Äldre inlägg (arkiv) till 30 november, 2014

[Kjell Lindblom]

Mantalspliktig var man i huvudsak mellan 15 och 64 års ålder. Det kunde variera något år upp eller ner under olika perioder. Undantagna från mantalsplikt var indelta soldater (men inte deras hustrur) och utfattiga. Erik Persson tillhörde inte någon av dessa kategorier. När han faller bort ur mtl är han sannolikt omkring 64 år gammal.
 
Leta magistern? Jag kan bara berätta hur jag skulle gå tillväga. Bouppteckningen innehåller namn på ett antal personer. Jag skulle söka dessa i de omfattande personregister (uppdelade på 50-årsintervaller), som finns till Stockholms bou och läsa de handlingar, där dessa personer förekommer. Kanske finns det en bou även efter Barbro Mårtensdotter? Har man tur hittar man ytterligare puzzelbitar. Petrus Lemon bör ha funnits i huvudstaden omkring sekelskiftet 1700, förutsatt att även övriga individer kan knytas dit.
Inte någon lätt forskning att söka i Stockholm, men du har ju hjälp av övriga intressenter i detta ärende, hoppas vi.

[Kjell Lindblom]

Lotta!
 
Kan du sammanfatta vad du vet om borgaren Petter Lemon/Lehmon/Lehman i Askersund? Skulle han kunna vara identisk med magistern Lemon? Det var en tanke, som slog mig nu.

[Lotta Andersson]

Hej.  
Jag har inte kunnat hitta någonting speciellt om honom, än det jag redan skrivit. Han dyker mystiskt upp i Askersund. Han bor bredvid våra Lemoner och besöker Ingelsby vid ett dop hos en person jag ej kunnat knyta ihop med vår forskning.  
Han är beräknat född 1690, men inget om vart han är född.  
Han förekommer först som Petter Lehman och i början på 1720 som Lemon. Han gifter sig inte i Askersund vad jag kunnat se i de böcker som finns. Men jag tror hans fru Lena Starck kommer ifrån Askersund.  
Han finns endast med på ett ställe i Askersunds stadsförsamling.  
Inte hittat någonting att leta i som verkar innehålla information om vilka som blev Borgare.  
/Lotta

[Kjell Lindblom]

Det visar sig, att Registret till Sth bou finns på AD (AID: v480743.b1590.s305), så jag kan själv besvara min första fråga.
 
Barbro Mårtensdotter dör i pesten 17/10 1710 i Stockholm. Hennes bou finns på AID: v222367.b3160.s318. Där bekräftas sonen Petrus från hennes första äktenskap. Han kallas i ingressen Rector Schola uti Sancte Clara Ehrewyrdige H:r Pettrus Petri Lemoine! Han är närvarande vid bou 24/4 1711. Han torde därmed knappast vara identisk med borgaren i Askersund.

[Lotta Andersson]

Just nu har jag inte min dator med mig, men jag har för mig att Borgaren Petter dyker upp i Askersund 1719. Men från Rektor i Stockholm till Borgare i Askersund är kanske inte så troligt.  
Men då vet vi iallafall en till plats han fanns på.

[Anne-Sofie Gordon]

Jag har Maria Stöök, f 1710 i Askersund (död där 1780) som fru till Petter Lemon i Askersund.
 
Tittade i Örebro skolas böcker men såg inte till magister Lemon någonstans.

[Lotta Andersson]

Anne-Sofie.  
Juste det stämmer, Starck är någon annan. Inte lätt utan dator

[Kjell Lindblom]

Fortsatt forskning i Sth bouppteckningsregister ger vid handen en bou efter Brita Jönsdotter 27/6 1723 (AID: v480748.b2430.s3399), vari nämns bland arvingarna hustru Anna Catharina Bergia, afledne Rectorens wid S. Clara Schola Wyrdige H. Petter Lemoins Enkia. Petter Lemoine är avliden senast detta datum och alltså inte samme som borgaren i Askersund. Allt talar för att han varit rektor i Klara till sin bortgång. Någon bou efter honom finns dock inte, i varje fall inte i Stockholm. Det hade annars varit mumma.
 
Om man letar vidare i registret på Bergius hittar man en bou 2/1 1711 (AID: v222367.b3950.s398) efter en hustru Catharina Matsdotter Bergia. Hon har en bror Olof Matsson, dock avliden men med en 14-årig dotter, samt en bror Anders, som är kyrkoherde i Askersund(sic!). Dessa tre Bergius ingår dock inte i Anna Catharina Bergius syskonkrets, som utgörs av Margareta, Christina och Daniel.
 
Intressant ändå med kopplingen till Askersund. Kanske dags att plocka fram tillämpligt herdaminne och se vad som står om kyrkoherden Anders Mattson Bergius i Askersund. Eventuell förekomst av arkivalier från skolan i Klara församling bör också undersökas.

[Lotta Andersson]

Efter lite efterforskningar i SVAR hittar jag endast att skolan i Klara församling hette Klara kyrkskola ifrån 1649-1820. Det finns inga handlingar för den perioden som är tillgängliga i riksarkivet.

[Sven-Ove Brattström]

Lehman och Lemon i Askersund är nog inte samma person. Jag känner mig tämligen säker på att så inte är fallet.
 
(Meddelandet ändrat av brattis 2014-11-24 19:30)

[Lotta Andersson]

Sven-Ove, tror du inte? Det kan vara olika personer, jag har inget som styrker eller stjälper.  
Jag har inte funnit Petter Lehman igen efter att Borgaren dyker upp, har inte heller sett  att båda finns samtidigt i mantalslängderna. När han besöker dopet i Ingelsby stavar dom Lehmon.

[Claes-Göran Magnusson]

Hänger inte med i svängarna här så det kanske har nämnts, men bouppteckning 1780 efter änkan Maria Stök g. Lemon finns bevarad.
 
Askersunds rådhusrätt och magistrat F2:1 (1748-1782) sid 487 (AID: v149636a.b4930.s487, NAD: SE/ULA/100311)

[Sonia Biörkeroth]

Bergius - Berga finns redan avhandlat i tidigare inlägg. Visserligen var ju var o varannan släkt med varandra i Askersund stad vid den tiden. Men därmed inte med automatik att alla är släkt med varandra.

[Lotta Andersson]

Claes-Göran.  
Det har inte nämnts innan vad jag vet. Jag har inte tillgång till det arkivet i Svar (tror jag iallafall) men är mycket intresserad om det finns bouppteckning efter Petter Lemon. Står det något som enkan har ärvt utav sin make som kan ge ledtråd vart han kommer ifrån?

[Martin Casterud]

Tidigare i diskussionen har en Anders Pung förekommit. Av överskäraren i Örebro Anders Slorfs (1649-1707) bouppteckning framgår att dessa bägge Anders var svågrar. (Dessutom omnämns Slorfs saliga svärmoder och svåger i Norrköping.)
 
Anders Slorf var son av vantmakaren Anders Henriksson Slorf i Stockholm.
 
Örebro rådhusrätt och magistrat F2:3 (1700-1720) Bild 3340 / sid 325 (AID: v150414.b3340.s325, NAD: SE/ULA/118061)

[Åke Bjurström]

Bouppteckningen efter änkan Maria Stök, gift Lemon finns i SVAR Askersunds rådhusrätt och magistrat F2:1, 1748-82, bild 489.
/Åke

[Lotta Andersson]

Tack Åke

[Lotta Andersson]

Har kikat i den boken nu, synd att början fattas annars hade vi nog haft Petters Bouppteckning där.
Jag undrar över den långa texten innan Maria Lemon fd Stööks bouppteckning börjar, det är undertecknat av Joh Lemon och P. Bellander. En Brita Bellander förekommer långt senare som farmor till Christina Vallundia gift med Karl Henrik Lemon i Bällefors. Vet inget om henne mer än att hon finns med i ett husförhör som svärmor.
 
I Svar är ingen utav dom andra delarna i Askersunds rådhusrätt färdig scannade, finns dom i AD? Kanske informationen om vem Borgaren Petter Lemon var finns där någonstans?

[Linda Wikland]

Känner vi till någon femmänning Lemon?  
Jag har börjat spana i Klaras kyrkoböcker, men det verkar inte finnas mycket bevarat av kyrkböckerna från vår period.
I räkenskaperna från 1709 hittar jag emellertid ett namn som jag tror är Lemon.
Klara kyrkoarkiv, Kyrkoräkenskaper, huvudböcker, SE/SSA/0010/L I aa/30 (1709)Svars bild: C0056222_00023  
Bild 23, sid 29
115, 14 Femänningen Lemon , fol: 160 gravöppning på kyrkogården 1,28.
För mig oklart om folie 160 kan finnas bevarad ngnstans.

[Linda Wikland]

I räkenskaperna från peståret 1710 hittar jag den 17/10 (samma datum som Kjell angivit ovan)  
600 hr Rector Scholae dotter frisedel.  
Jag finner ingen kvinna samma datum som skulle kunna vara modern. Kanske är det en felskriving (dottern)?
Frisedel verkar all personal med anknytning till kyrkan /skolan få, dvs begravningen är gratis.

[Kjell Lindblom]

Hej Linda!
 
Tack för att du fortsätter läsa kyrkoräkenskaperna från Klara hos SVAR. Så småningom hittar du säkert noteringen om rektor Lemons bortgång. Jag (och många med mig) beklagar, att AD förbisett de äldsta räkenskapsböckernas värde för forskningen och ännu inte kompletteringsfotograferat dessa.
 
För att bli rektor vid en skola måste man ha en högre utbildning. Petrus Lemoine har säkert studerat på Uppsala universitet. Det finns ett bra personregister till Uppsala universitets matrikel 1595-1817 av S. Otto Brenner och Gösta Thimon. Kanske någon kan hjälpa till att leta i det registret?
 
På KB finns förresten i samlingen Verser över enskilda en tryckt begravningsvers tillägnad Petrus Lemoine, studiosus, avliden 29/1 1745. Han skulle kunna vara ett barnbarn till rektorn?

[Claes-Göran Magnusson]

Klara dödboksregister (OCR-tolkat):
Lemon Petter rektor: spädbarn grö kg 1699 23/8 20,183
-  - Per skolbetjänt: l i t e t barn grö kg 1701 1 9 / n 35,205
-  - - kollega: barn grö kg 1705 31/8 37.24U

[Kjell Lindblom]

Katarina Sohlborg har i sitt inlägg 22/9 2013 lämnat den avgörande puzzelbiten till rektor Petrus Lemoines härstamning. Genom anknytningen till Torsåker kan man förmoda, att hans farfar är förvaltaren på Horndals bruk Petter Lemon (Tabell 8 sid 54 i Nordisk Vallongenealogi del II). Denne förvaltare har bl a en son Isaac, som blir länsman i Torsåker. Även för en länsman fanns säkert krav på skolning. Han skulle nog både kunna läsa, skriva och räkna. Möjligen kan han ha gått i skola i Gävle, men lika troligt vid Uppsala universitet.
 
Det känns allt mer motiverat att läsa Uppsala universitetsmatrikel. Jag känner på mig, att flera av förvaltarens söner kan ha studerat där.

[Lotta Andersson]

Följer utvecklingen med spänning då jag inte har så mycket att bidra med i forskningsväg.
Men något som jag har är Emin Sundbergs utredning, där finns förvaltaren på Horndals bruk Pierre Lemonie 1610-1669 med.
Utav hans barn Baltazar, Klas, Samuel, Isak, Mårten och Olov finns det bara en med en son som heter Peter, det är Olov Persson Lemon i Henninsgbos son. Peter, soldat levde 1718. Emil Sundberg verkar inte riktigt säker på ifall det är denne Olov som är Pierres son, för han har ett frågetecken med.
 
Det som Claes har skrivit här ovan ur Klara dödboksregister om rektorn Petter Lemon, betyder det att han är född då?
/Lotta

[Linda Wikland]

Hej!
Av vad jag förstår finns inga dödböcker från Klara bevarade från denna tid utan registren som Claes hänvisar till är register från räkenskaperna. Eller finns det någon längd jag har missat?
Jag har slagit upp Claes poster i räkenskaperna:
1699
Aug 23 Skolmästare Lemons späda barn, ver: 183, fritt
1701
19 nov hr Per Lemons lilla barn /: nu skolbetjänt 205 fritt
1705
31 aug Collega Lemons barn njuter fritt ver 244
 
Lotta, det är alltså tre barn till rektorn som dör, inte hans egen födelse.

[Claes-Göran Magnusson]

Registren finns på SSA:s sida. Tänkte inte ens att det gällde annat än dödböcker. Borde ha skrivit dödregister istället ...

[Lotta Andersson]

Hej Linda.  
Tack för att du förklarar för mig  
Det var ju ändå ganska bra grejer, för då kan man lite närmare gissa sig till en ålder.  
/Lotta

[Katarina Sohlborg]

Lite läsning gällande Anna Lemon i Torsåker, död 1702, dotter till gruvfogden Samuel Lemon. Tolkat så gott jag kunnat. Hämtat ur - Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3186 (1698-1698) Bild 3940 / sid 386 (AID: v421980.b3940.s386, NAD: SE/RA/42042202)
 
sid 770
 
Såsom Kyrkioherden uthi Torgzåker, Hr
Hindrich Mirander, skriftel. förstå__
gat Häradshöfdingen Forsell, hurusom
Bondens, Per Larssons hustro i Sohl-
bärga, Anna Lemoin, skall bekänt
 
 
sid 771 / 386
 
under sin skiukdom, i förledne wårhrens, för
Comminister Hr Peder Collin och flere andre, dhet
hon några åhr tillförde? skall bedrifwit hor-
dens synd och otucht med en ogiftt Wästgöte
som hett Gunnar Månsson ifrån Boråhs,
dän tijden han hafft sin köpenskap här i
Socknen, och att hon då skall ångrat, dhet
bem:te hennes man, Per Larsson, för 5 à 6
åhr sedan, har bött? sine 40 D:r? Smt: för
tillwijtt hoor med samme Wästgiöte, Gun-
nar, dhet hon då icke kunde honom och sin hu-
stro skäl:n tillbinda och öfwerbewijsa; alt-
så hade nu HäradsRätten till att föruth
gköra sig wähl underrättat uthi denne
saak, anmodat Hr Collin, dhet han wille
rätta sammanhanget och bem:te hustros
för honom giorde bekännelse, omständel:
referera och tillkänna gifwa, dhet han
och nu sålunda gjorde: Nembl:n d. 2 Maji
förleden Wahras?, enär som denne hustro
Anna Lemoin, war infallen uthi een
starck siukdom och hetsig brännesiuka,
har hon om Morgonen, skickat sin pijga
eftter Hr Collin, emendan mannen Per
 
sid 772
 
Larsson war till siöss att fiska, tillijka
med Wästgiöten Börie Andersson, och
begärt få tahla med honom och trösta sig af
Gudz Sahl: ord, emädan hon då såg sig intet
annat före än döden och att få skillias
hädan, och då han straxt där på kommit
till sinne, har hon giort för honom een
hemlig bekännelse, i så måtto, att hon
hade på sitt samwette och ångrade af hen-
tat? dän hordoms synd, som hon begått
med Wästgiöten Gunnar, för någre åhr
sedan, och mannen beskylte henne före,
män doch oskyldigt plichtat för, efttersom
han icke kunde dhet honom dän gången
öfwerbewijsa, hwilket lägersmåhl hon
fritt uthi bekände under sitt fulle
förstånd och beskedh, hafwa sig till-
dragit då hon och Wästgiöten fölgtz
ått till Ofwansiö, begärandes nu
tröst af honom, såsom sin Lärare och  
Siählesöriare, hwilken och henne under-
fors, tänkiandes Hr Collin intet an-
nat, än han där med skulle aflyda och  
 
sid 773 / 387
 
att han skulle således hålla denne hennes
hembl. giorde bekännelse ouppenbarad och
förtegad, Män åther in emot afttonen
af samma dag, skickar hustro Anna Le-
moin andra gången bod till Hr. Collin
och begärte då få blifwa absolverat, och
begå Herrans Högwärdige Nattward, dhet
han och så eftter kom, och då han till dän
ände kom till henne, uthi hennes mans
Per Larssons, hennes Swärmoders, hustro
Margreta Melchersdotters Smittz, Swä-
gerskans hustro Catharina Larsdotters i
Wall samt andrre fleres närwaro, kun-
de Hr Collin förmärckia, att Anna Lemoin
redan bekänt om samlaget med Wäst-
giöten Gunnar, för bem:te sin swägerska
hustro Catharina i Wall och hon åter för
sin Broder och hennes man så wähl
som modren, hwar eftter där stått ett
ynckeligit wäsende, som sig förorsakat
af Per Larssons där öfwer förde? swordom
och ijfrige Expressioner, att han aldrig
skulle ärkänna henne för sin hustro
 
sid 774
 
uthan hon skulle packa sig till helhwetis,
så wähl som Barnet, som war dödt och
låg i grafwen, som han måst oskyldigt
kännas wid, buda? faddrar till och låta  
begrafwa, doch lijkwähl, eftter hon så trä-
git och inständigt begärte få aflösning
och blifwa, på sin giorde bekännelse nu
som förr om dhet olofl. umbgänget med
Gunnar, dehlachtig af dhet högwärdige
Sacramenetet, hade Per Larsson sig icke
kunna stå där emot, hwilket och förutan
skuld henne? meddehltes. Icke deste
mindre uthfor Per Larsson så sedan
som förr med swåre ord och hootelser
öfver henne och detta döde barnet, lö
pandes och sedan uth i Byen och uth-
ropade dhet allestädes omkring för gran-
nar och någrannar, som hans hustro
nu bekänt och han tillhwende?? oskyldigt
plichtat före, beskyllandes sin siuka
hustro, att hon och skall legat hoos
Gunnar uthi Styreänges? ladu?-
 
sid 775 / 388
 
män som där till intet swarat. 3dje Mor-
gonen där eftter alt detta sålunda war
passerat, skickar Per Larsson bod till
Hr Collin och anhåller om Herrans Natt-
wardz ____________(tomt) och då han kommit till
honom, har han funnet honom liggande in-
uthi sin säng, hoos sin siuka hustro, och  
då Hr Collin frågat honom, om han hade  
ondt, eftter han så hastigt blifwit siuker och
doch warit frisk i dhe förre, har han sagt
ja, män som Hr Collin funnen? af andre
att han heela Natten druckit, och då
nys lagt sig hoos sin hustro, har han
icke kunnat honom? tillstädia dhen
Hehl. Nattwardsens bruk, män lijk-
wähl har Hr Collin frågat honom, om
han wille gifwa sin hustro till dhet
hon brutit honom emot med Wästgiöten,
då Per Larsson swarat, ja iag måtte
fuller förlåta henne, då åter Hr Col-
lin sagt till henne, så tager nu Eder
man i hand och tackar honom derföre,
dhet hon och giorde, så att dhe gofwo hwar
 
sid 776
 
andra sine händer där uppå, hwar eftter Per
Larsson sedan stått opp och gått till an-
dre sysslor, warandes sedan intet mera
siuker och heller begärandes Herrans Högwärdige
Nattward.
 
Per Larssons moder hustro Margeta Mel-
chersdotter, som denne bekännelsen hört,
af sin Sohnehustro, förmentes alfwarl:
att bekänna sanningen här om, då hon
swarade sig intet hört det tahl af sin
Sonhustrus mun, eftter hon då gått uth
och in, då Hr Collin war där, uthan af
sin Sohn Per Larsson dhet förnummit,
och att hon hört sin Sohnhustro fråga sig,
om man icke måtte tänkia, på sin  
Siähls sahlighet, där på Swärmodren
swarat henne, jo män K(ära)? barn.
 
Adjunctus Pastoris, Hr Johan Jefver,
sade, att han dagen eftter war ombeden
af pijgan att gå in till Anna Lemoin
och tahla med henne, då och Per Larsson
warit där inne, och uthi sin drycken-
 
sid 777 / 389
 
skap, berättade for honom, att efwänwähl
han tillförnde anklagat Wästgiöten, Gun-
nar för oloflig beblandelse med dess hustro,
och måst plichta för obewijsligit _ijtesmåhl
har hans hustro, dhet likjwähl nu bekänt,
hwilket tahl hon och sielf åhörde, män in-
tet där till swarat, uthan, stilla tegat,
eij? heller har hon tahlt med Hr Jefwer,
då han welat trösta henne med någre skrif-
ters språk, och bedt honom tacka gud,
som låtet henne komma till sina syn-
ders bekännelse, emädan så illa wore
passerat, uthan sedt honom i ögonen,
och såsom dän där ingen rörelse kunde
hafwa.
 
Länzmans Änkian hustro Catharina i
Wall, på alhwarsamt förmenande, om-
sanningens wara? bekännelse, detta
ährendet beträffande, sade sig intet hört
dhen förste bekännelsen för Hr Collin, som
skedde privatim, uthan sedan 2:a gången,
då hennes swägerska, Anna Lemoin,
begärt Herrans Nattward, hörde hon
 
sid 778
 
dhet hon ropat sin man Per Larsson till
sängen, till sig, och bekänt för Prästen
och honom om Wästgiöten, för än hon fick
absolution.
 
Skräddarens, Joris Philipssons hustro, Bri-
ta Jacobzdotter, bekände, att emellan
dhet Hr Collin först om morgon och sedan
om aftton warit warit till hustro Anna
Lemoin och besökt henne med Herrans Hög-
wärdige Nattward, har hustro Anna stu-
kat? till henne, och sagt för henne, huru
hon eftter sin död will blifwa swepter,
__? att een hatt skulle knytas på huf-
wudet, och att lakan kastas öfwer henne,
samt kläde på halsen, och om någon
skulle tycka dhet wara för ringa,
eftter hennes wilkor, som hon lefwat
uthi, skulle hustro Brita swara, att
hon så wille hafwa och icke wara mera
wärd. Elliest sade hustro Brijta
att om samma aftton har åter Anna
Lemoin, sedan hon begått Herrans Hög-
wärdiga Nattward, skickat eftter henne,
 
sid 779 / 390
 
och då hon kommet dijt, har hennes moder,  
hustro Maria ifrån Tiernäs och hennes  
dotter Maria Lemoin, som är Massmä-
starens Dandels hustro, har bem:te Swär-
moder hustro Maria föörhållet henne,
att hon skulle hållit sin bekännelse
hemlig om Wästgiöten och icke så uppen-
barl:n dhet giort, som till äfwentyrs
torde wara skedt under hennes swag-
heet, män hon suckat och swarat, ja mo-
der, gud nåde mig så wist, iag har giort
illa, warandes hon då uthi alt sitt
tahl förnuftig, så wähl som tillfö-
rende, då hon tahlt med hustro Brita
om sin swepning.
 
Anna Lemoin förmantes till wara/mena?
och frije bekännelse nu, som tillförende, nu
_der sin siukdom, uthi Hr Collins och dhe
fleres närwaro och åhörande: män hon  
swarade med skarpa och hårda ord, att
hon intet weet där af, ey heller hwad
som sagt och bekänt för Hr Collin el-
er andra, williandes giöra sig aldeles
 
sid 780
 
frij och oskyldig uthi denna gärning
med Gunnar Wästgiöte, kallandes
Hr Peder Collin sin största förfölliare.
 
Resol. Dhenne saak lämbnas till dess
hennes man kan komma hem, dän
då med sine wittnen och skähl instäm-
mes till näste Ting, till widare Ransak-
ning och afdömande.
 
 
mvh Katarina

[Martin Casterud]

I registret till Uppsala universitets matrikel återfinns följande personer som skulle kunna vara av intresse:
 
Lemoin, Claudius, Gestr. 1708, II:59
Lemoine, Ericus, Hels., 1712, II:81
Lemoine, Gustavus, Dalek., 1701, II:7
Le Moine, Johan Eric, Holm., 1793, III:322
Lemoine, Jonas Gustavus, Gestr., 1762, III:91
Le Moine, Petrus, Westm., 1742, II:306
Le Moine, Wilhelm, Holm., 1752, mag., sponsor, III:122
Lemon, Carolus, Upl., 1744, II:328
Lemon, Carl, Upl., 1753, III:26
Lemon, Ericus, Ner., 1734, II:244
Lemon, Ericus, Upl., 1744, II:328
Lemon, Isacus, Westm., 1716, II:103
Lemón, Johan Peter, Upl., 1762, III:90
Lemon, Petrus, 1693, I:356

[Kjell Lindblom]

Hej Martin!
 
Tack för utdraget ur Uppsala universitets matrikel. Rektorn i Klara skola Petrus Lemoine är väl den sist nämnde. Han bör då vara tillträdd i tjänsten på 1690-talet efter avslutade studier och troligen ha gift sig under samma tid. Man kan gissa på ett födelseår omkring 1675.
 
Av övriga nämnda tror jag mig kunna placera in de allra flesta. Men västmanlänningen Isacus Lemon 1716 är jag osäker på. Kanske hänvisningen II:103 (band II sid/nr 103) kan ge fler upplysningar?