Lemon / Lemoine

[Stefan Simander]

Är detta redan känt?
 
Hans Andersson Berg (ATJ, BMP) (1727-)
1727-03-25-- (man)
 
 
Hans Andersson Berg (ATJ, BMP)  
 
Föddes 1727-03-25 i staden  
 
Döptes 1727-03-26  
 
Faddrar vid dopet:  
Herr Daniel Gisler, Paul (Slorf?), Petter Dahlberg, Boråsbo. Madame (Emilia?) Aspman, hustrun Maria Hammar och (J?) Anna (Slorf?).  
 
-------------------------------------------------------------------------------- -------  
Källa:  
Örebro, Lindesberg CI:4 Födde 1708-1728 (Staden)  
 
http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=249415
http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=145850

[Sonia Biörkeroth]

I Lindesberg hfl A1a:6 (1726-1747)sid 225 (Staden)
 
Mäst. Johan Grans Änk.
H: Brijta Höyer
Måg Paul Schlorf
d.h: Maria Fassin
dotter Anna

[Stefan Simander]

Om Schlorf, Schlorff, Slorf och Slorff

[Johan Anell]

Hej,
är det någon som hittat uppgifter om fältväbel Petter Lemons första svärmor Elsa Slorf? Hon bor i Rala, Kumla, som svärmor i Kumla AI:1 Bild 96 / sid 183.

[Lotta Andersson]

Det med Petters första svärmor låter väldigt intressant, är hon möjligen Sofia Schultz mor?

[Johan Anell]

Det stämmer, Lotta.
Jag har bara sett henne skrivas som jägmästare Gergen Schultz hustru tidigare. Men vid två dop i Hallsberg, där hon figurerar som vittne, framgår det att hennes namn var Elsa Slorf, hustru i Södra Mossby i Hardemo. Den Slorf hon verkar stå närmast, om man ser till ömsesidigt besökta dop, är Christina Johansdotter Slorf och hennes familj Schiörtz. Mycket tyder därför på att Elsa och Christina var systrar och troligen döttrar till Johan Henriksson Slorf. Elsas äldste son hette Johan.
 
Efter makens död 1715 verkar hon ha följt med dottern Sofia till Kumla, men har inte lyckats hitta henne i dödboken där? Kanske blev hon väldigt gammal och avled efter dotterns död 1740. Då kan det ju hända att hon flyttade ifrån svärsonen Lemon till annan socken? Lemon var f.ö. kusinson till sin svärmor och tydligen släktkär eftersom han senare gifte sig med första fruns faderlösa kusinsondotter Christina Dell - hans egen sysslingsondotter.  
 
Vad jag främst letar efter är Elsa Slorfs död och förhoppningsvis ett patronymikon, som kan knyta henne till rätt föräldrar i den stora Slorf-släkten.

[Lotta Andersson]

Tack för informationen. Släkten Slorf/Schultz/Lemon verkar korsas på många ställen.  
Undrar vad det är som gör att dom håller ihop på det sättet dom gör? Kan det svaret leda oss närmare vart Lemon kommer ifrån?

[Johan Anell]

Förhoppningsvis uppstår det någon typ av svar bland alla pusselbitar så småningom.

[Lotta Andersson]

Kikar in här med jämna mellanrum, har inget nytt att bidraga med tyvärr. Men jag har inte gett upp hoppet om att vi ska finna svaren vi söker tillslut.

[Kjell Lindblom]

Titt ut Lotta!
 
Nej, det är rätt, man ska aldrig ge upp, om man är en riktig släktforskare. Men ibland kan det vara bra att sova på saken. Det har vi ju gjort ganska länge nu, så det är kanske dags att ta ett omtag på huvudpersonen Erik Persson, ett rejält omvänt livtag dessutom. Vi hade för något år sedan en mycket livaktig diskussion, som sakta slocknade i brist på nytt bränsle. Jag tycker så här i efterhand, att den även kom att beröra ett antal sidogrenar, som i och för sig också var intressanta, men som tyvärr inte förde kärnfrågan framåt. Varifrån kom Erik Persson och hur kom släktnamnet Lemon in i bilden?
 
Här om dagen satt jag och letade i dödboken för Köping sfs i ett helt annat ärende, när blicken fastnade på en Olof Lemon död 20/3 1792. Kontroll i hfl visade, att han var stadsgewaldiger i staden och född 1711 i Gunnilbo. Jag hade inga svårigheter, att placera in honom som son till smeden Olof Persson Lemon vid Kedjebo hammar. Med kännedom om, att det även finns en Johan Persson Lemon vid Hämmingbo i Gunnebo i början av 1700-talet, fick jag ett uppslag till en arbetshypotes. Kanske vår Erik Persson (Lemon) också har en bakgrund från Gunnilbo? Att dessa tre rentav skulle kunna vara bröder? Det blir nu ett naturligt nästa steg att närmare granska befolkningen vid Hämmingbo och Kedjebo hammar i socknens äldsta hfl AI:1 1688-1724. För att vara så tidig är den ganska bra med årtalsuppgifter på varje individ, så att man ungefärligt kan åldersbestämma dem.
 
Intressant är även, att förnamnen Erik, Per, Johan och Maria förekommer bland barnen till såväl Olof Persson som Erik Persson. Johan Persson har jag inga kända barn till. Som inledning till fortsatt diskussion kan jag redovisa de nämnda personernas familjetabeller i min databas för den händelse någon har kompletteringar eller rättelser.
 
Tabell 301
 
Olof Persson Lemon framträder från sekelskiftet 1700 som smed vid Kedjebo hammar i Gunnilbo. Hans hustru heter Maria Ersdotter och familjen är bosatt vid Hämmingbo 1712-24.
 
Barn:   Maria   f 2/9 1700, d senast 1714
   Erich   f 21/8 1702
   barn   f 17/11 1704, d 20/11 1704
   Nills   f 8/11 1705
   Johan   f 1/5 1708
   Oloff   f 7/4 1711, d 20/3 1792 i Köpings sfs, stadsgevaldiger i Köping, g1 m Christina   Thunberg 1734, g2 m Sara Fellenius ifrån Bro 1761
   Anders   f 19/4 1714, d senast 1719
   Maria   f 19/4 1714
   Anders   f 12/9 1719, bg 3/1 1720
 
Tabell 351
 
Johan Persson Lemon och hans hustru Elin Jacobsdotter finns även de vid Hämmingbo i Gunnilbo från 1709. Ett halvår efter makans begravning 13/1 1717 gifter Johan om sig med Margareta Olofsdotter 23/6 1717 i Gunnilbo. Första hustrun uppges i dödboken vara 68 år vid sin bortgång. Johan begravs 26/10 1729 i Gunnilbo.
  Inga barn finns noterade under något av äktenskapen.
 
Tabell 381
 
Erik Persson blir krögare på Lerbäcks krog från 1679. Han lever vid Kumla vårting 1708 men är avliden före 11/5 1709. Hans hustru heter Maria Persdotter Rölling. Vid Kumla vinterting 1704 omtalas hon som avliden.
  Ärenden vid Kumla häradsrätt 3/6 1709, 3/3 och 3/11 1716 behandlar ägoförändringar i Lerbäcks krog efter Eriks bortgång.
 
Barn:   Erik   (tab 401)
   Petter   (tab 451)
   Johan   (tab 511)
   Maria   enl Kumla häradsrätt 11/5 1709
 
På återhörande!

[Lotta Andersson]

Hej Kjell! Härligt mer lite nytt bränsle att elda på med. Jag har hunnit få en liten bebis sedan vi sist höll på med detta, men han sover ju ibland och då ska jag passa på att kika lite jag med.

[Sven-Ove Brattström]

Krögaren Erik Persson hade flera barn.
Förutom Erik, Petter, Johan och Maria hade han
 
Margareta, gift med länsman Jonas Mose
Elisabet, gift med Johan Persson i Norra Svaldre, Lerbäck (T)
Kerstin, gift med Faktorilåssmeden Nils Persson i Björka, Kumla (T)
 
Det var dessa tre systrar som sålde sina arvslotter till Maria.

[Elisabeth Thorsell]

Kjell, hör tullskrivaren och gästgivaren Carl Henrik Lemón, född 1750 4/8 i Hallsberg, och son till Peter Eriksson Lemón och hans hustru Christina Dell, till denna släkt?

[Lotta Andersson]

Elisabeth! Ja han hör dit, han är min anfader i rak nedstigande led. Har väldigt utförlig forskning om han och hans släkt, du får skicka e-post om du vill. Lottajindanet@outlook.com  
Mvh Lotta

[Kjell Lindblom]

Jag har nu i Gunnilbo AI:1 (1688-1724) granskat sid 150-153 om Hemmingbo och sid 114-116 avseende Kedjebo. Längden är inte helt lätt att tolka. Prästen har startat med hög svansföring och första tiden prydligt noterat varje person varje år med åldersuppgifter, men sedan tröttnat och bara noterat datum för nattvardsgångar på högersidan. Om någon ny individ tillkommit, verkar det som om prästen angett ankomståret längst till vänster på vänstersidan.
Johan Person Lemon förekommer på sid 151 och 114. Olof Person Lemon finns på sid 153 och 116. Erik Person Lemon saknas naturligtvis, eftersom han redan från 1679 finns på Lerbäcks krog. Jag begränsar mig till att kommentera uppgifterna på sid 116 och 153, som i delar ser ut så här (mina kommentarer inom parentes):
 
(116) Kiediebohammar
 
drängen Oloff Person ifrån Flena öfr hammar f c 1669 (finns 1692-1711 med nattvardsanteckningar)
Olof Pährson Lemon vid Häningbo (denna uppgift bör ha tillkommit, då han flyttar från Kedjebo hammar till Hemmingbo)
 
(153) Hemmingzboo
 
Oloff Person Lemon (finns 1712-1724 med nattvardsanteckningar)
 
Jag googlade igår på Lemon Gunnilbo och hittade en intressant artikel http://sallskapetslaktforskarnefagersta.dinstudio.se/files/Bruksanor-37.pdf
I den finns Olof Persons vigseluppgift. Med ledning av uppgiften om tolv barn kände jag mig manad att åter läsa Gunnilbo C:2 födda 1693-1700 och hittade då de tre resterande barnen
 
Brijta   f 28/3 1695, bg 13/5 1695
Anna   f 18/11 1696, bg 15/8 1697
Pehr   f 19/5 1698
 
Av artikeln Faddrar, giftomän etc kan hjälpa oss vidare att döma har man redan kartlagt Olof Perssons föräldrar. Jag gjorde en kontroll på Smedskivan för att se, men där fanns bara Olof Person Lemon med hustru och sju av barnen, inga föräldrar. Nog bäst att göra en konstpaus här för att se, om någon vill kommentera, artikelförfattaren själv kanske eller någon annan från Sällskapet Släktforskarne Fagersta, innan vi går vidare.

[Kjell Lindblom]

Sammanfattning av de tre Lemonernas ungefärliga ålder är som följer:
 
1. Erik Persson Lemon bör vara född senast på 1650-talet, eftersom han är vuxen, när han tillträder Lerbäcks krog 1679.
2. Olof Persson Lemon dör i Gunnilbo År 1726 d 24 Junii begrofs Olof Pehrsson Lemon i Hemmingbo atas 61 ½ åhr. Han är då född omkring 1665.
3. Johan Persson Lemon kan vara född omkring 1650, om han är jämngammal med första hustrun. Om hennes åldersuppgift är felaktig och om Johan har sin proveniens i Hemmingbo, kan han vara son till nedanstående Per Nilsson och född 1665.
 
Per Nilsson är bosatt vid Hemmingsbo i Gunnilbo efter sitt giftermål med Anna Hemmingzdotter 1/3 1665 i Gunnilbo. I Gunnilbo hfl AI:1 sid 152 finns under Hemmingsbo Per Nillz Enkia hust. Anna Hemmingzdotter. Hon är född omkring 1634 och tar nattvard under åren 1689-1713. Per står i mtl som smed på Hemmingstorpet och är avliden före 1689. Han bör ha varit jämngammal med hustrun och född under 1630-talet.
 
Barn:   Johan   dp 10/12 1665
   Nils   f 6/11 1669, bg 14/11 1669
   Pähr   f 17/4 1772
 
Det mesta talar därmed för, att Erik inte är bror till Olof och Johan. Jag tycker ändå, att det är meningsfullt fortsätta leta Lemonernas ursprung just i Gunnilbo (och ev Skinnskatteberg) av skäl, som jag får återkomma till. Jag behöver göra en grundligare genomgång av Gunnilbo C:1 1660-83 liksom periodens mtl, som jag ser finns på AD.

[Kjell Lindblom]

Varifrån kom namnet Persson Lemon? Det kan man spekulera kring för att kanske få nya ideer. Vi får väl utgå från de äldsta kända, ovan nämnda Erik, Olof och Johan. En grundläggande fråga är, hette de bara Persson först? Om ja - då bör Persson vara ett rent patronymikon, dvs fadern hette Per. När lades i så fall namnet Lemon till första gången?
 
Om nej - då måste man vara öppen för att Persson Lemon kan vara en slags transskribering av släktnamnet Parlament (Perlament). I släkten Lemoine förekommer tidiga medlemmar redan under senare delen av 1600-talet, som bär detta namn (se N V del II sid 52 ff). Det intressanta med detta antagande blir då, att Persson inte är ett patronymikon, utan fadern kan ha haft ett helt annat förnamn!
 
En annan Samuel Perlement har jag noterat under släkten Parment (N V del II sid 166 tabell 13). Jag tycker därför, att man i resonemanget bör inkludera även denna släkt bland tänkbara provenienser för Persson Lemon. Jag återknyter därmed till mitt förra inlägg om Gunnilbo med konstaterandet att tidiga medlemmar av släkten Parment kommer till Färna bruk i Gunnilbo vid mitten av 1600-talet.
 
Den tredje möjligheten till ursprung för Persson Lemon skulle kunna vara släkten le Maigre, vars namn övergår både till Parlament och det mer välkända Lemon. I dagsläget bedömer jag dock, att den släkten kanske får anses mindre sannolik, eftersom den inte har några kända grenar till Örebro och Västmanlands län, där Erik, Olof och Johan dyker upp. Synpunkter?

[Kjell Lindblom]

Det dyker upp fler bärare av namnet Lemon än de ovan nämnda Erik, Olof och Johan omkring sekelskiftet 1700. Det sker i Sala stad enligt mantalslängder och husförhörslängder. De tycks vara gruvdrängar och troligen arbeta i Sala silvergruva. En av dem blir soldat under det nya seklets första år. Kanske kan en vidare granskning av dem ge kompletterande information. Jag sammanfattar:
 
Daniel Lemon har sin bouppteckning i Sala rådhusrätt 25/3 1751 (FII:7 sid 257). Hans änka Brita Persdotter har också avlidit och arvingarna utgörs av en son och fyra döttrar. Brita avled 21/10 1750 i Sala sfs och där anges, att makarna haft inalles sex barn och att Brita varit änka sex år. Hon uppges vara född i Sala 1677. Daniel är gruvdräng och torde ha varit ungefär jämngammal. Paret finns i Västra kvarteret i Sala stad senast från 1701 enl mtl.
 
Barn:   Lisa   g m soldaten Anders Samuel Disman
   Anna   g m gruvarbetaren Hans Drifware
   Brita   g m skomakaren Olof Olsson i Tortuna
   Greta   g m en skräddare i Stockholm
   Eric   är sjuklig och har god man i bou 1751
 
Hans Lemon finns med sin hustru i Sala stads mtl 1699-1701. Det senare året noteras hans hustru vara död.
 
Hindrich Lemon är först gruvdräng men från 1701 soldat och förekommer i Sala stads mtl under perioden 1699-1710. Hans hustru Catharina har 1705 stådt straf för lägersmåål.
 
Barn:   Hans   i mtl 1708-10
 
Man undrar vilket regemente Hindrich Lemon tillhörde. Kan det finnas fler fakta i GMR?

[Claes-Göran Magnusson]

Angående Sala. Bouppteckning efter Maria Lemon (änka? efter Johan Salander) gjordes 1736.
 
Sala rådhusrätt och magistrat FII:4 (1736-1743) sid 1 (AID: v150573.b4.s1, NAD: SE/ULA/11303)

[Claes-Göran Magnusson]

Brita Lemon (änka efter smeden Petter Hammarström) utmätning inför omgifte med konsterfarne Johan Bogman 1725.
 
Sala rådhusrätt och magistrat FII:3 (1718-1728) sid 298 (AID: v150572a.b3090.s298, NAD: SE/ULA/11303)

[Kjell Lindblom]

Baltzar Lemoine i Avesta har tidigare varit uppe till diskussion på Anbytarforum i juli 2003. Med hänvisning till Emil Sundbergs utredning om släkten förekommer uppgift om att Baltzar skulle ha varit omgift med en Gertrud Nolting. Det hänvisas i allmänna ordalag till kämnärsrätten i Avesta, vars handlingar finns på ULA. Något konkret bevis för detta gifte har jag inte sett i någon originalhandling. Kan någon lämna det? Annars tycker jag att vi stryker den uppgiften på de antavlor, där den förekommer.

[Annika Nyblom]

Har vi några källor som redovisar namnet på Baltzars (enda?) hustru?
 
Vänligen
 
Annika

[Annika Nyblom]

Abraham Hülphers anger Gertrud Nolting som Baltzars hustru och Hülphers forskning finner man här: http://hosting.devo.se/genealogi/frame.jsp;jsessionid=F43EE18F902BDE531F3DF4AFB0DAAF7C.host2
Att Baltzars dotter Margareta bodde hos sin eventuella moster, Margareta Nolting, framgår här: Säter AI:1 (1689-1704) Bild 8 / sid 3
Denna Margareta Nolting var dopvittne till Baltzars dotterson Isac (Anna Lemoines son tillsammans med maken Per Eckman)se Hed C:3 (1700-1749) Bild 14 / sid 10.
 
Vet ej vem som anger en Lisbet som Baltzars hustru men det kan härröra från mantalslängden över Säters stad där Baltzar har en hustru (utan namn) och en inhyses vid namn Lisbet, Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län, SE/RA/55203/55203.23/16 (1662)bild 153.
 
Tycker nog inte att vi kan utesluta Gertrud Nolting riktigt ännu.

[Kjell Lindblom]

Hej Annika!
 
Så bra att du opponerar dig mot mitt förslag. Baltzar Lemoines hustru nämns aldrig med namn. Hon är bara hustru i mantalslängderna och efter makens död omkring 1675 kallas hon helt enkelt Baltzar Lemoines änka. Hfl och ministerialböcker för Avesta börjar ovanligt sent men kyrkoräkenskaperna är desto bättre. Där kan man bl a utläsa att
Baltzar Lemoines änka år efter år står upptagen med en resterande skuld, men att hon 1/11 1685 gifter om sig (Avesta LIa:5 sid 40). Hon begravs 17/6 1688 (Avesta LIa:6 sid 94).
Någon gång på 1980-talet besökte jag Västerås stadsbibliotek och gick handgripligen igenom Hülphers genealogier. Jag skrev av en del uppgifter ur samlingarna, bl a om Lemoine. När jag bläddrar i dessa avskrifter ser jag uppgiften om Gertrud Nolting som Baltzars hustru. Det är glädjande att samlingarna nu i sin helhet är åtkomliga på nätet!
Om man granskar övriga uppgifter, som Hülphers lämnar, så förefaller dessa, där de kan kontrolleras mot originalkällor, vara helt korrekta vad gäller 1700-talet. Desto mer svävande blir han beträffande uppgifter som ligger flera generationer före hans egen samtid. Inget konstigt med det.
Min bedömning vad avser Gertrud Nolting blir ändå, att sannolikheten för att Hülphers har rätt, är hög. Så jag föreslår helt sonika en lång rockad. Gertrud Nolting skall anses vara  Baltzar Lemoines enda hustru intill dess motsatsen bevisas! Uppgiften om en hustru med namnet Lisbet skulle faktiskt kunna ha sitt ursprung från mig, innan jag lärde mig att ett ev förnamn i högermarginalen på en mtl nästan alltid är pigans namn, inte hustruns. Så är det som regel i 1700-talets mtl och sannolikt även i 1600-talets.
För att återgå till Hülphers genealogier, så finns en intressant notering gällande Claes Lemoin Persson, Pastor i Söderfors, och hans syster Margareta Persdotter Lemoin (1683-1769). Dessa två syskon är inte barn till Per Lemoin, vilket anges på släkttavlan utan i stället till Nicolaus Lemoin (N V del II sid 56 Tabell 16). Fadern Nicolaus avlider 1694 och efterlämnar en utfattig hustru och minderåriga barn. Claes och Margareta torde ha omhändertagits som styvbarn av någon nära släkting, förslagsvis en Pierre Lemoine, vars patronymikon sedan häftat på barnen i Hülphers antavla. Claes (Tabell 17) gör en klassresa och blir präst. Även systern Margareta gifter sig fint med en inspektor Netzell.

[Annika Nyblom]

Kjell!
 
Min forskning på Lemoine har legat i träda i många år så det är med spänning jag tar upp den igen. Tack till dig Kjell för upplysningen om att Baltzars änka gifte om sig efter hans död - det hade jag faktiskt ingen aning om. Det ser också ut som om Baltzar var ansvarig för kyrkoräkenskaperna i Avesta under några år, se Avesta LIa:1 (1656-1677) Bild 121 / sid 217.

[Annika Nyblom]

Är nog ändå lite tveksam till att Gertrud Nolting skulle ha gift om sig efter Baltzars död då hon ju fortfarande nämns som hans änka 1686, se här; Avesta LIa:5 (1685-1686) Bild 41 / sid 70.
Även det faktum att hon skrivs som Baltzars änka vid sin död borde ju tyda på att det har skett någon typ av förväxling. Kan det möjligtvis vara så att det är dottern Maria som avses och vars bröllop med Johan Salander borde ha skett runt den här tiden.

[Kjell Lindblom]

Du kan ha rätt. En felaktig uppgift av prästen så här långt tillbaka i tiden är inte lätt att varken bevisa eller motbevisa.

[Pierre Petersson]

Hej,

undrar om någon känner till en Eric Lemon? Han gifter om sig i Söderåkra socken (Kalmar län) 9/6 1783 "...Bruks Inspectoren Eric Lemon ifrån Wimmerby..." (C:3 sid 735). Han avlider i Korpavik, Söderåkra socken 19/10 1800, 78 år gammal (C:3 sid 927). Han hade en dotter i ett tidigare äktenskap, Helena Catharina Lemon (som var gift omkring 1780 med gästgivaren senare skräddarmästaren Olaus Forslund).

Mycket tacksam om någon har kunskaper om Eric Lemon och hans dotter före tiden i Söderåkra socken. Försökte leta i Vimmerby men lyckades inte hitta något.

Mvh
Pierre Petersson

[Sven-Ove Brattström]

Eric Lemon var Bruksinspektor på Storebro bruk i Vimmerby landsförsamling (H).
Han fanns på Storebro mellan 1763 och någon gång 1782.
Först som Bokhållare, sedan från omkr 1771/1772 som Inspektor.
Anges bortflyttad i 1782 års längd, så antagligen var det då han bosatte sig i Söderåkra (H).
Han och familjen, Hustru och två barn, kom 1763 från Svennevad (T).

[Sven-Ove Brattström]

I Svennevad återfinns de i Rosenbo, där Eric var Befallningsman.
Svennevad AI:1 (1763-1772) Bild 63 / sid 57 (AID: v50761.b63.s57, NAD: SE/ULA/11496)

[Britt-Marie Waller]

Familjen finns också i Hällestad (E) på 1750-talet. Se AI:1 Hällestad, Västerby s 100.

[Kjell Lindblom]

När barnen Anna Brita och Helena Catharina föds 19/6 1754 respektive 12/3 1756 i Hällestad heter fadern Eric Gustaf Lemon.

I Svennevad AI:1 uppges Eric Lemon vara född 16/10 1723.

Jag lurar på, om han ändå inte kan vara identisk med den Erick Georgen, som döps 21/10 1722 i Kumla som son till fältväbeln Petter Lemon. Erick Georgen blir inskriven i Örebro Karolinska skola 12/10 1736.

Mina argument för detta antagande: 1. Det var förmodligen lättare att minnas, vilken tid på året man var född än själva årtalet, som ju diffar på ett år.  2. Erick Georgen borde ha blivit Erik Georg eller Erik Jöran, men en förändring till Erik Gustaf är trots allt tänkbar. 3. Befallningsmannen bör ha fått någon form av skolning.

Kanske en hypotes att jobba vidare på?

[Mattias Burtu]

Tillfällighetsfynd
Nicolas Lemoine, Högfors 23/3 1638
Länsräkenskaper 1631-1820, Kopparbergs län, verifikation 1638 (Tackjärnsblåsning 1637-1638) [RA]

[Siv Johansson]

Hej, kan du översätta?
Mvh Siv

[Mattias Burtu]

Hej, kan du översätta?
Mvh Siv

Jag kan göra ett försök.

Bekienner iagh migh Nicolas Lemoine att hafua an-
vandt uppå H:K:H^dr(?) fältherrens wägnar af H^r
Peder Jönßon bärgmestare, af Färneboo fiärdingh på
 637 åhrs skattningh, jern etthundrade och qilfatt(?)
 h___ 102 fodt iagh honom har med quiterat(?)
 till wißa med egen hand under datum Höghfors

dhen 23 Mairtij 1638

                                            Nicolas Lemoine

Mvh
Mattias

[Siv Johansson]

Tack Mattias, det är så roligt när nya fynd ang tidiga Lemoinare dyker upp. 
Mvh Siv

[Ulf Berggren]

Frågetecknet "qilfatt" är i själva verket "tu fatt", och ordet på h är "hwilka". Mao nämns både i bokstäver och siffror "102 fadt" (fat). F ö står det 1637 med 1000-årsstrecket över, precis som i 1638.

[Maria Hedberg]

Tillfällighetsfynd

Såg en inflyttande Johan Fredric Lemoin 1816 född i Harrsta 1795-05-06

Jakob och Johannes (AB, A) BIa:2 (1815-1828) Bild 430 (AID: v86259.b430, NAD: SE/SSA/0008)

I samma bok fanns Anders Lemon, arbetare, född i Väddö 1792-08-06, inflyttar hösten 1817.

Jakob och Johannes (AB, A) BIa:2 (1815-1828) Bild 940 / sid 46 (AID: v86259.b940.s46, NAD: SE/SSA/0008)

[Siv Johansson]

Maria, han är född i Harestad C:2 (1792-1820) Bild 10 / sid 13, oäkta son till Elsa Maria N. Tyvärr finns ej hfl för den tiden.
Kollade även mantalslängderna för tiden och finner en Demoine fältväbl. och piga Elsa i Kroken. Efternamnet har nog blivit lite fel
Mvh Siv

[Gunilla Lindkvist]

Hej.
Jag undrar var härstammar efternamnet Lemon ifrån?Jag har en Madame Beata Elisabet Lemon.Vars far heter
Karl-Henrik Lemon född 4/8 1750 Hallsberg avliden 29/9 Töreboda.

[Lotta Andersson]

Gunilla Lindqvist!
Jag vill gärna få kontakt med dig, vi härstammar ifrån samma =)
Jag vill få med alla idag levande som härstammar ifrån samma som mig
lottajindanet@outlook.com

[Lotta Andersson]

Sven-Ove Brattström .skulle gärna komma i kontakt med dig ang de du skriver att Erik Persson hade fler barn utöver de vi nämner. Systrar som sålde sin arvslott  Jag har aldrig stött på detta  Det leder oss inte bakåt  men det är något jag gärna vill veta mer om 

[Lotta Andersson]

Kjell!
Först nu ser jag det du skriver ovan om de möjliga syskonen till Erik, jag tycker det låter väldigt intressant. Har du kommit någon vart med det sedan du sist skrev  Jag är på gång igen och redo att börja nånstans.. Inte forskat på några år så rädd att jag glömt hur man gör Men jag tror envishet är det man kommer längst på och den har jag inte glömt

[Sven-Ove Brattström]

Lotta mfl,
Jag har redan tidigare i tråden räknat upp de barn till Erik P som jag känner till. Jag har hittat dessa i häradsdomböckerna åren efter Eriks död. Kommer tyvärr inte ihåg exakt när. (Har nog noterat detta någonstans, men var ?) 

[Lotta Andersson]

Det måste jag ha missat, namnen såg jag men inga källor  Men jag ska läsa tråden vid datorn ikväll och se vad finner att forska vidare på
Minns inte riktigt  men hör du till denna släkten själv?
Mvh Lotta

[Sven-Ove Brattström]

Nej, Lemon är inga anor till mig (vad jag vet i dagsläget) men jag är intresserad av släkten och det geografiska området.
Har många järn i elden, men ska nu börja titta lite mer på dessa Lemon igen.

Att tänka utanför begränsande ramar, och att inte ge upp vid motgångar är nog bland det värdefullaste vid all forskning. Så Lotta, det kommer nog att gå framåt för dig i forskningen.

[Martin Casterud]

Har in min forskning inte stött på Erik Persson tidigare än i Lerbäcks mantalslängd 1679 när han är bosatt med hustru på Lerbäcks krog. Han försvinner sedan ur längderna efter 1707, och förekommer av och till i domböckerna 1680-1708.


Hans hustru var krögardottern Maria Persdotter och de hade enligt mina noteringar åtminstone barnen Johan, Peter, Maria, Erik och möjligen även en vid namn okänd dotter. De tre första barnen omnämns alla i mantalslängderna åren efter att Erik inte längre omnämns.

[Lotta Andersson]

Tack Sven-Ove, jag hoppas att detta inte kommer förbli en gåta.
Jag har en tanke om att DNA testa en nu levande man, som är Y linje rakt nedstigande till Erik Persson som dör 1709 på lerbäcks krog.
Jag hittar endast ett alternativ i min forskning. Men eftresom det är en nu levande så kan jag inte skriva ut det antar jag.
Men det är i detta ledet Henrik Konstantin Lemon f1824 --> Axel Vilhelm Lemon f1857 --> Axel Gideon Lemon f1898. Detta är inga jag känner. Den personen är 8e generation ifrån Erik Persson.
Vad tror ni om detta?
Vet ni andra Y linjer där ni känner någon man kan ta kontakt med?
Någon som kan något om DNA forskning?
Många frågor nu =)

[Lotta Andersson]

Har in min forskning inte stött på Erik Persson tidigare än i Lerbäcks mantalslängd 1679 när han är bosatt med hustru på Lerbäcks krog. Han försvinner sedan ur längderna efter 1707, och förekommer av och till i domböckerna 1680-1708.


Hans hustru var krögardottern Maria Persdotter och de hade enligt mina noteringar åtminstone barnen Johan, Peter, Maria, Erik och möjligen även en vid namn okänd dotter. De tre första barnen omnämns alla i mantalslängderna åren efter att Erik inte längre omnämns.

Hej Hoss, jag har ägnat otroligt mycket tid åt att försöka lösa vem han (erik Persson) var, vart han kommer ifrån och varför han kallar sina barn Lemon.
Vi här i tråden hade en väldigt intensiv forskning för 3-4år sedan, väldigt många bitar föll på plats då. Men den stora pusselbiten saknas fortfarande.
Hör du till släkten själv?

[Martin Casterud]

Har in min forskning inte stött på Erik Persson tidigare än i Lerbäcks mantalslängd 1679 när han är bosatt med hustru på Lerbäcks krog. Han försvinner sedan ur längderna efter 1707, och förekommer av och till i domböckerna 1680-1708.


Hans hustru var krögardottern Maria Persdotter och de hade enligt mina noteringar åtminstone barnen Johan, Peter, Maria, Erik och möjligen även en vid namn okänd dotter. De tre första barnen omnämns alla i mantalslängderna åren efter att Erik inte längre omnämns.

Hej Hoss, jag har ägnat otroligt mycket tid åt att försöka lösa vem han (erik Persson) var, vart han kommer ifrån och varför han kallar sina barn Lemon.
Vi här i tråden hade en väldigt intensiv forskning för 3-4år sedan, väldigt många bitar föll på plats då. Men den stora pusselbiten saknas fortfarande.
Hör du till släkten själv?

Hej, jag var med den rundan men fokuserade främst på Slorf-familjen. Härstammar från Erik Perssons svägerska Karin Persdotter och dennes make Samuel Kiellman.


När Erik Perssons söner Jan och Peter dyker upp i mantalslängderna runt 1709 kallas de Ytter.

[Martin Casterud]

Har in min forskning inte stött på Erik Persson tidigare än i Lerbäcks mantalslängd 1679 när han är bosatt med hustru på Lerbäcks krog. Han försvinner sedan ur längderna efter 1707, och förekommer av och till i domböckerna 1680-1708.


Hans hustru var krögardottern Maria Persdotter och de hade enligt mina noteringar åtminstone barnen Johan, Peter, Maria, Erik och möjligen även en vid namn okänd dotter. De tre första barnen omnämns alla i mantalslängderna åren efter att Erik inte längre omnämns.

Hej Hoss, jag har ägnat otroligt mycket tid åt att försöka lösa vem han (erik Persson) var, vart han kommer ifrån och varför han kallar sina barn Lemon.
Vi här i tråden hade en väldigt intensiv forskning för 3-4år sedan, väldigt många bitar föll på plats då. Men den stora pusselbiten saknas fortfarande.
Hör du till släkten själv?

Hej, jag var med den rundan men fokuserade främst på Slorf-familjen. Härstammar från Erik Perssons svägerska Karin Persdotter och dennes make Samuel Kiellman.


När Erik Perssons söner Jan och Peter dyker upp i mantalslängderna runt 1709 kallas de Ytter.

En fundering, innan jag hunnit läsa in mig på diskussionerna kring detta eller kontrollerat källorna:


Johan Ytter måste vara närmare 40 år gammal då han börjar kalla sig Lemon. I alla fall är det först 1729 han går under detta namn i mantalslängden. Hans broder Petter kallas först Ytter men när han 1722 döper sin son i Kumla så kallar han sig Lemon, och då är hans militära bana påbörjad. Erik Lemon omnämns med detta namn redan i Kumla dombok 1710, och är då förare. 

Är Lemon möjligen ett namn de tagit sig/fått när de tar värvningen? Hur tidigt kan man belägga namnet för respektive person?

[Lotta Andersson]

Ah, okay  jag har lite svårt att minnas vilka som var med
Hur vet man att det är hans söner?

[Martin Casterud]

Målet det refereras till ovan där flera av syskonen omnämns i samband med att Maria Eriksdotter köpt sina systrars del i Lerbäcks krog återfinns i Kumla häradsrätt 1708-11-11.


Ref: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1838 (1708-1708) Bild 1010 / sid 97 (AID: v494110a.b1010.s97, NAD: SE/RA/42042202)

[Lotta Andersson]

Tack =) Vill ha det till att du heter Martin i förnamn om jag minns rätt då jag tror Casterud är ditt efternamn

[Martin Casterud]

Tack =) Vill ha det till att du heter Martin i förnamn om jag minns rätt då jag tror Casterud är ditt efternamn

Det stämmer! (Konstigt att våra riktiga namn fallit bort i vissa vyer.)

[Maria Hedberg]

Hej Lotta! Kul att du kommit igång med forskningen igen! Jag tror jag härstammar från samma Lemon som du. / Maria
Se https://www.wikitree.com/index.php?title=Special:Relationship&action=calculate&person1_name=Lemon-1042&person2_name=Lundholm-24

[Lotta Andersson]

Hej! Kommit igång är att överdriva  I huvudet är jag igång och tänker och letar, men jag kommer ingen vart..
Det stämmer vi kommer ifrån samma  kul jag tror inte jag har några ättlingar till henne. Skulle gärna ta del av din gren lite mer detaljerat

[Maria Hedberg]

Du har ju lagt till din epostadress ovan, så jag mejlar dig. / Maria

[Stefan Simander]

Ser att länken ovan inte fungerar:
Om Slorf / Schlorff

[Stefan Simander]

Om Parlament, se:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=164287.msg1519232#msg1519232

[Mikael Lindström]

Till alla Lemon-forskare:

Har stött på åtskilliga ur släkten Lemon/Lemoin i Torsåker i Gävleborgs län, en plats som inte verkar nämnas alls i denna diskussion.

Känner någon till den Samuel Lemon med hustru Maria och många barn som redovisas i Torsåkers första husförhörslängd, AI:1 s 92 (1689-1715)? Han dör 1689 vid 57 års ålder (Torsåker C:1 s 33).

Vidare finns finns på samma sida i husförhörslängden gruvfogde Johann Lemoin med hustru Sara och syster Catharina och moder Anna (död 1705 vid 66 års ålder, Torsåker C:1 s 46). Gruvfogden dör 1711 vid 46 års ålder.

Länsman Isak Lemon dör i Torsåker 1698 vid ålder av 43 år och 6 veckor (C:1 s 41).

Catharina Lemon dör 1700 vid ålder 40 1/2 år, hustru till Anders Pederssons i Österhästbo (s 42).

Mitt intresse kommer från forskning kring bergsmannen och hammarsmeden Samuel Samuelsson i Ivarshyttan i Hedemora, gift där 1683 och tidvis verksam vid bruket Klostret i Husby och även, enligt anteckningar två gånger i hf-längder i Hedemora, i Torsåker socken.

I Klostret fanns även hammarsmeden Lars Samuelsson född omkring 1638 och i Ivarshyttan - på samma sida som Samuel Samuelsson - fanns en Samuel Larsson med familj. Min fundering, ännu utan något som helst stöd i källor, är om Samuel och kanske även Lars Samuelson var släktingar, kanske t o m söner, till Lars Lemon i Torsåker. Någon koppling dit verkar i alla fall finnas.
/Mikael

[Kjell Lindblom]

Hej Mikael!

Ett uppslag för din fortsatta forskning:

Länsmannen Isac Lemons hustru heter Catharina Larsdotter. Det verkar som om förnamnet Lars här kommer in i släkten Lemon. Undersök hennes anor, så kanske du kan hitta en koppling till din Lars Samuelsson i Hedemora.

[Anna Carlsson]

Hejsan,

Undrar om det är någon som vet/kan bekräfta vilka följande faddrar är vid dopet av Johannes Mozelius 1736-12-06 i Jakob och Johannes (A, AB) CIa:13 (1726-1737) Bild 218:

"H. Notarien Lemons kiäresta fru Hallenia"

Kan det vara kyrkoherde Claes Lemoine och hans hustru Beata Juliana Hallenia (hittade namnen via google)?
Tycker inte det stämmer riktigt med "notarie" men det kanske någon annan vet?

MVH

Anna

[Anna Carlsson]

Jag svarar på mitt eget inlägg ovan.

Här hittar jag ytterligare en kandidat som lät mer trolig:
"...krigsfiskalen Eric Lemon (1696—1742) i Sthlm, var i äktenskap med en dotter till kontraktsprosten Jonas Halenius (bd 17) far till bruksläkaren vid Bäckhammars bruk i Ramnäs, Vm, Wilhelm Le Moine (1735—90)."

Källa: https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/11214

MVH

Anna

[Lotta Andersson]

Hej Gänget!


Kul att se att ni nöter på fortfarande. Jag har så ont om tid till min forskning men fick upp en liten glöd igen när jag började leta reda på min sambos släkt.


I mitt egna släktträd har jag inte gjort några nya fynd, kan inte direkt påstå att jag letat heller. Hur går det för er andra?


Allt gott
/ Lotta

[Anne Wetterlind]

 Hej!





Det finns släktingar även i Karlskrona.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0057767_00056#?c=&m=&s=&cv=55&xywh=739%2C2010%2C3106%2C1752 Eric Lemoine Dorotea Sophia Hammar gifta i Karlskrona Amiralitet 1783

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0057754_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=346%2C280%2C3238%2C1858 Eric Lemoine dotter Beata Juliana mars 1785

Eric Lemoine död 1802-09-28
http://www.ddss.nu/ddss/deathResult?dodID=358843


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0057754_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=242%2C966%2C3238%2C1858 Carl Lemon dotter januari 1785 Karlskrona Amiralitetet.

I Ardennernas dalar hade vallonerna växt upp under idogt arbete med järn och eld. Det var en ras av smedfolk,
som här utvecklats, seniga, undersätsiga gestalter med mörkt hår och bruna ögon, i vilka elden från smedjan tycktes återlysa.

Det var ur detta folk, som Tilly tog sina tappraste krigare. Än i dag går en sägen om hur dessa krigare »stodo på de avskjutna benstumparna och slöto». Det var särskilt trakten av Liège, som gav detta nya tillskott till svensk folkkraft. Ett begrepp om hur omfattande denna invandring var ger oss en namnlängd, som innefattar ej mindre än ett halvt tusental vallonnamn, av vilka följande än i dag bäras av deras ättlingar i vårt land:

Adde, Allard, Anjou, Baude, Berndes, Biesèrt, Blanche,Blanck, Boivie och Befwe, Bonnevier, Bouveng, Boy, Bremer, Bure, Charpentier, Collijn, Dandenelle, De Brun, De Maré, Dubois, Du Rietz, Fischer och Fischier, Flygare, Frumerie, Gauffin, Gilljam, Granath, Grill, Hennig, Herou, Holst, Hybinette, Hülphers, Höijer, Leffler, Lemoine,
Martin, Matton, Nisser, Personne, Pira, Porath, Pousette, Printz, Pripp, Raquette, Robbert, Schotte, Sporrong, Steffens, Stille, Toll, Vising samt framför allt De Geer. http://runeberg.org/sfubon/3/0259.html

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/11214 Släkten Lemoine
https://www.vallonit.fi/sv/forskning-och-dokumentation

MVH

Anne Wetterlind

[Jan Johansson]

Hej,

Den 21/9 1672 döptes Bärtill (Bertil) Lemons dotter Kirstin i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 74).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=3217%2C1139%2C3035%2C1435

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 55, har jag sett att Margareta (Piersdotter) Lemoin gifte sig 7/5 1721 i Maria fs i Stockholm med Carl Boivie (Bevi, tabell 40).

Finns ett släktskap mellan Bertil och Margareta?

Den 16/2 1674 döptes bruksarbetskarl Bärtil Bärtilssons dotter Margareta i Katarina fs (CI:3, sida 3).
Möjligen var han samma person som ovan nämnda Bärtill Lemon och möjligen arbetade han på sockerbruket i Katarina fs.

Länk till dopnotis 1674:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=2876%2C3575%2C3371%2C1594

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Jan Johansson]

Hej igen,

I en bouppteckning, daterad 15/9 1697, står att borgare Claes Lemon berättades ha tagit på sig förmyndarskapet av Bertil (fc 1687), son till gardeskarl och fd musketör vid kapten Posses kompani Bertil Michelsson Cajan och hustru Brita Larsdotter.

Troligen är borgare (i Stockholm?) Claes Lemon känd för er.

Länk till ovan nämnda bou (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:54, sida 1203):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107535_01261#?c=&m=&s=&cv=1260&xywh=364%2C-23%2C11124%2C5140

Vid kontroll av burskap i Stockholm 1689-1750 hittade jag ingen Claes Lemon vilket jag gissar kan betyda att han; 1) var borgare i annan stad, och/eller 2) hade fått burskap före 1689. Den ende person jag tyckte "passade in ungefärligt" var krögare Claes Lehnman, som fick burskap i Stockholm den 14/5 1691 (se bifogad bild). OBS: krögare Claes Lehnman var kanske INTE borgare Claes Lemon, som omnämns i bou ovan! Det skulle vara kul om någon hade besked om det.

Troligen blev krögare Claes Lehnman senare hökare: den 21/7 1699 upprättades bou efter hökare Claes Lenman (dc 1698) vars efterlevande hustru hette Catharina Bremer (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:56, sida 939).

Länk till bou efter hökare Claes Lenman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107537_00974#?c=&m=&s=&cv=973&xywh=3076%2C599%2C5364%2C2479

Hoppas jag inte har rört ihop två olika personer!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Borgaren Claes Lemon är okänd för mig. Möjligen skulle han kunna vara son till den stolmakare Gustaf Lemon, som med sin hustru Margareta Johansdotter Bös får två barn i Jacob och Johannes fs i Stockholm, Anna dp 17/6 1666 och Gustaff dp 31/5 (och 20/6!) 1669.

[Jan Johansson]

Hejsan,

Ett annat, men enligt min mening mindre troligt, burskap som skulle kunna motsvara borgare Claes Lemons är daterat 28/1 1696 (se bifogad bild). Det var borgare Carl Loman som då fick burskap i Stockholm (Handelskollegiet DIa1:1, sida 39).

I en bou, daterad 18/8 1711, framkommer att bagare mäster Carl Lohman dog 1 månad före Jul 1710 (Stockholms osv F1A:74, sida 397).

Länk till bou:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107555_00426#?c=&m=&s=&cv=425&xywh=2440%2C126%2C4468%2C2064

Jag ska försöka hålla namnet Claes Lemon i minnet när jag fortsätter leta i Stockholms gamla dokument.

På den här hemsidan, om Söderhamn, finns släktnamnet Lemoine registrerat för åtta personer:
http://soderhamn.altervista.org/20230123/

Jag har inte kollat så noga, men den tycks utgå från Johan Lemoine (död 1705), som var bör ha varit faktor vid Söderhamns gevärsfaktori.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

En till uppgift om (samma?) Claes Lemon (eller står det Leman?):

Den 6/6 1696 registrerades betalning (nr 314) till Katarina församling i Stockholm gjord av stångräknare(?) Clas Lemon/Leman för begravning av (hans?) hustru Ingred Andersdotter (CI:7, sida 218).

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055756_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=3234%2C3889%2C3079%2C1456

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Kan man tänka sig att stångräknare var en annan benämning på en järnskivare?

Enligt en dopnotis, daterad 5/6 1689, ägde järnskrivare Clas Lemanst(?) en gård vid Axels gränd i Katarina fs. Gränden finns inte längre, men var förr en tvärgata till Skånegatan väster om Södermannagatan.

Det tycks mig alltmer vara skrivet Leman och inte Lemon, så troligtvis/möjligtvis rör det sig inte om släktnamnet Lemon.

Länk till dopnotisen (Katarina CI:4, sida 411):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=3168%2C3570%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Du har säkert helt rätt om terminologin, se https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rngraven

Trevlig helg!

[Jan Johansson]

Hejsan,

Jag kan inte låta bli att dela en dopnotis där det framkommer lite mer information om järnskrivare Clas Leman (ev Lemon). Jag försöker mig på en avskrift:

Den 29/9 1689 döptes i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 471)
"jernskrifwarens Clas Classons
Lemans och hustro Maria Andersdotters son
Anders /. föräldrarna bodde i sin gårdh i Axels
grändh nedan Ny gatan, faddrar wore desse,
her: kiöpman Anders Dysing, och kiöpman her:
Gobert in de betho [Indebetou], her: Israel Paling, her: Anders
Börgesson öfw: wägare [övervägare], och Pär Staphansson sumpf: [sumpfiskare]
quinfolcken, hust: Zara Strömbärg, hust: Brita Olofs-
dotter, hust: Sigrid Mattsdotter, hust: Brita
Hinricksdotter, och jungf: Maria Larsdotter"

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=2819%2C1878%2C4087%2C1923

Se bifogad bild för mer information om köpman Anders Dysing (Hysing).
Troligen var han tidigare skeppare och då (25/4 1681 i Maria fs) fadder vid dop av sumpfiskare Lars Larsson och Helena Jönsdotters son Erik

Länk till information om Indebetou på Riksarkivets hemsida:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14092

Möjligen var faddern Govert Indebetou (med hollänsk bakgrund) verksam vid järnvågen där jag förmodar att även stångräknare/järnskrivare Clas Classon Leman (och övervägare Anders Börgesson) jobbade.

I mtl 1711 blev Govert Indebetou d.y. skriven i kvarteret Östergötland i Maria fs. I det kvarteret finns några, i min mening, intressanta namn i "vallonsammanhang" i mtl 1702 och i mtl 1711 och därför kopierar jag in länkar här nedan.

mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=-1299%2C215%2C9267%2C4360

mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-709%2C412%2C8239%2C3876

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Den 20/4 1692 döptes, i Katarina fs (CI:4, sida 786), järnvåg-stångräknare Clas Classon Leman och hustru Maria Andersdotters dotter Maria. Familjen bodde fortfarande vid Axels gränd (jfr mitt förra inlägg).

Faddrar vid dopet var:

Ålderman vid järnvågen Thomas Brink, kontrollör vid järnvågen Gustaf Sörman, (hökare?) Ferdinandus, (hökare?) Isaak Ekman, Jöran Hendricksson, inspektor Albrecht Jerners hustru (som var?) hustru Sara Raddou (möjligen släkting till Helen Radou gm Adam Leijel), hustru Brita Hendricksdotter, hustru Kirstin Jonsdotter och hustru Anna Hansdotter.

Inspektor Albrecht Jerner var själv fadder vid dop, den 10/3 1686 i Maria Magdalena fs, av sekreterare Tobias Soltner och hustru Christina Bruuns dotter Anna Catharina, som möjligen gifte sig med mjölnare Johan Maniette.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00394#?c=&m=&s=&cv=393&xywh=113%2C2015%2C3651%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Troligen är följande dopnotis redan känd för er Lemon-/Lemoine-forskare och det kanske inte ens rör sig om den vallonska släkten med koppling till järnbruk.

Enligt mina bristfälliga kunskaper i franska så döptes Marie Gabrielle Le Moine den 16/11 1699 i Sankta eugenia katolska församlingen i Stockholm (AI:1, sida 7). Hennes föräldrar var Robert Le Moine och Marie Lansel. Ett par andra namn i notisen är Jaques Renaud och Magdel. Le Moine vilka jag tolkar var faddrar/dopvittnen.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074998_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=3386%2C1450%2C2482%2C1162

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

I september 1709 mönstrades, i Viborg, de tyska knektarna vid kapten Per Stierncrantz:s kompani, som tycks ha lytt under överstelöjtnant Ebert (Ewert/Eberhard) Staelborns bataljon (vid finska armén tror jag). Grenadjär nr 28 hette Erik Lemon. Har någon mer information om honom?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00343#?c=&m=&s=&cv=342&xywh=3184%2C494%2C3042%2C1425

För intresserad och anledningen till mitt intresse för Erik Lemon:

Per Stierncrantz ska ha varit halvbror till Arvid Stierncrantz (1662-1740) som; 1) blev fången i Viborg den 15/6 1710, 2) blev kommendant på Tavastehus 1725, 3) var gm1 Sara Sofia Stahl (död 7/7 1721), och 4) var gm2 Anna Maria Meurman - då änka efter kommendant på Tavastehus Anders Berg.

Källa (adelsvapen.com, se TAB 2):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854

Min "arbetshypotes" är att nämnda Anders Berg var svärfar till Barbro Mårtensdotter Le Brun och min förhoppning är att information om hennes pappa ska dyka upp bland finska arméns generalmönsterrullor.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Grenadjär(?) nr 79 var en korpral och hette Martin Bösser. Jag har lagt märke till släktnamnet Bössa (variant av Bossard eller av Pasar) i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, men i det här fallet är det kanske troligt att det rör sig om ett soldatnamn, eller?
Även namnen Johan Crusius (nr 86) och Michael Böttiger (nr 108) tror jag är intressanta i sammanhanget Barbro Mårtensdotter Le Brun. Och varför inte Alexander Magnus Groth (nr 136), som kanske skulle kunna ha varit en ättling till myntmästare Antony Groth d.ä. och/eller dito d.y.?

PS2: Samma(?) kompani mönstrades i Viborg den 17/9 1708 och då hade Erik Lemon nummer 26. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054612_00349#?c=&m=&s=&cv=348&xywh=3316%2C542%2C2323%2C1087
Källa: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1709/2 (1709), bildid: A0054612_00349

[Jan Johansson]

Hej igen,

På sida 10 i de här dokumentet (https://arkis2dok.riksarkivet.se/vala/2073/lundberg.pdf) är Maria Lemoon omnämnd. Enligt intyg utfärdat den 11/9 1691 av pastor vid Barnhusförsamlingen i Stockholm, Anders Hagberg (som hade koppling även till Norrtälje och/eller Frötuna socken om jag minns rätt), ska Maria ha tillhört nämnda församling.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

En intressant uppgift. Jag kan inte tro annat än att det rör sig om dottern Maria f c 1668 i NV del II Lemoine Tabell 18 sid 57. Familjetabellens text är oförändrad med någon komplettering för barnen på sid 58.

Barn:   Maria   f c 1668
   Margareta   f c 1670
   Kirstin   dp 21/9 1672 i Katarina, g m skräddaregesällen Jöns Berg 10/6 1700 i
      Barnhusförsamlingen i Stockholm


Maria kanske behöver ett hinderslöshetsintyg inför sitt giftermål. Hon är 21 år gammal, när intyget utfärdas.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej igen,

Efter ett tips kommer en fråga!

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) står att Wolfgang Pezoldus (död 1624), som var kyrkherde 1602-24 i tyska Sankta Gertrud fs, ofta kallades M. Wulff och att han var gift första(?) gången "okänt var och när, men före 1604 9.5 med Margareta Johansdotter de la Mogne eller Lemon, född och död okänt var och när, dotter av Johan III:s officer Johan de la Mogne, som var bördig från Bryssel" (sidorna 558 och 559).

Är det här några som har med släkterna Lemoine eller le Maigre att göra?

M. Wulff blev prästvigd 20/10 1602 av min troliga ana Olaus Martini, som då nyligen hade blivit ärkebiskop. Olaus ("Olles") pappa blev avsatt som biskop omkr 1580 av nämnda Johan III (Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2024-10-02). En del av Olles ättlingar, via sin yngsta dotter Anna (gm Simon Nauclér), hade en del att göra med gruvor (Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2024-10-02) och med åtminstone ett järnbruk - Ortala (se diskussionstråden Mimer här på Anbytarforum).

M. Wulff var gm2 Magdalena Schepperus (1600-84), dotter till Ericus Schepperus och Catharina Persdotter Rask. Ericus var kyrkoherde i Enköping när han dog och ersattes där av nämnda Simon Nauclér (gm Olles yngsta dotter Anna).

Summering: Det tycks mig ha funnits en långsökt koppling mellan Margareta Johansdotter de la Mogne eller Lemon och gruv- och järnbruksbranschen.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag blir nog tvungen att tillägga att M. Wulf och Margareta Lemons dotter, Dorothea (1611-33), gifte sig 1630 med handelsman i Stockholm Cort (Kordt) Meurman (som sedan ska ha varit gm Elsa Grundel). Jag ser att jag nämnde Anna Maria Meurman i mitt förr-förra inlägg här (Svar #76). Kordt Meurmans bror, Henrik Meurman, var farfar till Anna Maria (se bifogad röriga bild).

[Kjell Lindblom]

Hej!

Har Hellström någon källreferens till uppgiften att Johan III:s officer Johan de la Mogne skulle vara bördig från Bryssel?

En annan tidig Johan Lemoine, som också ligger vid sidan om valloninvandringen är "Johan Lemoine Medicus i 1585 års Hoffregister (Räntekammarbok 1586-87 vol 57)".

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hejsan,

Nej, tyvärr finns inga källreferenser alls. Eftersom M. Wulff var kh i tyska fs kommer uppgiften kanske från någon kyrkobok. Jag bifogar bild av texten och tillägger att en son till "Margareta Lemon" troligen var guldsmed i Stockholm.

Vänliga hälsningar från ett mulet Milano (där Johan III:s svärmor hade sina anor  ),
Jan

[Jan Johansson]

Jag bifogar resten av texten om M. Wulff.

[Jan Johansson]

Hej igen,

Wolfgang Pezoldus och Margareta Lemons dotter, Dorothea (1611-33), gifte sig 1630 med Kordt Meurman.
I von Schantz genealogier blev Dorotheas släktnamn stavat Besoldin (se bifogad bild).
Dorothea hade bl a bröderna Mattheus och Johannes. Mattheus fick sin del av arvet efter sina föräldrar (utav Kordt Meurman) den 26/8 1644. Det var då okänt huruvida Johannes levde (Gunnar Hellströms nämnda herdaminne, sida 559).
Den 2/9 1649 vigdes i tyska fs ”Claus Bruen, Brauer [bryggare], mit J. [jungfru] Catharina Baselins, Johan Baselins, Bürgers und Brauers in Rostock nachgelessenen [efterlämnade] ...(?) tochter [dotter]” (se bifogad bild).
Wolfgang Pezoldus (Besoldin) var född i Rostock, men hans härkomst var okänd (se bifogad bild).

Med dessa uppgifter, kan man skriva att bryggare Claes Bruns svärfar, bryggare Johan Baselins i Rostock (död före september 1649), var ”trolig son” till kyrkoherde Wolfgang Pezoldus (född i Rostock)?

Bryggare Claes Brun (Braun) gifte sig den 10/10 1641 med jungfru Dorothea Spandavei (Spandow) i tyska fs (CI:1a, sida 2). I vigselnotisen står att Claes var från Lübeck.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Daniel Lemon har sin bouppteckning i Sala rådhusrätt 25/3 1751 (FII:7 sid 257). Hans änka Brita Persdotter har också avlidit och arvingarna utgörs av en son och fyra döttrar. Brita avled 21/10 1750 i Sala sfs och där anges, att makarna haft inalles sex barn och att Brita varit änka sex år. Hon uppges vara född i Sala 1677. Daniel är gruvdräng och torde ha varit ungefär jämngammal. Paret finns i Västra kvarteret i Sala stad senast från 1701 enl mtl.
 
Barn:   Lisa   g m soldaten Anders Samuel Disman
   Anna   g m gruvarbetaren Hans Drifware
   Brita   g m skomakaren Olof Olsson i Tortuna
   Greta   g m en skräddare i Stockholm
   Eric   är sjuklig och har god man i bou 1751

Hej igen,

Jag har nämnt släktnamnet Leman och här kommer troligen information om en annan person med samma släktnamn; student Daniel Leman (eller Lemon?) i Stockholms mtl 1676 (G1:BA:5/1, sida 226v). Det kanske inte låter så troligt att han var släkting till gruvdräng Daniel Lemon, men i ditt "Tillägg N V del I och II", Kjell, har jag noterat rektor vid Klara kyrkskola i Klara fs i Stockholm Petrus Lemoine (Lemoine Tabell 8B ny tabell!) gm Anna Catharina Bergia och son till Peter Lemoine och Barbro Mårtensdotter (vars namn fick mig att sätta i halsen!  - dessutom i kombination med släktnamnet Bergia/Berg! - och dessutom i kombination om uppgiften om att Barbros nästa make var besökare vid Stora Sjötullen i Stockholm!).


Student Daniel Leman/Lemon blev mantalsskriven i en gård ägd av Jöran Blocks(?) änka med fyra barn i kvarteret Willman (idag Vildmannen) på Östermalm.

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00161#?c=&m=&s=&cv=160&xywh=712%2C3245%2C2627%2C1214

Jag ska kolla vem som var kyrkoherde i Klara fs då Petrus Lemoine var skolrektor där. Förhoppningsvis återkommer jag strax.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) har jag hittat följande:

Olaus Andreae Bergius (1627-92) var kh i Klara fs 1672-92. I herdaminnet är barnen Margareta (fc 1675) och Anders (f och d 1678) nämnda, men gissningsvis var ovan nämnda Anna Catharina Bergia dotter till Olaus. Han ska ha varit född i Åker sn i Södermanland (och då tänker jag på Åkers styckebruk) som son till bonde Anders Hansson och hustru Brita Olofsdotter (samt kusin till komminister i Storkyrkoförsamlingen Erik Frondin, som ska ha varit prästson från Uppland). Olaus ska 1657 ha varit ambassadpredikant vid ambassaden i Turkiet (!). Den 7/7 1674 ska han ha gift sig, första gången, med Catharina Furubom (f 1656), dotter till rådman Johan Eriksson och hans tredje hustru Margareta Pedersdotter Blix. Olaus gifte sig andra gången 1683 med Elisabeth Wallwik (1667-1736), dotter till assessor Jöns Claesson Wallwik och hustru Magdalena Rudbeckius, som senare gifte om sig med rådman i Stockholm Anders Engman.

Dottern Margareta var gm1 borgmästare i Stockholm Michael Törne (1638-94) och gm2 major Christian Georg von Schönfelt (1670-1710). (I "Brun-sammanhang" tycker jag mig känna igen släktnamnet Schönfelt.)

Simon Isogaeus (1643-1709) var kh i Klara fs 1693-1709. Han var son till Peder Pedersson Rask och Sara Simonsdotter Nauclerus (som var syster till min troliga ana; deras pappa, Simon Nauclerus, ska ha varit skolmästare i Stockholm innan han blev kh i Enköping). Efter pappans död gifte Simons mamma om sig med komminister i Skinnskatteberg Matthias Isogaeus - därav Simons släktnamn. Simon Isogaeus ska ha gift sig 1686 med Catharina Thun (1667-1710), dotter till rådman i Stockholm Peter Thun och hans första hustru Gunborg Kinninmundt.

Johannes Petri Collinder (1651-1726) var komminister i Klara fs 1692-1709. Johannes dog i Österlövsta sn och var gm Brigitta Limnelius ("troligen" född i Gävle).

Johan Zedritz (1681-1710) var komminister i Klara fs 1709-1710. Han var son till myntmästare Henrik Zedritz och hustru Sara Leffler. (Marcus Kock, som ska ha varit född i Liège 1585, var myntmästare 1633-39. Hans ättlingar(?) Daneil Kock, Isaac Cronström och Abraham Cronström, var myntmästare under olika perioder under 1600-talet - sist Abraham 1664-68 (källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Myntm%C3%A4stare). Information om släkten Leffler: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11119.)

De här prästerna i Stockholm associerar jag till släktnamnet Pouset, men eftersom jag skriver under tiden jag är inloggad avbryter jag här eftersom jag är rädd att "gå över" inloggningstiden. 

[Jan Johansson]

PS2: Min troliga ana, som jag nämnde i "PS" i mitt förra inlägg, har jag nämnt i ett inlägg om Pouset här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.msg1683366#msg1683366.

Summering av inlägget: En moster och kusin till ovan nämnda Simon Isogaeus tycks ha sålt en gård 1670 till arrendator av Ortala bruk Jan van der Hagen.

-------------------------

PS3:
För att lättare kunna jämföra prästerna och årtal, nämnda i PS i mitt förra inlägg, med skolmästare Petrus Lemoine (Tabell 8B i Tillägg N V del I och II) ser jag i efterhand att jag borde ha nämnt några årtal angående honom. Petrus Lemoine var student 1693 (Tillägg N V del I och II - hoppas jag har tolkat rätt!). Han blev skolmästare vid Klara skola senast 23/8 1699, vilket är datum för notis i vilken ”skolmast:r Lemon” är registrerad (Klara kyrkoarkiv, Kyrkoräkenskaper, huvudböcker, volym LIaa:20, sida 20, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056212_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=488%2C3026%2C2155%2C996). I Stockholms mtl 1711 är ”scholemäst:r Pett. Lemoin med sin hustro” registrerade som boende i kvarteret Duvan nr 92 (där även hörare i Klara skola Kohlbeck samt rektor vid Katarina skola Petter Boll..man(?) bodde) (BA:10/6, sida 115, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057015_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=2797%2C2572%2C3101%2C1433).

Petrus Lemoine bör alltså ha varit skomästare vid Klara skola åtminstone åren 1699 – 1711.

I mtl 1711 framkommer att ovan nämnda komminister Johan Zedritz änka, Stina Zedritz (samma som Sara Leffler?), bodde med piga Brita Isacksdotter i Duvan nr 91 där även kyrkoherde Norlind och en annan komministers, Olai Stiernmans, änka bodde (med piga Annica Nilsdotter). Enligt Gunnar Hellström ska Olai Stiernmans svärmor ha varit Anna Hansdotter Fritzell (Stockholms herdaminne, sida 335) och hon ska ha haft ursprung i Skottland (liksom Leijel, som är nämnt ett par gånger i registret till Norrmalm nedre västra mtl 1711 vilket jag såg då jag letade i registret efter Lemoine) enligt min tolkning av texten i TAB 3 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Stiernman_nr_1893#TAB_3. Där står också att nämnda Olai Stiernman var kusin till prosten Olof Stiernman med länk till denna sida: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Stierneman_nr_2048). Jag tolkar vidare att prosten bör ha varit son till Olof Stiernman (död 1689) och Maria Blix. Hon misstänker jag var släkting till Margareta Pedersdotter Blix, mamma till ovan nämnda Catharina Furubom, som ska ha varit gm Olaus Andreae Bergius (kh i Klara fs 1672-92) och alltså gissningsvis mormor till Petrus Lemoines hustru Anna Catharina Bergia.

När jag åter läste släktnamnet Blix och fick idén om att Margareta Pedersdotter Blix gissningsvis var mormor till skolmästare Petrus Lemoines hustru, fick jag nästa idé om att det står Jöran Blicks änka (dvs änka efter Göran Blix), och inte Jöran Blocks(?) änka som jag skrev i mitt förra inlägg angående student Daniel Leman/Lemon i Stockholms mtl 1676. Kan det vara en möjlig tolkning tro?

[Jan Johansson]

Hej,

Mina sista två inlägg inser jag blev väldigt otydliga och jag håller nu på att göra en sammanställning, som förhoppningsvis blir tydligare (eller åtminstone mindre otydlig  ). Jag återkommer med den, men först ett snabbt svar på en av mina frågor i PS3 i mitt förra inlägg.

Komminister Johan Zedritz änka, Stina Zedritz, var naturligtvis inte samma som Sara Leffler!
Sara Leffler ska ha varit mamma till Johan Zedritz. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Det har uppstått några frågor i samband med utformningen av sammanställningen, som jag nämnde i mitt förra inlägg. Frågorna uppstod bland annat av att jag fick se att Fredrica Ulrica Fabritia* (gift 1762 med Gustaf, son till Pähr Lemon, tabell 5 i NV del 2, sida 54) och Catharina Alm (gift 1724 med Samuel, son till rektor Petrus Lemoine, tab 8B ny tabell i ”Tillägg N V del I och II”) troligen var släkt med varandra även innan de gifte sig (se bifogad bild 1). Deras respektive makar, Gustaf och Samuel, var troliga femmänningar om jag har tolkat informationen om dem rätt (se vertikala linjer i bifogad bild 2 – streckade linjer symboliserar eventuella släktskap).

Om Fredrica Ulrica och Catharina vore släkt med varandra tycks det mig troligt att deras respektive makar skulle ha varit, om möjligt, närmare släkt med varandra än femmänningar. Därför har jag placerat dem som eventuella bröder eller tremänningar i bild 2 (de diagonala streckade linjerna). Med de diagonala linjerna blir dessutom ”avståndet” mellan ”Samuel tab 2” och ”Samuel gift med Catharina Alm” kortare. Ett kort avstånd kanske skulle kunna innebära, resonerar jag, att Catharina Alms make, Samuel, fick sitt namn efter (sin eventuella [om möjligt] farfars far) Samuel Parlament (Tabell 2 i NV del 2, sida 53). Med de vertikala linjerna blir ”avståndet” mycket längre mellan de två Samuel i bild 2.

Fråga 1:
Är de två diagonala linjerna i bild 2 (dvs de föreslagna släktskapen) möjliga?

Fråga 2:
I bild 1 har jag placerat Samuel Lemoines hustru, Catharina Alm, som eventuell dotter till skolmästare i Maria fs i Stockholm Abraham Alm. Därför undrar jag om Samuel och Catharina hade någon son med namnet Abraham.

Abraham Alms dotter, Ebba, döptes den 23/11 1689 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 298). (En av faddrarna var ”Lars Jonson Läfler” – möjligen Leffler.) Födelse- och dopböcker saknas i Maria fs för perioden 1691-1714 varför möjligheten finns att; 1) Catharina Alm, var född under nämnda period och att hon var dotter till skolmästare Abraham Alm, och 2) Abraham Alm var skolmästare vid Maria skola under (delvis) samma tidsperiod som Samuel Lemoines troliga pappa, Petrus Lemoine, var rektor vid Klara skola (båda skolor i Stockholm).

Länk till Ebbas dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00151#?c=&m=&s=&cv=150&xywh=2793%2C3316%2C3370%2C1594

I den ganska röriga bild 3 har jag placerat in rektor Petrus Lemoine tillsammans med bland annat personer som var kyrkoherdar eller komministrar i Klara fs under den period Petrus Lemoine var rektor vid Klara skola. Bild 3 fungerar för mig ungefär som en anteckning och det är nog därför den är rörig. 

I bild 3 önskar jag belysa ett par saker:

1)   Komminister Johan Zedritz (född 1681) ska ha varit son till Sara Leffler, som jag misstänker var släkting till ”Lars Jonson Läfler”, som var fadder 1689 vid dop av skolmästare Abraham Alms dotter Ebba.

2)   Carl Samuel Hedman (född 1704), som var rektor vid Klara skola efter (dock ej direkt efter, se däremot Knut Lenaeus i bild 3) Petrus Lemoine, ska ha varit son till bruksbokhållare i Hofors Nils Hedman och Christina Lemoine (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 336). Det tycks mig ganska troligt att Christina Lemoine var nära släkting (dotter?) till rektor Petrus Lemoine. Petrus pappa, Peter Lemoine (Tabell 8A ny tabell i ”Tillägg N V del I och II”), står som trolig son till Petter (tab 8 ).

Fråga 3:
Är uppgifterna om släktnamnet Hedman och Hofors (bruk?) användbara för bedömning av det eventuella släktskapet mellan tab 8A och tab 8?

Förhoppningsvis visst förtydligande av bild 3:

När Petrus Lemoine blev rektor vid Klara skola (mellan 1693 och 1699) var Simon Isogaeus kyrkoherde i Klara fs. Simon Isogaeus ska ha varit kusin till Petrus Melander (fc 1628) på Melanders mammas sida. Petrus var gm Anna Fabritia / Fabricia (von Schantz genealogier, ätten Segerfelt).

Petrus Lemoine bör ha varit rektor vid Klara skola åtminstone till 1711 (registrerad i Stockholms mtl 1711). Året därpå (1712) ska Petrus Joannis Alm ha blivit komminister i Klara fs. Hans pappa, Jöns Erici Alm, ska ha bytt efternamn från Fabricius till Alm. Vidare ska Jöns, även han, ha varit kusin till Petrus Melander, men på Melanders pappas sida (se bifogad bild 1). De jämngamla kusinerna Jöns och Petrus bör ha vuxit upp tillsammans eftersom deras pappor ska ha varit komminister respektive kyrkoherde i Väddö fs på 1630- och 1640-talen (Uppsala stifts herdaminne, del 3). Det tycks mig (därför) troligt att Petrus Melanders hustru, Anna Fabricia, var släkting (syster?) till Jöns Erici Alm och att det möjligen kan ha rört sig om ett kusingifte (se bifogad bild 1).

Fråga 4:
Tack vare Carina Widells tips har jag en undran över Piero Piersson Perlamant, som gifte sig med Jena Nielsdotter Berg, båda(?) vid bruket, den 8/10 1701 i Västra Ed socken (C:3, tryckt sida 200, handskriven sida 218, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029325_00110#?c=&m=&s=&cv=109&xywh=795%2C714%2C2535%2C1149).

Var denna Piero släkting till några av dem, som nämns under släkten Lemoine i NV del 2?

Här finns några fler uppgifter om (troligen) denna Piero: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1689114#msg1689114.

Till Carina Widell:

1)   Komminister i Väddö fs, efter Ericus Johannis Fabricius’ död ca 1644 (se bifogad bild 1), var Anders Roselius (död 1666) – maskulin form av Roselia skulle jag tro.

2)   Komminister i Klara fs (i Stockholm) Petrus Joannis Alm var trolig måg till Christina Berg (se bifogad bild 3). Hon ska ha varit gm kronobefallningsman i Gästrikland Anders Röök och de ska ha varit troliga föräldrar till Maria Catharina Röök, som var gm Petrus Joannis Alm (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 351).

* Släktnamnet Fabritia/Fabricius kan jag inte låta bli att jämföra med; 1) det italienska ordet fabbro, som betyder smed, och 2) förnamnet Fabrizio som idag förekommer i Italien.

Vänliga hälsningar,
Jan

Källor om ej nämnd i texten ovan:

- Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951)
- Uppsala stifts herdaminne, del 3 (1845)
- https://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten
- Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon

-----------------------------------------------------------------------------------

Streckade linjer i bifogade bilder indikerar eventuella släktskap.

[Jan Johansson]

DEL 1 AV 2

Hej,

I mitt förra inlägg skrev jag (under Fråga 2) att Samuel Lemoines hustru, Catharina Alm, eventuellt var dotter till skolmästare Abraham Alm. Hans dotter Ebba döptes den 23/11 1689 i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm. Nu har jag sett att skolmästare Abraham hade en dotter Anna Cathrina, som döptes den 1/5 1684 i MM (CIa:4, sida 69, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=3245%2C426%2C3382%2C1594). Denna dotter skulle ha varit 40 år (om hon fortfarande levde) när lakej Samuel Lemoine och jungfru Catharina Alm vigdes den 30/9 1724 i Hedvig Eleonora fs i Stocholm (EII:3, SVAR:s bild 27, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054323_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=359%2C-183%2C3382%2C1594). Vid lysningen kaverade skolmästare Stake.

Nu har jag emellertid hittat en annan möjlig (eller kanske t.o.m. trolig) pappa till Samuel Lemoines hustru Catharina Alm; nämligen bryggare Lars Alm (bg 18/3 1692 i MM, LIa1:43, sida 73, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055278_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=343%2C1407%2C3114%2C1434).

I bouppteckning (1688:332, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107521_00351#?c=&m=&s=&cv=350&xywh=1118%2C173%2C6448%2C2970) efter bryggare Lars Alms första(?) hustru, Kerstin Persdotter Stake, framkommer att paret hade en dotter Catharina Larsdotter Alm (fc 1684). Dopnotis hittas emellertid inte bland dop 1683-85 i MM. Denna dotter var alltså jämngammal med skolmästare Abrahams (Alm) dotter Anna Cathrina (se ovan).

Kerstin Persdotter Stake begravdes den 18/11 1687 i MM (LIa1:38, sida 131, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055273_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=457%2C1380%2C3114%2C1434).

Eftersom bryggare Lars Alms hustru, Kerstin, hade samma släktnamn (Stake) som skolmästaren, som kaverade vid lysningen 1724 mellan Samuel Lemoine och Catharina Alm, tycks det mig mer troligt att bryggare Lars Alm var pappa till Samuel Lemoines hustru än skolmästare Abraham Alm (som dock även han tycks mig vara en god kandidat). Vidare tycks det mig troligt att Lars och Abraham ”Almar” var bröder. Abrahams dotter, Ebba, hade en fadder med släktnamnet Leffler (Lars Jonsson Leffler). Bryggare Lars Alm hade en väldigt nära relation till släktnamnet Leffler (se nedan).

Släktnamnet Stake har jag nämnt några gånger i ett inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974.

I bouppteckning, daterad 23/4 1688, efter Kerstin Persdotter Stake framkommer också att;

1)    Lars Alms mamma hette Anna Leffler (sida 340) och att hennes make (Anders Åberg? – se nedan) hade pengar att fordra av dödsboet - om jag har tolkat rätt (sida 340). Även hustru Anna Sundia och Johannes Sundius hade pengar att fordra av dödsboet. I Svenska Ättartal 1893 (9:e årgången) står, på sida 266, att änkan efter bryggare i Stockholm Hans Hansson Leffler (död 1690), Anna Evertsdotter (död 1695), gifte sig 1692 med bryggare i Stockholm Johan Sundius (död 1713).

2)   kyrkvärd Hans Hansson Leffler (troligen samma person som ovan nämnda bryggaren) hade tillkallats som dotterns förmyndare av Lars Alm. I Svenska Ättartal är endast en bror, men ingen syster^, till Hans Hansson Leffler nämnd (vilket är specificerat med ”Söner” till den Hans Leffler*, som beskrivs som ”med full visshet kände stamfadern för nedanskrifna slägt”). Det är därför möjligt att Hans Hansson Leffler var bror till Anna Leffler och morbror till Lars Alm. Enligt uppgift i Svenska Ättartal var Hans Hansson Lefflers dotter, Catharina (d 1713, gm1 Lars Ericsson Krus), mamma till Anna Krus (1694-1751) gm bryggare i Stockholm Carl Bewi (1687-1751), som är omnämnd i Tabell 20 i NV del 1, sida 49.

^ På sida 265 framkommer dock att Anna Leffler, som ska ha gift sig 1/11 1677 i Stockholm med Anders Åberg ”måhända” var en syster till bryggare och kyrkvärd Hans Hansson Leffler. Även Sara Leffler gm myntmästare Henrik Zedritz (se röriga bild 3 i mitt förra inlägg) är omnämnd som ”måhända syster” till Hans.

3)   jungfru Ebba Cruus och Daniel Crus var skyldiga dödsboet pengar. De var förslagsvis släktingar till Hans Hansson Lefflers måg Lars Ericsson Krus (d 1702).

4)   vinskänk Lars Bruhn var skyldig dödsboet pengar. Trots mitt intresse för släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 är denna vinskänk ny för mig! Emellertid fanns ett släktskap mellan bryggare Lars Alm och vinskänk Göran Brun vilket jag kommer till nedan.

5)   konditor Sven Leffler (d 1721), bror till Hans Hansson Leffler (och alltså möjligen, även han, morbror till bryggare Lars Alm), påstod att han hade gett Lars Alm pengar, vilka Lars Alm förklarade sig ha använt till inköp av spannmål, som hade förkommit då ett skepp förliste. (Eftersom Sven hade bett Lars Alm om denna tjänst, vilken Sven själv kunde ha utfört om Lars Alm inte hade varit hjälpsam och snäll, behövde inte dödsboet betala tillbaka pengarna.) Konditor Sven Leffler var gm Maria Molin, som är omnämnd i den röriga bild 3 i mitt förra inlägg. Hon ska ha varit kusin till Christopher Molin, som var pappa till rektor vid Maria skola Isac Molin. Möjligen var det hans hustru, som blev registrerad som ”borgaren Isac Molins Enkia h. Margeta med systren h:o Karin” och boende i kvarteret Fatbursbrunnen nr 215 i MM mtl 1702 (BA:8/1, sida 74, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=2905%2C245%2C3736%2C1721).

* I Svenska Ättartal är inget patronymikon till stamfadern Hans Leffler nämnt. I biografi över släkten Leffler tycks mig osäkerhet råda över huruvida han hette Hans Hansson Leffeler (d 1639) eller Hans Joensson (död före 4/2 1673, datum då ”bryggare o kyrkovärden Hans Hansson L (d 1690)” ska ha blivit omnämnd i handelskollegiets protokoll). Källa: Leffler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon (band 22, 1977-79, sida 422). På adelsvapen.com har man skrivit ”Hans Jönsson Leffler” och ”död före 1673-02-04. [SRA.]”, se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reuterski%C3%B6ld_nr_377. Namnen Jöns och Hans lär komma från samma namn Johannes (Historiska museets NOMINA). I biografin är även en bror, Daniel Lefler (död omkr 1637), till Hans Hansson/Jönsson Leffler nämnd. Han ska ha ägt en av Hyndevads stångjärnssmedjor (strax söder om Eskilstuna).

Samuel Lemoines hustru, Catharina Alm, var alltså möjligtvis barnbarn till Daniel Lefflers bror, Hans Hansson/Jönsson Leffler. Om Daniel Leffler hade barnbarn skulle de ha varit möjliga sysslingar till Catharina Alm. Osäkerheten i dessa möjligheter är förstås stor. 

[Jan Johansson]

DEL 2 AV 2

I Svenska Ättartal framkommer att;

1)   konditor Sven Leffler och Maria Molins svärdotter, Maria Holm (d 1731), var gm2 löjtnant Carl de Besche (sida 268).

2)   Maria Holm och Hans (Svensson) Lefflers son, Johan Gustaf Leffler (f 1715), gifte sig 1757 med Maria Dubois (sida 272).

I bouppteckning (20 feb, 1696:114, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107534_00134#?c=&m=&s=&cv=133&xywh=2417%2C66%2C6459%2C2975) efter bryggare Lorentz/Lars Alm (död 1692), framkommer några fler uppgifter:

•   Lars Alms efterlevande änka hette Dorothea Danielsdotter**. De bör ha gift sig mellan 1688 och 1692.

•   Lars Alms dotter, jungfru Catharina Larsdotter (Alm), vistades hos sin mormor Karin Svensdotter, änka efter handelsman Petter Stake.

•   Konditor Sven Leffler åtog sig förmyndarskapet för Catharina (Alm).

•   Borgare och bryggare Johan Sundius (troligen han som ska ha gift sig 1692 med Hans Hansson Lefflers änka Anna Evertsdotter – se ovan) var närvarande vid inventeringen av dödsboet.

•   Dorothea Danielsdotters bror, borgare och bagare Daniel Lindh, var också närvarande.

•   Dorothea Danielsdotter (Lindh) hade en dotter, fru Elisabetha Norie, från ett tidigare äktenskap. Bouppteckning (1684:1017) efter hennes pappa, bagare Alexander Norie, finns här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107515_01054#?c=&m=&s=&cv=1053&xywh=3034%2C386%2C3737%2C1721.

•   Dödsboet ägde en kvarn som uthyrdes.

•   Dödsboet hade infordrande skuld hos mäster Johan Laban. Johan Laban var mjölnare och stadsbyggmästare omkring 1690, (och bodde) troligen på Södermalm (eftersom han gifte sig 1689 i Katarina fs). Möjligen hyrde han Lars Alms kvarn. Johan gifte sig omkring 1691 med Elisabet Olofsdotter Barckhusen, dotter till rysstolk i Stockholm Olof Barckhusen. De var troligen släktingar till borgmästare i Arboga Henric Barckhusen, som ska ha varit gm Christina Leffler (dotter till Hans Leffler [f 1590], som möjligen/troligen var samma person som Hans Hansson/Jönsson Leffler) – se ovan nämnda Svenska Ättartal, sida 265, med för mig svårtolkad text. Genom giftet blev Johan Laban alltså trolig släkting till Samuel Lemoines blivande svärfar Alm, som förmodligen var en son till Anna Leffler. Mer information om Johan Laban finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0.

•   Dödsboet hade betalande skuld hos hustru Anna Leffler, möjligen Lars Alms mamma, som i sådant fall fortfarande levde 1696.

** Dorothea Danielsdotter (Lind) var troligen syster till Elsa Danielsdotter Lindh, som var fadder vid två dop av vinskänk Göran Bruun (jämför ovan nämnda vinskänk Lars Bruun) och Elisabet Hansdotter Grås barn på 1690-talet. I dopnotiserna framkommer att Elsa var gm bokhållare och brännvinsbrännare Jacob Ryding. I en bouppteckning (1700:822), efter bryggare Hans Svensson (död 17/5 1700), framkommer; a) att hans efterlevande änka var Christina Danielsdotter, b) att Hans Svenssons dotter i ett föregående äktenskap var gm vinskänk Göran Bruun (dvs nämnda Elisabetha Hansdotter Grå), och c) att Christina Danielsdotters svåger var handelsman Jacob Ryding (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107538_00848#?c=&m=&s=&cv=847&xywh=1617%2C80%2C5382%2C2479). Sammanfattningsvis tyder informationen starkt på att Lars Alm (vid sin död) var svåger till Christina Danielsdotter (Lind) och att hon var styvmor till Elisabet Hansdotter Grå, som var gm vinskänk Göran Bruun.

Om Samuel Lemoines svärfar var trolig son till Anna Leffler kan man undra vem svärfaderns pappa var.  Hittills har jag placerat svärfadern som trolig bror till Petrus Joannis Alm (född 1682), som blev komminister i Klara fs 1712, då Petrus Lemoine förmodligen fortfarande var rektor vid Klara skola (se den röriga bild 3 i mitt förra inlägg). I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne står att Petrus Joannis Alm var son till Jöns Erici Alm ”och hans andra hustru” Elisabeth Touscher. Tyvärr är inte namnet på hans första hustru nämnt. Eftersom Petrus Joannis Alm hade barn födda på 1710-talet kan det tidsmässigt ”passa in” att Samuel Lemoines svärfar, som bör ha fått barn före 1710 (Samuel och Catarina gifte sig 1724), var son till Jöns Erici Alm och hans första hustru. Emellertid bör den första hustrun ha dött före vigseln (senast 1682) mellan Jöns Ericis Alm och Elisabeth Touscher (såvida det inte rör sig om en skilsmässa, vilket självklart tycks mig mycket mindre troligt) och bryggare Lars Alms mamma, Anna Leffler, levde ju åtminstone till 1688 (se bou ovan).

Angående skilsmässa kan nämnas den 1648 mellan Jacob Feif och Elsa Grundel (källa: Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon [art av Bengt Hildebrand]) och den (troliga) mellan Elsa Grundels grannar (  !!), hattmakare Jacob Brunmeijer och Margreta Lappin, 1675 (se inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1686295#msg1686295). Dessutom står i Uppsala stifts herdaminne att Jöns Erici Alm (vars pappa hade släktnamnet Fabricius) ”beskylldes för umgänge med en Commissaries hustru, hvarföre han 1674 suspenderades” (del 3, sida 418). Det kan därför tänkas, om än med låg sannolikhet, att Jöns Erici Alm av den anledningen skilde sig från sin första hustru och att hon skulle kunna ha varit bryggare Lars Alms mamma, Anna Leffler, som möjligtvis var den Anna Leffler som ska ha gift sig 1/11 1677 i Stockholm med Anders Åberg. Tidsmässigt passar det in i alla fall... 

Inlägget innehåller så många spekulationer att en schematisk bild skulle innehålla näst intill enbart streckade linjer. Därför har jag inte gjort någon schematisk bild denna gång. 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I den röriga bild 3 i mitt förra inlägg har jag skrivit "(änka Knoge)" efter Elisabeth Touschers namn.
I själva verket står i Uppsala stifts herdaminne (del 3, sida 418) "Elisabeth Touscher, förut g. m. en Knoge" (se också bifogad bild i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68077.msg1689332#msg1689332). Kan Knoge ha varit den där kommissarien kanske?

PS2: Elisabeth Touschers make Knoge var troligen komminister i Biskopskulla Olaus P. Knoge (se bifogad bild). Nästa fundering, om man vill, blir huruvida den tidigare komministern i Biskopskulla Eric Rydenius var släkting till ovan nämnda Jacob Ryding. 

[Jan Johansson]

Den som söker hittar (ibland) svar!

Samuel Lemoines hustru, Catharina Alm, var inte dotter till skolmästare Abraham Alm enligt min tolkning, och mina dragna slutsatser, av informationen i Constantinus Lindfors inlägg här (se Tabell 5): https://forum.rotter.se/index.php?topic=180681.msg1595807#msg1595807.

I bifogad schematisk bild har jag därför placerat henne som trolig (symboliserat med streckad linje) dotter till bryggare Lars Alm och hans första(?) hustru Kerstin Persdotter Stake.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!
 
Så många spännande personer du har fått fram i Stockholm med idel kända namn. Ville bara tillägga att rektorn i Klara skola Petterus Petri Lemoines ( Petrus Lemoine ) mor Barbro Mårtensdotter, död i pesten 17/10 1710, vid tidpunkten änka  efter besökaren vid stora Sjötullen, Jöran Hansson Berg ( passande namn  ) död för 5 år sedan. Barbro Mårtensdotter benämns vid sin död 1710 som Barbro Mårtensdotter Lemoiny/Lemoing, se länk
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107551_00320#?c=&m=&s=&cv=319&xywh=2559%2C932%2C3387%2C1881

Tycker det är underligt att hon benäms med namnet Lemoiny/Lemoing om hon vid sin död i sitt senaste gifte var gift med Jöran Hansson Berg. Då skulle hon väl namnas som Barbro Mårtensdotter Berg istället? Kan det vara så att Barbro Mårtensdotter själv  kommer av släkten Lemoine?

Förutom hustruns barn av förra giftet, rektor i Klara, Petterus Petri Lemoine, har Barbro Mårtensdotter och Jöran Hansson Berg, avlidna dottern Catharina Jöransdotter gift med skepparen Gustaf Cornelisson, samt att Jöran Hansson Berg i sitt förra gifte har dottern Ingrie Jöransdotter, änka efter ryttare Frantz Johansson

Uppgiften om Ingrie Jöransdotter kommer från Jöran Hansson Bergs bouppteckning 1709 sid 112, se länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=2869%2C37%2C2799%2C1554

PS: Petrus Joanni Alms hustru, Maria Catharina Röök, står senare i bouppteckningsregistret, vara gift med komministern i Klara, Andreas Sundius, vars bouppteckning jag ej hittar.

mvh
Carina

[Carina Widell]

Tillägger här ett PS:2, Petter Lemoines hustru Anna Catharina Bergia, är troligtvis inte dotter till Olaus Andreae Bergius. kyrkoherde i Klara. Hon finns 1722 i ett testamente efter vaktmästaren vid tukthuset, Erik Eek, med änkan Brita Jönsdotter, och deras arvingar och syskonbarn:

1. Hustru Margareta Söderman, gift med stadsmajor Gabriel Söderman
2.Avlidna Petrus Lemoines hustru Anna Catharina Bergia
3. Hustru Christina Bergia, änka efter drabanten Mathias Viberg
4. Stadsvakten Daniel Bergius

Fler syskonbarn fanns som de inte visste namnet på

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107573_00588#?c=&m=&s=&cv=587&xywh=2076%2C1474%2C4099%2C2276

Och här nämns i samma testamente en måg inspektor Lind, vars släktnamn också nämns i denna tråden, se länk:

Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/92 (1724) - Riksarkivet - Sök i arkiven

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina,

Som vanligt kommer vi in på andra släktnamn, men för mig tycks det befogat. Hoppas moderator håller med!

Min spekulation kring varför Barbro Mårtensdotter blev registrerad med släktnamnet ”Lemoing” i bouppteckningen är att arvingen med det närmaste släktskapet, närvarande vid inventeringen, var sonen Petrus Petri Lemoine (som dessutom var skolrektor, vilket jag misstänker var ett jobb med ganska hög status). Kanske var det han som uppgav namnet på sin mamma vid inventerings-tillfället och då ”blev det”/sa han Lemoine istället för Berg. Observera att det bara är en spekulation!

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) finns mer information om Andreas Sundius (sidorna 351 och 352). Han efterträdde Petrus Joannis Alm både som komminister vid Klara fs och som make till Maria Catharina Röök.  Det var alltså hennes mamma som ska ha haft det ”lämpliga” namnet Christina Berg, men tyvärr står inget mer om henne i herdaminnet (mer än att hon var gift med kronobefallningsman i Gästriklande Anders Röök). Även Andreas Sundius mamma ska ha haft ett ganska lämpligt (och liknande) namn: Christina Berghemius. Hon ska ha varit gift med kyrkoherde i Undersåker Petrus Andeae Sundius. Andreas lillebror, Nils Sundius, var komminister i Storkyrkoförsamlingen 1729-47 och gift med Catharina Burman (troligen Bureätten som jag har nämnt i den här tråden). Andreas Sundius ska ha avlidit 1752 i Stockholm och Nils Sundius ska ha avlidit 1761 i Nora (Härnösands stift).

Även i Gunnar Hellströms herdaminne framkommer att Petter Lemoines hustru, Anna Catharina Bergia, inte var dotter till kh i Klara fs Olaus Andreae Bergius, men det tycks mig ändå troligt att Anna Catharina och Olaus var släkt med varandra. Det är verkligen inte lätt med ett så vanligt släktnamn som Berg! Det tycks mig till och med ha varit vanligare än släktnamnet Brun, som många påpekar var vanligt i Sverige på 1600-talet. 

Släktnamnet Ek / Eek upplever jag också som ganska vanligt på 1600-talet, men jag passar ändå på att göra en kommentar om vaktmästare vid tukthuset Erik Eek eftersom släktnamnet är lite relaterat till ämnet Lemoine. Det gäller en fd tobaksinspektor Petter Eeck, som bodde i samma gård som Emanuel ”degär” (troligen Emanuel de Geer) enligt uppgift i Stockholms mtl 1676. I nästa registrerade gård (troligen intill den förra) bodde kaplan i Jakob (och Johannes församling) Erik. Möjligen bodde Erik i en ”komminister-bostad” och i sådant fall tycks det mig mycket troligt att Magnus Melander och Emanuel de Geer var grannar 1674-76. Magnus ska nämligen ha varit komminister i Jakob och Johannes fs under den tidsperioden. Denna information är nämnd i den röriga bild 3 (Svar #87). Magnus Melander ska ha varit kusin till Jöns Erici Alm, som möjligen/troligen var släkting till Samuel Lemoines hustru Catharina Alm (se bild 1 i Svar #87).

Mer information om tobaksinspektor Petter Eeck finns i ett inlägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67521.msg1688246#msg1688246.

I ett inlägg om tobak-branschen omkring 1700 har jag nämnt ryttare och tobaksrullare Petter Olofsson Berg (https://forum.rotter.se/index.php?topic=201446.msg1688347#msg1688347). Kan man kanske på något vis ”slå ihop”; 1) ryttare och tobaksrullare Petter Olofsson Berg och ryttare Frantz Johansson, som var gift med Barbro Mårtensdotter ”Lemoines” styvdotter Ingrie Jöransdotter, och/eller 2) tobaksinspektor Petter Eeck och vaktmästare vid tukthuset Erik Eek gift med Brita Jönsdotter, som bör (enligt min tolkning) ha varit ett syskonbarn* till rektor Petter Lemoines hustru Anna Catharina Bergia?

* Carina, du känner väl till att ”kusinbarn” förr hade betydelsen av dagens ”kusin”?

Mågen inspektor Lind hette Sven Lind och var änkling efter Brita Jönsdotters dotter Christina Eek, som hade dött barnlös före Brita varmed Sven Lind inte var arvinge till Brita (enligt min tolkning). Detta framkommer på nämnda boupptecknings sida 570v (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107573_00589#?c=&m=&s=&cv=588&xywh=185%2C97%2C4180%2C1895). Lind är ju också ett vanligt släktnamn, men kanske kan man hitta ett släktskap mellan Sven Lind och Samuel Lemoines möjligt/troliga ”styvsvärmor” Dorothea Danielsdotter (Lind), som var gift med bryggare Lars Alm i hans andra(?) äktenskap.

Hoppas det går bra med lite fler spekulationer kring Lemoine.

I Kjell Lindbloms Tillägg N V del I och II (https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/) framkommer att rektor Petrus Lemoines troliga farfar, Petter Lemoine (Tabell 8 ), avled före 16/3 1674 (datum för protokoll angående Petters dödsbo vid tinget i Torsåker). Det kanske inte har något med saken att göra, men jag har noterat att Johannes Erici Wattrangius var pastor 1670-84 i Torsåker, där han efterträdde sin pappa (Hernösands stifts Herdaminne (1923-26), sida 146, länk: https://runeberg.org/hernosandh/4/0148.html). Utan att ha kontrollerat närmare vågar jag påstå att Johannes var släkting till Jakob Wattrang den äldre, som den 22/3 1676 ska ha fått arrenderätt till Åkers styckebruk (https://sv.wikipedia.org/wiki/Jakob_Wattrang_den_%C3%A4ldre). Om jag minns rätt (men inte lyckats bekräfta i hastigheten) var även Antony (de) Bruyn och/eller Momma/Reenstierna inblandade tidigare, eller senare, i verksamheten där. Nämnda Jakob Wattrangs morfar, Mikael Laurentii Roslagius, var komminister i Storkyrkoförsamlingen i ett par perioder omkring 1600 (avsatt under en period eftersom han ska ha varit misstänkt för förbindelser med Sigismund). Jag har nämnt Mikael Laurentii Roslagius i ett inlägg under släktnamnet Roslagius och där (på ett mer eller mindre långsökt sätt) ställt honom i relation till Johannes Roslagius, som ska ha varit svåger till Ericus Johannis Fabricius vars barn tog släktnamnet Alm och därför kan ha varit släktingar till Samuel Lemoines hustru Catharina Alm (se Svar #87 och bild 1 i vilken jag felaktigt placerade Catharina Alm som dotter till skolmästare Abraham Alm).

Länk till inlägget om Roslagius:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=201058.msg1686713#msg1686713).

Apropå Wattrang kan jag inte låta bli att berätta att min svågers ana, Mattias Gimström (troligen från Gimo bruk), var trädgårdsmästare hos en Wattrang vars föräldrar och syster bör ha bott i Stockholm. Det var anledningen till att jag halkade in på banan om Brun i Stockholm omkring 1700 (via ett släktskap mellan bryggare Westman och bryggare Dubois). 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Det eventuella (troliga?) släktskapet mellan Samuel Lemoines hustru, Catharina Alm, och bryggare Lars Alm vars mamma var Anna Leffler skapade en hel del följdfrågor (såklart!  ). Frågorna handlar om en del andra släktnamn, som brukar nämnas i vallonsammanhang, och jag ska ställa dem under berörda diskussionsämnen. Som utgångspunkt börjar jag här, under Lemon / Lemoine.

Egentligen har jag bara en fråga angående Lemon / Lemoine:

Vet man idag vem som var pappa till Margareta (Piersdotter) Lemoine (ca 1690-1762), som gifte sig med hammarsmed mästersven Carl Boivie (tab 40 i NV del 1, sida 55) den 7/5 1721 i Maria Magdalena fs i Stockholm? Alternativt; har du Kjell, eller någon annan, en ("delbar") hypotes om vem som var hennes möjliga eller troliga pappa? Mina egna funderingar lutar åt rektor i Klara skola i Stockholm Petrus Lemoine (Tabell 8B i Tillägg N V del I och II).

Eftersom förnamnet Bertil förekommer i släkten Bevi påminner jag om min fråga angående Bertil Lemon vars dotter, Kirstin, döptes 1672 och hans eventuella dotter, Margareta, döptes 1674 (se Svar #66). Jag nämnde Margareta (Piersdotter) Lemoine i samma inlägg, men var nog inte så tydlig med min fråga angående henne där.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Första frågan. Som far till Margareta (döpt Marta) har jag den Pier de Mein, som du finner i NV del ii sid 72 Tabell 6 under släkten le Maigre. Jag vill minnas, att du inte har tillgång till denna del, varför jag lägger ut familjetabellen här (bortse från mina tabellnumreringar).

Tabell 201

Pier de Mejn, son till Johan (tab 6), är smältare vid Leufsta 1676-90 och dör i oktober 1690 i Ö-L enligt bruksböckerna. Han gifter sig 19/6 1683 i Valö med Anna Johansdotter Goffin.

Barn:   Gin   dp i april 1685
   Jan   (tab 202)
   Marta   dp i juli 1690 (fadern anges felaktigt vara Pier Tillman), bg 24/1 1762 i Ö-L, g m Carl
      Boevie 14/5 1721 i Ö-L

Andra frågan: Bertil Lemoine finns i NV del II sid 59 Tabell 26 under släkten Lemoine. Av samma skäl som ovan redovisar jag texten i denna tabell.

Tabell 251

Bertil Limoin, son till Niclaes (tab 101), skriver i januari 1665 kontrakt i Stockholm för tre års arbete vid Kengis (MR 71). Han kommer samma år till Svappavara och är då ogift. Han är kvar vid Kopparbruket 1669 men har under mellantiden gift sig. Hans yrke uppges vara bergsprängare.
  Hustrun Margareta Olofsdotter dör redan 1672 och har sin bouppteckning registrerad i Stockholms Stadsarkiv (1672:1058).
  "Anno 1672 den 4. Decembr. wore af förmyndare Collegio förordnade Rådhmann Wäll:t Alexander Petre och Assistenten Wäll:t Hindrich Karckman, medh Notar. Jonathan Sigrel: till att Inventera den qwarlåtenskap som kunde finnes efter Bertel Lemon Bärgsprängares hoos Wälb. H. Reenstierna, Sal. hustru Margreta Olofsdotter, sampt den samma wärdera och dehla emellan och medh sal. hustrun trenne barn; 1) Maria Bertellsdotter om 4. åhr, 2) Margreta om 2. åhr och 3) Chierstin om 11 weckor. Närwarande barnens af fadern tillkallade förmyndare, hans swåger Jacob Menör, boendes på Norremalm och Röstrandz gatan. Ägendomen befanns som föllgier.
Fasta
Een liten stugu, å ostängd tompt och Stadsens grundh, Norr om Justitia Platsen på Södermallm belägen, skattades för 150 daler..."
  Tydligen har Bertil flyttat med familjen till Stockholm. Ordet "ostängd" torde betyda utan stängsel.

Barn:   Maria   f c 1668, erhåller ett intyg 11/9 1691 av pastor i Barnhusförsamlingen
   Margareta   f c 1670
   Kirstin   dp 21/9 1672 i Katarina, g m skräddaregesällen Jöns Berg 10/6 1700 i
      Barnhusförsamlingen i Stockholm

Eftersom juridiska dokument av typen bou och arvsutredningar har hög tillförlitlighet, kan vi utgå från, att barnens angivna ålder och därmed deras födelseår är korrekta. Dottern Margareta är alltså född 1670 och inte 1674, som du antyder. Jag håller för troligt, att de två äldsta barnen är födda vid Kopparbruket i Svappavara före familjens flyttning till Stockholm.

Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell!

Tack för svaren!

Informationen om släktförhållandet mellan Bertil Lemoine och Jacob Mineur, samt om Kengis och Reenstierna var till hjälp i min utredning* av Brun i Stockholm omkring 1700 - i alla fall Agneta Brun.

* För närvarande liknar det mest en inveckling. 

Trevlig helg med 2:a Advent! Imorgon firas Milanos skyddshelgon Sankt Ambrogio/Ambrosius. Jag har sett att det fanns en sockerbagare Ambrosius i Stockholm omkring 1700, men jag minns inte om det var han som gav upphov till ambrosiakakan.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Sankt Ambrosius var visst född i tyska staden Trier, som inte ligger långt ifrån Vallonien. 

[Carina Widell]

Nu vet jag inte om jag lägger denna frågan rätt men om jag inte gör det så kanske anbytarvärden kan flytta den till rätt ställe. Vem är detta som står fadder 1672 i Norberg, ser ut som det står Sam: Purlament? Ska det vara Samuel Parlement?

Se länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009957_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=1146%2C1169%2C1500%2C1086

mvh
Carina

[Carina Widell]

Jag svarar på min egen fråga, att ovan nämnde Sam: Purlament, han verkar till att heta Samuel Parlament, skrivs här som Samuel Pärlament 1674 när han får dottern Anna i Norberg. Han är med vid flera tillfällen i kyrkboken, med lite olika stavningsvarianter på namnet.

Norbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11099/C/2 (1671-1702) - Riksarkivet - Sök i arkiven

[Jan Johansson]

Hej Carina,

Samuel Parlament finns med i Kjells Nordisk Vallongenealogi del 2, sida 53 (Tabell 2), som min hjälpsamma mamma (87 år på tisdag) fotograferade på hennes (och Sveriges*  ) närmaste biblioteket.

* Enköping kallades i alla fall förr (andra halvan av 1900-talet) för Sveriges närmaste stad. 

På sidan står att dottern Anna gifte sig med Erich Nohrman den 27/12 1699 i Norberg. Vi närmar oss deras bröllopsdag! 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!


Tack så mycket för de intressanta uppgifterna om att Anna Samuelsdotter Parlament gifte sig med en Nohrman. Helena Maria Winterroos hade många faddrar till sina barn som hette just Norman. Därför tittade jag i Norbergs böcker och fann på så vis Samuel Parlament.


Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina,

Om jag minns rätt har du nämnt släktnamnet Parlament i ditt sökande efter mer information om din Per Andersson (Berg, men den var kanske hans hustru som hade anknytning till Berg). Därför skriver jag av Kjells text om:

Tabell 2 i NV del 2, sida 53

Samuel Parlament, son till Pierre (tab 1), gifter sig i oktober 1658 i Norberg med Anna Göstasdotter. Han blir bokhållare i Norberg och finns ännu 1699 kvar i socknen vid Storhögen tillsammans med en son. Han uppges nu vara fattig.

Enl hfl anges han var f c 1632 och hustrun f c 1639. Hustrun begravs 18/6 1705 och mannen dör i maj 1707, bägge i Norberg.

Barn:

Brita f 4/9 1659, d 16/2 1740 i Söderbärke, g m Henric Nilsson
Gustavus (tab 3)
son bg 2/7 1665
son bg 31/10 1666
Samuel (tab 6)
Sara dp 1/7 1668
Anna dp 10/6 1674, g m Erich Nohrman 27/12 1699 i Norberg
dotter bg 4/6 1676
Johan dp 24/6 1677

Har någon nyare uppgifter om Samuel Parlament?

-----------------------

Jag har hittat (det tyvärr vanliga) släktnamnet Norman i många av mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700. Jag skulle kunna göra en sammanställning under släktnamnet Norman. Om Norman finns som smedsläktnamn väljer jag det.

Carina, en Norman som jag tror kan vara intressant för dig är kopparslagare mäster Petter Norman (död efter 12/7 1738). Han var nämligen gift med Christina Persdotter Bruun (född i Nyköping och "min" tabell 12). Christina hade varit gift (åtminstone) tre gånger tidigare, bland annat med Johan Simonsson Gran (född i Vintrosa) och Petter Lorentsson Holm (född i Västervik). Jag har spekulerat kring både Gran (variant av Le Grand??) och Holm (taget från Holmens bruk, Norrköping??) i trådarna om smedsläktnamnen Le Grand respektive Holm.

Här är ett inlägg där jag har bifogat en schematisk bild i vilken Petter Norman "inte fick plats"  :
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67733.msg1690015#msg1690015

Här är mitt inlägg med information om Christina Persdotter Brun (men om henne har jag ny information, som jag inte har lagt upp än):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647088#msg1647088

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Tack så mycket, Jan, jag ska titta närmare på dessa personer.


Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Jag har hittat (det tyvärr vanliga) släktnamnet Norman i många av mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700. Jag skulle kunna göra en sammanställning under släktnamnet Norman. Om Norman finns som smedsläktnamn väljer jag det.

Hej igen,

Det blev ett inlägg under övriga släkter N > Norman.

Här är länk till det:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=73004.msg1690572#msg1690572

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej!

1701 i Västerås domkyrkoförsamling finns hustru Catharina Lemoin som fadder. Vet någon vad som är känt om henne?

Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11727/C/3 (1688-1731) - Riksarkivet - Sök i arkiven

Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina,

Möjligtvis kan Catharina Lemoin, fadder 1701 i Västerås, ha varit följande person.
Vi får se om någon har något att tillägga angående denna gissning.

I Kjell Lindbloms NV del 2, sida 58, står att Johan Lemoine (tabell 22) var bokhållare i Stockholm 1694-99. Han var gift med Catharina Stenfelt, som var född 26/9 1673 i (det för mig spännande) Älvkarleby, som dotter till skomakare Eric Jöransson Stenfelt och hustru Johanna Pecheur.

Johan och Catharina hade fem barn, vilka var födda under tidsperioden 1696-1702.

Johan dog 8/5 1705 och var då faktor i Söderhamn. Catharina gifte sig sedan med faktor Anders Craelius och hon dog 24/4 1743 i Söderhamn*.

Emellertid har jag noterat att bröderna Samuel Gustavsson (tab 4, sida 53/54) och Pähr Lemon (tab 5, sida 54) gav sina äldsta döttrarna namnen Catharina respektive Brijtha (Samuels äldsta döttrar) samt Britta respektive Chatarina (Pährs äldsta döttrar). De två döttrarna Catharina var födda i början av 1700-talet och kan inte ha varit faddern 1701 i Västerås, men jag ställer mig lite undrande över vilka Catharinor de hade fått sina namn ifrån. Kanske från sina respektiva mormödrar? Deras gemensamma farmor hette Margareta Svensdotter och de hade en gemensam faster Brita, men någon Catharina har jag inte hittat i den familjen.

* Angående Söderhamn kan jag tipsa om den här hemsidan: http://soderhamn.altervista.org/20240908/
och det här diskussionsämnet här på Anbytarforum: https://forum.rotter.se/index.php?topic=169243.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!


Tack för tipset om Söderhamns hemsida, den visste jag inte om. Den ska jag studera. Tack även för din gissning om en eventuell Catharina Lemoin-kandidat.


Bröderna Samuel Gustavsson och Per Lemon med sina äldsta döttrar Brita/Catharina, kan ju eventuellt ha en mormor som du skrivit som heter Catharina.

Jag stötte på Catharina Lemoin när jag letade efter Winterroos i Västerås ( fanns inga ). De var ofta involverade med släkten Elfvius/Elfving därför sökte jag i Västerås där det fanns någon prost Elfwius. Dock dyker släktnamnen Bure, Grubbe, Barckhusen och Thun upp väldigt ofta i olika socknar där det finns Winterroosar, utan att det går att koppla ihop dessa med någon Winterroos.


mvh
Carina

[Kjell Lindblom]

Hej Jan och Carina!

Med tanke på att ett annat av dopvittnena var Thomas skomakare, dristar jag mig att föreslå ett alternativ. Catharina Lemoin kan ha varit syster till denne skomakare.

"Johan Lemon är skomakarmästare och med sin hustru Apolonia Norelia bosatt på Stora gatan n:o 58 mot östra tullen i Västerås (hfl AIa:2). Barnen är födda i stadens dkfs.
  Apolonia gifter om sig med Johan Brander 15/5 1733 i Arboga sfs, vilket innebär att Johan tidigare avlidit. Det skedde 11/1 1732 i S:t Ilian. Johan var då vid pass 42 år gammal och ålderman inom ämbetet, dvs f c 1690.

Barn:   Petrus      f 9/6 1719
   Anna Margareta   f 14/10 1725
   Maria Catharina   f 14/10 1725
   Brita Christina   f 29/7 1728, d 26/10 1729"

Tyvärr har jag ingen aning om Johan (och ev Catharina) Lemons föräldrar. Tacksam för tips om det.

Vänliga julhälsningar
Kjell

[Carina Widell]

Hej Kjell!

Tack för ditt svar. Ja, ditt alternativ verkar troligt.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hejsan,

Jaha, det fanns en skomakare Lemon i Västerås i gömmorna! 

Jag håller på att strosa i andra gömmor och hittade då något, som eventuellt skulle kunna ha något att göra med skolmästaren vid Klara skola i Stockholm, Petrus Lemoine, vars  troliga son var Samuel Lemoine gm Catharina Alm.

I en notis, daterad 30/8 1658 i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (AIa1:3, sida 97) står, om jag har läst rätt:

"Wällärde herr Samuel Matthiae [Matthiasson], Rector scholae
på Wästermalm begiärade Collegis tillståndh, at
kiöpa en lijten flickas Brita Martensdotters [Mårtensdotters] 1/2 gårdh
på samma malm belegen widh S Clara [sankta Klara], efter såsom [eftersom]
förmyndaren Peder Jöransson, Bonde i Barsboo [Bersbo?] och
Giärfälla sochn [Järfälla socken], det bewilliar. Resol: gården skall
oridnarie besichtigas, till barnsens bästa."

Länk (AD): https://app.arkivdigital.se/volume/v784828?image=590

Jag trodde Västermalm var Kungsholmen, men eftersom "S Clara" är omnämnt skulle jag tro att det rör sig om Norrmalms västra del (ungefär). Men mina gissningar slår ofta fel! 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: På sida 100 framkommer att Samuel Matthiae var skolrektor på Norrmalm. Notis daterad 7/9 1658.

[Kjell Lindblom]

Hej igen!

Jag ser, att jag tidigare gjort ytterligare några noteringar om Lemoine ur Västerås dkfs ministerialböcker.

AIa:2 1707-39

No 257 Doktor Andreas Kalsenius
             Fru Elisabet Lemoin

No 259 Rector Schole Mag. Gabriel Sewallius
             Hust: Clara Lemoine

No 344 Smedjegatan Skräddarmäst: Peter Lundgren
                                  Hust Catharina Lemoine d. 24/2 1733
                                 Snickaren Anders Erikssons Enkia hust: Maria Lemoine d. 7/8 1726

S:t Ilian AI:1

1726 4/8 dog Sahl Anders Erichs snickares änkia, hust Maria Lemon, 80 åhr gammal

1733 6/3 begrovs Handelsmannen och skräddaråldermannen Petter Lundgrens hustru Maria Erichsdotter Lemon 51 åhr g.

Man får sätta ett frågetecken för den senare hustruns namn och patronymikon. Hon borde heta Catharina Lemoine! Åldersskillnaden mellan kvinnorna och det faktum, att de bägge bor i samma hushåll (No 344 Smedjegatan) gör, att man kan misstänka den yngre Catharina vara dotter till Maria. Kanske född i ett tidigare äktenskap för Maria eller född oäkta?

/K

[Jan Johansson]

"Johan Lemon är skomakarmästare och med sin hustru Apolonia Norelia bosatt på Stora gatan n:o 58 mot östra tullen i Västerås (hfl AIa:2). Barnen är födda i stadens dkfs.
  Apolonia gifter om sig med Johan Brander 15/5 1733 i Arboga sfs, vilket innebär att Johan tidigare avlidit. Det skedde 11/1 1732 i S:t Ilian. Johan var då vid pass 42 år gammal och ålderman inom ämbetet, dvs f c 1690.

Hej och God Fortsättning!

Jag fick se att släktnamnet Brander (troligen med koppling till Arboga) förekommer ett flertal gånger i mina anteckningar om släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700. I tråden om Brander har jag gjort en förfrågan om Apolonias andra make, konsterfarna mäster Johan Brander. Eventuellt svar ger kanske mer information om Apolonia Norelia än om skomakare mäster i Västerås Johan Lemon, men man vet aldrig.   

Här är länk till mitt inlägg om Brander:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=68959.msg1691302#msg1691302

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej och Gott Nytt 2025!

Jag har några funderingar, som andra möjligen redan har haft sedan länge.

Clara Lemoines make, skolrektor Gabriel Sewallius (se Svar #110) skulle jag tro hade rötter i Sevalla sn, men det har nog de flesta redan räknat ut. Likaså associerar nog fler än jag Västerås med släkterna Depken/Anckarström (Depken, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17466, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kromnow.), hämtad 2024-12-31) och Rudbeck/Rubeckius (med danskt ursprung, Rudbeck (Rudbeckius, Rudebeck, von Rudbeck), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2024-12-31).

En annan person med anknytning till Västerås var biskopen där, Lars Benzelstierna (1719-1800). Han ska ha ”sedermera på tullförwaltaren [Johan] Le Moine öfverlåtit” en fastighet i Stockholm, enligt protokoll hösten 1773 (källa: Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, A6a:40, sidorna 214 (citatet), 235 och 255). Jag är osäker på vad man menade med ”överlåta på”. Antingen gav biskopen fastigheten (som gåva) till Johan Le Moine* (franskans ”moine” översätts till svenskans ”munk”) eller så överlät biskopen endast försäljningen av fastigheten på Johan. Protokollet är daterat ganska många år efter posterna i Västerås, som du (Kjell) nämnde i Svar #110, men Lars Benzelstierna ska ha blivit (vald som) biskop i Västerås redan den 20/7 1759 (Lars Benzelstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18509, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2025-01-01). Enligt Yvonne Stenberg ägdes tomten/gården/fastigheten tidigare av ättlingar till borgmästare i Köping Michael Hising (länk till Yvonnes inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70641.msg1691707#msg1691707). Enligt biografi över släkten Hising ”uppges” släkten ha rötter på Hisingen/Göteborg (Hisinger, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13612, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-01-03). En brorsdotter till Michael Hising ska ha varit gift med biskop i Västerås Johannes Rudbeckius (med rötter i Danmark).

* Jag ser i efterhand att tullförvaltare Johannes Lemoine är omnämnd i NV del 2, på sida 59 (tabell 24).

Den nämnda fastigheten låg i kvarteret Mullvaden första och tidigare fastighetsägare i kvarteret kan möjligen ha haft anknytning, om än lite halv-långsökt, till Samuel Lemoine, som var gift med Catharina Alm (se Svar #88 och Svar #89). Catharina Alms troliga mamma, Dorotea Danielsdotter, hade två bröder, Johan och bagare Daniel, som hade (det tyvärr vanliga) släktnamnet Lind. Trots namnlikhet, gemensam koppling till bagaryrket samt till Maria Magdalena fs, var Dorotea inte syster till den samtida (och jämngamla?) Christina Danielsdotter (fc 1668), som också hade en bror, magister Daniel, med släktnamnet Lind. Christina Danielsdotters son, Olof Hansson Grå, ska ha haft ett mycket nära släktskap med handelsman Johan Lampa, som ägde en gård i kvarteret Mullvaden i början av 1700-talet (där han även bodde enligt uppgift i mtl 1702).

Jag har gjort en förfrågan angående det eventuella släktskapet mellan Dorotea Danielsdotter (Lind) och Christina Danielsdotter (Lind) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=202235.msg1691794#msg1691794). Där är en logarvare Petter Lind omnämnd. Jag nämner det eftersom Petters yrke påminner mig om de aktuella tabellerna 44-46 i släkten Pouset (där Johan Possieth (tabell 46 i NV del 2, sida 219) var gift med Catharina Bonde, änka efter logarvare ålderman Hans Knutsson Berg).

I Stockholms mtl 1711 framkommer att brukspatron Jon Grots arvingar ägde en gård i nämnda kvarteret Mullvaden. Jon kan möjligen ha tillhört släkten Groth med anknytning till ett par järnbruk i Fellingsbro, som inte ligger så långt ifrån Skinnskatteberg. Jag har skrivit om detta i ett par inlägg i tråden om släktnamnet Grå / Gråå. Här är länkar till dem: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70641.msg1691572#msg1691572 och https://forum.rotter.se/index.php?topic=70641.msg1691626#msg1691626. Till informationen skulle jag vilja tillägga att Pehr Henric Groth (f. 1738 i Fellingsbro), son till ”vallonsmeden” Per Hindric Groth, var komminister 1782-90 i tidigare och nedan nämnda Klara fs i Stockholm (Gunnar Hellströms Stockholms stifts herdaminne (1951), sida 340). Efter vad jag har förstått har släkten Groth inte rötter i Vallonien och jag associerar Gunnar Hellströms ”vallonsmeden” med din fråga, Kjell, angående Hellströms påstående att Johan III:s officer Johan de la Mogne var bördig från Bryssel (se Svar #80).

---

Petrus Lemoine bör (väl?) ha blivit skolmästare vid Klara skola mellan 1693 (då student) och 23/8 1699 (se ”PS3” i Svar #85). Ganska många år tidigare* var Samuel Benedicti Hamarinus (bg 21/3 1667 i Klara kyrka i Stockholm) kyrkoherde i Klara fs. Han ska ha varit född i Ovansjö sn (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 311).

* Emellertid var Ivar Leufstadius (1641-1705) komminister 1670-80 i Klara fs. Han var son till kh i Österlövsta Magnus Leufstadius och hustru Anna Andersdotter (Stockholms Stads herdaminne, sida 333). Troligen var Ivar bror till Helena Leufstadius, som ska ha varit dotter till kh i Österlövsta Magnus Ivari. Helena var gift med Hans Wesslander (son till kh i Wessland/Västland fs Lars Petri), som var kyrkoherde i Ovansjö fs 1670-94 (Uppsala stifts herdaminne, del 2, sida 382, se bild här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1666670#msg1666670). Då Petrus Lemoine bör ha blivit skolmästare vid Klara skola, mellan 1693 och 1699, var Johannes Petri Collinder komminister där (sida 349). Han ska ha varit född 1651 i Hedesunda (ca 5 mil sydöst om Ovansjö) och ska ha dött 1726 i Österlövsta.

Lemoines anknytningar till Ovansjö i NV del 2:

Petter (Mårtensson) Lemon (tab 8 i NV del 2, sida 54) var sannolikt bruksskrivare och förvaltare på Horndals bruk 1655-67 och verksam (samma tidsperiod?) vid Hammarby bruk i Ovansjö. En Peder Lemoijne blev begravd 1671 i Torsåker (tab 8 i NV del 2, sida 55).

En bror till Petter (Mårtensson) Lemon (tab 8 ), Nicolaus Lemoin (tab 16 i NV del 2, sida 56), döptes 1641 i Skinnskatteberg och bodde från 1675 i Gavelhyttat i Ovansjö. Nicolaus/Claes gifte sig 28/12 1674 i Ovansjö med Karin Larsdotter från Högbo bruk där Claes var masmästare 1676-ca1685. Nicolaus/Claes blev begravd 18/3 1694 i Ovansjö. Kjell, jag hoppas ha tolkat texten rätt!

Skolmästare i Klara skola Petrus Lemoine var troligt barnbarn till Petter (Mårtensson) Lemon (tab 8 ) enligt min tolkning av uppgifter i Tillägg N V del I och II.

Skolmästarens mamma var gm2 en besökare vid stora sjötullen i Stockholm.

Om skolmästaren vore barnbarn till tab 8 skulle han ha varit fyrmänning till tullförvaltare Johannes Lemoine (tab 24), som hade anknytning till kvarteret Mullvaden.

Skolmästarens troliga son, Samuel, var gm Catharina Alm. Hon hade eventuellt en anknytning till kvarteret Mullvaden.

Det tycks mig vara ett (alltför) avlägset släktskap, för att tullförvaltare Johannes Lemoine (tab 24) och hans fyrmännings son, Samuel, ska ha en gemensam anknytning till kvarteret Mullvaden (men kanske var det annorlunda förr). Samtidigt tycks mig anknytningarna till Ovansjö och yrken vid tullen tyda på att släktskapen stämmer. Utöver denna tanke har jag funderat över, om Samuel Lemon (tab 13 i NV del 2, sida 56), bror till Petter (Mårtensson) Lemon (tab 8 ), skulle kunna ”passa in” bättre som farfar till skolmästare Petrus Lemoine (vars troliga son hette Samuel)? Samuel Lemon (tab 13) var verksam i Torsåker 1655-89 där han var gruvfogde. Torsåker ligger bara 1,5 mil söder om Ovansjö kyrka enligt Google Maps.

Med andra ord: Skulle man kunna ”placera” Petrus Lemoine (tab 8A i Tillägg till N V del I och II) som trolig son till Samuel Lemon (tab 13) istället för till Petter (tab 8 )?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen!

Jag har vid något tillfälle lovat skriva om släktamnet Gammal och dess anknytning till Lemoine. Det tycks mig troligt att denna anknytning leder till Skinnskatteberg. Jag har försökt göra en kort sammanställning, men jag har tagit med ett par namn, som jag tror du, Carina, kan vara intresserad av. De flesta uppgifter kommer från Stockholms stads herdaminne (1951).

Michel Hising (död 1640, nämnd i mitt förra inlägg) gm en systerdotter till ärkebiskop Petrus Kenicius (som hörde till Bureätten). Deras son, Olof Hising (1609-66) var ägare av bl a Baggå i Skinnskatteberg. Olof var morbror till Olof Hansson Tören, som adlades Törnflycht. Se mer här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13612.

Ärkebiskop Petrus Kenicisu var gm Greta Hansdotter Gammal. Deras dotter, Greta, var gm Olaus Laurelin (bg 1670 i Västerås domkyrka).

Kyrkoherde i Klara fs i Stockholm, Samuel Benedicti Hamarinus från Ovansjö (också nämnd i mitt förra inlägg), var svåger till Barbara Johansdotter Gammal vars bror hette Olof Gammal och blev adlad Ehrencrona tillsammans med två av sina systersöner (Barbaras söner). (Eftersom Johan och Hans bör vara besläktade namn, skulle Barbara kunna ha varit syster till ovan nämnda Greta Hansdotter Gammal. Jag har dock inte kontrollerat om det tidsmässigt är möjligt.)

Gustaf Gammal (f 1670, kanske brorson till Olof Gammal?) var gift med Christina Beata von Brun (f/dp i Göteborg Kristine, se Carinas inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67728.msg1691381#msg1691381).

Johan (Hans?) Gammal (dc 1652) var komminister 1642-46 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.

Laurentius Nibling (1657-1716) var ”möjligen” måg till Margareta Olofsdotter Gammal.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej och God fortsättning!

Ja, många hypoteser var det. För den som inte har läst tab 8A i tillägget, ser den ut så här:

Peter Lemoine, trol son till Petter (tab 16), är gift med Barbro Mårtensdotter. Efter makens död omkring 1675 gifter hon om sig 18/6 1676 i Jacob och Johannes (CIa: med besökaren vid Stora Sjötullen i Stockholm Jöran Hansson Berg. Barbro avlider 17/10 1710 i pesten, vilket framgår av hennes bouppteckning 24/4 1711. I denna nämns bland arvingarna hennes son i första äktenskapet "Rector Schola uti Sancte Clara Ehrewyrdige H:r Pettrus Petri Lemoine". Han är närvarande vid förrättningen.

H:r Petrus Petri Lemoine. Kan man tolka det på annat sätt än som "H:r Petrus Petersson Lemoine", dvs att Petrus far heter Peter?

Hälsningar
Kjell


PS Varför blir siffran 8 en emoji i inlägget? DS

[Jan Johansson]

Hejsan Kjell!

Javisst ja! Jag glömde detaljen "Petri" när jag hade huvudet fullt av funderingar. 

För att undvika emojin med solglasögon får man göra ett mellanslag mellan siffran 8 och den avslutande parentesen. Annars sätter datorn ihop 8 (glasögonen) och ) (en leende mun).

Det är min tolkning av datorvärlden i alla fall. 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Tack för svar och visat intresse för mina långa inlägg!

[Jörgen Tollesson]

Det är inte datorn som förvandlar 8 följt av en parentes till  . Det är Anbytarforums program (SMF). Det är väl någon skriptnisse bland programmakarna som har tänkt till... 

[Jan Johansson]

Hejsan Jörgen Båhusläning (eller hur det nu var...)!

Jo, jag misstänkte att det inte var så enkelt!
Det är bäst att jag övergår till tolkning av annat istället! 

Förresten, apropå emoji - hur kommer det sig att emojin med en tårdroppe inte fungerar?
Den blir så här:  :'(

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Ja, många hypoteser var det.

Och här kommer fler hypoteser, spekulationer, observationer, diskussion-förslag, eller vad man vill kalla dem.

Apropå kvarteret Mullvaden, där tullförvaltare Johannes Lemoine (tabell 24 i NV del 2, sida 59) 1773 blev ”överlåten” (fick?) en fastighet av biskop i Västerås Lars Benzelstierna, så nämnde jag i Svar #112 att brukspatron Jon Grots arvingar ägde en gård i samma kvarter (uppgift i mtl 1711). Jag skrev då också att släkten Groth hade anknytning till järnbruk i Fellingsbro. Jon Grots gård, eller kanske troligen en del av hans gård, bör emellertid ha blivit såld innan Jon avled. Den 1/9 1712 lät nämligen handelsman Lorentz Wendelin (Tidichson?) uppbjuda ”den gård å Söder//mallm uti quarteret Mullwaden wijd Skinarwijks tuär-//gatan bel. [belägen] som han sig af Bruks Arendatoren Johan Groth tillhandlat hafwer” (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, A6a:10, sidorna 83v och 84). Min tolkning är att Lorentz hade köpt gården av Jon/Johan själv, och inte av hans arvingar. (Lustigt nog är vinskänk Georg Broun omnämnd i nästa notis.) Släktnamnet Wendelin för mina tankar till Vendel sn och möjligheten att bruksarrendator Johan Groth kan ha haft anknytning till området omkring Vendel.

Tullförvaltare Johannes pappa, Johan Lemoine (tabell 22 i NV del 2, sida 58), befann sig i Avesta 1691. I tråden om smedsläktnamnet Godou / Godeau / Goding har jag nyligen nämnt släktnamnet Fust, som tycks ha haft anknytning till Avesta omkring 1700. Länk till inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67521.msg1692040#msg1692040. Se även anknytning till Avesta nedan.

En annan tanke om tullförvaltare Johannes Lemoine rör hans hustru, Maria Hartzell, som får barn 1737-1755 (troligen född på 1710-talet). Kan hon möjligen ha varit släkting (barnbarn?) till kammarskrivare Daniel* Harsell, som var fadder vid dop av dagsverks-skrivare över Stockholms stads dagsverksfolk Sixtus Holm och hustru Catharina Johansdotters tvillingar, Elisabetha och Maria, den 12/4 1688 i Katarina fs (CI:4, sida 259). I en bou, daterad 22/8 1704 i Stockholm (F1A:63, sida 851), efter borgare och handelsman Magni Wijbeliis maka, hustru Catharina Schultz, framkommer att inspektor Daniel Hartzel (samma person som, eller son till, skrivaren 12/4 1688?) var gift med en syster (som tycks ha levat 1704) till Catharina Schultz. Vidare framkommer att Catharina Schultz, och troligen även hennes syster, bör ha varit döttrar till Catharina Snack, som närvarade vid bodelningen. Catharina Schultz hade barn i ett tidigare gifte och de hade släktnamnet Linde. Det är ju likt släktnamnet Lind, som jag nämnde i exempelvis Svar #112. Linde är också namnet på en socken (tidigare Lindesberg) i närheten av ovan nämnda Fellingsbro. Vidare framkommer (enligt min tolkning) i bouppteckningen att Catharina Schultz, i giftorätt i äktenskapet med sin första make (Johan Linde?), ägde en fast egendom (gård e.dy.) i Köping. Detta framkommer också, i viss mån, av bou, daterad 7/2 1703 i Stockholm (F1A:61), efter handelsman Johan Linde (död våren 1702), sida 152v. Emellertid tycks ägarskapet av den fasta egendomen i Köping ha blivit bestriden. Under rubriken Betalande skuld (sida 157v) står att ”mäst:r Nathanael Pentzelin for-//drar uppå sin swågers, Petter Am-//bergs wägnar, såsom Barnaarf, hwil-//ket dock bestrides”. (Gissningsvis var Petter Amberg styvson till handelsman Johan Lind.) Under rubriken viss infordrande skuld framkommer att Catharinas föräldrar var handelsman Schultz (tyvärr utan förnamn!) och hustru Catharina Snack (sida 156).

* Tullförvaltare Johannes Lemoine och Maria Hartzell hade en son, Daniel, född 1747, men han var emellertid 8:e sonen (NV del 2, sida 59).

Vid ovan nämnda dop (12/4 1688 med faddern Harsell) var även borgmästare Törners dotter (jungfru) fadder. Det rör sig troligen om Christina Törne (född 1674, gift 1690), dotter till justitie-borgmästare Michael Törne (1638-94), som var son till Christina Michelsdotter Hising (Svensk Slägtkalender, upplaga 7 (1891), sidorna 432 och 433). Christina Michelsdotter Hising var dotter till borgmästare i Köping Michael Hising, vars ättlingar ägde den fastighet i kvarteret Mullvaden, som tullförvaltare Johannes Lemoine (tabell 24 i NV del 2, sida 59) ska ha blivit överlåten (se Svar #112).

Johannes Lemoine relation (genom kv Mullvaden) till släkten Hising i/från Köping och hans hustru, Maria, som hade samma släktnamn som inspektor Daniel Hartzel, vars svägerska hade anknytning till Köping, tycks mig tyda på ett släktskap mellan Maria Hartzell och inspektor Daniel Hartzel. Dessutom hade Johannes och Maria en son, som hette Daniel.

Michael Hising var gm en systerdotter till ärkebiskop Petrus Kenicius (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13612&forceOrdinarySite=true).
Enligt text om Bureätten på Wikipedia var Petrus Kenicius son till ”Könik i Baggböle”.
Vågar man sig på en vild gissning/spekulation att denna ”Könik” var ana, eller åtminstone släkting, till handelsman (Henric) König, som ägde en gård i kvarteret Mullvaden enligt uppgifter i mtl 1702 och mtl 1711 (BA:8/1, sida 112, respektive BA:10/15, sida 292)? (I mtl 1702 står att preceptor Nils Klingberg bodde i den troligen angränsande gården, som ägdes av Johan Lampa. Tyvärr hade Johan Lampa ”tätt” släktskap med ”fel” syskonskara ”Danielsbarn” Lind (se Svar #112). Det är förstås en långsökt tanke om eventuell koppling mellan preceptorn och skolmästare Lemoine, men jag nämner den ändå.)
Carina, jag har för mig att du har nämnt släktnamnet Bagge i ditt ”Berg-sammanhang”. Kan man tänka sig att det har något med nämnda ”Baggböle” att göra? Vidare kan man undra om Bagge och/eller Baggböle har något att göra med Baggå i Skinnskatteberg, där Michael Hisings son, Olof Hising (1609-66), ska ha varit ägare av bruket under del av sin livstid (se Svar #113). Carina, enligt min tolkning av nämnda information om Bureätten var Petrus Kenicius och ”min Olle” fem-männingar. Du ska se att vi är släkt med varandra! 

Michael Hisings barnbarn, Michael Törne (son till Christina Michelsdotter Hising – se ovan) var gm2 Margareta Bergia (vigda 1691) och hennes pappa, Olof Bergius (Olaus Andreae Bergius), var kyrkoherde i Klara fs i Stockholm då han dog 1692. Petrus Petri Lemoine var student 1693 och blev skolmästare vid Klara skola senast 23/8 1699.

Carina, resonemanget ovan leder alltså till Olaus Andreae Bergius. Det är inte första gången vi ”landar” på denna person! I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne finns mer information om honom. I den nämns släktnamn, som du och/eller jag har nämnt i ”Berg- eller Brun-sammanhang”. Jag ska göra en sammanställning, förhoppningsvis kort , till tråden om smedsläktnamnet Berg.

Hypotes: Det tycks mig alltmer troligt att Olaus Andreae Bergius exempelvis hade en bror, Anders, som var pappa till din Per Andersson, till Pers hustru Elisabeth Andersdotter, och/eller till ”min” herr-tjänare Anders Andersson Berg, som gifte sig 1709 med Barbro Mårtensdotter Le Brun (troligen i ett kvarter inte långt ifrån Mullvaden). I Stockholms Stads herdaminne omnämns två barn till Olaus Andreae Bergius och de var födda på 1670-talet, så ”tidsmässigt” ”passar det in” på hypotesen.

Med förhoppningen att skapa nyfikenhet hos andra vallon-intresserade nämner jag att Olaus Andeae Bergius var gm1 Catharina Furubom (död i Klara 1678). Hon ska ha varit dotter till rådman Johan Eriksson, som var svåger till Thomas Andersen (död 1672 i Stockholm). Thomas dotter (och Catharina Furuboms kusin), Gunborg Andersen (1662-1751) hade anknytning till ovan nämnda Avesta. En annan dotter till Thomas, Sara Andersen (1665-1703), hade en måg (Henric Brun), som var son till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Ytterligare en annan dotter till Thomas, Ursilla Andersen (1656-1728), hade en måg (Ture Bielke), vars släktnamn förekommer i beskrivningen av Olaus Andeae Bergius. (Källa för nyss nämnda släktskap är Svensk Slägtkalender/Örnbergs ättartal om släkterna Andersen (Blixenstierna), Törne (Törnflycht) och Livijn. I ett inlägg i tråden om övriga släkte B – Brun / Bruun / Bruhn har jag bifogat en schematisk bild över nyss nämnda släktskap. Länk till inlägget (se översta bilden): https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675689#msg1675689.

Carina, i ”Berg-tråden” har du nämnt Piero Pierosson Parlement (eller Perlamnet/Parlament?), som gifte sig med Jena Nilsdotter Berg den 8/10 1701 i Västra Ed (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1689184#msg1689184).
Jena/Johanna var dotter till Nils Jönsson Berg (fc 1649) enligt ditt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1605908#msg1605908.
Vidare har nu nämnt, i samma tråd, att Piero Pierosson Parlament var fadder åt vissa av barnen till ovan nämnda Per Andersson och Elisabeth Andersdotter, vars barn blev registrerade, i vuxen ålder, med släktnamnet Berg. Även Per och/eller Elisabeth var fadder/faddrar vid dop av Piero Pierosson Parlaments barn. Per och Elisabeth bodde/jobbade vid Falsterbo bruk i Hjorted sn då de gifte sig den 20/10 1707 (C:1b, sida 49). Se Carinas inlägg här (och det som följer direkt efter): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1605908#msg1605908.

Carina, har du möjligtvis mer information om Piero Pierosson Parlament; exempelvis var och när han var fadder och/eller var och när hans barn döptes? Jag har redan gjort en förfrågan om honom i den här tråden (se fråga 4 i Svar #87), men inte fått något svar. (Eller har jag missat det?!) Om eventuella läsare i den här tråden får mer information om honom, kanske svar dyker upp med kommentar, hypotes, spekulation, observation, diskussion-förslag, eller dyligt. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Anna Carlsson]

Hej Jan,


Jag antar att du uteslutit att Maria Hartzell är släkt med lotsarna Hartzell på Hartsö, Bälinge?


Anna

[Jan Johansson]

Hej Anna,

Lotsarna Hartzell på Hartsö, Bäling, kände jag inte till. Det låter möjligt och till och med ganska troligt, i mina öron, att en tullförvaltare kunde var gift med en lotsares dotter. Undrar vad andra släktforskare med mycket större erfarenhet än jag säger. Anna, har du möjligen andra uppgifter som tyder på att Maria Hartzell var släkting till lotsarna på Hartsö?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej Jan!

Ska bara allra först tillägga att när det gäller valloner så känns det som att jag är ute på väldigt svag is. Jag har inte släktforskat något på dessa. Så mer än dessa uppgifter kan jag tyvärr inte komma med. Jag har mest tittat på namnet Berg då dessa förekommer som faddrar till de som bär namnet Berg ( Nils Jönsson Bergs döttrar ) och försökt att hitta en släktförbindelse där.

Jag känner tyvärr dåligt till släkten Lemoine/Parlement/Lomel/Nomel. Johanna Nilsdotter Berg f. 1680, V. Ed,  hennes make är Piero Parlement.

En Piero Lomel förekommer som fadder till Per Andersson ( Berg? ) och Elisabeth Andersdotters ( Berg? ) tvillingar Kerstin och Johan, födda 20/3 1723 i Hallingeberg. Observera! att jag inte vet om Piero Lomel är identisk med Piero Parlement. Fadder till andra barn till detta par är hammarsmeden Henrik Gustafsson, som var gift med en syster till Johanna Nilsdotter Berg. Hon heter Catharina Nilsdotter Berg f. 1686 i V. Ed. Jag känner till Nils Jönsson Berg och hans barn. Tyvärr går de inte att koppla ihop med mina Berg.

1719 i Hallingeberg är både Per Andersson ( Berg? ) och den troliga brodern till hans hustru, Petter Andersson ( Berg? ) faddrar till Piero Pierosson ( namnet skrivs olika varje gång ) och Johanna Nilsdotters barn Anders, se länk
Hallingebergs kyrkoarkiv (1923-07-01--1976 endast norra kyrkobokföringsdistriktet), Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00122/C/2 (1689-1720) - Riksarkivet - Sök i arkiven

PS: Googla på namnet Petter Pierosson så får du fram vad alla hans barn hette och var de är födda. Så är de lätta att hitta i kyrkböckerna. Han fick många barn både i Västra Ed och Hallingeberg.

PS2:Släktnamnet Bagge har jag inte nämnt i Berg-sammanhang utan det var namn som nämndes ihop med släktnamnet Brun. De Bagge jag nämnde var verksamma i Uddevalla.

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hej Carina!

Tack så mycket för informationen om Piero/Petter/Pierre Parlement (eventuellt Lomel och/eller Lemoine och/eller eventuellt Pierosson), som kan ha varit en och samma person, eller flera olika personer.

När jag Googlade Petter Pierosson blev det översta resultatet denna länk: https://www.anarkiv.se/anarkiv/forskn/sok/personakt.asp?pnr=33738&db=slakten.

Ibland glömmer jag nästan att man kan Googla! 

Vi får se om någon har något att säga om informationen i länken!

Tack igen!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Maria Hartzell hör nog mycket riktigt till Hartsö-grenen. Bouppteckning efter Maria Hartzells far, spannmålshandlaren Johan Hartzell nämner bl a "Enkans swåger Eric Israelsson Hartzell i Hartzö".

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:146 (1749) Bild 2910 / sid 279 (AID: v222472.b2910.s279, NAD: SE/SSA/0145a)

/Yvonne

[Kjell Lindblom]

Hej Jan och Carina!

Ja, jag har något att säga om informationen i länken. Den leder vidare till Anarkiv och Ancestry. Se upp! Där finns gott om uppgifter utan källreferens, varför man bör vara försiktig.
Det står bl a att Petter Pierrosson Parlement ingår ett andra äktenskap med Regina. Här borde finnas en hänvisning till NV del II sid 74, eftersom det är jag som står för uppgiften.
Men idag har jag tänkt om och ersatt sista meningen texten med "Det förefaller som om Petter ingår ett andra äktenskap med Regina. Men det är säkert hustruns namn, som övergår till namnformen Regina (eller kanske tvärtom från Regina till Jana)! Hon är döpt 1/1 1683 i Västra Ed och dör 29/10 1749 i Misterhult".
Förnamnet Johanna kan alltså förekomma i varianter som Jana eller Regina/Gina.

/K

[Anna Carlsson]

Hej Jan,


Det jag vet är att vinskänken Matthias Malms (1706-1764) ena dotter, dvs Anna Maria Malms (1737-1787) svärmor hette Elisabeth "Lisa" Hartzell (1702-1784). Elisabeth var dotter till lotsen Anders Persson Hartzell på Hartsö.


//Anna

[Anna Carlsson]

Hej igen,


Ytterligare ett samband:


Vinskänken Matthias Malms svägerskas, Maria Laesekens (gm handelsmannen Eric Malm) ingifta farbror var just denne Johan Israelsson Hartzell.


Dvs Eric Malms hustru var alltså kusin med Johan Lemoines hustru (om jag tänker rätt nu).

[Carina Widell]

Tack för ditt svar, Kjell! Ja, uppgifter på nätet får man se upp med. Det var mest tänkt som ett tips till Jan som han kunde kolla upp själv om det stämde, då jag själv inte är så insatt i släkten Lemoine. Han ställde en fråga till mig om Lemoine och fadderskapet till Bergs.


Mvh
Carina

[Jan Johansson]

Hejsan Yvonne, Kjell, Anna och Carina!

Vad roligt med många kommentarer! 

Kjell, vilket släktnamn finns på sida 74 i NV del II? Finns det alltså en annan släkt, utöver Lemoine, där personer blev registrerade med släktnamnet Parlement (som i och för sig inte är identiskt med Parlament, vilket förekommer i släkten Lemonine)? Det känns alltmer betydelsefullt att träffa dig (förutom att det skulle vara roligt förstås!), så att jag kan köpa varsina exemplar av dina böcker! Jag vill inte riskera att trassla till redan kända uppgifter, ännu mer, här på Anbytarforum än vad jag nog redan har gjort är jag rädd. Har du några exemplar kvar? Jag ska till Stockholm i början av maj om du, eller någon annan läsare, kan ha tid att träffas där då. Att Jana är en variant av Regina/Gina tyckte jag först lät konstigt, med tanke på att det är ett j-ljud i Jana och ett g-ljud i Regina, men så kom jag att tänka på att namnet Regina inte uttalas med ett g-ljud på engelska (och inte heller på italienska).

Tack igen Carina för att du svarade här angående Petter Pierrosson Parlement!

Angående släktnamnet Hartzell och Maria Hartzell (troligen född på 1710-talet om min beräkning stämmer), gift med tullförvaltare Johannes Lemoine (tab 24 i NV del2, sida 59), måste jag erkänna att jag inte ens hade letat efter information om Marias bakgrund, när jag skrev i Svar #118 om kammarskrivare Daniel Harsell (gissningsvis variant av Hartzell), som 1688 var fadder vid samma dop som borgmästare Törners dotter, trolig ättling till borgmästare i Köping Michael Hising (och därmed möjlig ägare av fastigheten i kvarteret Mullvaden, som tullförvaltare Johannes Lemoine ska ha blivit ”överlåten”). Dopet och kammarskrivaren var mest tänkta som tips angående Marias bakgrund och orsaken till att tullförvaltare Johannes Lemoine blev överlåten en fastighet i kvarteret Mullvaden. Eftersom Marias släktnamn bör vara taget efter namnet på ön Hartsö misstänker jag att det kan ha funnits obesläktade personer med samma släktnamn. Jag tycker ändå att det skulle vara intressant om Maria Hartzell vore släkting till kammarskrivare Daniel Harsell och/eller till inspektor Daniel Hartzell, som är omnämnd i bouppteckningen daterad 22/8 1704.

I tråden om Hartzell nämns en bruksinspektor Daniel Hartzell (1794-1871) vars föräldrar ska ha varit Lars Ananiason (1751-1823) och Katarina Jansdotter (född 1749). Bruksinspektorn ska ha varit född i Hammar fs i Örebro (län?). Örebro och Köping ligger ju inte så långt ifrån varandra, men som sagt det här är bara tankar, som jag hoppas ses endast som tips för den som vill utreda det ovan nämnda eventuella släktskapet.

Länk till inlägget om bruksinpektor Daniel Hartzell:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70925.msg1001490#msg1001490

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jörgen Tollesson]

...men så kom jag att tänka på att namnet Regina inte uttalas med ett g-ljud på engelska (och inte heller på italienska).

Och inte heller på svenska - annat än i nutida läsuttal. G uttalas som j framför e, i och ä i svenska.

[Jan Johansson]

Hej Jörgen!

Jag gick på svag is med mitt påstående! Inte heller skrev jag det som en gissning denna gång!  Givetvis har du rätt! 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Läs gärna döduppgiften för Jena Nilsdotter Berg i Misterhult CI:2 sid 465 högra kolumnen längst ner. Där bevisas namnförändringen från Jena till Regina.

På sid 74 i NV del II finns familjetabellen för Petter Pierson Perlamant. Denne tillhör släkten le Maigre, om vilken jag skriver några sidor tidigare
"Ättlingar till den förste invandraren av släkten le Maigre finns med säkerhet kvar i Sverige ännu idag. Släkten har tidigt fått sitt namn förändrat till det mer välkända familjenamnet Lemoine. Detta innebär, att många av de vallonättlingar som nu bär namnet Lemoine, rätteligen skulle heta le Maigre!"

Av intresse är även att Petter Pierson Perlamants söner tar släktnamnet Lomell. Själv är han den ende som bär tillnamnet Perlamant. Hans far heter Pierre Ilosson LeMoine, farfar Elo Lemon och farfars far troligen Pierre le Maigre. Pierre le Maigre förekommer med ett flertal namnvarianter, t ex La Mein, Perlemor, Parlemet, Lemit m fl. Det visar hur svårt svenska skrivare haft med namnet. Förnamnet Pierre/Per i namnet Perlamant krånglade till det ytterligare. Därför blev Lemon/Lemoine enklast att använda.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Tack för förklaringen!

Här är länk till Jena/Regina Nilsdotter Bergs dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0028209_00250#?c=&m=&s=&cv=249&xywh=4069%2C2255%2C2148%2C996.

Tack också för upplysningen om släktnamnet Lomell!

Svårigheterna för skrivarna med Per Perlamant förde mina tankar till släktnamnet Personne, som nog också var svårt för skrivare att särskilja från Persson.

Här, eller i en annan tråd, har jag skrivit att "Perlamant" i mina öron låter som en kombination av italienskans "perle" (pärlor) och "amante" (älskare). Någon annan, eller några andra, har tydligen associerat till pärlemor. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej igen,

Angående Maria Hartzell, gm tullförvaltare Johannes Lemoine (tab 24 i NV del 2, sida 59), fick jag här reda på att information om hennes pappa (och förmodligen också om hennes mamma eller styvmamma) redan finns (se Svar #123). Vi får se om ”mitt tips” om dopet 1688 med faddrarna kammarskrivare Daniel Harsell och borgmästare Törners dotter kan leda till ny information.

På samma sätt som jag gjorde angående Maria Hartzell tänkte jag här ”tipsa” om en observation angående Johannes Lemoines syssling (tremänning), Maria (dp 8/10 1676). Hon är nämnd som dotter till masmästare vid Högbo masugn (då i Ovansjö socken) Nicolaus Lemoin (tab 16 i NV del 2, sidorna 56 och 57). Maria gifte sig med borgare i Gävle Lars Larsson Dahl den 31/5 1701 i Ovansjö.

Släktnamnet Dahl misstänker jag inte var så ovanligt, men jag vill ändå nämna (och ”tipsa om”) Isaac Dahl, som 1693-(1702?) arrenderade Högbo bruk (Gillis Andersson, Gästrikland och järnet – Från järnåldersugnar till global verkstadsindustri, Sandviken 2000).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Jag håller på att strosa i andra gömmor och hittade då något, som eventuellt skulle kunna ha något att göra med skolmästaren vid Klara skola i Stockholm, Petrus Lemoine, vars  troliga son var Samuel Lemoine gm Catharina Alm.

I en notis, daterad 30/8 1658 i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (AIa1:3, sida 97) står, om jag har läst rätt:

"Wällärde herr Samuel Matthiae [Matthiasson], Rector scholae
på Wästermalm begiärade Collegis tillståndh, at
kiöpa en lijten flickas Brita Martensdotters [Mårtensdotters] 1/2 gårdh
på samma malm belegen widh S Clara [sankta Klara], efter såsom [eftersom]
förmyndaren Peder Jöransson, Bonde i Barsboo [Bersbo?] och
Giärfälla sochn [Järfälla socken], det bewilliar. Resol: gården skall
oridnarie besichtigas, till barnsens bästa."

Länk (AD): https://app.arkivdigital.se/volume/v784828?image=590

Hej åter igen, 

Personen nämnd i citatet ovan är nämnd även i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), på sida 481, med namnet Samuel Matthiae Edh (död 1667). Där står att hans härkomst då (1951) var okänd och att han blev skolmästare vid Klara skola den 23/5 1657. Vidare står att han var, eller blev, huspredikant hos friherre Seved Bååt* "sannolikt 1659". Samuel blev komminister 1661 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och 1664 blev han hovpredikant hos änkedrottningen samt kyrkoherde i Lovö där han avled.

Samuel Matthiae Edh var gm Brita Jöransdotter (död "kort före" 12/7 1680, troligen i Klara fs där Edhs dödsbo ägde en gård). Deras dotter, Brita, gifte sig 1:a gången med komminister i Kalmar stad Jonas Rothovius (1648-85) den 15/7 1683.

* Ganska många år senare (1705-08) var Jacob Wellamsson Godou trädgårdsmästare hos friherrinna Christina Bååt på Örbygård i Vendel sn (se ditt/Kjells inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67521.msg1580625#msg1580625). Jag har inte försökt mig på att leta efter ett eventuellt släktskap mellan de två nämnda Bååtarna.

Vänliga hälningar,
Jan

PS: Jag ser nu att den lilla flickans förmyndare hade samma patronymikon som Samuel Matthiae Edhs hustru.

[Yvonne Stenberg]

Hej Jan,

Lite mer teoretiserande kring ditt svar #133. Har noterat följande om kretsen kring Hartzell/Schnack-familjen. Mer detaljerad info borde nog stå på någon annan sida:

Daniel Hartzell. Tullinspektör. Död före 1736 då hans hustru nämns som änka. Han nämns som make till en av Nicolas Clausens döttrar i en bok om svensk läkarhistoria (Sveriges läkarehistoria, ifrån Konung Gustaf I:s till närvarande tid, s. 254-255).
Gift med  Elizabeth Clausén (Född beräknat 1681. Död 1736 8 Vaxholm (AB).).
Barn födda i Vaxholm mellan 1699-1718 (CI:1) nästan samtliga med intressanta faddrar:
Daniel född 1699 11 Vaxholm (AB). Död före 1707. Farbrodern Johan Hartzell var fadder, liksom hust. Catharina Schultz.
Catharina Elizabet. Död 1701 12 Vaxholm (AB). Ej med i fb - kanske född före 1699 då CI:1 börjar i Vaxholm?
Anna Margaretha född 1702 11 Vaxholm (AB). Bland faddrarna folk med anknytning till Snack-släkten, bl a hustru Catharina Snack. AM var senare gift Hult.
Magdalena född 1705 2 Vaxholm (AB). Gift med löjtnanten Olof Dahl.
Daniel född 1707 5 Vaxholm (AB). Död 1707 8 Vaxholm (AB). Bland faddrarna Leijel.
Johan född 1708 6 Vaxholm (AB). Död före 1736.
Elizabet född 1709 10 Vaxholm (AB).
Carl Niclas född 1712 2 Vaxholm (AB). Död 1712 4 Vaxholm (AB).
Brita Catharina född 1713 4 Vaxholm (AB). Bland faddrarna Anna Hartzell, gift med vägaren på stora viktualievågen Anders Åström. Anna var dotter till insp. Daniels bror Johan.
Daniel född 1715 9 Vaxholm (AB). Död 1717 10 Vaxholm (AB).
Abraham född 1718 12/4 Vaxholm (AB).

Ingen av faddrarna verkar ha någon närmre knytning till kretsen kring Maria Hartzell/Lemoine? Det hindrar förstås inte att Daniel och Marias förfäder har gemensamt ursprung.

Att Daniel hade en bror Johan Hartzell framgår av dennes bouppteckning: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:91 (1723) Bild 11930 / sid 1171. Inte samma Johan som Marias far alltså. Daniel uppges på en Internetsida (ej kollad) vara född ca 1640-tal - i så fall var han ganska mycket äldre än hustrun som var född runt 1680.

Catharina Snack är lite svårplacerad. Enligt Indebetous Nyköpingsbok var en dotter till borgmästaren Olof Schnack gift med fältskären Nicolaus Clausen. Elisabet C var gift med tullinspektören Daniel Hartzell (nämns i bouppteckningen 1688 som kammarskrivare) och det skulle ha kunnat vara denna Catharina - annars finns det kanske två för Katarina Snack nämns i Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/54, bildid: B0002215_00190. Hon verkar inte ha varit dotter till någon av Schnack-bröderna. Å andra sidan verkar det ha funnits en samtida Snackfamilj i Arboga också (har ej följt). Catharina dog i Vaxholm 1722.

Det bör förstås ha varit en syster till Elisabet som var gift med Clausen enligt bouppteckningen 1704 efter Catharina Schultz  - men då borde hon inte ha hetat Schultz så där får jag inte ihop det heller. Clausen kallas ju där för mosters man?

Peter Schnack, adlad Snack, var ofta i Vaxholm i början av 1700-talet, och donerade till kyrkan där. Flera av hans barn, barnbarn var faddrar till Hartzell-barnen.

Erik Schnack, hans bror, adlad Sneckenberg, var gift med Martha Christina Schmidt, dotter till barberaren och bergmästaren Casper Schmidt i Västerås/Stockholm. Eriks änka är den som i bouppteckningen 1704 under infordrande skuld nämns fru Sneckenberg - hon bodde med maken i Sala tills han dog 1695, och på slutet i Vaxholm och dog där 1715. Obs att en bergmästare Erik Hartzell verkade i Sala vid denna tid.

Inte mycket knytning till Lemoine eller Hising vad jag kunnat se förutom att alla var inblandade i bergsbruk och troligen kände varandra.

Mvh,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Yvonne!

Tack för all information! Jag hade just förhoppningen att du skulle veta mer om Hartzell.

Det kanske bara är ett sammanträffande, men jag noterade att en av de uppräknade faddrarna hade släktnamnet Dahl, löjtnant Olof Dahl. Du nämnde kanske honom, eftersom jag även skrev om Lars Larsson Dahl och Isaac Dahl i Svar #133.

Yvonne, jag misstänker att du vet en hel del om kvarteret Mullvaden också. Efter att ha börjat "jobba med" en dopnotis, angående "Brun i Stockholm omkring 1700" (dvs något helt annat!), ledde trådarna mig till Mullvaden igen! Det gäller släktnamnet Harper, men jag har skrivit om detta under släktnamnet Giers / Gjers (övriga släkter - G). Om du vill läsa vad det gäller är länk till inlägget här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70467.msg1692597#msg1692597.

Skamset måste jag erkänna att jag inte minns (i skrivande stund) om tullinspektor Daniel Hartzell hade anknytning till Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm (PS: efter letande tycks han inte ha haft anknytning dit). Jag har tidigare kommit i kontakt med koppling mellan Maria Magdalena fs och Vaxholm, som du omnämnde. Det gäller släktnamnen Geting och Hägg (se Tabell 26 i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1648235#msg1648235). Där har jag också nämnt hustru Christina Stöök. I inlägget i tråden om Giers / Gjers har jag nämnt Catharina Stöök, som var gift med bryggare Lars Sivers (se länken i föregående stycke).

Ursäkta om det blev en rörig kommentar!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej igen Jan,

Ja jag nämnde med flit de namn jag såg att du hade skrivit om tidigare ifall de skulle passa in i ditt pussel:-) Just kvarteret Mullvaden vet jag nog inte så mycket mer om från den tiden, och de namn du nämner i inläggen i bl a Geting-diskussionen har jag inte stött på förutom Hägg. Där finns en del att plocka ur kanske.

Befallningsman Ingemund Axelsson Hägg var bland mycket annat aktiv på Vaxholm i mitten av 1600-talet, men han dog inte förrän 1705 i Frötuna. Hans son Axel Ingemundsson var den som adlades Anckarklo, och jag har noterat Ingemund Ingemundsson Hägg som hans bror, han som gifte sig 1695 med Adriana Loos som också nämndes här på forumet nyligen. Den Ingemund Ingemundsson Hägg ska sedan ha varit död 1697, så hans änka kan mycket väl vara den som nämns som Häggs änka i Maria.

Lite mer om knytning Hägg/Schnack: Bröderna Jakob, Peter och Erik Schnack från Nyköping hade fler syskon, bl a Bergmästaren Jonas Schnack, som hade dottern Helena. Hon gifte sig 1684 med Erik Ingemundsson Hägg - bror till ovanstående Axel och Ingemund. Erik var tidigare gift med en Anna Krabbe som du nämnt tidigare tror jag. Erik begravdes 1725 i Vaxholm.... Hans bror Lorentz var också gift med en Krabbe, liksom systern Anna.

Inspektorn Daniel Hartzell kan ha haft knytning till kvarteret Kattan vid Lilla Badstugatan i Södra Förstaden - i hans brors Johan Hartzell bouppteckning 1723 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:91 (1723) Bild 11950 / sid 1173) nämns att Johan har en betalande skuld till Daniel avs gårdsbrevet. Johans änka skriver sig Margaretha Hartzell - vet inte var hon kommer ifrån. Kvarteret Kattan torde vara Maria församling. Bläddra sedan gärna fram till sid 1177 till nästa bouppteckning - efter en Geting :-?

Förresten - utan att ha läst alla dina Brun-inlägg, har du sett denna: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:373 (1808) Bild 6880 / sid 652 ?

Mvh/Yvonne

[Yvonne Stenberg]

Det bör förstås ha varit en syster till Elisabet som var gift med Clausen enligt bouppteckningen 1704 efter Catharina Schultz  - men då borde hon inte ha hetat Schultz så där får jag inte ihop det heller. Clausen kallas ju där för mosters man?

Ett fel smög sig in i mitt meddelande #135 igår. Ovanstående stycke ska förstås lyda:

"Det bör förstås ha varit en syster till Catharina Schultz som var gift med Daniel Hartzell enligt hennes bouppteckning 1704, där han kallas för "mosters man" - men Daniel Hartzell var ju gift med Elisabeth Clausén så där får jag inte ihop det heller. Hartzell var kanske mycket äldre och hade varit gift tidigare - men då har inga barn synts till?"

/Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Yvonne,

Tackar tackar igen för all information!

Det var ett litet framsteg att inspektor Daniel Hartzells bror, Johan, ägde en gård i Maria Magdalena fs, även om den bör ha legat nära Slussen medan kvarteren Mullvaden ligger "bortåt" Hornstull.

Det är verkligen lustigt för mig att vi kommer in på Hägg, Anckarklo och Krabbe (af Svaneby om jag minns rätt)! Dessa släktnamn är en av anledningarna till att jag började mitt försök att utreda släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700. Den andra anledningen är att jag har anor le Brun i Älvkarleby. Om jag minns rätt hade (kanske bara enligt en hypotes) Ingemund Axelsson Hägg en (trolig) syster, Anna(?), vars barn blev registrerade med släktnamnet Krabbe. Ett av barnen var gm Olof Ström och deras dotter (Anna Maria?) har jag som trolig/hypotetisk maka till trädgårdsmästare Mathias Gimström (troligen född vid Gimo bruk). Trädgårdsmästaren och hans maka är anor till min svåger. Tack vare att Ulf Berggren berättade att Mathias Gimström hade varit trädgårdsmästare hos Wattrang* började jag titta på Maria Magdalena fs (de ägde ett par gårdar där, och Gimström flyttade från och tillbaka till Stockholm då han jobbade hos Wattrang i Södermanland ungefär ett år). Då upptäckte jag att bryggare Wessman stod som släkting till, den då blivande, bryggaren Dubois (son till guldsmed Gotred Dubois). Jag blev nyfiken och började titta på detta släktskap och upptäckte, på det viset, att det fanns många personer i Maria Magdalena fs med släktnamnet Geting eller Brun.

* Pga tidsbrist skriver jag ur minnet utan att kontrollera, men om jag minns rätt var Wattrang involverade i Åkers styckebruk eller Åkers krutbruk. Vi har väl nämnt Åker också nyligen?

Den där släkten Loos undrar jag om den inte kan var besläktat med släkten Loo/Lou/Low (och/eller Lohe), som jag exempelvis har omnämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68486.msg1683349#msg1683349.

Den där sonen (tröjvävare gesäll Erik Getin) som inte dyker upp vid inventeringen av dödsboet tycks mig bekant. Det vill säga, en son som inte dyker upp vid en inventering. Men om jag minns rätt hade det med Brun att göra. Emellertid tycks allt vara så tätt sammanvävt att det inte skulle förvåna mig om de var släkt med varandra. 

Jaha ja, en Hertzell gift med en Brun! Dessutom med anknytning till Nyköping precis som Schnack med flera! Det låter intressant! Emellertid rör det sig om andra hälften av 1700-talet och jag tror det är bäst (för mig) att begränsa mig till tiden runt 1700. I alla fall för tillfället. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Carina Widell]

Hej!

Jag har skrivit under rubrik Krabbe av Svaneby, då släkten Lemoine nästan helt har försvunnit från de sista inläggen. https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1692706#msg1692706

mvh
Carina

[Jan Johansson]

Det bör förstås ha varit en syster till Elisabet som var gift med Clausen enligt bouppteckningen 1704 efter Catharina Schultz  - men då borde hon inte ha hetat Schultz så där får jag inte ihop det heller. Clausen kallas ju där för mosters man?

Ett fel smög sig in i mitt meddelande #135 igår. Ovanstående stycke ska förstås lyda:

"Det bör förstås ha varit en syster till Catharina Schultz som var gift med Daniel Hartzell enligt hennes bouppteckning 1704, där han kallas för "mosters man" - men Daniel Hartzell var ju gift med Elisabeth Clausén så där får jag inte ihop det heller. Hartzell var kanske mycket äldre och hade varit gift tidigare - men då har inga barn synts till?"

/Yvonne

Hej Yvonne,

Kan det röra sig om två olika personer med namnet Daniel Hartzell?
Jag var inne på den tanken i Svar #118.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej!

Jag har skrivit under rubrik Krabbe av Svaneby, då släkten Lemoine nästan helt har försvunnit från de sista inläggen. https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1692706#msg1692706

mvh
Carina

Hej,

I ett inlägg i tråden om Krabbe af Svaneby nämde jag Lemoine, de tidigare nämnda i den här tråden släktnamnen Lind och Ek (se Svar #93) samt kvarteret (vilket då?!) Mullvaden. 

Här är länk till inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1692776#msg1692776.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Yvonne Stenberg]

Hej Jan,

Ja det är inte omöjligt. Igår kväll letade jag efter barn till Daniels bror i Maria församling och då stötte jag på Maria Hartzells dopnotis. Där var bl a hustru Anna Åström (Daniels brors dotter, gift Åström) fadder, så jag tror nog att de var släkt på något sätt.

Maria Magdalena (A, AB) CIa:5 (1715-1729) Bild 40 / sid 73 (AID: v88226.b40.s73, NAD: SE/SSA/0012)

Jag var även inne och tittade i dödboksregistret när jag letade, och där snubblade jag över klensmeden Hans Jörgen Fult som begravde sin svärmoder Catharina Snack 1700 .... Salig röra, det finns uppenbarligen fler med samma namn.

I alla fall har jag nu följt Carina Widells goda exempel och lagt upp en notering på Hartzell-sidan här på forumet där de som är intresserade kan fortsätta den diskussionen om det inte rör släkten Lemoine direkt förstås.

https://forum.rotter.se/index.php?topic=70925.msg1692773#msg1692773

Vänliga hälsningar,
Yvonne

[Jan Johansson]

Hej Yvonne och Carina,

Det var bra att ni "flyttade" angränsande diskussioner till andra trådar!

Själv hänger jag kvar här med ytterligare en observation, som angränsar lite till Lemoine.

Den här gången är det jag som har "förföljt" kvarteret Mullvaden - och inte tvärt om. I mina gamla anteckningar om annat hittade jag en relation mellan Lampa och släktnamnet Schultz, som har omnämnts i den här tråden, både i början och nu i slutet. I anteckningarna (som tyvärr ibland saknar volym- och sidhänvisningar) har jag skrivit att handelsman sist bryggare ålderman Johan Lampa, som 1702 bodde i Mullvaden 360 på Södermalm i Stockholm, bodde 1711 "uti nytt hus" i kvarteret Hästhuvudet 131 på Norrmalm i Stockholm (mtl 1711). Vidare har jag skrivit att bryggare ålderman Johan Lampa bodde i Hästhuvudet 134 enligt uppgift i ktl 1725. I ktl 1725 framkommer att karduansmakare Georg Schultz var registrerad vid Hästhuvudet 139. Jag har inte kontrollerat om släktnamnet Schultz är registrerat vid Hästhuvudet i mtl 1711. Dessutom misstänker jag att det fanns ganska många obesläktade personer med släktnamnet Schultz i Stockholm på 1700-talet. Slutligen är det kanske en långsökt tanke att det skulle ha funnits en relationen mellan bryggare ålderman Johan Lampa och tullförvaltare Johannes Lemoine (via släktnamnet Schultz och via kvarteret Mullvaden).

Slutligen har jag nämnt Mullvaden, i mina gamla anteckningar, angående brännvinsbrännare Erik Eriksson Ström gm Christina Ludwigsdotter Fritz. I bou efter Erik har kvarterets namn utelämnats, men i mtl 1739 (eller 1741? - tyvärr är min anteckning oklar!) framkommer att "Stina Ström brännvinsbrännareänka hustru" bodde i en (egen?) gård i Mullvaden 148). Hon bör ha varit nämnda Christina.

Länk till bouppteckning efter Erik Eriksson Ström: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_00093#?c=&m=&s=&cv=92&xywh=-1010%2C-225%2C8878%2C1720.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

På sid 74 i NV del II finns familjetabellen för Petter Pierson Perlamant. Denne tillhör släkten le Maigre, om vilken jag skriver några sidor tidigare
"Ättlingar till den förste invandraren av släkten le Maigre finns med säkerhet kvar i Sverige ännu idag. Släkten har tidigt fått sitt namn förändrat till det mer välkända familjenamnet Lemoine. Detta innebär, att många av de vallonättlingar som nu bär namnet Lemoine, rätteligen skulle heta le Maigre!"

Av intresse är även att Petter Pierson Perlamants söner tar släktnamnet Lomell.

Hej Kjell,

Med anledning av det du skrev om släktnamnet Lomell undrar jag om även släktnamnet Löman/Lönman är en "omvandling" av något, låt oss kalla det, "vallonskt" släktnamn.

Den 18/10 1730 vigdes mjölnaren vid Ullfors bruk i Tierp Nils Löman och hustru Maria Öbrinck från Öns bruk i Älvkarleby i Älvlarlesby fs (C:1, sida 3, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=3133%2C236%2C3462%2C1605).

Då Nils och Marias barn, Stina (född 5/3 1731), döptes den 14/3 1731 i Tierp sn var piga Juliana Bonnebeuir(? Bonnevier?) i Ullfors dopvittne (C:1, SVAR:s bild 59, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0016147_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=2915%2C3097%2C2148%2C996).

Marias syster (och min ana), Catharina Larsdotter Öbrink, var gift med Lorents Bonevier (1714-61, son till Lars Bonevier, Tabell 28 i NV del 1, sida 77).

Egentligen är det fel tråd, men: Var ovan nämnda piga Juliana Bonnebeuir släkting till Lars Bonevier (tab 28)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Eftersom släktnamnet förekommer vid Öns bruk i Älvkarleby är det troligare med en konsonantövergång från Öman till Löman, t ex Mikael_Öman. Något vallonnamn le Man eller liknande har inte funnits i Sverige.

Grattis förresten! Du har gjort en upptäckt. Pigan Juliana Bönebeiur är ganska säkert en tidigare okänd medlem av Bonnevier-familjen. Jag vill placera in henne som trolig dotter till Anders Bonevier Tabell 18 sid 74. Anledningen? Jo, förnamnet Juliana kommer igen bland hennes broder Andrés (1710-43) barn. Denna Juliana är född 14/5 1740 i Tierp.


Deras respektive grenar går ihop först flera generationer tidigare med invandraren Henry Bonniver (Tabell 4 sid 70).

/K