Forum > Allmänt om medeltiden

Korsriddare

(1/7) > >>

Niclas Rosenbalck:
Vilka svenska korsriddare finns belagda? Tänker i första hand på sådana som drog till det Heliga landet.  
 
En avlägsen anfader riddaren Nils Sigridsson [Natt och Dag] uppger i sitt testamente 1299 att han varit i det heliga landet, varifrån han hemförde ett litet guldkors som han donerade till Gårdsby kyrka i Småland. Vilket korståg kan det tänkas ha varit han deltog i? Eller var han där som pilgrimsresande? Hur vanligt var det att man åkte dit som pilgrim utan att deltaga såsom korsriddare?

Anna-Carin Betzén:
Boken Gud vill det! av Dick Harrison bör kunna innehålla en del intressant för dig. Jag har inte läst den själv, men den rekommenderades på Historiska museets medeltidsforum. Där beskrevs den som den mest fullständiga som tar upp just de nordbor som drog till det Heliga landet, plus att den behandlar de korståg som genomfördes från norden österut.  
 
Om du inte skulle få nog utförliga svar på dina riddar- och pilgrimsfrågor här, så kan du gott fråga där också; just de här frågorna kanske är lite mer deras nisch än vår.

Kalle Thorsberg:
Denna var väl uttömmande när den kom...
 
RIANT, PAUL. Exp?ditions et p?lerinages des scandinaves en Terre Sainte au temps des croisades. Paris, 1865
 
Eller på danska:
RIANT, PAUL. Skandinavernes Korstog og Andagtsreiser til Pal?stina. (1000-1350). Schubothes Boghandel, 1868
 
K

Ralf Palmgren:
Hej Niclas!
 
Den äldsta svenska frälsesläkten som ännu existerar på svärdssidan är Adliga ätten, Natt och Dag, nr 13. Urfadern för denna släkt är frälsemannen Nils Sigridsson (Natt och Dag). Våran gemensamma förfader Nils Sigridsson (Natt och Dag) gjorde enligt Gustaf Elgenstiernas genealogiska standardverk mycket klen och svag sitt testamente den 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka. I detta bevarade testamente omnämner Nils Sigridsson (Natt och Dag) på medeltida latin att han har varit i det heliga landet och därifrån hemfört ett litet guldkors, som han donerar till Gårdsby kyrka i Värend i Småland. [Finns guldkorset kvar någonstans i kyrkan eller har det försvunnit?]. Här är testamentets text (DS 1278):
 
Jn nomine patris et filii & spiritus sancti amen. Ego nicolaus sigredæsun Legifer wærendie in infirmitate graui constitutus, sciensque morte nichil esse cercius et nichil incercius hora mortis. Jdeoque mortalibus nichil esse utilius, quam diem extremum misericordie operibus preuenire. testamentum meum condo & de rebus meis ordino in hunc modum. Monasterio sanctimonialium in askaby aput quas eligo sepulturam iuxta dilectam quondam uxorem meam lego viginti marchas puri argenti. quarum ordinacionem exequtoribus testamenti mei committo, sine quibus aliquid de eisdem viginti marchis ordinandi seu faciendi, abbatissa uel aliquis de monasterio nullam habeat facultatem. Ecclesie lincopensi curiam meam lincopie situatam, Ecclesie in vexio ad fabricam ipsius curiam meam Byrsyas, cum omnibus bonis que in ipsa continentur ad presens, tali condicione quod bondones qui seruant decimas ecclesie dicte, habeant potestatem omnes redditus, ex ea annis singulis prouenientes, colligendi, seruandi, & pro utilitate eiusdem prout ipsis placuerit, dispensandi, Quantum autem possum inhibeo, ne aliquis episcopus, canonicus, uel prepositus dictos bondones impediat, quin libere ualeant, prefatos redditus, recipere, tractare, & pro ipsius ecclesie utilitatibus ordinare, alioquin si secus facere attemptauerint, extunc heredes mei habeant liberam facultatem memoratam curiam cum omnibus bonis ipsius ad se reuocandi, & sub suum dominium redigendi. Super quo eciam ipsis ante mortem meam litteras apertas contuli sigilli mei munimine roboratas, Ecclesie in nidaros tres marchas puri argenti si ante mortem meam beati Olaui limina non potuero uisitare. Cuilibet claustro in dyocesi lincopensi vnam marcham puri argenti, & cuilibet hospitali in eadem dyocesi vnam marcham puri argenti, hac condicione adiecta, quod exequtores testamenti mei eas distrahant & uestes & calceos inde emant, & pauperibus infirmis in hospitalibus existentibus distribuant, prout eis nouerint expedire, Fratribus predicatoribus in Sigtunia unam marcham puri argenti. Fratribus minoribus in stocholm unam marcham puri argenti, Ecclesie in garzby duas marchas puri argenti pro uno calice faciendo, & unam paruam crucem de auro, quam de terra sancta mecum detuli, pro eodem calice deaurando, Ecclesie thorpom tres marchas den., Jtem pro solucione crucis mee, deputo viginti marchas puri argenti in subsidium terre sancte, quas exequtores testamenti mej, quando & per quos, deus eis inspirauerit, illuc mittant, Jtem omnibus seruis meis et ancillis confero libertatem, Jtem quadraginta marchas den. confero pauperibus, per manus exequtorum testamenti mei inter eos prout ipsis visum fuerit diuidendas, Ceterum ut sciatur, vnde supradicta omnia persoluantur, notum facio quod michi tenetur soluere Nicholaus swenikosun vna hora argenti minus quam sexdecim marchas puri argenti. Gødica dictus Junge ciuis sudærcopensis sex marchas & vnam oram puri argenti, Thorkillus ærringislæsun dictus dyacn duodecim marchas puri argenti, Sigmundus ærringislæsun quatuor marchas puri argenti. Sweno ømundæsun undecim marchas & duas oras den. Dominus, th, knutsun domini regis marscalcus duas marchas ænone & duo talenta naualia lardi & totidem butiri, Monachi de noua ualle dimidiam marcham siliginis, & idcirco uolo ut per exequtores testamenti mei, primo omnia debita mea supradicta preter illam dimidiam marcham siliginis, quam michi tenentur monachi de noua ualle & quam ex nunc eis relaxo, exigantur & postea de ipsis testamentum meum quantum solui poterit, persoluatur, Jtem ne propter debita que ego aliis teneor anima mea periculum paciatur, similiter notum facio quod ego reddere teneor ecclesie lincopensi decem marchas den. Gødikino dicto Jungæ ciui sudærcopensi duabus oris minus quam sex marchas den. Hinzemanno dicto pægogha sex marchas den., Gerardo dicto vlf ciui wisbycensi duas marchas & duas oras den. gutniskæ, Heredibus hermanni dicti curæ quondam sudærcopie commorantis, de antiquo debito septem marchas den., si dicti heredes dictum debitum exegerint & recognoscere uoluerint, illud se iusto tytulo habituros, Jtem gøstauo karlsun vnum talentum nauale cupri pro octo marchis den. & aliud talentum cupri repositum est sudærcopie aput nicolaum kniuæsmid, quod ibi recipiat quando placet, Jtem uolo quod dicti executores testamenti mei potestatem habeant plenariam, cum nicholao guduastæsun super septem lestis ænone uersus lybech delatis computandi, & precium pro eisdem receptum exigendi, recipiendi, & ad libitum ordinandi, Huius testamenti mei exequtores constituo, uenerabiles & discretos viros, Dominum episcopum lincopensem dompnum wimundum prepositum lincopensem Dominum Johannem cnutsun Dominum hulmwidum elefsun & thorkillum ærringislæsun dictum dyacn. quorum eciam sigillis, cum sigillo domini mei regis, domini th, knutsun marscalki, domini suantapulc & meo, ipsum postulo roborari. Actum aput ringshult anno domini Millesimo, ducentecimo, Nonagesimo Nono Decimoseptimo Kalendas Augustj.

Anders Ryberg:
(Vad det gäller medeltida guldföremål i kyrkor så är allmäna tipset att Gustav Vasa hade en mycket pragmatisk syn på vad som behövdes i gudstjänster respektive i statskassan...)

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida