan nämnda, borgmästare Olof Hising och Frans Brun var i juridisk tvist med varandra omkring 1660. I ett protokoll, daterat 15/10 1659 vid Köpings rådhusrätt och magistrat, står att Frans Brun då hade varit bokhållare vid Färna bruk för 7-8 år sedan, dvs omkring 1652 (A1A:5, sida 261). Denna Olof Hising var troligen den Olof Hisingh (1609-66) som var kusin till borgmästare i Norrköping Olof Hisingh (död 1658) och som 1646 blev justitieborgmästare i Köping (Hisinger, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13612, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-16).

När Frans Brun sägs ha varit bokhållare vid Färna bruk ägdes bruket av Abraham Momma (https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rna,_Skinnskattebergs_kommun). Eftersom Abraham var halvbror (se källa ovan) till brukspatron Willem Momma (ca 1601-81), som var gift med Maria (de) Bruyn (ca 1609-70), tycks det mig troligt att Frans Brun var en släkting till Maria (de) Bruyn och hennes bror, handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn, som ”skrefs mest Bruun”.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej Jan,

Några kommentarer till några av dina frågetecken och "troligen"-notiser (ur mina noteringar):

Peter Schnack, adlad Snack, var i sitt andra äktenskap gift 1670 i Sankt Nikolai med Anna von Wullen. Hon var dotter till Anna Trotzig i dennas andra äktenskap, med livmedikus Johan Weulles (Wullenius), adlad von Wullen.

Malingsbo bruk var kanske flera, men blev ett bruk, de skriver själva om sin historia: "1632 ca anlades en hammare av myntmästare Marcus Kock från Avesta och 1644 anlades en hammare med två härdar av ett par borgare från Köping. Omkring 1650 var Marcus Kocks son Daniel Kock genom inlösen ensam ägare till verken och efter hans död 1650 tillföll bruket hans änka Anna Trotzig från Falun. Hon gifte om sig två gånger. Första gången med Livmedikus doktor Johan von Wullen med vilken hon hade dottern Anna v. Wullen d.y. som blev gift med landshövdingen i Nyköpings län Peter Snack, vilken därigenom blev Malingsboverkens ägare till sin död 1713. Deras dotter Sigrid Snack blev 1702 gift med statsrådet Pehr Jakob von Ehrenheim från Riga, vilka övertog bruket".
Om du har vägarna förbi kan jag rekommendera ett besök i det vackra lilla kapellet där Peter Snacks porträtt är målat direkt på plankväggen! (Även hans dotters och mågs porträtt).

Mårten Snack var son till Peter Snack i dennes första äktenskap, 1655, med Christina Gestrinia.

Borgmästaren i Norrköping, Olof (Carlsson) Hising var bror till Magdalena (Carlsdotter) Hising som var gift med biskop Johannes Rudbeckius. Olof var mycket riktigt kusin till Olof (Mickelsson) Hising, borgmästare i Köping, bruksägare m m ("Hedströmsdalens okrönte konung").

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Yvonne!

Vad trevligt att du läste mina funderingar! Tack för det och tack för all information och tips om Peter Snacks porträtt på en plankvägg! Det kan nog hända att jag har vägarna förbi Malingsbo någon gång.

Många släktskap förr tycks idag ha varit invecklade. Det är alltid nyttigt att läsa olika versioner av beskrivningar!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Angående släktnamnet Zellinger/Zelling (se mitt förra inlägg) har jag just hittat ortsnamnet "Zellstadh", troligen i Knutby sn, registrerat 1675 (eller 1676?) i en dombok.
Mer information finns i det här inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=68192.msg1704659#msg1704659

[Yvonne Stenberg]

Hej igen!

Ja nu var jag nog lite snabb - porträttet på Peter Snack är förstås upphängt direkt på en plankvägg som är målad för att passa till porträttet. Själva bruket har varit behandlingshem o dyl och man får inte längre någon brukskänsla (läs lätt förfallet), men kyrkan är söt. Öppettiderna är mycket sällan. Bilden är tagen 2011 av mig så att ingen tycker till om copyright etc.

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hejsan Yvonne!

Vilken fin tavla! Ja, fotografiet är också fint! Tack för att du delade med dig av det!

Undrar vem som har målat tavlan. Eftersom Peter Schnack adlad Snack (1632-1713) var besläktad ”på något sätt” (eller flera sätt?!) med konstnären David Klöcker Ehrenstrahl (1628-98) kanske man vågar gissa att det var han, någon lärling och/eller släkting till honom, som målade Peters porträtt. (Eftersom man ska vara öppen vid forskning bör jag tillägga att det skulle kunna ha varit fler än en person inblandade.)

Jag måste kort berätta något lustigt jag fick se igår! Det blir en koppling till en skola (dock inte din skola på Södermalm den här gången), men också till ämnet Le Brun (som tur är  ).

Peter Schnack adlad Snack var ju gm3 Magdalena (Eriksdotter) Hansson (död 1705) i hennes 2:a gifte. Hon hade tidigare varit gm biskop i Viborgs stift Petrus Erici (Eriksson) Bång (1633-96). Igår fick jag se att (hans släkting??) Margreta Ersdotter Bång var svärmor till kh i ”Tuna och Stafby” (citat från Uppsala stifts herdaminne, del 3) Johannes Erici Sparrman (1624-90). Hans pappa, Ericus Rungius, var kh i Sparrsätra fs (Uppsala län) och släktnamnet Sparrman hade tagits av Ericus hustru (och mamma till Johannes), Ingeborg, som var dotter till den tidigare kh i Sparrsätra Nils. Det lustiga med detta (för mig) är att jag gick i skolan, på mellanstadiet, i en liten liten skola (endast två klassrum!), som låg intill Sparrsätra kyrka. (Den ligger där fortfarande, men används inte längre som skola. Inom parentes var min klass en av de sista i skolan och inför nedläggningen blev jag intervjuad i Enköpings Posten med anledning av att jag nyligen hade flyttat dit från en större skola - och därför ombads jämföra de två skolorna.)

Margreta Ersdotter Bångs måg, Johannes Erici Sparrman, var farbror till Magnus Gabriel Sparreman (1654->1737) enligt uppgift i Svenska ättartal (1888) 4:e årgången (sida 251). Magnus Gabriel var gm2 Maria (de) Bruyn (1662-92). Hon var dotter till Antony (de) Bruyn (död 1679) och Catharina Steenberg (död 1684), enligt uppgift i Svenska ättartal (1896) 11:e årgången (sida 110). Dottern (Maria) till Antony (de) Bruyn, som jag har nämnt väldigt många gånger här på Anbytarforum, hade alltså en svärfar (Nils Sparrman (1622-84)) som troligen var född och/eller uppvuxen i Sparrsätra där jag gick i skolan. Plötsligt kom jag väldigt nära Antony!! 

Antony (de) Bruyns syster, Maria (de) Bruyn (död död 1670), var svärmor till ovan nämnda David Klöcker Ehrenstrahl.

Lustigt nog noterade jag Magnus Gabriel Sparremans namn redan för några år sedan, men då hade jag inte en minsta tanke på att släktnamnet Sparrman kunde vara taget efter Sparrsätra där jag gick i skolan. Men det är inte Magnus Gabriels släktskap till Antony (de) Bruyn som är kopplingen till Le Brun, för den är självklart mycket mycket mer långsökt  och berör, i själva verket, släkten Bunge i Stockholm (samt gården där min mormor växte upp!). Jag har skrivit och laddat upp en schematisk bild, angående detta, i det här inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1700023#msg1700023

Emellertid tycktes det mig, igår, skymta förbi (åtminstone) ett släktnamn (utöver Leijel) som skulle kunna tyda på att ”biskop-släkten Bång” var besläktad med släkten Bunge i Stockholm. Jag ska titta mer på det! Om jag hittar något spännande skriver jag om det i tråden Bång under Övriga släkter – B, men för eventuell intresserad lägger jag i sådant fall även upp en länk här.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Som jag lovade i mitt förra inlägg lägger jag upp en länk till ett inlägg i tråden Bång. Det blev bara ett par korta "snack" om Peter Snack och tyvärr ingen direkt anknytning till Le Brun. Möjligen kan frågan i det sista stycket vara intressant i le Brun-sammanhang med tanke på namnet (Sigrid Persdotter) och det geografiska området (född ca 1630 i Sundsvall - 3 mil norr om Galtströms bruk).

Länk:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=69198.msg1704789#msg1704789

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Enligt en sekundär källa ska Paques Persson (tabell 19 i NV del 1, sida 111) ha varit pappa till Gabriel Brun, som ska ha varit född 4/11 1723 i Tottesund i Maxmo (Finland). Stämmer denna uppgift?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Svar ja, den stämmer. Så här ser Gabriels familjetabell ut hos mig.

Gabriel Paquesson Brun, son till Paques (tab 341), föds 14/11 1723 på Pet hemman i Karvat. Efter skolgång i Oravais sänds Gabriel till trivialskola i Vasa. Som bodgosse i staden 1740 påbörjar han en lysande karriär, blir en tid regementsfältskär, handlande och slutligen rådman, åren 1770-73 även kyrkvärd. Hans omfattande affärer leder emellertid till konkurs 1789 och den 16/5 1790 avlider Gabriel. Hans hustru heter Anna Catharina Turdin med vigsel 13/9 1747 i Vasa. De får tio barn i Vasa, varav tre döttrar gifter sig.

Barn:   Maria Margareta   f 17/10 1752, gift Brunell
   Anna Beata      f 24/6 1759, gift Björk
   Charlotta Catharina   f 27/7 1767, gift Mathesius

Tabellen kan säkert kompletteras. Vänliga hälsningar

Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell!

Tack för svar och all information!!

Enligt ett par sekundära källor ska dottern Anna Beata Brun (född 1759) ha varit gm1 Eric Björk (död 1799) och gm2 Sven Anders Sjölin (död 1842). Anledningen till min fråga om Gabriel Brun var att jag har en sk DNA-träff som har registrerat sig med (det ganska vanliga) släktnamnet Sjölin. Det är förstås mycket osannolikt, men min och DNA-träffens närmaste gemensamma anor skulle, rent teoretiskt, kunna vara någon le Brun. Min le Brun-anfader var Jean/Johan le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109 - med ny version i den här tråden) och Gabriel Bruns anfader var (väl?) Pierre le Brun (tabell 17 i NV del 1, sida 111).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag ser att Gabriel Paquesson Bruns dotter, Maria Margareta (f 17/10 1752), var gift Brunell (se Svar #107). Nedan beskriver jag vad jag har hittat i mina anteckningar angående släktnamnet Brunell.

1) Vid dop, den 16/12 1681 i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm, av kaplan Oluf Kråka och hustru Margreta Andersdotters son, Erik, var bland annat doktor Bång, Elsa Grundel, bokhållare Bomgreens hustru och rådman Brunells hustru faddrar.

Doktor Bång misstänker jag var Petrus Bång (1633-96), som jag ”Snackade” om i Svar #104. Han blev biskop 1681 i Viborg stift. Viborg ligger norr om Sankt Petersburg.

Bokhållaren misstänker jag var Petter Bomgren, som var gift med Brita Larsdotter (Bank?). Deras dotter, Kerstin, hade döpts i MM några månader tidigare (den 24/3 1681) och deras son, Lars, döptes i MM några månader senare (den 19/5 1682). I MM mtl 1702 (BA:8/1) framkommer att bokhållare salige Pehr Bolmgrens (variant* av Bomgren eller felskrivning orsakad av grannens släktnamn, Bollhorn??) änka, Brita (Larsdotter?) Bank, bodde i kvarteret Draken nr 184, som var en gård ägd av brukspatron Joris de Besche (SVAR:s bild 36). Draken nr 186 ägdes då av sekreterare Valentin Bollhorn och i bouppteckning efter honom framkommer att gården låg vid Wollmar Yxkullsgatan (1708:52). Enligt min tolkning, baserad på jämförelse av namn i MM mtl 1702 och MM mtl 1711 (BA:10/15), hade banken (riksens ständers banco) senast år 1711 intecknat den gård som ägdes 1702 av Valentin Bollhorn (SVAR:s bild 107). Gården ägdes 1711 av inspektor Hindrick Webers änka, hustru Christina Bruijn och beboddes av hennes syster, hustru Barbara Bruijn. Systrarna var döttrar till Antony (de) Bruyn/Bruun och Catharina Steenberg (Svenska ättartal 11:e årgången, sidorna 110-112).

* Den 22/3 1731 upprättades inventarium i Stockholm över kvarlåtenskapen efter kamrer vid riksens ständers banco Petter Bomgrens änka Brigitta Banck (död 18/2 1722 i Stockholm). Källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:103, sida 404. Troligen ovan nämnda dottern Kerstin (registrerad med namnet Christina Bomgren), berättades det, hade varit gift med komminister i Arboga(?), Anders Floraeus, som hade dött några år tidigare. På sidan 405v framkommer (om min tolknings stämmer), att Brigitta Banck var systerdotter till avlidna Anders Leijonclou. Troligen rör det sig om Anders Barckman adlad Leijonkloo (ca 1639-1719) som var; a) kusin till Johan Utterklo (1647-82) måg till Maria Grooth, och b) gift med Magdalena Leffler (1628-85) änka efter Mattias Pahl (1607-68) vilkas son, Hans Pahl (1657-1708), var måg till 1 tidigare nämnda Peter Snack (se Svar #100-105) och måg till 2 Isak Kock adlad Cronström (med rötter i Liège).

Rådman Brunell misstänker jag var Christoffer Brunell (1643-1704), som var född i Brunskog sn som son till kh Nicolaus Pauli Brunskogius och hustru Brita Brunia (https://sv.wikipedia.org/wiki/Christoffer_Brunell). Christoffer gifte sig 1672 med Christina Neüberg (död 1703), som var dotter till major och kommendant på Nyenskans fästning i Nyen (öster om Sankt Petersburg) Daniel Neüberg (https://www.adelsvapen.com/genealogi/%C3%96rncrona_nr_1643). Anfadern till adliga ätten Andersson nr 738, Alexander Andersson, kom till Sverige 1627 från Skottland och dog vid Nyenskans (fästning) i Nyen (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Andersson_nr_738). Alexanders dotter, Catharina Elisabet (1644->1675), var svärdotter till ovan nämnda dopvittnet Elsa Grundel (von Schantz genealogier av von Meurman och Mannerstedt). Catharina Elisabets make, Conrad Meurman (1639-73), var kommendant på Nöteborgs slott i Nöteborg - också öster om Sankt Petersburg.

Christoffer Brunell hade två söner, Nils (1673-1734) och Carl (1677-1733), vilka adlades 1719 Örncrona. Emellertid hade Christoffer en son, Ulrich Brunell, som kan ha fört släktnamnet Brunell vidare i Finland (se Magnus Lindskogs inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66396.msg1453670#msg1453670). Enligt uppgift i von Schantz genealogier över ätten Örncrona nr 1643 avled Ulrich Brunell 1720, men tyvärr framkommer inte om han hade barn. Ulrich hade en bror, Christopher Brunell, som dog ogift i pesten 1710 i Finland.

2) Vid dop, den 4/4 1726 i Tavastehus i Finland, av rådman Öman och madam Brigitta Bredenbergs son, Andreas, var bland annat kapten Per Berg (för sig själv och även för ”not:n Rudenschöld”) samt ”överkrigskommissarska” Anna Beata Tilas dopvittnen. (Anna Beata var troligen gift med en överkrigskommissarier.)

Länk till dopnotisen (se högst upp på vänster sida):
https://digihakemisto.net/item/1155280717/5811385506/66

Rudenschöld misstänker jag var Johan Rudén (1700-71), som adlades 1719 Rudenschöld (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rudensch%C3%B6ld_nr_1583). Samtidigt adlades hans halvbror Christotoffer Rudén-Rudenschöld (1695-1736). Christoffer hade troligen fått sitt namn efter sin morfar, som var ovan nämnda Christoffer Brunell (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rudenhielm_nr_1459#TAB_2).

Johan Rudenschölds brorsdotter, Carolina Rudenschöld (1762-1804), var gift med Erik Filip Gammal Ehrencrona (1745-1803). Hans farfar, Erik Gammal Ehrencrona (1673-1737), var barnbarn till Ericus Benedicti Hammarinus (död 1644), som var; 1) kyrkoherde i Ovansjö sn där (min ana) Johan/Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109) gifte sig 1681, och 2) svärfar till Catharina Anckarström (död 1711), dotter till (en av Älvkarleö bruks grundare) Claes Depken adlad Anckarström och Catharina Helena Honnon.
(Se Ehrencrona och Anckarström på adelsvapen.com.)

Anna Beata Tilas misstänker jag (men med större osäkerhet än de övriga ovan nämnda misstankarna) var dotter till Daniel Tilas (1637-97) och Helena Norlind (1654-1729) vilka är omnämnda här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Granfeldt_fr%C3%A5n_Dal_nr_1179

Daniel Tilas övertog 1684 Valbo masugn i Ovansjö sn och Högbo bruk, samt köpte 1685 Mackmyra hammare (Gillis Andersson, Gästrikland och järnet – Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri (Sandviken, 2000)). Daniels bror, Erik Tilas (1633-88), var kyrkoherde 1681-88 i Katarina fs (Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne (1951)). Erik Tilas hade ingen känd dotter som hette Anna Beata. Katarina fs ligger på Södermalm precis som ovan nämnda Maria Magdalena fs.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hejsan

I ett inlägg i tråden "övriga släkter - B > Brun/Bruun/Bruh" har jag nyligen näst intill spekulerat lite kring släkten Le Brun med rötter i Liége samt kring piga Barbro Mårtensdotter Le Brun, som gifte sig 1709 med herrtjänare Anders Andersson Berg (se separat och parallell tråd om henne).

Länk till inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1707869#msg1707869

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

För några dagar sedan fick jag ett tips (tack Johan om du läser det här!) om ett dopvittne, Margaretha Brun, som jag till en början trodde kunde ha ”tillhört” släkten Le Brun, men efter att ha samlat in uppgifter om henne är jag nu mer tveksam. Vet någon mer om informationen nedan och/eller har kommentarer?

Baserat endast på de nedan inledande uppgifterna, tycktes det mig ganska troligt att Margareta var dotter till Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109), som hade barn födda på 1680-talet troligen i Älvkarleby.

Margaretha Brun dog den 14/9 1746 och begravdes den 3/10 1746 i Åkerby kyrka (i egen inköpt grav ser det ut att ha varit) i Åkerby sn (AI:1, sida 156). Hon blev 63 år, 6 månader, 2 veckor och 4 dagar gammal, vilket ger beräknat födelsedatum 26/2 1683.

Margaretha Brun var dopvittne vid dop av Nils Helenius och Maria Kempes dotter, Maria Margaretha, den 13/4 1738 i Åkerby (AI:1, sida 104). De bodde alla i Trysta i Åkerby sn vilket kan ha varit (enda) anledningen till att Margaretha var dopvittne. Enligt tipsaren om dopnotisen var Maria Kempe syster till Anders Hindrichson Kempe, som var gift med Ingrid le Broun (NV del 2, sida 110). Ingrids pappa^, Pierre le Broun (tabell 11 i NV del 2, sida 109), var son till Jean le Brun (tabell 10). Med tanke på att Maria och Anders Kempe var syskon tycks det mig motiverat att misstänka ett släktskap mellan Margaretha Brun och Ingrid le Broun, även om släktnamnet Brun inte var särskilt ovanligt (men heller inte vanligt). Rent tidsmässigt skulle Margaretha Brun kunna ha varit faster till Ingrid le Broun.

^ Är det säkerställt att Anders Hindrichson Kempes hustru, Ingrid, var dotter till Pierre le Broun (tabell 11)?

I Åkerby hfl 1737-64 (AI:2) bekräftas att Maria Kempes pappa hette Henric Kempe (i Trysta) och att hon hade en bror Andreas Kempe (sida 8v). I samma hfl framkommer att Margareta Brun (i Trysta) var mamma till Jonas Molander (född 1712). I Åkerby hfl 1779-99 (AI:5) står att Jonas Molander (i Trysta) var född 1712 i Almunge (sida 11). (Jag har noterat att det fanns en ort Brunsängen i Almunge i början av 1700-talet, och kanske även tidigare. Möjligen hade Margaretha Bruns släktnamn anknytning till Brunsängen.) I nyss nämnda hfl framkommer att sonen Jonas Molander då var gift med Caisa Göransdotter (född 1723 i Falun). Jonas Molanders tidigare hustru, Christina Åkerman (född ca 1724), begravdes den 7/8 1743 i Åkerby fs (AI:1, sida 155).

I Almunge dopbok 1700-67 (C:1) finns följande utvalda dopnotiser åren 1700-29:

•   6/1 1701 (SVAR:s bild 11). Barnets namn Erik och föräldrarna var Johan Olofsson och hustru Margreta i Moga(?). Dopvittnen var; Abraham Jansson i Lövsta (trol. i Almunge), Erik Erssons hustru i Moga torp, Isac Ersson i Moga och piga Lischen/Lisken Johansdotter i Moga.

•   18/7 1702 (SVAR:s bild 15). Barnets namn Johannes och föräldrar var befallningsman i Tadinge/Stadinge Olof Jacobsson och hustru Anna. Dopvittnen var (kh?) Andreas Tollstadius och Stålhand.

•   mars 1703 (SVAR:s bild 16). Barnets namn Olof och föräldrar var Jan Olsson och hustru Margreta i Storkärret. Faddrar var; Olof Ersson i Kågerån, dräng Jan i Långbols såg, hustru Anna i Viken och piga Karin i Kågerån. Barnet Olof tycks inte ha dött, åtminstone inte blivit begravd, i Almunge innan barnet Olof döptes i Almunge 25/1 1707 (se nedan). De två barnen Olof hade därför troligen olika föräldrar, med samma namn.

•   7/12 1704 (SVAR:s bild 19). Barnets namn Annic(a) och föräldrar var Jon Olsson och hustru Margreta i ”Todinge” (Stadinge). Faddrar var; krögare Erik(?) Nilsson, Anders Olsson i Länna (i Almunge sn), Pär Larssons hustru i Hoff/Håf (och?) Magdalena Eriksdotter.
Den 2/10 1710 begravdes i Almunge (EI:1, SVAR:s bild 116) ”Jonas Molanders på Krogs [Krogen] dr [dotter] Ann(i)cka” (6 år).

•   25/1 1707 (SVAR:s bild 23). Barnets namn Olof och föräldrar var Jan Olsson och hustru Margeta i Ängbole. En av faddrarna var Pär Blom, som bör ha varit ryttare Petter Blom registrerad med hustru i Almunge mtl 1709. Baserat på information i jordebok 1709 bör Petter Blom ha varit ryttare vid Roslags kompani (Livregementet till häst), men hans namn hittas ej där, vare sig i gmr 1707 eller i gmr 1711.
Den 3/3 1707 begravdes torpare i Ängbole Jan Olssons späda barn Olof (15 veckor gammal), som hade blivit ihjäl-kvävd av sin mamma.

•   26/12 1708 (SVAR:s bild 26). Barnets namn Margreta och föräldrar var arrendator vid Tadinge/Stadinge Jonas Olsson och hustru Margrethae. Dopvittnen var; Nils Bruhn, ”ö. Mineuren Mejer” (Meijer), Casper Brant (Brandt), Eric Bruhn, Isac N. i Näsby, prostinna Catharina Byrelia, herr(?) Bruns hustru och Hans Olssons hustru.

•   6/8 1710 (SVAR:s bild 29). Barnets namn Eric och föräldrar var Jonas Molander och hustru Margreta i Almsberg (Almungeberg).

•   25/2 1712 (SVAR:s bild 31). Barnets namn Jonas och föräldrar var Jonas Molander och Margaretha i Krogen.

•   21/10 1716 (AD:s bild 32). Barnets namn Pelle och föräldrar var Hindrich Pärsson och hustru Karina i Torslund. Dopvittnen var; Jonas Molander, Anders Olsson i Krogen, dräng Bengt i Hagby, Sigrid Unander, hustru Anna i Hoff/Håf och piga Anna i Krogen. (Det i mitt tycke ganska ovanliga namnet Sigrid är kanske intressant i "Le Brun-sammanhang".)

•   3/4 1717 (AD:s bild 33). Barnets namn Gustaf och föräldrar var arrendator (i Almungberg, se dopnotis 31/3 1717) Jonas Molander och hustru Margret Brun.

•   5/10 1717 (AD:s bild 34). Något som ser ut att vara en påbörjad, men ej avslutad, dopnotis. Vare sig barnets namn eller dopvittnen är nämnda; endas föräldrarna Jonae Molander och hustru Margreta i Almungberg. Notera att deras son, Gustaf, döptes endast 6 månader tidigare.

•   21/6 1719 (AD:s bild 37). Barnets namn Bengt och pappan var Johan Persson i Seglinge. (Kan Johan möjligen ha varit sonen Johan (dp 3/4 1692) till Pierre le Brun (tabell 7 i NV del 1, sida 108)? Vet man något mer om Pierres son Johan?) Dopvittnen var; prost Tollstadius, Christer Rimming, Jonas Molander, Elisabet Bure*, jungfru De Tern** och Margreta Brun i Länna.

•   28/6 1719 (AD:s bild 37). Barnets namn Brita och föräldrarna var Hindrik Persson och hustru Brita i Torslund. Dopvittnen var; Jonas Molander, Sven Wesenberg, Margreta Brun i Länna och hustru Brita i Sågarbolet.

•   28/4 1721 (AD:s bild 39). Barnets namn Jonas och föräldrarna var Daniel Matsson och hustru Kierstin i Trångdal. Ett av dopvittnena var Jonas Molander i Länna.

•   5/12 1725 (AD:s bild 47). Barnets namn Hans (född 30/11) och föräldrar var Erik Matsson och Annika Carlsdotter i Rönäs. Dopvittnen var; baron Meurner, arrendator Molander, fröken Taube och jungfru Greta Molander (möjligen Margareta dp 26/12 1708, se ovan).

•   24/2 1726 (AD:s bild 48). Barnets namn Kierstin och föräldrarna var Jan Jansson och hustru Margreta i Marma. Två av dopvittnena var (dräng?) Mats Carlsson i Byttbol(?) och jungfru Greta Molander. (Den 8/2 1703 begravdes ”hustru Jeana ifrån Marma” i Almunge sn (EI:1, SVAR:s bild 112).)

* Elisabet Bure (1660-1740) och hennes make Bengt Kafle (död 1715) var föräldrar till Brita Kafle (död 1709 på Seglinge [säteri] i Almunge). Brita gifte sig 1706 i Almunge med major Fabian von Rosen (död barnlös 1714) enligt uppgifter om adliga ätten Kafle nr 70. Fabian ska ha varit syssling (tremänningar) till Gustaf Fredrik von Rosen (1688-1769), enligt uppgifter om grevliga ätten von Rosen nr 85. Gustaf Fredrik hade ett barnbarn med samma namn, Gustaf Fredrik von Rosen (1758-1815). Han ägde Penningby (slott) i Länna sn när min ana, Per le Brun sist Gryting (född 1784 vid Älvkarleö bruk), fick jobb där 1806 som betjänt. Per Brun-Gryting var barnbarns barn till Jean le Brun (tabell 10).

** Jungfru De Tern (de Thiery?? de Try??) var troligen Anna Greta de Tern som gifte sig, den 28/6 1726 i Almunge (EI:1, SVAR:s bild 28) med komminister Sven Frykman från Värmland.

I Almunge mtl 1704 och mtl 1709 hittas namnet Jonas Olsson (arrendator med hustru i Tadinge/Stadinge), men inte namnet Jonas Molander. I mtl 1704 står att fogde i Tadinge/Stadinge var Olof Jacobsson. I Almunge mtl 1705 är namnen Olof Jacobsson (brukare?) och Jöns Olsson (arrendator) registrerade vid Kyrkobyn, men i mtl 1706 finns där inte namnet Olof Jacobsson. I Almunge mtl 1710 hittas namnet Jonas Molander (arrendator med hustru vid Kyrkobyn/Almungeberg samt vid Krogen, där paret dock inte blev mantalsskrivet), men inte namnet Jonas Olsson i Tadinge/Stadinge.

I Almunge mtl 1704 och mtl 1709 står att Kyrkobyn/Almungeberg brukades av Margareta Kafle och att Seglinge säteri ägdes(?) av Bengt Kafle. I mtl 1709, men inte i mtl 1704, framkommer att Uddnäs säteri arrenderades av Anton Guilljam/Gilliam (tabell 9 i NV del 1, sida 299). Anton Gilliam (tabell 9) blev mantalsförd med hustru vid Ortala (bruk)*** 1700-04 och som arrendator på Uddnäs (säteri) 1705-14. Redan i Almunge mtl 1704 blev Jonas Olsson registrerad som arrendator med hustru i Tadinge/Stadinge, där fogden då var Olof Jacobsson. Om arrendator Jonas Olsson och arrendator Jonas Molander (gm Margareta Brun) var samma person, bör alltså Margareta Brun ha bott i Almunge när Anton Gilliam flyttade dit från Ortala (bruk). Antons bror, Johan Gillian (tabell 4 i NV del 1, sida 298) arrenderade Seglinge säteri 1706-08. Antons dotter, Barbro Gilliam (född ca 1702), var gift med fältväbel Zachris Molin (som kanske påminner lite om Molander).

*** Anton Gilliam blev registrerad med hustru vid Ortala bruk i (Väddö sn) mtl:er 1700-04. Några år tidigare (1666-71) var Johan Posset (tabell 45 i NV del 2, sida 218) bokhållare vid Ortala bruk. Johan tillhörde kanske inte släkten Pouset, men det kan vara värt att nämna att Mårten Puse (tabell 36 i NV del 2, sida 216) var gift med Catharina Le Broun (trolig syster till Jean le Brun enligt ny version av tabell 10 (se Svar #58)). Dessutom hade Ortala bruk, eller åtminstone dess brukspatron Jan van der Hagen, (kommersiell) relation^^ (1670) till Kerstin Johansdotter Melander (jämför Molander). Hon var faster till Abraham Melander adlad 1718 Segerfelt (1674-1753), som hade en bror Jacob Melander (f 1671) enligt uppgift i von Schantz genealogier. Kerstin Melander var barnbarns barn till ärkebiskop Olaus Martini och tillhörde alltså Bure-ätten. Kerstin Melanders troliga barnbarn, Karin Hansdotter Mimer (ca 1654-91) gifte sig den 11/6 1682 i Söderby (Karl) sn (C:1, SVAR:s bild 10) med ryttare Gabriel Blom (jämför dopvittnet ryttare Petter Blom i dopnotisen 25/1 1707 ovan).

^^ Angående relationen 1670 mellan Jan van der Hagen och Kerstin Melander, se detta inlägg i tråden Mimer (tack Karin Uhrvik!):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=135879.msg1617197#msg1617197

I Almunge mtl 1704 och mtl 1709 framkommer också att säterierna Stadinge, Hagby och Länna brukades/ägdes av Elisabet Gyllenstierna respektive hennes arvingar. Den 29/6 1708 begravdes i Almunge (EI:1, SVAR:s bild 115) Elisabetha Gyllenstierna (55 år), änka efter riksråd och ståthållare Claes Rålamb. Enligt uppgifter på adelsvapen.com om friherrliga ätten Rålamb nr 59 var Elisabet Gyllenstierna af Ulaberg (1652-1702 fel??) dotter till riksråd Erik Gyllenstierna och Beata von Yxkull. Claes och Elisabets dotter, Beata Rålamb (1677-1716) var gift med Gustaf Bure (1651-1728).

Vidare framkommer av Almunge mtl 1709 att Stora Väsby brukades av Cederschiöld och Lilla Väsby av Erik Bure. Den förre var troligen Natanael Elias Cederschiöld (1671-1745), måg till Christina Graan, och den senare kan ha varit Erik Bure (”död 1707(?)”) vars farfars bror, Jonas Bure (1575-1655), ska ha ägt Stora Väsby i Almunge socken (se information om adliga ätten Bure nr 126). Dessutom var Jonas Bure; a) morfar till ovan nämnda Christina Graan, b) farfar till Elisabet Bure (1660-1740), gift med Bengt Kafle (död 1715), som troligen var ovan nämnda ägaren(?) av Seglinge säteri enligt uppgift i Almunge mtl 1709, och slutligen c) farfar till Anna Christina Bure (1650-1708) (syster till Elisabet gm Bengt Kafle), som var gift med Hans Clerck (1639-1711).

Enligt uppgifter i Almunge mtl 1718 hade då säterierna bytt ägare. Jag nämner dock bara; 1) Länna (med koppling till Vattholma bruk) - ägdes av kapten Bure (troligen Gustaf Bure (1651-1728), bror till ovan nämnda Elisabet och Anna Christina) och arrenderades av Jonas Molander (make till ”huvudpersonen” Margareta Brun), samt 2) Seglinge – brukades av Bengt Kafles änka (Elisabet Bure, syster till nyss nämnda kapten Gustaf och Anna Christina).

I Almunge mtl 1724 blev arrendator i Länna säteri (fortfarande ägt av kapten Bure) Jonas Molander registrerad med hustru och en dotter, som då bör ha varit minst 15 år (född <1709). Dottern var troligen dopvittnet jungfru Greta Molander (se ovan), som kan ha varit barnet Margreta döpt 26/12 1708 i Almunge.

I Almunge mtl 1726 framkommer att Länna säteri då ägdes av major Hans Mörner och att Jonas Molanders namn fortfarande blev registrerat där, men i Almunge mtl 1727 hittas vare sig Jonas Molanders namn eller Margaretha Bruns namn. Jonas namn hittas inte heller bland begravningsnotiser 1726-30 i Almunge volym EI:1. Familjen tycks ha flyttat ifrån Almunge socken 1726. Frågan är vart!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand fick jag se att ovan nämnda Pierre le Brun (tabell 7 i NV del 1, sida 108) jobbade vid Skebo och ovan nämnda Ortala bruk 1674-84 samt 1697-98 åter vid Ortala bruk.

PS2: En kort och "ogenomtänkt" kommentar: I texten ovan skrev jag om Olaus Martini och att han tillhörde Bure-ätten. Det gjorde han "via" Grubbe-ätten. I sin ungdom bodde Olaus Martini i Nyköping.
Nyss fick jag se (på adelsvapen.com om adliga ätten Grubbe nr 335) att Margareta Christina Grubbe (1665-1739) var gift med kommendant på Nyslott i Finland Johan Antonius (de) Bruyn i hans 2:a gifte (gm1 Christina Helena Benickhausen). Margaretas farfar, Christoffer Larsson adlad Grubbe (och därmed möjligen inte släkt med Olaus Martini (död 1609)) var född ca 1593 i Linköping (dvs inte så långt ifrån Nyköping). I Svenska ättartal 11:e årgången framkommer att Johan Antonius var son till Anton (de) Bruyn d.ä. (död 1679) med rötter i Aachen. Margareta Christinas syster, Anna Dorotea Grubbe, var gift med Otto Ernst Boije af Gennäs. Den släkten/ätten minns jag hade anknytning  till Tavastehus i Finland. Jag har, sedan tidigare, en hypotes om att Barbro Mårtensdotter Le Brun (som gifte sig 1709 i Maria fs i Stockholm) var svärdotter till kommendant på Tavastehus slott i Finland Anders Berg (emellertid död före 1709).

Länk till information om adliga ätten Grubbe nr 335 (notera även det senare släktskapet till Reenstierna, som hade släktskap med Maria (de) Bruyn, som var syster till Anton (de) Bruyn d.ä.):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grubbe_nr_335

[Johan Brask]

^ [/size]Är det säkerställt att Anders Hindrichson Kempes hustru, Ingrid, var dotter till Pierre le Broun (tabell 11)?
[/size]
[/size]Då jag ej har den boken kan  jag ej gå i god för det. Ingrid var född i Älvkarleby 172905. Dock finns ingen födelsebok för tiden. Hon finns i hfl för Älvkarleby  1736-1744 med Smältardrängen Pehr Brun (1698), h Maria Persd (17021229) och barnen Johan (1722126), Ingrid (172905), Maria (17320227)
[/size]Älvkarleby (C) AI:1 (1736-1744) Bild 28 / sid 25 (AID: v127352.b28.s25, NAD: SE/ULA/11785)
[/font]

[Jan Johansson]

Hej Johan!

Jag var precis på väg att skicka ett e-brev till dig för att berätta, att jag äntligen har skrivit om dopvittnet Margaretha Brun. 

Ja, att Pierre le Broun (tabell 11) hade en dotter Ingrid är nog säkerställt, men frågan är om det var hon som var gift med Anders Hindrichsson Kempe. Eftersom dopvittnet Margaretha Brun inte tycks mig "passa in" riktigt bland Pierre le Brouns familj och nära släktingar så blev min fundering huruvida det fanns två samtida personer med samma namn (Ingrid Brun).

I NV del 1 sida 110 står, om Pierre le Brouns dotter "Ingrid f 1729, till Gimo bruk omkr 1761, g m Anders Hindrichson Kempe i Hökhuvud". Vet man vilket år Anders Kempes hustru, Ingrid Brun, var född?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Johan, du skrev om ett inlägg där det nämndes att inspektor och arrendator Molanders änka, Margareta Brun, fick 1729 fastebrev på rusthållet (nr 36) Trysta (i Åkerby sn). Det innehades (närmast innan??) 1716 av löjtnant Isbrand Skruf och fänrik Hindrich Spärling/Sperling. Kanske det kan vara en ledtråd till utredning av Margaretha Bruns släktskap med andra personer (Le) Brun.

[Johan Brask]

När jag går tillbaka i mina papper så  mina uppgifter lite svaga, men ganska övertygande. De gifter sig i Hökhuvud 1753. Ingen uppgift om Ingrid. Det finns två dödsnotiser 17820103. Dels i Katharina församling där står det  bokhållare enkan Ingrid Lisa Kämpe 50 år Bröstsjuka och sedan finns en i Svea Livgarde södra bataljonen Ingrid Elisabeth Kempe, Enkan Bröstfeber 55 år från Alkarön, Catharina församling. En gång hittar jag födelsår i hfl och då står det 1727. Där står det Bokhållare Kämpes Änka Ingrid Brun Elfkarleby 1727



  Älvkarleby (C) AI:1 (1736-1744) Bild 28 / sid 25 (AID: v127352.b28.s25, NAD: SE/ULA/11785)
  Svea livgardes södra bataljons församling (A, AB) C:4 (1764-1790) Bild 172 (AID: v91145.b172, NAD: SE/SSA/0005c)
  Katarina (A, AB) FI:5 (1763-1784) Bild 186 (AID: v87040.b186, NAD: SE/SSA/0009)



  Börstil (AB, C) AI:1 (1764-1775) Bild 280 / sid 263 (AID: v123904.b280.s263, NAD: SE/ULA/10158)
  Börstil (AB, C) AI:2b (1776-1783) Bild 97 / sid 283 (AID: v123906.b97.s283, NAD: SE/ULA/10158)
  Börstil (AB, C) AI:2a (1776-1783) Bild 32 / sid 27 (AID: v123905.b32.s27, NAD: SE/ULA/10158)

[Jan Johansson]

Jaha! Födelseuppgifterna "född 1727 i Älvkarleby" bör nog bekräfta att Anders Hindrichson Kempes hustru/änka, Ingrid Brun, var dotter till Pierre le Broun (tabell 11 i NV del 1, sidorna 109 och 110).

Tack för svar och informationen!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Fänrik Hindrich Sperling borde vara identisk med den Hindrich Sperling som var son till kapten Petter Sperling i Ramna, Harbo, och Justina Skruf - syster till Isbrand Skruf i Gransätra, Harbo.  Anders Kempe som var gift med Ingrid Brun hade en morbror, Christopher Andreae Ternström, som var gift med Anna Christina Skruf i Harbo - ytterligare en syster till Isbrand och Justina. Jag har inte sett till någon Brun i den trakten vid den tiden.

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hejsan Yvonne!

Pappa och son, båda yrkesmilitärer, Petter respektive Hindrich Sperling. Det tycks mig tyda på att de tillhörde, eller åtminstone var släktingar, till någon av ätterna Sperling. Igår tittade jag mycket hastigt på adelsvapen.com, men hittade inte information om dem där. Kanske finns information om dem i någon genealogisk utredning i Riddarhusets arkiv.

Jag har "stött på" släktnamnet Sperling i anknytning till släktnamnet Brun i Stockholm ett par gånger. Som tur är har jag redan skrivit om det, så att jag kan vara lat och länka till inläggen.  Lustigt nog är båda dessa två kopplingar anknutna till personer Brun, som har förnamnet Daniel. Den ena hette emellertid Johan Daniel och blev registrerad (felaktigt enligt min misstanke) någon enstaka gång som Johan Danielsson (Braun).

Här är länkar till information om bryggare Jacob Sperling och hans hustru (ev. Anna Lampa), vilka var faddrar vid dop av ett par barn till krögare Daniel (Johansson) Le Brun och hustru Catharina Richter:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1657848#msg1657848

Här är länk till information om kryddkrämare Michael Sperling (bland information om många andra kryddkrämare), som var fadder vid ett dop då även hustru Christina Marschalck var fadder. Hon var då gift med handelsman, vinskänk, inspektor mm Johan Daniel Braun (död 1713).
https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.0#msg1680966

I anknytning till texten (Svar #111) om Margaretha Brun (hustru till Jonas Molander) nämnde jag Ortala bruk och Jan van der Hagen. I biografi över släkten van der Hagen är (troligen) ovan nämnda Johan Daniel Braun omnämnd.

Länk till biografin:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13502&forceOrdinarySite=true

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen Jan,

Petter Sperling var son till kapten Eric Sperling i Ramna i Harbo, och hans hustru Elisabet Månsdotter Netzelia. Tror inte det fanns några knytningar till den adlade släkten där. Inte verkar de ha haft mycket knytning till Stockholm heller.

Petter hade systrarna Margareta, Helena, Maria, Catharina, Anna och Christina. Av dem har jag bara sett att Anna gifte sig 1692 med Anders Lÿsing, borgare i Stockholm. Jag har inte följt den släkten vidare, de är "bara" ingifta i min släkt Skruf. Och inte har jag sett någon Brun där i trakterna förrän din Ingrid dök upp på lite sidovägar.

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Tack Yvonne för släktnamnen!

Tyvärr har jag inte hittat något av dem bland mina anteckningar, men Netzelia låter bekant.

Ja, släktnamnet Sperling tycks mig "irriterande" lite utrett. Vare sig bryggare Jacob Sperling eller kryddkrämare Michael Sperling tycks ha tillhört någon ätt Sperling, men de kan förstås ha varit släktingar till deras medlemmar ändå.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Petter hade systrarna Margareta, Helena, Maria, Catharina, Anna och Christina. Av dem har jag bara sett att Anna gifte sig 1692 med Anders Lÿsing, borgare i Stockholm. Jag har inte följt den släkten vidare, de är "bara" ingifta i min släkt Skruf. Och inte har jag sett någon Brun där i trakterna förrän din Ingrid dök upp på lite sidovägar.

Hej igen Yvonne,

Jag kan inte låta bli att fråga om Anders Lÿsing (se citatet ovan) möjligen skulle kunna ha haft släktnamnet Hising/Hijsing/Hysing.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag har tittat lite i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700 för att se om jag möjligtvis redan kan ha nämnt Margaretha Brun (ca 1683-1746), som var gm Jonas Molander (död mellan 1725 och 1730), utan att då ”känt till” henne. Här är ett par ”fynd”, men det är nog inte så troligt att det rör sig om nämnda Margaretha.

1) Anna Greta Brun (född ca 1687) är nämnd som dotter till Zacharias Bruun och Kierstin Larsdotter i en bou i Stockholm (1696:361). Namnet Zacharias anknyter till Zachris Molin, som var gift med Barbro Gilliam (född ca 1702). Barbro var dotter till Anton Guilljam (tabell 9 i NV del 1, sida 299) och de bodde i Almunge 1705-14, dvs samtidigt som paret Jonas Molander och Margaretha Brun bodde där. Emellertid skulle jag tro att Zacharias Bruuns dotter, Anna Greta Brun, var gm kock mäster Anders Giörling (se dop 9/8 1715 i Maria Magdalena fs i Stockholm, CIa1:6).

2) Margaretha Brun (f <1682, min tabell 26 – se länk nedan) bör inte ha varit samma person som Jonas Molanders hustru, men jag har noterat att ”tabell 26” bör ha varit gift med någon med släktnamnet ”Biuhre”. Det tycker jag påminner om Bure, som omnämns ett flertal gånger i inlägget (Svar #111) om Margaretha Brun (gift Molander).

https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647104#msg1647104

Däremot finns en möjlighet att Margaretha Brun (gift Molander) var samma person som änka Margareta Brun, som gifte sig 9/2 1729 med stadsbetjänt Petter Åberg (död 4/11 1729), men det tycks mig inte så troligt. Denna Margareta Brun (gm Åberg) har jag nämnt i ett par inlägg (se två länkar nedan).

https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1649810#msg1649810

https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1651448#msg1651448

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej Jan,

Nej jag tycker det är mycket tydligt skrivet Lÿsing - se vigselnotisen:

Harbo (C, U) C:1 (1680-1762) Bild 16 / sid 12 (AID: v72381.b16.s12, NAD: SE/ULA/10377)

Jag har ju också noterat många Hising (inte Hysing) men har faktiskt ingen som heter Anders eller Andreas, så jag tvivlar på det sambandet.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hejsan Yvonne,

Tack tack! Ja, jag håller med om att det klart och tydligt står Lysing (eller möjligen Lijsing).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!

Jag känner igen namn som du nämner i denna tråden som förekom i samband med Helena Maria Winterroos. Här i detta inlägget nämner du löjtnant Isbrand Skruf https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1708476#msg1708476 Han var gift med Helena Maria Winterroos dopvittne, Jungfru Stina Rebecka Norman/Norrman f. 1676, gift 1 med Olof Norrdahl ( hennes morfar är borgmästare i Stockholm Börje Persson Roman ) som H M Winterroos har till två av sina barn. Även Isbrand Skruf och Helena Maria Winterroos förekom båda som vittne till ett barn samtidigt i Balingsta. Stina Rebecka Norman/Norrman var gift 2. med Löjtnant Isbrand Skruf.

Isbrand Skruf är son till Margareta Falck f. ?, d. 1685 ( Falck nämner du också i denna tråd ). Enligt andrahandsuppgifter ska hon vara dotter till kyrkoherde Nicolaus Erici Falck och Margareta Isbrand.

Så här lyder en nätuppgift om Isbrand Skruf f. 1674 i Uppsala, ur Universitets matrikel 1691, ( vet ej vilket universitet, kanske Uppsala?):

Löjtnant senare ryttmästare Isbrand Skruf, rusthållare i Trysta, nr 36. Och på 37 auditören själv ( fadern Henrik Skruf ) och senare=1719 borgare Hindrik Kiempe och bonden Mats Nilsson= Skrufs måg

Dessutom känner jag igen att du skrivit om namnet Kiempe/Kempe också, som nämns i matrikeln.

Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Vilka jättespännande uppgifter du nämnde!!

Om jag förstår (och minns) rätt bör alltså Stina Rebecka Norman (f 1676) ha varit syssling/tremänning till Arvid Stierncrantz (1662-1740), som var gm2 Anna Maria Meurman. Enligt en hypotes jag har, var Anna Maria trolig mamma till herrtjänare Anders Andersson Berg, som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun (se separat Le Brun-tråd om henne).

Vet du (eller någon annan) om Stina Rebecka Norman levde och var gift med Isbrand Skruf 1716, då han ska ha varit delägare av rusthållet Trysta (i Åkerby sn), som 1729 ägdes av Margareta Brun (då änka efter inspektor och arrendator Jonas Molander)?

Det blir alltmer spännande att Margareta Brun var fadder 1738 vid dop av ett barn till Ingrid Le Brouns ”blivande svägerska” Maria Kempe!
Ingrid var alltså dotter till Pierre le Broun (tabell 11 i NV del 2, sida 109).

Jag ser att Isbrand Skrufs mamma hade släktnamnet Falck.
Jag ser att Arvid Stierncrantz’s halvbror, Simon Gustaf Stierncrantz, var ingift i ätten Borg (där Törnroos förekommer).
Jag märker att släktnamnen Falck och Borg har ”förföljt mig” de senaste dagarna. 
Men det läggar jag på minneshyllan, för nu ska jag äntligen titta på släktnamnet Nyman. Vi hörs i Winterros-tråden! 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Isbrand Henriksson Skruf gifte sig i sitt andra äktenskap med Christina Rebecka Norrman 1716 i Uppsala:
Uppsala domkyrkoförsamling (C) EI:1 (1705-1739) Bild 22 (AID: v126715.b22, NAD: SE/ULA/11632)

Paret syns inte till i husförhörslängd eller mantal i Harbo eller Åkerby, så möjligen bodde de i Uppsala. Isbrand dog 1726 och begravdes i Harbo. Jag har tyvärr inte noterat dödsdatum för hustrun.

Det går troligen att se i militära rullor avseende rusthållet i Trysta i Åkerby.

Vad gäller Henrik Skrufs hustru Margareta Falck var hon med stor sannolikhet dotter till Nicolaus Erici Falck och Margareta Isbrand. Brodern Isbrand Falck var också kyrkoherde i Giresta, och systern Elisabet var gift med broderns efterträdare Johan Wangelius. Vid inventeringen 1677 i Giresta efter Wangelius representerade Henrik Skruf arvingarna.

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hejsan!

Tack för tipset om militära rullor Yvonne!

Jag brukar använda mig av jordeböcker för att se vilket regemente och kompani rusthåll hörde till.

Redan i jb 1709 står att Trysta i Åkerby sn var rusthåll nr 36 vid ett kavalleri (förstås), men inte vilket. Istället framkommer att salige Hindrich Skrufs arvingar (redan då) ägde rusthåll både i Hjelmsta och i Trysta i Åkerby sn. De tycks ha ägt två hemman i Hjelmsta, varav det ena var ett augment till rusthåll nr 19, som var Lundby(?) i Vång(?) (Vänge??) socken och tycks även ha varit ett gästgiveri. (Det blev jag nyfiken på!)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055193_00719#?xywh=2617%2C699%2C4410%2C1720&cv=718

Ungefär samma information finns i jb 1717, men där framkommer att kompaniet var Norra Upplands kompani.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055199_00371#?xywh=1712%2C333%2C5294%2C2065&cv=370

I jb 1724 framkommer att Trysta fortfarande ägdes av Hindrich Schrufs arvingar:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055204_00246#?xywh=-703%2C385%2C5297%2C2066&cv=245

Men i jb 1725, jb 1728 och jb 1730 tycks inte rusthålls-ägarnas namn vara registrerade:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055205_00269#?xywh=2374%2C270%2C5295%2C2065&cv=268
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055207_00099#?xywh=1658%2C219%2C5298%2C2066&cv=98
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055208_00020#?xywh=2504%2C360%2C3678%2C1435&cv=19

Eftersom jag var nyfiken att se om Margaretha Brun var Trystas ägare direkt efter familjen Skruf tittade jag i generalmönsterrullor (gmr) istället.

I gmr 1722 står att rusthållare vid rusthåll nr 36, Norra Upplands kompani och Livregementet till häst, var ryttmästare Isbrand Skruf och fänrik Sperling vilkas ryttare (”tienare” [tjänare]) var Erik Tryberg för Trysta (i Åkerby socken – se text vid rusthåll nr 33). I samma gmr 1722, står att rusthållare vid rusthåll nr 37 (samma kompani) var borgare Hindrich Kiempe vars ryttare var Jacob Melitz* för Trysta.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028798_00360#?cv=359&xywh=-145%2C1017%2C3375%2C1351&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028798%2Frange%2Fr1-6-1

* Hökare H. Melitz kaverade vid lysning, den 1/10 1726 i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm (EI:1, sida 308), inför vigsel 30/10 1726 mellan murdräng Johan Lundberg och piga Ingrid Johansdotter Fiander ”ytterst ut på Arvedawedsgatan uti trägårdsmästarens Strängbergs gård”. Anders Lundberg och Christina Noachsdotter Darnell (om jag minns rätt är Kjell Lindblom inte övertygad om att Christina kan ha varit ”en Dandanell”) vigdes 1719 vid samma plats. (Jag kan inte låta bli att nämna Ingrid Jonsdotter, som var gm tobaksspinnare i MM Anders Larsson. När deras barn, Elisabet, döptes den 14/8 1688 i MM, var Adam Leijels änka (Helena Radou) och kommissarie Nymans hustru [trol. Helena Radous dotter Eva Leijel] faddrar. När deras barn, Lars, döptes den 29/8 1689 i MM, var hustru Helena Leijel (ev. Helena Radou) och hustru Eva Meurman faddrar. Hustru Helena Leijel var fadder och bar barnet vid dop av bergsprängare Johan Johansson och hustru Karina Jochimsdotters barn, Annika, den 11/12 1690 i MM.)

Nästa tillgängliga gmr för Norra Upplands kompani (vid Livregementet till häst) är gmr 1729 (mönstring i Uppsala den 13/3 1729). I den står att rusthållare vid rusthåll nr 36, Norra Upplands kompani och Livregementet till häst, fortfarande var ryttmästare Isbrand Skruf och fänrik Sperling för Trysta. Ryttaren hette fortfarande Erik Tryberg. Emellertid står även, vid rusthåll nr 36, ”wed compagnie mötet d:n 6 maij 1728 annoterad inspectoren Molanders enkia Margareta Brun låtit(?) upwijsa högwälborne h:r baron general lieutnanten och ländshöfdingen Cronbergs immission** uti rusthållet Trysta af d:n 3 feb: 1726 tillijka med fastebrefwet af d:n 22 september samma åhr”.

** Myndighets tillerkännande av ägande- eller besittningsrätt (ev. pga skuld eller förpliktelser):
https://www.saob.se/artikel/?seek=immission&pz=2

Vid rusthåll nr 37 står, i gmr 1729, ”bårgaren Henrick Kiempe för Trysta // ryttaren Jacob Melitz för Tyfnade(?) bortgången i stället d:n 12 januari 1727 ny karl Anders Trybom 27 åhr gammall född i Upland”.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028799_00938#?cv=937&xywh=241%2C1967%2C2266%2C907&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028799%2Frange%2Fr1-5-1

Inspektor Jonas Molanders änka, Margaretha Brun, tycks alltså ha haft någon form av relation (släktskap??) till familjen Skruf. Familjen Kiempe tycks ha haft koppling till Trysta innan Margaretha Brun får koppling dit. Baserat enbart på ovan nämnda uppgifter kan man nog inte dra några slutsatser angående det eventuella släktskapet mellan Margaretha Brun och Ingrid Le Brun (som var svärdotter till rusthållare i Trysta och borgare Henrick Kiempe), men vi fick i alla fall lite ”bakgrundsinformation”.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Redan i jb 1709 står att Trysta i Åkerby sn var rusthåll nr 36 vid ett kavalleri (förstås), men inte vilket. Istället framkommer att salige Hindrich Skrufs arvingar (redan då) ägde rusthåll både i Hjelmsta och i Trysta i Åkerby sn. De tycks ha ägt två hemman i Hjelmsta, varav det ena var ett augment till rusthåll nr 19, som var Lundby(?) i Vång(?) (Vänge??) socken och tycks även ha varit ett gästgiveri. (Det blev jag nyfiken på!)

Hej igen,

Det visade sig att (det i citatet nämnda) rusthåll nr 19^ (i Kil [ej i Lundby!] i Vänge sn) ägdes av en familj Cronström (fd Kock/Koch), som hade rötter i Liège (se adliga ätten Cronström nr 786). Det kan kanske (svagt) tyda på att inspektor Jonas Molanders änka, Margaretha Brun, tillhörde släkten Le Brun med rötter i Liège. Emellertid finns några invändningar.

^ Rusthåll nr 18 i Lundby i Vänge sn ägdes, omkring 1700, av Henrik Skruf eller hans arvingar. Även rusthåll nr 23, i Bösslinge (jfr släktnamnet Bössa) i Börje sn, tycks ha varit ägt av Henrik Skruf. Vem var Henrik gift med?

1) Ingrid Le Brun, som hade en slags svag koppling till Margaretha Brun, var barnbarn till Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109). Det är okänt vilka hans föräldrar var.

2) Elisabet Kock (1631-1720), som ska ha kallat sig Cronström, var ”halvsvägerska” till Willem (Welam) Momma (ca 1601-81). Han var gift med Maria (de) Bruyn (ca 1609-70) och de hade båda rötter i Aachen, som ligger ca 5 mil öster om Liège. Maria (de) Bruyn var syster till handelsman och brukspatron Anton (Antony) (de) Bruyn (död 1679). Se adliga ätten Reenstierna nr 818, Karl-Gustaf Anderssons biografi över Willem (Welam) Momma och släkten (de) Bruyn i Svenska ättartal 11:e årgången.

3) Om man följer rusthåll nr 19 bakåt i tiden (se länkar nedan) tycks dess närmast tidigare ägare (såvida det inte fanns en annan ägare mellan 1692 och 1695) ha varit landshövding Polikarpus Crumbügel adlad och friherre Cronhielm (1629-98) - se friherrliga ätten Cronhielm nr 94. OBS!! Denna uppgift stämmer nog inte. Se PS nedan!

Polikarpus styvpappa, Ewald Wolff, var kunglig köksmästare. Han och hans yrke är troligen relaterade till (några av) de ”Lundbergare”, som jag har nämnt i den här tråden (se adliga ätten Lundenstierna nr 1687).

Polikarpus hustru, Hebbla Standorph, hade rötter i Danzig. Hennes släktnamn tycker jag påminner om Standaert, vars släkt med rötter i Holland är beskriven i Svenska ättartal 11:e årgången (med början sida 422). Standaerts anfader, Niclas, var gm Ursula de Neeff (rötter i Leyden). Hennes släktnamn tycker jag påminner om Näf/Neaf, som var riksråd Johan Skyttes hustrus släktnamn (hon var född i Skottland).

Polikarpus dotter, Barbara Dorotea Cronhielm (död 1706), gifte sig 1704 med landshövding Erland Broman (död 1744). Erlands farfar, Sveno, hade släktnamnet Brunius (Sveno Christophori Brunius, död 1645) och släkten hade rötter i Värmland och, tidigare, i Ulricehamn. (Ulricehamn [tidigare Bogesund] låg förr nära gränsen till Danmark. Jag tänker på yrket tullare, som återkommer ofta i mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700. Jag tänker också på släkterna Momma/Reenstierna och (de) Bruyn med rötter i Aachen, som [idag] ligger vid gränsen mellan Tyskland och Vallonien i Belgien.)

Ägaren omkring 1720 av ovan nämnda rusthåll nr 19 ”ser ut att ha varit” (se nedan) jungfru Elisabet Cronström. Hon bör ha varit dotter till Abel Kock (1627-68, och bror till ovan nämnda Elisabet Kock/”Cronström” som var "ingift svägerska" till Maria (de) Bruyn) och Christina Lenæa adlad Clo* (död 1719). Efter Abels död (1668) gifte sig Christina med borgmästare Peter^^ Trotzig adlad Trotzenfelt (1613-79), som även han hade barn från ett tidigare gifte (med en dotter till en borgmästare i Amsterdam). Christina och Peter hade ett gemensamt barn, Filip Trotzenfelt (död 1733), som blev ryttmästare och yrkesmilitär i Kristianstads län (se adliga ätten Trotzenfelt nr 819). Filip var alltså halvbror till ägaren av rusthåll nr 19, jungfru Elisabet Cronström.

Enligt uppgift i gmr 1729 hade då jungfru Elisabet Cronström avstått rusthåll nr 19 till sin bror, överstelöjtnant (Jakob) Cronström (1661-1736) ”som der till är ägare och hon under dess fångenskap blifwit infördt för Kijhl”. Jakob Cronström blev 1694 kornett vid Livregementet till häst (vars Norra Upplands kompani rusthåll nr 19 ”lydde under”) där han sedan gjorde karriär, men det var vid skånska tremänningskavalleriregemente han 1711-16 var överstelöjtnant. Jakob gifte sig, den 29/7 1718 i Vänge sn (se adelsvapen.com), med Catharina Oldeskop (bg 1744 i Uppsala domkyrka) i hennes 2:a gifte. Tyvärr står inte på adelsvapen.com vem hon hade varit gm tidigare. Det skulle vara intressant att veta!

I gmr 1729 står att ryttmästare Magnus Willensen hade sålt ovan nämnda rusthåll nr 23 (tidigare ägt av Henrik Skrufs arvingar) till syssloman vid Uppsala domkyrka magister Johan Hernodius.

Catharina Oldeskop hade rötter på Ösel (se adliga ätten Cronström nr 786) där jag har varit och ”nosat” angående Karin Jochimsdotters eventuella pappa, tullare Jochim Zelling (se Carina Widells Svar #80 och tråd Selling). Han tycks dessutom ha varit halvbror till organist i Uppsala domkyrka Johan Caspari Zellinger (se tråd Zellbell och/eller Wikipedia). Karin Jochimsdotter gifte sig 1681 i Ovansjö med Jean le Brun (tab 10 i NV del 1, sida 109). (Det slår mig nu, att bergsprängare Johan Johansson och hustru Karina Jochimsdotter [dotter Annika dp dec 1690 i Stockholm, se mitt förra inlägg] kanske skulle kunna ha varit Jean le Brun och Karin Jochimsdotter!)

^^ Peters pappa, Mårten Traubtzig (1559-1617), var född i Wittenberg* och kom 1581 till Sverige från Lübeck (där bryggare i Stockholm Claes Brun (död 1668) hade rötter).

* Christina Lenæa adlad Clo var dotter till ärkebiskop Johan (Johannes Canuti) Lenaeus (1573-1669) och Catharina Kenicia eller Könick. Johan hade rötter i Ovansjö socken och studerade (såsom många andra då blivande präster - och blivande ärkebiskopar 😉) omkring 1600 i Wittenberg (se Harry Hermeréns biografi över Johannes Canuti Lenæus).
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cronstr%C3%B6m_nr_786#TAB_6

^^ Peters mamma, Carin Hansdotter Svan, var (om jag har tolkat rätt**) kusin till Anna Mårtensdotter Svan, som var mamma till Mårten Leijonsköld friherre till Älvkarleby (död 1656, dvs 3 år innan Älvkarleö bruk anlades).

** Se ditt/Yvonne Stenbergs inlägg här (se även schematisk bild strax ovan ditt/Yvonnes inlägg):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681293#msg1681293

^^ Peters bror, Johan Trotzig ”den rike” (1597-1647), var gm1 Kerstin Groth (1605-43) och gm2 Gertrud Hoghusen (död 1677) i Gertruds 1:a gifte. Gertrud var gm2 ambassadör Peter Julius Coijet adlad Coyet nr 473 (1618-67), vars pappa och farfar var myntmästare precis som pappan (Markus) och två bröder (Daniel och Isak) till ovan nämnda Abel Kock (1627-68) och Elisabet Kock/”Cronström” (1631-1720). Även två Anton Groth var myntmästare på 1600-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I de äldre gmr:na är nog Henrik Skrufs rusthåll (nr 20) inte Lundby i Vänge socken. Polikarpus rusthåll (nr 21) har därför troligen inget att göra med familjen Cronström och deras rusthåll nr 19. Sorry!!

Länkar till sidor i (utvalda?) gmr (1691-1729) med information om rusthåll nr 18 och/eller nr 19 (men andra numreringar i de äldre gmr:na) vid Norra Upplands kompani (tidigare ”ryttmästare Breitholtz kompani”) vid Livregementet till häst.

gmr 1729:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028799_00927#?cv=926&xywh=-398%2C2114%2C4060%2C1625&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028799%2Frange%2Fr1-5-1

gmr 1722:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028798_00348#?cv=347&xywh=-175%2C2169%2C3372%2C1350&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028798%2Frange%2Fr1-6-1

gmr 1716:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028795_00207#?cv=206&xywh=-146%2C919%2C3440%2C1377&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028795%2Frange%2Fr1-4-1

gmr 1712:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028791_00375#?cv=374&xywh=544%2C1341%2C2499%2C1000&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028791%2Frange%2Fr1-4-1

gmr 1707:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028789_00525#?cv=524&xywh=45%2C1575%2C2733%2C1094&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028789%2Frange%2Fr1-5-2

gmr 1705:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028789_00068#?cv=67&xywh=342%2C2095%2C2533%2C1014&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028789%2Frange%2Fr1-5-1

gmr 1704:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028788_00112#?cv=111&xywh=-190%2C2108%2C3774%2C1511&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028788%2Frange%2Fr1-5-1

gmr 1695:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028785_00268#?cv=267&xywh=368%2C1439%2C2373%2C950&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028785%2Frange%2Fr1-5-1

gmr 1692:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028781_00300#?cv=299&xywh=265%2C1637%2C2864%2C1146&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028781%2Frange%2Fr1-6-1

gmr 1691:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028780_00291#?cv=290&xywh=164%2C1519%2C3499%2C1400&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028780%2Frange%2Fr1-5-1

[Yvonne Stenberg]

^ Rusthåll nr 18 i Lundby i Vänge sn ägdes, omkring 1700, av Henrik Skruf eller hans arvingar. Även rusthåll nr 23, i Bösslinge (jfr släktnamnet Bössa) i Börje sn, tycks ha varit ägt av Henrik Skruf. Vem var Henrik gift med?

Hej igen,

Regementsauditör Henrik Johansson Skruf var gift första gången, uppskattningsvis omkring 1660 (i alla fall före 1662) med Margareta Falck som tidigare nämnts, Hon begravdes i Harbo 1685 15/3, och Henrik gifte om sig ca 1689-91 (ej funnit vigselnotering) med Catharina Persdotter Grimsteen. Hon var tidigare gift Hothen (Hothén?). Troligen död ca 1703, i alla fall före 1710 då hennes barn nämns i bouppteckning efter hennes bror kopparslagaren Johan Persson Grimsteen i Stockholm.

Henrik själv dog 1705 27/9 "vid pass kl. 11 förmiddagen"på Gransätra i Harbo, och begravdes 13 dagar därefter i Åkerby kyrka.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej igen Yvonne!

Ja, du hade ju redan nämnt att Henrik Skruf var gm Margareta Falck. Ursäkta! Hela mitt förr inlägg var eventuellt en stor ”tabbe”, för jag måste reda ut, till vilket av rusthållen i Vänge, Henrik Skrufs arvingars hemman i Hjelmsta i Åkerby var augment. Det tycks mig troligt att det var deras eget rusthåll nr 18 (i Lundby i Vänge), och inte Christina Clos/syskonen Cronströms rusthåll nr 19 (i Kil i Vänge). I sådant fall hade ju inspektor Jonas Molanders änka, Margaretha Brun, troligen inget att göra med Christina Clo (eller med syskonen Cronström, som hade rötter i Liège)!  Jag började titta lite på detta igår och fann då, emellertid, att Christina Clos systerson (Johan Eriksson Brunnius  adlad Rosenmarck) hade ett rusthåll vid samma kompani (Ryttmästare Kruses kompani, senare Norra Uppland kompani*) som Christina Clo, Henrik Skruf och korpral Johan Skruf. Vid Johan Rosenmarcks rusthåll hette ryttaren Johan Brun(!). Jag återkommer med mer information om detta!

* Observera att Henrik Skruf var rusthållare (åtminstone 1691 och 1692 om jag minns rätt) även vid Ryttmästare Breitholtz kompani (se länkar i mitt förra inlägg).

I bou efter kopparslagare Johan Persson Grimsten står att hans syster, Catharina Grimsten, var mamma till ”Brita Holthen gift med corneten Isbrant Skruf”. Var inte Isbrant Skruf son till Henrik Johansson Skruf och Margareta Falck? Emellertid ser jag också, i nämnda bou, att Catharina Grimsten hade yngre barn med släktnamnet Skruf. Därför misstänker jag att paret Brita Holthen och Isbrant Skruf var ”bonussyskon”. Stämmer det?

Syskonen Johan och Catharinas syster, Maria Grimsten, var gm knappmakare mäster Johan Coffeij. Eftersom hans släktnamn tycktes mig likna Gauffin/Goffeng har jag skrivit om dem i tråden Gauffin / Goffeng.
Länk:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67506.msg1672085#msg1672085

Hustru Christina Grimsten ska ha varit svärmor till Per Ekorn (1730-93), som hade rötter i Vallonien (samt i ett rusthåll i Börstil sn) och var borgmästare i Strängnäs enligt uppgift om adliga ätten Ekorn nr 2233 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ekorn_nr_2233). I mina gamla anteckningar har jag skrivit att inspektor vid Gimo bruk Lars Ekorn (1704-68) var bror till ovan nämnda Per Ekorn, och att Per Ekorn ska ha blivit direktör vid Forsmarks bruk efter 1750.

Släktnamnet Holthen påminner kanske lite (men inte ens jag är övertygad!) om von Schoting, som jag har omnämnt i den här tråden; dvs Maria Timonsdotter von Schoting, som var svärmor till handelsmännen König och Wittmack. König och Wittmack var (1702) hyresvärdar till Johan Daniel Braun (från Frankfurt am Main), som hade affärsrelation till Jan van den Hagen (se biogafi över släkten van den Hagen).

Christina Clos mamma hade eventuellt släktnamnet König/Könick (eller Kenicia).

Christina Clos morfar var ärkebiskop Petrus Kenicius (Königsson), som tillhörde Bureätten och blev ärkebiskop 1609 efter ärkebiskop Olaus Martinis död samma år. Olaus Marini tillhörde också Bureätten och hade barnbarns barn, vilka använde släktnamnet Melander. Deras mamma (och ett av syskonen Melander) ägde hemmanet Broby (i Söderby sn, idag Söderby-Karl), som ovan nämnda Jan van den Hagen 1670 tycks ha varit intresserad av att köpa (se tråden Mimer).

Den adliga ätten Clo nr 653 (med ärkebiskop Petrus Kenicius dotter ingift i ätten) hade rötter i Mom i Ovansjö sn, där Jean le Brun (tab 10 i NV del 1, sida 109) gifte sig 1681 med Karin Jochimsdotter.

Margaretha Brun var gift med Jonas Molander.

I Vallonien finns staden Mons, men det är nog en lite väl överdriven tanke och kommentar. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen Jan,

Jadå det stämmer bra att de var "bonussyskon". Skrufarna har varit mycket besvärliga att följa och jag är långt ifrån klar ännu. Brita Hothen fick en son Henrik 1700 25/6 i Harbo, och Brita och Isbrand Skruf gifte sig där 1701 6/1. Det finns ett domstolsutslag efter Henrik Skrufs och Catharina Hothens vädjande att få kyrktaga Brita och anse barnet som avlat under äktenskapslöfte. Isbrand var utkommenderad då. Brita födde sedan ett barn 1709 i Stockholm, vilket hon fick med inspektor Anders Thun (inspektor på VIby i Harbo) medan Isbrand var i fält. Jag har inte följt henne, men Isbrand gifte ju om sig sedan 1716, så antingen var hon död då eller så hade de skilts i perioden emellan.

Har inte hittat någon knytning mellan Skruf och Christina Lenaea adlad Clo. jag har noterat henne som dotter till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus och Catharina Kenicia så det stämmer nog bra det, finns många artiklar i SBL om honom med.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Tack Yvonne för uträtande av tillskruvade frågetecken! 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan och Yvonne!

Även här i denna tråden har ni hittat intressanta personer och platser som är aktuella ur Winterroos/Elfvius/Gozelius- perspektiv. Tyvärr har jag inget nytt att tillföra, men Margareta Brun och Isbrand Skruuf finner jag intressanta. Skriver också detta inlägg för att platserna Giresta och namnen Cloo och Falck förekommer även här. Hoppas jag inte har gjort det svårare för er, utan detta är bara just en jämförelse.

Ni nämner Christina Clo, dotter till Johannes Canuti Lenaeus. År 1734 nämns ju vinskänk i Stockholm, Casper Winterroos, vara syssling med Fru Margareta Cloo och Jungfru Brita Cloo, döttrar till ståthållare Jacob Lenaeus, adlad Cloo ( se svar #45 under Winterroos ). Hur Margareta Cloo och Brita Cloo är släkt med av er nämnda Christina Clo, det vet jag inte. Men av namnen Lenaeus och Cloo/Clo att döma så är de mycket troligt släkt med varandra.

Ja, namnet Le Brun är ju förknippat med bruksmiljön ( enligt min egen tanke ). Isbrand Skruufs mor Margareta Falck, som ni nämner ovan har en bror, Isbrand Falck, som är kyrkoherde i Giresta. Kyrkoherde Johan Olai Elfvius, d. 1696, i Balingsta, har en svärson Israel Tillman som är kyrkoherde? ( ej säker på titeln men det är präst i alla fall ) i just Giresta. Israel Tillman i Giresta var gift med Johan Olai Elfvius dotter Sara Elfvia.

Kyrkoherde Johan Olai Elfvius i Balingsta, har även en annan dotter, Anna Elfvia f. 1665, som var gift med mönsterskrivare vid livregementet till häst, Anders Gustafsson Falck, f. ca 1670, d. 1706 i Balingsta ( andrahandsuppgifter ). Detta kanske inte är samma släkt Falck, det vet jag inte.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Enligt uppgift på adelsvapen.com var Jacob Lenaeus, adlad Clo och (den här tidigare nämnda) Christina Clo syskon.

Se TAB 3 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clo_nr_653#TAB_3

Jag letade efter namnet Israel i Kjell Lindbloms beskrivning av släkten Tillman, men tyvärr utan positivt resultat (Nordisk Vallongenealogi, del II). Men!  Istället såg jag att båtsman Gottfrid Tillman (utan bekräftat släktskap med "smedsläkten Tillman") gifte sig med hustru Margareta Berg den 28/12 1727 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Troligen hade Margareta Berg varit gift tidigare och möjligen avses datumet lysningen.

Som du (och andra) kanske har märkt har jag ett speciellt intresse för just Maria Magdalena församling i Stockholm. Just nu håller jag på att skriva ett inlägg om, de för mig förvirrande och här tidigare nämnda, uppifterna om rusthåll, augment, Margaretha Brun och Henrik Skruf(s arvingar), och kommer där att nämna en annan person Berg i Maria Magdalena församling. Tyvärr upplever jag släktnamnet Berg som ännu mer vanligt än släktnamnet Brun, så sannolikheten är nog inte stor att det rör sig om en släkting till hustru Margareta Berg.

Du nämner även, passande nog till den här tråden  , släktnamnet Le Brun. Jag passar på att göra en kort sammanställning av de tre personer i Stockholm Le Brun (med okända rötter), vilka jag i skrivande stund kommer att tänka på.

1) Maria Le Brun var piga hos rådman Hans Kohlmäter (1626-86) enligt uppgift i Stockholms mtl 1683 (BA:6/1, SVAR:s bild 83, dvs sida 46 i del 2 av mtl:en). Hans hade troligen ett släktskap till den Christian Waxmuth, som ägde en gård (och tomt?) i kvarteret Saturnus i Maria Magdalena fs i slutet av 1600-talet.
Mer info: https://forum.rotter.se/index.php?topic=204785.msg1704363#msg1704363
PS: Lägg märke till att Christian Waxmuth var kautionist åt kopparslagare mäster Johan Petre (död 1722). Släktnamnet Petre/Petri nämnde jag i det här inlägget i tråden Nyman:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=73049.msg1709072#msg1709072

2) Daniel Le Brun fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 60). Han var gm Catharina Hansdotter Richter. I Stockholms mtl 1676 hittas (typiskt nog!) två(!) Hans Richter som bodde i kvarteren Jakob mindre respektive Jakob större (BA:5/1, sida 194 resp. 195v).

3) Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun gifte sig med herrtjänare Anders Andersson Berg den 14/10 1709 i Maria Magdalena fs.
Mer info: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Bara för att klara ut Tillman då så finns han med i

Uppsala stifts herdaminne (AB, C, X) 1 (1842) Bild 2430 / sid 475 (AID: v903634.b2430.s475)

Där uppges han vara comminister i Giresta från 1688, död 1692. Han uppges vara son till prosten i Tillinge Olaus Israelis.

Och nej, jag tror inte Anders Gustafsson Falck var av samma släkt, även Falck är ganska vanligt namn då.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Carina Widell]

Tack för din förklaring, Jan, angående Clo.


Tack till dig också, Yvonne. Ja, du har rätt i att även Falck är ett vanligt namn.


Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänare Anders Andersson Berg är intressanta, eventuellt i sammanhang med Bergs. Jag håller med om att Berg är ett väldigt vanligt namn.


Maria Le Brun som du nämner, Jan, är av intresse, hon som var piga hos Hans Kohlmäter, som eventuellt kan ha ett släktskap med Christian Waxmuth som ägde en gård i Maria Magdalena förs. Med tanke på namnet Waxmuth, så fanns det i Uppsala en Johan Waxmuth på 1690-talet. ( Det är Hans Kohlmäter som eventuellt har ett släktskap med Christian Waxmuth, så det inte blir några missförstånd av det jag skrev)


Mvh
Carina

[Carina Widell]

Ps: till mitt inlägg ovan.


Tänkte att eventuellt Anders Gustafsson Falck kunde ha ett eventuellt släktskap med Isbrand Skruufs mor, Margareta Falck. Isbrand Skruuf och Anders Gustafsson Falck vistades båda två i Balingsta. Därav min tanke om möjligt släktskap. Men det finns kanske inget släktskap då Falck är ett vanligt namn. Det är ju möjligt att bara platsen Balingsta är gemensam.

[Yvonne Stenberg]

Hej igen Carina och Jan,

Ja det vore ju spännande om det skulle visa sig finnas ytterligare en Falck som hör ihop med dessa. Får nog titta lite mer på honom, tack Carina.

Hittade Hans Kohlmeters bouppteckning från 1687, men kan inte se att han ens ägde hus i Maria. Kan det vara hans tredje hustru, Ingeborg Olofsdotter som på något sätt är knuten till Waxmuth?

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (AB) F1A:39 (1687) Bild 220 / sid 1 (AID: v222323.b220.s1, NAD: SE/SSA/0145a)

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Bara för att klara ut Tillman då så finns han med i

Uppsala stifts herdaminne (AB, C, X) 1 (1842) Bild 2430 / sid 475 (AID: v903634.b2430.s475)

Där uppges han vara comminister i Giresta från 1688, död 1692. Han uppges vara son till prosten i Tillinge Olaus Israelis.

Hej!

Ja, då hade nog Israel Tillman tagit sitt släktnamn efter Tillinge! Eftersom det är mina hemtrakter berättar jag, att Tillinge ligger strax utanför Enköping där ärkebiskop Olaus Martinis dotter, Anna, bodde med sin make, kh i Enköping Simon Nauclér. Deras dotter, Christina/Kierstin Simonsdotter (Nauclér), blev sedan svärmor till en Hans Mimer, vars släktnamn jag har nämnt i den här tråden (kanske i anknytning till Ortala bruk och hemmanet Broby i Söderby sn, som Jan van der Hagen tycks ha varit intresserad av att köpa 1670 av Christina/Kierstin och hennes dotter = Mimers änka).

Eftersom Margaretha Brun bodde i Åkerby sn, och eftersom vi har nämnt släktnamnet Tillman, tipsar jag om att; a) Åkerby bruk (i Åkerby sn??) är nämnt i tråden om smedsläktnamnet Tillman, och b) jag har nämnt Åkerby sn i anknytning till ett möjligt släktnamn Tillman i det här inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1644058#msg1644058
PS: Sorry!! Det jag nämnde i länken ovan var visst Åkerby i Österlövsta sn, inte Åkerby sn!

Båtsman Gottfrid Tillman (gm hustru Margareta Berg i Stockholm) var trolig (OBS, ensast trolig!) son till mästersmältare Gottfrid Tilman (död 1700 i Forsmark) och hustru Barbro (Claesdotter) Boivi/Bevi (död 1695 i Forsmark).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hittade Hans Kohlmeters bouppteckning från 1687, men kan inte se att han ens ägde hus i Maria. Kan det vara hans tredje hustru, Ingeborg Olofsdotter som på något sätt är knuten till Waxmuth?

Hejsan Yvonne,

Det var Christian Waxmuth som ägde en gård/tomt i Maria Magdalena fs.
Jag hittade den här bilden bland mina gömmor.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Angående (Christian?) Waxmuths tomt i Maria Magdalena:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=75473.msg1653896#msg1653896

[Jan Johansson]

Hej igen,

Tidigare har jag (otydligt) skrivit om uppgifter i generalmönsterrullor (gmr) respektive jordeböcker (jb), vilka inte ”stämmer överens” med varandra.

Sammanfattning av uppgifter som inte ”stämmer överens”
I jb 1709-15 står att ett skattehemman i Hjelmsta i Åkerby sn var augment till rusthåll nr 19 i Lundby i Vänge sn, men i Livregementet till häst och Norra Upplands kompani gmr 1704-12 står att rusthåll nr 19 fanns i Kil i Vänge sn och att rusthåll nr 18 låg i Lundby i Vänge sn. Augmentet i Hjelmsta i Åkerby sn ägdes av auditör Henrik Skrufs arvingar och rusthållare vid rusthåll nr 18 i Lundby i Vänge sn var auditör Henrik Skruf eller hans arvingar.

Nu har jag förstått att uppgifterna i jb 1709-15 troligen var gamla och kom ifrån äldre generalmönsterrullor. I gmr 1695 hade nämligen Henrik Skrufs rusthåll i Lundby i Vänge sn numret 19 (se länk i ett tidigare inlägg). Detta innebär att det kanske inte fanns något samband mellan Margareta Brun (som ju 1726 tycks ha haft rättighet i ett av Henrik Skrufs arvingars rusthåll – ...som emellertid var ett kronohemman = 100% förvirrande!) och Christina Clo, som jag skrev om tidigare. (Notera emellertid ryttaren Johan Brun i ett rusthåll där Christina Clos systerson var rusthållare. Om jag hittar mer information om ryttare Johan Brun återkommer jag. Jag misstänker också att Margareta Bruns rätt till (del av?) rusthållet i Trysta även är omnämnt i tingsprotokoll ca 1726.)

Kanske kan det vara av vikt att Sven Duwall var ryttmästare vid Norra Upplands kompani 1728-33.
Källor:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028799_00907#?cv=906&xywh=187%2C2944%2C1687%2C675
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028802_00254#?cv=253&xywh=552%2C1588%2C2565%2C1027
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Duwall_nr_64#TAB_18

Vid utredningen kring augmentet och rusthållet lade jag märke till ett par uppgifter.

1) I gmr 1705 framkommer att ryttare Nils Klinga(?) vid rusthåll nr 37 (rusthållare = Henrik Skruf i Trysta i Åkerby sn) dog den 11/2 1703 och att han ersattes av Petter Upplänning. Per Upplänning var ryttare vid rusthåll nr 37 enligt uppgift även i gmr 1707, men i gmr 1712 står att Nils Nilsson Sundberg var ryttare vid samma rusthåll nr 37.

Det är förstås inte så troligt att Per Upplänning tillhörde den medeltida frälseätten Upplänning, men eftersom jag känner igen många släktnamn i ätten lägger jag upp länk:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Uppl%C3%A4nning

2) I gmr 1705 framkommer att ryttare Olof Lund vid rusthåll nr 18 (rusthållare = Henrik Skruf i Lundby i Vänge sn) dog i mars 1703 och att han ersattes av Johan Hagman. Han var ryttare vid rusthåll nr 18 enligt uppgift även i gmr 1707, men i gmr 1712 står att Inge Wernamo (Värnamo) var ryttare vid samma rusthåll.

I gmr 1712 och gmr 1716 framkommer att Hans Berg (född ca 1682 i Stockholm) var ryttare vid rusthåll nr 19 (rusthållare = jungfru Elisabet Cronström i Kil i Vänge sn). Hans Berg började tjänstgöra vid Norra Upplands kompani ca 1710. I gmr 1707 står att Lars Kjellman (Kiellman) var ryttare vid rusthåll nr 19 och i gmr 1722 står att Lars ”Sölfverlo” (Silfverlood eller Silfverklou??) var ryttare vid rusthåll nr 19.

Även Henrik Skrufs arvingar hade 1716 en ryttare född i Stockholm; Michell Lindström (född ca 1694 i Stockholm) i rusthåll nr 18 i Lundby i Vänge sn.

Släktnamnen Hagman, Berg och Kjellman var nog vanliga omkring 1700, men jag vill ändå nämna;

a) Fiskal Johan Kjellman och hustru Sara Caméns barn, Daniel, döptes den 22/8 1686 i Maria Magdalena fs i Stockholm. En av Daniels faddrar var Christina Toorrsesdotter Brun (då gm Tobias Soltner).

b) Skräddare mäster Petter Hagman ägde 1702 i en gård i kvarteret Vattumannen 179 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Gården i Vattumannen 178 ägde då av vinskänk Johan Bilou. Ingen av dem tycks ha bott i sina respektive gårdar (källa: mtl 1702, BA:8/1, SVAR:s bild 35). Samma(?) skräddare mäster Petter Hagmans änka, Catharina Berg, ägde och bodde 1711 i en gård i kvarteret Fotängelen nr 119 i Maria Magdalena fs i Stockholm (källa: mtl 1711, BA:10/16, SVAR:s bild 55).

c) Christina Hagman var gm skomakare mäster i Stockholm Carl Bruhn (död barnlös 12/12 1757) enligt uppgift i bou efter honom (Stockholm 1758:1229). Carls bror, Andreas Brun, hade varit klensmed i Falun men hade rest därifrån ”en tid” innan bouppteckningens uppförande den 14/6 1758.

d) Anna Elisabet Hagman (1734-1814) var gm ryttmästare Nils Christian Wallensteen (1723-1800) i hans 2:a gifte (gm1 Hedvig Lovisa Bäfverfeldt, död 1770). Källa: Tack Johan Brask!
Vet någon vid vilket kompani Nils Christian var ryttmästare?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Det stämmer bra med Lundby i Vänge. Auditören Henrik Skufs dotter Elisabet var gift med fogden Mårten Larsson Halmberg som dog i Lundby i Vänge 1710 8/4. Ryttaren Inge Wernamo som antogs 1710 gifte sig med änkan Elisabeth 1714 och fick avsked 1716. Han blev rusthållare där 1717. Elisabet dog där 1731, och vad som hände med Wernamo har jag inte koll på ännu. Har dock inte sett någon länkning till Brun.

Jag tror inte fiskalen Johan Kjellman var släkt med ryttaren Lars Kjellman. Hustrun Sara Camoenia (Camén) var halvsyster till Daniel Camén d ä (gift Pahl) och dotter till Sveno Benedicti Camoenius och dennes andra fru Maria Roman - ett namn vi sett nyligen:-) Se adliga ätten Camén, Caménhielm och Silfverstolpe (Hesselgren). Daniel d y var ju gift Bossart och Bunge, bara kändisar.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Carina Widell]

Se där Yvonne, så kom namnet Roman åter igen 

Jag har läst bouppteckningen efter hustru Sara Camèn, död 1693 som tillsammans med fiskal Johan Kjellman, hade sonen Daniel Kjellman 6 år ( troliga barnet som Christina Toorrsesdotter Brun var fadder till ). Hustrun hade även barn i sitt förra gifte som nämns här ovan. Av testamentet framgår att Sara Camèns första make var, kungliga majestäts ständers banco Herr Abraham Hasselgren, och de hade sönerna 1. Sven Hasselgren, 18 år, 2. Gudmund Hasselgren, 16 år och 3. Abraham Hasselgren, 15 år. Tack, Jan, nu rättade jag till namnet till Hasselgren 

Och till dig, Jan, som kan tomter med mera i Stockholm så hade paret Kjellman/Camèn ett sterbhus i södra förstaden på stadens grund, uppå Repslagaregatan, samt panträttigheter uti frälsehemmanet ( tom lucka ) och Huddunge?? ( kan ej tyda ) socken.

Sedan har dödsboet en infodrande skuld i amiralitetsrådet Ehrencrantz sterbhus som ännu är olikviderad och mycket oviss, det efter att sterbhuset med kungliga majestät och kronan är behäftat.

Länk till bouppteckningen ArkivDigital: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (AB) F1A:45 1693-1693 Bild 6190 / Sida 597

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Halloj,

Ja, jag minns någon form av relation (geografisk? släktskap? båda?) mellan Caméen och Roman-Stierncrantz.

Släktnamnet Hasselgren (inte Hesselgren) har jag noterat ett flertal gånger, både om Brun i Stockholm och om Brun/Stierncrantz/Meurman i Tavastehus (Finland).

I adliga ätten Silfverstolpe nr 1939 lägger jag märke till hauptman i Schleisen Fredrik Hoffman (se TAB 2 i länken nedan). Det kan kanske ha att göra med en Hoffman i Västervik (jag skriver ur minnet), vars hustru(?) hade ett släktnamn, som var svårläst (och Ulf Berggren skrev att den dåtida skrivaren kanske inte hade hört talas om hennes släktnamn varpå det blev felstavat - ungefär så minns jag).

Jag lägger också märke till; 1) Agneta Wrede af Elimä (i TAB 3), vars dotter var "ingift svägerska" till Fredrik Hoffmans dotter. Fabian Wrede af Elimä hade, på 1690-talet, en kvarnsåg vid Älvkarleö bruk, 2) bergsråd Jean Le Febure (i TAB 4), och 3) Ottilia Matilda Meurman (i TAB , även om hon var född så sent som 1850 (men åtminstone) i Åbo.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfverstolpe_nr_1939

Hesselgren/Hasselgren associerar jag till Henrik Hassel (1700-76) och Nils Hasselbom (1690-1764), vilka var gifta med varsina systrar Meurman och vilka båda hade anknytning till Åbo. (Carina Widell, jag undrar om inte hustrun (jag minns inte hennes namn) till din Per Andersson (Berg?) kan ha varit född i Åbo.) Nämnda systrar Meurman var (om jag minns rätt) systrar, eller brorsdöttrar, till Anna Maria Meurman som var gm1 hauptman på Tavastehus slott Anders Berg och gm2 hauptman på Tavastehus slott (mm) Arvid (Roman) Stierncrantz.

Henrik Hassel: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12628

Nils Hasselbom: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Hasselbom

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Av testamentet framgår att Sara Camèns första make var, kungliga majestäts ständers banco Herr Abraham Hesselgren, och de hade sönerna 1. Sven Hesselgren, 18 år, 2. Gudmund Hesselgren, 16 år och 3. Abraham Hesselgren, 15 år.

Henrik Hassel och Nils Hasselbom (se mitt förra inlägg) var mågar till bankokommissarie Johan Meurman och hustru Anna Rozelia.
Det kan nog ha något att göra med Abraham Hesselgren - misstänker jag i alla fall.

Jag borde nog ha nämnt, i mitt förra inlägg, att Anna Maria Meurman och hennes 1:a make Anders Berg, kan ha varit - enligt min hypotes! - föräldrar till herrtjänare Anders Andersson Berg som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun.

Ja, Repslagargatan ligger fortfarande i Maria Magdalena fs, nära Slussen, där "allt hände!". 
Bland mina anteckningar, om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700, har jag ett flertal noteringar om den gatan. Jag återkommer (eventuellt) om det!

Frälsehemmanet, i vilket dödsboet hade en panträttighet, låg i "Harbrunge" socken läser jag.
När jag googlar på "Harbrunge socken" får jag upp Harplinge socken och Herrljunga socken, vilka båda ligger i sydvästra Sverige.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Jag håller med, Jan. Det är mycket som drar åt Finland som även del Winterroosar hade anknytning till. Hur vet jag inte riktigt. När du nämner Berg och Meurman samt Finland, så är det inte en omöjlighet att Bergs tidiga generationer har något med Finland och Stockholm att göra. Hur vet jag inte där heller. Befallningsman Erik Brun i Hallingeberg och Hjorted och en Johan Brun i Västervik var väl rätt så samtida? med Bergs i Hallingeberg ( H ), Västervik ( H ) och Hjorted ( H ) i Småland.


Tack för upplysningen angående Hassel och Hasselbom. Det kan ju eventuellt ha ett samband med Hasselgren, Meurman samt även det igenkännande kungliga majestäts ständers banco

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina,

Johan Brun i Västervik var gm en dotter till hovkirurg Balthasar Salinus.
I Olle Sahlins artikel om hovkirurgen framkommer inte att Johan Brun bodde i Västervik, men det framkommer i ett dokument i Kammarkollegiet Ämneshandlingar som jag har beställt och läst (SE/RA/522/16/Supplement/7).

Länk till Olle Sahlins artikel (i vilken hans namn är felstavat Salin):
https://www.sahlinska.se/pdf-filer/balthasar_salinus_soh.pdf

Bland annat lärde jag mig av Olles artikel att barber/barberare ibland hade betydelsen kirurg.

Jag nämnde tidigare "Hoffman i Västervik", men det visade sig att jag mindes fel. Han hette Standopf och hon hette Zimmerman (stavat Timmmerman).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Och till dig, Jan, som kan tomter med mera i Stockholm så hade paret Kjellman/Camèn ett sterbhus i södra förstaden på stadens grund, uppå Repslagaregatan, samt panträttigheter uti frälsehemmanet ( tom lucka ) och Huddunge?? ( kan ej tyda ) socken.

Hej igen Carina,

Jag skrev tidigare att jag hade anteckningar om Repslagaregatan, men även det visade sig vara fel. 
Däremot jag har antecknat en hel del repslagare, men det blir lite för långsökt för att radda upp dem.
Jag nämner bara repslagare gesäll David Risenberg eftersom han möjligtvis kan ha varit från Risinge. Han var gm hustru Elisabet Hindrichsdotter och deras dotter, Brita, döpdes den 20/7 1670 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:1, sida 93). Jag har antecknat den notisen eftersom linvävare Jochim Köns hustru, Maria Göransdotter, var fadder vid dopet/till Brita. Bland de övriga faddrarna finns blockmakare Mårten Fibier.

Linvävare Jochim Kön var troligen släkting till linvävare Georg Kön, som bodde 1705 i kvarteret Ormen nr 46 (mtl 1705, BA:9/1, sida 16). Kvarteret ligger vid Hornsgatan och på andra sidan gatan, snett emot Ormen (mindre) och intill Sankta Maria kyrka (se bifogad bild), bodde 1702 Margareta Köön (bou 1706:458), som var gm1 skeppare Mårten Franzon (bou 1701/1:525) och sist gm2 krögare och skrivare vid kungliga amiralitetet Johan (Johansson) Brun, som jag idag bedömer var trolig sonson till bryggare Claes Brun. Mer information finns i det här, och i därpå följande, inlägg:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=71690.msg1699374#msg1699374

Vid Repslagargatan ligger/låg kvarteren Jupiter (mindre resp. större), Saturnus, Schönberg, Göta Ark och Västergötland (se bifogad bild där Repslagaregatan är markerad med en röd *). Här fanns, omkring 1700, bl.a. medlemmare av släkten Leijel, ätten Björnklou (som jag tycke mig skymta förbi angående något vi skrev om tidigare idag). Notera även det spännande kvarteret Överkikaren, som syns i den bifogade bilden (kartan från 1855). Där fanns, på 1670-talet, en Mickel Sperling (se den andra bifogade bilden = min schematiska bild). Han skulle kanske kunna ha varit släkting till den Sperling, som var arvtagare till Henrik Skruf.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser att jag "fick med" kvarteret Fotängeln i kart-bilden. Där bodde 1711 skräddare Petter Haglunds änka Catharina Berg (omnämnd i ett av mina tidigare inlägg idag).

PS2: I den schematiska bilden lägger jag nu märke till Johan Kempe i tomten ägd av Olof Grå (högst upp vid Bastugatan i Överkikaren). Han var förmodligen släkting till Anders Hindriksson Kempe, som var gm Ingrid Le Brun. Därunder står "hustru Elsa Casten". Om jag minns rätt var hon släkting (mamma??) till Elisabet Schick, som var gm Olof Grå. Längst ner till höger i Överkikaren står (gulmarkerat) Johan Bruun. Det är inte den ovan nämnda personen, utan Johan Daniel Braun från Frankfurt am Main (bror till den Mårten Brun jag misstänker var pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun).

[Carina Widell]

Så hovkirurg  Balthasar Salinus var svärfar till Johan Brun i Västervik.

Jag har tittat på bouppteckningarna efter skräddare Petter/Peter Hagman som du nämner i något inlägg ovan. Någonstans är det fel i bouppteckningarna eller så har det skett någon sammanblandning med hans hustru, då han var gift åtminstone 3 ggr, eller så har han varit gift 4 ggr. Den senaste bou är från 1712 efter skräddare Peter Hagman, död 1711 med hans änka Catharina Hagman ( trol Berg ) och 3 st barn som är Peter Hagmans i hans förra gifte.

Här är barnen:

1. Peter Petersson Hagman, mönsterskrivare, de vet ej om han är fånge i Moskva eller med kungl majt arme i Bender
2, Johan Petersson Hagman, soldat, vistas nu i Maria
3. Anna Catharina Hagman, 24 år

1712 bor de på en gård i södra förstaden på stadens grund, enligt en infodrande skuld i testamentet så är det en skuld för hushyra till kyrkodräng Lars Johansson och en skuld för hushyra till Jungfru Cisilia

1693 är det ett inventarium efter skräddare Peter Hagmans hustru, Maria Heckert. Hon är mor till skräddare Peter Hagmans barn. Förmyndare för barnen är mäster Olof Hagman, om vilken det framkommer i ett annat testamente är bror till Peter Hagman.

1702 är det en bouppteckning efter hustru Ingeborg Persdotter, skräddare Petter Hagmans hustru.

1711 finns det ytterligare ett testamente efter hustru Maria Johansdotter Eker, vars syster Anna Eker är gift med skräddare Peter Hagman

Källor:

Stockholm rådhusrätt och magistrat, FIA: 45 1693, bild 2440 / sid 401, FIA: 60 1702, bild 7160 / sid 697, FIA: 74 1711, bild 3010? / sid 276 och FIA: 76 1712, bild 4200 / sid 401

mvh
Carina

[Carina Widell]

Tack för de spännande namnen angående Repslagargatan. Jadå, Björnklou har nämnts innan några gånger. Och du Jan, har hållit fast vid att det är något med björnar 

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Nu har ni nämnt namnen Berg och Meurman flera gånger så jag kunde inte låta bli att leta lite till i mina noteringar. Berg är ju inte helt ovanligt. Men, jag hittade just ett dop i Sankt Nikolai 1727 där Auscultanten Hr Carl Meurman var fadder åt barnet Olof, son till proberaren Jonas Schnack (d.y.) och hans hustru Brita Berg. I övrigt bara Schnack-faddrar.

Schnackarna har jag ganska god koll på (de är från Nyköping, var annars), men var Brita Berg hör hemma vet jag inte - inte heller Carl Meurman. Vet ni?

Henrik Sperling - son till kapten Petter Sperling i Ramna Harbo och Justina Henriksdotter Skruf, var sonson till kapten Erik Persson Sperling som levde åtminstone 1676 i Ramna i Harbo. Vet inte om han var nära släkt med Michel.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Så hovkirurg  Balthasar Salinus var svärfar till Johan Brun i Västervik.

Ja, det stämmer! Johan Brun var tullare i Västervik.

Möjligen/Troligen fanns fler skräddare med samma namn Petter Hagman, men det är lika möjligt att det var en och samma person som var gift fyra gånger. Det låter dock lite väl "tight" tidsmässigt, ffa att samma Petter Hagman var gift 1711 med Anna Eker och sedan ha hunnit gifta sig med Catharina Berg innan han själv avled (under pesten) samma år 1711.

Jag blev faktiskt lite förvånad när jag hittade en anteckning om släktnamnet Eker. Det hade jag alldeles glömt!  Denna gång är jag lat och bifogar min anteckning som en bild.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Men, jag hittade just ett dop i Sankt Nikolai 1727 där Auscultanten Hr Carl Meurman var fadder åt barnet Olof, son till proberaren Jonas Schnack (d.y.) och hans hustru Brita Berg. I övrigt bara Schnack-faddrar. [/size]

Schnackarna har jag ganska god koll på (de är från Nyköping, var annars), men var Brita Berg hör hemma vet jag inte - inte heller Carl Meurman. Vet ni?

Hejsan Yvonne,

Det finns två Carl Meurman omnämnda i von Schantz genealogier, som skulle kunna ha varit auskultanten 1727.

1) Carl Meurman död ogift i Holland, son till kommendant på Nöteborgs slott (strax öster om Sankt Petersburg) Conrad Meurman och hustru Catharina Elisabeth Andersen (född 1644), som var dotter till kommendant på Nyenskans (i Sankt Petersburg) Alexander Andersen och hustru Sophia Wilm. Kanske finns mer information om denna Carl Meurman i Svenska ättertals beskrivning av släkten Andersen (adlad Blixen-"någonting"). Denna Carl tycks mig inte så trolig...

2) Carl Meurman (född 20/3 1704), son till kommissarie i riksens ständers banco Johan Meurman (född 19/2 1659) och hustru Anna Roselia (död 2/1 1730), som var dotter till handelsman Johan Roselij (Roselius). Undra om inte du, Carina, har nämnt släktnamnet Roselius/Roselia i andra diskussionstrådar.

Länk:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Godmorgon, Jan och Yvonne.

Tack Yvonne för klargörandet av Sperling.

Du Jan, efterfrågar i inlägg ovan, svar #141, vilket kompani Nils Christian Wallensteen 1723-1800 var vid. Han förekommer ofta i olika mål om man använder sig av den automatiska transkriptionen i Arkiv Digital. Här är ett av dessa år 1784, då han med hustruns samtycke försäljer skattesäteriet rusthållet Kiölbeck till kaptenskan välb. fru Beata GyllenCreutz född Lejonankar, bestående av 2 hela hemman, No 62 av Östgöta kavalleri överstelöjtnantens kompani, uti Östergötland, Bobergs härad och Skeppsås socken ArkivDigital: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen EVIIAAC:312 1784-1784 Bild 350

Nils Christian Wallensteen säljer även till samma kaptenska GyllenCreutz kronorusthållet Kiölbeck No 51, av benämnda kompani, det anges ligga i Älvestads socken.

mvh
Carina

[Carina Widell]

Kungliga majestäts ständers banco Abraham Hesselgren och hustru Sara Camèns son, lantmätare Sven Hesselgren, f. 1675, nämnd i inlägg här ovan i denna tråden. Sven Hesselgren anges här vara en av 5 lantmätare som var sonsöner till pastorn i Hesselskog, Brynolf Mascoll Svenska landtmätare : biografisk förteckning. [D. 1], 1628-1900/171 | Digitala samlingar


mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Tack för all information! Tack också för att du hänvisade till inlägget (Svar #141) med min fråga om Nils Christian Wallensteen (1723-1800). Det blev så mycket skrivet i lördags att jag tyvärr helt hade glömt bort min fråga om honom. Det var intressant, tycker jag, att han hade anknytning till Östergötland. Det skulle också vara intressant att se, om hans hustru Anna Elisabet Hagman (1734-1814) var släkting till Johan Hagman, som omkring 1707 var ryttare vid Henrik Skrufs rusthåll i Lundby i Vänge socken.

Igår hade jag annat för mig, och i vallon-sammanhang måste jag berätta att jag åkte igenom den lilla orten Vollon (i Aosta, Italien).

Jag ser att Abraham Hesselgren och Sara Caméen var svärföräldrar till Anna Prosperius (bör ha levat omkring 1700) och att hon bör ha varit dotter till borgmästare i Halmstad Gustaf Prosperius och Birgitta Hofvenius.

Självklart har jag anteckningar om eventuella varianter av släktnamnen Prosperius och Hofvenius!

Prosperius

Bokhållare (vid Älvkarleö bruk??) Gustaf Prosperin var dopvittne i Älvkarleby vid dop av;

1) Olof Jonsson och Caisa Johansdotters barn, Caisa, född 7/8 1730 på Älvkarleö i Älvkarleby.
Vid samma dop var även jungfru Caisa Lena Leijel dopvittne.

2) skrivare (vid Älvkarleö bruk??) Petter Westmark och Sara Molins barn, Gustav, född 2/5 1731 i Älvkarleby.
Vid samma dop var även fru Anna Lisa Leijel dopvittne.

Molin var nog ganska vanligt släktnamn, men:

Vinskänk änka Gunilla Bruun (troligen Gunilla Brink  >>jfr Öbrink vid Älvkarleö bruk på 1730-talet<<  som var änka efter vinhandlare Anders Brun) och hennes två döttrar bodde 1711 i en bostad ägd av slottsbetjänt Olof Svensson Glansberg(?), som var gammal och blind och själv bodde hos sin son Isac Molin (mtl 1711, BA:10/15, SVAR:s bild 48). Bostaden låg (så klart!) i kvarteret Göta Ark nr 69 i närheten av Slussen på Södermalm, i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm.

3) Johan Öbrink och Anna Danielsdotters barn, Lars, född 23/11 1732 vid Älvkarleö bruk.
Vid samma dop var även jungfru Caisa Lena Leijel dopvittne.

4) Anders Ödman och Anna Olofsdotters barn, Daniel, född 21/7 1733 vid Älvkarleö bruk.

Vid ovan nämnda dop 1, 2 och 4 var även Anna Caisa Wendelin dopvittne. Hon var då gm inspektor (vid Älvkarleö bruk??) Georg Malmstedt, men gifte sig 1739 med Axel Gustaf Kurck. (Hoppas mina anteckningar, utan källhänvisningar, stämmer!)

Hofvenius

Hantlangare Jacob Hofwing och hustru Annas barn, Anna Maria, döptes den 13/12 1739 i Tavastehus i Finland. (Möjligen finns fler nopnotiser med släktnamnet Hofwing i Tavastehus dop-, vigsel- och begravningsbok 1698-1740.)

Stina Hofvenschiöld (född ca 1712) var systerdotter till kryddkrämare Petter Hoyer/(Höijer), som var måg till bryggare vid, eller i närheten av Slussen i Stockholm, Claes Brun och hustru Catharina Beslins/Baselin/Beslinsk. Stinas ålder och släktskap med Petter Hoyer framkommer i Stockholms mtl 1731 (BA:14/2, sida 162). Petter Hoyers änka, Maria Brun/Hoyer, och Stina Hofvenschiöld bodde 1731 i kvarteret Vildsvinet nr 18. I Vildsvinet nr 19 bodde då smed(?) gesäll vid kungliga artilleriet(?) Lars Bonnevi (Bonnevier??). Hos Lars bodde även gardeskarls änka Stina Hammarström, som fick allmosor och som möjligen var släkting till Johan Hammarström. Johan var fadder vid dop den; a) 1/11 1687 i MM av kapten Jacob Grundel och Margaretha Beatha de Besches barn Jacob, och b) 18/9 1690 i MM av bokhållare Carl de Besche och Barbro Berents barn Johan. Möjligen var Stina Hofvenschiöld släkting (dotter/syster?) till smed vid Norrtälje (gevärs?-)faktori Jockom Hofvenskiöld, som omnämns i Jon Olof Åbergs ”Feghet och hjeltemod – Berättelse från Norrtelje stads ödeläggelse af ryssarne den 19 aug. 1719” i Feghet och hjeltemod med flere berättelser (Stockholm 1896).

Länk till Jon Olof Åbergs ”berättelse”: https://litteraturbanken.se/export/faksimil/lb2245604.pdf

Här är länk till fotografi av flintlåspistol, gjord i Norrtälje på mitten av 1700-talet av Erik Hofvensköld:

https://www.europeana.eu/sv/item/2064105/Museu_ProvidedCHO_Livrustkammaren_54371

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej Jan och Yvonne!

Även här i denna tråden har ni hittat intressanta personer och platser som är aktuella ur Winterroos/Elfvius/Gozelius- perspektiv. Tyvärr har jag inget nytt att tillföra, men Margareta Brun och Isbrand Skruuf finner jag intressanta. Skriver också detta inlägg för att platserna Giresta och namnen Cloo och Falck förekommer även här. Hoppas jag inte har gjort det svårare för er, utan detta är bara just en jämförelse.

Ni nämner Christina Clo, dotter till Johannes Canuti Lenaeus. År 1734 nämns ju vinskänk i Stockholm, Casper Winterroos, vara syssling med Fru Margareta Cloo och Jungfru Brita Cloo, döttrar till ståthållare Jacob Lenaeus, adlad Cloo ( se svar #45 under Winterroos ). Hur Margareta Cloo och Brita Cloo är släkt med av er nämnda Christina Clo, det vet jag inte. Men av namnen Lenaeus och Cloo/Clo att döma så är de mycket troligt släkt med varandra.

Ja, namnet Le Brun är ju förknippat med bruksmiljön ( enligt min egen tanke ). Isbrand Skruufs mor Margareta Falck, som ni nämner ovan har en bror, Isbrand Falck, som är kyrkoherde i Giresta. Kyrkoherde Johan Olai Elfvius, d. 1696, i Balingsta, har en svärson Israel Tillman som är kyrkoherde? ( ej säker på titeln men det är präst i alla fall ) i just Giresta. Israel Tillman i Giresta var gift med Johan Olai Elfvius dotter Sara Elfvia.

Kyrkoherde Johan Olai Elfvius i Balingsta, har även en annan dotter, Anna Elfvia f. 1665, som var gift med mönsterskrivare vid livregementet till häst, Anders Gustafsson Falck, f. ca 1670, d. 1706 i Balingsta ( andrahandsuppgifter ). Detta kanske inte är samma släkt Falck, det vet jag inte.

mvh
Carina

Hej Carina,

Eftersom det här har nämnts några släktnamn, som möjligen kan ha kopplingar till Barbro Mårtensdotter Le Bruns make, Anders Andersson Berg, håller jag på att skriva ett (komplicerat och lång...-tråkigt) inlägg till tråden om henne. På så sätt fick jag anledning att läsa om Giresta i Uppsala stifts herdaminne (del 1). Jag fick då se något, som kanske komplicerar eller klargör bilden av en del personer nämnda i anslutning till Margaretha Brun (gm inspektor Jonas Molander).

För det första; Israel Tillman (död 1692) blev 1688 komminister i Giresta fs (sida 474 - där det också står att han 1681 blev komminister i Balingsta fs, men suspenderad samma år på grund av en "olaga vigsel" - men han hann tydligen gifta sig med kyrkoherdens dotter, Sara Elfvia, i alla fall  ).

Israel ersatte 1688 den tidigare komministern i Giresta, som då blev kh där. Det spännande är att personen hette Eric Brunnius (sida 469). Om honom står, enligt min tolkning, att han var född i Fjärdhundra* (som ligger mellan Enköping och Sala, men bör vara i Uppland eftersom Fjärdhundra idag tillhör Enköpings kommun). Han blev 1672 komminister i Giresta och, som sagt, kh i Giresta 1688. Emellertid drunknade han 1689 i Gryta efter att ha förrättat en gudstjänst i Gryta kyrka.

Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v903634?image=2400

Här undrar jag om inte Eric Brunnius kan ha varit bror till bröderna Olof och Johan Erikssöner Brunnius, vilka adlades 1672 Rosenmarck (nr 835)*. Kyrkoherde Eric Brunnius var/blev student 1655. De nämnda bröderna var/blev studenter 1657 och deras pappa, Ericus Erici Brunnius (Angermannus), fick 1647 Söderby (hemman) i "Näs" sn (vilket nog ska vara Uppsala-Näs sn). Brödernas mamma var Margareta Lenaea adlad Clo (död 1670), som var syster till den tidigare nämnda Christina Clo. I skrivande stund ser jag att Söderby i Uppsala-Näs sn inte har nämnts i den här tråden, men jag minns att det "for förbi" när vi höll på att skriva om Margaretha Brun (och om mycket annat!!  ) i lördags. Hoppas jag kan hitta tillbaka till Söderby i Uppsala-Näs! 

* Emellertid står inget om Fjärdhundra i texten om adliga ätten Rosenmarck, men Ericus och Margareta tycks ha bott i Uppland på 1630-talet i alla fall:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rosenmarck_nr_835

I nämnda herdaminne står att Isbrand Falck övertog jobbet som kh i Giresta efter sin pappa, men det står också att han dog före sin pappa (se länk ovan). Nästa kh i Giresta (Johan Wangelius, död 1677) var gm Isbrand Falcks syster och efter honom var Matthias Wanzelius (död 1687) kh i Giresta. Det som slår mig är, att alla tre Girestas kh i följt efter Isbrand Falck (dvs Johan Wangelius, Matthias Wanzelius och Eric Brunnius) tycks ha varit födda i Fjärdhundra. Tyvärr tycks inte Fjärdhundra fs vara med i Uppsala stifts herdaminne, del 1. 

Carina, du skrev att Margareta Falck var syster till kh i Giresta Isbrand Falck. Har du någon källa till det?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Johan Brask]

Erik Brunnius inskriven i Fjerdhundrensiska nationen (del av Uppland nation idag) Iricus Olai Brunnius 1658-02-27. Ingen notering om fadern.
Trolig fader Olaus Erici Brunnius kyrkoherde i Harmånger. Bror till Ericus Erici Brunnius. Fader till ovannämnda bröder.

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Ett inventarium upprättades i Giresta 1677 efter Johan Wangelius död.

Giresta (C) LIa:1 (1630-1740) Bild 180 (AID: v702527a.b180, NAD: SE/ULA/10325)

Det dokumentet undertecknades av bl a Hindrich Johansson Skruuf "uppå barnsens wägnar". Det är väl sannolikt att han bevakade sin hustrus rätt såväl som hennes syskons (och deras barns). Enligt herdaminnet skulle även efterträdaren Matthias Wanzelius konservera änkan. Har noterat att Isbrand Falkcks (och Margarethas) syster troligen hette Elisabet.

Fjerd. syftar väl på Fjärdhundraland/länning, ett större område omfattande flera socknar. Wangelius nämns ju som bondson från Wånga i Simtuna och Wanzelius som bondon från Wånsjö i Thorstuna - båda socknarna i Fjärdhundraland.

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hejsan,

Tack Johan för informationen om Erik Brunnius! Då var han alltså trolig kusin till bröderna Brunnius, som adlades Rosenmarck (enligt min tolkning). Vidare bör Margareta Lenaea adlad Clo (Christina Clos syster) ha varit "ingift faster" till Erik Brunnius.

Tack Yvonne för förklaringen av Fjärdhundraland och att det omfattade flera socknar. Jag blev hemmablind eftersom jag, som barn, badade några gånger på Fjärdhundrabadet på somrarna.

Anledningen till att jag fick anledning att titta på Giresta var att jag noterade att kh i Balingsta Johan Olai Elfvius (död 1696 och svärfar till Israel Tillman) troligen var släkting till kh i Kolbäck Samuel Elfving, som var gm Catharina Meurman (f 1694) i hennes 1:a gifte. Catharina Meurman var syster till Carl Meurman, som troligen var auditören och fadder vid dopet Johan Schnack och Brita Bergs son Olof. Jag återkommer med mer information!

Förresten, kan Kolbäck ha något att göra med släktnamnet Kohlmäter?

Angående Elfving och Elvius: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15976

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan och Yvonne!

Källan till Isbrand Falck är ett inlägg som du Yvonne skrev under ämnet Isbrand här i anbytarforum https://forum.rotter.se/index.php?topic=125343.msg1700726#msg1700726

Mvh
Carina

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Jaha ja, och jag som hoppades att du hittat ännu bättre källa:-) Jag har gjort antagandet att Margareta Falck var dotter till Nicolai Erici Falck och Margareta Isbrand, just för att hennes make Henrik Johansson Skruf 1678 agerade för barnens sak i Giresta vid inventeringen - se ref. Henriks och Margaretas äldste son hette Nils, andre sonen Johan och tredje sonen Isbrand, de äldsta döttrarna Margareta och Elisabet (de hade fler barn). Jag tycker också att namnformerna styrker antagandet något.

Giresta (C) LIa:1 (1630-1740) Bild 140 (AID: v702527a.b140, NAD: SE/ULA/10325)   - underskrifter bild 180

Vänlig hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Carina och Yvonne!

Tack för er tid och era svar! Jag har just ändrat till "trolig syster" i texten som jag håller på att skriva. Det fungerar utmärkt! Isbrand tycks mig ha varit (och vara) ett ovanligt namn, så jag håller med om att det är mycket troligt att Isbrand Falck var bror till Margareta Falck, som var mamma till Isbrand Skruf. Dessutom ser jag att det, förutom namnet Isbrand, tillkommer andra former av relationer.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Här undrar jag om inte Eric Brunnius kan ha varit bror till bröderna Olof och Johan Erikssöner Brunnius, vilka adlades 1672 Rosenmarck (nr 835)*. Kyrkoherde Eric Brunnius var/blev student 1655. De nämnda bröderna var/blev studenter 1657 och deras pappa, Ericus Erici Brunnius (Angermannus), fick 1647 Söderby (hemman) i "Näs" sn (vilket nog ska vara Uppsala-Näs sn). Brödernas mamma var Margareta Lenaea adlad Clo (död 1670), som var syster till den tidigare nämnda Christina Clo. I skrivande stund ser jag att Söderby i Uppsala-Näs sn inte har nämnts i den här tråden, men jag minns att det "for förbi" när vi höll på att skriva om Margaretha Brun (och om mycket annat!!  ) i lördags. Hoppas jag kan hitta tillbaka till Söderby i Uppsala-Näs!

Erik Brunnius inskriven i Fjerdhundrensiska nationen (del av Uppland nation idag) Iricus Olai Brunnius 1658-02-27. Ingen notering om fadern.
Trolig fader Olaus Erici Brunnius kyrkoherde i Harmånger. Bror till Ericus Erici Brunnius. Fader till ovannämnda bröder.

Hej,

Som tur var hittade jag tillbaka till Söderby i Uppsala-Näs socken (omnämnt i citatet ovan).
Eftersom jag håller på att skriva en annan text (om eventuella svärföräldrar till Barbro Mårtensdotter Le Brun) tar jag en genväg och klistrar in mina anteckningar, som jag hoppas inte är alltför otydliga. Fråga gärna!

Anteckningarna handlar om tidigare nämnda ryttare Johan Brun. Jag har fortfarande i åtanke att leta efter fler uppgifter om honom. Kanske någon redan har mer information om honom?

Vänliga hälsningar,
Jan

I Livregementet till hästs gmr 1691 och gmr 1692 hörde Christina Clos rusthåll (nr 19 resp nr 20) i Kil i Vänge sn i Ulleråkers härad till ryttmästare Kruses kompani. Hennes ryttare var då Anders Nyman.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028780_00378#?cv=377&xywh=-148%2C206%2C2899%2C1160&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028780%2Frange%2Fr1-8-1

PS: Sorry! Jag hade länk endast till gmr 1691 i mina anteckningar.

Henrik Skrufs rusthåll i Lundby i Vänge sn och Ulleråkers härad var då nr 18 resp nr 19.

Vid rusthåll nr 15 resp nr 16 i Långtibble i Vänge sn var rusthållaren korpral Johan Skruf.
Korpral Johan Skrufs namn finns vid rusthåll nr 16 (i Långtibble) även i gmr 1695 ("nu" Norra Upplands kompani)
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028785_00267#?cv=266&xywh=442%2C2561%2C1975%2C790&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028785%2Frange%2Fr1-5-1

I nämnda gmr 1691 framkommer att Johan Brun var ryttare (”T:re”, dvs tjänare) vid rusthåll nr 10 i ryttmästare Kruses kompani. Rusthållet låg i Ubby i Uppsala-Näs sn i Ulleråkers härad och dess rusthållare var sekreterare Johan Rosenmarck, som även var rusthållare för rusthåll nr 9 (Söderby i Uppsala-Näs sn).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028780_00375#?cv=374&xywh=503%2C1759%2C2413%2C966&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028780%2Frange%2Fr1-8-1

I nämnda gmr 1692 och i gmr 1695 framkommer att Johan Brun var ryttare vid rusthåll nr 4 i ryttmästare Kruses kompani resp. Norra Upplands kompani vid Livregementet till häst. Rusthållet låg i Söderby i Uppsala-Näs sn i Ulleråkers härad och dess rusthållare var sekreterare Johan Rosenmarck, som även var rusthållare för rusthåll nr 3 (Ubby i Uppsala-Näs sn, där Johan Brun var ryttare 1691).

Länk 1692:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028781_00386#?cv=385&xywh=270%2C2265%2C2881%2C1153&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028781%2Frange%2Fr1-7-1

Länk 1695:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028785_00265#?cv=264&xywh=485%2C474%2C1645%2C658&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028785%2Frange%2Fr1-5-1

[Jan Johansson]

Hejsan!

Jag har just lagt upp ett långt inlägg (om Barbro Mårtensdotter Le Brun och hennes make Anders Andersson Berg) i vilket jag nämnde, bland mycket annat, Margaretha Brun och hennes make Jonas Molander.

Här är länk (för den som orkar läsa!  ):

https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1709625#msg1709625

Vänliga hälsningar,
Jan

[Johan Brask]

Trysta och Kempe
Enligt tidigare: Inspektor Jonas Molanders änka, Margaretha Brun, tycks alltså ha haft någon form av relation (släktskap??) till familjen Skruf. Familjen Kiempe tycks ha haft koppling till Trysta [/size]innan[/size] Margaretha Brun får koppling dit. Baserat enbart på ovan nämnda uppgifter kan man nog [/size]inte[/size] dra några slutsatser angående det [/size]eventuella[/size] släktskapet mellan [/size]Margaretha Brun[/b][/size] och [/size]Ingrid [/size]Le Brun[/b][/size] (som var svärdotter till rusthållare i Trysta och [/size]borgare Henrick Kiempe[/b][/size]), men vi fick i alla fall lite ”bakgrundsinformation”. [/size]


Jag fann i Svea Hovrätt 1716 att Kempe köper Trysta Rusthåll från sin svåger Christoffer Ternström. Han måste väl erhållit det genom sin hustru Anna Christina Skruuf


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:9 (1716) Bild 90 / sid 2 (AID: v948407.b90.s2, NAD: SE/RA/420422/02)

[Carina Widell]

Hej Jan!

Vilka intressanta inlägg du har skrivit om Barbro Mårtensdotter Le Brun och Anders Andersson Berg. De måste jag titta närmare på. De är ju även intressanta i Berg-sammanhang.

Du efterfrågade i något inlägg här ovan om en ryttare Johan Brun. Jag tror att det eventuellt är din ryttare Johan Bruns hustru, som är fadder 1694 i Uppsala domkyrkoförsamling. Uppsala domkyrkoförsamling Ca: 1 bild 110 ArkivDigital: Uppsala domkyrkoförsamling (C) Ca:1 1693-1706 Bild 110

I Uppsala domkyrkoförsamling finns 1694 också en person med det ovan diskuterade namnet Isbrand, kapellan Johannes Jerlers hustru Margareta Isbrandsdotter. Enligt herdaminnet ska Johannes Jerler vara hennes make nr 2. Vilken som var hennes 1:a make fick jag inte fram.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Johan och Carina!

Det har nog ingen större betydelse, men jag kan inte låta bli att undra över att Skrufs hemman i Trysta blev registrerat som kronohemman i jordeböcker, medan Kempes hemman i Trysta registrerades som skattehemman. I Svea hovrätts protokoll 1716 står det "Trysta cronorusthåll" om jag har läst rätt. Men som sagt, det är en detalj som troligen inte har någon betydelse i det genealogiska sammanhanget.

Om jag minns rätt var Johan Brun ryttare i Ubby 1691 och i Söderby 1692 och 1695. Dessa två platser ligger bara några få km sydväst om Uppsala. I dopnotisen högst upp, på samma sida (födelse daterad 4/3), står att mäster Ferdinand Zellbel var fadder. Han ska ha lärt sig spela orgel av Christian Zellinger (1660-1718). Christian bör ha varit bror till tullnär (och organist i Söderhamn) Jochim Zelling, som hade betalt bänkrum i Älvkarleby kyrka på 1670-talet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Christian_Zellinger

Kapellan Johannes Jerler kanske var ättling till ärkebiskop Jarlerius, vars släktnamn med tiden ska ha ändrats till Jerler. Emellertid dog ärkebiskop Jarlerius den 25/8 1255, så det är ju några år emellan. 

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12058

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Det stämmer bra med Lundby i Vänge. Auditören Henrik Skufs dotter Elisabet var gift med fogden Mårten Larsson Halmberg som dog i Lundby i Vänge 1710 8/4. Ryttaren Inge Wernamo som antogs 1710 gifte sig med änkan Elisabeth 1714 och fick avsked 1716. Han blev rusthållare där 1717. Elisabet dog där 1731, och vad som hände med Wernamo har jag inte koll på ännu. Har dock inte sett någon länkning till Brun.

Jag tror inte fiskalen Johan Kjellman var släkt med ryttaren Lars Kjellman. Hustrun Sara Camoenia (Camén) var halvsyster till Daniel Camén d ä (gift Pahl) och dotter till Sveno Benedicti Camoenius och dennes andra fru Maria Roman - ett namn vi sett nyligen:-) Se adliga ätten Camén, Caménhielm och Silfverstolpe (Hesselgren). Daniel d y var ju gift Bossart och Bunge, bara kändisar.

Hejsan!

För femtioelfte gången började jag (på nytt) söka information om ryttare Johan Brun. Och som vanligt distraherades min uppmärksamhet av annat. 

I Livregementet till hästs gmr 1683-86 framkommer att ryttaren vid auditör Hinrich Johansson Skrufs rusthåll i Bösslinge(?), i Börje sn, hette Per Mårtensson (ryttmästare Kruses kompani). I gmr 1688 tycker jag det står att ryttarens namn var "Pär Mårsson Bångh". Kan han möjligen ha varit son till borgmästare i Stockholm Mårten Bång/Bunge?

PS: Jag svarar mig själv!  I von Schantz genealogier av ätten Bunge finns ingen son Per till borgmästare Mårten Bunge nämnd.

I gmr 1691 står att auditör Hindrich Skrufs ryttare i Böllinge hette Olof Gustafsson Linberg (Lindberg).

Länkar

1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028772_00371#?cv=370&xywh=865%2C2312%2C1560%2C624

1684: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028773_00262#?cv=261&xywh=768%2C1756%2C1886%2C755

1685: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00533#?cv=532&xywh=290%2C487%2C1866%2C747

1686: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028775_00498#?cv=497&xywh=666%2C823%2C1915%2C767

1688: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028778_00363#?cv=362&xywh=710%2C2574%2C1596%2C638

1691: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028780_00379#?cv=378&xywh=645%2C1290%2C1813%2C726

Det har nog inget med det hela att göra, men jag noterade att "en" samtida rusthållare, vid ett annat rusthåll i Börje sn (samma kompani), bör ha varit arvingar till Erik Bring adlad Gyldenbring (1619-74) och Catharina Edenberg (1629-80). En av deras mågar (och arvingar) var Göran Boije af Gennäs (1661-1703). Jag nämner det eftersom Boije af Gennäs var ett släktnamn jag "kom i kontakt med" när jag gick igenom dop-, vigsel- och begravningsnotiser (1698-1740) i Tavastehus i Finland.

Information om adliga ätten Gyllenbring nr 618:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyldenbring_nr_618

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Nej jag tror inte att ryttaren Bång har något att göra med borgmästaren i Stockholm Mårten Bunge. Det finns inte någon son Per uppräknad efter honom i något verk vad jag sett? Och så hann du före med den kommentaren själv:-)

Noteringen om en Margareta Isbrandsdotter blev ju intressant, tidsmässigt skulle hon kunna vara dotter till Isbrand Falck även om det i herdaminnet bara noteras en son Johan till honom. Det finns ju också några få Isbrand till här och där. Som Carina skrev var denna Margareta I. gift med Johannes Jerler, och i samma herdaminne står det också att hon varit gift med företrädaren, Andreas Wansonius som först var i Bondkyrka 1682-89 och sedan blev comminister i Uppsala Domkyrkofs. Wansonius (del 3 sid 282) var född i Wansjö i Västerlövsta och dog redan 1691. Hustrun gifte om sig med Johannes/Hans Jerler som först war comminister i Uppsala Domkyrkofs 1692-1702, sedan i Torsåker (del 3 sid 153). Han var född i Högbo i Ovansjö 1664 och bondson. Han dog 1716 och det ska finnas en likpredikan efter honom. Paret fick en dotter Barbro i Uppsala 1693 och det som är av intresse kan vara faddrarna då: "Faddrarna Her Prof. Goeding, Her Borgm. Berg, Hr Mag. Lundgren, Doct. Henrici Schytz Doctrina(=), J. Catharina Brunner, h. Marg. Stigzelia". Kan nämnas att Isbrand Falcks hustru möjligen var en syster till ärkebiskopen Lars Stigzelius....

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej!

Ja, jag kom på min miss att inte ha kontrollerat ätten Bunge innan jag frågade om Per Mårtensson Bångh. 

Troligen gör jag ett förhastat inlägg igen, men jag får skylla på förkylning eller en lös Skruf. 

Margareta Brun (gm inspektor Jonas Molander) hade rättighet (1720-tal?) till ett rusthåll, där Isbrand(?) Skruf och ... Sperling var rusthållare. (Jag skriver ur minnet.)

I mitt förra inlägg skrev jag om auditör Henrik Skrufs rusthåll i Bösslinge i Börje socken.

Ryttare Johan Brun tjänade vid ett rusthåll där Christina Clos systerson, sekreterare Johan Rosenmarck (ursprungligen Brunnius), var rusthållare. Av den anledningen skrev jag tidigare att det inte nödvändigtvis behöver finnas ett släktskap mellan Margareta Brun och ryttare Johan Brun. Nu fick jag se, att augument till rusthållet, där Johan Brun var ryttare, var ett hemman i just Bösslinge. Jag är inte helt säker, men augmentet i Bösslinge tycks ha varit ägt av en kvartermästare Heimbe(??). Emellertid står, i jb 1696, att hans hemman i Bösslinge var augment endast till rusthåll nr 2 (Sättra i Uppsala-Näs sn), och Johan Brun var (undefärligen) då ryttare vid rusthåll nr 4 (Söderby i Uppsala-Näs socken). Emellertid (igen!) står i gmr 1693 och 1694 att rusthåll nr 4 hade samma ("dito") augment som rusthåll nr 2. I jb 1696 framkommer att ett annat hemman i Bösslinge ägdes av auditör Hindrick Skruf och att det var rusthåll nr 24 vid ryttmästare Kruses kompani (Livregementet till häst). (Dvs det jag skrev om i mitt förra inlägg.)

jb 1696: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055187_00640#?xywh=90%2C2672%2C4409%2C1719&cv=639

gmr 1692: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028781_00386#?cv=385&xywh=-782%2C1560%2C4497%2C1800

gmr 1693 (rusthåll nr 4 med Johan Brun finns på nästa sida): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028782_00166#?cv=165&xywh=-911%2C1654%2C4761%2C1906

Denna (ytterligare, men ej heller denna perfekta) koppling mellan mellan ryttare Johan Brun och Margareta Brun, via släktnamnet Skruf, kan kanske stärka indikationen om ett släktskap dem emellan.

I letandet efter dessa uppgifter fick jag se, i gmr 1687 (ryttmästare Kruses kompani vid Livregementet till häst) att rusthåll nr 31 rustades av Oluf Bruun och ryttare Hans Eriksson Bruun. Rusthållet låg i "Brächsta"(?) i Tensta socken. Om jag minns rätt såg jag något om Tensta socken när jag letade efter information om Margareta Brun och hennes make Jonas Molander. Vidare "säger mig mitt minne" att detta "något" om Tensta sn var något du skrev Johan (Brask). Kan det stämma?

gmr 1687 och rusthåll nr 31: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028777_00410#?cv=409&xywh=447%2C1884%2C2192%2C877

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan, Yvonne och Johan!

Jag har försökt att få grepp om Margareta Brun men har inte lyckats med det. Har tittat i Åkerby socken efter henne, hennes make och hennes barn.

Jag har ett par frågor. Fråga nr 1 är till dig Yvonne. Var Margareta Stigzelia som du nämner i inlägg ovan gift med Isbrand Falck? Hon är intressant för mig då hon eller i alla fall en namne förekom som fadder i Björklinge till Helena Maria Winterroos och Erik Gozelius barn. Har försökt att hitta rätt person men det finns någon till som heter Margareta Stigzelia. Du verkar till att ha koll på området och personer/släkter. Trots att min farfar har många anor ifrån Västmanland och Uppland, så har jag inte så stor kunskap om orter kring Uppsala och Uppland. Dock är det min farmor som är ättling till Winterroos och Gozelius, hennes anmoder är Stina Greta Berg f. 1762 som kom till Göteryd i Småland.

Till dig, Johan. Var Hindrich/Henrik Kiempe gift med Anna Christina Skruf? Var han gift med hustrun Maria Ternström, f. 1686 i Harbo i sitt andra gifte?

Nämnas ska att Henrik Kiempes mormor var Elisabet Camèn f. ca 1623, hon var halvsyster till Sara Camèn ( i inlägg ovan ) som var gift med kommisarie i riksens ständers banco Abraham Hesselgren f. ca 1640, d. 1679 ( detta är andrahandsuppgifter )

Ja Jan, det var ju en bit emellan ärkebiskop Jarlerius år 1255 och Johannes Jerler    Din Margareta Brun har jag sett förekomma i husför Åkerby AI: 2 1737-1754, bild 15 / sid 10, bild 44 / sid 39, under Trysta, år ca 1738 bor Hr Jonas Molander med mor Margareta Brun, brodern Johan Fredrik Molander

På bild 14 / sid 9 i samma husförhör under Trysta finns Henrik Kiempe med hustru Maria Ternström, mågen Nicolai Helenius med hustru Maria Kiempe. Om jag har förstått husförhören rätt så flyttade familjen Kiempe till Tensta 1739.

År 1723 finns också i Trysta, Lars Mattsson och hans hustru Greta Henriksdotter Skruf då de får ett barn där. Faddrar till detta barn är Pastorns måg Nils Flodman, Lars Mattssons svåger Olof Mårtensson i Fårckaby? Jungfru Greta Fiellman i prästgården, Mårten Mårtenssons hustru i Trysta Malin Persdotter ( Åkerby AI: 1 bild 97 / sid 92 )

År 1724 förekommer Isbrand Skruf och dess syster. Lars Mattssons hustru i Trysta som faddrar till Erik Mattsson och Britta Matsdotters barn i Trysta ( Åkerby AI: 1 bild 98 / sid 93 )

År 1732 i Trysta finns Jungfru Margareta Molander, troligen dotter till Margareta Brun och Jonas Molander sr. De är faddrar till ryttare ( också nämnd ovan ) Anders Trybom och hans hustru Karin Eriksdotter i Trysta ( Åkerby AI: 1 bild 102 / sid 97 )

År 1734 är troligen Margareta Bruns två barn, herr Jonas Molander med syster Jungfru Margareta Molander, faddrar till studiosus Nicolaus Helenius och Maria Kiempes barn. De är faddrar tillsammans med casseur Ulfströms hutru Beata Barck

Margareta Henrikdotter Skrufs make Lars Mattsson är eventuellt son till Matts Eriksson och hustru Karin i Trysta. Det första husförhöret är mycket svårläst och kladdigt. I AI: 1 bild 125 / sid 120, bild 24 / sid 19 under Trysta finns många personer. Där finns Lars Mattsson ( överstruken ) med hustru Margareta Skruf vilka flyttade till Uppsala 1733, hos Molander bor hustru Karin Persdotter inhyses och även ? Anna Jansdotter bor inhyses.

Jan, det hade varit roligt om vi kan hitta mer uppgifter om Margareta Brun och ryttare Johan Brun

mvh
Carina

[Carina Widell]

Jag ser nu Jan, att under tiden jag skrev mitt inlägg har du postat och hittat intressanta uppgifter om ett eventuellt släktskap mellan ryttare Johan Brun och Margareta Brun.

mvh
Carina

[Carina Widell]

Jan, jag sett i ditt nya inlägg du skrev att du nämner Tensta. Familjen Henrik Kiempe flyttar enl husförhör till Tensta 1739. Nämns av mig i mitt senaste inlägg. Bara en reflektion på platsen.

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Vilken timing! Det var nog flytten till Tensta 1739 jag kom ihåg. 
Som jag minns det, såg jag Tensta stavat Tänsta.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag känner att det börjar bli tillräckligt mycket bakgrundsinformation för att koncentrera mig på ryttare Johan Brun.

PS2: Se Svar#111 för mer information om Margaretha Brun. Men man kan nog hitta ännu fler uppgifter om henne.

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Jag hoppar över Brun så länge, och går direkt på Carinas frågor.

1693 var som sagt h. Marg. Stigzelia fadder vid dopet av Margareta Isbrandsdotters barn Barbro. Isbrand Falck dog 1662. Jag vet inte mer om honom än vad som står i Uppsala Stifts Herdaminne (del 1 sid 469) och där står bl a "Gift förmodeligen med Ä.Bisk. Stigzelii syster, som sedan blef g. m. J. Boderus, Kyrkoh. i Wallentuna". Under uppgifterna för Jöns Boderus (del 3 sid 339) står bl a "Gift 1. med Kyrkoh. i Giresta N. Falcks enka, som förmodeligen var Ä.Bisk. Stigzelii syster; ..". Lite motsägelsefullt kan man säga - N, inte I för Isbrand. Sedan finns det en gammal reseskildring där Giresta kyrka beskrivs där det ska finnas en gravsten vid dörren till sakristian "öfver kontraktsprosten Nicolaus Erici Falk och hans hustru Margareta Isbrand, död 1652, 55 år, samt deras barn: Herr Isbrand och hustru Anna; ...". Oklart om det fanns en syster Anna eller om det avser Isbrands hustru. Sedan finns det några fantasifulla figurer på nätet som uppger att en Catharina Stigzelia var gift två gånger, som ovan men att hon var född 1605 och dog 1712.... Krutgumma i så fall.

Johan kanske har mer information om fler giften. Jag har noterat ett gifte för Henrik Kempe, det med Maria Ternström. Hon dog 1740 i Tuna i Tensta, och Henrik verkar ju ha bott hos sonen i Hökhuvud när han dog 1753 - har inte sett någon andra hustru. Anna Christina Skruf var såvitt jag vet bara gift en gång, 1711 i Harbo med Christopher Andreae Ternström.

Det stämmer att Greta Henriksdotter Skruf var gift med Lars Mattsson i Trysta - Greta var dotter till auditören Henrik Skruf i hans andra äktenskap med Catharina Grimsten, och alltså halvsyster till Isbrand Skruf m fl.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Carina Widell]

Tack Yvonne och Jan, för era svar om Stigzelia, Skruf, Kiempe och Brun samt Tensta 

[Jan Johansson]

Hejsan!

Kort vill jag tipsa om Jan Olof Rudéns "Musiken i Uppsala under stormaktstiden 2: 1660-1730", del B - biografier (2023). Bland annat hittade jag, för mig intressant, information när jag sökte (i pdf-filen) på "Ovansjö" och "Älvkarleby". Det finns också mycket information om familjen Zellinger (men tyvärr inget om Joakim Zellingers eventuella barn  ) och om familjen Johan Niclas Cahman/Elisabet Jernstedt (dotter till borgmästare i Stockholm Mårten Bunge/Bångs svåger).

Länk: https://library.oapen.org/bitstream/handle/20.500.12657/100171/978-91-513-1676-5.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, i ovan nämnda bok/artikel/avhandling(?) nämns en orgelbyggare Isac Risberg. Bland dina inlägg har jag sett att du har nämnt ett dopvittne kh/komminster(?) Risberg och Risberga (socknen?). Jag blev nyfiken (läs: distraherad eftersom jag drar mig för att börja leta efter uppgifter om ryttare Johan Brun  ) och tog fram tråden Risberg. Lustigt nog har en Anders Molander gjort ett par inlägg där. Margaretha Bruns make hette ju Jonas Molander. 

[Yvonne Stenberg]

Hej och tack för bra tips!

Där verkar finnas mycket av intresse för mig om mina andra familjer också. Tyvärr inget om någon Skruf, för det är ju inte bara du som kanske har någon sådan lös - jag har många.... :-)

Vill då också inflika lite Brun igen - ännu en svåger till Mårten Bunge, Olof Jernstedt, var gift med Lisken Nilsdotter Bruun. Hon var dotter till guldsmeden Nicolaus Bruun i Västerås och Barbro Mårtensdotter Sasse. En annan Brun-släkt bör det alltså vara.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Yvonne,

Ja, jag sökte också på "skru..." och såg att det stod något om en skruv. 

Stort tack för informationen om guldsmed i Västerås Nicolaus Bruun! Jätteintressant!! Dessutom hette hans hustru (om de nu var gifta) Barbro Mårtensdotter!  Om Sassen kan vara en variant av Sasse har jag en anteckning.

Landsråd Sassen och grosshandlare Johan Kupper bodde 1676 i ett hus ägt av Hendrich Meurman (dock (fel?-)stavat Muerman). Huset låg i Gamla stans södra kvarter och hade nummer 63 (mtl 1676, BA:5/1, ungefärlig  sida 91). Hus nr 62 ägdes och beboddes av Jan/Johan von der Hagen med hustru och 6 barn. Hus nr 61 ägdes och beboddes av guldarbetare Valentin Toutin (stavat "Fallentinn Tuttin") med hustru och 4 barn. Hur nr 64 (slutligen) ägdes av Johan Graan/Gran och beboddes av bokhållare Conradt Muller/Möller och sidenhandlare Baltasar Grill.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Bilden nedan har jag nog bifogat i något annat inlägg, men jag tycker den passar bra här också.

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Fast det rör sig kanske om en annan Sasse. Och jodå, de var gifta 1628 i Västerås domkyrkofs (C:1 s. 63). Barbro var dotter till guldsmeden i Västerås, senare Arboga, Mårten Sasse och hans hustru Margareta Danielsdotter. Se Pontus Möller, Släkten Sasse, Släktforskarnas årsbok 1998, s. 55. Sasse-sönerna Johan och Jacob kan ha vistats i Stockholm, de var ju födda tidigare. Fast den mest kände Stockholms-Sasse var väl Staffan Sasse.

Om Nils Bruun kan man läsa i bl a Gustaf Upmarks verk om guld och silversmeder, av vilka en finns på nätet: Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850, sid 752: https://runeberg.org/guldsilv/0818.html. I övrigt finns en del att pussla ihop från mantalslängder och inte minst från den bokserie om Västerås som kommunen givit ut rörande äldre tiders fastighetsinnehav.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Carina Widell]

Hej igen Jan och Yvonne!

Tack för tipset, Jan! Ja. jag tror att det är Risberga socken som avses i samband med Risberg. Rätt så träffande med en Molander i Risberga 

Helt klart så finns det ett samband mellan Kiempe och Skruf(arna ). Där tycker jag att någonstans omkring dem så ska Margareta Brun finnas. Det är ju lite märkligt ( såg jag att ni nämnt i tidigare inlägg ) att Henrik Kiempes son, Andreas Kiempe f. 1718, Harbo, var gift med Ingrid Persdotter Brun ( le Broun ). Margareta Brun förekom ju som fadder till Henrik Kiempes dotter, Maria Kiempes f. 1715, Harbo, barn ( har jag för mig ). Ingrid le Broun var en svärdotter till Henrik Kiempe och en svägerska till Maria Kiempe.  Eventuellt är det en svag antydan om släktskap med Margareta Brun. Troligtvis en mycket svag antydan.

1718 i Harbo nämns Henrik Kiempe, vid sonen Andreas födelse, såsom borgare och invånare i Uppsala (  tror jag det står, bitvis mycket svårläst, Harbo C: 1 bild 77 / sid 73 )

Jan, jag tittade också i Tensta efter de ryttarna du nämnde i Bräcksta, Olof Brun och Hans Eriksson Brun, kollade lite snabbt för att se om det fanns en Margareta Brun där ( tyvärr ingen ). Ryttarna Brun fanns på 1680-1690-talet i Tensta. Ryttare Olof Brun syns mer än ryttare Hans Eriksson Brun.

Ryttare Olof Brun i Bräcksta vigs 1681 med Sophia Eriksdotter ( Tensta C: 1 1671-1707, bild 10 / sid 5 )

7/9 1682 i Bräcksta får ryttare Olof Brun, dottern Helena ( C: 1 bild 42 / sid 37 )
1684 i Bräcksta får ryttare Olof Brun, dottern Sigri ( C: 1 bild 44 / sid 39 )
16/8 1686 i Bräcksta får ryttare Olof Brun, dottern Karin ( C: 1 bild 45 / sid 40 )
21/9 1687 i Bräcksta får ryttare Olof Brun, sonen Olof ( C: 1 bild 47 / sid 42 )

5/1 1690 i Bräcksta får ryttare Hans Eriksson Brun, sonen Per ( C: 1 bild 49 / sid 44 )

I Tensta 1695 finns också en fadder, Per Johansson Kempe i Vattholma ( C: 1 bild 53 / sid 48 )

mvh
Carina

[Johan Brask]

En lite sen not, Zellbell, Fredinand, hans bror Anders Zellbell är gift med en Helena Byrelia, dotter till Henrik Byrelius kkh i Rasbo och Anna Bäfverfelt. Henrik Byrelius sister Maria Byrelia var gift med Johan Henriksson Kempe, kkh i Knutby.

[Jan Johansson]

Hej Johan!

Det var intressant tycker jag! Jag ser i min ”fusklapp”  att Maria Byrelia och Johan Henriksson Kempe (ca 1615-58) var farmor och farfar till den Hindrich Kempe (1673-1753), som var svärfar till Ingrid le Broun.

Ingrids farfar, Jean le Brun (tabell 10 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 109, och med ny version i Svar #98), var troligen den hammarsmed Johan Lebron, som gifte sig 1681 i Ovansjö sn med Karin Jockomsdotter. Tack vare Carina Widells detektivarbete (se Svar #80) finns det en svag antydan* att Karin var dotter till tullnär, stadsskrivare och organist i Söderhamn Joachimus Johannis Zellinger (f ca 1645, död <1685), som var halvbror till Ferdinand Zellbels ”orgellärare” Christian Zellinger (1660-1718).

* Baserat på det ovanliga förnamnet Jochum/Joakim i Älvkarleby (ungefärligen) samtidigt som Jean le Brun var brukskarl vid Älvkarleö brun i Älvkarleby (1670-72).

Vidare ser jag i min ”fusklapp” att Johan Henriksson Kempe dog (1658), när hans son (och Hindrich Kempes pappa), Johan Kempe d.ä. var bara ca 4 år gammal. Vet man om Maria Byrelia gifte om sig, eller om någon annan blev förmyndare till Johan Kempe d.ä.? Jag ser också i ”fusklappen” att Maria Byrelia även kallades/blev registrerad som Maria Stefansdotter Gallia. Gallia tycks mig kunna vara en feminin form av Gallius eller dyligt. I Tore Hållanders ”Vägen in i sockenkyrkan – De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636 – 1639” står, i bilaga 2, att ”Colas Gelottes [Galliottis] barn” barn i Hillebola döptes 1666. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista står att släkten Gelotte har/hade rötter i Vallonien och att det var en hammarsmedsläkt, som via Godegård hamnade vid upplansbruken. Ingrid le Brouns pappa, Pierre le Broun (tabell 11 i NV del 1, sida 109) blev 1719 hammarsmedsdräng vid Älvkarleö bruk i Älvkarleby.

För att röra till det ytterligare nämner jag att släktnamnet Byrelia är omnämnt i Jan Olof Rudéns biografier över musiker m.fl. i Uppsala:

Helena Byrelia var gm organist i Uppsala Anders Zellbell (död 1727). Han var son till bagare och rådman i Uppsala Ferdinander Zellbell (död 1711) och hustru Elisabeth Engman**. Anders Zellbell bör alltså ha varit bror till ovan nämnda Ferdinand Zellbell (1689-1756).

Som änka köpte Helena Byrelia några husgeråd och möbler av dödsboet till dansmästare Peter (de) Malpart (död 1728). I texten om honom nämns att fördansare Jean DuBois (född ca 1703) hade en tvist (1724) med Peter (de) Malpart angående ett kontrakt. Jean hade varit lärgosse hos Peter i åtta år (dvs sedan 1716). Jean var son till hyttdräng vid Wattholma senare/(sist?) masmästare vid Österby (bruk) Claes Dubois (bg 1722 i Film sn, tabell 8 i NV del 1, sida 197) och hustru Catharina (troligen Clasdotter) Bodou. I Jan Olof Rudéns biografi över Peter (de) Malpart framkommer att Peter, vid tvisten med Jean DuBois, påstod att han tagit sig an Jean av barmhärtighet (ca 1716). Kanske var de åtta åren överdrivna; det kan kanske ha varit efter Claes Dubois död (bg 1722), som Jean DuBois blev lärgosse hos Peter (de) Malpart.

** Engman var kanske ett vanligt släktnamn, men eftersom jag har bara ett oar anteckningar... 

Kämnär Anders Engman och hustru Elisabetha Hindrichsdotter Insens dotter, Catharina, döptes den 3/10 1687 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Två av hennes faddrar var Judita Leijel (möjligen Henrik Leijels hustru Judit Rokes (1647-1705)) och kungliga rådet Lars Flemming. Elisabetha var troligen syster till Hindrich Insen adlad 1699 Insenstierna (död 1701), som var; a) son till Henrik Insen (1625-83) och Catharina Rossio (död 1704) [jfr Anna Roselia som var gm kommissarie i riksens ständers banco Johan Meurman (född 1659)], och b) g1684m Eva Leijel [1668-89], som var dotter till ovan nämnda Henrik Leijel och Judit Rokes. Lars Flemming kan ha varit den Lars Flemming (1621-99), som ärvde Vira bruk av sin pappa och ”övertog” 1686 Graninge bruk norr om Sundsvall (https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14220).

Kämnär Andreas Engman och hustru Elisabet Insens dotter, Maria Elisabet, döptes den 3/3 1689 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Hennes faddrar var; Mårten Engmans hustru, Gärtrud Insen, handelsman Påhl Köpke och handelsman Wibe(?)***.

*** Möjligen Weber och i sådant fall möjligen Henric Weber g1682m Christina (de) Bruyn (ca 1659-1706), som var dotter till brukspatron Antony (de) Brun (död ca 1679) och Catharina Steenberg (död ca 1684).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Johan Brask]

Man ska inte lita på gamla fusklappar.
Maria gifte inte om sig mig veterligen. Troligen tog hennes bror hand om henne och sonen. Sonen Johan blir sedan hjälppräst i Rasbo och det är morbrodern som får rycka ut när han missköter sig på universitetet.
Maria Byrelias mamma blir änka ca 1627 då Petrus Laurenti Byrelius dör. Vi är osäkra på vem modern var men en hypotes är att det är Maria Nilsdotter, senare gift med Staffan Gallius kkh i Stockholm Dock har denna tes vissa svagheter. Varför heter sonen Henrik om farfar/morfar heter Lars/Nils. Dock benämns Johan Kempe som måg till Gallius änka.

[Jan Johansson]

Ha ha! 

Ja, då låter det inte så troligt att Maria Stefansdotter Gallia (Byrelia) hade något att göra med hammarsmedsläkten Gellotte. Men det är ändå ett lustigt sammanträffande att Stefan Gallius ersattes, efter sin död 1647, med Samuel Benedicti Hamarinus (död 1667) som kh i Klara fs (1648-63) i Stockholm. Samuel var nämligen född i Ovansjö (okänt när). Efter honom hade kh i Klara fs ett familjärt släktnamn .

Om vi går några fler år framåt i tiden har vi Olaus Andreae Bergius (Olle Andersson Berg), som var kh i Klara fs 1672-92. Han var student i Åbo på 1650-talet. Efter honom var Simon Isogaeus kh i Klara fs (1693-1709). Jag återkommer om honom angående ryttare Olof Brun (och kanske även angående ryttare Johan Brun), som ganska nyligen har omnämnts här. Igår började jag samla in uppgifter om dem.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej Yvonne,

Vet du om Justina Skrufs make, kapten Petter Sperling, kan ha varit släkting till hustru Kirstin Pedersdotter Sperling, som gifte sig 1711 med mätare Anders Lundberg i Maria Magdalena fs i Stockholm? Notera att Kirstin blev registrerad som hustru i lysningsnotisen. Det bör betyda att hon hade varit gift tidigare.

Jag har nämnt Kirstin och Anders ...och dig  i ett inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.msg1709968#msg1709968

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I samma inlägg nämnde jag också Margaretha Brun och hennes make Jonas Molander. Dessutom nämnde jag släktnamnen Söderberg, Wernberg och Hallenius. Johan!  Konstigt nog är alla dessa tre släktnamn nämnda i "min fusklapp".

[Yvonne Stenberg]

Hej igen,

Angående Kirstin Pedersdotter Sperling är det tveksamt att det rör samma Sperlingsläkt, årtalen stämmer inte så bra. Jag vet just inte mycket mer om kapten Petter Sperling än vad jag nämnt tidigare, det finns förstås en del militära uppgifter. Han var född 1667 som son till kapten Eric Sperling i Ramna i Harbo socken och h Elisabet Månsdotter Netzelia. Petter gifte sig ca 1691 med Justina Skruf, de fick sonen Henrik 1692, och sedan dog Justina 1693. Jag har inte sett att Petter gifte om sig, han var mest i krig och var krigsfånge 1709-22. Någon dotter Kirstin som var änka redan 1711 borde ha synts till tidigare? Sonen Henrik gifte sig 1724 i Norberg med Christina Fischer från Nyhyttan.

Eller skulle jag svarat i den andra tråden?

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hejsan Yvonne!

Tack för uppgifterna om Petter Sperling!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!

Margareta Brun är verkligen svår att hitta. Jag tittar i Rasbo böcker efter henne, men istället hittade jag Noach Dandnell i Uppsala, som är fadder till Johan Kiempes son Iwar 1688. Noach Dandnell är fadder tillsammans med ett namn som vi har nämnt i denna tråden, hustru Anna Bäfverfelt. Jag känner igen namnet Dandnell i tråden som du skriver i under smed och vallonsläkter. Jag vet dock inte om Noach Dandnell är vallon.
Rasbo C: 1 bild 9 ArkivDigital: Rasbo (C) C:1 1686-1708 Bild 9

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hejsan Carina, Johan och Yvonne!

Enligt uppgift i min ”fusklapp” var Iwar Kempe (född 1688) bror till den Hindrich Kempe, vars son (Anders) var gm Ingrid Le Broun. Iwar/Ivar Kempe ska ha blivit fänrik. Den uppgiften kan kanske vara av betydelse för utredningen av Margaretha Brun (ca 1683-1746), som var gm Jonas Molander (död omkr 1730*). Emellertid ska Ivar Kempe ha dött redan 1706.

Fråga 1: Johan, vet du möjligen vid vilket regemente och kompani Ivar var fänrik?

* När jag tittar bland inläggen ser jag att Jonas Molander var dopvittne den 5/12 1725 i Almunge sn (se Svar #111), att hans dotter var dopvittne den 24/2 1726 i Almunge, och att Margareta Brun fick, den 3/2 1726, ”immission uti rusthållet Trysta” i Åkerby sn (se Svar #127). Fastebrevet var daterat 22/9 1726. Rusthållare där var då svågrarna Isbrand Skruf (ryttmästare) och Hindrich Sperling (fänrik). I Åkerby mtl:er blev Margaretha Brun registrerad i Trysta första gången i mtl 1732, som undertecknades den 25/11 1731. Dräng Carl och piga Anna blev då mantalsskrivna hos henne. Vid jämförelse med Åkerby mtl 1731 (undertecknad den 19/11 1730) bör Lars Persson, hans hustru, dräng Anders och två pigor Anna ha bott på samma gård. Dräng Carl tycks ha flyttat till Trysta samtidigt som Margaretha Brun (såvida hon inte, mot förmodan, var hustru till Lars Persson), men piga Anna bodde antagligen där sedan tidigare.

Fråga 2: Har någon sett, exempelvis bland Åkerby dopnotiser 1730-tal, vilka efternamn Margaretha Bruns dräng Carl i Trysta och piga Anna hade?

I NV del 1 har jag, som tur är, hittat endast en person, som kan ha varit faddern^ Noach Dandnell i Uppsala på 1680-talet. Det är Noe Dandanel (tabell 26 på sidorna 172 och 173). Där står, emellertid, att han var bruksarbetare vid Österby 1685-1712. Noe var gm Magdalena (uppgift i en hfl 1712). I ”fusklappen” har jag noterat att det, omkring 1700, fanns tre kusiner som alla hette Magdalena Kempe. Deras gemensamma farmor (Magdalena) hade, det i vallonsammanhang intressanta, efternamnet Philipsdotter. Hennes make var Mårten Johansson Kempe (1630-86), men tyvärr tycks det eventuella släktskapet mellan honom och Ingrid Le Brouns svärfar, Hindrich Kempe, inte vara känt (för oss idag). Mårten var komminister eller kyrkoherde i Nedertoneå, Juckasjärvi och sist Övertorneå.

^ Iwar Kempes fadder ”Samuel Bille i Bodarne” tror jag också kan vara av intresse för vallonsläktforskare.

Fråga 3: Finns någon smed Philip som kan passa in som pappa till ovan nämnda Magdalena Philipsdotter?

Noe Dandanel var pappa till Barbro, som var gm Anthoine Pouset (tabell 28 i NV del 2, sida 214). Anthoine var troligt brorsbarn till Mårten Puse (tabell 36, sida 216), som var gm Catharina Le Broun**.

Noe Dandanels troliga brorsbarn, Noe Dandanell (tabell 15 i NV del 1, sida 169), var gm1 Lovisa (Matthisdotter) Guillaume. Noe (tabell 15 alltså) var gm2 Martha Jacobsdotter Bovin. i hennes 2:a gifte (gm1 Michel Guiljaum [tabell 46 i NV del 1, sida 311], som var bror till Lovisa). Noe gifte sig alltså med sin svågers änka.

Tyvärr har jag inte sidorna i NV del 1 med beskrivning av släkten Bovin. Det skulle vara intressant att vet vilket eventuellt släktskap det fanns mellan Martha Jacobsdotter Bovin och Jan Bovin, som du Carina nämnde i Svar #20 (redan år 2012!).  Det är ett citat ur NV del 1 om Pacquet le Brun (tabell 4 i NV del 1, sida 107) där det står att Pacquet 1661-63 var dräng till Jan Bovin i Leufsta. Enligt Kjells uppdateringar av släkten Le Brun (se Svar #58) var Jean/Johan le Broun (tabell 10) trolig bror till** Pacquet le Brun (tabell 4). Jean/Johan le Broun var farfar till Ingrid Le Broun, som var svärdotter till Hindrich Kempe.

** Ingrid Le Brouns farfar, Jean/Johan le Broun, var även trolig bror till ovan nämnda Catharina Le Broun, som var gm Mårten Puse. Mårten var trolig farbror till Anthoine Pouset, som var måg till Iwar Kempes fadder Noach Dandnell (Noe Dandanel). Kanske borde jag göra en schematisk bild, men...

...nu ska jag fortsätta Kempe på med uppgifter om ryttarna Olof och Johan Brun. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!

Då verkar det eventuellt finnas valloner i kretsen runt familjen Kiempe i alla fall. Och Margareta Brun fanns också i deras krets. Hon agerar fadder till Anders Kiempes f. 1718, som var gift med Ingrid le Broun, syster Maria Kiempe f. 1715 och hennes make Nils Helenius barn i Trysta, Åkerby

Du efterfrågar vad drängen Carl och pigan Anna i Trysta heter i efternamn. Anna fick jag inte fram något om, men det finns en hustru Anna Larsdotter i Trysta på 1730-talet ( men behöver inte vara samma Anna som pigan ), drängen Carl är troligtvis Margareta Bruns son, Jonas Molanders dräng Carl Carlsson som 1740 nämns som hans dräng. ( Åkerby AI: 1, bild 112 / sid 107 ).

Margareta Bruns piga heter Maria Larsdotter år 1737 ( Åkerby AI: 1, bild 108 / sid 103 )

mvh
Carina

[Carina Widell]

Hej igen Jan!

Nu har jag läst ditt svar #111 i denna tråden igen. Där skriver du att en Margareta föds 26/12 1708 i Almunge, vars föräldrar är arrendatorn i Tadinge/Stadinge Jonas Olsson och hans hustru Margrethae. Ett par dopvittne till Margareta är Nils Bruhn och Eric Bruhn. Eventuellt är detta föräldrapar Jonas Molander och Margareta Brun, samt faddrarna Bruhn eventuella släktingar till Margareta Brun.

Det grundar jag på ( kanske en svag grund ) men en fullt möjlig sådan, att i Åkerby år 1734 är Jonas Molander i Trysta fadder tillsammans med sin syster Jungfru Margareta Molander. ( Åkerby AI: 1, bild 104/sid 99 ) ArkivDigital: Åkerby (C) AI:1 1696-1737 Bild 104 / Sida 99 Där står det svart på vitt att Jonas Molanders syster är jungfru Margareta Molander. Hon kan eventuellt vara den Margareta som föds i Almunge 1708. De är faddrar till Nils Helenius och Maria Kiempes barn.

PS: Rättelse tillagd efter en stund, att Margareta i Almunge är född 1707 och inte 1708, ArkivDigital: Almunge (AB, C) C:1 1700-1767 Bild 21

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina, Yvonne och Johan!

Yvonne, nedan finns information om Isbrand Skrufs systers make, bonde i Trysta i Åkerby sn Nils Matsson (se gmr 1720 och jb 1722).

Carina, texten nedan skrev jag innan jag såg ditt senaste inlägg. Jag nämner där dopvittnent i Almunge sn jungfru Greta Molander. Vad bra att det blev bekräftat att hon var dotter till Jonas Molander och Margaretha Brun! I Svar #111 har jag markerat vissa namn (person eller ort) med färg. Förhoppningsvis underlättar det för att se att samma namn förekommer på fler än ett ställe i texten. Jag har gjort på samma sätt i texten nedan.

Ja, familjen Kempe tycks ganska tidigt (dop 1688) ha haft relation till personer, som eventuellt hade rötter i Vallonien. Emellertid... Om faddern 1688 verkligen var Noe Dandanel (tabell 26 i NV del 1, sidorna 172 och 173), så tycks han ha haft rötter i Spanska Nederländerna. Noe kan alltså ha haft rötter i någon annan del av Spanska Nederländerna än i Vallonien (såvida Vallonien låg i Spanska Nederländerna). Jag blev i alla fall nyfiken och tittade igen på sidan, i Åkerby hfl 1737-64 (AI:2, sida 9), där Henric Kempe och Maria Ternströms familj blev registrerad i Trysta. Familjen flyttade därifrån 1739 till Tensta sn. Samma år flyttade Erik Ersson och hans hustru, Brita Pärsdotter, till Trysta (samma sida 9). Året därpå, i september(?) 1740, blev Jan Jonsson och hans hustru Malin Marcusdotter inhysta hos Erik och Brita. De kom då från Tensta sn, dit Henric Kempe och Maria Ternström hade flyttat året innan. Jan, Malin, Erik och Brita flyttade ifrån Trysta samma år 1742.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010443_00019#?xywh=494%2C2994%2C3065%2C1195&cv=18

Namnet Malin Marcusdotter ringer ”vallonskt” i mina öron. I den här tråden har Markus Kock adlad Cronström nämnts ett par gånger (Svar #100, Svar #101 och Svar #128). I Svar #100 och Svar #101 nämndes han i anknytning till Peter Schnack adlad Snack. Lustigt (och intressant?) nog har jag nyligen antecknat släktnamnet Schnack i anknytning till uppgifter om ryttare Olof Brun. Släktnamnet Cronström har nämnts ett flertal gånger i de senaste inläggen (men även i tidigare inlägg). Om det inte redan har gjorts kan det nog finnas anledning, att leta efter mer information om Malin Marcusdotter!

Dräng i Trysta Carl Carlsson, som tycks ha flyttat till Trysta tillsammans med Margaretha Brun och hennes son Jonas Molander, kan ev. ha varit bror till Annika Carlsdotter och/eller till Mats Carlsson, vilka är nämnda i Svar #111. När Annikas son, Hans, döptes den 5/12 1725 i Almunge sn var Margaretha Bruns make, Jonas Molander, och (säkerligen) deras dotter Greta Molander (troligen Margreta dp 26/12 1707 i Almunge) dopvittnen. Det kanske ännu mer intressanta är att baron Meurner (Mörner?) och fröken Taube också var dopvittnen vid samma dop. Mats Carlsson var dopvittne vid dop, då även Greta Molander var dopvittne (dop den 24/2 1726 i Almunge av Kierstin i Marma i Almunge sn). Den 8/2 1703 begravdes ”hustru Jeana ifrån Marma” i Almunge sn (EI:1, SVAR:s bild 112). Namnet Jeana/Jeanna (Johanna) tror jag kan ha varit ganska typiskt för personer med rötter i Vallonien.

Margaretha Bruns piga i Trysta, Maria Larsdotter, var förmodligen dotter till den Lars Persson som bör ha bott på gården i Trysta direkt innan Margaretha Brun flyttade dit 1731. Hans namn dyker upp, första gången, vid Trysta i Åkerby mtl 1728, som är undertecknad den 23/11 1727. Lars Persson bör alltså ha flyttat till Trysta före 23/11 1727. Margaretha Bruns fastebrev för Trysta var daterad 22/9 1726.


Uppgifter i tillgängliga jordeböcker (jb) och Norra Upplands kompani generalmönsterrullor (gmr) om ett skattehemman i Trysta:

jb 1720: Brukare = Mårten Mårtensson (trol. 1/2) och Mats Persson (1/2). Henrik Skrufs arvingar rustade ruthåll nr 36.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055201_00111#?xywh=2853%2C3588%2C3064%2C1195&cv=110

gmr 1720: Rusthåll nr 36 är registrerat (enligt min osäkra tolkning) delvis som skattehemman och delvis som kronohemman. Det rustades av auditör Skrufs arvingar, med noteringen ”af arfwingarne har lieutenanten Isbrand Skruf och fendricken Hendrich Sperling antagit rusthållet”. Ryttaren Börje Orre hade fått avsked ”af hans högst sahl. kongl. maij:t i Lund* 1716” och ersatts av Erik Tryberg, som hade blivit godkänd vid mönstringen 1718. Även rusthåll nr 37 rustades av auditör Skrufs arvingar för Trysta och ”af arfwingarna har mågen bonden Nills Mattsson [Nils Matsson] antagit rusthållet som det sedermehra försålt till borgaren Hindrich Kiempe som blifwit rusthållare efter sahl: h: landshöfdingens Ribbings gifne imission”. Ryttare Nils Sundberg hade, även han, fått avsked vid generalmönstringen i Lund* 1716 och istället fått jobb som tross-dräng. Den nya ryttaren hette Jacob Melitz. Rusthåll nr 37 registrerades endast som ett skattehemman. (Inom parentes: släktnamnen Orre och Sundberg finns bland mina anteckningar om Brun i Stockholm omkr 1700.)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028797_00517#?cv=516&xywh=-117%2C2240%2C3657%2C1464

* I Norra Upplands kompani gmr 1716 står att mönstringen gjordes ”af hans kongl: maij:tt uti Lund d: 22 october A:o 1716”. Eftersom Karl XII, under det stora nordiska kriget (1700-21), upprättade 1716 ett högkvarter i Lund, bör Norra Upplands kompani ha blivit mönstrat 1716 i Lund i Skåne. (Jag är ute på svag is med den kommentaren!!) I mina anteckningar om ryttare Olof Brun har jag anknytning till Skåne, men ganska många år innan det stora nordiska kriget bröt ut. Jag återkommer om det!

jb 1721: Saknas!

gmr 1722: Rusthåll nr 36 är markerat som ett kronohemman och rustades av Isbrand Skruf och fänrik Sperling med ryttare Erik Tryberg för Trysta i Åkerby sn. Rusthåll nr 37 är registrerat som ett skattehemman i Trysta, rustat av Henrik Kempe med ryttare Jacob Melitz.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028798_00360#?cv=359&xywh=-770%2C1070%2C5254%2C2103&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028798%2Frange%2Fr1-6-1

jb 1722: Brukare = Per Jönsson (1/2) och Erik Matsson (1/2). Rusthåll nr 36. (Eventuellt var Erik Matsson bror till Nils Matsson, som var gm Isbrand Skrufs syster enligt uppgift i gmr 1720. De var möjligen söner till Mats Persson, som var brukare av Trysta enligt uppgift i jb 1720.)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055202_00276#?xywh=136%2C634%2C3065%2C1195&cv=275

jb 1723: Brukare = Per Jönsson (1/4), Mårten Mårtensson (1/4) och Erik Matsson (1/2). Rusthåll nr 36.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055203_00139#?xywh=2778%2C2822%2C3066%2C1195&cv=138

jb 1724: Brukare = Per Jönsson (1/4), Mårten Mårtensson (1/4) och Erik Matsson (1/2). Henrik Skrufs arvingar - rusthåll nr 36.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055204_00246#?xywh=567%2C3202%2C3065%2C1195&cv=245

jb 1725: Brukare = Per Jönsson (1/4), Mårten Mårtensson (1/4) och Erik Matsson (1/2). Rusthåll nr 37.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055205_00269#?xywh=3240%2C2825%2C3065%2C1195&cv=268

jb 1726: Brukare = Jan Persson (1/2) och Mårten Mårtensson (1/2). Rusthåll nr 37.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055206_00104#?xywh=2933%2C2762%2C3065%2C1195&cv=103

jb 1727: Saknas!

jb 1728: Brukare = Jan Persson (1/2) och Lars Persson (1/2). Rusthåll nr 37. (Möjligen var Jan och Lars söner till Per Jönsson, som var nämnd som brukare i jb 1725. Lars Persson bodde i Trysta direkt före Margaretha Brun.)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055207_00099#?xywh=2939%2C3031%2C2792%2C1089&cv=98

jb 1729: Saknas!

gmr 1729: Rusthåll nr 36 är nu markerat (med viss osäkerhet) som ett skattehemman och rustades av Isbrand Skruf och fänrik Sperling med ryttare Erik Tryberg för Trysta i Åkerby sn. Det är i denna gmr 1729 det står att Margaretha Brun hade visat upp fastebrev daterat 22/9 1726. Rusthåll nr 37 är också registrerat som ett skattehemman i Trysta, rustat av Henrik Kempe med ryttare Jacob Melitz, som emellertid hade dött 12/1 1727 och ersatts av Anders Trybom (27 år).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028799_00938#?cv=937&xywh=9%2C1977%2C2912%2C1165&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0028799%2Frange%2Fr1-5-1

jb 1730: Brukare = Lars Persson. Rusthåll nr 37.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055208_00020#?xywh=2917%2C407%2C3065%2C1195&cv=19

jb 1731: Saknas! Margaretha Brun flyttade till Trysta 1731 (se ovan).

jb 1732: Brukare = Molanders änka (Margaretha Brun). Rusthåll nr 37.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055209_00017#?xywh=224%2C622%2C3066%2C1195&cv=16

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Tack Carina för rättningen av dottern Margaretas födelseår! Jag ändrade nyss till 1707 i texten ovan.

[Carina Widell]

Margareta Brun inte bara bodde samtidigt i Almunge som Anthoni Guilliame, utan hon förekom också som fadder till hans barn 1711, då som hustru Margareta i Almsberg ( Almunge CI: 1, bild 25 )

Jon Olsson förekommer 1708 som fadder tillsammans med Jan Guilliame till Isak Nilssons barn i Näsby ( CI: 1, bild 21 ) Isak i Näsby är också fadder till något av Jonas Molander och Margareta Bruns barn.

Eventuellt hade inte Jonas Molander tagit namnet Molander 1704 och 1709 i mantal som du nämner i svar #111, men år 1710 hade han troligtvis tagit sig namnet Molander, förutsatt att Jonas Olsson är identisk med Jonas Molander förstås, annars faller den teorin. Jag tror att som du skriver i svar #111 att Molander kommer från platsen Moga.

Obs, endast en hypotes, men eventuellt kan Jonas Molander och Margareta Brun vara identiska med paret som vigdes i Almunge 17 juni 1700, Jonas Olsson från Moga och Margareta Eriksdotter ( Almunge EI: 1, bild 18 / sid 8 ) Finns det en passande Erik Le Brun?

PS: Du ska ha beröm, Jan, för att du har markerat med olika färger. Det blir lättare att se ett samband.

mvh
Carina

[Carina Widell]

Detta inlägg innehåller en del andrahandsuppgifter. Margareta Brun och Jonas Molander förekommer i Almunge som fadder/faddrar tillsammans med Andreae/Anders Tolstadius barn, Jungfru Helena Tolstadia, f. 1690, löjtnant Jonas Tollstedt, f. 1692 och Ericus Tolstadius, f. 1693 ( ibland förekommande med stavning Tollstadius ). Deras mor är Anna Magdalena Schnack/Snack, död 1698, dotter till bergmästare Jonas Snack.

Jan och Yvonne, ni nämner i tidigare inlägg, svar #100, #101 och #128, släkten Snack och släkten Kock/Cronström. Jag vill bara visa att släkten Snack finns i anslutning till Margareta Brun i Almunge. Om det är samma släkt Snack/Schnack vet jag inte. Bergmästare Jonas Snack bör ju ha haft anknytning till bruksvärlden i och med titeln bergmästare. Observera, att jag vet inte om eller hur bergmästare Jonas Snack är släkt med av er nämnde Peter Snack gift med Anna von Wullen d. y. Jag bara reagerade på namnet Snack och tycker att de bör vara släkt på något vis.

Hustru Margareta i Tadinge/Stadinge är fadder 1708 tillsammans med Jungfru Helena Tolstadia ( vars mor är Anna Magdalena Snack ) till Pär Jansson och hustru Kerstin ifrån Tollstas barn ( Almunge CI: 1, bild 22 )

Hustru Margareta i Almsberg är fadder 1711 tillsammans med Ericus Tolstadius ( vars mor är Anna Magdalena Snack ) åt Anton Guilliames barn ( Almunge CI: 1, bild 25 )

När Jonas Molander i Krogen och Margareta Bruns son Jonas föds 1712 i Almunge, så har de faddern löjtnant Jonas Tollstedt ( vars mor är Anna Magdalena Snack ) ( Almunge CI:1, bild 26 )

Faddrarna Tolstadius/Tolstadia/Tollstedts morfar är bergmästare Jonas Snack. Kanske förekommer de mer som faddrar i anslutning till varandra, det har jag inte kollat. Tänkte bara mest på att namnet Snack har varit nämnt av er tidigare i denna tråden.

PS: Tillagt senare än vad inlägget skrevs. Det är förvillande när man tittar i Almunges kyrkböcker. Finns det 2 st Jon Olsson med en hustru Margareta? Eventuellt kan det vara så. Det är svårt att veta vem som är vem, då platserna varierar väldigt.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Jag håller på att skriva ett inlägg, som förhoppningsvis kan ge bakgrundsinformation kring Margaretha Brun och ryttare Olof Brun. Jag kommer då att snacka lite om Snack. Det visade sig nämligen att Jean Sneckenberg (1666-1701) omkring 1683 var kornett vid Ryttmästare Kruses kompani (senare Norra Upplands kompani) och rustade bl.a. ett skattehemman i Broby i Börje sn. (Jag kommer att välja brun färg på rusthållens namn i ett inlägg framöver.)

Obs, endast en hypotes, men eventuellt kan Jonas Molander och Margareta Brun vara identiska med paret som vigdes i Almunge 17 juni 1700, Jonas Olsson från Moga och Margareta Eriksdotter ( Almunge EI: 1, bild 18 / sid 8 ) Finns det en passande Erik Le Brun?

Åh, vad intressant med vigselnotisen 17/6 1700 mellan Jonas Olsson och Margareta Eriksdotter! Då skulle Margaretas pappa eventuellt kunna ha varit dopvittnet, Erik Brun, nämnt Svar #111.
PS: Erik Brun var dopvittne vid dopet som hölls 26/12 1707, och som jag felaktigt skrev i Svar #111 hölls den 26/12 1708. Vid samma dop var även Nils Bruhn, överminör(?) Meijer, prostinna Catharina Byrelia och herr(?) Bruns hustru faddrar. Om det står "herr" kan kanske denna Brun ha varit präst. Catharina Byrelia var troligen släkting till; a) Helena Byrelia gm Anders Zellbell, och/eller b) Maria Byrelia gm Johan Henriksson Kempe (se Svar #183).

Jag har bara hittat en Eric le Brun i Kjells NV del 1, men han var född ca 1704 och kan inte ha varit pappa till Margareta. Som vanligt överdriver jag min hökblick;

1) Eric le Bruns mamma hette Malin Eriksdotter. Jag nämnde Malin Marcusdotter i mitt förra inlägg.

2) Eric le Bruns farfar hette Pierre le Brun (tabell 7 i NV del 1, sida 108). Anders Kempes svärfar hette Pierre le Broun (tabell 11 i NV del 1, sida 109). Dessvärre tycks inget känt släktskap finnas mellan tabell 7 och tabell 11.

Inte heller i Kjells tillägg till NV finns någon Erik le Brun. Istället fick jag se, i tillägget, att dottern Margareta till le Brun tabell 18 (Johan Bruun (1685-1747)) "utgår". Jag blev nyfiken och såg att denna Margareta gifte sig med Elias Hane den 21/10 1764 i Oravais. Jag nämner det eftersom jag, om jag minns rätt, ganska nyligen har nämnt släktnamnet Hane i något inlägg i någon tråd här på Anbytarforum.

Tack för ditt färg-beröm Carina! Ofta kan färgerna hjälpa, men ibland ger de också ett rörigt intryck.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Då ser jag fram mot inlägget om Margareta Brun och ryttare Olof Brun. Ja, kanske kan faddern Erik Brun vara far till Margareta Brun eller en bror till Margareta Brun.

Tack för din förklaring om släkten/släkterna Le Brun.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

PS: Tillagt senare än vad inlägget skrevs. Det är förvillande när man tittar i Almunges kyrkböcker. Finns det 2 st Jon Olsson med en hustru Margareta? Eventuellt kan det vara så. Det är svårt att veta vem som är vem, då platserna varierar väldigt.

Hej igen Carina,

Ja, det bör ha funnits två samtida par "Jonas Olsson och hustru Margareta" i Almunge omkring 1700. Den Jonas som troligen inte var gm Margaretha Brun var torpare. Det framkommer bland dopnotiserna med de många färgerna i Svar #111. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Inte heller i Kjells tillägg till NV finns någon Erik le Brun. Istället fick jag se, i tillägget, att dottern Margareta till le Brun tabell 18 (Johan Bruun (1685-1747)) "utgår". Jag blev nyfiken och såg att denna Margareta gifte sig med Elias Hane den 21/10 1764 i Oravais. Jag nämner det eftersom jag, om jag minns rätt, ganska nyligen har nämnt släktnamnet Hane i något inlägg i någon tråd här på Anbytarforum.

Hej igen,

Anna Göransdotter Hane gifte sig omkr 1728 med Johan Gillian (tabell 5 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi, del 1, sida 298). Med andra ord var alltså även släkten Guillaume ingift i en släkt Hane. Det skulle vara intressant att veta, om "dottern Margareta som utgår" och som var gm Elias Hane, hade släktnamnet Le Brun. Vad mer vet man om henne?

Länk till ett inlägg där jag har nämnt släktnamnet Hane:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=74665.msg1708564#msg1708564

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

I tillägg till NV del I och II har du skrivit:

"le Brun Tabell 10

Texten kompletteras med: I Tierp mtl 1694-99 kallas han soldat Johan Brom och i mtl 1700 Jan Borin. I mtl 1701 heter det att Soldat Johan Brom skrif: i Onsta och brukar dersammastedes Jordh. Åren 1704-10 finns han på 1/3 mantal under Onsta i Tierp."

Är den texten fortfarande aktuell i din senaste version av "le Brun Tabell 10"?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hejsan, så flitiga ni har varit.

1720 Nils Matsson - jag har inte hittat någon Nils Matsson i Trysta i Åkerby i husförhören. En Mats Eriksson i Trysta verkar ha haft barnen Margareta och Lars, och Greta Skruf gifte sig med en Lars Matsson. Har inte heller noterat någon annan lämplig Skruf-dotter som saknar make. Jag misstänker att skrivaren helt enkelt skrivit fel förnamn, Nils istället för Lars?

Visst hänger de flesta Schnackarna ihop. Charlotta Cronström, dotter till Isak Kock adlad Cronström, var gift med Hans Pahl som först var gift med Anna Snack, dotter till Peter Schnack adlad Snack. Peter var bror till bergmästaren Jonas Schnack. Jonas hade mycket riktigt en dotter Anna Magdalena som var gift med Andreas Erici Tolstadius. Tolstadius gifte sedan om sig 1698 i Rasbo med Catharina Byrelia. Helena, Jonas, Eric och Andreas T är från första giftet, och i andra giftet föddes åtminstone Johan, Anna Magdalena, Henric, Henric, Johannes, Carl Gustaf, Lars Fredrik och Thure Adolf. Spontant tror jag att barnen Tolstadius var faddrar för att de var prästens barn och det var vanligt att prästfamiljer ombads vara faddrar. Det är svårt att se några andra sammanhang om inte knytningen till Byrelia medför något?

Johan (Jean) Sneckenberg - son till Jakob Schnack adlad Sneckenberg och alltså brorson till Jonas och Peter, var född 1660, död 1699. Det var hans bror Jakob som var född 1666 och dog 1701.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Yvonne!

Tack för rättningen av Johan (Jean) Sneckenbergs födelseår! Jag tyckte det lät konstigt att en 17-åring var kornett. Johans mamma var väl Carin Eriksdotter Danckwardt (död 1696)? Utan framgång, har jag letat efter det troliga släktskapet mellan henne och Jakob Danckwardt-Lillieström (1651-1725), som 1715-17 var chef vid Livregementet till häst. Emellertid är det en detalj, som jag tror inte har så stor vikt i det stora sammanhanget. Men om du på ett enkelt sätt har ett svar, skulle jag bli tacksam att få ta del av det.

Utan att ha tittat på detaljer vågar jag påstå att släktnamnet Danckwardt är relaterat till en hel del personer Brun i Stockholm omkring 1700. Säkerligen får jag anledning att återkomma till det! ...men det har jag nog skrivit förr. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

DEL 1 av 2

Hej igen!

Nedan finns en sammanställning av utvalda personer nämnda i Livregementet till häst gmr 1683 (endast vid ryttmästare Kruses kompani) och kommentarer kring några av dem. Det är regementets äldsta hittade gmr. Tanken är att ge bakgrundsinformation till de tidigare omnämnda ryttarna Olof Brun och Johan Brun, samt till Margaretha Brun gm Jonas Molander. Jag har ännu inte tittat på eventuella faddrar till Olof Bruns barn eller annan information om honom.

Eftersom texten är lång delare jag upp den i två inlägg.

Vänliga hälsningar,
Jan

Livregementet till häst, ryttmästare Kruses kompani gmr 1683

Ryttmästare Kruses kompani mönstrades den 16/10 1683. Ryttmästaren var Henning Adolf Kruuse af Verchou (1654-1712). Han rustade bl.a. ett skattehemman i Alsta i Börje sn. Kornett vid kompaniet var Johan Sneckenberg (1660-99). Han tycks ha rustat bl.a. ett skattehemman i Broby i Börje socken. Johans föräldrar var fd räntmästare i räntekammaren Jakob Schnack adlad Sneckenberg (1625-97) och hustru Carin Eriksdotter Danckwardt (död 1696). Johans mamma, Carin, bör ha varit släkting till Jakob Danckwardt-Lillieström (1651-1725), som 1715-1717 var chef vid Livregementet till häst. (Emellertid har jag inte lyckats hitta det eventuella släktskapet. ) Jakob var ”bonuskusin” till Per Roman-Stierncrantz (1630-82), som skulle ha blivit svärfar till Anna Maria Meurman (f 1666) om han hade levat längre. Anna Maria blev 1709, enligt en hypotes(!), svärmor till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Jakobs pappa, Claes Danckwardt-Lillieström (1613-81), var kusin till Christina Danckwardt, som var svärmor till Gillis de Besche (1624-1709) i hans 2:a gifte. Gillis pappa, byggmästare Hubert de Besche (1582-1658), blev tillfrågad av Karl IX att komma till Sverige. Hubert var troligen född i Liège i Vallonien eller i Antwerpen där hans pappa var arkitekt och köpman innan han senast 1603 flyttade till Nyköping (se adliga ätten de Besche nr 763).

Henning Adolf Kruuse blev 1678, mitt under Skånska kriget^ (1675-79), ryttmästare vid Norra skånska kavalleriregementet. Den 9/11 1682 blev han ryttmästare (i Uppland) vid Livregementet till häst och den 3/4 1697 blev han major vid svenska och finska adelsfanan. Han gifte sig 1/1 1681 med Virginia Spens (död 1722), som var dotter till major Axel Spens (med rötter i Skottland) och Sofia Rytter (med rötter i Östergötland och i Småland).

^ I information om Livregementet till häst (det äldre) på Wikipedia står, att regementet ”utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676”. I Uppsala län jordebok (jb) 1678 (ett år innan Skånska kriget slutade) framkommer att vissa hemman i norra Uppland var rusthåll vid Upplands kavalleri. Med lite osäkerhet tror jag, att Upplands kavalleri var ett tidigt namn på Livregementet till häst, som bildades 1667. Sammantaget är min tolkning, att ryttare i norra Uppland kan ha deltagit i Skånska kriget. Vad jag är ute efter är, huruvida ryttare (och eventuellt också rusthållarna) hade någon form av relation till varandra - utöver de förmodade övningar de gjorde tillsammans under fredstid. Det kan annars uppfattas av sammanställningen nedan, att nämnda personer var geografiskt utspridda och knappt kände till varandra. Kompaniet hade omkring 1683 en (intressant) predikant (se nedan), vilket möjligen kan tyda på att personerna knutna till kompaniet ”umgicks” med varandra ibland.

Ryttmästare Kruses kompani mönstrades sista(?) gången den 12/5 1695 i Uppsala slott. Överste vid regementet var då Jakob Spens (1656-1721). Han hade blivit överste vid Livregementet till häst den 28/12 1693. Jakob Spens var svåger till ryttmästare Henning Adolf Kruuse och måg till Gustaf Bonde och Anna Christina Persdotter Natt och Dag. I biografi över släkten Spens står att Jakob Spens 1710 utnämndes till president i Bergskollegium (Spens, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20005, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åsa Karlsson med bidr av Andreas Tjerneld (Carl Gustaf S)), hämtad 2025-10-12).

Mer information om Kruse, Spens och många andra militärer finns i ”Kungl. Lifregementets till häst historia – Femte delen – Band I – Biografiska anteckningar om öfverofficerare åren 1561 – 1791 och civilmilitära åren 1680 – 1791” av C.A.G. Braunerhjelm (vad annars!).

Länk: https://dn721404.ca.archive.org/0/items/kungllifregement0501brau/kungllifregement0501brau.pdf

[Yvonne Stenberg]

Hej Jan,

Tack för intressant information om Kruses kompani - "alla" verkar ha tjänstgjort där vid något tillfälle.

Barnen i de här släkterna sattes i skola tidigt, även i militären. Johan Sneckenberg var mycket riktigt son till Jakob Sneckenberg och Carin Eriksdotter Danckwardt. Carin ska enligt div. uppslagsverk (EÄ, Riddarhuset etc) vara dotter till assessorn i Göta Hovrätt Erik Larsson och Karin Michelsdotter Danckwardt.

Michael Danckwardt (adliga ätten Danckwardt nr 711) gifte sig med änkan Karin/Kerstin? Jacobsdotter, tidigare gift med Nicodemus Ahusen i Örebro. Karins son i första äktenskapet, Johan, adlades Lillieström (nr 250). Bland Michaels och Karins barn fanns även Nicolas/Claes Danckwardt som adlades Danckwardt-Lillieström (nr 408) (1613-1681). Claes hade med hustrun Maria von Pfuel bl a sonen Jakob Danckwardt-Lillieström som du frågade om. Han var alltså helkusin till Carin Eriksdotter Danckwardt, som verkar ha använt sin mors släktnamn ("finare" än faderns...?). Claes och Karins syster Maria har vi ju diskuterat tidigare - gift med Arvid Persson Roman Stierncrantz.

Michael var möjligen bror till den berömde borgmästaren m m i Nyköping Joakim Danckwardt. Denne var gift 3 gånger och hade sisådär 29 barn (alla blev väl inte vuxna), så ska man skriva mer om den släkten blir det en hel bok. Det är nog därför du stöter på dem överallt. Christina Danckwardt var ju gift med Gert Störning så hon var som du skriver (troligen) kusin till Claes D-L.

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

DEL 2 av 2

Livregementet till häst, ryttmästare Kruses kompani gmr 1683 (fortsättning)

Om inget annat uppges är nedan nämnda uppgifter, om ägare av augment, hämtade ur Uppsala län jb 1685 eller jb 1686. Namn nämnda i marginal har använts som ägare (dvs inte brukarnas namn, såvida inget annat nämns).

•   Kompaniets predikant Simon Isogaeus rustade ett skattehamman i Ulvunge i Viksta sn. Augment till rusthållet (som inte hade något nummer) var 1/2 skattehemman i Forkarby i Bälinge sn. Augmentet ägdes troligen av Simon Isogaeus själv och/eller av bardberare/fältskär Johan Hempelman (troligen släkting till musikan Berent Hempelman i Maria Magdalena fs i Stockholm omkring 1690 (uppgift i register till dess dödbok)).

Även augmentet till nedan nämnda rushåll nr 39 var 1/2 skattehemman i Forkarby i Bälinge. Rusthåll nr 39 (samt rusthåll nr 17) rustades av bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona (med rötter i Ovansjö) och hans hustru Catharina Anckarström (med rötter i Skottland).

Simon Isogaeus var kusin till syskonen Magnus Melander och Kerstin Johansdotter (gm Hans Mimer, död ca 1669). Kerstin och hennes mamma ägde Broby i Söderby-Karl sn när brukspatron vid Ortala Bruk Jan van der Hagen 1670 ville få det värderat (se Mimer-tråden). Simon Isogaeus och Magnus Melander lät 1692 tillsammans tillverka en gravhäll till sina gemensamma morföräldrar, vilka hade dött redan ca 1638. Simon och Magnus gemensamma morbror, Olaus Nauclér (1626-1706), var gruvkartläggare (markscheijder) över rikets bergslager. Hans hustru, Ebba Lohrman, var svägerska till Olof Rudbeck d.ä., som hade rötter i Holstein och i Danmark.

•   rusthåll nr 17; ett skattehamman i Bohl i Tegelsmora sn, rustades av ovan nämnda bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona med ryttare Lars Modig ”med Sågarbo Brehman och Tuppen”, som var två skattehemman i Älvkarleby sn. Eriks hustru, Catharina Anckarström, kan ha varit född i Älvkarleby sn eftersom hennes pappa, bergmästare Claes Anckarström, grundade 1659 Älvkarleö bruk i nämnda sn tillsammans med Leijel, med rötter i Skottland. Rusthållets augment var två skattehemman i Hansta i Lena sn. Information i om augmentets ägare har ej hittats.

Erik och Catharinas dotter, Helena Ehrencrona (död 1708), var gm Bengt Gustaf Tigerhielm (1671-1712). Han var barnbarn till Ellika Elfdalia ”Caméen” (död 1683 i Karlstad), som var; 1) dotter till Magdalena Brunia, 2) svägerska till Maria Roman (syster till Per Roman-Stierncrantz), och 3) svärdotter till Anna Svensk vars mamma var Carin Larsdotter Bröms.

Erik och Catharinas dotter, Catharina Ehrencrona (1676-1709), var gm borgmästare i Stockholm Johan Leijel (med rötter i Skottland). Han var kusin till Emerentia Leijel (1667-1700), som var gm (tidigare nämnda) handelsborgmästare i Stockholm Mårten Bång/Bunge (1630-94) i hans 2:a gifte (gm1 Margareta Jernstedt (1631-80), som var svägerska till Lisken Nilsdotter Bruun (se Svar #179)).

•   rusthåll nr 31; ett skattehemman i Bräcksta i Tensta sn, rustades av Olof Brun som även tycks ha varit ryttare. Augment till rusthållet var 1/2 skattehemman i Vaxmyra i Ärentuna sn (jfr rusthållen nr 52 och nr 53). Information om augmentets ägare har ej hittats.

•   rusthåll nr 35; ett skattehemman i Tuna i Tensta sn, rustades av bohållare Ling(?)s barn med ryttare Anders Blom. Bokhållare Hindrich Kempe (1673-1753) och hh Maria Tärnström (1686-1740) flyttade 1739 från Trysta i Åkerby sn till Tuna i Tensta sn. Rusthållet tycks inte ha haft något augment.

•   rusthåll nr 39; ett skattehemman i Hansta i Lena sn, som rustades av ovan nämnda bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona (se rusthåll nr 17) med ryttare Anders Lillie (Lilja). Augment till rushållet var 1/2 skattehemman i Forkarby i Bälinge sn. Även augmentet till ovan nämnda predikant Simon Isoageus rusthåll var 1/2 skattehemman i Forkarby i Bälinge sn. Augmentet ägdes troligen av Karin Kilström (vars hemman brukades av Isak Ekebom/Ekbom), eller av Mattias Edenberg, som var son till Claus Eden adlad Edenberg (rusthållare till rusthåll nr 107 där ryttaren [också] hette Anders Lille). Mattias Edenberg gifte sig 1687 med Margareta Catharina Clo (se rusthåll nr 115).

•   rusthåll nr 46; ett kronohemman i Vreta i Lena sn, rustades av kornett Raphael de Geer med ryttare Jonas Staar (Stare?). Rusthållets augment var 1/2 kronohemman i Allerbäck i Vendel sn. I jb 1686 framkommer att augmentet var ett byteshemman till kronan och att brukaren var hustru Helena (troligen Tolstadius, se nedan). I Vendel mtl 1680 och 1682 står namnen herr Erik och Lars Olsson vid Allerbäck. Herr Erik var troligen Ericus Ubman, som 1671 blev komminister i Vendel sn (Uppsala stift herdaminne, del 3, sida 375). Ericus var gm Helena ”Tolfstadia” (Tolstadius, se Svar #202). Tyvärr framkommer inte i herdaminnet när Ericus dog, men han efterträddes 1684 av Petrus Ol. Hedsinius (död 1729), vars pappa var kh i Älvkarleby där Petrus blev komminister 1678, trots att han året innan blev anklagad som oduglig i ämbetet. Petrus var gm Margareta Gudhemia och deras dotter, Brita, var förlovad med skolmästare i Stockholm E. Kohlbäck (Kolbäck). Namnet Raphael hittas inte i von Schantz genealogier över släkten/ätten De Geer.

•   rusthåll nr 52; ett skattehemman i Vaxmyra i Ärentuna sn (jfr rusthåll nr 31), rustades av Thimoteus (Timotej) Nilsson med ryttare Hans Hansson. Rusthållets augment var ett kronohemman i Ingvasta i Rasbokil sn. Augmentet registrerades som ”Erickshemman” i jb 1686 med ägare Thimoteus Nilsson.

•   rusthåll nr 53; ett skattehemma i Vaxmyra i Ärentuna sn, rustades av löjtnant Boman med ryttare Johan Urväder. Rusthållets augment var 1/4 skattehemman i Sundbro i Bälinge sn. Augmentet ägdes av löjtnant Broman själv. Släktnamnet Urväder kan möjligen vara taget efter kvarteret Urvädersklippan på Södermalm i Stockholm. Löjtnanten var troligen släkting till Petter Boman, som hösten 1676 blev kornett vid Upplandskompaniet vid Livregementet till häst ”där han tjänade under hela danska kriget” (C.A.G. Braunerhjelm, se ovan). Denna information tycks mig ytterligare indikera, att ryttare i norra Uppland deltog i Skånska kriget (1675-79) och därför bör ha haft tätt umgänge och gemensamma upplevelser de åren.

•   rusthåll nr 61; ett skattehemman i Högsta i Bälinge sn, rustades av Johan Hassel, som även tycks ha varit ryttare. Jämför professor i Åbo Henrik Hassel (1700-76), som var måg till (tidigare nämnd i denna tråd) kommissarie vid riksens ständers banco Johan Meurman (f 1659) och Anna Roselia. Rusthållet hade inget augment.

•   rusthåll nr 66; ett kronohemman i ”Nyfwalla” (Nyvla?) i Bälinge sn, rustades av Johan Hindersson Skruf, som även tycks ha varit ryttare. Rusthållets två augment var; 1/2 skattehemman i Vida i Tierp sn och 1/4 skattehemman i Skuttunge by i Skuttunge sn. I jb 1686 hittas ett skattehemman, utan namn på dess ägare, i Vida i Tierp, som var augment till rusthåll nr 65. Hemmanets brukare var hustru Chierstin. Möjligen var hon änka efter en kh eller komminister i Tierp. (Notera Johan Gammal [död ca 1652] som blev kh i Tierp 1645 när Älvkarleby skiljdes från Tierp.) I jb 1686 hittas ett skattehemman i Skuttunge by i Skuttunge vilket blev registrerade som ”på rusttjänst” vid ryttmästare Kruses kompani. Ägarens namn ej nämnt, men dess brukare var Olof Hansson. (Jämför Hans Olsson var hustru var fadder vid dop av arrendator Jonas Olsson och hustru Margarethaes dotter, Margreta, den 26/12 1707 i Almunge sn (dopet med felaktigt datum i Svar #111).)

•   rusthåll nr 95; ett kronohemman i Tuna i Bälinge sn, rustades av kammarråd Palmqvist med ryttare Mats Skarp. Rusthållet hade inget augment. Rusthållaren bör ha varit Gustaf Berg adlad Palmqvist (1622-89). Han var född i Västergötland, blev bokhållare hos Åke Axelsson Natt och Dag 1641 och kammarråd 1674. Gustaf Berg-Palmqvist var gm Margareta Eriksdotter (död 1689), som var dotter till inspektor och tullnär vid Stora Kopparberget (Falun?) Erik Eriksson och hustru Elsa Johansdotter.

Gustaf och Margaretas dotter, Elsa Palmqvist (1649-79) var gm hovkansler Vilhelm Julius Coyet med rötter i Brabant (möjligen vallonska Brabant). Släktens stamfar, Julius/Gillis Coijet d.ä. flydde till Sverige 1569 och blev guldsmed till Johan III och senare myntmästare. Julius/Gillis Coijet d.y. var gm Catharina von Steinberg (död 1633), som var dotter till guldsmed i Stockholm Johan von Steinberg. (Jämför med Catharina Steenberg [död ca 1684], som var gm Antony (de) Bruyn.)

Hustru Margareta Palmqvist (möjligen ovan nämnda Margareta Eriksdotter) var fadder vid dop av bokhållare (m.m.) Martin Brauns dotter, Catharina, den 12/9 1681 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Eftersom även (Georg) Jürgen Dargeman var fadder vid samma dop, bör Martin Braun ha varit; a) den jag misstänker var pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun (se separat tråd om henne), och b) bror till nedan och tidigare nämnda (senast Svar #148) Johan Daniel Braun. På 1670-talet var Johan Daniel Braun kompanjon till ovan nämnda Jan van der Hagen (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-10-09). Se information ovan om kompaniets predikant Simon Isogaeus.

Rusthåll nr 95 i Tuna i Bälinge bör ha varit ett annat Tuna än Tuna i Tensta sn där Henrik Kempes hustru, Maria Ternström, bodde när hon dog 1740.

•   rusthåll nr 97; ett kronohemman i Trysta i Åkerby sn, rustades av auditör N:N: med ryttare Johan Ziffersson/Siffersson (Sigfridsson). Rusthållets augment var 1/2 skattehemman i Gysta i Bälinge sn. Augmentet ägdes av auditör Skruf. Notera även korpral Skruf i Gysta i Bälinge enlig uppgift i jb 1686.

•   rusthåll nr 98; ett skattehemman i Trysta i Åkerby sn, rustades av auditör N:N: med ryttare Per Olsson. Rusthållets augment var 1/3 kronohemman i Ängby i Börje sn. Augmentet ägdes av auditör Skruf och det tycks mig trolig att det var samma person som även var rusthållare (jämför rusthåll nr 97).

•   rusthåll nr 100 (OBS: i gmr 1686 har rusthåll nr 98 samma info som detta rusthåll nr 100); ett skattehemman i Hjelmsta i Åkeby sn, rustades av bokhållare Bossart/Bossard (troligen med rötter i Vallonien) med ryttare Johan Pålack (möjligen smedsläkten Pollack). Senast 1709 ägde Hindrich Skrufs arvingar två hemman i Hjelmsta (se Svar #127). I jb 1686 blev tre skattehemman i Hjelmsta registrerade. Två av dem ägdes av bokhållare Bossart resp. Jonas Tugelman(?) (se rusthåll nr 101) och vid det tredje står ”Cavallerie // Regementsauditeuren Skruff på dess beställning under staaben”.

Bokhållare Bossard kan möjligen ha varit samma person som ”Cam:n” (kamreren?) Jacob Bossard, som begravdes omkring den 12/10 1692, då betalning registrerades för gravöppning i Klara fs i Stockholm (LIaa:13, sida 55, SVAR:s bild 33).

Rusthållets augment var 1/4 skattehemman i Jällsta i Viksta sn. Kompaniets predikant, Simon Isogaeus (senare kh i Klara fs i Stockholm), tycks samtidigt ha rustat/ägt ett rusthåll i samma Viksta sn (se ovan). I jb 1680 finns två skattehemman i Jällsta i Viksta sn. Det ena bör ha varit ett rusthåll (och var därför troligen inte augmentet) och dess brukare var herr Marcus. Han bör ha varit kh 1654-87 i Viksta Marcus Israelis Hargius. Han var komminister i Viksta samtidigt som Eric Bångh (död 1651) var kyrkoherde där. (Jämför Eric Bångh med; 1) Mårten Bång nämnd vid rusthåll nr 17, och 2) Pär Mårsson Bångh nämnd i Svar #169.) Vid det andra skattehemmanet (som troligen var augmentet till rusthåll nr 100) i Jällsta i Viksta sn står ”h: Jacob Palmgreen donerat med condition”. Eftersom det i står ”herr Jonae Palmgren don: med condition” vid (samma) skattehemman i Jällsta i Viksta sn i jb 1678, var uppgiften i jb 1680 troligen felaktig. Det bör nämligen röra sig om Jonas Mattsson Loverus adlad Palmgren (1614-87), som dog i Bärby i Vänge sn (se rusthåll nr 122). Carina! Jonas Palmgren ska även ha ägt ett skattehemman i Vintrosa sn. Jonas Palmgren hade också relation till Klara fs i Stockholm på 1650-talet då Samuel Benedicti Hammarinus (med rötter i Ovansjö sn) var kyrkoherde där. Samuel var; a) svåger till Barbro Gammal (jämför ovan nämnda kh i Tierp Johan Gammal), och b) farbror till bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona, som var rustmästare vid rusthållen nr 17 och nr 39.

Även i jb 1686 finns två skattehemman i Jällsta i Viksta sn. Vid det ena står ”augment på nr 67 3/4 // nr 98 1/4 // under dito compagnie” (troligen ryttmästare Kruses kompani). Brukaren av detta hemman hette Anders Jacobsson, men tyvärr är ägarens namn inte nämnt.

•   rusthåll nr 101; ett skattehemman i Hjelmsta i Åkerby sn, rustades av Jonas Tugelman(?), som även tycks ha varit rusthållets ryttare. Rusthållets augment var 1/4 skattehemman i Örke i Skuttunge sn. Med osäkerhet ägdes augmentet av (Uppsala) slott-staten och disponerades/brukades av slott-skrivaren (utan namn nämnt).

•   rusthåll nr 107; ett kronohemman i Hårslätta i Skuttunge sn, rustades av herr Edenberg med ryttare Anders Lille. Rusthållets två augment var 1/2 skattehemman i Gryta i Tensta sn och 1/4 skattehemman i Rosta i Bälinge sn. Augmentet i Rosta i Bälinge ägdes av herr Edenberg själv. Herr Edenberg var troligen son till Claus Eden adlad Edenberg (1598-1667) och hans 1:a hustru Gertrud Sulchen (1609-50). Claus var gm2 Anna Schrodera (1590-1642) i hennes 2:a gifte. Anna bör ha varit (ganska nära) släkting till Anna Skytte, som på 1670-talet ägde en tomt i kvarteret Överkikaren i Stockholm. I samma kvarter drev ovan nämnda Johan Daniel Brauns hustru en vinkällare omkring 1700. Anna Skytte var troligen nära släkting (dotter?) till riksråd Johan Skytte (1577-1645), som hade; a) rötter i Nyköping, b) varit elev till ovan nämnda Olaus Nauclér morfar, c) svärföräldrar i Skottland, d) en bostad i Västervik, och e) relation till Anna Ovena (1584-1655), som var svägerska till Magdalena Hoyer (1573-1625). Magdalenas son, Herman zur Schmiden/tor Smede/”Tersmeden” (1564-1625), ska ha flytt 1626 tillsammans med tidigare nämnda Markus Kock (Cronström) från Liège i Vallonien till Sverige (Rune Kjellander, familjen Hoyer i Schleswig-Holstein och Sverige, andra upplagan 1988; samt https://sv.wikipedia.org/wiki/Herman_tor_Smede).

Bland Claus och Gertruds barn kan nämnas Margareta (1627-53) gm Jakob Leijel (rötter i Skottland), och Mattias (1641-1709 och kanske nämnda ”herr Edenberg”), som var gm2 (vigda 1687) Margareta Catharina Clo (1664-1747). Margareta Catharina var dotter till Jakob Lenaeus-Clo (1621-1700) och Catharina Björnklou (död 1678). (Carina, där dök det upp en björn!) Jakob var bror till de tidigare omnämnda systrarna Margareta Lenaea-Clo (död 1670 och mamma till syskonen Rosenmarck) samt Christina Lenaea-Clo (död 1719 och gm1 Abel Markusson Kock, son till ovan nämnda Markus Kock). Syskonen Lenaea/Lenaeus-Clo hade rötter i Ovansjö sn (såsom släkten Hammarin).

•   rusthåll nr 115; skattehemman i Ströja i Börje sn, rustades av herr Gyldenbrings arvingar med ryttare Erik Ersson. Rusthållet hade inget augment. Rusthållare bör ha varit arvingar till Erik Bring adlad Gyldenbring (1619-74) och hans hustru Catharina Edenberg (1629-80), som var syster till ovan nämnda Margareta Edenberg gm Jakob Leijel (se också Svar #169). Utöver ett (i Svar #169 nämnt) släktskap till Boije af Gennäs ser jag nu att Erik och Catharinas dotter, Magdalena Gyldenbring (död 1717), var gm Johan Salonius adlad Ehrenhielm (1639-97). Han var son till ovan nämnda (se rusthåll nr 107) Anna Schrodera i hennes 1:a gifte med Sveno Jonae Westrogothus (1590-1642).

•   rusthåll nr 116; skattehemman i Bösslinge i Börje sn, rustades av Hindrich Johansson (Skruf?, se ex.vis Svar #171) med ryttare Per Mårtensson. Rusthållets augment var 2/3 kronohemman i Ängby i Börje sn. Augmentet ägdes av auditör Skruf, som troligen var samma person som rusthållaren Hindrich Johansson (Skruf?).

•   rusthåll nr 122 och nr 123 låg i Vänge sn där familjen Cronström samt Henrik och Johan Skruf var rusthållare omkring 1700 i Kil respektive Lundby/Långtibble (se Svar #128), men vare sig rusthåll nr 122 eller nr 123 låg i någon av dessa byar. Jämför Jonas Palmgren (död 1687 i Bärby i Vänge), vars skattehemman i Jällsta i Viksta sn troligen var ett augment till rusthåll nr 100 (i Hjelmsta i Åkerby sn), som rustades av bokhållare Bossart.

Ryttare Johan Brun tjänade, på 1690-talet, rusthåll i Ubby sedan i Söderby vilka båda ligger i Uppsala-Näs socken (i Ulleråker härad) – se Svar #164. I gmr 1683 hittas inget rusthåll i Uppsala-Näs sn (då förmodligen kallat Näs sn).

[Jan Johansson]

Hej igen Yvonne!

Tack för Danckwardt-upplysningar!

Ja, medlemmar av släkten Danckwardt var nog många och det kan säkert förklara varför deras namn dyker upp här och där, men en viss nivå av sammanhang tycker jag ändå man kan ana om tid och rum sammanfaller, även om Brun också var ett vanligt släktnamn.

När jag berättar om lustiga sammanträffanden angående Brun i Stockholm omkring 1700 säger alltid mina italienska vänner - ”jamen, ni var ju bara ’fyra katter’ i Sverige på den tiden”. Fyra katter (quattro gatti) är ett uttryck för att säga, med viss ironi, väldigt få personer.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Eftersom Jonas Molander och Margareta Brun bodde i Krogen i Almunge sn omkring 1709 (se Svar #111) tycks det mig troligt att det var de, som gifte sig den 9/8 1703 i Almunge (EI:1, sida 44). I lysningsnotisen står nämligen att bruden, Margareta Eriksdotter, var krögaredotter. Vidare framkommer av notisen att brudgummen, Jon Olsson, var dräng och gårdsfogde på Hagby. Bland dopnotiserna i Svar #111 kan man alltså troligen utesluta de, som är daterade 6/1 1701 respektive mars 1703. De var troligen inte gemensamma barn till Jonas Molander och Margareta Brun.

Länk (se lysning den 12 Julii):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025185_00017#?xywh=2816%2C1763%2C2984%2C1194&cv=16&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!C0025185%2Frange%2Fr1-2-9

Det är verkligen anmärkningsvärt att brudparet 17/6 1700 i Almunge också hette Jon/Jonas Olsson och Margareta Eriksdotter! I dopnotisen 6/1 1701 står att (denna?) Jonas Olsson bodde i Moga. I Almunge mtl 1701, men inte i mtl 1700 eller mtl 1702, blev Johan Olsson registrerad med hustru vid Moga. I Almunge mtl 1702, men inte i mtl 1701, blev Johan Olsson registrerad med hustru vid torpet Storkärret. Jan Olsson och hustru Margretas barn i Storkärret, Olof, döptes mars 1703 i Almunge (CI:1, SVAR:s bild 16). Almunge mtl 1703 saknas. I Almunge mtl 1704, som undertecknades den 17/2 1704, blev Johan Olsson registrerad utan hustru vid torpet Storkärret. Jonas Molander och Margareta Brun gifte sig troligen den 9/8 1703.

Johan Olsson i torpet Storkärret blev registrerad igen med hustru i Almunge mtl 1705, men tyvärr har jag inte hittat vare sig ”passande” begravning- eller vigselnotis i Almunge EI:1. Möjligtvis blev hustrun, till Johan Olsson i Storkärret, mantalsskriven på annan ort i Almunge mtl 1704. Om Johan/Jan Olsson i Storkärret istället gifte om sig, hette hans nästa hustru också Margareta(!). Den 21/12 1705 döptes nämligen deras son i Storkärret, Olof, i Almunge (C:1, SVAR:s bild 21, ett dop som jag missade i Svar #111). (Sonen Olof i Storkärret, som döptes i mars 1703, tycks inte ha blivit begravd i Almunge innan sonen Olof i Storkärret döptes 21/12 1705.) Emellertid tycks det mig troligt att Johan Olsson i Storkärret inte var samma person som Jonas Molander (se resonemang nedan).

Det tycks mig rimligt att misstänka, att dräng och gårdsfogde på Hagby Jon Olsson var ganska ung när han gifte sig 9/8 1703 med krögaredotter Margareta Eriksdotter, och att han därför inte hade varit gift tidigare. Parets första* barn, Annica, döptes den 7/12 1704 i Almunge (C:1, SVAR:s bild 19). När Annica (6 år) begravdes, den 2/10 1710 i Almunge (EI:1, SVAR:s bild 116), står att hon var dotter till Jonas Molander på Krogen. Man kan nog misstänka att Jonas mamma hette Annica.

* Åtminstone deras första gemensamma barn döpt i Almunge.

I Annicas dopnotis står att hennes föräldrar var Jon Olsson och hustru Margreta i Tadinge. I Almunge mtl:er (1700-talets början) finns en by/gård Tadinge samt ett säteri benämnt Stadinge. I register till Almunge hfl:er (och på eniros karta) finns Lilla och Stora Tadinge, men inget Stadinge. Därför misstänker jag, att ”Tadinge” och ”Stadinge” i Almunge mtl:er (1700-talets början) var Lilla respektive Stora Tadinge. I (exempelvis) Almunge mtl:er 1702, 1704 och 1705 (1703 saknas) står, under rubriken säterier (fri avskrift), ”Stadinge [Stora Tadinge] brukas under Hagby ladugård” och på raden under står ”Hagby med friherrinnans högwälb. fru Elisabet Gyllenstiernas af. [avel]”. Brudgummen i Almunge den 9/8 1703, Jon Olsson, var dräng och gårdsfogde på Hagby. (Se Svar #111 för mer information om Elisabet Gyllenstierna.)

Margareta Bruns make, Jonas, blev registrerad i Almunge kyrkoböcker med släktnamnet Molander första gången den 6/8 1710 (C:1, SVAR:s bild 29). Det är dopnotis av deras barn, Eric, som borde ha varit parets andra son eftersom den första sonen borde ha hetat Olof (enligt ”konstens alla regler”). I dopnotisen står att familjen då bodde i ”Almsberg” (Almungeberg).

Den 25/1 1707 döptes Jan Olsson och hustru Margetas barn, Olof, i Ängbole i Almunge (C:1, SVAR:s bild 23).
Den 3/3 1707 begravdes torpare i Ängbole Jan Olssons späda barn Olof (15 veckor gammal).

En hypotes är att torpare Jan Olsson 1707 i (torpet) Ängbole var samma person som Jonas Molander. För att testa hypotesen har jag tittat på namnen registrerade vid orterna: Tadinge (Lilla Tadinge), Stadinge (Stora Tadinge), Hagby, Almungeberg , torpet Ängbole och torpet Storkärret i Almunge mtl:er omkring 1707. Eftersom Margareta (Eriksdotter) Brun tycks ha varit dotter till en krögare har jag även tagit med Krogen. Torpet Ängbole hittas tyvärr inte i Almunge mtl:er omkring 1707.

Uppgifter i Almunge mtl:er

Krogen: 1702=Erik Nilsson med hustru och en piga, 1704=Erik Ersson med hustru och en piga.

(Lilla) Tadinge: 1702=fogde Olof Jacobsson med hustru, 1703=saknas , 1704-09=arrendator Jöns/Jonas Olsson med hustru, 1710=Margareta Byrelia utan make. Margareta var troligen änka efter kh i Östervåla Erik Frondin (död 1708), som var; a) svåger till tidigare omnämnda Magnus Melander (1630-93) och b) kusin till kh i Klara fs i Stockholm Olaus Andreae Bergius (1627-92). Efter Olaus bortgång blev Magnus Melanders kusin, tidigare omnämnde Simon Isogaeus (1643-1709), kh i Klara fs. Simon var 1683 predikant vid ryttmästare Kruses kompani i norra Uppland (se Svar #206).

Almungeberg/Kyrkobyn: 1705-Olof Jacobsson med hustru (Olof var fogde i (Lilla) Tadinge 1704, då Jonas Olsson (Molander) blev arrendator där), 1706-09=Margreta Kafles avel, 1710=arrendator Jonas Molander med hustru. Almunge mtl 1710 undertecknades den 12/1 1710 på Almunge Krog. I mtl 1704 står att Margareta Kafle** brukade Almungeberg och att Axel Holm brukade Kyrkobyn.

Stadinge (Stora Tadinge): 1702-10=”brukas under Hagby ladugård”.

Hagby: 1702-09=Elisabet Gyllenstiernas avel, 1710=arrenderas av befallningsman på Länna (i Almunge) Anders Helgesson.

Storkärret: 1705-07=Johan Olsson med hustru, 1708=Johan Olsson utan hustru, 1709=Johan Matsson utan hustru, 1710=Johan Matsson utan hustru men med en dotter.

Tolkningar:

1) Johan Olsson i Ängbole var troligen inte samma person som Jonas (Olsson) Molander. Istället kan han möjligen ha varit samma person som Johan Olsson i Storkärret. Möjligen hade han tre barn med samma namn, Olof (födda/döpta mars 1703, 21/12 1705 respektive 25/1 1707). Olof född 25/1 1707 dog, den 3/3 1707, på ett mycket tragiskt sätt (kvävd av sin mamma).

2) Arrendator i Lilla Tadinge, Jonas Olsson, tycks ha ”tagit” släktnamnet Molander när han, senast 12/1 1710, blev arrendator av Almungeberg och Kyrkobyn.

3) Jonas (Olsson) Molander och Margareta (Ersdotter) Bruns gemensamma barn var (troligen):

•   Annica dp/f 7/12 1704 i Almunge, bg 2/10 1710 i Almunge.
•   Margreta dp/f 26/12 1707 i Almunge.
•   Eric dp/f 6/8 1710 i Almunge.
•   Jonas dp/f 25/2 1712 i Almunge.
•   Gustaf dp/f 3/4 1717 i Almunge.

** Margareta Kafle (1664-1709) var dotter till Brita Månesköld af Seglinge (1626-73) och hade 1700 blivit änka efter Johan Philip Bonde (f 1659). Johan Philips faster, Märta Bonde (1626-1705), var gm Jonas Bure (1615-86). Jonas farfar, Engelbert/Engelbrekt Laurentii/Larsson (1542-1621), ska ha varit femmänning till ärkebiskop Olaus Martini (1557-1609). Olaus var gemensam gammelmorfar till de ovan nämnda kusinerna Magnus Melander och Simon Isogaeus. Deras mammor var alltså sjumänningar till Jonas Bure (1615-86).

Simon Isogaeus var 1683 predikant vid ryttmästare Kruses kompani, 1684 kungens hovpredikant och 1693-1709 kh i Klara fs (i Stockholm), där Samuel Hammarin (född i Ovansjö) var kh 1648-63. Samuel var farbror till bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona (1641-85), som var gm Catharina Anckarström (död 1711). Erik och Catharina rustade 1683 två rusthåll vid ryttmästare Kruses kompani, samtidigt om Simon Isogaeus var predikant vid samma kompani. Både Simons och Eriks rusthåll hade 1683 augment, vilka låg i Forkarby i Bälinge sn. Båda augmenten var 1/2 skattehemman. Möjligen var det ett och samma skattehemman, ägt av Simon Isogaeus eller av fältskär Johan Hempelman. I bou efter Johans änka, Eva (Hahn? död juni 1714), står att dödsboets egendom uppgavs av hennes hyresvärd, assessor vid bergskollegiet Adam Leijel (Stockholm den 28/7 1714, F1A:81, sida 1109). Catharina Anckarström (dotter till bergmästare Claes Anckarstöm) hade rötter vid Älvkarleö bruk, där medlemmar av släkterna Leijel och Le Brun jobbade omkring 1700. Bland dem märks Pierre le Broun (tabell 11 i NV del 1, sida 109), som var pappa till Ingrid le Broun (f 1729) gm Anders Hindrichsson Kempe.

Ovan nämnda Brita Månesköld af Seglinge (1626-73) var syssling/tremänning till Erik Pedersson Månesköld af Seglinge (död 1654). Honom har jag nämnt, i Brun-sammanhang, i det här inlägget:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804

Inlägget berör regment-skrivare Tore Brun, som jag misstänker var svärfar till en Tobias Soltner vars släktnamn, enligt min spekulation, skulle kunna ha varit taget efter orten Sotter i Knutby sn. Sotter ligger 2 mil öster om Almunge. Till Knutby hade ovan nämnda Jonas Bure och Märta Bonde kopplingar. I inlägget finns också en schematisk bild, som visar ett släktskap mellan Månesköld af Seglinge och Månesköld af Norge. Den ”norska månskölden” hade släktskap till en släkt Brun med bland annat (Nils/Nicolas/Colas)/Clavs Brun till Marstrand. Vid Krogen i Almunge fanns ju 1702 Erik Nilsson (Brun???).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Nya funderingar har lett till information, som möjligen rör till idéerna om ursprunget till Jonas Molanders hustru Margaretha Brun.

Jonas tycks ha ”tagit” släktnamnet Molander när han, senast 12/1 1710, blev arrendator av Almungeberg och Kyrkobyn i Almunge sn (se mitt förra inlägg). Troligen var den tidigare ägaren den Margareta Kafle, som dog 1709 (se TAB 11 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Kafle_nr_70#TAB_11). Hennes föräldrar ska ha gift sig 24/6 1646 i Jönköping. Cirka 8 mil nordväst om Jönköping hittas Bolum socken i Falköpings kommun.

Andreas (Jonsson) Molander (1719-73) var 1765-73 kh i tidigare omnämnda Klara fs i Stockholm (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 338). Han ska ha varit född 25/1 1719 i Bolum socken och hans föräldrar ska ha hetat Jonas och Karin. I Broddetorp/Bolum födelsebok hittas en dopnotis av Anders (född 25/1 1719) vars föräldrar var Jonii (eller Jonu?) och Karin i Bolumstorp(?) (C:2, sida 287). I Bolum mtl 1719 är namnet Jonas tyvärr registrerat ett flertal gånger utan efternamn. Ryttare Ullberg blev istället registrerad utan förnamn.  I Jan Olof Rudéns ”Musiken i Uppsala under stormaktstiden...” står att Matthias Björckdahl (född 15/11 1686 i Björklinge sn) var gm Euphrosyna Ullberg. Friherrliga ätten Cruus af Gudhem (socken som också ligger i Falköpings kommun) hade stark anknytning till nämnda Björklinge sn omkring 1700. Jag återkommer till Cruus af Gudhem nedan.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049753_00136#?xywh=2997%2C3477%2C2986%2C1195&cv=135&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!C0049753%2Frange%2Fr1-2-13

Kyrkoherde i Klara fs Andreas Molanders hustru, Maria Christina (1729-98), hade släktnamnet Rüdling. Bland mina anteckningar har jag det liknande(?) Rydli och Ryding/Röding (se också nedan nämnda Ryda socken).

Den med Andreas Molander (1719-73) jämngamla Samuel Diurman/Djurman (1718-84) var 1752-62 kh i Klara fs. När Andreas Molander 1764 blev komminister i Klara fs var Samuel, sedan ett par år, kh i Björksta fs utanför Västerås. Samuel Diurman präsvigdes 1745 i Västerås och Andreas Molander prästvigdes 1753 i Västerås. Samuel var huspredikant hos president Erland Broman på 1740-talet. Med viss osäkerhet var presidenten samma person som fd landshövding Erland Broman (emellertid död 1744). Landshövdingen är intressant eftersom; 1) hans farfar hette Sven Brun/Brunius (död 1645), och 2) hans syster, Maria Broman (död 1739), gifte sig 1684 med assessor Sven Hasselbom (död 1712). Sven Hasselbom hade rötter bl.a. i Ryda socken, som ligger några mil sydväst om Falköping. Möjligen var Sven Hasselbom släkting till Nils Hasselbom (1690-1764), som var professor i Åbo och gm Sara Meurman (1706-33). Nils Hasselbom var född i Vilske-Kleva socken, som ligger i Falköpings kommun (liksom ovan nämnda Bolum sn och Gudhem sn).

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166#TAB_4

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hasselbom_nr_1332

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Hasselbom

Samuel Diurman (1718-84) var måg till assessor i kammarrevisionen Johan Nordlind. Med mycket stor osäkerhet var han släkting till Helena Norlind (1654-1729). Helena kan ha varit mamma till Anna Beata Tilas, som var gm en överkrigskommissarie och var dopvittne vid dop av rådman Öman och Brigitta Bredenbergs barn, Andreas, den 4/4 1726 i Tavastehus (se Svar #109).

Några år efter Andreas Molanders bortgång 1773 blev Johan Ruth (1744-92) kh i Klara fs i Stockholm, närmare bestämt 1777. Han var född (1744) i Söderfors som son till mjölnare Erik Ruth och hustru Ingrid Bruun. Ingrid var möjligen/troligen (se Svar #98 och Svar #99); a) dotter till Jean/Johan le Brun som gifte sig 1681 i Ovansjö, och b) faster till Ingrid le Broun gm Anders Hindriksson Kempe, som ju en tid i sin ungdom var granne till Margaretha Brun, då änka efter Jonas Molander. Ett av Johan Ruths dopvittnen var jungfru Juliana Cristina Lemoine (Söderfors C:2, SVAR:s bild 24) vilket kanske kan vara intressant i sammanhanget Ovansjö och Västerås. Direkt efter Johan Ruth blev ”vallonen” Per Henrik Groth (1738-1820) kh i Klara fs. (Carina, i Stockholms herdaminne finns skvaller om Per Henrik Groth. Han skilde sig från sin hustru eftersom hon ska ha haft ”förbindelser” med skådespelaren Björn. Jag passar också på att berätta, igen, att altartavlan i Bred kyrka (där jag konfirmerades) är en ”arbetskopia” av altartavlan i Klara kyrka.)

När Johan Ruth föddes 1744 i Söderfors var Per Olsson Ström (född 1698 i Marstrand, som jag nämnde i mitt förra inlägg) direktör vid Söderfors ankarbruk (källa: Tierp mtl 1744 med Söderfors bruk, där även salige pastor Claes Lemoins dotter, troligen ovan nämnda Juliana Cristina, blev registrerad med två pigor). Per Olsson Ström var gm Elisabet Maria Broman (1706-48). Hennes bror, ”cammarherre h:r Carl Broman”, blev också registrerad i Tierp mtl 1744. De var brorsbarn till ovan nämnda landshövding Erland Broman (död 1744), vars farfar hade släktnamnet Brunius/Brun. Nämnda ankarbruk anlades 1676 av bergmästare Claes Anckarström (1627-1702), som var pappa till tidigare nämnda Catharina Anckarström (död 1711) gm bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona (med rötter i Ovansjö och med relation till Klara fs).  Claes Anckarström anlade 1659 Älvkarleö bruk i Älvkarleby sn tillsammans med David Leijel d.ä. (med rötter i Skottland).

I Svar #206 nämnde jag kh i Vendel sn Petrus Ol. Hedsinius (död 1729), som var son till en kh i Älvkarleby. Hans hustru, Margareta Gudhemia, hade troligtvis rötter i Gudhem sn i Falköpings kommun. Även Brita Cruus af Gudhem (1652-1716) hade rötter i Gudhem sn. Hon begravdes i ovan nämnda Björklinge sn och var gm Fabian Wrede (1641-1712). Förrutom att, på 1690-talet, ha varit bl.a. president i bergskollgeium, ägde Fabian en kvarnsåg på Älvkarleö där bruket med samma namn då låg (se Svar #144). Fabians mamma hette Agneta (Horn af Björneborg) och, lustigt nog, har jag nämnt Cruus af Gudhem i anknytning till Agneta Brun (som omkring 1720 flyttade från Stockholm till Växjö) och ”madam Agneta Stolpe” (i Stockholm 1711) i det här inlägget:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1684336#msg1684336


Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag glömde det som rör till det ännu mer! 

På Wikipedia står att Fabian Wrede (1641-1712) även var president för kommerskollegium och att han där efterträddes av Jacob Reenstierna d.y. (1659-1716). Jacobs mamma, Elisabet Kock (1631-1720), var dotter till myntmästare Markus Daniel Kock (ett yrke [se också Groth] och ett släktnamn som har omnämnts några gånger angående Margareta Brun gm Jonas Molander). Jacobs "halv-farbror", Willem Momma, var gm Maria (de) Bruyn. Hon var syster till brukspatron Antony (de) Bruyn.

PS2: Ännu mer röra? 

I Svenska Ättartal 11:e årgången (1896) är släkterna de Broen och (de) Bruyn beskrivna. Tyvärr hittas ingen Margareta, som skulle kunna ha varit gm Jonas Molander. Istället hittas kattunstryckare i Stockholm Isac de Broen (ca 1717-62), som var gm Anna Sara Moldenhauer (1718-64). Här spekulerar min stora fantasi över möjligheten att Molander var en kombination av Moldenhauer och Melander. 

Anna Sara Moldenhauer var dotter till guldsmed ålderman i Stockholm Peter Moldenhauer och hustru Anna Meijer, som senare var gift med guldsmed i Stockholm Gotfred Dubois (tabell 54 i NV del 1, sida 210). På så vis hade Anna Sara Moldenhauer halvsyskon med släktnamnet Dubois. Bland dem fanns Margareta Dubois, som döptes 3/12 1725 (se nedan).

Isac de Broen och Anna Sara Moldenhauers son, Johan Gottfried de Broen (1742-71), var gm sin ”halvkusin” Anna Henrica Höijer (1748-1833), i hennes 1:a gifte. Anna Henrica Höijer var nämligen dotter till kryddkrämare i Stockholm Henric Lorensson Höijer* och ovan nämnda Margareta Dubois, som var halvsyster till Anna Sara Moldenhauer (samma mamma Anna Meijer). Anna Henrica Höijer var gm2 Carl Fredric von Kemna (1754-1836), som var halvbror till Johan Jacob Anckarström (1762-92). Johan Jacobs farfars far, David Futtje/Depken-Anckarström (1656-1720), var halvbror (samma mamma) till Catharina Anckarström (död 1711), som var gm bergmästare Erik Hammarin-Ehrencrona (1641-85) med rötter i Ovansjö sn.

* Det tycks mig ganska troligt att kryddkrämare i Stockholm Henric Lorensson Höijer var släkting till kryddkrämare i Stockholm Petter Hoyer (och att de var släktingar till tysk-danska familjen Hoyer beskriven av Rune Kjellander). Petter Hoyer var gm Maria Brun (död 1733), som var dotter till bryggare i Stockholm Claes Brun (död 1668) och Catharina Beskijns/Baselins (död >1690). I ett inlägg har jag skrivit att deras dotter, Maria Brun, troligen var gm kryddkrämare Petter Hoijer, men nu vet jag bättre. Salige bryggare Clas Bruns dotter, jungfru Maria Brun, gifte sig nämligen med ”kauffman” Peter Höijer (död mellan 1711 och 1721) den 16/12 1684 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Samma(?) Peter Hoijer och ”Kirstin Fought” var faddrar vid dop av handelsman Anders Fougt och hustru Maria de Malsijs barn, Johanna, den 5/3 1692 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 128). Kirstin Fought var möjligen samma person som Christina Vougt gm linhandlare Goffrid le Clair (omnämnd i Tillägg N V del I och II).

[Carina Widell]

Hej Jan!

Hej igen,

Margareta Bruns make, Jonas, blev registrerad i Almunge kyrkoböcker med släktnamnet Molander första gången den 6/8 1710 (C:1, SVAR:s bild 29). Det är dopnotis av deras barn, Eric, som borde ha varit parets andra son eftersom den första sonen borde ha hetat Olof (enligt ”konstens alla regler”). I dopnotisen står att familjen då bodde i ”Almsberg” (Almungeberg).

I Svea hovrätt Advokatfidkalen EXIIb: 70, bild 8150 / sid 796, år 1759 ( om du söker på den maskinella textläsningen på Arkiv digital ) så framkommer det år 1747 att Jonas Molander i Trysta by i Åkerby socken, av bröderna Olof och Johan Fredrik Molander, köpt den arvslott i Trysta Skatte rusthåll osv, samt att svågern Hr Johan Hedström i Vittinge och dess hustru Margareta Molander omnämns. Så Margareta Brun och Jonas Molander har även en son Olof Molander. Var han är född eller om han är en av de Olof du nämner i inlägg #208 framkommer inte tyvärr.

Jag tror att din vigsel år 1703 i Åkerby är eventuellt den med det rätta brudparet.

Ja, där ser man att det kommer fram lite björnar emellanåt 

mvh
Carina

[Carina Widell]

Jan, du som känner till Stockholm. Vet inte om detta är till någon hjälp angående Margareta Bruns ursprung men arrendatorn Jonas Molander köpte 1721 tullnären Jacob Silvius/Silvii gård på Norrmalm i Stockholm, i Grytgjutargränd som ligger i kvarteret Nyvaktaren ( Nywachtaren? ser det ut till att stå ) Den maskinella textningen i AD, EXIIa: 14, 1721, bild 1160 / sid 108 och EXIIa: 14, bild 1140 / sid 106.

Även Margareta Brun har ju eventuellt genom makens köp också vistats i Stockholm.

mvh
Carina

[Carina Widell]

Här finns ovan nämnde tullnär Jacob Silvius som Jonas Molander köper gården av omskriven https://forum.rotter.se/index.php?topic=74785.msg1042909#msg1042909 Jacob Silvius ska ha varit flykting från Finland. Son till en kyrkoherde Nils Silvius/Sylvius. Men det behöver inte finnas något släktskap mellan Jacob Silvius och paret Brun/Molander. Det kan ju bara ha varit så att de köpte gården av Jacob Silvius.

[Carina Widell]

Hej igen, Jan!

Ju mer jag har tittat i Almunge så blir jag osäker på om Jonas Olsson och krögardottern Margareta Eriksdotter som vigs 1703 i Almunge, är paret Jonas Molander och Margareta Brun.

Det är avsaknaden av namnet Brun i Almunge som knappt inte nämns alls under alla år, förutom att Nils Bruhn och Erik Brun är faddrar 1707 till arrendator vid Tadinge, Jonas Olsson och hustru Margeretas barn, Margareta. Det är förvillande och vad jag kan se enda gångerna namnet Brun skrivs i kyrkboken vid den aktuella tiden.

Erik Nilsson på Krogens hustru ( ej nämnd med namn ) avlider 1710, 75,5 år gammal ( Almunge EI: 1, bild 97 / sid 93 ) Hon skulle då vara född omk 1634. Om jag inte missminner mig så har jag läst att Margareta Brun ska vara född omk 1683 ( rätta mig om jag har fel ). Erik Nilssons hustru på Krogen skulle nästan vara i 50-årsåldern när hon får Margareta Brun i så fall. Inte för att det är omöjligt men åldern låter lite väl hög på modern. Det kan ju också vara så att det har skrivits in fel åldersuppgift vid dödsfallet på krögarhustrun. Det verkar till att vara hög ålder på en del som avlider i Almunge, så åldersuppgifterna kan ju ha överdrivits. Åldern stämmer inte alltid i kyrkböckerna. Sedan finns ju även chansen att Erik Nilsson på Krogens hustru, inte behöver vara mor till Margareta Brun. Det behöver inte vara krögarens första hustru, utan han kan ha gift om sig efter att Margareta Brun föddes.

Erik Nilsson på Krogen avlider själv 1712, 89 år gammal ( EI: 1, bild 99 / sid 95 )  Enligt uträkning skulle Erik Nilsson vara född omk 1623.

Det finns även ytterligare en krögardotter i Almunge, Jungfru Magdalena Eriksdotter på Krogen. Hon förekommer som fadder i Almunge. Dessutom är Erik Nilsson på Krogen fadder relativt ofta. Ingen av dessa kallas Brun vid något tillfälle under den aktuella tiden. I och för sig skrivs inte släktnamnen alltid i kyrkböckerna. Det är endast i dopnotisen 1707 som namnet Brun skrivs ut.

En fadder som förekommer ofta till just Jonas Olsson/ Molander och hustru Margareta, liksom Jonas Molander förekommer som fadder till hans barn, är Isak Nilsson i Näsby. Han kallas senare Isak Stålhand i Näsby. 1717 avlider Isak Stålhand i Näsby, 63 år ( EI: 1, bild 100 / sid 96 ). Han är då född omk 1664. Enligt nätuppgifter hette han, Isak Nilsson Stålhand, så man är ganska säker på att han är samma person som Isak Nilsson i Näsby. Han blev dräpt av en kavallerist från Åbo eller Finland.

Jag har tittat i en del församlingar omkring Almunge, men jag hittar inte någon Brun direkt, förutom i Funbo där Hans Bruns änka är fadder 1703 ( Funbo C: 1, bild 68 i AD ).

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hejsan Carina!

Vad bra att det är bekräftat i Svea hovrätt advokatfiskalens protokoll 1747, att Johan Fredrik Molander var bror till Margareta Bruns son, Jonas Molander (f 1712). I Åkerby hfl 1737-64 tyckte jag detta framkom på ett otydligt vis (AI:2, sida 10). Till höger om Johan Fredricks namn, i nämnda hfl, står ”liten”, vilket (jag tycker) bör betyda att han var yngre än sin bror, Jonas Molander, och att han (därför) var son till Margareta Brun (f ca 1683) – och inte styvson till henne.

Vad spännande att Jonas Molander och Margareta Brun hade anknytning till Stockholm!
De behöver förstås inte ha varit släkting till tullnär Jacob Silvius/Silvii, som tycks ha sålt sin gård till Jonas och Margareta (se Svar #221), men eftersom detta även kan ha fallet så nämner jag, att västgöten Sven Sylvius 1707 blev komminister i Karlskrona där amiralitetskollegiet (marinstaben) då bör ha haft sin bas (flyttat dit 1689 från Stockolm). Svens son, Matthias Silvius Svenonis, var född omkring 1702 i Skåne och gifte sig med Julia Maria Sandberg 1735 i Kalmar stadsförsamling. Biskopen i Kalmar, Herman Schröder, ska ha varit vän till Sven Sylvius (Jan Olof Rudén, Musiken i Uppsala under stormaktstiden 2: 1660-1730, del B, sida 434).

Gården som Jonas och Margareta köpte 1721 låg vid Grytgjutare gränd i kvarteret Uppvaktaren på Norrmalm (bredvid dagens konserthus vid Hötorget och nu itu-delat av Sveavägen), som då bör ha tillhört Klara fs (såklart!). Den bifogade bilden är tagen ur 1855-års karta.

I Stockholms mtl 1676 framkommer att kämnär Erik Brun bodde, med hustru, fyra barn och en piga, i egen gård i kvarteret Oden* i brandmästareskap nr 18 på Norrmalm (BA:5/1, sida 158). I samma gård bodde också assessor Jonas Classon med hustru, tre barn och en piga. I samma kvarter bodde då bl.a. jungfru Maria Cruus, bokhållare hos Leijonhufvud Anders Wästerman (Westerman/Wessman) och hovmästare hos greve Gösta Oxenstierna Magnus Grimsten(?).

* Kvarteret Oden blev registrerat, i mtl 1676, direkt före kvarteret Putten, som också ligger vid Grytgjutare gränd (se bifogad bild). Tyvärr har jag inte hittat information om kvarteret Oden, men det tycks mig trolig att det låg i närheten av gården, som Jonas Molander och Margareta Brun köpte 1721. Eventuellt var Oden ett äldre namn för kvarteret Uppvaktaren i vilket gården låg.

Kämnär Erik Eriksson Brun var fadder vid dop av Olof Nilsson Tegners barn, Gabriel, den 6/6 1675 i Katarina fs på Södermalm i Stockholm (CI:3, sida 58). Den 17/9 1658 lämnade Danvikens (landsbo-?) fogde Erik Eriksson Bruun in sina räkningar för åren 1656 och 1657 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, AIa1:3, sida 104). Erik hade samma patronymikon som samtida parm-mätare Hans Eriksson Bruun. De hade båda kopplingar till Södermalm och till släktnamnet Emporagrius (Erik var gm Margareta Emporagria) och var därför troligen bröder. I ovan nämnda mtl 1676 blev rådman Nils Nilsson registrerad, med hustru och ett barn, i egen gård på Norrmalm på sida 154v, som är några få sidor före den med Erik Bruns namn. Rådmannen bör ha varit Nils Nilsson Emporagrius (1607-81), som även var inspektor vid Stora barnhuset. I biografi över nedan nämnda Simon Nauclér (död 1638) står att han 1622 köpte hälften av en gård på Norrmalm av sin ”svåger” Nils Tomasson.

Troligen dog kämnär Erik Eriksson Brun 1690. Den 4/4 1690 registrerades betalning för klockringning och den 28/4 1690 registrerades betalning för begravning, av kanslist Erik Brun, till Klara fs (LIaa:11, SVAR:s bilder 36 resp 37). Eriks troliga bror, parm-mätare Hans Eriksson Brun, var inte gm den person ”Hans Bruns änka”, som var fadder 1703 i Funbo sn (se Svar #213), eftersom parm-mätaren dog efter 1711.

Michael Erici Kolmodin (1597-1677) och Christina Emporagria gifte sig 1635 (https://sv.wikipedia.org/wiki/Michael_Erici_Kolmodin). Michael gick i skola bl.a. i Enköping där han sedan jobbade 1628-41 vid skolan. Troligen var han lärare till kh i Enköping Simon Nauclérs barn, vilka bör ha varit födda omkring 1620. Två av dem var mammor till de tidigare omnämnda kusinerna Magnus Melander och Simon Isogaeus. Den senare var son till bokhållare vid Danviks hospital Peder Pedersson Rask. Simon Isogaeus var 1683 predikant vid ryttmästare Kruses kompani i norra Uppland (se Svar #206) och blev 1693 kh i Klara fs.

Informationen om Isak Nilsson Stålhand (f ca 1664) tycks mig kunna indikera, åtminstone svagt, att befallningsman i Stora Tadinge, Olof Jacobsson, var släkting (pappa?) till Jonas (Olofsson??) Molander. När Olofs son, Johannes, döptes 18/7 1702 i Almunge, var nämligen ett av de två dopvittnena Stålhand (se Svar #111).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Tack för ritningen av tomterna och tydningen av kvarter, Jan. Ja, befallningsman i Stora Tadinge Olof Jacobsson, har jag också tänkt på att han eventuellt kan vara pappa till Jonas Olofsson Molander.

Namnen du nämner som Isoageus, Lejonhuvud, Emporagrius med flera, förekommer bland några Winterroos också, samt att jag har sett namnen i socknarna omkring Almunge eller i alla fall i Uppland. Vad jag inte kan förstå är avsaknaden av namnet Brun, men Margareta Brun kanske inte var från någon angränsande socken till Almunge, utan hon kom från något annat ställe. Det återstår att se om vi kan finna hennes ursprung.

mvh
Carina

[Carina Widell]

En liten detalj men som kan vara av stor betydelse. Om ni scrollar upp till allra första inlägget i denna tråden, så står det att Ingrid le Broen f. maj 1729 var gift med gruvfogden Anders M Kämpe. Nu är det en gammal uppgift men är gruvfogden Anders M Kämpe, verkligen densamma som Henrik Kiempes son Andreas ( Henriksson ) Kiempe? Var kommer bokstaven M ifrån?

Nu har jag dock inte läst igenom hela tråden.

Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Angående Ingrids make, Anders Kempe, har Johan Brask säkerligen ett bra svar.
Emellertid har jag tittat hastigt på frågan (om hans namn var Anders M Kempe eller Anders H Kempe).

I Hökhuvud hfl 1753-66 blev bokhållare Kempe (död 1753), son Anders Kempe (41 år) och hans hustru Ingrid Le Braun (29 år) registrerade i Betlemhem (AI:2, sida 222).

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047842_00130#?xywh=420%2C326%2C5297%2C2066&cv=129

I Hökhuvud mtl 1758 blev Anders Hindersson med hustru registrerade vid Betlehem.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005339_00081#?cv=80&xywh=277%2C3288%2C1936%2C775&rid=https%3A%2F%2Flbiiif.riksarkivet.se%2Farkis!A0005339%2Frange%2Fr89-1

Sammantaget tycks det mig troligt att Anders Hindersson i Betlehem 1758 och Anders Kempe i Betlehem omkring 1758 var samma person.

Det som kanske kan vara intressant för dig, Johan, är att en gruvfogde Erik Kempe blev registrerad några rader under Anders Hinderssons namn i Hökhuvud mtl 1758 (se länk ovan). Jag har inte tittat så noga i min "fusklapp", men gruvfogden Erik Kempe tycks saknas i den.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Johan Brask]

Hej
Ja Anders H Kempe är rätt namn.
Erik har jag haft svårt att lokalisera, och jag har ej funnit honom i några andra dokument där jag kan knyta dem till min Kempar.
Enligt en karta från området så står det. Järn grufwor uptagne år 1747 af Malm Sökaren Anders Kämpe.

[Carina Widell]

Tack så mycket, Jan och Johan, då vet jag att det är rätt Anders Kempe 👍

[Jan Johansson]

del 1 av 2

Hej igen!

Gården, som Jonas Molander och Margareta Brun köpte 1721 av tullnär Jacob Silvius/Silvii, låg vid Grytgjutaregränd i kvarteret Uppvaktaren på Norrmalm i Stockholm (troligen Klara fs). Nedan finns mer information om Uppvaktaren.

Tidigare skrev jag om kämnär Erik Brun i kvarteret Oden (uppgift i Stockholm mtl 1676). Eftersom kvarteret Uppvaktaren är nämnt i mtl 1676 bör Oden inte ha varit ett tidigare namn på kvarteret Uppvaktaren, men de två kvarteren låg troligen nära varandra.

Carina, i tråden Norman har jag tidigare nämnt kämnär Erik Brun i kvarteret Oden. Har ditt intresse för släktnamnet Norman något att göra med Margareta Brun? Här är länk till inlägget i Norman-tråden:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=73004.msg1690705#msg1690705

Uppgifter om kvarteret Uppvaktaren finns i mtl 1711 (BA:10/8, sida 62), mtl 1721 (BA:12/5, sida 81) och mtl 1730 (BA:13/1, sida 35 ”del 2”, SVAR:s bild 109).

Länkar:

1711 - https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057017_00036#?xywh=-334%2C2665%2C4415%2C1722&cv=35

1721 - https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057030_00086#?xywh=433%2C2159%2C3406%2C1328&cv=85

1730 - https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057040_00109#?xywh=-295%2C481%2C4414%2C1722&cv=108

Nedan är mitt urval av information i de tre mantalslängderna.

mtl 1711

Totalt är 18 ”fastigheter” (gårdar och/eller hus) registrerade i Uppvaktaren.

Första gården har nummer 101. Den ägdes och beboddes av fackelmakare Herman Hermans styvdotter, saliga Anna Knutsdotters dotter Greta Sjöberg (vid gård nr 103 blev hon registrerad med titeln hustru).

Gård nr 102 ägdes av fältväbel Petter Svala (gm Anna Lucia Leijer eller Leijel, se vidare nedan).

Nummer 105 var en träbyggning och ett stenhus ägt av bryggare Magnus Bucker (som bodde i träbyggningen) och bebott av bl.a. notarie Aulaevils skrivare Erik Schalin och hans hustru med barn. Kocken Gustaf Hierpe var ”nuförtijden” i Sala. Möjligen var Erik släkting till; a) Brita Schalin (död april 1780 i Uppsala domkyrkoförsamling), som var gm byggmästare Anthonius Pouset (tab 12 i NV del II, sida 209), och/eller b) Sophia Schalin, trolig syster till mönsterskrivare/sergeant Sven Schalien (ev. olika personer) och gm sergeant Gustaf Adolf Wernschiöld, vilkas namn förekommer bland dopnotiser på 1730-talet i Tavastehus i Finland där de hade relation till löjtnant(er) Charpentier. (Min hypotes är att Barbro Mårtensdotter Le Bruns make (vigda 1709), Anders Andersson Berg, var son till Anders Berg i Tavastehus och Anna Maria Meurman, som troligen bodde i Åbo.)

Gård nr 106 ägdes av tullnär Jacob Sylvii och beboddes av besökare Christian Mitlif(?)s änka med två barn samt korpral vid kungliga gardet Johan Sahlberg, vars släktnamn troligen är relaterat till Sala (Salberget).

Gård nr 112 ägdes och beboddes av besökare (vid stora sjötullen – se gård nr 106 i mtl 1721) Jonas Ekelund (Eklund). Där bodde också de föräldralösa (systrarna) jungfrurna Annika (Anna i mtl 1721) och Greta Broman. I mtl 1721 bodde även jungfru Catharina Broman i samma gård. Den äldsta systern var då 70 år, dvs född ca 1650. Möjligen var de släktingar till; a) löjtnant Broman, som 1683 var rusthållare i Vaxmyra i Ärentuna sn och var ägare av 1/4 skattehemman i Sundbro i Bälinge sn, och/eller b) Elisabet Maria Broman (1706-48) som var syster till kammarherre Carl Broman (bodde 1744 i Tierp) och gm direktör vid Söderfors ankarbruk Per Olsson Ström (född 1698 i Marsstrand). Den senare släkten Broman hade tidigare haft släktnamnet Brunius (Brun).

Nummer 116 var ett stenhus ägt och bebott av bryggare Elias Åkerblom, hans hustru och barn samt tjänstefolket: Jonas Ahlström, Erik Backman, Nils Persson, Zachris Zachrisson, Mats Matsson, Olof Nilsson, Sara Petersdotter, Kierstin Eriksdotter, Sara Hansdotter och Brita Persdotter. Elias, hans hustru och/eller skeppare Hans Åkerblom var faddrar vid dop av alla tre (för mig) kända barn till krögare Daniel Le Brun (4/6 1705, 20/1 1706 resp 7/8 1707 alla i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm). Bryggare Elias Åkerblom var även fadder vid dop av vinskänk Georg Brun och hustru Elisabet Hansdotter Grås dotter, Elisabeth, den 10/7 1694 i Storkyrkoförsamlingen. Möjligen (men med stor osäkerhet) var Elias pappa till Anna Catharina Åkerblom, som var gm kypare och sist vinskänk Johan Norman (död 2/6 1740). Som kypare jobbade Norman hos vinskänk Johan Glock. Norman övertog 1729 Glocks vinkällare Lejonet vid Skomakaregatan 34 i kvarteret Atlas nr 8 i Gamla Stan (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden, Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957, sida 97). Johan Glock var styvson till (tidigare omnämnda) inspektor mm Johan Daniel Braun (med rötter(?) i Frankfurt am Main). Krögare Daniel Le Brun var gm Catharina Hansdotter Richter. I Stockholms mtl 1676 framkommer att det fanns två Hans Richter på Norrmalm; den ena bodde i kvarteret Jakob mindre (guldsmed) och den andra i kvarteret Jakob större (kronans smed – kanske hovslagare). Kronans smed Hans Richter i Jakob större var gäst i hus nr 24, som ägdes av skomakare Sven Norman. Vid hus nr 25 står, i mtl 1676, något om Gyllenpistol. Den adliga ätten Gyllenpistols anfader var Johannes Richter. Maria Gyllenpistol (död 1709) var gm revisionssekreterare Jakob Wattrang (1630-98). Hans första hustru dog 1676 vid Åkers styckebruk i Åker sn (jfr Åkerblom). Jakobs brorsbarn, Johan (Zakariasson) Wattrang (1659-1724), var gm Anna Maria Ehrenstral (1666-1729). Hennes mormor, Maria (de) Bruyn, var syster till Antony (de) Bruyn och gm Willem Momma.

Vid nr 118, som var sista registrerade ”fastigheten” i kvarteret Uppvaktaren, står ”Rännare bahnan kallad derest kong:e maij:tt giuthuus är [därav möjligen Grytgjutaregränd], bor gulsmeden François Cousinet [stavningsvariant av Collinet??], utan geseller och arbetsfolck” // ”ibid [dvs bor] Jacob François Obrecht som också bor dersammastäder”. Möjligen var den senare släkting till professor Elias Obrecht, som omnämns ett par gånger i Jan Olof Rudéns Musiken i Uppsala under stormaktstiden 2: 1660-1730 (del B).

mtl 1721

Totalt är 16 gårdar eller hus registrerade i Uppvaktaren (18 st i mtl 1711).

Första gården har nr 97 (nr 101 i mtl 1711). Det var en gård ägd av bryggare Clas Lampas änka och beboddes av skrivare i byggningskollegiet Erik Scharling (troligen skrivare Erik Schalin omnämnd i gård nr 105 i mtl 1711) och hans hustru samt av kamrer Lars Sederholm (Cederholm). Clas Lampas änka ägde även gård nr 99.

Gård nr 98 (andra ”fastigheten”) ägdes av fältväbel Svala (jfr gård nr 102 i mtl 1711), men stod i underpant hos informator Berent Sachtmans änka.

Nummer 100 var ett hus som ägdes och beboddes av bryggare Olof Bångh och hans hustru med åtta barn, varav den äldsta sonen var 13 år. I Olofs hus bodde även prästen Johan Halmenius med sin käresta. Möjligen var Johan samma person som komminister i Djurö Johan Halmenius (död 3/4 1752 i Djurö). Hans änka, Magdalena Remander (dp 14/4 1721 i Katarina fs och dotter till Anna Nyman), gifte sig 1752 med nästa komminister i Djurö, Christian Rosbeck (1720-72), som 1764 blev komminister i Katarina fs på Södermalm. Christian var son till sist ryttmästare Petter Rosbeck och hustru Margareta Wijnblad*.

Släktnamnen Lampa och Bång/Bunge förekom i Maria Magdalena fs på Södermalm på 1600-talet.

* Lustigt nog är ovan nämnda professor Elias Obrecht omtalad, av Jan Olof Rudén, i anknytning till musikant och professor Johan Arndt Bellman (1664-1709), som var farfar till skald Carl Michael Bellman (1740-95). 😊

Gård nr 101 ägdes och beboddes av landsfiskal från Örebro Sven Molander och hans käresta. I gården bodde även flykting och skolappare från Åbo Hindrich Jöransson med hustru, båtsman ”under flaggan” Johan Tillbed med hustru samt gardeskarl Daniel Hammarström** med hustru. Här är länk till Svens namnteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057030_00090#?xywh=775%2C1139%2C3060%2C1193&cv=89

Sven Molander i Örebro bör ha varit nära släkting till Margareta Bruns make Jonas Molander. Svens gård var femte registrerade gården i kvarteret Uppvaktaren. I mtl 1711 var sjätte registrerade gården nr 106, som då ägdes av tullnär Jacob Sylvii. Han ska ha bott i finska Ingå sn, som ligger vid Finlands sydkust och mellan Åbo och Helsingfors (se det här inlägget, som du Carina tidigare har tipsat om: https://forum.rotter.se/index.php?topic=74785.msg1042909#msg1042909).

Gård nr 104 hade ägts av ryttare vid livregementet Sven Persson (jämför tidigare nämnda ryttmästare Kruses kompani vid livregementet till häst), men var ”nu försålder till flychtingen och tullneren ifrån Barsund (trol. Barösund i Ingå kommun i Finland) Jacob Sylvius med hustru. I gården bodde inspektor på baronessa fru Christina Cruses gård Jonas Allander med hustru. (Möjligen: Hedvig Christina Cruus af Edeby (1663-1732) vars mormor var friherrinna Ingeborg Kurck**, Christina Maria Kruse af Kajbala (död 1727) eller Christina Marias brorsdotter, Catharina Christina Kruse af Kajbala (1689-1732) g1723m Göran Fleming af Liebelitz (1687-1754). Kruse af Kajbala hade anknytning till Kisko sn, som ligger mellan Åbo och Helsingfors.) Länk till Jacobs namnteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057030_00092#?xywh=589%2C1831%2C3059%2C1193&cv=91

Gård nr 105 hade ägts av kock gesäll Jost Egevald, men var nu såld till major änka Britha Traeboum, vars son var förridare under gardet Michael Norman. I gården bodde även järnbärare änka Catharina Jansdotter Hane. I Svar #200 har släktnamnet Hane nämnts.

Gård nr 108 ägdes och beboddes av hökare Johan Persson Stenman med hustru (änka Margaretha i mtl 1730) och fyra barn (äldsta sonen 13 år). Möjligen var Johan släkting till Nicolaus Christensson Stenman (1648-1708), som är omnämnd i Jan Olof Rudéns Musiken i Uppsala under stormaktstiden. Nicolaus blev prästvigd 1674 varefter han jobbade tre år i Åbo hos professor Petrus Bång (1633-96), som var gm Catharina Leijel (död 28/11 1675 i Åbo).

Nummer 110 var saliga bryggare Åkerbloms hus och beboddes av hans två söner; Elias Åkerblom med sin käresta och ogifta Jonas Åkerblom.

Vid nr 112, som var sista ”fastigheten” i kvarteret Uppvaktaren (i mtl 1711 var nr 118 sista ”fastigheten”), står ”Rennare banen, bebor hans maij:tt wang(?) mästare Lars Flodbergh med sin hustru” och ”pådrifwaren wid slåttet Magnus Wester med sin hustru”.

[Jan Johansson]

del 2 av 2

mtl 1730

Totalt är 15 gårdar eller hus registrerade i Uppvaktaren (16 st i mtl 1721 och 18 st i mtl 1711).

Första gården har nummer 44. Det var en gård ägd och bebodd av bryggare änka Margaretha Lampa och låg vid Malmskillnadsgatan, mitt emot Silfvercrants kvarn (se bifogad bild i del 1 av 2). Hon ägde även gården i Uppvaktaren 46 där hennes kläddräng, Oluf Hultman och hans hustru, Gertrud Hansdotter, bodde.

Gård nr 45 ägdes och beboddes av fältväbel änka Anna Lucia Leijel. En av hennes hyresgäster var mjölnare Thomas (Tomas) Buhrman (Burman) och hans hustru Lisken Åberg. Även släktnamnet Leijel (liksom ovan nämnda Lampa och Bång/Bunge) förekom i Maria Magdalena fs på Södermalm på 1600-talet. Emellertid... I en bou, daterad 19/6 1733 i Stockholm (F1A:107, sida 960), framkommer att den avlidna personen (inspektor vid Ulriksdal Fredrik Leijers änka, Elsa Ros (död 17/12 1732)) hade varit hyresgäst hos saliga fältväbel vid kungliga gardet Petter Svalas änka, hustru Anna Lucia Leijer (dvs inte Leijel). Elsas sondotter, Catharina Leijer (fc 1720), var dotterdotter till saliga provinsial-inspektor Buhrmans änka, fru Maria von Bergen, som tycks ha bott hos sin dotter (Catharina Leijers mamma) i Åbo. Mjölnare Thomas Buhrman var troligen släkting till dessa personer.

Nummer 47 bestod av en gård och ett stenhus vilka ägdes av (nämnd i mtl 1721) bryggare Olof Bångh/Bongh. Stenhuset låg vid Grytgjutargränd. Olofs hustru hette Catharina och det äldsta barnet, Lorents, var 22 år gammal (fc 1707). Brygghusdrängen hette Anders Dahlman. Möjligen var han släkting till personerna Dalman omnämnda i Svar #100. I fastigheten bodde även Olofs dotter, Maria Bång, med sin make, kammarskrivare Jean ”Schiölts” [kanske Schultz] och deras son Carl (1/2 år). Hos dem fanns piga Lena Molin**.

** Släktnamnen Kurck, Hammarström och Molin omnämns alla i Svar #156. (Axel Gustaf Kurck gift 1739 med Anna Caisa Wendelin – änka efter inspektor i Älvkarleby Georg Malmstedt, Sara Molin i Älvkarleby 1731 och Stina Hammarström, som 1731 bodde hos Lars Bonnevi (Bonnevier??) i kvarteret Vildsvinet nr 19 i Stockholm.)

Gård nr 48 ägdes och beboddes av avlidna fiskal Molanders änka, hustru Sara Molander. Hos henne bodde piga Stina Bonde. Saras hyresgäster var; gardeskarl Petter Ljungberg, afskedade gardeskarl Löfgren (Lövgren) och hans hustru Maria, timmerman Paul Nordström och hans hustru Annicka (med dotter Brita 14 år), konstapel från Karlskrona Heublein(?), ryttare vid Livregementet Nils Granström och hans hustru Carin Ersdotter, samt sterbhus-kamrer Bengt Schmidt (skrivare vid inventering av dödsbon)

Gård nr 49 ägdes av kommissarie vid arvskollegiet Nils Portaeii/Porteus och hans hustru Ulrika Sparrin^. Nils Porteus var troligen släkting till hustru Maria Porteus som var fadder vid dop av; 1) skeppare David Wibrand och hustru Catharina Giljams son, Johannes, den 10/4 1704 i tyska fs, och 2) kopparstickare Johannes van den Aveelen och hustru Anna Maria de Haans son, Jacobus (Janson), den 6/3 1705 i Maria fs. Den 1/12 1702 begravdes Anders Bruun från Göteborg i Maria kyrka i Porteijs grav enligt uppgift i en räkenskapsbok.

^ Var Ulrika Sparrin från Sparrsätra såsom svärfadern (Nils Sparrman) till Antony (de) Bruyns dotter Maria (se Svar #104)? Ulrika var möjligen släkting till rådman Sparin, som var fadder vid dop av betjänt vid kungliga myntet Erik Persson Blom och hustru Brita Lorensdotters son, Olof den 18/6 1682 i Maria fs. Jan Olof Rudén nämner, ett par gånger, Maria Sparin (bg 18/10 1704 i Katarina kyrka) gm landssekreterare Lars Åberg. (Jämför ovan nämnda Lisken Åberg gm mjölnare Thomas Buhrman i gård nr 45.)

Gård nr 52 ägdes och beboddes av kammardräng vid kungliga kammarkollegium Petter Berg och hans hustru Catharina Ersdotter. Hos dem bodde Petters brorsdotter, Annicka Berg (17 år gammal och fc 1712). Jämför herrtjänare Anders Andersson Berg, som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun (se separat tråd om henne).

I gård nr 53 bodde bland annat gardeskarl Mattes Gillian (eller Giltian??) och hans hustru Sissla.

Nummer 55 var en gård och ett stenhus ägda och (delvis) bebodda av handelsman och bryggare Elias Åkerblom och hans hustru Regina Neukirck. Stenhuset var två våningar högt och låg vid Oxegatan (senare Oxtorgsgatan och idag Hötorgsfaret). Brygghuset hade italienskt tegeltak. 😊 Regina var troligen dotter till vinskänk Baltazar Neukirch (död 21/10 1716) och hustru Maria Engel Meintz (Reginas näst äldsta son hette Baltazar (fc 1724) och hennes äldsta dotter hette Maria Regina (fc 1718)). Baltazar och Maria Engels dotter, Catharina Elisabeth Neukirch, var gm vinskänk Leonard Schneider. Efter Leonards död 1708 drev hon vidare deras vinkällare, Björngårdskällaren, vid Sankt Paulsgatan 27 i kvarteret Vattumannen nr 1 i Maria fs på Södermalm. Källaren drevs senare av Christian Noraeus (död 1737), vars änka var Anna Maria Kock (möjligen den vallonska släkten Koch). Baltazar Neukirch var fadder vid dop av Lorents Gahm och Catharina Bruns son, Simon, den 29/10 1713 i Storkyrkoförsamlingen. Catharinas pappa hette Mårten Brun (bror till ovan nämnda Johan Daniel Braun) och kan ha varit pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Baltazar var även fadder vid dop av Johan Henrich Greve/Greffner och Anna Maria Brunos tvillingar, Anna Maria och Anna Magdalena, den 30/3 1692 i tyska fs. Tvillingarnas föräldrar hade gift sig 21/11 1686 i tyska fs och i notisen står att Anna Maria var dotter till handelsman (kryddkrämare) Jochim Bruno. Jag har en mängd anteckningar om Anna Maria Bruno/Brun och hennes syskon!

Nummer 56 saknas och nummer 57 var en gård och tre stenhus ägda och (delvis) bebodda av bryggare Jonas Åkerblom och hans hustru Maria Elisabeth. Två av stenhusen låg vid Oxegatan och i det ena huset fanns en krog. Paret hade tre barn varav det äldsta var 7 år (född ca 1722). Hos familjen bodde även Jonas bror Nicolaus Åkerblom. En av Jonas drängar hette Johan Tegner. Han var möjligen släkting till Olof Nilsson Tegner, vars son Gabriel döptes den 6/6 1675 i Katarina fs på Södermalm. En av Gabriels faddrar var kämnär Erik Eriksson Brun, som 1676 bör ha bott i närheten av kvarteret Uppvaktaren på Norrmalm. I krogen tycks slottstimmerman Jacob Deboae, hans hustru Märta (Esbjörnsdotter - se tråden Dubois) Deboae och deras(?) dotter Stina (12 år, fc 1717) ha bott. Om Jacob står att han bodde gratis, inte hade någon lön och att hans ”mestare” var Jerdes (Gerdes).

Nummer 59 var sista fastigheten i kvarteret Uppvaktaren. Den kallades Rännarebanan och bestod av två stenhus med åtskilliga rum. Där bodde slottspådrivare Mangus Welts/Wetts med familj samt pistolsmed mäster David Bahr med hustru Maria Bahr och tre ”bahrn” 😉 (äldsta 20 år). David hade sju gesäller samt två ”gossar” (Jan Loman 15 år och Anders Gillberg 13 år).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!

Så mycket spännande information du har fått fram. Jag ska studera dina två sista inlägg.

Ja, jag är intresserad av Margareta Brun på grund av Normans, men också för att min ana Helena Maria Winterroos stod fadder tillsammans med Isbrand Skruf i Balingsta eller Björklinge. Och Margareta Brun hade samröre med släkten Skruf. ( som ev kan ha haft samröre med Winterroos    ) Det verkar som att dessa släkter umgicks i likvärdiga kretsar, dock har jag inte sett att de har förekommit tillsammans fler gånger.

mvh
Carina

[Carina Widell]

Jag ser att du har rätt, Jan, om vinskänk Johan Norman, som du nämner i ditt senaste inlägg del 1. Mycket riktigt är han gift med Catharina Åkerblom. Han är nämnd i mitt inlägg om Åkerblom, under övriga släkter Åkerblom. Där kallas han källarmästare. Du nämner också honom i inlägget du länkar till under släkten Norman.

Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hejsan Carina!

Osäkerheten i "del 1" angående Catharina Åkerblom var huruvida hon var dotter till bryggare Elias Åkerblom. Jag ser nu att du har nämnt uppgifter i bouppteckningen efter Elias och att det i den står att han hade en dotter, Catharina (född ca 1700?). Man vågar nog gissa att det var hon, som var gm vinkänk Johan Norman. I övrigt var informationen, i "del 1", om (Anna) Catharina och Johan taget ur "källan om vinkällare".  Om du är intresserad av Johan Norman kan jag kika i Gunnar Hellströms artiklar om vinskänkar och vinkällare i Stockholm och se om det står mer om honom i dem. I sådant fall lovar jag att skriva i tråden Norman. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!

Jag tror att du eventuellt kan ha rätt i att landsfiskalen från Örebro, Sven Molander d. 1727, kan vara släkt med Margareta Bruns make Jonas Molander. I Sven Molanders bouppteckning nämns att han hade två systrar och 4 syskonbarn som bodde i Närke. De visste de inte namnet på. Änkan har två söner i förra äktenskapet, Ambrosii Mitlifs och Daniel Mitlifs. En arrendator i Fittja, Jonas Molander nämns under rubriken betalande skuld (Stockholm rådhusrätt 1:a avd, FIA: 96, 1727, bild 6410 / sid 625 )

Hustrun Sara ( Eriksdotter ) Molander avlider 1742. I detta testamente har sönerna antagit namnet Molander, troligtvis då efter sin styvfar. Sonen Ambrosii är död men har 3 barn som också heter Molander ( FIA: 129, 1742, bild 10350 / sid 990 )

Tack, skulle du hitta något mer om Johan Norrman så tar jag gärna del av uppgifterna.

Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina,

Det var intressant information i bou, daterad 22/11 1727 i Stockholm (F1A:96, sida 625) efter landsfiskal Sven Molander (död mars 1727). Eftersom barnen Abrosius och Daniel till hans änka, Sara Eriksdotter, hade släktnamnet Mitlifs bör nog deras pappa ha varit besökare Christian Mitlifs, vars änka 1711 bodde i Uppvaktaren 106 – då ägd av tullnär Jacob Sylvius (se Svar #220). Det tycks mig ganska befogat att misstänka att Christian Mitlifs var besökare vid en tull, troligen en sjötull. Dödsboets relativt stora skuld till arrendator ”wid” Fittja Jonas Molander ”efter revers” bör nog gälla inköpet 1721 av gården i kvarteret Uppvaktaren. I bilaga till bouppteckningen (sida 631) står ”min salig man taget till låhns af sin cousin afledne arrendatoren wid Fittja Jonas Molander”. Eftersom ”syskonbarn” förr hade dagens betydelse av kusin är jag osäker på vad som menades med ”cousin”.

Jonas Molanders namn finns i Almunge mtl 1726, men inte i dito mtl 1727. Tyvärr hittas inte namnet i Fittja mtl 1727, som undertecknades den 8/12 1726. Inte heller har jag hittat Jonas Molanders namn i Fittjas dödbok.

I Fittja mtl 1728 framkommer att Friberg säteri brukades av grevinna Juliana Horn. Troligen var hon Anna Juliana Horn af Kanckas (1667-1753). Hennes make, Adam Carl De la Gardie (1664-1721), står på adelsvapen.com som ”greve och herre till Friberg i Fittja socken”. Julianas föräldrar ska vara begravda i domkyrkan i tidigare omnämnda Åbo. Vet någon om ätten Horn af Kanckas var besläktad med ätten Horn af Björneborg, som jag nämnde i Svar #209 (Agneta Horn af Björneborg var mamma till president i bergskollegium Fabian Wrede* (1641-1712), som ägde en kvarnsåg på Älvkarleö på 1690-talet)?

* Fabian Wredes dotter, Märta Wrede, var gm ett barnbarn till Catharina Fassing. Fabian hade ett avlägset släktskap till Charlotta Natt och Dag (1730-79), som ägde (och bodde i?) Strömsberg i Bred sn. Fabians barnbarn, Elsa Beata Wrede (1734-1819), var gm Sven Bunge/Bång (1731-1801).

I Fittja mtl 1728 framkommer också att Hässle säteri brukades av fru Margreta ”Steuk” (”Steuch” i mtl 1729 – jag har länge undrat hur Steuch uttalades). Hon bör ha varit Margareta Steuchia adlad Steuch (1696-1770, bg i Uppsala domkyrka), som gifte sig 1715 med professor Johan Hermansson adlad von Hermansson (1679-1737). Margaretas svåger, Nils Barchaeus (1676-1733), var ”måg2” till Catharina Johansdotter adlad Oljeqvist – ett släktnamn som jag har för mig att du, Carina, har nämnt tidigare (se Steuch nr 1582). Margaretas brorsdotter, Christina Maria Steuch (1708-39), gifte sig 1727 med kammarherre Reinhold Tersmeden (1691-1729). Släkten Tersmeden hade relationer till valloner, järnbruk och till den tysk-danska familjen Hoyer, som jag nämnde i Svar #209. Efter Reinholds död gifte sig (1730) Christina Maria Steuch med lagman Carl Johan Wattrang (1689-1749). Han var son till tidigare omnämnda (Svar #220) Johan (Zakariasson) Wattrang (1659-1724) och Anna Maria Ehrenstral (1666-1729).

Ätten Steuch hade rötter i släktnamnet Stök (och hertig Karl i Nyköping, som mina funderingar ofta återknyter till). I tråden Stök/Steuchius har jag (den 15/5 2024) ställt ett par frågor om kopparslagare i Stockholm Jacob Eriksson Stöök (död < 21/6 1683). Hans dotter, Maria Stöök, var 1712 gm sadelmakare Christopher Könich i Nyköping. Jacobs änka (bg okt 1710 i Maria Magdalena fs) gifte sig med kopparslagare i Stockholm Johan Petre (död >21/11 1712). Han gifte sig sedan med Christina Persdotter Brun, som var född i Nyköping (lysning 20/12 1712 i Katarina fs). Det lustiga är att det står, i Fittja mtl 1728, att klockaren hette Carl Petri (möjligen variant av Petre).

Jag ska se om jag hittar mer information om Johan Norman.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Så många bra uppgifter du har fått fram, Jan. Dina misstankar att Jonas Molander och Sven Molander var släkt, stämmer ju bra 👍 Jag vet inte heller vilken betydelse cousin har. Ja, namnet Oljeqvist känner jag igen men kan inte placera det just nu.

Så Christian Mitlifs änka bodde i Jacob Silvii gård. Intressant, det kan betyda att Sven Molander, Jonas Molander och Margareta Brun hade kontakt med varandra. Jag kan inte heller hitta Jonas Molander eller Margareta Brun i Fittjas böcker. Men Sven Molander ska vara landsfiskalen som kom från Örebro.

Mvh
Carina

[Jan Johansson]

del 1 av 2

Hejsan,

Jag har letat efter mer information om ryttare (sist bonde) Olof Brun, som bodde i Bräcksta i Tensta sn i slutet av 1600-talet.  Familjen Kempe, som var ingift i en familj Le Brun, flyttade 1739 från Trysta i Åkerby sn till Tensta sn (Svar #172). Margareta Brun, änka efter arrendator Jonas Molander, bodde i Trysta delvis samtidigt som familjen Kempe bodde där, men innan Anders Kempe och Ingrid Le Brun gifte sig.

Jag har försökt hitta samband mellan ryttare Olof Brun och Margareta Brun. Förutom ett långsökt och endast eventuellt samband har jag hittat en möjlig relation till tullnär i Västervik Johan Johansson Brun samt till, för mig några nya bekantskaper Brun, bland annat ingenjör Jacob Braun. Emellertid bygger de långsökta resonemangen på att Olof Brun hade anknytning till Ärentuna sn, där hans augment låg i Vaxmyra, och jag vet inte hur stor vikt man ska lägga på relationen mellan ett rusthåll och dess augment.

Ryttare Olof Brun och Sofia Eriksdotter (trol fc 1645 och omkr 35 år) i Bräcksta vigdes den 23/10 1681 i Tensta fs (C:1, sida 5). De fick följande barn (alla döpta i Tensta fs):

•   Helena dp 17/9 1782 troligen gm skomakare Anders Jonsson (vigsel 27/9 1702 i Tensta fs)
•   Erik dp 12/10 1684 troligen gm Karin Olofsdotter från Vansta (vigsel 20/10 1707 i Tensta fs)
•   Karin dp 16/8 1686 möjligen gm soldat Anders Larsson från Vansta (vigsel 3/6 1706 i Tensta fs)

Möjligen hette Olofs mamma Helena.

Olof Brun i Bräcksta begravdes den 29/6 1698 i Tensta fs (C:1, sida 107). Han var bonde i Bräcksta åren innan han avled.

Möjligen (men med stor osäkerhet) var Sofia Eriksdotter syster till Anders Eriksson, vars namn är registrerat i Tensta jb 1678 och jb 1680 vid ett skattehemman, registrerat som ”cavallerie hemman”, i Bräcksta. Anders Eriksson i Bräcksta hade två barn döpta i Tensta fs på 1670-talet (Per 14/11 1675 och Karin 5/3 1678). I Tensta mtl 1680 finns namnet Anders Eriksson vid Bräcksta. Såvida samma ordningsföljd av hemmanen användes i tidsmässigt nära mtl:er, är namnet Anders Eriksson vid Bräcksta (i mtl 1680) ersatt med Hans Eriksson i Tensta mtl 1682. Med samma resonemang ersattes ”hustru Kierstin” vid Bräcksta (i mtl 1680) med ryttare Olof Brun vid Bräcksta (i mtl 1682). Eftersom det inte står ”änka Kierstin” kan hon kanske ha varit gift med en person, som inte mantalsfördes (och som ofta var bortrest). Möjligen (med stor osäkerhet) var Kierstin gm korpral(?) Nils Hansson i Bräcksta. Hans dotter Karin döptes den 11/6 1682 i Tensta fs. Namnet Nils Hansson hittas inte på någon sida i Tensta mtl 1682.

Ovan nämnda Hans Eriksson i Bräcksta (mtl 1682) bör ha varit soldat Hans Eriksson i Bräcksta, vars dotter Brita döptes den 6/2 1681 i Tensta fs. Möjligen var han samma person som ryttare Hans Eriksson Brun i Bräcksta, vars namn är nämnt i gmr 1687 och i gmr 1688, men inte i gmr 1686 eller gmr 1691 (ryttmästare Kruses kompani vid Livregementet till häst), och vars son Per döptes den 5/1 1690 i Tensta fs.

Livregementet till häst hette, före 1667, Upplands rytteriregemente eller Upplands ryttare. Namnbytet skedde när Otto Wilhelm von Königsmark blev chef vid regementet. Det som tycks vara den äldsta av Livregementets till häst bevarade gmr är den uppförd 1683. I gmr 1683 framkommer att Olof Brun, redan då, var både rusthållare och ryttare vid ett skattehemman i Bräcksta i Tensta sn (ryttmästare Kruses kompani). Löjtnant Jöns Orm (död 21/8 1690 enligt uppgift i gmr 1691) rustade 1683 ett kronohemman i Bräcksta (med brukaren Mats Larsson), men han tycks ha bott i Järsta i Tensta sn (se gmr 1686). Olof Bruns rusthåll hade ett augment i Vaxmyra i Ärentuna sn (se mer om det i del 2 nedan). I gmr 1684 framkommer, enligt min tolkning, att Olof Brun var gammal, utan häst och att han bodde på rusthållet i Bräcksta. I gmr 1685 framkommer att ryttmästare Kruses kompani hade fått en ny predikant, Jesper Swedenberg (den tidigare predikanten hette Simon Isogaeus – se Svar #206). Jesper (1653-1735) var gm1 Sara Behm, gm2 Sara Bergia och gm3 Kristina Arrhusia. I gmr 1685 står också, om Olof Brun, något om en ”befrielse” (för knekt?) i anknytning till en remittering till landshövdingen. I gmr 1686 står, om Olof Brun, ”rijder för egen skatt 1/4 som befrias för knecht [knekt]. Nahr [när] han skaffar godh karl till swent:r [sventjänare] tå träder han aff”. Olof var alltså fortfarande både rusthållare och ryttare vid ett skattehemman i Bräcksta i Tensta sn. I gmr 1687 framkommer att Olof Brun då hade en tjänare (ryttare), som var ovan nämnda Hans Eriksson Brun, och i marginalen står ”äger uti skatträttigheeten 1/4 som befrjas för knecht”. Eftersom den nya ryttaren också hade efternamnet Brun kan man kanske misstänka att det var ett soldatnamn (eller ”ryttarnamn” – se fler soldater Brun nedan). I gmr 1688 framkommer att Olof Brun rustade skattehemmanet i Bräcksta tillsammans med bonde Johan Eriksson, att ryttaren fortfarande var Hans Eriksson Brun (som var ung enligt min tolkning av ”u:”) och att augmentet fortfarande (samma uppgift sedan gmr 1683) var ett hemman i Vaxmyra i Ärentuna sn. I nästa bevarade gmr, 1691, är uppgifterna om ryttmästare Kruses kompani ändrade en hel del. I den framkommer att Olof Brun och Johan Erikssons ryttare hette Johan Löfwing och att augmentet var Rosta/Råsta (ej längre Vaxmyra). I gmr 1692 blev Olof Brun registrerad som bonde.

I Tensta mtl 1697 hittas namnet Olof Brun vid Bräcksta. Han blev registrerad med hustru och drängen tycks ha hetat Olle. I mtl 1698 hittas namnet Olof Brun vid Bräcksta (med hustru, dräng Per och piga Karin) och i marginalen står ”Olof i Stockholm”. Troligen åsyftades drängen Olle. Tyvärr har jag ingen mer information om honom. I mtl 1699 står i marginalen, på raden med Olof Bruns namn, ”han död, Pelle och Karin är i Upsala”. Den 27/9 1702 vigdes i Tensta fs skomakare Anders Johsson och Helena Olofsdotter i Bräcksta (C:1, sida 16). I mtl 1704 står i marginalen, på raden med ”Olof Bruns änka” registrerat, ”mågen är torp: på accad: [akademins] ägor och Mohnstaby”. Den 20/10 1707 vigdes i Tensta fs Erik Olsson från Bräcksta och Karin Olofsdotter från Vansta (C:1, sida 18). I mtl 1709 hittas Olof Bruns änka, en son, en dotter och en svärdotter vid Bräcksta. Möjligen var dottern Karin (dp 16/8 1686). I sådant fall var det troligen inte hon som var den Karin Olofsdotter, som gifte sig med soldat Anders Larsson i Vansta den 3/6 1706 i Tensta fs (såvida hon inte blev änka <1709). Olof Brun och/eller hans hustru Sofia Eriksdotter kan ha haft fler barn än de tre ovan nämnda.

I Tensta mtl 1712 hittas Erik Olsson vid Bräcksta med hustru och en inhyst syster. Om ovan nämnda Johan Eriksson (som 1688 blev ”rusthållare-kollega” till Olof Brun) står, i mtl 1712, att han avstod (sitt) rusthåll och att han var 90 år (född ca 1621), men det bör vara en överdrift eftersom Johan Eriksson blev mantalsskriven (som ”gammal” men registrerad med ”en etta”) i mtl 1711 (med hustru, son och svärdotter). Olof Bruns änka är omnämnd, men inte mantalsskriven, i mtl 1711. Eftersom hon däremot blev mantalsskriven i mtl 1710 bör hon (Sofia Eriksdotter??) ha varit född ca 1645.

I Tensta mtl:er 1700-11 blev soldat Lars Brun registrerad (men ej mantalsskriven); i mtl 1711 med kommentaren ”afgången i felth // utfattig” några raden under ”Gålwasta” och ”mästerskrif:e Magnus Rants folck”. I Tensta mtl 1698 finns, några rader under ”Gålwasta” ”solldaten Anders Brunman” och i marginalen ”han död, enckian tigger”. Den 5/12 1697 begravdes soldat Anders Brun(?) i Tensta fs (C:1, sida 106). I Tierp mtl 1697 hittas soldat Anders Brunman några rader under ”Gålfwasta”, men i mtl 1696 hittas där (soldat?) Anders Brunbergh samt soldat Jacob Borgs änka.

[Jan Johansson]

del 2 av 2

Olof Bruns augment låg i Vaxmyra i Ärentuna sn på 1680-talet. I Ärentuna jb 1685 framkommer att ett skattehemman i Vaxmyra var augment till rusthållen nr 31 (Olof Bruns) och nr 56* (hälften var). Vid hemmanet finns namnen (på brukarna?) Olof Eriksson och Anders Olofsson (hälften var). Även i Ärentuna mtl 1682 finns namnen Olof Eriksson (utan hustru) och Anders Olofsson (med hustru) vid Vaxmyra. Eftersom Olof Eriksson i Vaxmyra hade tre barn, vilka begravdes på 1680-talet, var han troligen änkling 1682. Hemmanet i Vaxmyra upphörde senast 1691 att vara augment till Olof Bruns (och Johan Erikssons) rusthåll i Bräcksta (se del 1). Olof Eriksson i Vaxmyra begravdes den 19/2 1693 i Ärentuna fs (LIa:1, SVAR:s bild 143). I Ärentuna mtl 1694 finns, vid Vaxmyra, Olof Erikssons änka (och Anders Olofsson med hustru och en son). Min tolkning är att Olof Eriksson gifte sig efter 1682, men inte i Ärentuna fs (enligt mitt letande). I Ärentuna mtl 1697 står att Olof Erikssons änka gick och tiggde samt att drängen var ryttare hos greve Bielke. På raden under står ”i ställe(t) [för Olof Erikssons änka mantalsskrivs vid hemmanet] Erich Andersson”, som blev registrerad med hustru. Anders Olofsson blev registrerad med hustru, en son och en dotter. Gissningsvis var Erich Andersson son till Anders Olofsson, som var son till Olof Eriksson och styvson till Olofs änka (som gick och tiggde) i Vaxmyra.

* I ryttmästare Kruses kompani gmr 1685 framkommer att rusthåll nr 56 var ett kronohemman i (omnämnt i del 1) Rosta i Bälinge sn och att det rustades av Mats Hane. I marginalen står ”g. [gammal] Rijder och bebor crono”. Med stor osäkerhet var han släkting till järnbärare änka Catharina Jansdotter Hane, som 1721 bodde i kvarteret Uppvaktaren nr 105, som då ägdes av major änka Britha Traeboum vars son var förridare under gardet Michael Norman (se Svar #220 samt, för andra ”Hanar”, Svar #200).

På fjärdedag Jul 1695 vigdes soldat i Vaxmyra Jacob Wax och Karin Olofsdotter i Vaxmyra i Ärentuna fs (LIa:1, SVAR:s bild 133). Troligen var Karin dotter till Olof Eriksson (bg 19/2 1693). Några månader senare, den 28/4 1696 i samma fs, vigdes ingenjör Jacob Braun och jungfru Catharina Stare**. Enligt sekundär källa var Catharinas pappa, Albrekt Stare (bg 31/5 1719 i Uppsala domkyrkoförsamling), fogde vid Uppsala slott samt gm1 Anna Pourel (1648-<1701) och gm2 Anna Scalina (ca 1670-1738), som var dotter till kh i Söderala (idag i Söderhamns kommun) Olaus Laurentii Schalin och hustru Anna Gestrinia. Möjligen var de släktingar till skrivare Erik Schalin, som 1711 bodde i kvarteret Uppvaktaren (se Svar #220), där Margareta Bruns make (Jonas Molander) köpte en gård 1721. Möjligen bodde Erik Schalin i den gård som Jonas Molander köpte (se Svar #220 och jämför numreringarna i mtl 1711 respektive mtl 1721 samt ”nummeravstånd” mellan Svalas** fastighet i kvarteret Uppvaktaren och Erik Schalins bostad respektive Sven Molanders gård i samma kvarter).

Några spekulationer kring ovan nämnda ingenjör Jacob Braun.
Med anledning av släktnamnet Leijels relation till kvarteret Uppvaktaren nämner jag, att farmor till ”bröderna Leijel” (som invandrade till Sverige från Skottland) var dotter till handelsman Jacob Broun (von Schantz genealogier). En av bröderna (Adam Leijel) ägde 1679 en tomt i kvarteret Jupiter större i Maria Magdalena fs Stockholm. I kvarteret Jupiter (större eller mindre) ägde ”en Jacob Bruun” en tomt/gård på 1650- och 1660-talen. Elisabet Jacobsdotter, vars dödfödda barn begravdes i Maria Magdalena fs omkring 21/7 1671 (digitalt register över Maria Magdalenas räkenskapsböcker), tjänade hos hattmakare Jacob Brun. Enligt sekundär källa (se länk nedan) var ingenjör Jacob Braun och Catharina Stares dotter, Abigael Braun (1714-89), gm bokhållare vid Tobo bruk Daniel Pousette (1700-78). Enligt min tolkning bör Daniel ha varit bror till byggmästare Anthonius Pouset (tab 12 i NV del II, sida 209), som var gm Brita Schalin (död 1780). Brita kan ha varit släkting till ovan nämnda skrivare Erik Schalin och/eller till kh i Söderala Olaus Laurentii Schalin. Mårten Puse (tab 36 i NV del II, sida 216) var gm Catharina (Påkesdotter) Le Broun, men det tycks inte vara känt vem hans pappa/föräldrar var, och därmed heller inte känt huruvida det fanns ett släktskap mellan Mårten Puse och bröderna Daniel samt Anthonius Pouset(te).

** Notera ”fågel-temat” (även Hjerpe nämnd i Svar #220).  Möjligen kan det vara relaterat till släkten Svan (med relation till Älvkarleby).

Länk till sekundär källa om ingenjör Jacob Braun: https://www.famgus.se/Genealogi/JakobBraun.html

Vaxmyra ligger ca 1 mil söder om Bräcksta (Olof Brun) och 3 km nordöst om Rosta (Mats Hane). Några få km söder om Vaxmyra ligger/låg Vallby säteri i Ärentuna sn. Det blev ägt senast 1694 (men efter 1681) av notarie i krigskollegium Albrekt Loccenius adlad 1673 Tigerklou (död 1707). Hans syster, Margareta Loccenia (död 1684), var gm häradshövding Peter Jonsson Salanus (se också Salin och Salan nedan). Albrekts dotter, Anna Maria Tigerklou (död 1728), var gm2 befallningsman Peter Berg (död efter Anna Maria). Albrekt var måg till Anna Maria Gyldenklou (död 1705). Hennes syster, Catharina Gyldenklou (1643-96), var gm2 hovkansler Johan Berg adlad och friherre Bergenhielm (1629-1704). Systrarnas halvbror, David Gyldenklou (2629-86), var gm Elisabet Tungel (1632-<1679). Elisabets syster, Christina Tungel (död 1715), var gm Eric Planting-Gyllenbåge (1642-90) i hans 2:a gifte (A. Braunerhjelm, Kungl. Lifregementets till häst historia, femte delen, Band I). Eric var gm1 Margaretha Gyllenpistol (1648-82), som var dotter till Henrik Richter-Gyllenpistol (jämför kopplingen till krögare Daniel (Johansson) Le Brun och till kvarteret Uppvaktaren i Svar #220). Eric Planting-Gyllenbåge blev 1674 kornett vid ”Upplandskompaniet” (=Upplands ryttare där Olof Brun senast 1683 blev ryttare??), men redan våren 1676 blev Eric löjtnant vid Södermanlandskompaniet där han 1680 blev ryttmästare. (Kanske Olof Brun kom från Södermanland?).

Elisabet och Christina Tungels bror, Johan Tungel (1637-1708), gifte sig (1:a gången) 1695 med Charlotta Eleonora Sparre (1660-97). Hon var troligen den ”fröken Eleonora Sparre”, som var fadder och bar barnet vid ett dop i Maria Magdalena fs den 23/12 1687. Medlemmar av familjen Sparre var faddrar vid ett flertal dop på 1680-talet i Maria Magdalena fs, exempelvis; Johan Lilliebladh och Anna Utters son Alexander (17/3 1680), Petter Ehrenst och Christina Bärendts dotter Barbro (28/12 1687), och Hans Lundgren och Rebecka Karlings son Gabriel (23/4 1688). Vid dopet 1687 var även hustru Maria ”Debssche” (troligen de Besche) fadder.

Syskonen Tungels mamma, Catharina Carlsdotter Kuut eller Rosenstielke (död 1651) var svägerska till hovkirurg Balthasar Salinus (död 1660) (källor: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tungel_nr_182#TAB_3 samt Olle Sahlins [”Salin” i artikeln] artikel Hovkirurgen Balthasar Salinus och hans släktkrets – Från polska Preussen till stormaktstidens Stockholm). Balthasars dotter, Christina Salina, var gm tullnär i Västervik Johan Brun (Kammarkollegiet Ämneshandlingar, SE/RA/522/16/Supplement/7). Möjligen (men med mycket stor osäkerhet!) var Balthasar släkting (ana?) till vinskänk Peter Salin, som var Debora Leijels 1:a make (se tråden Övriga släkter – Leijel). Uppgifter (om släktnamnet von Bergen och kvarteret Uppvaktaren) som möjligtvis kan indikera ett släktskap mellan Debora Leijel och Anna Lucia Leijel/Leijer (gm fältväbel Petter Svala) nämns i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=72085.msg1712209#msg1712209. Med anknytning till ovan nämnda kvarteret Jupiter (Jacob Brun och Adam Leijel) nämner jag också borgmästare Johan Salan, som 1729 ägde en gård vid Mariegatan (idag Peter Myndes Backe) där kvarteren Jupiter större och mindre låg i Maria Magdalena fs.

En sista långsökt observation!  På adelsvapen.com står, om adliga ätten Tungel nr 182, att ordet tungel betyder måne/nymåne och att ätten, vid adlandet, erhöll en nymåne på hjälmen. I von Schantz genealogier av ätten Leijel framkommer att ovan nämnda bröder Leijels mamma, Euphemia Sijmson/Symson, var dotter till Jacob Sijmson/Symson och Janeta Rijnd/Rynd. Vid denna information finns en bild, som tycks mig föreställa Sijmsons/Symsons vapensköld. På den ser det ut att finnas tre ritade nymånar, vilka påminner mycket om den som finns på adliga ätten Tungels vapensköld. (Med risk att bli bötfälld lägger jag upp en bild. För säkerhets skull nämner jag att bilden på Symsons vapensköld(?) är hämtad från ArkivDigitals bild av sidan i von Schantz genealogier, men ArkivDigitals originalbild har bättre kvalitet.)

Vänliga hälsningar,
Jan – som kokar soppa på en spik

[Jan Johansson]

Hej igen,

Vid vidare rotning i sekundära källor angående några av släktnamnen nämnda i mitt förra inlägg fick jag se att det fanns släktskap till friherre till Älvkarleby Mårten Leijonsköld, som är nämnd i Svar #128. För enkelhetens skull bifogar jag en schematisk bild utan att röra till det med för många ord.  Observera att nästan all information i bilden är tagen ur sekundära källor (men exempelvis uppgiften att Vallby säteri ligger/låg vid Vattholmaån har jag sett i en gammal karta, som jag hittade på nätet).

Vänliga hälsningar,
Jan