Gauffin / Goffeng

[Thomas Ek]

Hej Georg,
 
Det är lugnt... Hör gärna av dig om jag kan vara till mer hjälp. Jag upptäckte själv att jag kommer att halka in på denna släkt också inom en snar framtid i min egen forskning.
 
Hälsningar
Thomas

[David Ekstrand]

Hej,
 
Jag söker information om en viss Thomas Goffeng, hammarsmed, Perstidan (?), Österbybruk, död ev. 24/8 1739, gm Catrina Gille, död ev. 26/9 1749. Far till Catharina Goffeng, f. år 1700, vilket gör att han bör ha varit född tidigast ca. 1675-1680, vilket har fått oss att spekulera i att han skulle kunna vara son till en annan Thomas Goffeng, som enligt Kilbom kom till Finspång i mitten på 1600-talet. (Eller rent av sonson?) Hursomhelst, jag är väldigt tacksam för alla upplysningar runt denna person.
 
Hälsningar,
 
David Ekstrand

[Lennart Bundy]

Hej!
Gauffin/Goffeng kanske kan vara samma som Goffin/Goffe. I vilket fall har jag en anfader Simon Goffe 1716-1775, smedmäster på Rinkeby Ärla sn där även kommande 4 generationer fortsatte och alla hette Simon Goffe, den senaste 1836-1913 (flyttade till Eskilstuna). Jag har nu en bok framför mig, Kjell Lindloms Vallonsläkter under 1600-talet, där jag läser under Goffin om en Thomas Goffin beräknad född före 1575 med en son Simon Goffin död 1661 som i sin tur har en son Simon Goffin som gifter sig 1654.
Är det någon som forska på detta och vet om och i så fall hur man kan knyta ihop bokens Goffin med egna forskningen på Goffe?\
Hälsningar
Lennart

[Fredrik Derefeldt]

Hej Lennart!
 
Några svar får du nog i boken Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del 1 av Kjell Lindblom (2012) som är en uppdaterad och utökad utgåva av Vallonsläkter under 1600-talet. Släkten Goffin finns på sidorna 270-282 (totalt 41 tabeller)
 
Din Simon finns på Smedskivan 2009 som son till Daniel Andersson Goffe, hammarsmedsmästare.
 
[color=0000ff]Denne Daniel var 1705-1706 lärdräng i Högsjö, V. Vingåker sn, mästersven där 1707-1708, 1709-1714 i Bränninge, Tveta sn, 1716-1719 i Nykvarn, Turinge sn, mästare där 1720-åtminstone 1736.
 
Kan vara identisk med torparen Daniel Andersson som skrevs in som lärdräng vid Nykvarn 1700 7/9 (ht) hos Simon Godou som liksom honom senare är i Högsjö.
 
Daniel är förövrigt gift med en Maria Simonsdotter Godou 1708 23/8 i V. Vingåker sn (och han kanske inte är en äkta Goffin/Goffe?)[/color]
 
mvh
Fredrik
 
(Meddelandet ändrat av FredrikD 2013-02-13 17:02)

[Lennart Bundy]

Hej Fredrik!
Tack för din värdefulla hjälp. Har beställt boken via fjärrlån och ska kolla smedskivan på Malmö Stadsarkiv imorgon (där det är ett föredrag om dödsorsaker i forna dagar).
Hälsningar
Lennart

[Stefan Simander]

Till Kjell Lindblom med flera Gauffin / Goffeng-forskare:
 
Katarina församling Lysnings- och vigselböcker C I/5 (1690-1694) sidan 587 (SVAR:s bild 327):  
 
Anno 1693. Brudfolckz Lyssningar In Februarjo,  
 
Dato: Dito (4 februari) Jacob Simonsson Goffij klädemakaregesäll födder wid Finspångssbruk (Finspångs bruk), i öster giöthlandh (Östergötland), Hans wittne war M: Lars Olofsson Nyman; p: Malin Swänssdotter (Svensdotter) födder i Lindhköpingh (Linköping)./:  
 
Katarina församling C I/6 (1693-1695) (SVAR:s bild 108):  
 
1693. Februarij Månadt./:  
 
17. Dito (4 februari) Jacob Simonsson Goffij klädemakaregesäll, födder wid Finspångss bruk (Finspångs bruk), i östergiöthlandh (Östergötland), Hans wittne war Mästr: Lars Olofson Nyman; pijgan Malin Swänssdotter (Svensdotter), födder i Lindköpingh (Linköping)./:
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-10-06 11:46)

[Stefan Simander]

Ovannämnde klädmakargesäll Jakob Simonsson Goffij/Goffin/Gauffin/Goffeng/Goffe verkar, enligt Kjell Lindbloms bok NORDISK VALLONGENEALOGI 1580-1750 DEL I, Tabell 5 på sidan 271, sannolikt vara en son till klensmeden Simon Goffin i Finspång 1653-1675 och som 19/3 1654 gifte sig med Catharina Bastiansdotter. De fick en son Jacob som döptes 14/7 1667 och som begravdes 17/4 1670. Redan den 6/11 1670 döptes en icke namngiven son som ej anges som död. Det är högst sannolikt min funna Jakob Goffin!

[Madeleine Endre]

Hej,
 
Vid forskning på min mormors sida har jag kommit fram till Jacob Gauffin (tabell 33 i Lindbloms bok). En av hans döttrar, Annika, uppges vara änka efter soldaten Almqvist i Uppsala. Jag undrar om det är någon som vet vem soldaten Almqvist är?
 
I min forskning på min mormors fars sida kom jag fram till soldaten Måns Ersson Almqvist. Han skulle vara född år 1688 i Uppland och jag misstänker, om än jag inte kunnat bevisa, att det är Måns Ersson som döptes den 2 augusti år 1688 i Film, Uppland. Han är gift med en kvinna som heter Anna som uppges vara född i Västland år 1692 (enligt soldatregistret men jag lyckades aldrig spåra henne). Måns är soldat först i Börje och sedan för Almbyn i Vänge (därav namnet Almqvist). Måns Ersson Almqvist avlider den 27 december år 1728 av sjukdom.  
 
Kan denna Måns Ersson Almqvist vara den som Annika Gauffin är gift med och som hon uppges vara änka efter år 1758 vid systern Judiths bortgång?
 
Hälsningar
 
Madeleine

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Lindbloms bok är slut och beräknas inte omtryckas.  
Hur kan man få tag på den?? Ovan nämnde Mårthen Mårtensson Goffin är mina barns fmmffff.
 
Bibliotek?  
 
/Lera

[Carina Widell]

Hej Lena.
 
Om du inte får tag i boken så finns Vallonskivan.  
 
Jag har tillgång till boken om det är något du undrar ?
 
mvh
Carina

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Hej Carina
 
Vallonskivan? Var hittar man den?  
 
mvh  
Lena

[Carina Widell]

Hej Lena.
 
Du kan beställa den här, klicka på länken http://www.vallon.se/ind_forsk_cd.htm

[Lena Lalera Hassinen-Karlsson]

Tackar!!
 
/Lena

[Kjell Lindblom]

Ett klarläggande bara beträffande boken i inlägget ovan 30/11 2014.
 
Kompendiet Tvåhundra år med vallonsläkten Goffin (2003) är slut sedan länge och kommer inte att nytryckas.
 
Boken Nordisk Vallongenealogi, i vars första del släkten Goffin ingår, är däremot ännu inte slut utan kan inhandlas från Förbundets bokhandel eller direkt från mig http://web.comhem.se/kjelltan/ länk Släktforskarskolan

[Kjell Lindblom]

Klensmeden Jean Simonsson Goffin avskedas 1696 från Finspångs bruk på grund av stöld. Domboken för Risinge 18/2 1696 redogör detaljerat för omständigheterna under § 69 (AID: v217808.b2810).
 
Johan har stulit åtskilliga föremål runt om i Finspånga län, mest olika järnsaker på bruken men även en fläskskinka från Cardons änka i Finspång. Han karakteriseras som een arg och tiufachtig menniskia och döms att återbetala värdet av det stulna till ägarna samt böta det tredubbla beloppet. Eftersom han inte kan betala skall han löpa 9 gånger gatulopp genom 50 par och sedan blifwa förwijst Finspånga lähn, att sökia sig om på een annan ort.
 
Känner någon till vad som hände honom, hans hustru Elisabeth Zachrisdotter och barnen efter 1696?

[Georg Nilsson]

Försöker få fram när och var Mårten Isacsson Goffeng, född 27/12 1819, avlider. Jag har kunnat följa honom fram till Forsa HFL AI:21a s.59 där det står Särsk. fört. 91 under Bortflyttad. Tacksam för minsta ledtråd
MVH
Georg

[Anita Högblom]

Georg,
Han finns som obefintlig både i AI/21b sid 598 och AI/22b sid 597.  
Därefter hittar jag inget om honom.
 
Anita

[Georg Nilsson]

Tack för hjälpen Anita
Mvh
Georg

[Kjell Lindblom]

Problemet avseende Judith Goffins bou (Sth 1758/2:771) i Nordisk Vallongenealogi del I Tabell 33 sid 280 har nu fått sin lösning! Jan Olsson har nämligen hittat en namne Judith Goffing bg 19/1 1758 i Norrköping S:t Olai fs. Det rör sig alltså om två kvinnor Judith Goffin med patronymikon Jacobsdotter respektive Johansdotter. De lyckas avlida med bara några dagars mellanrum och har hittills i avsaknad av patronymikon av mig uppfattats som samma individ. Tabellerna 10 och 33 för släkten Goffin i N V får nu följande reviderade utseende:

Tabell 10

Johan Goffing, son till Thomas (tab 8 ), är född i januari 1646 i Fellingsbro. Han kommer till Västlands bruk samtidigt som fadern och blir så småningom mästerräckare. Han avlider där omkr 1700.
  Med sin hustru Maria Marteleur gifter han sig omkr 1672. Hon försvinner ur mtl 1695, troligen avliden.
  I dottern Judiths bouppteckning upptages två helsystrar, Johanna änka efter bonden Nils Remander i Södermanland, och Annika änka efter soldaten Almqvist vid Uppsala, samt en halvsyster Margareta gift med räckaren Erik Jagare. Margareta bör vara modern Maria (Johansdotter) Marteleurs oäkta barn med Johan Olofsson i Åkerby 1669. Halvsystern är dopvittne 11/1 1691 i Västland och hennes giftermål sker i början på 1690-talet. Hon bör ha fått styvfaderns släktnamn.
  Judiths patronymikon framgår av hennes vigselnotis i Maria Magdalena fs, vilket gör att hon kan särskiljas från sin namne i tabell 33.

Barn:   Judith   f c 1683, d 22/1 1758 i Maria Magdalena fs (Sth bou 1758/2:771), g1 m
      plåtslagarålderman Måns Jonsson 11/10 1722 i Stockholm Nicolai fs, g2 m
      plåtslagarålderman Eric Möller 7/3 1731 i Maria Magdalena fs
   Johanna   g m bonden Nils Remander i Södermanland, är änka 1758
   Annika   f 4/9 1691 i Västland, g m soldaten (Måns Ersson) Almqvist i Uppsala, är änka 1758

Tabell 33

Jacob Goffeng, möjl son till Johan (tab 22), är hammarsmed vid Österby 1669-1709. Han begravs 10/8 1721 i Film. Den 22/5 året före jordas hans hustru. Jacob är gift före 1669. Hustruns namn framgår av hfl 1712 och läses som Barbro, vilket styrks av att några av sönernas äldsta dotter får detta namn. Ett ärekränkningsärende vid häradsrätten i Film 17/6 1682 (renoverad dombok 1682 pag 381) visar att hustrun redan detta år lystrar till namnet Barbro.

Barn:   Thomas   (tab 34)
   Jean   (tab 36)
   Judith   f c 1670, bg 19/1 1758 i Norrköping S:t Olai fs, dopvittne 18/7 1697 i Film,
      g m Frans Tillman omkr 1698
   Jacob   (tab 37)
   Mårten   dopvittne 22/7 1700 i Film
   Maria   f c 1678, bg 10/3 1751 i Film, dopvittne 21/1 1706 i Film, g m Isach Jonsson Asp
   Claas   dopvittne 16/5 1710 i Film
   Abraham   dp 8/3 1685, d 15/4 1706 i Film
   Margreta   dp 6/6 1688

[Magnus Lindskog]

"Eders Höggref. Excell:ce och det Kongl. Krigz Collegium lärer af Bijgående Constapel Jacob Goffengs af Finska FältArtollerie Staten, som och af LährConstapel Johan Baumgardts till mig insinuerade Supliquer förnimma, huru som den förra för sin på Flåttan i Åhr undfångne Bräcklighet skull och den senare till att sin Fortun vid andra Regementer sökia; anhålla om dimission ifrån Artolleriet. /.../
Stockholm d:n 8 Decemb: 1715./.
ödmiuk, hörsambst tienare
G: G: Appelmann"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065993_00943 ff
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/79 (1715)

[Kjell Lindblom]

Hej!

Den förste Goffin i Sverige, Thomas Goffin, kallas ibland "den sorglöse". Jag citerar ur Nordisk Vallongenealogi

"Thomas Goffin från Omont i Sedan skriver kontrakt 20/3 1621 för att arbeta som kolare eller skogshuggare. År 1624 är han upptagen i ett register över dem, som erhåller vin som ersättning för utfört arbete vid Finspång (S) och år 1626 befinner han sig i Åkers bruk som bokare. Han kallas ibland "Scainçocy - den sorglöse" och tycks ha olika tillfällighetsarbeten. ..."

Häromdagen satt jag och läste i Svea hovrätts huvudserie (Liber causarum) och hittade följande ärende:

27/10 1615 "war och samma dagh een fransos fram för denne högloflige hofretten benempdh Zansushi, hwilken sin eigen tienare ihielslagit hade, och ödmiukeligen begierte at bliffue sit longlige fengelse qwit ..."

2/11 1615 "kom åter för:de fransos Zansushi fram för hoffrätten, och nu som tilförende beswärade sig och öfwer sig longlige fengelse ... at de icke kunde fria hans liff och sende ransakningen medh: och han i medler tidh blifua i stock tagen."

Man undrar om Zansushi kan vara ett försök till svensk stavning av Scainçocy?

[Linnéa Larsson]

Sans soucis = inga problem på franska. Kanske det var hans smeknamn på franska?//Linnéa

[Jan Johansson]

Hej,

Vid genomgång av Stockholms Riddarholmen fs födelse- och dopbok, volym CI:1, noterade jag att knappmakare Johan Coffei hade barn (med sin hustru Maria Grimsten), som döptes där på 1690-talet. Släktnamnet stavades på några olika sätt (Coffei, Coffai, Coffey, Coffein, Koffein, Koffain, Kofeing eller Coffeng) men började alltid med bokstaven C eller med bokstaven K. Därför är det kanske troligt att han inte hörde till släkten Gauffin / Goffeng, men eftersom jag ändå har gjort anteckningar och eftersom jag inte hittar något diskussionsämne om släktnamnet Coffei, så lägger jag upp mina anteckningar här. Det närmaste jag anar (😉) mig till en möjligt släkting till knappmakaren, i den här tråden, är klädmakare Jakob Simonsson Goffin/Goffe/etc, som omnämns i Stefan Simanders inlägg i oktober 2013 och kanske också av Madeleine Endre den 2014-06-06, men klädmakare Jakob tycks ha haft en bror, Jean Simonsson Goffin, som omnämns av Kjell Lindblom den 2016-02-26, så knappmakaren Johan bör inte vara en bror till klädmakare Jakob (och heller inte samma person som Jean eftersom knappmakare Johan fanns i Stockholm då Jean avskedades 1696 från Finspångs bruk, eller?).

Eftersom bokstaven R är registrerad på ett par begravningsnotiser på 1690-talet bör knappmakare Johan Coffei ha tillhört Riddarholmen fs även om ett av hans barn jordfästes på Klara församlings kyrkogård (22/12 1690). Möjligen betyder det att familjen hade släktingar i, eller annan typ av koppling till, Klara fs. Kanske hade de bott där tidigare.

Återkommer knappmakarens barns namn och/eller deras faddrars namn möjligtvis bland släkten Gauffin / Goffeng? Eftersom en och samma person, mäster Jakob Coffey, tycks ha varit fadder till två av knappmakaren barn på 1690-talet (det första 1691) är jag mest intresserad av om denne Jakob möjligen kan ha varit klädmakare Jakob Simonsson Goffin. Emellertid var Jakob gesäll vid lysningen den 4/2 1693 (Stefan Simanders inlägg den 2013-10-06), eller hur? Är faddrarna till klädmakare Jakobs barn kända så att deras namn kan jämföras med nedan nämnda faddrars namn?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

-------------------------------------

Knappmakare Johan Coffei och hustru Maria Grimsteens barn:

•   Catharina dp 30/11 1689 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 120), faddrar: ”Mag.” (Magnus eller magister, dvs en präst) Skultin (möjligen Schultz), hustru Catharina Grimsteen och Annika Eriksdotter  (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=3334%2C675%2C2816%2C1328). Möjligen dog Catharina som barn: Den 22/12 1690 jordfästes knappmakare Johan Coffeis barn på Sankta Klara kyrkogård (Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 383, notera bokstaven R: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00383#?c=&m=&s=&cv=382&xywh=3177%2C3251%2C2423%2C1142).
•   Sara Beata dp 19/7 1691 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 125), faddrar: mäster Jacob Coffey/Coffeij, mäster Johan Keikel, Ludwich Toll, madame Sara Vergas, madame Merta Stakelberg, hustru Magdalena Gran och Elisabeth Clohring/Clossing(?) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=706%2C950%2C3002%2C1416).
•   Elisabet Anna dp 26/12 1692 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 128), faddrar: knappmakare gesäll Hans Adam Buchner, knappmakare gesäll Elias Hertzenberg och hustru Elisabeth Antonies(dotter?) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=3422%2C2993%2C2583%2C1218).
•   Anna Margareta dp 9/9 1694 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 132), faddrar: Anders Söderman, monsignor La Fleur, fru Anna Margareta Rosencrantz, hustru Lisbeta Grimsten, hustru Margreta Libanon(s) och jungfru Anna Petersdotter (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=725%2C3840%2C2666%2C1257).
•   Maria Lovisa dp 15/12 1695 (strax efter födelsen för hennes svaghets skull) i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 137), faddrar: Hindrich Johansson och Chatarina de Neuvre (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=3212%2C566%2C2752%2C1298).
•   Elisabet Eva dp 13/5 1698 i Riddarholmen fs (Riksarkivets bild 145), faddrar: Hans Persson Ankar, hustru Elisabeth Dernevin och hustru Elisabeth Grimsteen (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=900%2C2298%2C2367%2C1116). Möjligen dog Elisabet Eva som barn: Den 7/10 1699 jordfästes knappmakare Johan Koffains barn (Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 389, notera bokstaven R: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00389#?c=&m=&s=&cv=388&xywh=3241%2C2030%2C2444%2C1153).
•   Johan Adam dp 13/5 1698 i Riddarholmen fs (Riksarkivets bild 145), faddrar och länk – se tvillingsystern Elisabet Eva ovan. Troligen dog Johan Adam som barn: Den 6/1 1699 jordfästes knappmakaren Coffeins lilla son (Riddarholmen CI:1, Riksarkivets bild 389, notera bokstaven R: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00389#?c=&m=&s=&cv=388&xywh=3076%2C109%2C2933%2C1383).
•   Jacob Magnus dp 11/12 1699 i Riddarholmen fs (CI:1, Riksarkivets bild 149), faddrar: Jacob Coffeijn/Coffeyn, rustmästare-änka Marita Ersdotter och madame Johanna Tibbou/Tibbon (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=3465%2C731%2C2523%2C1190).

[Kjell Lindblom]

God morgon Jan!

Tack för din sammanfattning om knappmakaren Johan Coffei och hans barnaskara. Jag har kikat på de angivna faddrarna men hittar inga troliga vallonättlingar. Däremot några förmodat franska släktnamn, La Fleur och de Neuvre.

Vi måste nog (tyvärr) anse, att släkten Coffei inte har något samband med släkten Goffeng. Åtminstone tills vidare.

Trevlig helg
Kjell

[Jan Johansson]

God morgon!

Jo, jag tyckte själv att det verkade vara ett annat släktnamn och inte Goffeng.

Självklart envisades jag dock, nu på morgonen, med tanken om ljud-likheten mellan Goffeng och Coffeng, så som knappmakarens efternamn blev stavat då tvillingarna döptes 13/5 1698 (se mitt förra inlägg). Jag googlade och fick se en artikel om finska språket (Spår av svenska i finska av Martin Persson i Språkbruk - Populärt om språk, publicerad 16.10.2019, länk: https://sprakbruk.fi/artiklar/spar-av-svenska-i-finskan-del-2/). Där står bl.a.: "Vi talade också om att finskan, historiskt sett, inte skiljer mellan tonande och tonlösa ljud (p/b, t/d, k/g, f/v).". Som exempel finns det svenska ordet "gaffel" som finns "förfinskat" i det finska språket till ordet "kahveli" (om jag har tolkat texten rätt). På samma sätt kanske man kan tänka sig att Goffeng kan ha blivit Coffeng (med ett k-ljud) av en person som talade finska (och även svenska får man förmoda).

Vi får se om det dyker upp mer information om knappmakare Johan Coffei!

Tills vidare skickar jag vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

God morgon!

En utmaning för den som forskar om 1600-talet i de tidigaste svenska födelseböckerna är att hitta namn på hustrur. Vanligtvis är det bara männen, som föder barn. Kvinnan nämns inte alls. Inte heller i mantalslängderna finns hennes namn angivet. Därför blir det ett framsteg, när hennes namn återfinns i någon annan handling, t ex i juridiskt material av typen domböcker eller bouppteckningar/arvsskiften.

Jag får nu anledning att återkomma till en av allra tidigaste vallonska invandrarna, harneskmakaren mäster Otting Goffin i Arboga (se Nordisk Vallongenealogi del 1 Tabell 38 sid 281). Hans något kortfattade familjetabell kan nu kompletteras med följande text.

  Ett arvsskifte förrättas (Arboga rådhusrätt och magistrat F2:2 sid 7)
  "Anno 1659 den 26 Feb. hafue wij undertecknade warit kallade på ett arfskifte mellan sal. M. Ottingz efterlåtna enkia h. Elisabet N dotter, och dess wederbörliga arfwingar, Bengt Jonsson och Pål Jonsson, och efter noga Ransakning i acht tagit huad i sådant ährende borde observeras och achtas."
  Bland kreditorerna återfinns under punkt 1. bl a Zacharias Frumarie och h. Kerstin sal . M. Ottingz dotter för möderne. I punkt 2. värderas boets tillgångar, själva gården samt allt lösöre. Texten fortsätter
   "Uthaf differentzen emillan gelden och Capitalet, som är 357 daler 24 öre, bör enkian taga sin morgongåfua, och det öfuerblefne parteras i 2 lotter, emillan enkian och arfwingarna, detta emedan samma summa befinnes ringa och liten, hafua arfvingarna ingåt med enkian en sådan förlijkning, att när the gifua henne sin Morgongåfua, som å rettan hinderdag uthlofuat war, neml. 50 lod silfuer eller derför uthi contant Penningar 100 daler kopp:mtt och sin opredde sängh, som hon strax til sig tog med sina partinentier, så vil enkian afträda och afstå ifrån löst och fast, som i gården finnas kan, dersom hon eliest icke med arfvingarnas Consens och samtyckio kan få der uthi husen sittia, och således med en god förlijkelig åthskillnad ähr detta arfskiftet beslutitt. Anlangande uthstående gield, som ähr i synnerheet en Zedel på 790 daler daterat Norkiöping den 16 Nov. 1639. Carl de Betz ähr så för afskedet, att enkian deruthi blifuer lijka participant, så uthj Expenser, som sielfue Capitalet om det winnes kan i framtiden, skal och hennes egendom neder i landet tillijka med all annan gield som sterbhuset hafuer att infordra, ware oklandrat, och i alt vederbörlige delachtig wara, pro quota.
Således wara på alla sidor, uthi wår och slechtens närwaru för afskedet, ähr underskrifuet af efterskrefne."

  Bland undertecknarna finns förrättningsmännen samt Bengt Jonson och Pål Jonson arfwingar liksom h. Elisabet Nilsdotter änkian. Det är nog ingen djärv gissning, att Bengt och Pål Jonsson är gifta med och bevakar de två döttrarnas rättigheter vid arvsskiftet. 

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Den där Carl de Betz bör ha varit Carl de Besche*, eller hur? Stämmer min tolkning av texten, att han hade avlönat Otting Goffin med en ”zedel” daterad den 16/11 1639 i Norrköping? Vidare är min tolkning att ”h. Kerstin sal. Ottingz dotter” egentligen var en styvdotter till Otting och att hon, vid arvsskiftet den 26/2 1659, hade att fordra sin del av arvet efter sin mammas (och Ottings tidigare hustrus) bortgång – ett arv som hon inte tycks ha fått ut ännu. Om Bengt och Pål Jonsöner vore Ottings mågar, skulle Ottings döttrar ha varit vuxna 1659, dvs födda före 1640. Ottings eventuella styvdotter bör ha varit född före dem. Därför tänkte jag att man kanske borde leta i Norrköping efter mer information om Ottings eventuella hustru före Elisabet Nilsdotter*.

Ett halmstrå att gripa efter:

Bland kreditorerna finns också (om jag har läst rätt) ”Vatmanns änkia för 3 åhrs rättighet”.

En trolig släkting till Vatmann är (herr?) Petter Vatman, som var fadder vid dop av bokhållare Gerhard de Besche* och hustru Christina Rolings barn, Gerhard, den 2/9 1688 i Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm (CIa:4, sida 249). Övriga faddrar var: bokhållare Gabriel Rolings hustru, som även bar barnet, hustru Maria de Besche*, hustru Elisabet Sohm, (herr?) Cornelius Vederborg och (herr?) Johan de Besche*.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=397%2C-103%2C3371%2C1594

Möjligen var faddern Petter Vatman samma person som sterbhus-bokhållare Petter Wattman (död i pesten 1710), som var gm Anna Kanterberg. I bou efter Petter står bland annat att Petters son i ett tidigare gifte, Petter Wattman, då vistades i ”Huusby Odensahla” socken i Roslagen (1712:890).
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107557_00921#?c=&m=&s=&cv=920&xywh=2624%2C33%2C3725%2C1721

En kamrer Petter Wattman (möjligen sterbhus-bokhållaren) är omnämnd i Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (sida 206). Där står att ”en kamrerare Petter Wattman med sin hustru och Hestschou med sin (andra) hustru sålde 1703 12.3 ett hus i Skottgränd (kvarteret Bacchus nr 7, gamla nr 7)”. Denna Petter Wattman är nämnd i text om Lago Hestschou (Hästsko), som var komminister 1699-1708 i Jakob och Johannes fs i Stockholm. Man kan kanske tänka sig att kamrerare Petter Wattmans hustru 1703 och komminister Lago Hästskos andra hustru var systrar. Den senare ska ha varit Sofia Catharina Lindelius, som ska ha varit dotter till kyrkoherde i Bälinge fs, Strängnäs stift, Johan Lindelius och hans första hustru Brita Helena Örnstierna.

En möjlig släkting till Petter Vatman var skeppare Lorentz Wattman (död ca 1701), som var gm Margaretha Johansdotter Faland (bou 1704:1109). Lorentz dog barnlös och hans arvingar var (förutom Margaretha); 1) moster Kierstin Erichsdotter änka efter skeppare Petter Elg, 2) moster Malin Erichsdotter änka efter löjtnant Eschell Trelous, och 3) moster Catharina Erichsdotters fem barn (Catharina var alltså död 13/11 1704, som är datum för bou efter Lorentz Wattman).
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107544_00569#?c=&m=&s=&cv=568&xywh=2462%2C113%2C3723%2C1720

* I von Schantz genealogier finns (med reservation för feltolkningar), i TAB 1, Carl de Besche (1620-81), son till Wilhelm de Besche (1572-1647) och Maria Rochet, gift 29/8 1664 med Ida de Geer (dotter till Louis de Geer**). Denna Carl de Besche skulle visserligen ha varit bara 19 år då ”zedeln” skrevs 16/11 1639 i Norrköping... Ovan nämnda bokhållare Gerhard de Besche (gm Christina Roling) ska ha varit son till Carl de Besches kusin, Gerhard de Besche (född 1623, gm Christina Nilsdotter - se TAB 3). Faddrarna Maria och Johan de Besche kan eventuellt ha varit syster (Maria de Besche, f. 1663, gm kommissarie Holmstedt) respektive kusin (Johan de Besche (1654-93) kamrer i kammarkollegiet) till bokhållare Gerhard de Besche.

** Ett annat barn till Louis de Geer, Emanuel de Geer, tycks mig ha blivit mantalsförd 1676 i Stockholm som boende i en gård, i Jakob och Johannes fs i Stockholm, ägd av fordom tobaksinspektor Petter Ek (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65385.msg1687494#msg1687494). Här tycks mig finnas en möjlig tidig anknytning till tobaks-branschen för valloner (Gode – och fler?), både i Stockholm och i Norrköping. Förhoppningsvis snart ska jag skriva mer om det!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 var "den troliga" Emanuel de Geer då granne med komministern i Jakob och Johannes fs i Stockholm. Se "Erik Caplan i sante Ja kop" i gården (ägd av klädskaffare på slottet Josias Fogstet) under namnet "Emanuel Degär" här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=3024%2C2294%2C2636%2C1194.
Förslagsvis bodde även församlingens senare komministrar i samma bostad, dvs ovan nämnda "komministern Hästsko", som tycks mig ha haft relation till kamrer Petter Wattman.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Innan jag kommenterar dina tolkningar, kan jag redovisa ett annat ärende rörande dottern Kerstin. Ur Arboga rådhusrätts dombok 2/5 1645 kan vi läsa följande:
  "Togz till förhör Ottings Plåteslagarens dotter Kierstin som war beslagin hafva födt barn, och föregafs det mördadt hafva, och efter Rättens tilfrågan och Examinerande giordt härom sin bekännelse och Swahr som fölier.
1. Bekiände hon sigh i förledne Michaelis Marknadt hafva warit i Stocholm hoos sin Syster, der ähr hon i taall kommin medh een af H: Maij:ttz Musicanter wedh nampn Johannes som hafver gästat på Norremahlm, den hon een gång eller 2. besökt hafver, och ähr af honom genom Echtenskapz Lofven belägrat twänne Reeser, och ähr hafvandhe wordin, der efter ähr hon rest hem till sina föräldrar, och i medler tidh så widt kommit att hon Påsche dagen om aftonen klockan wedh pas 10. hafver födt eet dödt barn och inwefvat det uti eet Lindkläde och ladhe det uthi sin kijsta öfver een Natt, sedan hafver tagit barnet och lagdt det uthi een hwijt Ask, der uthi det lågh i 2 Netter, om fierdedagen under Ottesångin bar hon sielf barnet up i upkyrkegården (efter Predikan höls i Nedkyrkan) och satte det uth medh Muren och ladhe Jord uppå.
2. tilfrågades om hennes Modher aldrigh wiste henne hafvande wahra, der till hon swaradhe sig icke fulkomligen weta om hennes Moder der af wiste eller icke, men tagit på sigh een gång nähr hon lågh och sagt: Kierstin du äst wist medh barn, icke heller wahr hennes Modher hema nähr hon födde barnet, och inthet annat Quinfolk uthan allena, och födde barnet i köket, hennes fadher lågh och sof i stugan och intet mehra folk war i gården.
3. Hvadh hon tänkte giöra af barnet medan hon hafvande wahr, swaradhe sigh det Ehrligen wilia frambähra, ty hon wahr icke den förste eij heller den sidste som medh sådan gerningh beslagin wahr, och om hon hadhe haft i sinnet att afgiöra barnet, hade hon icke burit det i kyrkegården, uthan kunnat lagdt det i kryddegården eller i brunden.
4. Bekiende sigh inthet tåres bekiänna sigh hafvande wahra, ty hon wahr redd för sin fadher
5. tilfrågades huru stoort barneth wahr, och om hon wiste barnet Lif haft hafva, sedan det föddt wahr, eller om hon för ingen annan hustru bekiände sigh hafvandhe wahra, hon swarar sig icke hafva märkt barnsens längd, eij eller sedt det medh Lif sedan det födt war, myckit mindre uppenbarat sigh för någin Menniska sig hafvande wahra
6. tilfrågades om hon någit aftall giordhe medh Musicanten som henne belägrat hafver; swarer, honom hafva sagt den tidh han henne besåf, att om hon skulle hafvande blifva, skulle han Echta henne, men nähr hon skulle förreesa ifrån Stocholm, fick han inthet tala medh henne dy skepparen wahr hastigh, och fodradhe hårdt på henne.
  Sedan toges till förhör dese efterföliande som om denne saak någin wetenskap både om barnet och Moderen skulle hafva.
  Kämmenähren Hans Jönson, som sökte om staden och Målkadhe Qvinfolkz Pärsoner, dem man hadhe Mistroo hafva hafvandhe warit, berättadhe att nähr han medh de andre besökte hennes fadhers huus, hafver Kierstin inthet warit tilstädes, andre gången funno de henne igen i Baakgården i Stegerhuuset, då de henne frågade, sadhe hon sigh ännu wara hafvandhe, sedan sadhe hon sigh hafva left barnet skogen, sedan bekiände hon wahra sit som på upkyrkegården funnit wahr.
  Johan Anderson byfougde berättadhe att hafva frågat henne om hon inthet Qvinfolk hadhe hoos sig nähr hon födde barnet, då hafver hon swarat, att hoos henne wahr een Stocholmisch hustru kommin uthur Bergslagen, som för någre dagar sedan förreste till Stocholm, der emoot Kierstin swaradhe; att den dagen hon beslogh och blef uppenbar, och byfougden henne der om frågadhe, war hon så häpin och ifrån sigh kommin att hon inthet wiste hvadh hon giordhe.
  H: Petronella Wilhelm Plåteslagares tilfrågades, om hon kunne beprofva barnet wahra fulgångit; der till hon swaradhe, efter hon Kierstin för henne bekiändt hafva att sedan hon belägrat blef kunde wara wedh pas 26 wäckor, altså war icke barnet fulgångit.
  H: Brijta Hans Palnes bekiändhe sigh hafva sedt barnet förr ähn 14 dagar efter och sadhe nähr man stack på hufvudit medh een sticka war swålen så miuk att hon geck strax igenom kunde icke pröfva om det war dödt födt eller eij.
  Hans Arfvesons hustru och hennes Modher, berättadhe och hafva sedt barnet för 8 dagar sedan, då war det alt bortblånadt, och des eene handh under haekan lagdh.
  Efter såsom Kierstin Ottingsdotter om hvilken Ransaakningen öfvanföre förmäler icke kan befinnas ennu wara så högt belastadt, som föregifvit ähr, synnerligh bebindas till Barnemordhet alså tillåtes henne Bårgenn och ähre derföre dessa till des een endtligh dom afsäies Löftesmän, Pär Biörson och hans son Jacob Pärson sampt Henrik Mathson Röhrsmedh."
  Målet fortsätter senare, varvid bl a ett förhör i Stockholm med musikanten Johannes redovisas. Den slutliga domen innebär ett frikännande från anklagelsen om barnamord. Bäde Kerstin och hennes syster torde väl vara minst 18-20 år gamla år 1645.


Jag ser ingenting, som tyder på att Otting varit verksam i Norrköping. Däremot kan det finnas en koppling dit. Jag är böjd att ifrågasätta den av mig upptagne sonen Anton L Otting. Han är ålderman i Arboga stads plåtslagar- och harneskmakarämbete fram till 1659. Även om han själv är avliden senast detta år, så borde hans barn med samma rätt vara upptagna som arvingar efter Otting. Kanske står L i hans namn för Linasson och han skulle då kunna vara son till Lina Goffin (Tabell 39 sid 282 i NV del 1) i Norrköping/Finspång.
Bortsett från Kerstin, har du någon annan förklaring till att Bengt och Pål Jonsson står som arvingar? Eller något annat, som skulle tyda på att Otting varit gift två gånger?


Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Hej igen Kjell! Och godmorgon från ett dimmigt Milano!

Jaha, Otting hade en dotter Kerstin Ottingsdotter!

Jag borde nog bättre ha förklarat mina tolkningar nämnda i mitt förra inlägg. Eftersom vare sig Bengt Jonsson eller Pål Jonsson blev nämnda, i arvsskiftet, som måg till änka Elisabet N(ils)dotter blev min tolkning att de var gifta med döttrar till Otting i ett, eller två, tidigare äktenskap. Då skulle det ha varit ännu viktigare för dem att bevaka sina respektive hustrurs arv resonerade jag (men självklart kan de ha tyckt att det var viktigt med bevakningen, även om Elisabet var en "biologisk" svärmor). Vidare resonerade jag, att "h. Kerstin" var styvdotter, inte dotter, till Otting eftersom hon inte blev omnämnd med namn bland "dess wederbörliga arfwingar", men däremot blev hon omnämnd med namn bland kreditorerna.

Med vetskapen om Ottings dotter Kerstin Ottingsdotter blir min version 2 av mina tolkningar att "h. Kerstin" verkligen var Ottings dotter (som det ju också står i arvsskiftet) och att hon var gift med Bengt Jonsson eller med Pål Jonsson. Vidare tolkar jag att Otting hade ytterligare en dotter med Kerstin Nilsdotter och den dottern var gift med Bengt eller Pål. Förslagsvis nämndes Bengt före Pål eftersom Bengt var gift med Ottings äldsta dotter, som bör ha varit "h. Kerstin" (troligen samma person som Kerstin Ottingsdotter) enligt min tolkning. Mina misstankar om att Otting var gift (minst) två gånger baserar jag endast på kreditoren "h. Kerstin sal. M. Ottingz dotter för möderne". Jag kan inte komma på någon annan tolkning av  "för möderne" än att "h. Kerstin" 1659 inte hade fått ut sin del av arvet efter sin mamma och att den delen 1659 befann sig i dödsboet efter Otting. Har du någon annan möjlig tolkning Kjell?

En tredje version av en, låt oss säga möjlig, tolkning är att Otting hade varit gift tre gånger och att han hade en dotter Kerstin Ottingsdotter och en styvdotter "h. Kerstin". Denna tredje version låter kanske mindre sannolik än version 2 (ovan) och dessutom står det ju faktiskt "Ottingz dotter" och inte "Ottingz styvdotter".

Min mamma har inte fotograferat avsnittet om släkten Gauffin / Goffeng i NV, så min fråga kan verka ogrundad, men kan man tänka sig att Otting var son till "Lina Goffin (Tabell 39 sid 282 i NV del 1) i Norrköping/Finspång"? Det kanske skulle kunna förklara "zedeln" (omnämnd i arvsskiftet av Ottings dödsbo), som tycks ha blivit skriven 1639 i Norrköping. En annan möjlighet är att "zedeln" var något änkan Elisabet Nilsdotter ägde redan innan hon gifte sig med Otting, och/eller att hon var "delägare" av "zedeln" med Carl de Betz som den andra "delägaren".

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

God morgon Jan från ett sömnigt Stockholm (efter nattens valvaka)!

Lina/Otting Goffing far och son? Jag tror inte det. De verkar snarare vara jämngamla, varför de möjligen är bröder eller kusiner. Men mycket osäkert, jag har inte sett någon koppling dem emellan.

Beträffande den upptagna skulden för dödsboet "h. Kerstin sal. M. Ottingz dotter för möderne 55 daler 3 öre". Kan det vara så enkelt, att dottern Kerstin, som nu är gift, gett dödsboet ett lån för att hjälpa modern ordna upp finanserna efter makens bortgång? Detta lån ska naturligtvis betalas tillbaka och upptas därför som gäld vid arvsskiftet.

Vänligen
Kjell

[Kjell Lindblom]

Hej igen Jan!

Du kanske vill ha fortsättningen och domslutet på anklagelsen om barnamordet? Det kommer här.

Målet fortsätter den 22 september, varvid bl a ett förhör i Stockholm med musikanten Johannes redovisas.
  "Inlades eett witnesbördh och berättelse, giordt af Johan Kröger h: k: n:s musicant  på Stockholm kämmenährs kammar om dett lägersmåhl han haffuer hafft medh M: Ottings dotter Kierstin benembdh lydandhe, att han bekiänner sigh haffua hafft lägersmåhl medh henne uthi Stockholm den 27 oct: 1644 doch neker sigh wahra barnfadheren efter barnet wahra födt uthi Aprili Anni 1645; hafdes derföre för Rätten samma M: Ottings dotter och änn yttermehra examinerades om sitt bedreffne lägersmåhl, och kan doch af henne eij annat förnimma, ähn att hon bijständigh ähr uthi sin förra berättelse gifuin den 2 Maij huis anni, att h: k: Maij: Musicant Johan Kröger ähr den sandskyllige barnfadheren, och att hon medh honom allena och eij medh någin annan haffuer eett sådant olofligitt umgännge hafft, upskötz derföre ähnnu thill widare Ransakningh."
  Den 3/4 1646 tas ärendet upp igen
  "Inladhes och presenterades een Ransakning hållen på Stockholms Norremahlms kiämmenährs Cammar om det Lägersmåhl som af Mest: Ottes Plåeslagarens dotter uthi Arboga lydandhe det Frederich Scharle bekiänner äfuen på samma tidh haffuer hafft Lägersmåhl medh henne, som Johan Kröger, haffdes derföre Mstr: Ottes dotter för Rätta, och än widare om sit bedreffne Lägersmåhl till förhör togs, och tilfrågades om hon och, medh denne Frederich Scharle haffuer hafft umgänge, der till hon bejakadhe , doch kan der bredhewedh af henne förnimmas eller uthletas än at hon medh dess allena sådan oloffligit haffuer brukat, och at Johan Kröger ähr den rätte Barnfadher, och haffue dessa bådha på een tijdh henne brukat såsom Ransakningen ifrån Stockholm widare uthwijsar. Efter tilfrågan huadh orsaaken wara at hon så hastigt födde barn, swahrar at hon i hastigheet haffuer lätt een händelse skee den hon af gålffuet lättade och på Bordhet der igenom hon sig förarbetadhe och siuknadhe, tilfrågades huarföre hon sigh eij uppenbahradhe swahrar hon sig eij weta dhen tidh wahra så kort.
  Förordnades Hans Pärsson kämmenähren och Johan Andhersson byfougden, at gåå till kyrkoherdhen M: Giöran Vintrosium och Capellanen h: Erich Engelbertj, efter de sadhes om detta måhl skulle haffua wetenskap at berätta och sig haffua pröffuat och sedt barnet, och bekännt at barnet wisserligen eij motte wara fulgångit. Förfahra huadh dem kunnigt war i denna saak.
  Inträdde för sittiandhe Rätten Msr: Otte Plåteslagare och ödmiukeligen begähradhe een Endtlig resolution, sentens och Endttskap på det Lägersmåhl som hans dotter Kierstin haffuer bedreffuit och föregaffs barnet haffua Mördat, bleff derföre denne Casus öfuerwäget och Censurerat som fölier
  Effter denne saakz noga ransaakandhe skärskådandhe examinerande, kan denne Rätten efter sin ringe betänkandhe icke annat see besluta och besinna ähn at aldenstundh 1. Kierstin Ottesdotter bliffuer beständig uthi den berättelsen och bekiännelsen, ingen annan haffua henne belägrat, änsom desse föreskreffne Personer huilket ähr skedt på een tidh nembligen den 27 octob: 1644 nähr hon wahr i Stocholm. 2. bekiänner Barnet wahra dödt födt och inthet fulgångit, huilket synes altså wahra eftersom det föddes 1. wecka  efter 6:te Månadhen nemb: den 6 Aprilis. 3. Beröhr wällärdhe kyrkoherden M:r Georgius Wintrosius såsom Capellanen her Ehrich Engelberthi som strax samma barn besågo at det inthet wahr fulgångit eij heller kundhe haffua hafft Lijf. 4. Berätta och hustrur såsom aff Ransakninghen synes at enähr man kändt wedh huffwudet, wahr det rätt blött och gaff sig inn, altså och för berördhe skiäl, kundhe R:n icke döma henne thill Laghgång uthan Ehrkenne henne för Barnamördet frij. Eliest ähr hon som hon wahre fåkunnigh och inthet hadhe sit fulla wet och schiäl, som man besinnar och alla wet at berätta."

/K

[Jan Johansson]

God morgon Jan från ett sömnigt Stockholm (efter nattens valvaka)!

Lina/Otting Goffing far och son? Jag tror inte det. De verkar snarare vara jämngamla, varför de möjligen är bröder eller kusiner. Men mycket osäkert, jag har inte sett någon koppling dem emellan.

Beträffande den upptagna skulden för dödsboet "h. Kerstin sal. M. Ottingz dotter för möderne 55 daler 3 öre". Kan det vara så enkelt, att dottern Kerstin, som nu är gift, gett dödsboet ett lån för att hjälpa modern ordna upp finanserna efter makens bortgång? Detta lån ska naturligtvis betalas tillbaka och upptas därför som gäld vid arvsskiftet.

Vänligen
Kjell

Hejsan Kjell,

Den där ”zedeln” (daterad 16/11 1639 i Norrköping), som är omnämnd i dödsboet efter Otting Goffing, kan inte den ses som en liten indikation om en koppling mellan Lina och Otting Goffing? Du skrev, i Svar #27, att du inte har något som tyder på att Otting varit verksam i Norrköping. Man kan därför kanske fråga sig hur det då kommer sig, att ”zedeln” från Norrköping fanns i hans dödsbo. I samma Svar #27 nämnde du Lina Goffing (Tabell 39 sid 282 i NV del 1) i Norrköping/Finspång. Fanns Lina Goffing (eller någon annan Goffing) i Norrköpingsområdet 1639, då ”zedeln” tycks ha blivit skriven där?

Angående skulden till dödsboet ”h. Kerstin sal. Ottingz dotter för möderne” skulle jag vilja konsultera advokat Tobias Soltner (han som var gm Christina Toorrsesdotter Brun).  Det blir nog en tolkningsfråga misstänker jag (och ordet ”tolka” får vi troligtvis läsa och höra ofta i massmedia de kommande minst fyra åren – apropå valvakan). Min tolkning är att Ottingz dotter, h. Kerstin, 1659 bör ha varit gm en av Jonsönerna. Annars borde hon ha varit omnämnd, tycker jag, bland ”wederbörliga arfwingar” (såvida hon inte var en styvdotter till Otting). Om hon (och den då eventuellt maken) hade lånat ut pengar till änkan, Elisabet Nilsdotter, innan arvsskiftet gjordes undrar jag huruvida de pengarna skulle ha räknats in som del av Ottings dödsbo. Troligtvis var både Elisabet och Kerstin arvingar (såvida Kerstin inte var en styvdotter till Otting) och eventuella pengaflöden mellan dem, efter Ottings bortgång men före arvskiftet, undrar jag hur man juridiskt såg på 1659 – dvs om de blev betraktad som en del av dödsboets tillgång (med ”minusvärde” i detta fall). Visst skulle pengarna betalas tillbaka, men det borde väl ha gjorts av änkan Elisabet Nilsdotter och inte av alla arvingarna (uppdelat mellan dem) och bör därför inte ha nämnts i arvsskiftet – resonerar jag. Tobias Soltner skulle säkert ha haft ett svar! Om dottern Kerstin däremot hade lånat ut pengar till sin mamma, innan Otting dog, ser jag inte anledningen till varför man skrev att denna del av dödsboets skuld var ”för möderne”. Borde inte lånet ha räknats som en del av hela dödsboet (även om det var ett lån bara till Elisabet) och borde det inte ha räckt med att skriva att dödsboet var skyldig dottern Kerstin pengar, utan att nämna ”för möderne”? Men som sagt, jag har inga juridiska kunskaper.

Tack för att du delade fortsättningen och avslutningen av ärendet 1645-46 om Kerstin Ottesdotters döda barn! Om jag har tolkat texten rätt ska barnets pappa ha varit musikant i Stockholm Johan Kröger. I mina anteckningar om Brun i Stockholm omkring 1700 har jag hittat släktnamnet Kröger några gånger. Det var kanske inte något helt ovanligt släktnamn och jag ska inte rada upp alla mina anteckningar, men följande kanske har med musikant Johan Kröger att göra, trots att det gäller en dopnotis daterad 30 år senare.

Den 11/7 1675 döptes, i Katarina fs i Stockholm, hovskräddare Olof Larssons dotter Christina. Faddrar var hans kungliga majestäts trumpetare Wilhelm*, Melchior Jungh på glasbruket**, herr sekreterare Samuel, kryddkrämare Michael Sperling, järnkrämare Lorentz Hindricksson, köpman Tyner(?) Svensson, hustru Christina Marschalck (som då var gift med inspektor mm Johan Daniel Braun/Brun – min tabell 19), kapten på Holmen Hindrick Sperlings hustru, hustru Margareta Kröger, hustru Christina Wålman, hustru Sigrid Persdotter (jämför (utan att dra slutsatser!) med Sigrid Persdotter gm Pierre le Brun (tab 17 i NV del 1, sida 111) vilkas äldsta kända barn var döpt 1681), Margareta Eriksdotter och jungfru Maria Thun**.

* Av någon anledning har jag skrivit att trumpetare Wilhelm möjligen kan ha haft släktnamnet Waxmut, men tyvärr har jag inte hittat anledningen till denna ”möjlighet”.

** Enligt en dopnotis, daterad 9/12 1688 i Katarina fs, bodde det barnets föräldrar i Thuns hus vid gamla glasbruket. I bou (1679:1078) efter Antony/Anthoine (de) Bruyn står att dödsboet ägde ett nybyggt hus i närheten av Södermalms glasbruk, men det är inte specificerat om man avsåg det gamla eller det nya glasbruket.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej!

Bara en synpunkt på den där skuldsedeln från Norrköping 1639. Den nämns i arvsskiftets text med orden "att enkian deruthi blifuer lijka participant". Det bör väl betyda, att makarna svarade för halva skuldbeloppet vardera, när lånet togs. Dödsboet efter Otting belastas med halva beloppet och änkan själv med den andra hälften. Märkligt kan tyckas, att lånet ännu efter 20 år inte är fullt återbetalt till Carl de Besche. Jag lurar på, att det kanske bara är en liten del av lånet som restar och att denna del är en osäker fordran. För denna eventuella återstod förbinder sig änkan i texten att svara för sin andel, om det blir aktuellt.

Kontentan av det resonemanget blir, att Elisabet Nilsdotter var Ottings hustru redan 1639. En av dig, Jan, förmodad tidigare hustru till Otting, skulle då ha avlidit senast 1638-39.

[size=78%]hälsar[/size]
Kjell

[Jan Johansson]

Hej igen,

Med tanke på att användare på Anbytarforum värderas(?) med antal stjärnor, och jag redan har hela fem stjärnor, känns det som jag skulle vilja ändra meningen (i Svar #32) som börjar med ”En av dig, Jan, förmodad tidigare hustru...” till ”En av dig, Jan, förmodad möjlig tidigare hustru...”. Jag har bara några få års erfarenhet av släktforskning och mina fem stjärnor beror (tror jag) enbart på att jag, på kort tid, har gjort många inlägg på Anbytarforum. Jag är rädd att någon drar slutsatsen att min amatörmässiga tolkning kan tolkas som ”den rätta” tolkningen. 

Kjell, om jag tolkar ditt senaste inlägg rätt tolkar du skuldsedeln som dödsboets skuld (till någon/några). När jag läste din avskrift av texten i arvsskiftet och kom till ”Anlangande uthstående gield” (som väl är en text som kommer efter kreditorerna?) var jag tvungen att ta hjälp av SAOB. Ordet ”gäld” i det här sammanhanget tolkade jag som ”avlöning, lön” som i exemplet från 1670 i SAOB: ”Tå skall karlen ha mat, oc giäld när dagen är ändat”. Ordet ”uthstående” bröt jag ner till verbet ”utstå”, som i SAOB bland annat beskrivs som ”vara att fordra” med ett exempel från 1528 (och lustigt nog från Arboga om jag har tolkat rätt) i uttrycket ”utstående gäld” (se bifogad bild). Ordet ”anlangande” har jag inte kollat, men det borde väl betyda ungefär ”vad beträffar”?

Baserat på informationen i SAOB, och på att texten om den utstående gälden tycks mig komma efter dödsboets skulder, blev min tolkning att den utstående gälden (som främst bestod av den där ”zedeln”) var ungefär detsamma som ”infordrande skuld”, vilket är ett uttryck jag har sett i bouppteckningar från senare delar av 1600-talet. Alltså tycks det mig som om ”zedeln”, som dödsboet tycks ha ägt, var ett dokument (daterat 16/11 1639 i Norrköping) i vilket det stod att dödsboet skulle få 790 daler(?) av någon (alternativt att ”zedeln” 1639 hade ett värde av 790 daler(?), men ”zedeln” hade ett oklart värde vid tidpunken (1659) för arvsskiftet). Efter ”1639” är en punkt registrerad* i arvsskiftets text och därför är jag osäker, men min tolkning är att det var Carl de Betz (de Besche?) som var skyldig dödsboet värdet av zedeln (790 daler(?)) och, så att säga, ”höll inne” på pengarna. Vidare tolkar jag det som att det var zedeln, som var ”så förafskedet”, och (igen) var jag tvungen att kolla i SAOB. Där beskrivs ”för-avskeda” bland annat med ”skilja (ngn) ifrån sig” och min tolkning av detta är att texten på zedeln innebar att änkan, Elisabet Nilsdotter, hade rätt till (lika stor del av?) zedelns värde (790 daler(?)?). Emellertid är det för mig helt oklart i förhållande till vilken/vilka hon hade rätt till zedelns värde (och lika stor del av värdet?). Det kan ha rört sig om Otting, om Carl de Betz och/eller om någon annan eller några andra. Om det rörde sig om Otting, ja då skulle det kunna innebära att Otting och Elisabet Nilsdotter var gifta då zedeln skrevs, men även om de inte var gifta då (1639) tycks det mig möjligt att det kan ha funnits någon (annan) anledning till att de båda var ”delägare” av zedeln och dess värde. Eftersom en av möjligheterna (enligt min tolkning) är att Elisabet Nilsdotter och Carl de Betz skulle dela på zedelns värde kan man kanske misstänka att det rör sig om ett (gemensamt?) arv (och inte en ”avlöning, lön”, som jag nämnde ovan), men nu kommer vi nog in på spekulationer som säkert inte gillas av en del läsare. Låt mig bara nämna, i detta sammanhang, att det var denna misstanke/spekulation/fundering som var anledningen till att jag använde färgen röd i Svar #26 – så låter jag eventuell läsare göra egna tolkningar av det.

* Min lilla erfarenhet är att det istället brukar ”sankas punker” i texter från 1600-talet! Kanske är det en punk efter ”1639” eftersom årtalet är skrivet med siffror (som en slags förkortning, såsom ”Nov.”)?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Visserligen är ingen av oss jurist, men utstående gäld i en bouppteckning kan inte betyda något annat än utestående skuld. Dvs en post som dödsboet skall betala. Vanligtvis räknas dessa poster först upp och summeras. Sedan går bou vidare med boets tillgångar, vanligtvis fastigheter och lösöre i äldre tid. Rubriken på tillgångssidan kan variera. Slutligen beräknas boets behållning genom att skulderna dras från tillgångarna. Boets behållning fördelas sedan enligt arvsreglerna mellan dödsbodelägarna. Egentligen inga konstigheter.
Det känns som att du övertolkar texten och jag har lite svårt att följa med i din förklaring. Om det kan vara till någon hjälp, så kan jag komplettera Ottings bou med texten efter inledningen.
"1. Ähr befunnit efter Creditorum inlagde räkningar, efterskrefune gield som Sterbhuset betalar.
Till Zacharias Frumarie 116 daler 24 öre
Till Hendrich swerdfejar 7 daler 29 öre
Till embetzlådan 27 daler
Till M. Jacob Person 63 daler
Jacob P. fodrar på Kerstin Jacobz d. wägnar 7 daler 16 öre
Jon klensmed på en mesterswens vägnar 7 daler 16 öre
Till en Stockholms bo för 3 1/2 lispund kiöt a 3 daler   16 daler 16 öre
h. Kersten sal. M. Ottingz dotter för möderne 55 daler 3 öre
Vatmans änkia för 3 åhrs rättighet 4 daler
En bonde för kol 2 daler
Sum: 357 daler 8 öre

2. Till ofvanstående gieldz afbetalning ähr Sterbhusetz förråd öfverseedt, och dess Inventarium werderat på fölliande sätt och Wijs. Nem:
Sielfva gården med alt hvad nagelfast kunde finnas, ähr werderat för 450 daler
Werktygen som på en serdeles specifikation finnes optecknadt, in alles för 112 daler 8 öre"
Sedan uppräknas allt lösöre och värderas. Tillgångarna summeras till 715 daler.

Hoppas det kan vara till hjälp i tolkningen, hälsar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Med betydelsen ”en post som dödsboet skall betala” är det alltför svårt för mig att försöka göra en tolkning av den utstående gälden (som väl främst bestod av zedeln och dess värde?) i arvsskiftet av Ottings dödsbo.

Eftersom jag är väldigt envis, kan jag ändå inte låta bli att fundera över texten, som följer den om den utstående gälden. Där står (angående zedeln och dess nuvarande och framtida värde om jag har tolkat rätt) ”att enkian deruthi blifuer lijka participant, så uthi expenser, som sielfua capitalet om det winnes kan i framtiden, skal och hennes egendom neder i landet tillijka all annor gield som sterbhuset hafuer att infodra, wara oklandrat, och i alt vederbörligie delachtig wara, pro quota”.

Eftersom det väl står all annan gäld, som dödsboet har att infordra tolkar jag det som att detta har ställts i relation till en tidigare nämnd gäld, som dödsboet har att infordra. En gäld som man har att infordra är väl pengar (eller annat av värde) som man kan kräva av en person, ett företag eller av en myndighet? Eftersom texten handlar om zedeln (tror jag) och dess värde blev min tolkning att ”all annan gäld” är relaterad till zedeln, som tycks mig har varit den största delen av den utstående gälden. Med andra ord är min tolkning av vad man menade ungefär ”all annan gäld (utöver den nämnda utstående gälden), som dödsboet har att infordra”.

Kjell, hur tolkar du texten som handlar om ”all annor gield, som sterbhuset hafuer att infodra”?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Min enkla tolkning är, att skrivaren gjorde en tankevurpa, en lapsus calamis, när han skrev "att infodra". Det borde ha stått "att betala". Då blir det hela mer begripligt.

Mvh
Kjell

[Jan Johansson]

Hej igen!

Tackar för tolkningen!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Från tinget i Risinge 19/5 1622  (Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAAAF:4 Bild 1850):

  "Kom i Rättenn Eenn Löskonna Benemdh Karin Olsdåtter som hafuuer i någonn tid warit i Röörstorp i Risinge sochn, i medler tid födde för:te konna Karin Barn i Röörstorp, och när som honn om nattenn förnam att honn skulde föda såå gicker honn ut på gården, der födde honn Barne och strax lade dheth i Enn suinestija, och något litheth ther effter toog hon barne hädan och lade theth oppå Eenn skulle. Tåå för nam Peder i Röörstorp och hanns selskaap att någåt war påå färde, der före actade han fast oppå henne och sööckte allestädes omkring til dhes hann fan barnet på skullen, tå talade hann henne hårdt til och sporde henne huarföre hon waar icke Inne i stugun mädan honn födde eller för hwaadh orsaack skul honn lade thet på skullen tåå bekennde honn strax och sade jag giorde för dhenn orsaaken skul jag hade i sinne att Bära thet i skogenn när jagh skulde fåå ther mit ruum, theth samma honn och här för rättenn Bekennde att honn wille bära theth i skogenn och ther mörda theth Tåå blef för:te konna tilfråga huem som waar faderenn til samma Barn tåå sade honn Eenn tysk benemdh Simon som tiänar wid Finspång, tåå blef henne tilfråga om hann hade bedit henne förgöra för:ne barnn ther til honn nekade och sade hann wiste dher Ingeth af Widare blef henne tilfråga oppå huad tidh honn först hade Umgenge medh för:ne tysk Simon tåå sade honn theth skedd 14 dagar för Missommar och för nijo uikur sedann blef Barnet födt der utaf klarligenn kunde pröfuas att thet hade Lif och sinn fulkommelig skapna, och effter hennes Bekenälse såsom och omständighetenn här til finnes kunde icke häradznämd fria hennes lif utan hennes sentens och doom blef af sagt effter thet första och efther thet andra Cap. i högh måla B."

Skulle den angivne barnafadern möjligen kunna vara Simon Goffin (Tabell 2 sid 270 i NV del I)? För den händelse han lämnat hustrun kvar i hemlandet de första åren i Sverige? Visserligen angiven som tysk, men jag känner inte till någon annan möjlig Simon vid Finspång detta år 1621.

[Jan Johansson]

Hej,

I Länna (Stockholms län) hfl 1801-1806 tycks mig en skogsvaktare vid Penningby ha haft namnet Eric Olsson Goffing (född 1775) och hans hustru namnet Anna Matsdotter Hammar (född 1771). Paret deltog i nattvard 13/11 1803 och 21/5 1804.

Länk till sidan (AI:6b, sida 126):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048147_00144#?c=&m=&s=&cv=143&xywh=588%2C1996%2C1835%2C832

Parets dotter, Anna Christina, döptes 19/9 1804 i Länna. I dopnotisen blev Anna Christinas föräldrar registrerade som jägaren Eric Goffain från Penningby och hustru Anna Hammar. Faddrar var Johan Sjögren, oxdräng Johan Matsson, dräng Mats Lundgren, madam Anna Frölund, hustru Catharina Ericsdotter och piga Brita Stina Vennström, alla från Penningby.

Länk till dopnotisen (Länna CI:3, sida 165):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048171_00175#?c=&m=&s=&cv=174&xywh=3123%2C178%2C2864%2C1328

Finns mer information om Eric Olsson Goffing/Goffain och/eller om Anna Matsdotter Hammar?

Jag har noterat att Pätter Goffin (bg 1708, tab 13 i NV del 1, sida 273) var gm Margeta Olofsdotter (bg 1729), men paret hade inget barn Olof.

Vid denna tid (och det är därför jag letar i hfl:en) var min ana, Per Le Brun sist Gryting (1784-1834), betjänt på Penningby och jag letar efter uppgifter som eventuellt kan ge en antydan om hur det kom sig att han fick det jobbet. Per var son till mästersmed vid Älvkarleö bruk Per Le Broun (1747-1805) och hustru Maria Bonnevier (1745-1815). Om jag minns rätt i skrivande stund var Maria syster (eller kusin?) till en skogsvaktare Bonnevier (men jag är väldigt osäker om jag minns rätt!). Hennes mamma var "en Öbrink".

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Familjen Goffin-Hammar blev registrerad även på sida 136 i samma hfl. Där står att de kom till Penningby i Länna 1803 från Lohärad(?). Eric Olsson Goffin tycks ha varit född i Edsbro (1775) och Anna Mattsdotter Hammar född i Häverö(?) (1771). Dotterns, men inte föräldrarnas, namn är överstruket. Det tycks som om paret bodde kvar efter hfl:en slut 1806.

Länk till sida 136:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048147_00154#?c=&m=&s=&cv=153&xywh=425%2C300%2C3172%2C1438

[Jan Johansson]

Hej igen,

Kanske det redan finns uppgifter om skogsvaktare vid Penningby i Länna Eric Olsson Goffing/Goffain, men här ändå lite mer information eventuellt om honom.

I Länna hfl 1801-1806 står, som sagt, att Eric var född 1775 i Edsbro. Den enda funna födelse- och dopnotisen som ”passar in” är Eric f 26/8 1775 i Edsbro (CI:1a, SVARS:s bild 96). Barnets föräldrar var skytten Olof Magnusson och hustru Stina Ersdotter. Jag har försökt, men tyvärr inte lyckats, följa Eric för att se om det var han som blev skogsvaktaren gm Anna Matsdotter Hammar. Familjen hittas i Edsbro hfl 1772-78 (AI:1) sida 41. Där står att Erics föräldrar var skytt Olof Månson (f 1750) och hustru Stina (Ersdotter) Norman (f 1752). I familjen fanns också tjänstegosse Noack Bengtsson (f 16/4 1765). I Edsbro hfl 1779-85 (AI:1, sida 135) framkommer att; 1) modren (Olof Månssons mamma?) änka Margta Olsdotter (f 1723 i Knutby) deltar vid nattvard första gången i Edsbro den 8/6 1780, och 2) Eric 1781 hade fått en syster Greta Caisa. En av Greta Caisas faddrar var piga Lisa Stina Goffin (Edsbro CI:1a, SVAR:s bild 104, se notis nr 4 år 1781).

I Edsbro hfl 1786-92 (AI:2, sida 41) framkommer att; 1) fördubblings(-skytt?), utkommenderade och förrymda Per Jansson Giers (f 1763) namn är registrerad på raden direkt ovan den med namnet Olof Månsson (Erics pappa), och 2) Eric 1792 flyttade till Björksättra (i Edsbro). Erics namn hittas i Björksättra i Edsbro hfl 1793-99 (AI:2, sida 176). Han blev där registrerad med namnet Erik Olsson och med yrket dräng hos skogsvaktare Mats Jansson (f 1760) hustru Elsa ”Gebr”(? Giers??) (f 1759). Sista anteckningen om Eric i Edsbro (Björksättra) är att han deltog vid nattvard den 6/9 1795, men tyvärr står inte vart han flyttade.

Den 13/11 1803 dyker alltså skogsvaktare Eric Olsson Goffing (f 1775 [i Edsbro]) upp vid Penningby i Länna sn (Stockholms län). Det tycks mig troligt att Eric (son till skytten Olof Magnusson och hustru Stina Ersdotter Norman) som var dräng hos en skogsvaktare 1792-95 var samma person som skogsvaktare Eric Olsson Goffing. Vid letandet efter födelsenotiser i Edsbro fs på 1770- och 1780-talen noterade jag också släktnamnet Goffeng ett flertal gånger.

Länk till Eric Olssons födelsenotis 26/8 1775 i Edsbro:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/71000729_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=712%2C2456%2C3167%2C1436

Länk till Erics systers, Greta Caisa (f 17/1 1781), födelsenotis med faddern piga Lisa Stina Goffin:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/71000729_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=457%2C2417%2C2639%2C1196

Länk till aktuell sida i Edsbro hfl 1772-78:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047331_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=322%2C3830%2C2202%2C998

Länk till aktuell sida i Edsbro hfl 1779-85 (notera ”modren enk Margta Ols”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047331_00166#?c=&m=&s=&cv=165&xywh=-14%2C1908%2C3806%2C1725

Länk till aktuell sida i Edsbro hfl 1786-92 (notera Per Jansson Giers):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047332_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=378%2C1773%2C2202%2C998

Länk till aktuell sida i Edsbro hfl 1793-99 (notera skogvaktare Mats Jansson och hans hustru Elsas släktnamn):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047332_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=492%2C390%2C2202%2C998

I NV del 1 framkommer, på sidorna 273 och 274, att Päder Goffin (tab 15) fanns 1750-54 vid Vällnora bruk i Knutby, där hustrun avlider 27/9 1752. Jämför med (Olof Magnussons/Månssons mamma?) Margta Olsdotter född 1723 i Knutby. Päder hade en son, Magnus, som var född ca 1723. Var sonen Magnus pappa till skytten Olof Magnusson/Månsson (f 1750), vars mamma eventuellt hette Margta Olsdotter?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I Lohärad hfl 1803-1809 (AI:5, sida 93) står att skytt Eric Olsson Goffing (f 1775 i Edsbro) kom till Länna 1799 från Knutby och att han flyttade 1803 till Länna med sin hustru, Anna Matsdotter Hammar (f 1771 i Häverö). Detta tycks mig bevisa att Eric, son till skytt Olof Magnusson/Månsson och hustru Stina Ersdotter Norman, var samma person som skogsvakt i Penningby i Länna Eric Olsson Goffing.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048058_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=270%2C3070%2C2202%2C998

Efter lysningar 31/10, 7/11 och 14/11 1802 i Lohärad (CI:4, sida 73) vigdes, i Edsbro, dräng Eric Olsson och piga Anna Mattsdotter "bägge på Christineholm".

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048077_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=2979%2C2654%2C2583%2C1198

I Lohärad hfl 1803-1809 (AI:5, sida 88) framkommer att Christineholm ägdes av baron Axel Oxenstierna (f 1742) och att fogde där var Per Åkerström (f 1754 i Österåker), som var gm Ulrika Maniette (f 1763 i Rimbo).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048058_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=-1254%2C135%2C7892%2C3577