Äldre inlägg (arkiv) till 14 februari, 2012

[Leif Persson]

Ja, Anthoni i ÄSF är ju också öppen för att Greger Andersson Garp hade ett övrigt okänt äktenskap, eftersom hans barn (endast två namngivna, Anders och Katarina) inte är från äktenskapet med hustru Anna (F Holmén i FHT 1945 sid 92) och inte nämns som syskonbarn av biskop Magnus år 1439 (ÅboSvB nr 481)...

[Peder Andersson]

Leif, m.fl.
 
Vet inte om detta är känt sedan tidigare i tråden ovan, från Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven: http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html
 
SDHK-nummer: 1494-02-11
Utfärdandeort: Kuggböle i Saltvik
Språk: svenska
Utfärdare: Väpnaren Nils Jönsson (Sluk), häradshövding på Åland
 
Innehåll: Väpnaren Nils Jönsson (Sluk), häradshövding på Åland, avger intyg att framlidne borgmästaren i Stockholm Nils Pedersson och borgaren där Oleff Michelsson var släkt på båda sidor till fjärde man.
 
Medeltida avskrifter: Stockholms tänkebok 1492-94, s. 310
Tryckt: FMU 4537
----------
 
Och från Finskt diplomatarium Fennicum: http://193.184.161.234/DF/index.htm
 
4537
 
Väpnaren Nils Jönsson (Sluk), häradshövding på Åland, avger intyg att framlidne borgmästaren i Stockholm Nils Pedersson och borgaren därstädes Oleff Michelsson var släkt på båda sidor till fjärde man.  
 
Stockholms orig. tänkebok 1492-94, sid. 310, svenska riksbiblioteket.  
 
Kuggböle i Saltvik 11 februari 1494.  
Jach Nielz Jensson aff wapn i Gregersby, herrishöffdinge i Aalandh pa thenne tijdh, gör vitterligth met thetta mith nerwarendes opne breff, at then tijdh jach tingh hiolt j Saltwijck sochn j Koggeböle j erligx och velborens mants Knwt Posses nerwaren, höffuitzman pa Kastelleholm, anno Dominj millesimo quadringentesimo nonagesimo quarto vppa ffastelauens tisdagh, komo fore retta vppa sattho tinge beschedelige men Biörn Mansson och Johan Mansson aff Heluitis torp i Lemmelande sochn met sworno vithne, som her epter scriffne standa: Berger Olsson, Oleff Nielsson j Hamerlandz sochn, Mans Bryse, Niclis Stensson j Eckeröö, Bencth Mansson samastadz, Peder Nielsson i Koggeböle, som nw lensman er pa thenne tijdh; witnade och epthersworo vppa bocken met staffuandom ede, ath erlich man Nielz Pedersson, som borgamestare var j Stockholm, Gudh hans siel nade, ok beschedeligh man Oleff Michelsson, nw borgere samastedes, wore skylde vppa badhe sydor til fyerde man; thet vitnade thenne for:ne sex men och sworo, ok tesse epterscreffne tolff, som tha j nempden sato, samtychthe ok epter sworo, ath thet swa j saningen vaar, som war först Engelbrecht i Langebeens öde(!), Mattis Mansson ther sammastedz, Mans Japsson i Berthaby, Michel Helgasson i Tengessööde, Anders Laurensson ibidem, Erich Nielsson i Sylööde, Mattis Nielsson sammastadz, Niclis schomager ther samestedz, Hinrich Laurensson j Ragnilsby, Lasse Jwnckare ther samastadz, Oleff Mansson i Haralssby ok Jeppe i Hiorthöö. Til ytermera visse ok vitnisbördh tha bedher jach velboren man Knwt Posse at han tricker sit jncigle nedan fore thette breff met mith, som är giffuit ok scriffuit aar och dach som forscriffuit staar, ok framdelis viliom [wi] vittherligare bespörie ok rantzake nw epter xiiij dagh j the ij sochner ther the barnfödde äre, ner wij her epter ting hollom.
----------
 
Mvh
 
//Peder
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-11-21 18:01)
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2010-11-21 20:08)

[Leif Tennare]

Leif, jag lutar faktiskt åt att Gregers Andersson var gift tre ggr! Även om Anthoni i ÄSF hårddragit tolkningen av 'mogha', vilket användes generellt om manliga ingifta personer i släkten - inte bara för svågrar, så kan man i det här fallet nog inte tolka det på ett annat sätt. Kombinerar man detta med vad du nämner ovan, så är det svårt att dra någon annan slutsats.
 
Gregers Andersson bör alltså i ett första barnlöst äktenskap, varit gift med en dotter till Olof Tavast. I sitt andra äktenskap, med en dotter till Jöns Torkilsson (Sluk) fick han tre barn, Anders, Margareta och Katarina. I sitt tredje, barnlösa, äktenskap var han gift med Anna Jönsdotter...  
 
En anledning till att man missat Margareta Gregersdotter, kan bero på att hon inte förekommer i regesten till FMU 2742, utan endast i brödtexten.
 
Ytterligare ett stöd för min hypotes, är att Torkil Jönssons mor, N.N. Larsdotter, var syster till Greger Anderssons hustrus, Anna Jönsdotter, förste man Lars Larsson!
 
Vad som kan tala emot hypotesen, är att i FMU 2787, där Väpnaren Greger Andersson år 1449 till Nådendals kloster ger gods såsom provent för en fattig nunna därstädes, Katerina Olaffs dotter, hulka jak anamar fore mina dotter. Om mina dotter står i singularis, vilket jag befarar, så skulle detta förutsätta att hans dotter Katarina var död 1449, vilket hon bevisligen inte var, då hon levde 1462 (FMU 3184)

[Leif Tennare]

Peder. Jo jag känner till detta. Tack i alla fall!

[Leif Tennare]

I mitt inlägg söndagen 21 november 2010 - 14:45, skriver jag något förhastat: Då Margareta, dotter till häradshövdingen i Vemo, Greger Anderson (Garp), namnges som prioriterad 'bördinne' på detta sätt, torde det innebära att hon var en av flera möjliga med första bördsrätt, vilket måste betyda att hon var dotter till en tidigare okänd syster till ärkedjäknen Sigurd Jönsson (Sluk). Därmed har vi också hittat vem Greger Anderssons (Garp) första hustru var, som anges som okänd av Ramsay.  
 
Som jag indikerar söndagen 21 november 2010 - 19:46, så faller hypotesen på att Gregers Andersson år 1449 refererar till mina dotter  (singularis), vilket syftar på dottern Katarina.
 
Scenariot var dock inte gripet helt i tomma luften. Jag valde nog bara fel Gregersson (Garp)! Ett troligare scenario är att systern till bröderna Torkil, Jösse, Olof och Sigurd Jönsson (Sluk), var gift med Gregers Anderssons brorson Gregers Jönsson. Margareta Gregerdotter var i så fall syster till Nils Gregersson (Garp)  och kusin till Nils Jönsson (Sluk).
 
Detta scenario stöds av att Nils Gregersson, tillsammans med Anders Gregersson, år 1483 uppträder som faste på Åland vid Kort Hartvigssons giftermål med Birgitta (Henriksdotter) Fleming (FMU 3968). Birgitta (Henriksdotter) syster, Karin, var gift med Nils Jönsson (Sluk), Margareta Gregersdotters kusin, och Nils Gregerssons hustru var kusin till Nils Jönssons hustru Karin (Henriksdotter) Fleming).

[Leif Tennare]

I mitt inlägg tisdagen 05 oktober 2010 - 16:23, skriver jag När Jösse fick sitt frälsebrev av Engelbrekt på Långholmen, så fanns också representanter för det högre finska frälset på plats, bl.a. Bengt Lydekesson och Sune Sunesson (Ille), vilkas namn dyker upp i Kjulo 10 år senare som lagmän (FMU 2639).  
 
Detta använde jag som ett indicium för att Jusse Jönsson i Eura var densamme som Jösse Jönsson (Sluk) på Åland. I min utredning om Lars Gunnarssons släkt, har detta indicium stärkts väsentligt. Den Anna Jönsdotter, som var gift med Lars Larsson (Finne) - och därmed svägerska till Jösse Jönssons far, Jöns Torkilsson - var faster till Sune Sunesson (Ille)! (Ramsay, s. 206)
 
Bilden av ett väl sammanflätat släkt-sudoku blir alltmer uppenbar...

[Leif Tennare]

Den 26 oktober 2010 - 13:16 skrev jag: Något entydigt svar om vem som var far till Jösse Jönsson framgår inte av källorna, men Jöns Torkilsson är en mycket rimlig hypotes, speciellt då han år 1419 sigillerar tillsammans med Olof Andersson till Kodbolstad, Jösse Jönssons svärfar. Jag har nu hittat en tillräckligt stark koppling för att tordas påstå att Jösse Jönssons far, med största sannolikhet, var Jöns Torkilsson.
 
I ett inlägg om Lars Gunnarssons släkt (se länk ovan), så framgår att Torkil Jönssons (och därmed Jösse Jönssons) halvsyster Ragnhild Nilsdotter i Böle, var gift med Thure Andersson (Båt). Thures brorson Nils Nilsson Guse, var enligt Ingeborg Abramsson (SoH 1976:1) bland de första, som slöt sig till till Engelbrekts frihetshär, och han synes ha varit tillsammans med Engelbrekt redan i lägret framför Stockholm 1434, och som Engelbrekts medhjälpare har han tydligen deltagit i något eller några rådsmöten. Vidare skriver Ingeborg Abramsson: Det var många ur Guse Nilssons släkt (=Nils Nilsson Guse) och vänkrets som tidigt kämpade tillsammans med Engelbrekt.
 
Det är därför inte helt förvånande att Nils Guses frände Jösse Jönsson som deltog i kampen, av Engelbrekt, på Långholmen år 1435, får frälse på sina gods på Åland. Det kan också förklara varför Jösse Jönssons frälsebrev avvek från standardformuleringen. Anthoni skriver: Övriga frälsebrev utom Jösse Jönssons äro av det vanliga slaget, om man bortser från att det talas om om rikets tjänst, ej konungens. I Jösse Jönssons nämnes ytterligare de gods, Kodbolstad m.fl. som innefattas i frälseförläningen. Preciceringen har tydligen skett i brevemottagarens intresse för att trygga godsens frälsenatur. Detta visas av att det blott var Jösse Jönssons brev, som nämner godsen utöver det vanliga cirkuläret.  
 
Ett uppenbart fall av nepotism...?!

[Leif Tennare]

I inlägget fredagen 26 november 2010 - 15:56, utgick jag i mitt resonemang från en uppgift av J. Ramsay, att Anna Jönsdotter var faster till Sune Sunesson (Ille). Denna uppgift är förmodligen fel. E. Anthoni skriver nämligen: Till början av 1400-talet hör synbarligen Lasse Larssons, kallad Finne, till Lähteenoja giftermål med Anna Jönsdotter (ginbalksvis ställt renhorn), som hade fädernegods i Glanshammars härad i Närke.
 
Av FMU 1788 framgår dock att Sune Sunesson var en frände till Lars Larsson, om än inte så nära som J. Ramsay antog: Sune och Tyrgils Sunesson samt Niklis Haritto träffar med Anna Jönsdotter en sämja beträffande arvet efter hennes avlidne man, Lasse Laurensson, så att de förklarar sig belåtna med Kynämäki gods i Bjärnå och lovar svara för allt tilltal av möjligen sig uppenbarande närmare släktingar.  
 
I sak förändras alltså inte min slutsats ovan.

[Leif Tennare]

I mitt första inlägg ovan, 6 april 2009, skriver jag:
 
Baserat på detta anser jag att det knappast kan råda några tvivel om Olof Sluks i Hulta släktskap med den s.k. ätten Sluk!
 
Har inte lyckats visa frändeskapet mellan Torsten Henriksson (till Autis) och Jöns Olofsson Sluk år 1544, men två år senare så gifter sig Torsten Henriksson med Barbro Olofsdotter (Wildeman), som var dotterdotter till Johan Henriksson Fleming, vars syster Karin Henriksdotter var farmor till Jöns Olofsson..
 
Sedan dess har jag vidgat min databas med ett stort antal såväl dokumenterade som hypotetiska släktrelationer,  
och har nu med relativt hög sannolikhet lyckats identifiera släktskapet mellan Torsten Henriksson och Jöns Olofsson Sluk.
 
Jöns Olofssons far, Olof Nilsson Sluk, var synbarligen 4-männing med Torsten Henriksson. Deras gemensamme anfader var en Torkil Nilsson (Olofs ffff och Torstens mmmf), far till den Jöns Torkilsson (Sluk) som återfinnes i släkttavlan i mitt inlägg ovan, den 26 oktober 2010.

[Leif Hedberg]

Leif,
 
Ville bara säga att jag har studerat dina inlägg med stort intresse  
då jag har Harald Thyrilsson Stålhandske bland mina anor.
 
Tack för allt arbete du lägger ned.
 
Leif Hedberg

[John Winblad von Walter]

Hej Leif! Du gör ett bra jobb på din forskning. Jag följer den också med stort intresse, eftersom jag har familjerna Fleming och Sluk bland mina anor. Mvh,
 
 John Winblad von Walter
 Carver, Minnesota, USA

[Leif Tennare]

Kul att få feedback på att någon har intresse av att ta del av det arbete jag lägger ned på att försöka knyta ihop ett antal pusselbitar till någon form av helhet...  
(Låter det i skogen när ett träd faller, om inte någon är där och lyssnar?!)
/Leif

[Leif Persson]

Det finns absolut fler som har intresse (och nytta) av dina resultat i detta ämne, Leif T..!

[Leif Hedberg]

Är det någon som vet något om föräldrarna till Henrik Jönsson Lapp och hh Anna Nilsdotter Sluk?
 
Mvh
 
Leif Hedberg

[Leif Tennare]

Inte så mycket vad gäller Henrik Jönsson Lapp, men något mer vad gäller Anna Nilsdotter Sluk. Observera att det här handlar om mer eller mindre väl underbyggda hypoteser, som inte i alla avseenden är direkt dokumenterade, men med i många fall god sannolikhet. Bifogar ett utdrag, som täcker några generationer bakåt för Anna Nilsdotter. Med detta som utgångspunkt kan du söka vidare...
 
Bilden blev för skrymmande, mailar den till dig i morgon...
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-08-31 23:57)

[Leif Tennare]

Under rubriken ’Introducerad adel>>Stålhandske’ har jag diskuterat släktens ursprung, och kommit fram till att det som står i Riddarhusgenealogin med största sannolikhet är korrekt, d.v.s. att Harald och Joen Stålhandskes far var Thyril Nilsson,  tillhörande släkten Sluk i Finland.
 
 Jully Ramsay, som det refereras till  i ingressen till ’Adliga ätten Stålhandske’  i Svenska Adelns Ättartavlor (EÄ),  har tyvärr (för all framtid?) lyckats föra in en rad felaktigheter i släktens genealogi. Hon påstår exempelvis att Harald Tyrilssons svärmor, Anna Nilsdotter, var syster till Tyril Nilsson Sluk, då hon i själva verket var faster till Tyril och bror till Nils Nilsson Sluk… Vidare står det i EÄ, om än med ett frågetecken, att Kerstin Tyrilsdotter var en dotter till Tyril  och Anna Matsdotter, då hon istället var dotter till Tyrils sonson Tyril Haraldsson.
 
Om man nu inte heller ’köper’ J.R:s förmodan ”…att stamfadern Tyril varit en svensk frälseman, som själv eller genom sitt gifte tillhört samma släkt som den år 1565 adlade svenska ätten Stålhandske (i Västergötland)”, så återstår att föreslå ett bättre underbyggt alternativ. Jag har tidigare med ganska hög sannolikhet kunnat visa vilka Thyrils förfäder var, men har inte, hittills, kunnat säga varifrån i Finland Thyril Nilsson kom. Nu har emellertid slumpen gjort att jag förmodligen har ett svar även på den frågan!
 
I Genos 1/2011, finns en artikel av Tapio Vähäkangas, ’ Jutikkalan kartanon keskiaikaiset omistajat’ som delvis berör släkten Sluk. Han har där identifierat Erik Nilsson och Gunnar Nilsson i Retula, som troliga söner till Nils Nilsson Sluk. De skulle alltså vara bröder till Thyril Nilsson Sluk!
 


 
 
 I artikeln omnämns ett jordbyte mellan Erik och Gunnar med ’Lepas-släkten’ 1544, då de skiftar Retula mot gods i Padasjoki (de är dock nämnda i Padasjoki redan 1539 resp. 1543). Den som de bytte med, var Björn Clausson (Riksråd och befälhavare på Stockholms slott), vilken var 4-männing till Nils Nilsson Sluk. (Han återfinns i mantalslängden för Hattula (Rachoila= Rahkoila) 1539).
 
Jordbytet avsåg sannolikt arv på fädernet, vilket torde innebära att även Thyril hade del i Retula. Detta känns mycket rimligt, då Thyrils hustru Anna Mattsdotter Ruuth var född i Luhtiala i Vånå – halvannan mil från Retula. Dessutom ägde Nils Nilssons bror Erik Nilsson Sluk gods i Säxmäki, och hans dotter Agnes återfanns bl.a. i Retula, liksom Hans Björnsson (Lepas) kring 1560. Vidare så innehade Nils Nilssons farbror, häradshövdingen i Säxmäki, Olof Jönsson Sluk genom giftermål Juddikala och Lahis, tvärsöver sjön (Vanajavesi) från Retula.
 
Det känns mycket rimlig att anta att Thyril Nilsson var född någonstans i Tavastland i trakterna av Hämeenlinna och Valkeakoski.
 
En djärvare hypotes, men inte helt orimlig, är den att Thyril Nilsson var syssling med sin hustru Anna Mattsdotter Ruuth. Hennes far, Lars Mattsson gifte sig ju till Luhtiala i Hattula/Mäskälä någon gång i början på 1500-talet. Annas bror Anders finns med i mantalslängden för ’Luchtiala’ från 1546, men 1539 står en Anna Olsdotter för den jord som Anders senare innehade. Min hypotes är denna Anna Olsdotter var Matts Larssons hustru, eller änka, och dotter till Olof Jönsson Sluk, innehavare av många f.d. Tavast-gods i Tavastland.
 
Det faktum att de i så fall var sysslingar, spelade nog ingen större roll då de gifte sig kring 1540 – och därmed slapp fråga påven - och dessutom levde i en relativt sluten värld i Finland…

[Leif Tennare]

Har nu lyckats hitta ett sigill(vapen), som med stor sannolikhet tillhör Erik Nilsson (Sluk), son till Nils Nilsson (Sluk) och Karin Henriksdotter Fleming.
 


 
 
Erik Nilsson, väpnare.
I lutande sköld en krona, hvarur upväxa två divergerande strutsfjädrar(?), på midten sammanhållna af en mindre krona(?). 1518 4/9
 
Erik Nilsson har tillsammans med Knut Eriksson (Kurck), lagman i Satakunta, Erik Fleming, häradshövding i Pikis härad och Gudmund Larsson, häradshövding i Hollola härad, bevittnat en förlikning mellan lagmannen i Norrfinne Henrik Stensson och Sten Jakobsson av Porkkala [FMU 596].
   
Att det rör sig om Erik Sluk är mycket troligt, då Henrik Stensson (Renhuvud) var gift med Eriks 4-männing, Valborg Jacobsdotter (Ille), och Erik Joakimson Fleming var Eriks kusin!
 
Det spännande är att Eriks brorsons son Joen Tyrilsson Stålhandske hade på hielmen två strutsfiedrar på hvardera sidan om stålhandsken!

[Leif Tennare]

Erik var dessutom 4-männing med Sten Jacobsson (Ille), Knut Erikssons svärson. Efter Sten Jacobssons död, gifte sig Anna Knutsdotter med Sten Henriksson (Finne) - också han 4-männing till Erik Sluk...
 
Det kan knappast råda någon tvekan om att väpnaren Erik Nilsson i FMU 5960 är densamme som väpnaren Erik (Nilsson) Sluk.

[Leif Tennare]

I mitt inlägg den 26 oktober 2010, diskuterade jag sannolikheten att Jösse Jönsson (Sluk) var son till Jöns Torkilsson. Slutsatsen blev då: Något entydigt svar om vem som var far till Jösse Jönsson framgår inte av källorna, men Jöns Torkilsson är en mycket rimlig hypotes, speciellt då han år 1419 sigillerar tillsammans med Olof Andersson till Kodbolstad, Jösse Jönssons svärfar.
 
Sedan dess har jag fått betydligt mer 'kött på benen', och är så säker man rimligen kan vara utan ett direkt bevis!
 
Jösse fick sitt frälsebrev  på Långholmen 11 augusti 1535, sigillerat av bl.a. Engelbrekt Engelbrektsson. Detta faktum leder till en del mycket intressanta iakttagelser.
 
Han deltog alltså på Engelbrekts sida i 'frihetskriget'. Om mitt antagande att Jösse var son till Jöns Torkilsson, och bror till Torkil Jönsson, är korrekt, så var Jösse också halvsyster till Ragnhild Nilsdotter, se Lars Gunnarssons släkt. Ragnhild var gift med väpnaren Ture Andersson (båt), vars brorson var Guse Nilsson.  
 
Om Guse Nilsson skriver Ingeborg Abramsson (SoH,1976): Nils Nilsson Guse (=Guse Nilsson, min anm.) var bland de första, som slöt sig till Engelbrekts frihetshär...Nils Guse synes ha varit tillsammans med Engelbrekt redan i lägret framför Stockholm sommaren 1434...Det var många ur Guse Nilssons släkt och vänkrets som tidigt kämpade tillsammans med Engelbrekt. En av Guse Nilssons fränder var Erik Puke, Engelbrekts närmaste medhjälpare.  
 
Erik Puke, som hade Korsholm i Vasa i förläning, skickade Johan Folkesson med 'en skara finnar' att inta Kastelholm på Åland 1432(?). Det är inte omöjligt att Jösse deltog i intagandet av borgen...
 
Även om det fortfarande endast rör sig om indicier, så känns det ganska rimligt att Jösse Jönsson  är en son till Jöns Torkilsson, och därmed frände till Gusa Nilsson

[Leif Tennare]

Den 5 oktober 2010 skrev jag: När Jösse fick sitt frälsebrev av Engelbrekt på Långholmen, så fanns också representanter för det högre finska frälset på plats, bl.a. Bengt Lydekesson och Sune Sunesson (Ille), vilkas namn dyker upp i Kjulo 10 år senare som lagmän (FMU 2639).
 
Vad jag då inte var medveten om, var att Sune Sunesson var en (avlägsen?) arvtagare till Jösse Jönssons postulerade morbror, Lars Larsson Finne [FMU 1788].
 
Med denna pusselbit anser jag indicierna tillräckligt starka för att i fortsättningen utgå från att Jösse Jönsson de facto var en son till Jöns Torkilsson och n.n. Larsdotter, Lars Gunnarssons dotter.

[Anna Tiderman]

Oj, vilket imponerande arbete, här är diskussionen på alldeles för hög nivå för min enkla insikt i saken. Men jag är intresserad för jag har släkt i många generationer kring Vreta och Vadstena och genom anmodern Kerstin Tyrilsdotter Stålhandske, syster till Harald och Joen som adlades 1574 & 1578, hamnade jag i tvisten kring vem deras far, Tyril, egentligen var. Är han Tyril Nilsson Sluk, eller ngn helt annan Tyril? Sönerna Harald till Germundö, Saltvik -Åland o Joen till Sjölaks och Trotby - Kimoto; båda ståthållare på Kastelholm tar namnet Stålhandkse (som systern, fast hon inte blir adlad)och åtminstone Haralds efterkommande hamnar också i Östergötland och förlänar, blir av med men återfår godset Ledingelunda. Vid lite efterforskningar kring godset Ledingelunda, visar det sig att detta dels lydde under Vreta kloster, dels har ett släktnamn Slycke i sin historia. Hans Slycke har ägnat ca 10 år åt sin hembygdshistoria och en redovisning från 1992 finns på nätet: http://slycke.com/images/En%20by%20i%20%C3%96sterg%C3%B6tland%20under%20500%20%C 3%A5r.pdf. Här framläggs att namnet Slycke troligen är detsamma som sluk och syftar på geografins form av Hoo eller tråg. Är detta bara något som lockar min konspiratoriska ådra eller kan det finnas en äldre koppling mellan Slycke i Östergötland och Sluke i Finland - åsså Stålhandske då ? PS Kerstin Tyrilsdotter Stålhandske gifter sig med domprosten Magnus Haraldi Wallerstadius - Vallerstad.

[Leif Tennare]

Anna,
 
Om du går in på släkten Stålhandske (introducerad adel), så hittar du mer om kopplingen Sluk / Stålhandske.  
Din anmoder Kerstin Tyrilsdotter Stålhandske, vilken också är en av mina anor, var inte syster till Harald och Joen, utan sondotter till Harald Tyrilsson Stålhandske. Alltså dotter till Tyril Haraldsson Stålhandske (till Ledingelunda). Däremot stämmer det att hon var gift med Magnus Haraldi Wallerstadius.
 
Harald och Joen Stålhandske är defintivt söner till Tyril Nilsson Sluk. Jag var själv inne på samma tankegång som du, i början, att släkten Sluk skulle kunna ha en koppling till Slycke i Östergötland. Detta på grund av att tidigare 'auktoriteter' inom genealogi, 'förmodade' att släkten härstammade från Östergötland... Numera är jag helt övertygad om att släkten Sluk har sitt ursprung på andra sidan Östersjön - i regionen Estland, Livland, Polen - där man hittar 'Slukar' redan på 1200/1300-talet...
 
Kopplingen till Östergötland ligger förmodligen helt på kvinnosidan! Tyril Nilsson Sluk gifte sig med Anna Mattsdotter Ruuth, dotter till Matts Larsson Ruuth - sannolikt från Östergötland, och Harald Tyrilsson, Kerstins farfar, var sannolikt i ett första gifte gift med en kvinna från Östergötland (ev. Småland).
 
Kerstins far, Tyril Haraldson, var gift med en dotter till fogden och häradshövdingen Per Klemetsson, som ägde Lagerlunda.
 
Vänliga hälsningar
Leif T.

[Anna Tiderman]

Tack för ditt svar.
Tja, lite rörigt är det, om man säger så. Jag hade först den bilden av Kerstin, som du ger här, såsom Tyril Haraldsons dotter men fick andra uppgifter från Svenska ättartal som sätter Kerstin som syster till Harald o Joen, fast med ett frågetecken efter. I någon riktig källa har jag inte hittat henne annat än som hustru till Wallerstadius. Nu får jag flytta tillbaka Kerstin till Tyril Haraldssons dotter då. Tror du att det var Per Klemetssons (Peder Clemenssons)dotter som är mor till Kerstin T.S.? Har jag fattat rätt att Harald Tyrilsson, först gift m okänd kvinna, som du nämner, att han sen var gift med Anna Lapp och att det även finns en dotter där; Anna Haraldsdotter död 1628, som alltså är syster till Tyril Haraldsson Stålhandske?
Vänliga hälsningar
Anna Lo

[Leif Tennare]

Uppgifterna i Svenska Ättartal, Elgenstierna m.fl. bygger alla på J. Ramsays arbete, vilket med avseende på släkten Sluk var i hög grad bristfälligt. Vad gäller Kerstin (med frågetecken), så faller Ramsays hypotes på kronologin. Harald och Joens mor, Anna Mattsdotter (Ruuth), bör ha fötts under 1500-talets första decennium - då hennes far kom till Finland under ryska kriget, troligen på 1490-talet - vilket skulle innebära att hon torde ha varit i 70-års åldern, när Kerstin föddes... Tyril Haraldssons hustru, n.n. Persdotter, var däremot i ca 25-års åldern, då Kerstin Tyrilsdotter föddes omkring 1584!
 
Kerstins morfar var följaktligen Per Klemetsson, och hon hade en bror Per Töresson (till Lagerlunda), gift med Carin Isaksdotter (Rosenbielke), och en syster Margareta Tyrsdotter, gift med Israel Olai.
 
Du har helt klart fattat rätt, att Harald Tyrilsson i sitt andra äktenskap, med Anna Henriksdotter (Lapp), hade en dotter, Anna Haraldsdotter, född ca 1568, gift med Erik Arvidsson Footangel (till Germundö) år 1601.
 
/Leif T

[Anna Tiderman]

Vad kul! Det känns jätteroligt att få de här bekräftelserna från dig, jag är väldigt imponerad av det arbete du presenterat här på anbtf tidigare, så jag känner mig övertygad om att mer bevis än så här får vi nog aldrig (fast man vet ju aldrig, det dyker ju upp gamla handlingar o brev då o då...)Jag kommer att följa tråden framöver.
Hälsningar och tack
Anna Lo

[Leif Tennare]

Även om man sällan kan hoppas på mer bevis, så kan man alltid hoppas på att hitta nya pusselbitar vilka i bästa fall vidgar kunskapen om den släkt man studerar - och som förstärker den hypotes man utgår ifrån!
 
Jag har återigen haft turen att hitta en sådan pusselbit. Den gäller Jösse Jönsson (Sluk), postulerad son till Jöns Torkilsson (Sluk), och bror till Torkil, Olof och Sigurd, samt till en till namnet okänd syster, gift med Gregers Jönsson Garp.
 
I en urkund utfärdad i Nådendal 1454 [FMU 2947], finner man som sigillanter 'Pædher Karpalainen oc [color=0000ff]Iönis Iönisson landz foghodhe i Norfinne[/color]'. Vad är det då som talar för att denne Iönis Iönisson är densamme som Jösse Jönsson (Sluk)? Jo, bland annat följande:
 
- I mitt släkt-sudoku finner man att Jösse Jönssons syster var gift med Gregers Jönsson Garp, vars faster var gift med medsigillanten Peder Karpalainen.
 
- Två år tidigare finner man 'Pædher Karpelan, hæredzhöffdinge i Masko hæradh, oc Olaff Iönisson, borghamestare i Nadhendals köppstadh' som sigillanter [FMU 2901]. Denne Olof Jönsson är densamme som Jösse Jönssons postulerade bror Olof Jönsson (Sluk).
 
- Tjänsten som landsfogde stämmer väl in i släktbilden. Släkten Sluk var en gammal 'domarsläkt' på Åland, ingift i domarsläkten Sluk och i fogdesläkten Byskalle (Torkil Nilsson var sannolikt gift med en dotter till fogden på Åland, Sigurd Månsson Byskalle, efter vilken en av Jösses bröder var döpt).
 
Jag har tidigare antagit att släkten Sluk, såsom en domarsläkt, saknade vapen men ägde sigill. Detta bekräftas även i det här fallet, Iönis Iönisson förde ett vad Hausen felaktigt benämner 'ofrälse' sigill [FMS 331]. Det finns ett flertal fall, där sigillbäraren uppenbarligen var frälse, men saknade vapen.
 
Ungefär vid samma tid finner man Jösses faster, Anna Torkilsdotter, i Masko [FMU 2742], och lite senare hans sondotter Elin Nilsdotter Sluk.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-02-08 23:18)

[Leif Persson]

På Facebook hade jag gett tummen upp för den här diskussionen..  
Den visar så tydligt att man verkligen bör kontrollera och följa upp alla lösa trådar och misstankar man kan ha utifrån gamla vedertagna sanningarna om hur det är eller inte är, eftersom vi idag har en helt annan sökmöjlighet att sammanställa resultaten efter, än de tidigare hade. Och du Leif T är en stor talang i detta sammanhang, i mitt tycke iaf. Jag har iofs kanske ingen direkt relation till den här släkten Sluk, men det berör absolut de av mina äldre släktlinjer som jag kunnat få en liten kunskap om, och det är alltid värdefullt.

[Leif Tennare]

Tapio Vähäkangas (TV)har i ett par kommenarer till mina inlägg under 'medeltida släkter>> ', berört frågeställningar, med koppling till mitt postulerade släktträd avseende släkten Sluk.
 
Frågeställningarna kan rubriceras på följande sätt:
 
- Till vilken släkt tillhörde Nådendals förste borgmästare, Olof Jönsson - om inte till släkten Sluk?
- Vem var borgmästarens i Nådendal, Magnus Friis, änka, Anna Olofsdotter?
- Vem var far till Anna Torkilsdotter?  
 
Olof Jönsson  
 
TP:s kommentarer gällande Olof Jönsson rör sig snarast om några funderingar, då han bl.a skriver: Friisilä gård i Nådendal är belegen på en av de bästa platser i staden, nära stadshamn. Man kan antaga, att den första borgmästaren i staden Olof Jönsson redan har valt denna plats och låt bygga sitt boningshus dit.
 
Detta känns som en anakronism. Det finns inga arkeologiska eller skriftliga belägg för att det skulle ha funnits en rådstuga i det medeltida Nådendal[1], och knappast heller ett borgmästarhus. Någon större kunskap om den medeltida bebyggelsen i Nådendal lär väl inte finnas, då 'staden' brann 1595, 1628 och 1648, och byggdes om - med en ny stadsplan - av Per Brahe 1648.
 
TV för vidare fram möjligheten Olof Jönsson skulle kunna vara en sonson till Olof Balck på Åland, då Olof Jönsson i sitt vapen förde en bjälke. Detta känns inte särskilt sannolikt, då Biskop Bero II (Björn Balk)redan 1396 förde två bjälkar i sitt vapen[2], medan Olof Balck 1486 förde en tre gånger delad sköld (tre bjälkar) i skölden[3].  
 
Jag har tidigare framfört hypotesen, att borgmästaren i Nådendal 1452, är son till Jöns Torkilsson (Sluk) och n.n. Larsdotter, dotter till Lars Gunnarsson. Då Lars Larsson Finne, Lars Gunnarssons son, förde en bjälke i sitt vapen, är det mycket sannolikt att Olof Jönsson förde sin moders vapen, då släkten Sluk inte tycktes föra ett eget vapen. I det här fallet ser jag ingen anledning att modifiera min hypotes...
 
Anna Olofsdotter
 
TV utgår i sitt hypotesbygge från att änkan efter Magnus Friis - borgmästare i Nådendal 1487 - Anna Olofsdotter, var dotter till borgmästaren Olof Jönsson. Min första spontana reaktion var att det verkade ganska sannolikt att Magnus Friis ärvt tjänsten efter sin svärfar Olof Jönsson. Vad jag då inte kände till, var att det förekom minst två borgmästare mellan Olof Jönsson och Magnus Friis, nämligen Peder Nilsson [4] och Henning Djäkn [5]. Jag skriver 'minst', därför att allt pekar på att där fanns två borgmästare samtidigt[1].  
 
Detta motsäger naturligtvis inte möjligheten att Anna Olofsdotter var dotter till borgmästaren Olof Jönsson (Sluk?), men 'bevisvärdet' är noll..
 
Anna Torkilsdotter
 
Vad gäller TV:s synpunkter på Anna Torkilsdotters släkttillhörighet, så är substanshalten högre, om än med flera följdfrågor...
 
Jag har tidigare fört fram hypotesen att Anna Torkilsdotter skulle vara en syster till Nils och Jöns Torkilsson (Sluk), medan TV har dragit slutsatsen att Anna var en dotter till Torkil Byting, underlagman i Satakunta 1378. TV baserar det hela på en urkund[6] vilken avser en försäljning av gods till Nådendals kloster. Säljare är väpnaren Henrik med hustrun Ingeborg, Claus Bytings dotter.
 
Kärnan i hypotesen utgörs av texten: Oc jac Jngeborgh, Clauus Bytings dotther, for:da Hænriks hustrv, bedher beskedelighen man Jönis Hansson aff wapn j Willela, min nestha frenda, ath han henghe sit insigle vppa mina weghna for thetta breff, mædhen jac ey selff jnsigle haffuer. Då Jöns Hansson var son till Anna Torkilsdotter, har TV dragit slutsatsen att Anna var dotter till Claus Bytings, av TV postulerade far, Torkil Byting. Därmed skulle Jöns Hansson vara en kusin till Ingeborg.  
 
i det här fallet är jag helt klart beredd att ompröva min egen hypotes, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som att jag fullt ut accepterar TV:s...
 
Problemet med båda våra hypoteser är att Anna Torkilsdotter ägde ett vapen, i sigillet[7] tolkat som en svanhals(?). Jag har själv inte lyckats hitta någon förklaringsmodell som stämmer med mitt scenario. Vad gäller TV:s, så borde Ingeborg Clausdotter ha haft samma sigill som Anna Torkilsdotter, efter sin farfar, men enligt diplomet så äger hon inget sigill.  
 
Ett annat problem med TV:s hypotes, är att Ingeborg hade en halvbror, Magnus Nilsson[8], som levde när Ingeborg refererade till Jöns Hansson, som sin 'nästa' frände.
 
[1] Marko Lamberg, Institutionen för historia och etnologi, Jyväskylä universitet, Finland.
[2] FMS 17
[3] FMS 245
[4] FMS 343
[5] FMS 346
[6] FMU 2727
[7] FMS 179
[8] FMU 3313
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-02-14 00:03)

[Leif Tennare]

Replik från Tapio Vähäkangas:
 
Bjälkarnas antal i biskopsläkt Balks sköld tyder på, att praktiken inte var stabil. Det varierar i olika tider och olika personers tycke. I Finland och Sverige(?) finns det andra släkter Balk som inte har släktförhållande till biskopssläkt Balck. Samma sigillbild avser inte att personer med samma vapen skall alltid vara av samma anor. Det finns inte något belägg, att Lasse Larsson Finne till Lähteenoja (1403-23) och borgmästaren Olof Jönsson (1452-61) vore släktningar. Samma vapen är  
inte tillräckligt, ty en bjälke var så vanligt emblem.
 
Anakroniskt är att täncka att borgmästaren i Nådendal skulle ha haft boställe. Två borgmästere valdes en vecko före Valborgsdag för ett år. Därför varje borgmästare bodde i sitt eget hus. Magnus Friis inte ”ärvde” borgmästarens ämbete efter Olof Jönsson, men sannolikt hans hus. Enligt stadslagen borgmästeren valdes för ett år var man i sin tur, men i liten stad kunde inte hittas tillräcklit skickade män. Därför samma män valdes år efter år.
 
Om hösten 1974 rivdes i Nådendal Friisilä hemmans medeltida grund med stenkällare. Fastigheten kunde vara Olof Jönssons boningshus.

[Leif Tennare]

Vad gäller Olof Jönssons ev. släktskap med Lasse Larsson Finne, så måste jag ha uttryckt mig oklart - jag har aldrig hävdat att det finns några belägg för detta. Däremot har jag med erfarenhet från andra forskningsområden än genealogin, med andra forskningsmetoder, kommit fram till att denna hypotes har en relativt sett större sannolikhetsgrad än många alternativa scenarier.
 
Min hypotes bygger inte på likheten i Olof Jönssons och Lasse Larssons vapen, det är enbart en del av det nätverk av indicier, som binder samman ett antal belagda fakta, vilka tillsammans utgör grunden till den övergripande hypotesen.
 
Jag är fullt medveten om att man inte kan dra några som helst slutsatser, enbart baserade på likheter mellan använda sigill. Däremot hävdar jag definitivt, att om man finner två identiska sigill, vilka har använts i samma region av två personer med (uppenbarligen) överlappande livstid, verkande inom samma sociala skikt, då är sannolikheten för att de faktiskt är fränder större än för motsatsen.  
 
(Jag förstår f.ö. inte riktigt på vad Tapio Vähäkangas grundar uppgiften att ett vapen med enbart en bjälke var så vanligt - Hausen redovisar för Finlands del totalt tre stycken för perioden 1297 - 1530. Jag kan däremot hålla med om att en eller flera bjälkar ofta utgör en komponent i mer komplexa vapen.)