Le Brun

[Lars Öbrink]

Hej,Åke!
Av data hos släktföreningen Öbrink framtagna ur kyrkligt mtrl. av Olof Öbrink i Norrtälje och framlidne släktforskaren Gunnar Dahlén ,Sandviken tycks följande framgå:
Ingrid le Broun f. maj 1729 och gift med gruvfogden Anders M. Kämpe var dotter till mästersven Pehr Brun f. april 1698 på Öhns Bruk Älvkarleby d. 18/4 1749. Han var gift med Maria Persdotter f.dec.1701, d.20/1 1774. I hfl 1736-44
för Öhns Bruk Älvkarleby/C/ står han som smältardräng.
Denne Per Brun var son till mästersmältaren Johan le Brun f. c:a 1650, d. 1712 eller strax därefter och hans hustru Ingrid Olofsdotter f.1656 d.1740.
Johans far var hans namne hammarsmeden Johan le Brun d. 1682 i Älvkarleby. Denne var i sin tur son till räckaren Jean le Brun, som kom från Li?ge med kontrakt på fickan år 1627.
Ingrid hade flera syskon: 
Johan le Broun hammarsmedmäst. f. 16/12 1722.
Maria le Broun f. 27/2 1732, d.1812 g.m. Per Drugge.
Helena le Broun f. 19/10 1734 d. 1789 g.m. smeden Erik Ström.
Petrus le Broun, smed på Öhn, f. 8/6 1737 d. 1777, g.m.Maria Larsdotter Bonnevier.
Olof le Broun f. 25/5 1740.
Erik le Broun, sockensmed, f. 3/2 1743 d. 1789 g.m. Cajsa Pousse.
Det lustiga är att i nästa generation dyker namnet Öbrink upp: Johans son hammarsmeden Jan f. 1763 d. 1802 heter Jan Jansson Öbrink . Samma med Erics son, tullskrivaren Pehr i Gävle f. 1761, som heter Pehr Öbrink. Förklara detta den som kan! 
Korrigera och komplettera gärna dessa uppgifter.
Mvh Lars Öbrink

[Kjell Lindblom]

Lars!
 
Förklaringen är mycket enkel. Det finns nämligen inget bevisat samband mellan släkterna le Brun och Öbrink.
Jag blev mycket förvånad, när jag läste ditt inlägg och ser, att du åter ger publicitet åt de ännu obekräftade uppgifter, som tycks finnas i materialet från Olof Öbrink/Gunnar Dahlén. Frågan har varit uppe till debatt tidigare under denna rubrik och jag väntar fortfarande på svar på mina invändningar och frågor från inlägget 6/10 1999. Jag har inget emot att bli överbevisad, men det måste då ske med fakta och hänvisning till primärarkivalier, där sambandet styrks.
Om det har kommit fram nya uppgifter ber jag dig vänligen redovisa dem här.
 
Hälsningar Kjell

[Lars Öbrink]

Kjell!
Tack för Ditt skarpa inlägg.
I mitt svar till Åke Lindström, där han fick uppgifter om Ingrid le Brouns föräldrar och syskon, råkade jag, i min iver att aktualisera namnfrågan Öbrink, som intresserar mig mycket, gå ett steg för långt och upprepa de oklarheter i Per Bruns släktkedja, som Du tidigare påtalat i Nättidningwn Rötter 6/10 1999. På dessa punkter har Du naturligtvis fullständigt rätt! Jag kan möjligtvis trösta mig med att jag i min hänvisning till släktföreningens mtrl. skrev tycks framgå. men det slarviga förbiseendet är helt mitt eget, ett olycksfall i arbetet, om man så vill. Errare humanum est.
Till namnfrågan kan jag kanske återkomma senare. Jag upplever den ingalunda som enkel.
Hälsninga! Lars

[Kjell Lindblom]

Lars!
 
Anledningen att jag tyckte till på skarpen är, att många släktforskare, kanske särskilt nya sådana, gärna tror att allt som publiceras på nätet är sant och inte iakttar den källkritik av andrahandsuppgifter, som måste till. De första inläggen under denna rubrik är tyvärr exempel på detta. Jag tycker det är så tråkigt för dem, när uppgifterna sedan inte visar sig vara bekräftade.
 
Mvh Kjell

[Elaine Löfgren]

Kommentar till Kjells inlägg:
Det är sant att att det är lätt att låta sig imponeras av alla, som det tycks, kloka, kunniga och korrekta inlägg och informationer som kommer t.ex.här i Anbytarforum. Är man nybörjare och valhänt så är det inte alltid så lätt, det känns ibland som om alla varit igång länge och man själv är den grönaste. Därför är det bra då mer erfarna forskare kommer med pekpinnar, pekpinnar sagt i en positiv bemärkelse, märk väl!
Vänliga hälsningar
Elaine

[Lars Öbrink]

Jag tar mig friheten att fresta tålamodet med en efterlysning.Mästersmältaren Lorentz Jansson/eller snarare Johansson/f.1676, d.1737 och anfader till så många grenar av släkten Öbrink, hade sammanlagt nio barn med hustrun Catharina Andersdotter f.24/31681,d.4/3 1748. Bland dessa barn fanns sonen Jacob f.20/12 1721.Om honom är mycket lite känt. Jag vet bara, att han flyttade till Tierp 1738 fr. Älvkarleby.Det framgår av hfl.1736-1744 AI:1 pag.15.Men där försvinner han helt. Att den unge pojken gav sig iväg just till Tierp är kanske inte så konstigt. Där fanns hans  äldre syster Maria Öbrink gift med mjölnaren Nils Löhman vid Ullfors bruk. Jag har sökt lite passim i olika kyrkoarkiv men utan resultat. Hans efternamn kan ha varit Öbrink som syskonens eller Loresson eller Johansson/Jansson/ efter fadern. Om någon eller några sitter inne med upplysningar, så dela gärna med Er.
Mvh.Lars Öbrink.

[Annika Hjelm Hemmingsson]

Jeanne le Brun  
 
Har läst alla inlägg om familjen le Brun, men har inte hittat min anmor Jeanne le Brun född ca:å 1650  
Gift med Ecken Bastiansson (el. Sebastiansson)i Hilleviks Masugn, Hille s:n Gästrikland.  
Tacksam om någon som vet något om henne, hör av sig till mig eller ger mig tips.  
Jeanne är min mm fm mf fm fm.  
 
Med vänliga hälsningar  
Annika

[Kjell Lindblom]

Hej igen!
 
Eftersom ingen ytterligare klarhet har nåtts om den tidigare debatterade Lorens Jansson vill jag gärna bidra med en kandidat, nämligen
Lorens Johansson Bonevier, som föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24--26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Var Lorens uppehåller sig efter 1714 är oklart.
 
Barn före äktenskapet:
 Petter dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier
 
Kanske en figur (filur) att syna närmare i sömmarna?!

[Pehr Sahlin]

Har bland mina anor mästersmeden Hans Hammarsten [1745-1830] och hans hustru Ingrid Johansdotter Brun [1750-1786]. Båda uppges att vara födda i Ön, Älvkarleby.
Hör Ingrid till vallonsläkten le Brun ?
 
Med vänlig hälsning
 
Pehr Sahlin,
Sundbyberg

[Marko Rosenqvist]

Hej Pehr!
 
Ja hon tillhör släkten Le Broun.
 
Mvh
 
Marko Rosenqvist

[Pehr Sahlin]

Har funnit följande uppgifter om familjen le Brun som flyttade till Valbo socken i Gästrikland :
 
- Jan Brun [1722-1790], mästersmed, avled 1790 20/10 i Forsbacka, Valbo, av ålderdom, begravd 1790 31/10, 68 år gammal
 
- sonen Jan Brun [1764-1791], mästersven, avled 1791 18/3 i Forsbacka, Valbo, av hetsig feber, begravd 1791 25/3, 27 år gammal
vigd 1789 21/6 i Valbo med Brita Jäder, smedsdotter i Forsbacka
döttrar:
1. Anna Kajsa Brun, född 1789 28/12 i Forsbacka, Valbo
2. Sara Brita Brun, född 1791 17/9 i Forsbacka, Valbo
 
Kyrkböckerna för Valbo finns på nätet, sammanställt av gunnar.ekman@sundsvall.nu

[Janet Henriksson]

Maria Brun i Alseda fg .
Kan någon hjälpa mejdå jag gått i väggen totalt .
Söker efter Maria Brun bodde i på Källångstorpet i Alseda fg ,Hfl A1:1 där min anfader Jonas föds 1732 . Senare nämns Maria som Jonsdotter , har ej kunnat finna att det rör sej om olika personer .I A1:2 står de ej att finna , och där slutar spåren .
Undrar så om Maria kan va Vallon .
Som fadder till Jonas står en Gillius , jag tror det står så .
Vore så tacksam om någon kunde hjälpa mej , då enligt min far det skulle funnits en Vallon i släkten .
MVH
Janet

[Lina Davidsson]

Jag letar efter en Nils Brouns, Broun. Har någon stött på detta namn? Jag vet inte vart han är ifrån eller ens när han föddes eller dog. Hans namn fanns på en Carl Larsson teckning när mina föräldrar skulle byta bakstycket. Jämte Nils Brouns stod det 1886/87 med ett L före. Vi vill finns honom för att ta reda på hans anknytning med teckningen eller kanske tavlan. Namnet är inte skrivet av Carl Larsson utan trolitgvis av Nils själv. //Lina Davidsson

[Anders Pemer]

Jag har just hittat en ana, hjulmakare/mäster Anders Brun i Stäket, Eds församling, född 1726. Kan han ha något med släkten Le Brun att göra?

[Marie Näslund]

Hej!  
 
Enligt Vallonskivan 3 är Simon Le Brun f 1610 far till Paque Le Brun f 1644
som blev pappa till Johanna Le Brun 1654 .......vid 10 års ålder??
och Pierre Le Brun 1656 och Paque Le Brun 1676.
 
Jag ser att många har dessa uppgifter i sin forskning men det kan ju inte stämma!
Är det någon som vet hur det ligger till?  
 
Undrande
Marie

[Ulf Berggren]

På något sätt har de fått in en felaktig ålder på Paque le Brun, kanske en
sammanblandning med hans son med samma namn?
 
På Smedskivan 7 framgår att Paque var verksam vid Lövsta och Österby bruk 1634-66, så han var förstås inte född efter det.

[Marie Näslund]

Hej Ulf och Tack för ditt svar!
 
Ja, jag har också sett nu att han var yrkesverksam 1634-1666.
Han borde alltså vara född någon gång runt 1600.
 
Men då kan ju inte Simon vara hans far. Kan de vara bröder?
 
MVH Marie
 
(Meddelandet ändrat av Miamia 2012-02-19 12:43)

[Ulf Berggren]

Det skulle ju åtminstone passa tidsmässigt.
Men Simon finns inte ens på Smedskivan, så honom har jag inga uppgifter om.

[Carina Widell]

Hej Marie.
 
Kjell Lindblom har med en Simon le Brun i sin bok, Vallonsläkter under 1600-talet, del 1, sid 106, under släkten le Brun. Jag citerar ordagrant vad Lindblom har skrivit om Simon.
 
Simon le Brun kommer 22/5 1632 från Liège över Amsterdam till Österby. I Norrköpings journal kallas han detta år, Simon Bernon, tailleur, dvs skogshuggare. Han utbildas dock till smältare och arbetar i Leufsta 1639-40, i Åkerby 1643-44 och i Hillebola från 1654 till sin död 1666. Förmodligen finns han vid Åkerby-Hillebola även under mellantiden 1645-53. Han gifter sig ca 1643 med Jeanne Clasdotter.
 
mvh
Carina

[Marie Näslund]

Hej Ulf och Carina!
 
Intressant bok! Den måste jag försöka få tag på.....
 
Simon Le Brun finns omnämnd på Vallonskivan 3. Där står det:  
 
Född 1610 i Liège och död 1666 i Österlövsta.
Gift med Johanna Klasdotter (Det måste vara samma som Kjell Lindblom nämner)
De är föräldrar till (Räckare) Paquet född 1644 i Hillebola, Österlövsta och  
Johan (Jean) född 1655 i Film död 1725 i Älvkarleby.
 
Där står ju också att Paquet född 1644 blir pappa till Pierre 1656??
Han blir också 1654 pappa till Jeanne  (samma namn som Simons fru)
 
Som Ulf sa ovan var ju Paquet yrkesverksam på Lövsta från 1634
och Simon kom dit först 1639.  
 
Så det styrker väl kanske att de inte kan vara far och son i alla fall....
 
Jag undrar om Kjell Lindblom nämner något om Paquet i sin bok?
 
Vänligen Marie

[Carina Widell]

Hej Marie.
 
Ja, det måste vara fel uppgift om Paquet på Vallonskivan 3. Det är alldeles för ungt för att bli pappa. Så här skriver Kjell Lindblom om Paquet i boken, sid 107. Jag citerar Kjell Lindblom precis som han har skrivit uppgifterna.
 
Pacquet le Brun är hammarsmed och masugnsarbetare. Denne vallon förekommer under de mest mångskiftande namnformer, varför det kan vara intressant att följa namnets utveckling.
 
1634, Leufsta, Pacot
1638, Österby, Paco hammarsmed
1642, Österby, Pacu
1644, Leufsta, Paguet Bernard forgeron
1645-46, Leufsta, Paquet Lambert
1648, Österby, Pacho Barno
1650-54, Forsmark, Packe ( Pachi, Pacha, Pake ) hammarsmed
1655-56, Leufsta, Pasgui ( Paky ) le Brun
1660, Leufsta, Pauchi Lebron hammarsmed
1661-65, Leufsta, Påko ( Paco, Påco ) Berno smältardräng
1666, Leufsta, Paco bortrest uthi Tyskland
 
Tydligen har han lämnat landet med sin hustru
 
Barn: Pacquet le Brun ( här fortsätter uppgifterna på sid 108 ), son till Paquet, har ett flyttningsmönster som liknar Johans ( le Brun ), kanske är de bröder. Paquet le Brun finns:
 
1654, Österby, Påcko Berno
1661-63, Leufsta, som dräng till Jan Bovin
1667-69, Västland, Paque le Broun
1671-73, Älvkarleby, acqui de Brun
1677-82, Åkerby, Pakij Brån
1683, Västland
1694-99, Älvkarleby, Paqve Le Broun
 
Paquet le Bruns eventuella bror Johan le Brun finns också med på sid 108 i boken och han förekommer 12/12 1650 i Leufsta kassabok, likaså 1663, 1670-72 är Johan brukskarl i Älvkarleby oc hustrun avlider 1677 i Åkerby, året efter antecknas på tinget i Löfsta den 18-19/6, se nedan:
 
S.d inkom en änkia Maria Larsdotter uthi Åkerby som belägradh och med barn rådder blifwit aff Johan Brom een hammarsmed och änkling....Johan Brom war icke tillstädes utan bårtreester....
 
Måhända gifter Johan sig med Maria och återvänder till Älvkarleby, där han finns 1682-1709 med hustru och flera barn.
 
Kanske eventuellt att det har blivit fel i generationerna på Vallonskivan 3. Paquet den äldre kan vara en eventuell bror till Simon, tiden verkar till att stämma, likaså anges  1666 Paguet den äldre vara bortrest uthi Tyskland.

[Carina Widell]

En hypotes:
 
Johanna le Brun f. 1654 och Pierre le Brun f. 1656 kan eventuellt vara syskon till Paquet le Brun f. 1644. De kan alla eventuellt vara barn till Paquet le Brun, den äldre.
 
mvh
Carina
 
(Meddelandet ändrat av jensen 2012-02-28 09:45)

[Carina Widell]

OBS, hypotesen får bara just vara en hypotes, det finns en hel del le Brun som eventuellt kan vara far till dessa barnen.

[Marie Näslund]

Hej Carina!
 
Tack så jättemycket för all hjälp jag fått!
 
Jag skall analysera alla nya uppgifter jag fått noga och kolla med kyrkböckerna igen. Det är ju flera hypoteser nu men det är ju lite så man måste börja när man inte har fakta. Sedan får man se om det går att knyta ihop det hela och säkerställa vad som verkligen gäller.........
 
Ett är ju i alla fall säkert och det är ju att det blivit fel på CD-skivorna.
 
Det är lite av ett detektivarbete detta......mycket spännande!
 
Hälsningar Marie

[Carina Widell]

Håller med dig, Marie, att det är spännande. 1656 betalar Pakis vid Löfsta till kyrkan för begravningen av ett barn ( Österlövsta LI:1 1592-1709, bild / 42, sid / 37 )

[Marie Näslund]

Aha.....
fler och fler pusselbitar!
 
I samma bok som du nämner ovan....bild 55/sid 50.....år 1666 vänstersidan och rad 19 uppifrån.........  
står det också något om en lebrun som har betalat för något.
Kan du se vad det står på hela raden?
 
Marie

[Ulf Berggren]

Det står bara Simon Lebrun i Hilbåle (dvs Hillebola).
Men rubriken längre upp talar om att det är testamentsgåvor. Det är med andra
ord avgiften för hans begravning som ju skedde just 1666 enligt ovan.

[Marie Näslund]

Jaha, jag förstår....
 
Tack för hjälpen Ulf!
 
Då fanns ju Pakis och Simon där samtidigt i alla fall.
 
Jag pusslar vidare......
 
MVH Marie

[Per-Olov Sjölund]

Hej !  
 
Kan någon svara om Simon le Brun hade en bror Johan le Brun ELLER en son Johan le Brun som avled i Älvkarleby (eller hade Simon BÅDE en bror samt en son med det namnet) ?!  
 
Uppgifterna nedan kommer från två släktträd i MyHeritage  
********************************************************  
Simon le Brun  
 Född: 1610 I: Liège, Belgien  
 Avled: 1666 I: Österlövsta (C)  
********************************************************  
från Renger Geneanet: son till Simon le Brun:
 
Johan (Jean) le Brun  
 Född: 1655 I: Film (C)  
 Avled: 1725 I: Älvkarleby (C)  
********************************************************  
Från Renger: bror till Simon le Brun:  
 
Johan le Brun  
 Född: Ungefär 1622 I: Liège, Belgien  
 Avled: 1682 I: Älvkarleby (C)  
********************************************************  
 
Mycket tacksam för svar  
Per-Olov

[Kjell Lindblom]

Hej Per-Olov!
 
Släkten le Bruns äldsta led i Sverige är mycket oklara. Avsaknad av patronymikon eller bara patronymikon, samma förnamn, varierande yrken, felaktiga åldersuppgifter i kyrkoarkiven mm gör det svårt att fastställa släktskap mellan olika individer. Inte blir det bättre av att publicerade släktträd på nätet innehåller ogrundade gissningar utan källreferenser.
Även om jag varit försiktig med kopplingar i Nordisk Vallongenealogi, så skulle jag inte bli överraskad, om några tabeller kan behöva förändras, när fler fakta tillkommer. I kyrkböckerna kommer man knappast att hitta mer uppgifter, möjligen i domkapitelarkiv. Däremot kan tidiga domböcker kanske vara intressanta källor. Likaså Bergskollegii arkiv (RA), eftersom det handlar om bergsbruk.
Sammanfattningsvis, efterfråga och kontrollera alltid arkivreferenser, om du hämtar andrahandsuppgifter rörande medlemmar av släkten le Brun!

[Per-Olov Sjölund]

Hej Kjell!
 
Tackar så mycket för ditt svar. Förstod nästan det, när Renger-träden i MyHeritage har olikheterna i mina frågor. Har annars stort förtroende från dessa träd, emedan släktforkning är en så tidödande sysselsättning, att man är mycket tacksam när någon vet bättre (och det gör det till 99%)! Får väl vänta på rättningar i en framtid då...
 
//per-olov

[Per-Olov Sjölund]

Hej igen!
 
Finns det någon information om Simon le Brun:s föräldrar resp barn ?
 
//per-olov

[Per-Olov Sjölund]

Har läst igenom den intressanta forskningen på Anbytarforum om le Brun.
 
Har en fråga om mästersmältaren Johan le Brun född kring 1650: finns det två Johan le Brun födda vid den tiden? En ca 1650-1712 och en ca 1655-1625 ?
 
//per-olov

[Per-Olov Sjölund]

Ytterligare en fråga: bröderna Johansson, finns det några kända barn till dom. tex Per Johansson. Har en uppgift om Per, som skulle ha en son:
 
Olof Persson Öberg, 1706 - 1755, Hyttön, Älvkarleby (C) se:  Husförhörslängd Älvkarleby AI:3 (1768-1773) sid 83
 
(gift med Kristina (stina) Persson Öberg (född Olofsdotter), 1715 - 1769
vilka tillsammans hade en son: Per Olsson Öberg, 1738 - 1821 se: Födelsebok Älvkarldeby C:1 (1730-1759) sid 45)
 
//per-olov

[Tim Thorn]

Jag la in lite namn i Ancestry och fick upp namn som antyder att jag har vallonättlingar.
 
Nils Löhman d.y. (f. 1740 d. ?), son till Maria Öbrink (f. 1704 i Älvkarleby, d. 1742) och till mjölnare i Ullfors/Tierp Nils Löhman d.ä. f 1704 d 1782.
 
Denna Maria Öbrink skall ha en Lorens/Lorentz Johansson (f. 1676, d. 1737 i Älvkarleby bruk)som fader och en Katarina Andersdotter (f. 24 mar 1681 d. 1748 i Älvkarleby bruk).
 
Lorentz Johansson i sin tur skall vara son till en Johan le Brun som jag inte fick upp någon info alls om.
 
Kan detta stämma?

[Kjell Lindblom]

Hej Tim!
 
Vänligen läs mitt inlägg från 1/12 2000 ovan. Det var tretton år sedan. Tydligen ligger dessa felaktiga uppgifter fortfarande och förvillar hos Ancestry.
 
Kjell Lindblom

[Tim Thorn]

Hej Kjell.
 
Så det har inte framkommit några uppgifter under dessa tretton år gällande detta? Vart är det som det saknas trovärdiga källor? Är det till att Lorens är Marias far, eller att Johan le Brun är Lorens far?

[Per-Olov Sjölund]

Har läst igenom den intressanta forskningen på Anbytarforum om le Brun och skrev fel årtal ovan. Så här skall det vara:
 
Har en fråga om mästersmältaren Johan le Brun född kring 1650: finns det två Johan le Brun födda vid den tiden? En ca 1650-1712 och en ca 1655-1725 ?  
 
//per-olov

[Micella Karlberg]

Hej
I min mosters släktforskning hittar jag
Mästersmed Jean (Johan) Le Broun gift m. Ingrid Olofsdotter f.1656
Hans son
Mästersmältare Pierre (Peter) Le Broun f. ?/4 1698 Öhns bruk Älvkarleby
gift m. Maria Persdotter f. 170?
Deras dotter
Ingrid Le Broun f. ?/5 1729 gift m. Anders Hinderson Kämpe f. ca 1717-18 Bruksbokhållare
Tre generationer senare föds min mormorsmor Edla Josefina Lindman 19/5 1868

Jag vet att min moster reste runt till olika bruk och läste i rullorna och att hon var mycket engagerad i sin forskning och var med i ngn vallonförening.
Undra hur jag kan kolla upp hennes forskning, finns det info som är tillgänglig eller finns här ngn som har säkra källor här?

[Ulf Berggren]

Personerna stämmer med Smedskivan, men enligt den är Pierre (Per) född 1696 samma månad. Och det finns ingen åldersuppgift på Jean (Johan) där.

[Micella Karlberg]

Tack

[Jan Johansson]

Hejsan,

Angående samband mellan släkterna Le Brun och Öbrink (Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26 och Kjell Lindbloms inlägg den 2000-12-01) önskar jag bidra med följande information.

Enligt funna kyrkoarkiv var Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrink (född 17/1 1711 i Älvkaleby socken) svärmor till Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken), vars pappa var Jan Le Broun (född 1722 i Älvklarleby socken). Kan denne Jan Le Broun motsvara den Johan le Broun (född 16/12 1722), som omnämns i Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26?
Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken) gifte sig alltså med Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Maria Bonnevier (född 27/3 1745 i Älvkarleby socken). När Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Catharina döptes fanns bland vittnena Jacob Lorentsson Öbrinck och Daniel Öbrinck (se bifogad bild).

Som källhänvisning bifogar jag några bilder. Dessutom bifogar jag en bild som schematiskt visar sambandet mellan släkterna Le Brun och Öbrink. I den schematiska bilden skulle jag vilja uppmärksamma paret Love Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink, eftersom de båda har liknande födelse- och döduppgifter. Födelseuppgifterna har inte kunnat bekräftats av födelsebok.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag tycker, att du har en korrekt antavla för Pierre le Broun och Maria Bonnevier. Men ersätt förnamnet Love med Lore. Lore är lika med Lorens medan Love är en annan skrivning för Louis. Lorens och Louis är helt olika förnamn. Lite lurigt blir det, eftersom r och v i tysk skrivstil ser helt lika ut.

För att ytterligare belysa svårigheten med namntydning, kan jag berätta att det franska förnamnet Louis i Sverige kunde få flera olika namnformer. Utöver Love även Ilo, Elof och den helt försvenskade varianten Olof!

[Jan Johansson]

Tack för intressant och nyttig information Kjell!

Kanske jag kan få passa på att fråga om födelsebok i Älvkarleby socken (alt. Öns bruk).

Födelseuppgifterna på paret Lor(!)e Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink i antavlan i mitt förra inlägg kommer från min mammas anteckningar från 80/90-talet. När jag ville kontrollera uppgifterna såg jag att det inte finns födelsebok i Älvkarleby socken med barn födda 1711, vare sig på Riksarkivets eller ArkivDigitals hemsida. Ändå har min mamma så prydligt skrivit "står 1714 i husförhörslängd, men hittas 1711 i födelsebok". Vet du, eller någon annan, om denna födelsebok har funnits tillgänglig tidigare?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Nej, någon födelsebok äldre än 1730 (Älvkarleby C:1) finns inte. Katarina Larsdotters Öbrinks födelseår har nog din mamma hämtat ur dödboken 28/4 1761, där hennes ålder vid dödsfallet anges ha varit 50 år.

[Jan Johansson]

Tack igen Kjell!
Ja, vi var inne på det alternativet vi också.
Vänliga hälsningar,
Jan

[Åsa Tegelberg]

Hej!
Jag har en fundering gällande Olof Le Broun född 1740 i Öns bruk, Älvkarleby. Någon som vet var han tar vägen? Har hittat en Greta Olsdotter född i Älvkarleby, som uppges vara änka när hon kommer från Österlövsta till Västland 1790 med tre barn. Har heller inte hittat något av barnens födelsenotiser. När mellanbarnet Anders avlider 1795-04-29 uppges fadern var avlidna Olof Brun. Vet att det finns även båtsmän som heter Brun men inte hittat något där heller. Förslag emot tages tacksamt!

Åsa Tegelberg

[Jan Johansson]

Hej Åsa!

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi står födelse- och dödår på Olofs bröder, men på honom själv står bara födelsedatum. Min ana är Olofs storebror Johan/Jan. Han flyttade från Älvkarleby till Forsbacka bruk i Valbo socken när han var strax över 50 år (1774/1775). Min misstanke är att det finns döduppgifter om Olofs bröder eftersom de jobbade vid (järn-)bruk, och att Olofs döduppgifter saknas eftersom han hade ett annat yrke, men naturligtvis kan det finnas andra orsaker till att hans döduppgifter saknas. Jag skulle i alla fall rekommendera dig att ta reda på var hans syskon och kanske andra nära släktingar bodde och leta i de socknarna. Om han försvann ifrån Öns bruk redan som ung kanske han började jobba på ett annat bruk (innan han eventuellt fick en annan typ av arbete). Ta reda på vem som var hans pappas och hans bröders arbetsgivare (ägarna av bruken) och leta sedan i alla de bruk som de ägde.

Om man söker på "Olof" och födelseåret 1740 på Centrala Soldatregistrets hemsida får man 55 träffar. Bland annat finns en Olof Blomberg som var soldat i Skäfthammar socken (där ju Gimo bruk ligger) 1759-1763. Enligt boken Nordisk Vallongenealogi flyttade Olofs syster Ingrid till Gimo bruk omkring 1761. Kanske hon flyttade dit eftersom Olof Blomberg var hennes bror?

Lycka till med letandet!
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Åsa, har du möjligtvis en ana som hette Olof Tegelberg och var (gårds-)fogde, bland annat i Vendel socken? Jag är nyfiken var han kom ifrån, vart han tog vägen och vem han eventuellt var gift med. I Vendel mtl 1702 finns han som fogde i Bergby.

[Åsa Tegelberg]

Hej Jan!


Jag får fortsätta mitt letande efter Olof Brun!


Flyttar svaret om Tegelberg till Släktnamnet.


ÅSa

[Jan Johansson]

Hej,

Jag undrar om det finns uppgifter om vilka som var föräldrar till Pierre Le Brun (tabell 17 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi) och var han var född. Vidare undrar jag om det finns uppgifter om, eller som tyder på, att Pierrre (och hans hustru Sigrid Persdotter) hade något barn som bodde kvar vid Galtströms bruk när han/paret flyttade därifrån. Anledningen till min fråga är att min mamma och jag har en DNA-träff och vid sökande efter våra gemensamma anor, som bör finnas ganska många generationer bakåt i tiden, leder en av trådarna till Galtströms bruk. Alla mina anor på min mammas sida till och med sjätte generationen (generellt födda i mitten av 1700-talet) var födda i Roslagen och bla finns personer vid Älvkarleö bruk (Bonnevier och Le Brun). Vår DNA-träff, däremot, har inga (kända) anor födda i mitten av 1700-talet ifrån det geografiska området. Med risk för att det blir en ledande fråga  : finns något som tyder på att Pierre Le Brun (tab 17) kom ifrån Roslagen, eller kanske till och med ifrån Älvkarleö bruk?

Le Brun-anorna på min mammas sida kan härledas till Jean Le Brun, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi, och i Kjells bok står att han gifte sig den 12/6 1681 i Ovansjö socken (till min förvirring finns en ort vid namn Ovansjö i närheten av Galtströms bruk). Enligt uppgifter i boken fanns Pierre, tabell 17, vid Galtströms bruk 1681-1697. Var Jean (tab 10) och Pierre (tab 17) släkt med varandra? PS: denna koppling gjordes av mig tidigare, när jag trodde att Jean (tab 10) gifte sig i Övansjö nära Galtströms bruk. 
Förresten, kan det inte stå Karin Jockomsdotter istället för Karin Johanssdotter i vigselnotisen när Jean (tab 10) gifte sig med henne 1681 i Ovansjö socken (se bifogad bild)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Nedan finns information om musketerare och klensmed Jonas Larsson Bruun/Bruhn. Han blev antagen vid livgardet till fots (troligen vid överstelöjtnantens kompani) 1672, så han borde ha varit född före 1654 (jag hoppas i alla fall att han var minst 18 år när han blev musketerare eller annan typ av soldat). Vidare blev han antecknad som västgöte i en GMR (se nedan) och han fick avsked från kompaniet, med underhåll, vid mönstringen den 23/9 1690. Med andra ord dog han efter den 23/9 1690.

Har någon mer information om denne musketerare och klensmed Jonas Larsson Bruun/Bruhn?

Lustigt nog hittade jag ovan nämnda uppgifter när jag letade efter (men inte hittade) information om följande pikenerare vid kungliga gardet (livgardet?) och överstelöjtnantens kompani:

Den 3/3 1689 lystes, i Katarina fs i Stockholm, för pikenerare vid kungliga gardet och överstelöjtnanens kompani Mathias Persson Brun, född i Norrköping, och piga Elisabeta Pärsdotter Duse(?), född i Norrköping (CI:4, sida 369). Mathias var troligen född i Norrköping före 1669.

Länk till lysningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=3178%2C4112%2C3035%2C1435

Mathias var kanske inte vare sig smed eller hade vallonsk bakgrund, men jag hoppas att jag ändå får passa på att fråga, här, om någon har fler uppgifter om honom.

Vänliga hälsningar,
Jan

Musketerare nr 92 Jonas Larsson Bruun/Bruhn blev registrerad vid rote 16 i överstelöjtnantens kompani vid livgardet till fots i följande utvalda GMR:

6/5 1686 (överstelöjtnant baron Bernhardt De Lievens [von Liewen] kompani): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00129#?c=&m=&s=&cv=128&xywh=2496%2C509%2C1873%2C885

23/7 1686 (överstelöjtnant och kapten Kunt Posse blev tillsatt eftersom Bernhard von Liewen blev överste den 8/5 1686): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=2431%2C81%2C1890%2C893

25/11 1686 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029167_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=2584%2C161%2C1907%2C901

1?/6 1688 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=201%2C1326%2C2219%2C1049

1690 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00183#?c=&m=&s=&cv=182&xywh=129%2C521%2C2278%2C1077

23/9 1690 (Knut Posse): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029168_00242#?c=&m=&s=&cv=241&xywh=293%2C2897%2C1914%2C905

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag har några frågor:

1) I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (NV) står att Simon le Brun (TAB 6) gifte sig ca 1643 med Jeanne Claesdotter och att Simon arbetade i Åkerby 1643-44 (sida 107). Vet man, eller finns hypoteser om, vem som var Jeannes pappa Claes?

2) I NV sida 109 finns Tabell 10, Jean le Brun. Vet man, eller finns hypoteser om, vilka som var hans föräldrar?

3) På Kjell Lindbloms hemsida med ”tillägg till NV” (del 1 och del 2) finns ”le Brun Tabell 10” med text som handlar om en soldat, Johan Brom/Jan Borin, i Tierp socken (se bifogad bild). I NV sida 109 finns Tabell 9, Jean le Broun alias musketör Johan Simson Bruun, son till Simon (TAB 6). Det rör sig om samma person även om tabell-numren är olika, eller hur?

Bakgrunden till mina frågor (om någon är intresserad och orkar läsa) är en sk ”DNA match” som jag och min mamma har. (Jag har nog skrivit om detta vid ett par andra tillfällen.) DNA matchen och jag har två små DNA-fragment som lär komma från en gemensam, eller två gemensamma, ana/anor. Min mamma har endast ett litet DNA-fragment gemensamt med samma DNA match. Det betyder troligtvis att det ena av mina två nämnda DNA-framgent kommer från min mamma och det andra kommer från min pappa. (Båda mina DNA-fragment kan dock komma från min pappa. Det skulle, i sådant fall, innebära att DNA-fragmentet, som min mamma har gemensamt med DNA matchen, inte har överförts till mig.)

Traditionell släktforskning visar att min DNA match och jag har få ”luckor” i våra släktträd. Vidare visar den traditionella släktforskningen att Jan de Han (TAB 1 i NV del 1, sida 180) och hans hustru är DNA matchen och mina möjliga närmaste gemensamma anor (se bifogad bild). Jag skriver möjliga eftersom det inte tycks vara klarlagt huruvida Jan de Han var farfar till Mårten Duhan (TAB 7 i NV del 1, sida 182). (I den bifogade bilden har jag dessutom gjort, av någon anledning som jag tyvärr inte minns, en streckad linje mellan Jan de Han och Mårten Dehand (TAB 2 i NV del 1, sida 180). Streckade linjer brukar jag använda för att markera att ett släktskap inte är säkert.) Möjligheten finns alltså att min DNA matchs och mina gemensamma DNA-fragment kommer från Jan de Han och/eller från hans hustru. (På den bifogade bilden är Brita Jacobsdotter (längst ner t.v.) min pappas ana och Johan Dubois/Debeau (längst ner t.h.) är en ana till min DNA match.)

Eftersom DNA matchens och min mammas anor har olika geografiska utbredningar ända ner till och med 1700-talet, misstänker jag att deras närmaste gemensamma anor också hittas bland personer med vallonsk bakgrund. Bland min mammas anor finns de vallonska släktnamnen Bonnevier och le Brun (se bifogad bild i mitt inlägg här den 2020-05-05). På ”le Brun-sidan” är vår anfader Jean le Brun (TAB 10 i NV del 1, sida 109). Därav fråga nr 2 ovan.

Eftersom jag inte vet vilka som var föräldrar eller syskon till Jean le Brun (TAB 10) har jag letat efter kombinerad tidsmässig och geografisk gemensam nämnare bland DNA matchens ”vallon-anor” och bland tabellerna i NV om släkterna Bonnevier samt le Brun. I släkten Bonnevier har jag inte hittat någon sådan gemensam nämnare (men jag måste erkänna att jag inte har letat så noga). I släkten le Brun har jag noterat Simon le Brun (TAB 6 i NV del 1, sida 107) och nu kommer vi till motivet till fråga 1 ovan (angående Jeanne Claesdotters pappa).

Simon le Brun gifte sig ca 1643 med Jeanne Claesdotter i Åkerby, eller bodde åtminstone där 1643-44 och förmodligen bodde paret sedan i Åkerby/Hillebola till 1654. Efter Simons död 1666 gifte Jeanne Claesdotter om sig.
Fråga 4: Vem gifte hon om sig med?

Bland anorna till min och min mammas gemensamma DNA match finns Colas Gilljam (TAB 32 i NV del 1, sida 306 – ”Claes Claesson Guillaume” i den bifogade bilden). I NV står att Colas: 1) var trolig son till Tossainct även om han kallades Clas Clason i sonens personalier (Fråga 5: Var och när skrevs personalierna?), 2) jobbade vid Lövsta bruk 1643-44, vid Åkerby 1649-60 och åter vid Lövsta bruk 1662-63, samt 3) gifte sig i början på (eller möjligen i mitten av?) 1640-talet med Jeanne/Gehenna Duan, dotter till ovan nämnda Jan de Han (se bifogad bild). Colas Claesson tycks alltså ha flyttat till Åkerby då Jeanne Claesdotter troligtvis bodde där. (Hoppas jag inte ”övertolkar” texterna i NV!) Som säkert märks är jag ute efter ett eventuellt syskonskap mellan Colas Claesson och Jeanne Claesdotter, som båda troligen bodde i Åkerby 1649-53 (enligt min tolkning).

Jag observerar och funderar vidare och kan inte låta bli att notera att:

1) Colas Gilljam (TAB 32) var trolig son till Tossainct Guilheame (TAB 1 i NV del 1, sida 297) även om han en gång blev registrerad med patronymikonet Clason.

2) Tossainct Guilheame (TAB 1) hade en dotter Johanna (fc 1622, d 1697) gm handelsman Pierre Cambou i Stockholm där hon blev registrerad med patronymikon Toussaint.

Version II av fråga 1: a) Finns möjlighet att Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter, var trolig dotter till Tossainct Guilheame (TAB 1 i NV del 1, sida 297) även om hon blev registrerad med patronymikonet Claesdotter (såsom beskrivs om Colas Gilljam)? b) Var och när blev Simon le Bruns hustru Jeanne registrerad med patronymikonet Claesdotter? c) Kan en möjlig förklaring till de eventuella förväxlingarna vara att Tossainct var styvfar till (en del av) barnen i TAB 1 (NV del 1, sida 297)? d) Finns andra förslag på vem som var pappa till Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter (förslagsvis någon Claes i Åkerby omkring 1640)?

I den bifogade bilden har jag lagt in ett par frågor: i) Var Claes Claesson Guillaum och Jeanne Claesdotter syskon?, och ii) Var Simon le Brun (TAB 6) och Jean le Brun (TAB 10) släkt med varandra?

Med många frågor och funderingar hälsar vänligen,
Jan

PS: Jag kan inte låta bli att berätta att jag idag (dagen efter ovanstående inlägg) av annan anledning tittade på listan med mina DNA matcher. Jag fick då se en stavningsvariant av släktnamnet Guillaume och blev nyfiken. Döm om min förvåning när jag fick se att denna DNA match och jag delar två små DNA-fragmen medans min mamma delar endast ett litet DNA-fragment med samma DNA match! Precis som den igår beskrivna DNA matchen! Det ska bli spännande att se om det går att följa denne "Guillaumes" anor tillräckligt långt för att hitta de närmaste gemensamma anorna.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Många frågor var det. Jag ska besvara dem, om jag kan.

1a. Nej, Jeanne Claesdotter kan inte vara dotter till Toussaint Guillaume. Hennes far heter Claes och det framgår av svaret på 1b.

1b. Det finns en fortsättning på texten om Simon le Brun (Tab 6). Jag redovisar början, eftersom det är ett långt ärende:
"  Den 1/7 1674 går ärendet vidare.
  S:d: kärade Johan Ehrsson förswars karl widh Hillebohlet till Lars Olofsson skattebonde ibidem, för det Lars Olofsson utaff hust: Jehanna Claesdotter be:te Johans Swärmodher hade ett Änges stycke utj Böhle Uthiordh igenlöst, som han för detta till hust: Jehanna sampt hennes affledne Man sal: Simon le Brunh för 60 dal:r K:r M:t..."
Juridiskt arkivmaterial har en mycket hög grad av tillförlitlighet.

1c. Jag kan inte se, att det finns risk för några förväxlingar i det här fallet, eftersom hon kallas Jehanna Claesdotter samma dag som ärendet behandlas på tinget. Du kan inte jämföra med det troligen felaktiga patronymikonet för Claes Guillaume (Tab 32 och 37 i NV del 1). Patronymikon Classon är här angivet i en personalieberättelse skriven mer än ett halvt sekel efteråt och på en plats långt ifrån där händelsen skedde. Tillförlitligheten i personalieberättelser är låg och det är inte ovanligt med direkta sakfel just beroende på både tidsmässiga och geografiska avstånd.

1d. Ja, det finns det. Men eftersom det är en hypotes, vill jag inte besvara frågan här. Det finns alltför många släktforskare, som genast skulle bortse från osäkerheten och börja dela uppgiften som fakta. Däremot ska jag gärna berätta hur du själv kan leta vidare. Jeanne Claesdotter föder barn mellan 1644-66, varför jag angett hennes vigsel med Simon le Brun till omkring 1643. Man kan gissa, att Simon le Brun är näst intill vuxen, när han kommer till Sverige 1632. Jeanne Claesdotter, som är i barnafödande ålder fram till 1666 bör vara född omkring 1625 och åldersskillnaden mellan dem cirka 10 år (han 28 och hon 18 år). Hon invandrar troligen som barn med sina föräldrar. Finns det några valloner med förnamnet Claes/Nicolas i Österlövsta socken under perioden 1630-45? En av dem kan i så fall vara hennes far.

2. Ingen aning

3. Sorry, Nyckfelstrisse har varit framme. I tillägget står Tab 10. Skall vara Tab 9. Tabellerna 9 och 10 i NV del 1 sid 109 avser helt säkert två skilda individer.

Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Tack Kjell för dina svar och för allt tålamod!!

Eftersom Simon le Bruns hustru, Jeanne Claesdotter, inte kan ha varit dotter till Toussaint Guillaume lämnar jag den tråden i bakhuvudet. Som ”påminnelse” för ev framtida bruk nämner jag, emellertid, att jag hittade tre Claes/Nicolas i Österlövsta socken under perioden 1630-45 i de få släkter i NV som jag har avfotograferade. En av dem (som jag misstänker inte(!) är den du, Kjell, var ute efter i svaret 1d.) är intressant för mig i sammanhanget kring ”utnyttjandet av DNA matcher” då jag letar efter möjliga föräldrar till min ”le Brun-anfader” Jean le Brun (TAB 10 i NV del 1, sida 109). Anledningen är att hans efterlevande hustru/änka och tre av hans/deras barn (födda på 1640-talet) flyttade upp till Njurunda/Galtströms bruk där även ”vallon-anor” till min DNA match senare bodde (DNA matchen nämnd igår, idag kallad ”DNA match #2” i den bifogade bilden). Vid Galtströms bruk bodde tidigare Pierre le Brun (TAB 17 i NV del 1, sida 111). Han och Jean le Brun (TAB 10) bör ha varit ungefär jämngamla och båda valde namnet Pierre till barnet, som gissningsvis var äldsta sonen. Därför har jag funderat på om de eventuellt var bröder, med Pierre le Brun (TAB 14 i NV del 1, sida 110) som tidsmässigt möjlig pappa. Tyvärr har min mammas DNA-fragment, som hon har gemensamt med nämnda DNA match, inte varit till hjälp i denna fundering, så den har jag också lämnat i bakhuvudet. (För att inte riskera att felaktiga slutsatser dras är det bäst att undvika kommentarer om TAB 10, TAB 14 och TAB 17, såvida funderingen inte kan avfärdas förstås.)

Som jag nämnde i mitt PS i förra inlägget har jag råkat notera en annan DNA match (kallad ”DNA match #1” i den bifogade bilden), som också delar två små DNA-fragment med mig, men som delar endast ett fragment med min mamma. Igår letade jag efter ursprunget till DNA matchens släktnamn (dvs endast på pappornas sida). Med sökning i kyrkoarkiv kom jag ”ner till” landtmätare ingenjör Peter Gilljam i Nolhed i Mo sn (fc 3/3 1741). Se tex denna hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031728_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=612%2C569%2C1797%2C830

(På sida 54 i samma hfl finns namnet Eric Sporrong (fc 1706).)

Enligt sekundär källa (som jag inte har kontrollerat) var ingenjör Peter Gilljam son till Anthonius, och sonson till Johan Gillian (TAB 4 i NV del 1, sida 298), som var gm Maria (Clasdotter) Maniette. Eftersom Johan Gillians farfar var bror till Claes Guillaume (TAB 32), som är en ana till gårdagens nämnda DNA match (”DNA match #2” i den bifogade bilden), finns möjligheten att släkten Guillaume och dess svenska anfader Tossainct Guilheame samt hans hustru (dvs generationen före Claes Guillaume och hans bror) trots allt är inblandade i överföringen av mina små DNA-fragmenten. Av den anledningen har jag ytterligare ett par frågor:

Vet man något om föräldrarna till Anna Michelsdotter Guillaume, gm Mårten Dehand (TAB 2 i NV del 1, sida 180)? Kan man tänka sig att hennes patronymikon registrerades felaktigt då sonen Isack gifte sig 1716?

Ursäkta att jag kom ifrån ämnet le Brun!

Det finns självklart ett stort antal andra möjligheter till DNA-fragmentens ursprung. DNA match #1 kan tex ha fått dem ifrån släkten Douhan (av någon ”moder okänd” för en gång skull! – se bifogad bild). Framför allt måste noteras att hela släktträdet (med få luckor) till DNA match #2 har släktforskats fram på traditionellt vis, men endast en linje till DNA match #1 har tagits fram (resten är ännu okända potentiella DNA-fragment-källor).

Det är förmodligen omöjligt att ens hitta indikationer om var min mammas DNA-fragment, som hon har gemensamt med DNA match #1 och/respektive DNA match #2, kommer ifrån. Ancestry har placerat min mamma, bland mina DNA matcher, som släkt med mig både på min mammas sida och på min pappas sida (men jag har märkt att den funktionen (algoritmen?) troligtvis inte alltid stämmer). Min tolkning är, emellertid, att min mamma och pappa borde ha någon gemensam ana. Synd att min pappa aldrig hann testa sitt DNA! Om algoritmen, och min tolkning av den, stämmer kanske det är troligt att även DNA-fragmentet, som min mamma har gemensamt med de två DNA matcherna, kommer från samma ”källa” som det ena av, eller båda, mina DNA-fragment.

En stor röra är det i vilket fall! Röran ligger i mitt bakhuvud och ibland dyker funderingar upp och jag börjar titta på den igen. Vi får se om den blir en o-röra så småningom!

Vänliga hälsningar och med önskan om en God Lucia,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag avstår från att kommentera dina DNA-matchningar, som säkert är en komplicerad historia. Däremot ska jag gärna ägna några timmar åt släkten le Brun och de funderingar du har om den. Släkten är en av svåraste att bringa klarhet om, när det gäller de tidigaste generationerna i Sverige. Som framgår av sidorna 106-112 i NV del I så saknar några av familjetabellerna helt koppling och många har en "troligkoppling". Varför? Jo, det har flera orsaker. I första hand avsaknad av tidiga kyrkböcker för berörda socknar men även på förekomsten av flera samtida individer med samma förnamn, Johan, Pierre och Pacquet (Påke). Vem är far till vem?

Jag känner för att ta en rejält omtag på den del av släkten le Brun, som är hammarsmeder, alltså tabellerna 1-11 och 17 i NV. Kanske går det att hitta säkrare och mer underbyggda kopplingar? Det kommer nog att ta några dagar, så du får ge dig till tåls. Men jag tror, att jag redan nu kan utlova ett "styckmord" på Johan i Tabell 3.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hejsan!

Det var väldigt goda nyheter Kjell! Stort tack!! Hoppas du får fram nya (möjliga och/eller troliga) släktband!

När min mamma och jag kollade i hennes anteckningar från 90-talet fick vi se att hon hade skrivit, om Jean le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109), att han hade betalat (testamentpengar) för begravning av ett barn, den 29/9 1684 i Älvkarleby. I NV står dp och samma datum. I notisen står "efter barn". Längre ner på samma sida står, vid notis daterad 4/1 1685, "för barn". Därför tolkar vi "efter barn" som testamentpengar, även om det ordet inte finns med i notisen. En annan kommentar är att ingen betalning för dop av något av barnen, begravda 1693, 1694 resp 1695, tycks ha blivit registrerad i Älvkarleby. De här kommentarerna har säkert inte så stor betydelse för omtaget på hammarsmederna le Brun (och "styckmordet" på Johan i Tabell 3), men man vet aldrig.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=222%2C117%2C3309%2C1522

Med önskan om trevligt grubbel hälsar,

Jan

[Kjell Lindblom]

Hej igen Jan!

Innan jag går till gymmet hinner jag påbörja "brottsutredningen" för Tabell 3 (NV del I sid 107). Som utlovat styckas den på följande vis:
Texten "Åren 1670-72 är han brukskarl i Älvkarleby" flyttas till Tabell 10.
Resten av texten, som börjar med " Hans hustru avlider ..." flyttas till Tabell 9. Observera att denne Johan ibland kallas Brom, vilket motiverar textförflyttningen.
Sonen Daniel utgår och hänförs till annan gren av släkten.
Återstoden av Tabell 3 får nu följande lydelse: Johan le Brun, trol son till Jean (tab 1), finns 12/12 1650 i Leufsta kassabok, likaså 1663. I mtl finns han inte. Han medföljer
troligen sin bror till Tyskland 1666.

Fortsättning på revideringen av släkten le Brun följer senare. Men läs gärna mitt inlägg ovan 2013-10-13 först.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Tack så mycket för uppdatering av information om några Johan le Brun!

Jag har skrivit nya versioner av NV:s ”le Brun-tabeller” 3, 9 och 10, men jag misstänker att du kommer med mer information. Jag brukar skriva att jag ofta har fel när jag misstänker något, men den här gången hoppas jag att jag har rätt …för en gång skull. Förresten läste jag ditt inlägg daterat 2013-10-13 först. 

Sonen Daniel har jag för mig att du har skrivit, under diskussionsämnet om Brun i Stockholm, att han var trolig son till Johan Daniel Braun (”min” Tabell 19 i nämnda diskussionsämne). I sammanhanget om ”de äldsta le Brun” spelar det säkerligen inte någon roll, men jag håller inte med om detta troliga släktskap. Jag har uppfattningen att Johan Daniel Braun ”rörde sig i rika kretsar” och har sett, i primärkällor, att han hade en styvson som blev vinskänk. Eftersom några andra ”Brun i Stockholm kring 1700” var vinskänkar, vinhandlare eller ingifta i den yrkesgruppen har jag läst Gunnar Hellströms tre artiklar i Samfundet Sankt Eriks årsbok (1957, 1959 resp 1960) om vinskänkar och källare i Stockholm under nämnda tidsperiod. Enligt Gunnar var det stor status-skillnad mellan en krögare (som Daniel Johansson le Brun var) och en vinskänk. Det klingar därför felaktigt i mina öron att Johan Daniel Brauns egen son blev krögare (medans hans styvson blev vinskänk). Johan Daniel Braun hade en son, som troligen hette Johan Daniel (även om det står Johan David i dopnotisen). Denne son döptes den 8/2 1681 i tyska Sankta Gertrud (Gertrud igen!) församling i Stockholm (CI:1a, sida 621). Faddrar var: herr Peter Hagen*, herr Salomon Otter, herr George Brandt, herr Joachim von(?) Feife(? Pfeiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?). Att ”barnet till dessa faddrar” skulle bli en ”simpel” krögare klingar som sagt fel i mina öron.

* Man kan undra om herr Peter Hagen var släkting till Johan von der Hagen, som arrenderade Ortala bruk omkr 1670.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00290#?c=&m=&s=&cv=289&xywh=3011%2C1731%2C3042%2C1435

Jag har noterat att en dotter, Catharina, till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106) var gm Mårten Pouset omkr 1671.

Fråga:
Var ovan nämnda Mårten Pouset nära släkting till bokhållare Johan Posset vid Ortala bruk 1669-70? Dvs den jag skrev om igår här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.0.

Ett barnbarn till Per le Broun (1747-1805) och Maria Bonnevier (1745-1815) gifte sig med en person, som hade anor i Söderby(-Karl)/Väddö-trakterna där ju Ortala bruk ligger/låg. Denne Per le Brouns gammelfarfar var Jean le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109). Det skulle inte förvåna mig om information om detta område plus ”Norrlands-området” i kombination med information kring brukspatronsläkterna Lemmens (bla Ortala) och Momma/Reenstierna (bla ”Norrland”), vore till hjälp för att reda ut bakgrunden till, åtminstone, min ”le Brun-anfader” (dvs Jean le Brun, Tabell 10).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag fortsätter med revideringen av berörda tabeller och får väl återkomma till ditt senaste inlägg, om det är befogat.

Texten i Tabell 2 avslutas på följande sätt:
Som synes ovan har han lämnat landet med sin hustru. Hennes släktnamn kan möjligen anas i en notering från tinget i Film och Dannemora 7/2 1648:
  Noch framkom en fransoos Pacho Barno be:d, och rådhfråghadhe sigh af Rätten, om han skulle få tagha sin hustrus systers arf af Claas Kloo, Blef saght Befallningzmannen Hans Sijfwardsson medh godhe män skall byta them emellan.

Barn:   Pacquet   (tab 4)
   Catharina   f c 1644, bg 30/7 1732 i Älvkarleby, g m Mårten Pouset omkr 1671
   Johan   (tab 10)
   Pierre   (tab 17)

Texten i Tabell 10 inleds med "Johan le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är 1670-72 brukskarl i Älvkarleby. År 1681 är han hammarsmed ..."
Avseende barnet 29/9 1684 i Älvkarleby, ändra dp till bg (jag biträder din mors uppfattning).

Texten i Tabell 17 inleds med "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter."

De tidigare okopplade tabellerna 10 och 17 har jag därmed troligkopplat (observera ordet troligkopplat). Jag finner det rimligt tänka sig, att bägge sönerna i Tabell 1 återvänder till sitt hemland efter föräldrarnas död. De torde ha varit i näst intill vuxen ålder omkring 1630, som jag skrivit i Tabell 1.
Paquet le Bruns barn (tab 2) är däremot födda i Sverige och har etablerat sig här, varför de väljer att stanna kvar.

Ja, så tänker jag, är du nöjd med revideringen, Jan?

[Jan Johansson]

Hej igen Kjell!

Ha ha, ja jag är mer än nöjd! Utan några troligheter! 
Aldrig hade jag tänkt att du skulle ställa en sådan fråga till mig. Det är ju jag (och andra) som ställer den frågan, och många många andra frågor, till dig!

Jag antar att Kloo är en stavningsform av du Clou/le Clou, som jag har hittat i Sällskapet Vallonättlingars släktlista.

Att Pacho Barno (tab 2) frågade om han fick ta sin hustrus systers arv av Claas Kloo misstänker jag kan betyda att Claas Kloo antingen var svärfar eller "ingift svåger" till Pacho. I vilket fall som helst bör texten betyda att Pachos svägerska avled barnlös. Om Claas Kloo var svägerskans pappa kan man undra om tinget verkligen skulle gå med på att Pacho skulle få ta ut sin del av svägerskans arv. (Texten innebär väl att Pacho fick ut sin/hustruns del av arvet?) Är det någon som har kunskap i detta historiska juridiska område? Om min misstanke om de två möjliga släktskapen (dvs svärfar eller "ingift svåger") stämmer är det alltså inte helt säkert att Pachos hustru var dotter till Claas Kloo, men du har också skrivit att "hennes släktnamn kan möjligen anas".

PS: Ju mer jag tänker på tingsärendet desto mer tycks det mig troligt att Claas Kloo var gift med Pacho Barnos svägerska. Men jag har ofta fel! 

Igår tittade jag lite mer på min mammas och mina DNA matcher och hittade några fler tecken som tyder på att släkten le Brun, och inte släkten Bonnevier, troligen spelar en roll i överföringen av de tidigare nämnda DNA-fragmenten, som möjligen kommer från släkten Guillaume. Jag kan därför inte låta bli att nämna likheterna mellan de två släkternas "tab 1" i NV (släkterna le Brun och Guillaume alltså); båda var räckare och båda värvades/skrev kontrakt i Liége (som ligger bara drygt 4 mil från Aachen  ) näst intill samtidigt sommaren 1627. Kanske det kan ses som en spekulation, men kan man tänka sig att de var svågrar? Efter att ha "studerat" (och fortfarande studerar) släktnamnet Brun i Stockholm under 1600-talets senare del har jag fått uppfattningen att släktbandet mellan svågrar [syster/bror], men även mellan "ingifta svågrar" [tex syster/syster], var av stor betydelse. Är det någon som håller med?

Tack Kjell för jobbet du har gjort och förmodligen fortfarande håller på med!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Inte heller jag är jurist. Jag tolkar situationen som att Pachos och Claas hustrur är systrar. Claas hustru har dött. Deras äktenskap saknar bröstarvingar. Därför ärver den avlidnas syskon, bland dem Pachos hustru. Hon har inte fått ut sin arvedel av Claas du Clou. Pacho för sin hustrus talan och tar upp ärendet på tinget för att få ut hustruns lott.
Rätten bemyndigar befallningsmannen att med gode män slutföra skiftet.

Tyvärr är inte namnet på hustrun till Nicolas/Claas Kloo (NV del I sid 133) heller känt. Därav formuleringen "anas".

/K

[Jan Johansson]

Hejsan!

Då tolkar vi texten på samma sätt!

Istället tolkade jag formuleringen "anas" fel. Jag trodde du menade att man (möjligen) kunde ana att Pachos hustrus efternamn/släktnamn var Kloo.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Eftersom jag har fått anledning att titta i herdaminnen och eftersom jag har undrat varför Jean le Brun (tabell 10 i NV del 1, sida 109) gifte sig i Ovansjö socken tittade jag på vem som var präst där då. Kan informationen (se bifogade bild) möjligen stärka den nya versionen av tabell 10, eller ge en antydan om att den stämmer? ...eller tvärt om?!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Jag skulle spontant säga - varken eller. Jag förmodar, att hustrun Karin Johansdotter kom från Ovansjö, eftersom det var brukligt att vigas i hennes hemförsamling. Praktiskt dessutom, hennes föräldrar stod ju för bröloppet.

[Jan Johansson]

Hejsan,

Jag vill bara tipsa om information om hammarsmed Petter Brun vid Kauttua bruk i Eura 1690 under släktnamnet smeder/valloner Brun.

Se inlägg den 2013-03-19 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67329.0

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Många Le Brun med förnamnet Johan? Här kommer möjligen en till! 

Den 27/5 1671 i Katarina fs i Stockholm "angaff sigh till echtenskapet Päder Ijffwarsson [Ivarsson]
stads(-)Båtsman, födder på Wärmdöhn, hans wittne är Jon
Swänsson, Leijonankars betiente.
Enkiones nampn är Elisabeta Andersdotter, födder ij
Östergiölan [Östergötland] i Lönsåsa [Lönsås*] sochen, hennes före man,
Johan Brun trä(g?)å(rds?) mästare [trädgårdsmästare?] på Wällinge bruck
är döder för sex åhr sädan och (i) Sleem [Salem] sochen begraf-
wen. Hennes wittne är Brita Larsdotter, och
Karin Pärsdotter."

* Lönsås kyrka ligger ungefär 4 mil söder om Godegård, där Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1, sida 110) jobbade som kolare 1658-65 (efter skandalen med "franzoos kåna Gertrud").

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3114%2C2152%2C3042%2C1435

Nämnda Johan Brun bör ha dött ca 1665 vid Vällinge (mässings-)bruk i Salem socken. I församlingens kyrkoarkiv finns begravningsnotiser från år 1665, men jag har inte hittat Johans namn där (däremot Lars Grots barn ifrån Vällinge bg 1665, CI:1, sida 3).

Tillhörde denna Johan möjligen släkten (de) Bruyn?
Synd att hans yrke är svårläst i lysningsnotisen!
Ovan nämnda Nicolas le Brun (tabell 13 i NV del 1, sida 110) hade en son, Johan, som befann sig(?) i Norrköping 1646-55. Vet man vad han sysslade med där?

Den 10 aug. 1623 och 21 juni 1626 erhöll Arnold Duppengiesser privilegier för Vällinge mässingsbruk (Källa: Arnold Duppengiesser, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17704, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ljung.), hämtad 2024-02-10). Arnold dog 1628 eller 1629 i Aachen, som ligger bara några mil öster om Liége.

Kopparmästaren Wilhelm Momma (dc 1631) i Aachen var pappa till bruksägaren Willem Momma, som var gm Maria (de) Bruyn från Aachen, syster till handelsman och brukspatron (bl.a. Åkers styckebruk** om jag inte minns fel) Antony (de) Bruyn.
Källor:
Momma, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9438, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-02-10.
och
Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-02-10.

** Tidigare idag skapade jag diskussionsämnet Åkers styckebruk med anledning av frågor kring en bouppteckning. Här är länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=197302.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Vittnet Jon Swänsson var betjänt hos Leijonankar. Enligt min tolkning av adelsvapen.com om släkterna Leijonancker nr 778 och Granatenfelt nr 483 bör det röra sig om Daniel Young, adlad Leijonancker vars svärmor, vid tidpunkten för ovan nämnda lysning, var Catharina de Flon som var dotter till Jean de Flon och Maria de Besche (från Liége).

Länkar (se TAB 1 i båda):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonancker_nr_778
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Granatenfelt_nr_483

På Riksarkivets information om akrivet "Handlingar härrörande från släkten de Flon" står:
"Av särskilt intresse är en serie brev till Abraham de Flon och en del andra handlingar (fasc. 1 och 4) rörande Marktorps silvergruva i Regna socken. Gruvan synes ha grundats av Jacob Reenstierna d y (se Karin Forsberg, Hults bruks historia 1697-1947, Sthlm 1949 s. 23), men drevs av ett konsortium." Jacobs farbror bör ha varit ovan nämnda bruksägaren Willem Momma, som var gm Maria (de) Bruyn från Aachen.

Länk till Riksarkivets information om akrivet "Handlingar härrörande från släkten de Flon":
https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ufRvyavqQWZTuu1eMvyUeB

[Jan Johansson]

Hej,

Den 24/9 1769 vigdes Petter Brun (30 år, fc 1738/39) och Brita Catrina Wahlqvist (22 år, fc 1746/47) i Rö sn (CI:2, sida 23).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=329%2C2761%2C3380%2C1594

Den 10/3 1770 föddes inspektor Peter Brun och hustru Brita Catarina Wahlqvists son, Carl Petter, i Rö sn (CI:2, sida 192). Faddrar var: komminister Caspar Lincker, Carl Fried. (Fredrik) Palm, fru Lindbom och madame Dalström från Stockholm.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029690_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=488%2C2027%2C2908%2C1371

Petter och Brita Catarina blev registrerade 1770 i Näs i Rö hfl (AI:1, sida 103), men i marginalen står att de flyttade till Stockholm samma år. Faddern madame Dalström var från Stockholm.

Länk till sida 103:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029671_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=711%2C2281%2C1800%2C843

Eventuellt hade Petter inte vallonsk bakgrund, men möjligen kan släktnamnet Martelleur (född 1721) högre upp på samma sida 103 ge en antydan om att Petters "rätta" släktnamn var Le Brun.

I Kjell Lindbloms bok NV del 1 finns "Petter (1737-77)" på sidan 110. Han var son till Pierre le Broun (Tabell 11, NV del 1, sida 109). Kan ovan nämnda inspektor Petter Brun (fc 1738/39) ha varit sonen Petter till Pierre le Broun?

Inom parentes:
(Pierre le Brouns son, "Johan (1722-90)" (NV del 1, sida 110), är min ana. Hans sonson blev båtsman i Riala socken, som gränsar till Rö socken där min mormor föddes och växte upp. Min mamma och jag har alltid trott att båtsmannen blev placerad av en slump i Riala socken, efter att tidigare ha varit stolmakare-lärling i Stockholm och därefter troligen varit med i kriget, men om det visar sig att hans farfars bror, "Petter (1737-77)", hade koppling till Rö kanske det inte enbart var en slump.)

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Dessvärre, Jan, det verkar inte så. Denne Petters familjetabell ser ut så här:

Petter Le Broun, son till Pierre (tab 221), föds 8/6 1737 vid Öhns bruk i Älvkarleby och blir hammarsmed. Hans tillkommande heter Maria Larsdotter från Östanå och deras vigsel sker 27/10 1763 i Älvkarleby.
  Petter avlider 23/11 1777 och Maria 20/1 1787, bägge i Älvkarleby.

Barn:   Maria   f c 1765, d 16/12 1782
   Lars   f c 1766, trol d 1787, i Älvkarleby hfl 1774-81, ofärdig
   Petrus   f 9/12 1767, d 18/2 1787 i Älvkarleby
   Cajsa Lena   f 18/8 1770, g m bruksskräddaren vid Tolffors Samuel Åkerberg 2/5 1802 i Valbo
   Johannes   (tab 271)
   Eric   f c 1776, d 2/11 1777

/K

[Jan Johansson]

Hej och tack Kjell för svar!

Då kan det hända att inspektor Petter Brun inte hade vallonska rötter.

Istället var det intressant för mig att Petter Le Brouns dotter, Cajsa Lena, var gm med en "Åkerbergare". Det är nämligen ett släktnamn som florerar flitigt kring mina egna anor, även om endast två av dem hette Åkerberg. Detta flitiga florerande har lett till att en viss syskonskare (alla nu döda) var både kusiner, sysslingar och bryllingar till min mamma och hennes syskon. Jag kan inte låta bli att dela en schematisk bild som visar detta trassliga släktskap. Bilden tar bara upp 158 kB minnesutrymme, så jag hoppas det går bra att ladda upp den trots att jag helt kommer ifrån ämnet Le Brun. Förrutom dessa Åkerbergare var en syster till min mammas mormor gift med en Åkerbergare, men han tycks inte ha varit släkt med dem vars namn är nämnda i den bifogade bilden. Åkerberg verkar ha varit, och kanske fortfarande är, ett vanligt släktnamn i Roslagen.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Kanske det trassliga släktskapet är anledningen till att jag gärna gör schematiska bilder. 

[Jan Johansson]

Hej igen,

Jag har just ställt en fråga, under diskussionsämnet Brun / Bruun / Bruhn (under "övriga släkter - B"), angående Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1, sida 110) och huruvida han skulle kunna ha varit pappa till Tore Jönsson, som hade koppling till Jacob de la Gardies svärdotters pappa (och mamma), och som möjligen (eller kanske till och med troligen) hade släktnamnet Bruun. Jadin le Brun var ju själv i tjänst hos Jacob del la Gardie. Här är länk till inlägget med frågan (men läs gärna inlägget "Svar #62" som bakgrundsinformation först): https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674590#msg1674590.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Med hjälp av information om bl.a. grevliga ätten Lewenhaupt på https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lewenhaupt_nr_2 har jag lagt märke till att tre bröder Lewenhaupt hade ganska nära kopplingar till varsina tre personer (Le/de) Brun, som inte tycks ha haft något känt släktskap med varandra. En av de tre personerna var Jadin le Brun (Tabell 12 i NV del 1, sida 110), som jag nämnde i mitt förra inlägg. Självklart betyder detta säkert ingenting, men jag önska ändå dela min observation.

De tre bröderna Lewenhaupt var Gustaf Adolf (1619-56), Carl Mauritz (1620-66) och Ludvig Weirich (1622-68).

Gustaf Adolf var svärson till Jakob de la Gardie (1583-1652), som var arbetsgivare 1636-38 till nämnda Jadin le Brun.

Carl Mauritz var gift med Anna Maria Cruus (1642-1716), dotterdotter till Axel Oxenstierna (1583-1654). Axels bror, Gabriel Oxenstierna (1587-1640), var gift med nämnda Jakob de la Gardies syster, Brita de La Gardie. Det var alltså starka släktband mellan dessa familjer Lewenhaupt, Oxenstierna och de la Gardie.

I biografi över Willem (Welam) Momma står att han reste till Göteborg 1621, i sällskap med den holländske affärsmannen Samuel Loot, för att undersöka möjligheterna att anlägga ett mässingsbruk där. Vidare står att deras positiva inställning till projektet uttrycktes i deras gemensamma brev till ”A Oxenstierna”, som bör ha varit nämnda Axel Oxenstierna (källa: Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-05-19). Willem (Welam) Momma var gift med Maria (de) Bruyn, som var syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (Svensk Slägtkalender, volym 10, sida 501).

Ludvig Weirich var chef över Östgöta kavalleriregemente när Thore Bruun blev regements-skrivare där 1666 (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804). Thore var regements-skrivare vid detta regemente åtminstone till och med 1670, men 1672-1675 var han (eller mer korrekt: troligen samma person) mönsterskrivare vid ett av regementets kompanier. Efter Ludvig Weirichs avsked 1667 blev Hans Ulfsparre (ca 1632-88) chef över Östgöta kavalleriregemente (och självklart var de också släkt med varandra). Hans Ulfsparres bror, Erik, var gm2 Catharina Gyllenanckar. Hon var dotter till Gabriel Gyllenanckar, som fick tillstånd 1655 att anlägga en masugn och en tackjärnshammare i Ankarsrum (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1676804#msg1676804). Samma år grundades det närliggande Överums bruk av Henrik de Try och Abraham de Besche. Året därpå, 1656, finns en Jöran Lebring (eventuellt Jadin le Brun) och Nicolas le Brun (Tabell 13) på längden för Överums bruk (NV del 1, sida 110).

Möjligen/Troligen var det nämnda skrivare Thore Bruun, som skrev en supplik 1691 till bl.a. likvidationsverket eftersom han inte hade fått (viss del av) sin lön åren 1679-1682, men kanske framför allt eftersom en olycklig eldsvåda hade bragt hela hans ”timmelig välfärd” (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674588#msg1674588). Möjligen/Troligen var det samma person som blev registrerad som Tore Jansson/Jönsson i Västra Eds jordeböcker 1690-1716 där denne Tores hemman blev registrerat som skatte-vrak från och med jordebok 1691, dvs samma år som suppliken remitterades till likvidations-kommissionen i mars månad (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674590#msg1674590). I Östgöta kavalleriregemente gmr 1684 och gmr 1687 hade Tore Jönssons rusthåll nr 72 (samma nummer nämnt i jordebok 1689) och rusthållare vid rusthåll nr 73 var Peter de Try, båda vid ryttmästare Gyllenbreders kompani, som också är omnämnt i Thore Bruuns supplik.

Enligt information på adelsvapen.com begravdes en bror till ovan nämnda bröder Lewenhaupt i Västra Eds kyrka 1617. Brodern Carl Mauritz änka, Anna Maria Cruus, tycks ha bott i Västra Ed socken i slutet av 1600-talet när även Tore Jönsson bodde där (i Nocketorp).

Viss information tyder på ett släktskap mellan Thore Bruun/Tore Jönsson och Christina Torsesdotter Brun (född <1662 och gm Tobias Soltner) i Stockholm omkring 1700 (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675421#msg1675421). Christinas granne på Södermalm i Stockholm (en eller ett par kvarter ifrån varandra), skeppare Samuel Brun (född <1660 i Göteborg) var fadder vid dop den 14/5 1702 i Västervik (C:2, sida 103), som inte ligger långt ifrån Västra Ed socken.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Inledningstexten till Pierre le Brun (Tabell 17 i NV del 1, sida 111, med ny version i den här tråden i Svar #58) lyder "Pierre le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är ogift hammarsmed vid Galtströms bruk 1679 men finns 1681-97 där med sin hustru Sigrid Persdotter.".

Fråga 1: Skulle Pierre le Brun (Tabell 17) kunna ha varit "trolig son till" Pacquet le Brun (Tabell 4 i NV del 1, sida 107), som var gift åtminstone från 1656?

Fråga 2: vilket är det äldsta belägget för att hustrun till Pierre le Brun (Tabell 17) hette Sigrid Persdotter?

I Stockholms kyrkoböcker har jag sett en jungfru Sigrid Persdotter som gifte sig med skräddare* mäster Petter Cleman, eller Clemen (möjligen Clement Breda), den 9/7 1671 i Maria Magdalena fs. Samma, eller en annan, Sigrid Persdotters dotter Helena döptes den 13/11 1687 i Maria Magdalena fs (och av den anledningen undrar jag om namnet på Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, var känt redan 1687).

Sigrid var säkerligen inget ovanligt namn i Stockholm på den här tiden, men det tycks mig inte heller ha varit bland de vanligaste. Jag fick också se att Pacquet le Brun (Tabell 4) hade en dotter, Jeanne, som var gm Hecken (Clement) Breda (Tabell 6 i NV del 1, sida 123) omkring 1690.

* Skäddar-yrket kan kanske "passa in" i ett par släkter som förknippas med både "textil-branschen" och med järnbruk (Leffler och Momma/Reenstierna). Även släktnamnet Neuman tycks vara inblandat i både textil- och i järnbruksbranschen. Dessutom är Arboga omnämnt i båda dessa länkar (men inget släktskap mellan respektive Neuman tycks vara kännt):

1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lummelunds_bruk
2: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9060

Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=241%2C1199%2C2818%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag borde nog har lagt till följande:

Sebastian Clement (Tabell 11 i NV del 1, sida 124), brorsbarn till ovan nämnda Hecken (Clement) Breda , var gm Maria Johansdotter Kierkhoff (född omkr 1680 i Hedesunda sn, Söderala EI:1, SVAR:s bild 44, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032170_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=2966%2C2107%2C2809%2C1328).

Pierre le Broun (Tabell 11 i NV del 1, sida 109), son till Jean le Brun (Tabell 10, som har "ny version" i den här tråden*), var svärfar till Anna Körkhoff (född ca 1723 i Hedesunda sn, Älvkarleby AI:2, sida 126, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=630%2C1283%2C2586%2C1195).

* Enligt den nya versionen av Tabell 10 var Jean le Brun trolig son till Pacquet le Brun (Tabell 2 i NV del 1, sida 106). Enligt de nya versionerna av Tabellerna 10 och 17 var alltså Jean le Brun trolig bror till Pierre le Brun, som var gm Sigrid Persdotter (och den person frågan egentligen handlar om).

Jag har skrivit lite om bl a Anna Körkhoff här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.msg1650171#msg1650171

PS2: Innan tiden gick ut för ändringar av inlägget hann jag med att göra en schematisk bild. 

[Kjell Lindblom]

Hallå Jan i Milano!

Svar på dina frågor.

1. Pierre le Brun, trolig son till Pacquet (tab 2) eller möjlig son till Pacquet (tab 4). Jag gissar, att förnamnet Pär (Pierre), kommer in från kvinnosidan. Men eftersom vi inte har namn på hustrun för varken tab 2 eller tab 4, så kan saken inte avgöras. En av dem bör dock ha varit en Pärsdotter. Att Pierres far heter Pacquet är däremot helt säkert (Njurunda C:1 sid 170), där "Pär Pacheson i Bruket" har lämnat kronopengar till kyrkan i samband med sitt giftermål omkring 1680.

2. Vet ej. Jag kan inte hitta mina anteckningar från Njurunda eller Galtström bruk just nu. De måste ha hamnat i någon annan pärm? Kanske är det först i Finland hon heter Sigrid Persdotter?

Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell i Stockholm!

Tack för svar!

Anledningen till min fråga angående vilket år namnet Sigrid Persdotter dyker upp första gången har att göra med en eventuell koppling mellan vinhandlare/vinskänk Anders Brun i Stockholm (min tabell 2) och Älvkarleö bruk. Den eventuella kopplingen är (som vanligt) både väldigt långsökt och väldigt svag, men jag låter den vara ”kvar på hyllan” ända tills jag med säkerhet kan ”sålla bort” Pierre le Bruns hustru, Sigrid Persdotter, som den Sigrid Persdotter som fick barn i Stockholm 1687.

Det här är den långsökta kopplingen (för den som orkar läsa):

Den 9/7 1671 vigdes i Maria fs skräddare Petter Cleman/Clemen och jungfru Sigrid Persdotter.

Den 13/11 1687 döptes i Maria fs båtsman Michel Börilsson och Sigrid Persdotters barn Helena. En av faddrarna var tornvaktare Nils Jönsson.

Den 14/1 1689 döptes i Maria fs tornvaktare Nils Jönsson och Kerstin Larsdotters barn Anna. En av faddrarna var vinskänk Anders Bruns hustru, som hette Gunilla Brink.

Anders Brun och Gunilla Brink vigdes 5/5 1672 i tyska fs (CI:1a, sida 50). I notisen står att Gunillas pappa, Lars Brink, var död och att han hade varit bokhållare i Kungliga räkenskapskammaren (min översättning från tyska).

Sven Brink (död 1712) blev kassör vid riksens lånekontor den 1/11 1671 (adelsvapen.com om Leijonbrinck nr 1550). Med samma tidsperiod, samma släktnamn och liknande yrke tycks mig troligt att Sven var (nära) släkting till Gunilla och hennes pappa Lars Brink.

Sven Brink var gm2 Maria de la Vallée (ca 1659-1693). Deras son, Gabriel Brink (1680-1724), gifte sig 1710 med Elisabet Mörling (1676-1747), dotter till revisionssekreterare Lars Månsson Mörling (liknande yrke igen).

Lars Månsson Mörlings bror, Nils Mörling (fc 1632) var landssekreterare i Falun och gm Catharina Depken (von Schantz genealogier om Mörling). Catharina Depken misstänker jag var släkting till Depken, som anlade Älvkarleö bruk med Leijel.

Den 10/8 1736 döptes i Älvkarleby länsman Svante Kindberg och Christina Winos barn Johan Gustav. En av faddrarna var bergsrådinna Greta Mörling, som dock inte tycks ha varit närvarande och i hennes ställe fanns jungfru Caisa Lena Leijel. Greta är tyvärr inte omnämnd i von Schantz genealogier om släkten/ätten Mörling, men där är heller inget barn till Nils Mörling omnämnt. Emellertid tycks det mig troligt att Greta Mörling var dotter till Nils Mörling och Catharina Depken, samt att hon var kusin till Elisabet Mörling, som var gm Gabriel Brink (adlad Leijonbrinck).

Vänliga hälsningar,
Jan i Milano (där Johan III:s svärmor ska ha haft sina rötter, se släkten Sforza)

[Jan Johansson]

Hej,

Tidigare i den här tråden (Svar #62) nämnde jag min fundering kring anledningen till att Jean le Brun (tab 10 i NV del 1, sida 109, benämnd Johan le Brun i ny version av tab 10 – se Svar #58) gifte sig 1681 i Ovansjö socken. Slarvigt nog poängterade jag då inte att Johan jobbade som hammarsmed 1681 vid Högbo bruk (Kjell Lindblom), som ligger bara 1,5 mil från Ovansjö kyrka (Google Maps). Frågeställningen bör nog därför utvidgas med vad anledningen var, till att Johan le Brun flyttade till Högbo bruk efter att ha varit brukskarl 1670-72 i Älvkarleby enligt den nya versionen av tab 10. Här är några spekulationer kring detta. De utgår från att Johans arbetsplatser, nämnda i nya versionen av tab 10, stämmer.

Högbo bruk anlades redan 1634 av lokala bönder ( https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gbo_bruk). Det bör då ha legat i Ovansjö socken (varifrån Högbo socken bildades 1869), men redan 1622 ska ett kapell ha uppförts i Högbo eller dess närhet (https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gbo_socken).

I november 1659 fick Olof Larsson (död 1684) och Jacob Andersson Höök (ca 1620-85) tillstånd att anlägga ett järnbruk i Högbo, varpå det gamla bruket byggdes om (Gillis Andersson, Gästrikland och järnet – Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri (2000), sidorna 162 och 163). Olof Larsson blev borgmästare i Falun* 1669 och assessor i Bergskollegium 1674. Samma år ska Erik Ehrencrona (död 1685) ha efterträtt sin svärfar, Claes Anckarström, som bergmästare i Uppland. Jag återkommer om Erik nedan.

När Johan le Brun var hammarsmed vid Högbo bruk (1681) var dess ägare sekreterare vid Kammarkollegiet, Johan Hogg, som hade övertagit bruket 1678 (Gillis Andersson, 2000). Johan Hogg (död 1697) ska ha blivit adlad 1689 och i ättens vapensköld finns en svan eller häger mellan två ek-kvistar^ på dess överkant (Hogg (nr 1162), https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hogg_nr_1162). Johan Hoggs syster, Elisabet Hogg (ca 1642-1711), ska ha varit gift med superintendent i Karlstad, Erlandus Svenonis Broman (1632-93), son till kyrkoherde i Stora Kil fs (Värmland) Sveno Christophori Brunius (död 1645, se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166). Johan och Elisabet Hoggs farmors bror, Lars Broman (1615-69), ska ha varit gm2 Maria Norenia, som då var änka efter nämnda Sveno Christophori Brunius. För att komplicera släktskapet ytterligare, så ska Maria Norenias halvsyster, Christina Norenia, ha varit gift med Svenos pappa, ”Christopher Brun”, i hans andra äktenskap. Bäst att tillägga att Christina var Svenos styvmor – inte hans mamma. Det ska därmed ha funnits nära släktskap mellan denna släkten Brun och Johan le Bruns arbetsgivare 1681, Johan Hogg, som 1678 började driva Högbo bruk. Den värmländska Brun-släktens stamfader, Lars Svensson (farfar till ”Christopher Brun”), ska ha varit handlande i Ulricehamn enligt en anteckning gjord 1620. Den bör emellertid ha gjorts ganska många år efter Lars Svenssons död eftersom hans son ska ha blivit kyrkoherde 1540. Ulricehamn ligger några få mil från Göteborg och Gislaved - tre orter som jag har nämnt i ”Brun-sammanhang” i det här inlägget (se sista stycket): https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675774#msg1675774. I samma tråd nämns en (annan/samma?) släkt Brun med ursprung i Marstand eller (enligt nyare rön, se Svar #117) möjligen i Danmark/Köpenhamn.

^ Jämför Kjell Lindbloms kommentar om ek i slutet av hans/ditt nyliga inlägg här (se sista meningen): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67209.msg1691120#msg1691120.

* Falun har eventuell koppling till Anna Kirckhoff (ca 1723-85), som var gift med Jan Le Broun (1722-90), barnbarn till Johan le Brun (tab 10), och/eller till Maria Johansdotter Kierkhof. Hon var gift med Sebastian Clement (död 1761, tab 11 i NV del 1, sida 124) vars farbror, Hecken Breda (tab 6 i NV del 1, sida 123) var gift med Jeanne Pakesdotter le Broun (död 82 år gammal den 19/5 1736 i Hille). Hon var trolig brorsdotter till Johan le Brun (tab 10 – nya versionen alltså). För mer information om Kirckhoff i Falun, se inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71685.msg1650171#msg1650171.

Det är förstås en ganska långsökt tanke, att Johan le Bruns arbetsgivares nära släktskap med den värmländska släkten Brun, med rötter i Ulricehamn, hade något att göra med att Johan le Brun fick jobb vid Högbo bruk. Samtidigt tycks mig de sammanfallande tidpunkterna, då Johan Hogg 1678 övertog Högbo bruk och då Johan le Brun började jobba där (senast? 1681), i kombination med de två släkterna med samma släktnamn (Brun/le Brun), ge en svag antydan om att det inte bara var slumpen som spelade en roll.  Om Johan le Bruns namn hittas vid något bruk i Värmland någon gång mellan 1672 (då han sist var brukskarl i Älvkarleby) och 1681 (då han var hammarsmed vid Högbo bruk) skulle det nog stärka denna fundering.

En annan tanke, som kanske är mindre långsökt, rör Ovansjö församling (där Johan le Brun gifte sig 1681) och dess kyrkoherdar. I Svar #62 bifogade jag en bild med information om personen som var kyrkoherde i Ovansjö 1681, men nu vill jag backa i tiden lite.

Åren 1632-44 var Ericus Benedicti Hammarinus** (död 1644) kyrkoherde i Ovansjö (Uppsala stifts herdaminne, del 2, sida 380). Även här rör det sig om en adlig ätt: Ehrencrona (nr 879, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrona_nr_879). Ericus pappa, Bengt, ska ha varit bonde i Ovansjö socken och jag kan inte låta bli att dra en parallell om ovanstående informationen om Högbo bruk, som ska ha anlagts 1634 av lokala bönder. Det ska ha varit Ericus son, Erik Hammarin (1641-85), som adlades 1675 (samtidigt som sin bror, Samuel, och deras morbror Olof Gammal). Erik Hammarin (adlad Ehrencrona) var gift med Catharina Anckarström (död 1711). På adelsvapen står att hon var dotter till bergmästare Claes Anckarström och Catharina Helena Honnon, men i von Schantz genealogier om ”[Anckarström] Ankarström N^o 897” framkommer, om jag har tolkat rätt, att Erik Ehrencronas hustru, ”Catharina Futie”, var dotter till ”Catharina Hånnon” och hennes make före Claes Anckarström, handelsman samt bergsman i Falun* ”Frantz Futie” (Frans Futtje på adelsvapen här (se TAB 2): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897).

Claes Anckarström ska ha varit född 1627 som son till Claes Depken (död 1634), som ska ha varit borgare i Västerås 1625.

Claes Anckarström och David Leijel den äldre ska ha låtit anlägga Älvkarleö bruk 1659 (https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lvkarle%C3%B6) där ju Johan le Brun var brukskarl 1670-72 enligt den nya versionen av tabell 10 (se Svar #58).

Claes Anckarström ska ha adlats 1676, det vill säga; a) två år efter att hans måg (”styvmåg”), Erik Ehrencrona, efterträdde honom som bergmästare i Uppland, b) två år efter att Olof Larsson (Högbo bruks ägare 1659-78, se ovan) blev borgmästare i Falun, samt c) två år innan Johan Hogg blev ägare av Högbo bruk.

Claes Anckarström ska ha dött 1702 ”på” Älvkarleö bruk (se länk ovan). Det tycks mig därför rimligt att misstänka att hans dotter/styvdotter, Catharina Futie/Anckarström (död 1711), bodde eller var på besök i närheten av Älvkarleö bruk och att hon skulle kunna ha varit bekant med Johan le Brun då han jobbade där 1670-72. Hon bör dock ha varit gift med Erik Ehrencrona (född 1641 troligen i Ovansjö sn) senast 1674 eftersom han då tog över jobbet som bergmästare i Uppland efter Claes Anckarström, som då ska ha varit Eriks svärfar. Förlängningen av denna misstanke är min fundering, huruvida den eventuella nämnda bekantskapen och Catharinas ingifta släktskap med den tidigare kyrkoherden i Ovansjö kan ha spelat en roll i Johan le Bruns flytt till Högbo bruk senast 1681. Alternativt kan det ha varit Johans första hustru, Karin Johansdotter från Ovansjö, som befann sig i Älvkarleby (med samma resonemang kring Catharinas relation till Ovansjö) när paret lärde känna varandra. Förresten, när jag tittade på vigselnotisen 1681 i Ovansjö fick jag se att Karin hade patronymikonet Jochomsdotter (inte Johansdotter) och att hon också tycks ha bott vid Högbo bruk, eller åtminstone i Högbo (se bifogad bild). Finns någon hypotes om vem hennes pappa var?

** Han bör ha varit bror till Samuel Benedicti Hamarinus (född i Ovansjö), som var kyrkoherde i Klara fs i Stockholm 1658 (Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne (1951), sida 311). Rektor vid Klara skola var då Samuel Matthiae, som jag har nämnt i tråden om smedsläkten Lemoine (Svar #109). Jag återkommer med mer information om detta i den tråden.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Vad intressant, Jan, jag ville bara visa dig att jag hittade en Andre le Brun som dog 1673 i Göteborg Kristine, 19 år gammal Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, förda av den tyske kyrkoherden, SE/GLA/13187/C I/1 (1655-1700) - Riksarkivet - Sök i arkiven


Och den första person som dog 1674 är Robbert Clercks dotter, lite längre ner på samma sida. 1668 begravdes Jacob Dubois son. Kyrkboken är förd av den tyska kyrkoherden.


Synpunkter på dina intressanta uppgifter lämnar jag över till de som kan släkten/släkterna Brun/Le Brun bättre än mig.


mvh
Carina

[Carina Widell]

Ovan nämnde Andre le Brun kommer troligtvis någon annanstans ifrån. Det verkar inte till att finnas någon mer le Brun i Göteborg Kristine, i alla fall inte i kyrkboken förd av tyska kyrkoherden.

[Jan Johansson]

Hej Carina!

God fortsättning på helgerna!

Jamen, begravningsnotierna  i Göteborgs Kristine församling (CI:1) omkring 1670 är ju jätteintressanta!! Jag känner igen flera släktnamn med anknytning till släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700: Gris, Köhn, Vult med flera!

Andre le Brun, som begravdes den 13/7 1673 bör alltså ha varit född ca 1654.

Troligen är jag påverkad av det engelskt klingande namnet Robbert, men kan man tänka sig att Andre är en försvenskad variant av Andrew? Lustigt nog ska stamfadern för den adliga ätten Clerck (nr 433), med ursprung i Skottland, ha hetat Robert Clerck ("levde i Skottland i början av 1500-talet", se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_433).

Jacob Dubois är också intressant! I Kjell Lindbloms NV del 1 tycks mig Jacob ha varit ett ganska vanligt förekommande namn i släkten/släkterna Dubois (börjar på sida 195).

Även "J." (jungfru?) Maria Koch(s), som begravdes 23/11 1673 kan kanske vara intressant i vallon-sammanhang. Enligt åldersuppgift ska hon ha varit född ca 1658.

För mig var nog begravningsnotisen, daterad 2/11 1672 (sida 227), den mest intressanta. Då begravdes kapten "Ankenhielms" lilla son. Det bör nog röra sig om en son till Mårten Christiensson adlad Anckarhielm (nr 700) och hustru Elsa Beata Makeléer (1643-1730) - vars släktnamn väl låter lite skotskt? Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarhielm_nr_700. Emellertid är det Mårtens morfar, som fångade mitt intresse; Mårten Thijssen (Thyssen) adlad Anckarhielm (nr 311). Han ska nämligen ha inkommit till Sverige (från Nederländerna enligt min tolkning) med Louis De Geers flotta "och förblev sedan troget i svensk tjänst (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarhielm_nr_311). År 1644 ska han ha varit amiral över en flotta av holländska skepp, förhyrd av Louis De Geer.

Vet någon om Thijssen/Thyssen var ett patronymikon? I Sällskapet Vallonättlingars släktlista har jag noterad namnet "Thys Massel Blyse". Släktnamnet Blyse ska ha nederländskt ursprung enligt listan (med källhänvisning till Vallonkontraktskivan 2.0). Om Thyssen är/var ett patronymikon faller nog en liten hypotes, som dök upp igår angående Isaak Lambert Thyssen (1685-1773), som ska ha flyttat från sin egendom nära Schlottfeld till det närbelägna Aachen på grund av en brand (https://de.wikipedia.org/wiki/Thyssen_(Unternehmerfamilie) - eftersom länken slutar med en parentes fungerar inte länken, men den kan förstås kopieras och klistras in i web-läsaren, som säkerligen även kan översätt tyskan till svenska). Släkten (de) Bruyn ska ha haft sitt urspung i Aachen (före Issaks födelse) enligt uppgift i Svenska Ättartal 11:e upplagan (sida 110). I en fotnot till släkten (de) Bruyn är den danska generalmajoren Jacob de Bruyne, gm Karen Krabbe, nämnd. Jag skrev om (bland annat) Jacob och Karen i ett inlägg i tråden om den introducerade adliga ätten Ankarklo, eftersom; 1) Ankarklo ska ha haft relationer till släktnamnet Krabbe, och 2) en kapten Diderich Tyssenn bodde i en (trolig) "Ankarklos gård" enligt uppgift i Stockholms mtl 1676. Här är länk till inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=181526.msg1691133#msg1691133. Skulle det visa sig att Thyssen var/är ett patronymikon är det förstås inte så troligt att det fanns något släktskap mellan de olika personerna Thyssen.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Carina!

Det var roligt, att du hittat denna kyrkobok från Göteborg Kristine församling filmad av Riksarkivet och sökbar i digitala forskarsalen. Den finns inte på ArkivDigital och har därför förbisetts av mig. Jag har nu läst den och hittat en intressant uppgift, som föranleder en korrigering av tabellerna 44-46 för släkten Pouset (NV del II sid 218-219).

Det är en vigseluppgift 18/8 1634 i Göteborg Kristine (sid 13 i boken) mellan Antonij Poscheth och Cathrina wan der Hagen. Det kan nu betraktas som helt klart, att dessa är föräldrar till Johan och Arnold Posset/Possieth. Dombokstexten i Tabell 45 framstår också i ett förklarat ljus.

Var och en får väl göra de ändringar som föranleds. Själv lyfter jag bort tabellerna 45 och 46 och anser dessa tillhöra en släkt med tysk eller holländsk proveniens.

God fortsättning!
/K

[Jörgen Tollesson]

Visst finns den boken (Kristine CI:1) också hos Arkiv Digital: AID v12262.b1.

[Carina Widell]

Hej Jan och Kjell!

God fortsättning till er också!

Jag har tittat på dina frågeställningar, Jan, om vad som skulle kunna vara anledningen till att Johan le Brun kom till Högbo bruk i Ovansjö socken, och gifte sig där 1681 med Karin Jochumsdotter. När jag har släktforskat på mina egna smedsanor som inte är några valloner, så kan anledningen till en flytt vara att bruket de flyttade till hade samma ägare/brukspatron. Så där kan din misstanke stämma. Detta är dock inget jag vet något om. En släkting till mig hade redan forskat fram mycket när det gäller smeder så det hade jag "gratis" så att säga. Jag har tyckt att smeder är lite svårforskade för de flyttade mycket ( mina egna anor, smedsläkten Mellberg ), så detta är inget område jag kan särskilt väl.

Johan le Bruns hustru, Karin Jochumsdotter, verkar inte heller till att komma från Högbo, Ovansjö sn, från början. Det finns ingen fader som heter Jochum i Ovansjö, det namnet finns inte alls. Ett ovanligt namn i dessa trakter.

I Älvkarlebys kyrkliga räkenskaper finns det 1672 en tullnär Jochum Zellinger, vars namn är överstruket 1672. På mycket svaga teorier byggt på bara ett förnamn Jochum och platserna Älvkarleby och Ovansjö, så kanske han kan vara en tänkbar faderskandidat? till Karin Jochumsdotter? Denna Jochum Zellinger som senare skrivs Zelling, verkar till att inte finnas under några år i Älvkarlebys räkenskaper. Han försvinner därifrån för att något år senare dyka upp i Älvkarleby igen. I Älvkarleby kyrkliga räkenskaper 1690 betalas det testamentspenningar efter Jochum Zelling, så han är avliden det året. Detta är bara en hypotes och denna faderskandidat får anses som en mycket svag sådan

En starkare teori kan vara som du misstänker, Jan, att kontakterna till Johan le Brun, som 1681 gifter sig i Högbo, Ovansjö, gick genom Erik Hammarin adl. Ehrencrona f. 1641, d. 1685 i Hille ( X ), där dom under 1687 i Ålvkarleby betalar testamentspenningar efter sal. Herr Erich Ehrencrona. I Älvkarleby finns också år 1672 kamrer Clas Depken och David Leijel. På 1690-talet finns Erik Hammarins/Ehrencronas dotter Catharina Ehrencrona i Älvkarleby. 1686 finns välboren fru Helena Anckarström i Älvkarleby när hon betalar för en tiggerskas begravning.

Vad jag menar är att du kan ha rätt i dina misstankar, att det var på så sätt Johan le Brun kom till Högbo, genom kontakter. Nämnas kan att Catharina Ehrencronas kusin Gustaf Gammal, f. 1670, var gift med Christina Beata von BrunJohan, f. 1685 i Göteborg Kristine

Detta är bara av mig tagna uppgifter i Älvkarlebys kyrkliga räkenskaper, Ovansjös kyrkböcker, adelsvapen, andrahandsuppgifter via nätet. Allt endast hypoteser.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Vad snällt att du har tittat på omständigheterna kring Johan le Brun (Tabell 10 i NV del 1, sida 109 – ny version i Svar #58)!! Den här gången rör det sig dessutom om min egen ana! (Barbro Mårtensdotter le Brun, hennes make Anders Andersson Berg och alla andra Brun i Stockholm omkring 1700 är inte mina anor.)

Jag har också letat efter namnet Joakim i Ovansjö omkring 1680, men inte hittat något. Att jag inte tänkte på att titta i Älvkarleby! Jag hade ju till och med själv förslaget att det kan ha varit där Karin Jochumsdotter och Johan le Brun träffades! Förutom att tullnär Jochum Zellingers förnamn ”passar in på” Karin, skulle jag vilja uppmärksamma att även Jochums ”försvinnande” år 1672 sammanfaller väldigt bra med ”försvinnandet” av brukskarl Johan le Brun från Älvkarleby (se nya versionen av Tabell 10). Även om det är mer långsökt skulle jag också vilja nämna, att vi (eller bara jag?  ) har varit inne på tullar och gränshandel i tråden om ”övriga släkterna Brun”. Och självklart har jag en variant av släktnamnet Zellinger (Zelling) i mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700.  Det gäller dock personer, som levde ganska många år efter 1672.

1)   Hökare Magnus Sellings änka, madam Anna Lind, bodde 1721 med tre små barn i egen gård i kvarteret Ulfven/Ufven nr 63 enligt uppgift i Maria Magdalena västra mtl 1721 (BA:12/11, sida 41v, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=260%2C2939%2C3798%2C1721). Anna tycks ha själv skrivit under uppgifterna med ”Anna Zelling”.

I samma kvarter, nr 64, fanns en gård ägd av generalskan(?) Hägerstierna. Möjligen rör det sig om adliga ätten Hägerstierna (nr 652, https://www.adelsvapen.com/genealogi/H%C3%A4gerstierna_nr_652), vars stam-anor var Claude Rocquette (född i Languedoc i Frankrike, död 1682) och Magdalena Moijal (död 1685), som var enda dottern till Jean Moijal från Languedoc och Maria de Besche (i hennes 2:a gifte, änka efter Jean de Flon vars släkt ska ha haft kopplingar till Risinge (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Adlercrona_nr_868). Möjligen var generalskan(?) Hägerstierna samma person som Maria Hägerstierna (dp 1644) gm generalmajor Tomas von der Noth (död 1677), men det framkommer inte på adelsvapen när hon dog. Hon ska dock ha levat 1696 enligt information på adelsvapen om ätten von der Noth (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_der_Noth_nr_61). Värt att nämna är att Maria Hägerstiernas svärmor, Lucretia von Stakenbrouch (1614-64), ska vara begravd i Åbo domkyrka. Lämpligt nog finns en häger högst upp på ätten Hägerstiernas vapensköld, precis som den tidigare nämnda ätten Hogg (se Svar #74). I Hägerstiernas nämnda gård, i mtl 1721, är ”hållenska residentens betienter” registrerade.

I samma kvarter, nr 65, fanns 1721 en malmgård ägd av vinskänk ”Jöran Berg (Barn?)”. Den beboddes och vaktades av ”en oferdig skräddare gesäll” Anders Lundberg med sin hustru utan barn. Hustrun gjorde räkning för öl-försäljning till herr Brun (som jag skulle tro var vinskänk Göran Brun/Georg Broun – min tabell 18).

2)   Anna Lind (registrerad som Anna Zelling) var fadder vid dop av brännvinsbrännare Johan Lind och Elisabet Lundbergs son, Johannes, den 20/2 1721 i Maria Magdalena fs (CIa:5, sida 208). Möjligen var Elisabet Lundberg släkting (syster?) till ovan nämnda skräddare gesäll Anders Lundberg. Jag har lagt ner lite tid på släktnamnet Lundberg i Stockholm omkring 1700 bland annat eftersom Lundbergare hade anknytning till släkten (de) Bruyn och till vinhandlare Anders Brun (min tabell 2).

3)   Vinskänk Magnus Zelling (Anna Linds son?) ska, den 1/4 1754, ha tagit över Södra Stadshuskällaren i Katarina fs (på Södermalm liksom Maria Magdalena fs) efter Sophia Margareta Kock, dotter till handelsman Berendt Kock och Anna Margareta Frick (dotter till Jochim Frich och Anna Maria Bruning). Möjligen hörde dessa personer Kock till den vallonska släkten Koch. Södra Stadshuskällaren ägdes, eller drevs, av Casten Standaert från slutet av 1600-talet till sin död 31/1 1725 (jämför mtl 1721). Casten var son till vinskänk Johan Standaert (1638-97), som var svåger till Didric Steenberg (1628-69) – bror till Catharina Steenberg (död ca 1684) gm Antoni (de) Bruyn (död ca 1679). Uppgifterna om Standaert och (de) Bruyn är tagna ur Svenska ättartal, 1896 (11:e årgången). Uppgifterna om Södra Stadshuskällaren kommer ifrån Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960 (sidorna 76-78). I Gunnar Hellströms artikel framkommer några andra, tidigare, uppgifter om Södra Stadshuskällaren, som jag tycker kan vara värda att nämnas;

a) Södra Stadshuskällaren låg snett emot vinkällaren Pelican.

b) Casten Standaert var måg till kyrkoherde i Katarina fs Herman Schröder.

c) Castens änka, Margareta Schröder, överlät 19/6 1725 Södra Stadshuskällaren till Olof Björkman, som var gm Castens dotter, Helena Catharina Standaert, i första äktenskapet. Margareta gifte sig sedan med Göran Wallin, som senare blev biskop i Göteborg. Släktnamnet Björkman har jag nämnt i ett inlägg i tråden om Guillaume här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1657392#msg1657392.

d) Den 22/12 1729 tog vinskänk Johan Jöransson d. ä. och hans hustru, ovan nämnda Sophia Margareta Kock, över Södra Stadshuskällaren och det var efter hennes död som Magnus Zelling tog över driften/ägarskapet. Han hade tidigare ägt vinkällaren Förgylda Vinfatet** vid Västerlånggatan 42 i Gamla Stan.

e) Magnus Zelling bedrev även grosshandelsrörelse i järn. Hans svärfar, Anders Westerman, var järnhandlare.

** I Gunnar Hellströms motsvarande artikel om Gamla Stan (Staden inom broarna, samma årsbok 1957) finns, på sidorna 116 och 117, information om Förgylda Vinfatet värd att nämna (tycker jag  ). Där står nämligen att källaren tidigare hette Styckefatet och att den ägdes senast 1671 av Hans Hindrich Schméer, som troligen hade grundat vinkällaren. Hans Hindrich var möjligen släkting till bagare mäster Hans Schmertz, som gifte sig med jungfru Magdalena Braun (min tabell 37, dotter till salige Jochim Braun) den 13/5 1679 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 61). Emellertid har jag inte hittat något släktskap dem emellan. Hans Hindrich Schméer hade i sin tjänst, åtminstone från 1707, Thorsten Mehrten som var född i Åbo (jämför Hägerstiernas koppling till Åbo, se ovan). Efter Thorstens död 1717 gifte sig hans änka med den tyskfödde Johann Friederich Rinck, som tidigare hade varit vinskänk i Göteborg. Rincks efterträdare var så Magnus Zelling, som ska ha varit född i Stockholm.

Ja, det blev en hel nyårsmiddag tillagad på en svag liten spik, namnet Jochum Zellinger, som självklart inte alls behöver ha varit pappa till Karin Jochumsdotter.

Carin, du nämnde också ”Christina Beata von BrunJohan” (trycksfelsnisse?) född 1685 i Göteborg Kristine. Hon var ungefärligt jämngammal med Karl Fredrik von Braun (1697-1738), som var måg till ovan nämnda vinskänk Göran Brun/Georg Braun (min tabell 18). Karl Fredrik är nämnd i TAB 10 på adelsvapen om adliga ätten von Braun (nr 2347), här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Braun_nr_2347. Nu när jag har kikat på texten där ser jag att Karl Fredriks farbror, Joakim von Braun (1631-86, se TAB 13), var måg till Maria von Scheven vars släktnamn jag nu har en del kopplingar till angående ett par personer Brun i Stockholm omkring 1700. Även TAB 22 ska ha varit gm2 ”en Scheven”. Karl Fredrik ska även ha haft en lite mer avlägsen släkting, Joakim von Braun (född 1617), som ska ha gift sig 1:a gången 1644 med Sofia Koch, syster till borgmästare i Stralsund Johan Fredrik Koch. Kanske inte släkt med vallonerna Koch, men jag tyckte det var värt att nämna.

Du nämnde också Gustaf Gammal (född 1670), som var gift med ”Christina Beata von BrunJohan”, och i Svar #74 nämnde jag Olof Gammal. I samma inlägg skrev jag att jag skulle återkomma, i tråden om Lemoine, med mer information om rektor Lemoine vid Klara skola. Om jag minns rätt var släktnamnet Gammal inblandat i det resonemanget. Jag lovar att resonera vidare om det snart, kanske nästa år. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Per-Olov Sjölund]

Hej ! Läst med stort intresse om Johan le Br̈un, född ca 1650-53.
Undrar vad är de senaste data om hans föräldrar, hustru och barn ?
Mvh Per-Olov Sjölund

[Jan Johansson]

Hej Per-Olov,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1* har jag hittat två Johan le Brun, som skulle kunna passa in på din beskrivning "född ca 1650-53". Den ena är nämnd i Tabell 3 (sida  107) och den andra är nämnd i Tabell 10 (sida 109, där registrerad med namnet Jean le Brun). Emellertid har Kjell ändrat informationen om dessa två Johan le Brun (se hans inlägg den 2023-12-15, som är Svar #56 i den här tråden).

I den nya versionen av Tabell 3 står att denna Johan le Brun "finns 12/12 1650 i Leufsta kassabok"**. Därför kan vi utesluta honom angående din fråga om Johan le Brun "född ca 1650-53". Därför återstår Tabell 10, men eftersom Kjell inte har skrivit något om när Johan le Brun (Tabell 10, ny version) var född kan det hända att du menar någon annan Johan le Brun. I den här tråden har jag sett att en mästersmältare Johan le Brun (född ca 1650) är omnämnd, men eftersom han är omnämnd utan källhänvisning (om jag minns rätt) vet jag inget mer om honom än det som nämns i den här tråden.

Kjells informationen om Johan le Brun i Tabell 10 (ny version) ser i korthet ut såhär (om jag har tolkat och skrivit av rätt):

- gift 12/6 1681 i Ovansjö med Karin Johansdotter, som begravdes 1694 i Älvkarleby.

- gift andra gången med Ingrid Olofsdotter, som avled som 84-årig änka den 16/3 1740 i Älvkarleby.

- från mtl 1711 blev Johan le Bruns hustru mantalsförd, men inte han själv (över 65 år eller död).

Barn i 1:a giftet:

-Maria f 6/4 1681 i Ovansjö
- barn bg 29/9 1684 i Älvkarleby
- barn bg 1693 Älvkarleby
- barn bg 1694 i Älvkarleby
- son  bg 1695 i Älvkarleby

Barn i 2:a giftet:

- Pierre (Tabell 11 i NV del 1, sida 109)
- Karin fc 1698, död 17/12 1740 i Älvkarleby
- Ingrid född 1700, (fanns) i Älvkarleby 1746-60.

* Om du inte har boken och om ditt närmaste bibliotek inte har den, kan biblioteket troligen beställa "hem" den.

** PS: Jag ser nu att det står, även i den tidigare versionen av Tabell 3, att denna Johan le Brun "förekommer 12/12 1650 i Leufsta kassabok". Jag hade nog inte behövt skriva om de två nya versionerna, men jag låter texten stå kvar som den är.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

En rättelse. Jag har kontrolläst vigseluppgiften 12/6 1681 i Ovansjö. Jag läser nu brudens namn som Karin Jockomsdotter.

/K

[Jan Johansson]

Hej igen!
 
Eftersom ingen ytterligare klarhet har nåtts om den tidigare debatterade Lorens Jansson vill jag gärna bidra med en kandidat, nämligen
Lorens Johansson Bonevier, som föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24--26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Var Lorens uppehåller sig efter 1714 är oklart.
 
Barn före äktenskapet:
 Petter dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier
 
Kanske en figur (filur) att syna närmare i sömmarna?!

Hej Kjell,

Citatet ovan är ett inlägg från 2001. Kommer du möjligen ihåg vilken Lorens Johansson Bonevier du menade (vilket tabell-nummer i NV del 1)? Tack vare en gren av Per-Olov Sjölunds släktforskning, som jag fick ta del av, har det kommit upp en möjlig "Bonnevier-koppling" angående Lorens Jansson (i citatet) och släktnamnet Öbrink. Jag skulle kunna titta igenom alla Bonnevier-tabeller, men det är roligare att fråga tycker jag - och så var tanken att skapa lite nyfikenhet också. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

God morgon Jan!

Det är tabell 15 sid 73 i NV del I. Eftersom det tillkommit fakta efter bokens utgivning 2012, får du den nya texten ur databasen här.

Lorens Bonivie, son till Johan (tab 14), föds 17/4 1682 i Forsmark. Hans föräktenskapliga förbindelse med Anna Pedersdotter avhandlas på Frösåkers ting 3/2 1708 (Sth läns dombok nr 18 pag 6). Även på Frösåkers ting 24-26/5 1714 omtalas att
  ... en hammarsmedz dräng Lorentz Boniver stadigt ännu skall hafwa sitt tillhåll med ryttare hustrun Annika Pärsdotter här i bruket ...
  Lorens tar värvning och är gardeskarl vid kapten Lodes kompani av Svea Livgardes norra bataljon, när han gifter sig med änkan Anna Persdotter Lind 13/3 1718 i södra bataljonsförsamlingen. Hon är nog identisk med ”Ryttare Anna”.

Barn före gifte:   Petter   dp 23/12 1707 Ryttare Annas oächta son med Lorens Bonevier

[Jan Johansson]

Hejsan Kjell,

Tack för upplysningen!

Med denna information kan inte Lorens Johansson Boivie (tab 15 sid 73 i NV del I) ha varit samma person som den Lorents Jansson, som var pappa till syskonen Öbrink. (För det var väl det du menade i citatet i mitt förra inlägg?) Synd! Jag trodde att jag, med hjälp av Per-Olovs information, hade kommit på ett "scoop". 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Det var rätt uppfattat, Jan!

Den som är militärhistoriskt kunnig kanske vet, vad som hände kapten Lodes kompani under slutskedet av Stora Nordiska kriget. Blev Lorens Bonnevier en av dem, som stupade under vandringen över fjället? Jag har inga uppgifter om honom efter 1718.

[Kjell Lindblom]

Komplement:   I GMR 1721 för Svea Livgarde noteras vid no 16 "Lars Johansson Bonjer dödt i Bohuus Lähn dh: 14 April 1719".

[Per-Olov Sjölund]

Hej Jan,
Svar #83 avser tydligen Le Brun, Johan (Jean), född ca 1655 enligt Vallonskivan 5. Min fråga i Svar #82 gällde dock en Johan (le Brun?), född ca 1650-53 med dunkelt ursprung.
Undrar vad är de senaste data om hans föräldrar, hustru och barn ?
Mvh Per-Olov Sjölund

[Jan Johansson]

Hej Jan,
Svar #83 avser tydligen Le Brun, Johan (Jean), född ca 1655 enligt Vallonskivan 5. Min fråga i Svar #82 gällde dock en Johan (le Brun?), född ca 1650-53 med dunkelt ursprung.
Undrar vad är de senaste data om hans föräldrar, hustru och barn ?
Mvh Per-Olov Sjölund

Hej Per-Olov,

Är "Johan (le Brun?), född ca 1650-53 med dunkelt ursprung" omnämnd i Vallonskivan 5?
Jag har inte Vallonskivan 5 - därav min fråga.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Per-Olov Sjölund]

Hej Jan ! Hittar ingen passande på Vallonskivan 5, så därför lägger jag ned det spåret. Mvh Per-Olov

[Jan Johansson]

I samma kvarter, nr 65, fanns 1721 en malmgård ägd av vinskänk ”Jöran Berg (Barn?)”. Den beboddes och vaktades av ”en oferdig skräddare gesäll” Anders Lundberg med sin hustru utan barn. Hustrun gjorde räkning för öl-försäljning till herr Brun (som jag skulle tro var vinskänk Göran Brun/Georg Broun – min tabell 18).

Hej,

Vid närmare titt och "analys" vågar jag skriva att det "bör stå" Jöran Brun/Broun som ägare 1721 av malmgården i kvarteret Ulfwen (Ufwen) nr 65 i mtl 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Kan Jean/Johan le Brun (tab 10 i NV del I, sida 109) ha haft en dotter Annika/Anna tro?

Anledningen till min fråga hoppas jag framkommer i mitt inlägg i tråden om släktnamnet Hageltorn, här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1695923#msg1695923 .

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Visst är det möjligt. Försök hitta ett patronymikon på din kandidat Annika/Anna Brun.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Enligt Sven-Olov Eriksson hade Anna Brun (gm krögare på Gotland [Endre tror jag] Anders Israelsson Hagetorn) patronymikonet Jönsdotter. Här är länk till hans inlägg där han nämner Anna Jönsdotter Brun:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1694468#msg1694468

Anna och Anders gifte sig 3/11 1723 i Skeppsholm fs i Stockholm (CI:2, SVAR:s bild 9).
Deras tvillingar, Jöns och Israel, föddes/döptes 17/11 1724. Se Sven-Olovs inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1694975#msg1694975

Anna och Anders hade även (minst) två döttrar:
Sara Cajsa, död 21/8 1738 i Rone
Brita Lena, enda barnet som överlevde föräldrarna
Se Lars-Olovs inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1523848#msg1523848

PS: Se Stefan Simanders resonemang kring namnen Brita Lena och Sara Cajsa här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70803.msg1694992#msg1694992

Cajsa misstänker jag kan vara en variant av Karin, som ju var namnet på Johan le Bruns 1:a hustru, Karin Jockomsdotter.

I tråden om släktnamnet Hagtorn (notera: inte Hageltorn) är Ovansjö nämnt ett flertal gånger och en man Hagtorn var gift med en kvinna Bevi. Jag ska titta om kvinnan Bevi var släkting till skomakaren Bevi, som bodde i kvarteret Järnlodet i Ladugårdslandet om jag minns rätt. Om mitt minne stämmer (igen) har jag någon långsökt koppling till Järnlodet i Brun-sammanhang. Alldeles säkert är jag att Järnlodet hade koppling till Hellberg ("Den Gyldene Freden" samt Maria fs) och trädgårdsmästare Mathias Gimström (troligen född vid Gimo bruk), men det är en annan historia (tror jag...).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Förhoppningsvis har jag inte ställt frågan förr:

Vet man vem som var pappa till Catharina (le) Brun (bg 13/3 1748 i Ö-L), som lär ha gift sig ca 1707 (troligen i Älvkarleby) med Laurentz Bonevier (tabell 24 i NV del 1, sida 76)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Nej, det vet man inte säkert. Men jag tycker det mesta talar för, att hon är dotter till Jean le Brun Tabell 10 i NV del I sid 109. Den tabellen är omarbetad och ser nu ut så här (bortse från nya tabellnummer)

Johan le Brun, trol son till Pacquet (tab 2), är 1670-72 brukskarl i Älvkarleby. År 1681 är han hammarsmed vid Högbo bruk och gifter sig den 12/6 samma år i Ovansjö socken med Karin Jockomsdotter. Hon begravs 1694 i Älvkarleby (LIa:2 sid 14). Jean arbetar som räckare vid Öhns bruk i Älvkarleby 1681-1713. Redan 1/2 1687 står han som mästare i brukslängden (Länsstyrelsen i Uppsala län Landskontoret GVIII:1).
  Från 1709 upptas i mtl endast hans hustru och barn. Jean har måhända blivit överårig.
  Hans andra hustru Ingrid Olofsdotter avlider som änka 16/3 1740 i Älvkarleby och uppges vara 84 år gammal, dvs född c 1656. Det stämmer nog bättre än husförhörslängdens uppgift, som anger hennes födelseår till 1649. Sista barnet anländer ju omkring sekelskiftet.

Barn i 1. giftet:   Maria   f 6/4 1681 i Ovansjö, lever 1731 enl bördsbevis för sonen Erik (EXIe:771 sid 301),
      trol g m hammarsmeden Erik Ersson Öström på Öhns bruk
   barn   bg 29/9 1684 i Älvkarleby (LIa:2 sid 3)
   Catharina (trol)   f c 1685, bg 13/3 1748 i Ö-L, g m Laurentz Bonevier trol 20/10 1707 i Älvkarleby
   barn   bg 1690 (LIa:2 sid 12)
   barn   bg 1693
   barn   bg 1694
   son   bg 1695

Barn i 2. giftet:   Pierre   (tab 221)
   Karin   f c 1698, d 17/12 1740 i Älvkarleby
   Ingrid   f 1700, i Älvkarleby 1746-60, möjl g m mjölnaren Eric Ruth

[Jan Johansson]

Hej Kjell!

Tackar för svar! Perfekt timing till mitt skriveri om släktnamnet Salina!
Jag ska försöka vara så tydlig som möjligt med att det är ett troligt släktskap.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Angående den möjliga maken mjölnare Eric Ruth.

I mina anteckningar om "Brun i Stockholm omkring 1700" har jag några anteckningar om en bokhållare Johan Ruth/Ruut.

1) Johan var fadder vid dop av smältare på myntet Johan Hindersson och hustru Annika Andersdotters son, Anders, den 19/1 1685 i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm.

2) Johan var fadder vid dop av inspektor Nils Gudmunsson Häll och hustru Eva Leijels son, Gustaf, den 17/8 1686 i MM. Även Emerentia Leijel var fadder vid samma dop.

3) Johan (men här bokhållare Jonas Ruth) var fadder vid dop av bokhållare Gerhard de Besche och hustru Christina Rolings dotter, Margareta, den 11/8 1689 i MM.

Dessutom:

I Stockholms mtl 1676 blev musketör Måns Brun, stadsbåtsman Johan Ruut och konstapel Mårten Root (Ruut?) alla registrerade i samma gård i kvarteret Kåkenhusen nr 19 på Östermalm (BA:5/1, sida 231).