Blekhems ägarlängd

[Birgitta Ohlsson]

Jag visste inte riktigt under vilken rubrik jag kunde lägga detta inlägg som rör en del av mina anor så jag valde att öppna en ny med rubriken Blekhem.
 
Vid hade ju en diskussion med rubriken Lars Cagge där bland annat Johan Skyttes medeltida anor från Släkt och Hävd 1988 av Jan Liedgren togs upp. På sidan 6 står det ”Hur Blekhem kommit i Katarinas Eriksdotters ägo tycks vara svårt att utreda”. I svenskt diplomatarium finns faktiskt ett brev registrerat där det står att Lars Andersson säljer till jungfru Katarina Eriksdotter en gård, kallad Blekhem i Törnsfalls socken i Tjust härad för 40 mark danska.  
Någon som vill kommentera? Skulle också vara roligt om någon ville kommentera valet av ”Jungfru” Katarina. Katarina säges ju ha varit en äldre syster till Lars Anderssons maka, brukade inte sådant framgå vid sådana här tillfällen eller var det inte så viktigt?
 
 
Utfärdandedatum: 15250000  
 
Original: förlorat med Miscellanea- knippan 1519-1529  
 
Tryckt
regest: Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 143.  
 
Mvh
 
Birgitta

[Roger Axelsson]

En liten kommentar:
 
Regesten finns i Arv och Eget vol.41 på RA i en facikel med regester på 'Vadstenabrev'. Gillingstam har också noterat att den ej är observerad av Liedgren 1988 s 3. Eftersom den bara är någon mening lång så går det knappast att komma åt vad som stod i det nu förlorade originalbrevet. Anledningen till anteckningen var att man med notisen vid tvist kunde hävda äganderätten till gården, och till det borde ju informationen räcka. Att Katarina var svägerska till Lasse Andersson finns det knappast någon anledning att misstro utifrån denna regest. Vill minnas att Liedgren visar detta med hjälp av annat material?
 
Det odaterade pergamentsbrev som Liedgren redovisar kan med denna notis eventuellt dateras till våren 1525 då ju Katarina 14/5 detta år enligt Vadstenadiariet blir nunna där. I brevet skänker Katarina jord i Blekhem till klostret samt ytterligare jord i Duvekulla, samma socken, i Fisksätter, Skaftekulla och Älmarsrum, Hallingebergs sn, samt i Härstad, Gamleby sn. En del av denna jord innehades på 1420-talet av en oäkta son till Bengt Nilsson (Lejonansikte, d 1423), det tror jag även Liedgren tar upp i någon not. En släktskap mellan denne son och Katarina är därför inte orimlig att anta. På vilket sätt de var besläktade lär vi tyvärr inte kunna klarlägga med det skrala källmaterial som står oss till buds.
 
mvh
Roger

[Birgitta Ohlsson]

Ägarlängd för Blekhem
 
Jag har hittat följande om Blekhem och dess ägare
 
Enligt Liedgrens artikel nämns att i ett dombrev av år 1518 äger Lars Andersson i Nyköping några gårdar i Tjust. Inget nämns dock om Blekhem i dombrevet.
 
I en regest med brevnummer 38639 , Svenskt diplomatarium omtalas att år 1525 säljer Lars Andersson Blekhem till jungfru Katarina Eriksdotter för 40 mark danska.
 
I brev 38645, Svenskt diplomatarium, nämns att Katarina, dotter till Erik Knutsson, år 1525 ger bland annat Blekhem som provent till Vadstena kloster.
 
I Liedgrens artikel står också att Gustaf I köpt Blekhem m.m. från borgaren i Nyköping Lars Anderssons hustru Brita, men även att Lars Andersson och hans hustru Brita 1552 upplåtit Blekhem till Gustaf I. Jag gissar att detta är samma händelse som beskrivs två gånger.
 
Försäljning av Blekhem nämner Liedgren ytterligare en gång, nämligen att Anders Pedersson på sin hustru Elin Larsdotters vägnar tillsammans med hennes medarvingar sålt Blekhem till Erik XIV år 1562 för 1600 mark. Elin Larsdotter är Lars Anderssons dotter. Vidare att Elins bror Anders Larsson, Johan III:s arkitekt Anders Målare, från 1570 till sin död 1585 hade Blekhem som donation. Slutligen nämns att Anders och Elins systerson Hans Bröms hade Blekhem som förläning i slutet av 1500-talet.
 
Det verkar konstigt att denna gård såldes och köptes av samma släkt så många gånger. Speciellt tycker jag att det är spännande att Lars Andersson ägde Blekhem innan Katarina Eriksdotter. Det skulle vara intressant att få reda på av vem Lars Andersson köpt, eller möjligen ärvt gården och även när gården första gången kom i hans, eller hans frus ägo?
 
Den Magnus Wallemar som ägde Blekhem i slutet av 1400-talet, vem han nu var? Kan han möjligen vara besläktad med Lars Andersson eller hans fru Brita?  
 
Mvh
 
Birgitta

[Birgitta Ohlsson]

På mitt lokala bibliotek hittade jag igår en bok utgiven av Tjustbygdens Kulturhistoriska förening. Detta som var nr:3 var utgiven 1945 och texten om Blekhems ägarhistoria var skriven av Jon Villskog sidorna 109-120.  Texten innehåller tyvärr en hel del fel men också en del intressanta upplysningar. ”Stormannen Bo Jonsson Grip , som redan i slutet av 1360-talet fått fast fot i Tjust genom arv efter sin moder, övertog 1375 Kalmar slott och län som pant. Det finns nämnt, att han skapade ett stort godskomplex i Tjust, och bland hans gårdar nämnes även Almvik, medan Blekhem däremot ej nämnes i detta sammanhang. Däremot är det känt, att Blekhem i slutet av 1300-talet ägdes av Björn Soop, vilken 1385 nämnes som underhäradshövding i Tjust.” Vidare står det: ”Erik Soops äldre dotter Katarina synes redan före faderns död, möjligen i morsarv, ha fått Blekhem. Hon hade emellertid tydligen gripits av stark religiositet, vilket föranledde att hon 1525 lät viga sig till nunna i Vadstena kloster. Redan tidigare 1523 hade hon i ett gåvobrev, undertecknat av biskop Brask och Ture Jönsson Tre Rosor, givit Blekhem, Skaftekulla, Fisksäter, Duvekulla m.m till nämnda kloster, dock med rätt för hennes släkt, att inom tre år tillösa sig egendomen mot en summa av 220 mark. Antingen släkte Soop begagnat sig av nämnda lösenrätt eller om gåvan vid den sedan inträffade reformationen återgått från klostret, så hade Blekhem i varje fall återkommit till nämnda släkt, ty när Lars Andersson från Nyköping 1543 gift sig med Katarina Soops syster Brita, skrev han sig som ägare till Blekhem. Denne Lars Andersson dog 1552, men dessförinnan hade han till konung Gustaf I upplåtit Blekhem och nio andra gårdar i trakten, vilka sedan nämndes bland kungens egendom. Någon verklig försäljning till konungen - vilken ibland hade ganska egendomliga metoder för att utöka sin förmögenhet - hade tydligen inte skett, ty Lars Anderssons änka skrev sig 1552 som ägare till Blekhem, ”då hon ärvt den av sin fader”. Man får efter detta även ta del av vilka senare ägare har varit fram till modern tid. 1773 såldes Blekhem till Christian Dichman med maka Margaretha Johansdotter Dichman i Västervik. ”Enligt ett dåtida dokument bestod den fasta egendomen i Törnsfall och Hallingeberg, som makarna ägde av följande: Blekhems säteri med gårdarna Gyllebo, Bondetorp, Brofall, Jansbro, Hult, Syltorp med många torp, Almvikas lastageplats och frälsekvarn med 5 par kvarnstenar, 1 såg, 1 spiksmedja med 1 räckhammare och 2 spikhamrar; frälsehemmanen Duvekulla, Kråkebo, Arnäs, Hamprödsle, Tegeltorp, kronoskatterusthållet nr 8, Kålåker, Måsebo, frälseskattehemmanet Almvik 2, halva räntan därav, Fisksäter med torparekvarnarna Djupedal och Nytorp, Bashult, Boda med torp, Elmarsrum, Skaftekulla, Hallingeberg och Nagelstad.”
 
Jag har läst Släkt och Hävd från 1988 där Jan Liedgren tar upp Johan Skyttes anor och är väl medveten om att en del av uppgifterna som jag citerar ovan enligt Liedgren inte stämmer. Jag vill ändå ta upp denna text eftersom jag tycker att uppgiften om att Katarina Eriksdotter enligt Villskog skall ha givit Blekhem med flera gods till klostret men att hennes släkt hade rätt att inom tre år tillösa sig egendomen för 220 mark. Denna uppgift kan ju inte Jon Villskog gripit ur luften. Samma sak gäller att Brita Eriksdotter skrev sig som ägare till Blekhem, ”då hon ärvt den av sin fader”. När det gäller Dichmans så vet inte jag vilka ägor de hade innan de köpte Blekhem men en del av godsen är ju samma som Katarina Eriksdotter skänkte till Vadstena kloster.

[Birgitta Olsson]

Lite nytt som jag hittat gällande Blekhems ägarförhållanden. Jag har på flera ställen läst att Gustaf I köpte bla Blekhem av hustru Brita. Jag hittade följande uppgift i Örnbergska samlingen. Där står det att det var drottning Margareta som köpte Blekhem plus 8 andra gårdar av hustru Brita. Eftersom drottning Margareta dog 1551 måste ju gårdarna sålts till henne innan dess? Lägg märke till att Örnberg i vänster marginal skrivit âEURSalige drottning Margaretas arvegods, rättelse köpegodsâEUR.
 

 
På nästa bild som jag tagit står det att hustru Brita tillsammans med sina syskon ärvde Blekhem med flera gårdar efter sin fader och sin moder.  
 

 

 
I vänster marginal Smålands handlingar 1554 nr 8 har Örnberg skrivit âEUR Obs anteckningar om köpet uteslutesâEUR. Kan det trots allt finnas köpehandlingar då?
 
Nu vet jag inte hur tillförlitlig Örnberg är men det verkar ju som om han suttit och skrivit av Smålands handlingar?