ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Korsriddare  (läst 3361 gånger)

2006-01-09, 14:40
läst 3361 gånger

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Vilka svenska korsriddare finns belagda? Tänker i första hand på sådana som drog till det Heliga landet.  
 
En avlägsen anfader riddaren Nils Sigridsson [Natt och Dag] uppger i sitt testamente 1299 att han varit i det heliga landet, varifrån han hemförde ett litet guldkors som han donerade till Gårdsby kyrka i Småland. Vilket korståg kan det tänkas ha varit han deltog i? Eller var han där som pilgrimsresande? Hur vanligt var det att man åkte dit som pilgrim utan att deltaga såsom korsriddare?

2006-01-09, 14:55
Svar #1

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Boken Gud vill det! av Dick Harrison bör kunna innehålla en del intressant för dig. Jag har inte läst den själv, men den rekommenderades på Historiska museets medeltidsforum. Där beskrevs den som den mest fullständiga som tar upp just de nordbor som drog till det Heliga landet, plus att den behandlar de korståg som genomfördes från norden österut.  
 
Om du inte skulle få nog utförliga svar på dina riddar- och pilgrimsfrågor här, så kan du gott fråga där också; just de här frågorna kanske är lite mer deras nisch än vår.

2006-01-09, 15:13
Svar #2

Kalle Thorsberg

Denna var väl uttömmande när den kom...
 
RIANT, PAUL. Exp?ditions et p?lerinages des scandinaves en Terre Sainte au temps des croisades. Paris, 1865
 
Eller på danska:
RIANT, PAUL. Skandinavernes Korstog og Andagtsreiser til Pal?stina. (1000-1350). Schubothes Boghandel, 1868
 
K

2006-01-09, 21:18
Svar #3

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hej Niclas!
 
Den äldsta svenska frälsesläkten som ännu existerar på svärdssidan är Adliga ätten, Natt och Dag, nr 13. Urfadern för denna släkt är frälsemannen Nils Sigridsson (Natt och Dag). Våran gemensamma förfader Nils Sigridsson (Natt och Dag) gjorde enligt Gustaf Elgenstiernas genealogiska standardverk mycket klen och svag sitt testamente den 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka. I detta bevarade testamente omnämner Nils Sigridsson (Natt och Dag) på medeltida latin att han har varit i det heliga landet och därifrån hemfört ett litet guldkors, som han donerar till Gårdsby kyrka i Värend i Småland. [Finns guldkorset kvar någonstans i kyrkan eller har det försvunnit?]. Här är testamentets text (DS 1278):
 
Jn nomine patris et filii & spiritus sancti amen. Ego nicolaus sigredæsun Legifer wærendie in infirmitate graui constitutus, sciensque morte nichil esse cercius et nichil incercius hora mortis. Jdeoque mortalibus nichil esse utilius, quam diem extremum misericordie operibus preuenire. testamentum meum condo & de rebus meis ordino in hunc modum. Monasterio sanctimonialium in askaby aput quas eligo sepulturam iuxta dilectam quondam uxorem meam lego viginti marchas puri argenti. quarum ordinacionem exequtoribus testamenti mei committo, sine quibus aliquid de eisdem viginti marchis ordinandi seu faciendi, abbatissa uel aliquis de monasterio nullam habeat facultatem. Ecclesie lincopensi curiam meam lincopie situatam, Ecclesie in vexio ad fabricam ipsius curiam meam Byrsyas, cum omnibus bonis que in ipsa continentur ad presens, tali condicione quod bondones qui seruant decimas ecclesie dicte, habeant potestatem omnes redditus, ex ea annis singulis prouenientes, colligendi, seruandi, & pro utilitate eiusdem prout ipsis placuerit, dispensandi, Quantum autem possum inhibeo, ne aliquis episcopus, canonicus, uel prepositus dictos bondones impediat, quin libere ualeant, prefatos redditus, recipere, tractare, & pro ipsius ecclesie utilitatibus ordinare, alioquin si secus facere attemptauerint, extunc heredes mei habeant liberam facultatem memoratam curiam cum omnibus bonis ipsius ad se reuocandi, & sub suum dominium redigendi. Super quo eciam ipsis ante mortem meam litteras apertas contuli sigilli mei munimine roboratas, Ecclesie in nidaros tres marchas puri argenti si ante mortem meam beati Olaui limina non potuero uisitare. Cuilibet claustro in dyocesi lincopensi vnam marcham puri argenti, & cuilibet hospitali in eadem dyocesi vnam marcham puri argenti, hac condicione adiecta, quod exequtores testamenti mei eas distrahant & uestes & calceos inde emant, & pauperibus infirmis in hospitalibus existentibus distribuant, prout eis nouerint expedire, Fratribus predicatoribus in Sigtunia unam marcham puri argenti. Fratribus minoribus in stocholm unam marcham puri argenti, Ecclesie in garzby duas marchas puri argenti pro uno calice faciendo, & unam paruam crucem de auro, quam de terra sancta mecum detuli, pro eodem calice deaurando, Ecclesie thorpom tres marchas den., Jtem pro solucione crucis mee, deputo viginti marchas puri argenti in subsidium terre sancte, quas exequtores testamenti mej, quando & per quos, deus eis inspirauerit, illuc mittant, Jtem omnibus seruis meis et ancillis confero libertatem, Jtem quadraginta marchas den. confero pauperibus, per manus exequtorum testamenti mei inter eos prout ipsis visum fuerit diuidendas, Ceterum ut sciatur, vnde supradicta omnia persoluantur, notum facio quod michi tenetur soluere Nicholaus swenikosun vna hora argenti minus quam sexdecim marchas puri argenti. Gødica dictus Junge ciuis sudærcopensis sex marchas & vnam oram puri argenti, Thorkillus ærringislæsun dictus dyacn duodecim marchas puri argenti, Sigmundus ærringislæsun quatuor marchas puri argenti. Sweno ømundæsun undecim marchas & duas oras den. Dominus, th, knutsun domini regis marscalcus duas marchas ænone & duo talenta naualia lardi & totidem butiri, Monachi de noua ualle dimidiam marcham siliginis, & idcirco uolo ut per exequtores testamenti mei, primo omnia debita mea supradicta preter illam dimidiam marcham siliginis, quam michi tenentur monachi de noua ualle & quam ex nunc eis relaxo, exigantur & postea de ipsis testamentum meum quantum solui poterit, persoluatur, Jtem ne propter debita que ego aliis teneor anima mea periculum paciatur, similiter notum facio quod ego reddere teneor ecclesie lincopensi decem marchas den. Gødikino dicto Jungæ ciui sudærcopensi duabus oris minus quam sex marchas den. Hinzemanno dicto pægogha sex marchas den., Gerardo dicto vlf ciui wisbycensi duas marchas & duas oras den. gutniskæ, Heredibus hermanni dicti curæ quondam sudærcopie commorantis, de antiquo debito septem marchas den., si dicti heredes dictum debitum exegerint & recognoscere uoluerint, illud se iusto tytulo habituros, Jtem gøstauo karlsun vnum talentum nauale cupri pro octo marchis den. & aliud talentum cupri repositum est sudærcopie aput nicolaum kniuæsmid, quod ibi recipiat quando placet, Jtem uolo quod dicti executores testamenti mei potestatem habeant plenariam, cum nicholao guduastæsun super septem lestis ænone uersus lybech delatis computandi, & precium pro eisdem receptum exigendi, recipiendi, & ad libitum ordinandi, Huius testamenti mei exequtores constituo, uenerabiles & discretos viros, Dominum episcopum lincopensem dompnum wimundum prepositum lincopensem Dominum Johannem cnutsun Dominum hulmwidum elefsun & thorkillum ærringislæsun dictum dyacn. quorum eciam sigillis, cum sigillo domini mei regis, domini th, knutsun marscalki, domini suantapulc & meo, ipsum postulo roborari. Actum aput ringshult anno domini Millesimo, ducentecimo, Nonagesimo Nono Decimoseptimo Kalendas Augustj.

2006-01-09, 21:34
Svar #4

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
(Vad det gäller medeltida guldföremål i kyrkor så är allmäna tipset att Gustav Vasa hade en mycket pragmatisk syn på vad som behövdes i gudstjänster respektive i statskassan...)

2006-01-09, 21:51
Svar #5

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hej!
 
Jag köpte boken Gud vill det! av Professor Dick Harrison på bokmässan i Helsingfors. Efter att ha läst den kan jag medge att den verkligen var väldigt bra. Trevligt att Harrison äntligen har börjat använda en fungerande notapparat i sina böcker. Det ger ett bättre intryck men framför allt så kan man söka upp de källor som han har använt sig av under forskningen.
 
Dessutom har jag läst Paul Riants historiebok Skandinavernes korstog og andagtsreiser til Pal?stina (1000-1350) som utgavs av J.H. Schubothes boghandel i Köpenhamn år 1868. Den finns på universitetsbiblioteket här i Helsingfors men tyvärr får man inte låna hem den. Man är i stället tvungen att läsa den på universitetsbiblioteket. Den är nämligen redan så gammal att man inte får den till hemlån. Forskningen har gått fram sedan den utkom så det finns föråldrad information i den. Trots detta är den nog läsvärd och kan fortfarande rekommenderas åt den som är intresserad av nordisk korstågshistoria.

2006-01-09, 22:12
Svar #6

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Konung Gustav I av Sverige och hans kyrkopolitik under första hälften av 1500-talet är självfallet mycket välkänt. Vilket du nog säkerligen kände till. Således har det lilla guldkorset i Gårdsby kyrka i Värend i Småland med största största sannolikhet också försvunnit därifrån under 1500-talet. Dum fråga då jag ju själv innerst inne kände till svaret. Däremot ville jag vara 100% säker och ställde frågan. Tack Anders Ryberg för svaret!

2006-01-09, 22:16
Svar #7

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
(Misstänkte du visste svaret, men svarade med tanke på övriga läsare...)
 
(Vad det gäller universitetsbibliotek, arkiv o dyl så brukar en digitalkamera med avstängd blixt vara till stor hjälp. Tar man kort utan stativ kan man ställa in på sportbildsläget. Då blir korten lite mörka, men inte så skakiga.)

2006-01-09, 23:01
Svar #8

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Anders
 
Varför har du den skrivna texten inom parentes?

2006-01-09, 23:59
Svar #9

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag har inte tänkt på det men en digitalkamera skulle mycket riktigt kunna vara väldigt händig på arkiv. För då skulle man kunna fotografera dokumenten och källorna och i lugn och ro gå igenom dokumenten hemma. Där finns ju inte direkt någon tidspress. Tusen tack för tipset. Jag skall nog pröva det någon gång.

2006-01-10, 07:36
Svar #10

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
(Jag skriver inom parantes när jag gör inlägg som inte riktigt rör trådens fråga, utan är mer allmäna.)

2006-01-14, 23:46
Svar #11

Torleif Ericson

Hej Ralph, Ätten Natt och Dag (känd från 1280) har sedan några år tillbaka förlorat sin tidigare roll som den  äldsta ännu existerande ätten på svärdssidan.  I Släkt och Hävd 1998 sid.  75, Vem var Bielkeättens stamfar? visade jag att Kettil Petersson i Nydala brev 1266 (DS 522) och 1268 (DS 528) måste vara far till bröderna Nils och Ture Kettilsson (Bielke) och frågan är där i detalj analyserad. Därmed är det alltså numera ätten Bielke som är den äldsta ännu existerande ätten på svärdsidan.
MvH

2006-01-15, 14:33
Svar #12

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Torleif,
 
I din artikel i SoH 1998:2 skrev du avslutningsvis att: Den bild som framkommer i denna utredning är att Kettil Petersson med stor sannolikhet är Bielkeättens stamfar. (s 82)
 
Jag undrar om du har lust att redogöra för vilka nya bevis som har tillkommit eftersom du numera anser att du har visat att så måste vara fallet?
 
Orsaken till att jag måste ställa frågan är den att din bevisföring i SoH 1998:2 inte är helt invändningsfri, vilket dina formuleringar då visar att du själv var medveten om.

2006-01-15, 17:33
Svar #13

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hej!
 
För det första heter jag inte Ralph med ph utan Ralf med f!!!
 
Den Adliga ätten, Natt och Dag, nr 13 är mycket riktigt känd sedan året 1280. Den äldste kände stamfadern är riddaren Nils Sigridsson (Natt och Dag). Östgöta lagmannen Bengt meddelar nämligen den 11 maj 1280 åt Ydreborna, att han upplåtit Konungens och häradets hemman Ringshult i Torpa socken i Östergötlands län till riddaren Nils Sigridsson (Natt och Dag). (DS 700):
 
Benedictus ligifer osgot. omnibus ydhre jnhabitantibus jn domino salutem sempiternam. vniuersitatj vestre notum facimus per presentes nos, predium jn rinxhulth. domino regi & totj prouinie attinens. domino nicholao sigrid?son concedimus jncolendum jn cuius Rej testimonium sigillum nostrum presentibus duximus apponendum Actum anno domini M?. CC?.LXXX?. apud k?tilstadh quinto ydus Maii.
 
Den äldste kände stamfader på svärdssidan för den Grevliga ätten, Bielke, nr 29 är riddaren Ture Kettilsson (Bielke). Han omnämns för första gången år 1283. Med andra ord tre år efter det att Nils Sigridsson (Natt och Dag) omnämnts i källorna. Släkten Bielke är således källmässigt endast 3 år yngre än Natt och Dag. Ture Kettilsson (Bielke) var son till en man som hette Kettil och som levde under 1200-talet. Mer än så anser jag personligen att att vi inte med full säkerhet känner till om Kettil.
 
I övrigt är jag av samma åsikt som Kaj. Vad har du för konkreta bevis i källorna som verkligen visar med säkerhet att Kettil från 1200-talet är identisk med Kettil Petersson som omnämns 1266 och 1268? Du skriver som Kaj mycket riktigt ovan påpekar: Den bild som framkommer i denna utredning är att Kettil Petersson med stor sannolikhet är Bielkeättens stamfar. Väntar ivrigt på svar...

2006-01-16, 19:39
Svar #14

Torleif Ericson

Kaj, Stor sannolikhet skall det vara och jag skulle säga mellan 80-90% sannolikhet. Vid den tidpunkt det gäller är brevmaterialet som du väl vet tunnt och det är nästan bara de kungliga och näst intill som kan helt beläggas genealogiskt och det går inte alltid heller i det fallet. För detaljer gå till artikeln och studera kartan noga.
Identifieringen är grundad på: godsinnehav, särskilt Skärbäcken och Holkaryd. Detta var Nils Kettilsons fäderne liksom 8 örtugsland i Holkaryds skog (Vrigstads sn)1279 då han byter ut det mot Boda i  Vrigstads socken. Kettil Petersson är beseglare 1268 då en Brudde utbyter all sin arvsrätt i Skärbäcken och Holkaryd mot annat gods; enligt Tiohärads lag måste släkten godkänna ett sådant byte, vilket redan säger mycket. Gårdarna var ofta uppdelade på flera personer i släkten, så man förväntar sig en representant för den Kettil som är Nils Kettilssons far på brevet, eftersom han bevisligen ägde del i gården. Socialt verkar beseglarna stå rätt högt med Karl Ingaborgason i spetsen. Det verkar rätt troligt, men obevisat, att den Brudde i Njudung, Udd Bruddsons far, (så känd att förnamnet räcker utanför Njudung) är densamme som den Brudde som gör bytet, men det kan inte strikt bevisas.  
De gårdar det gäller ligger tätt inpå Nydala kloster.
Sigillen fattas så det finns ingen vägledning där.
Vid denna tid var Njudung glest befolkat, så personkontakterna blir ovanligt starka.
 
En alternativ hypotes fordrar att man uppfinner en annan Kettil med samma godsinnehav och anknytning.
Vidare  är det bara 11 år mellan Kettil och Nils Kettilson.

2006-01-16, 23:03
Svar #15

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Inga nya bevis alltså. Det mest intressanta med Tiohärads lag är väl kanske dess lika arvsrätt för män och kvinnor. Annars vet vi ju inte så värst mycket om den, då Kyrkobalken är den enda som bevarats till vår tid, och alla slutsatser gällande t ex Jordabalken bygger på indirekta observationer i andra källor. Det finns alltså viss risk för cirkelbevisföring när man ska undersöka om någon transaktion skett enligt lagen.  
 
Jag har en känsla av att den här Bielke-kandidaten Kettil Petersson kommer att dyka upp i någon forskningsdiskussion inom en inte alltför avlägsen framtid. Dock är det inte alls säkert att jag kommer att delta i den.

2006-01-16, 23:49
Svar #16

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Således kan vi återigen konstatera att den Adliga ätten, Natt och Dag, nr 13 på Sveriges Riddarhus inte har förlorat sin roll som den äldsta kända ännu existerande adelsätten av rent svenskt ursprung som ännu finns kvar i livet på svärdssidan.

2006-01-17, 00:17
Svar #17

Torleif Ericson

Ralf, Det är en fråga om hur hårt bevisbördan skall tillämpas. Bäst är naturligtvis sigill och klara uttalanden om filiation. I fråga om mitten på 1200-talet och tidigare har en hel del kända genealoger härlett rätt övertygande genealogier baserade på mindre än 100% bevis.  Annars blir det nog en rätt omfattande sovring i tavlorna.
Det är svårt att ta 1400-talsmaterialet som föredöme för att sätta bevisnivå på 1200-talet.
För den fråga som syns ligga dig nära hjärtat kanske du känner till det tidigaste belägget på Nils Sigridason. Jag har fn honom på 1280  och 1279 för Nils Kettilsson.
Betyder det att ätten Bielke ändå vinner med ett år?
Men det finns antagligen ett tidigare belägg på (herr) Nils Sigridason.

2006-01-17, 09:44
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Om den 1279 nämnde Nils Kettilsson skriver den noggranne medeltidshistorikern Curt Härenstam: ...ovisst av vilken släkt, uppträdde redan 1279, helt utan titel (vir quidam)... [Härenstam Finnveden under medeltiden s 286 not 3, jfr DS 528].
 
Härenstam ansåg alltså att den 1279 nämnde Nils Kettilsson inte var identisk med Nils Kettilsson (Bielke). Till denna uppfattning ansluter sig, om inte jag minns helt fel, Nydalabrevens (och Vadstenadiariets) utgivare Claes Gejrot. Detta är fullt förståeligt. Ordet vir (man) är svårt att i detta sammanhang uppfatta på något annat sätt än att denne Nils var en vanlig bonde.

2006-01-17, 11:16
Svar #19

Torleif Ericson

Kaj, Jag tänkte just göra ett tillägg och påpeka att Nils Kettilsson kallas vir quodam Nicholaus etc .
Det gör det osäkert om han är identisk med senare riddaren Nils Kettilsson fast anknytningen till Kettil Petersson är mycket god. Nu är emellertid Kettil ett ganska ovanligt namn, fast det förekommer i diverse sammansättningar. Man märker t ex Kettil (Ragvaldsson) Puke som är dotterson till Karl Ingeborgason som 1266 sambeseglar med Kettil Petersson på ett rätt uppseendeväckande brevintyg rörande en annan quodam som knappast är bonde, Åke i Stockaboda i Värend (avliden). Där har Nydala kloster bytt bort ett av sina  ursprungliga stamgods från biskop Gisles donation, Sunnerbo, tätt inpå klostret mot gods i Lenhövda långt borta. Knappast till en vanlig bonde.
Vidare är ätten Bielke tidigt knuten till både Tiohärad och Värend och Ture Kettilsson var lagman där.  
Den ende kände Nils Kettilsson är av ätten Bielke och han var inte riddare 1279; som du väl vet är det ovanligt att  använda en oklar titulering i brev rörande gods och personer som geografiskt är i samma område, så det talar för att det är samma person.
Men jag instämmer att viss försiktighet måste intas.
 
Ralf, Det är nog lite oklart  vad man bör använda som kriterium för att tidsbestämma 'äldsta'. Vad det gäller Nils Sigridsson kallas han 1280 dominus vilket  betyder att han dubbades vid Magnus Birgerssons kröning (ca 1275) alltså 5 år innan. Så vitt jag vet var det inga andra dubbningar däremellan och 1280, men han kan naturligtvis ha varit utomlands.
Ture Kettilsson var också dominus 1283 och har troligtvis blivit riddare samtidigt.
Så använder man den informationen är det dött lopp mellan Bielke och Natt och dag vad det gäller 'äldsta'.  
Den definition du använder är att personen skall vara uttryckligen dokumentariskt nämnd, vilket naturligtvis är som sådant formellt korrekt, men lite snävt och godtyckligt om han måste ha varit med i ett annat sammanhang.

2006-01-17, 11:58
Svar #20

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Nja, hur pass ovanligt namn Kettil var bland bönder i 1200-talets Småland vet vi ju inte så mycket om egentligen.  
 
Dessutom kan man väl inte hävda att Karl Ingeborgsson sambeseglar intyget (DS 522) med Kettil Petersson, eftersom Kettil inte är sigillant utan endast är omnämnd som vittne? Nu slirar du väl rätt ordentligt med kopplingen här?
 
Jag ser heller inget skäl till varför Åke i Stuccaboth inte skulle vara bonde. Om han hade jord abboten ville förvärva till klostret var frågan om Åke var riddare eller bonde tämligen irrelevant.
 
Slutligen finns det en annan namnfråga som inte alls berörts här men kan vara av visst intresse. Nämligen förekomsten av namnet Peter i Bielkeätten. Hur många Peter Bielke känner vi till?

2006-01-17, 15:51
Svar #21

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Torleif
 
Som historiker känner jag mycket väl till att det är en fråga om hur hårt bevisbördan skall tillämpas. Bäst är naturligtvis sigill och klara uttalanden om filiation. I fråga om mitten på 1200-talet och tidigare har en hel del kända genealoger härlett rätt övertygande genealogier baserade på mindre än 100% bevis. Annars blir det nog en rätt omfattande sovring i tavlorna. Det är svårt att ta 1400-talsmaterialet som föredöme för att sätta bevisnivå på 1200-talet.
 
Eftersom jag har berättat min ståndpunkt och speciellt då jag tycker att Kaj verkar komma med flera relavant inlägg som jag verkar dela åsikt med låter jag nu er fortsätta att diskutera frågan. Jag måste nämligen nu arbeta.

2009-11-08, 15:41
Svar #22

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1367
  • Senast inloggad: 2020-04-29, 19:29
    • Visa profil
För att fortsätta lite utav den ursprungliga frågan. Jag hörde ett program på radion för flera år sedan med Dick Harrisson där han fick frågan hur många riddare i Sverige vi hade. Nu kommer jag inte ihåg hur han framställde svaret mer än att siffran var 8st.
 
Har detta framgått i hans bok Gud vill det eller på hans föredrag? Vilka isåfall?
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2012-10-03, 10:52
Svar #23

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2020-02-28, 12:19
    • Visa profil
Gällde frågan korsriddare? För folk med titeln riddare (av någon orden) verkar det drälla av i historieböckerna...

2015-05-21, 18:52
Svar #24

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 376
  • Senast inloggad: 2016-06-13, 16:05
    • Visa profil
    • theclubis.mine.nu
Jag bumpar tråden för att ställa en fråga.
Erik Erikssons jarl Ulf fase hade en son Karl Ulfsson som stupade 1260. I wikipedia står det 13 juni, men enligt Gillingstam i SBL står det 13 Juli. I wikipedia står det i närheten av Riga, i Gillingstams artikel står det Kurland.
 
Skulle vilja veta var jag kan hitta originalkällan till uppgifterna om Karl Ulfsson som svärdsriddare.
Själv tror jag han stupade i slaget vid Durbe, som var just 13 Juli 1260. Lite irriterande med uppgiften om närheten till Riga eftersom Durbe är lika nära Riga som Örebro är nära Stockholm. Durbe ligger ett par mil från kusten vid Libau, nutida Liepaja.
 
Slaget i sig blev ett katastrofalt nederlag för riddarhären, och blev något av ett startskott för uppror bland prusserna som tog ordensriddarna drygt tio år att stävja.

2015-05-22, 19:40
Svar #25

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Den svenske stormannen Karl Ulfsson omnämns i flera medeltida källor. Han stupade i det katastrofala nederlaget vid Durben (Durbe) i Kurland den 13 juli 1260.

2015-05-22, 21:42
Svar #26

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 376
  • Senast inloggad: 2016-06-13, 16:05
    • Visa profil
    • theclubis.mine.nu
Ja, det var det jag skrev.. men vilken är den källan som nämner det?

2015-05-22, 22:59
Svar #27

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
I allmänhet är den svenska Wikipedia tyvärr inte att rekommendera för svensk medeltida historia. Hans Gillingstams artikel om Karl Ulfsson i Svenskt biografiskt lexikon är att rekommendera. Där omnämns manuskriptet Necrologium Altenbiesanum som bevaras i Tyska ordens arkiv i Wien. Hans Gillingstam hänvisar i källförteckningen till texten i källpublikationen Scriptores rerum Svecicarum medii aevi III:1 på sid 330. Källpublikationen är utgiven i Uppsala år 1871. Nu vet jag inte om du behärskar medeltida latin men texten finns där i alla fall.

2015-05-23, 21:12
Svar #28

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 376
  • Senast inloggad: 2016-06-13, 16:05
    • Visa profil
    • theclubis.mine.nu
Tack Ralf, jag hade inte koll på att Karl Ulfsson begåvats med en egen artikel i SBL.

2015-05-24, 11:29
Svar #29

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Hänvisade du inte själv till SBL ovan?

2015-05-24, 16:35
Svar #30

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 376
  • Senast inloggad: 2016-06-13, 16:05
    • Visa profil
    • theclubis.mine.nu
Det gjorde jag Ralf, fast uppgiften om Karl Ulfsson hittade jag i en annan SBL-artikel.

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna