Simla

[Torsten Berglund]

Svar på fråga ställd av Nina Johansson under Landskap: Dalarna: Efterlysningar, samt under Landskap: Västmanland: Efterlysningar.
 
Tillnamnet Simla (Simbla, Symbla etc) förekommer under medeltiden i Västmanland och Dalarna. Namnet har antagits ha samband med orten Semla i Västanfors sn (tidigare Norberg sn) i Västmanland.
 
En Karl Symbla uppträder som köpare av en gård i Västerås 1368. Senare uppträder vid Kopparberget i Dalarna Henrik Simla, nämnd 1406-1437, som var häradsdomhavande i Dalarna 1417-1420 och vars sigill visar en femuddig stjärna i sköld. Från denne Henrik Simla härstammar den släkt som brukar gå under benämningen Simla och som bl.a. var verksam vid Kopparberget under senmedeltiden.  
 
En sonsons son till Henrik Simla var fogden Anders Hansson (död trol. 1543) till Stola i Kållands härad, Västergötland, som upptog sin mödernesläkts vapen (ekblad) och vars ättlingar blev introducerade på Riddarhuset 1625 med namnet Ekeblad.  
 
Se vidare:
Helmer Lagergren, Släkten Ekeblad till Stola, Personhistorisk tidskrift 1923:2, s 72-85, och 1923:3-4, s 178-182.
 
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, bd 2, Stockholm 1926, s 502f.
 
Bertil Bo?thius, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott, Uppsala 1965, särskilt s 53-55.
 
Om orten Semla i Västmanland, se
Kjell Kumlien, Norberg genom 600 år, Uppsala 1958.

[Nina Johansson]

Hej!
Tack för all information ! Min sambo härstammar ifrån Simla- släkten, så det var roligt att få mer information om detta namn!  
Tack ännu en gång !
Mvh,
Nina Johansson

[Mats Kjellström]

Adliga Ätten EKEBLAD, nr 35, död.
 
Gammal frälsesläkt; introducerad 1625 under nr 69; uppflyttad i riddareklassen 1689 under nr 35; ättens sista levande medlem upphöjd i grevlig värdighet 1719-12-31.
 
Lindholmen Slott ägdes av adelssläkten Ekeblad vars första historia är höljd i medeltidens dunkel, men kan spåras sedan tidigt 1300-tal.
 
Redan på 1300-talet nämnas bröderna Karl och Lars Ingebjörnssöner, som förde ett eklöf i skölden. Som ättens förste stamfader får kanske dock sättas en Hans Jakobsson i Krokforsen, som nämnes i handlingar från början af 1500-talet. En Hans Jakobsson var nämligen farfarsfar till Göran och Kristoffer Johanssöner, hvilka introducerades 1625 med namnet Ekeblad på svenska riddarhuset. Ätten utgick på manssidan 1827.
 
Redan på 1300-talet förekomma bröderna Karl och Lars Ingebjörnssöner, vilka bevisligen förde ett eklöv i skölden. Lars Ingebjörnsson, som kallas väpnare 1346 och ännu 1379, var hertiginnan Ingeborgs fogde på Dåvö (Köping, Västmanland) 1360 och erhöll förvaltningen över Dalarne 1362; hans änka Kristina Magnusdotter, som i vapnet förde tvenne vingar, nämnes 1383. Karl Ingebjörnsson, som 1341 var i marsken Anund Finvedssons tjänst, kallas väpnare och fogde i Dalarne 1351, var häradshövding i Åkers härad, Södermanland 1366 och levde 1370; han var 1348 gift med Katarina Fadersdotter. Lars dog utan att lämna manliga avkomlingar; Karl efterlämnade sonen Folke Karlsson, väpnare 1377-1386, som 1379 skänkte jord till Vårfruberga kloster för lägerstad åt sina avlidna systrar Kristina och Katarina, samt 1386 - tydligen på dödsbädden - gav sin fästmö jungfru Katarina Stefansdotter sin gård Rönöholm (Röresholm) för hennes livstid; han var 1387 och efterlämnade inga bröstarvingar.
 
Riddarhusgenealogien giver Karl Ingebjörnsson ett andra gifte med Ingegärd Nilsdotter till Öja i Närke och ännu en son Peder Karlsson. Detta är dock såsom framgår av arvtvisten mellan Nils Nilssons till Traneberg och fru Ingegärds till Öja, Närke avkomlingar (1) ej grundat på verkligheten. Fru Ingegärd till Öja, gift andra gången med riddaren Nils Kettilsson, efter vilken hon var änka 1344, hade i ett föregående, ej vidare känt gifte, dock ej med Karl Ingebjörnsson, en son Peder Karlsson, som förde eklövet i vapnet. Dennes sonson Jöns Karlsson till Berg på Ön, underlagsman i Västmanland, hade sönerna Karl Jönsson till Berg och Palne Jönsson. Den senare efterlämnade icke manliga avkomlingar, den förre, som sålde fädernegården till Sten Sture 1483, hade i sitt gifte med Inga Jönsdotter sonen Anders Karlsson, som 1513 kärade till fädernegården Berg, rådman i Stockholm och halshuggen i Stockholms blodbad 1520.
 
- Vidare uppger riddarhusgenealogien att nämnda Jöns Karlsson hade en broder Michel Tasto. Detta är dock en på fri hand gjord konstruktion för att genom honom förena den på riddarhuset introducerade ätt, som förde eklövet, med Ingebjörnssönerna, en förment släktskap, varom äldre släktforksare intet känna. Förutom att av nämnda arvstvist framgår att Jöns Karlsson varit sin faders enda arvinge, visa urkunderna(2) att Michel Tasto, som 1463 säljer sitt mödernes arvgods Oppeby i Helgesta socken i Södermanland, varit son av Magnus Michelsson Tasto till Oppeby, som 1410 gifte sig med Ingegärd Erwastdotter. Båda förde eklövet i skölden. De bevarade urkunderna känna intet om Michel Tastos efterkommande, men riddarhusgenealogien giver honom en son Gottschalk Tasto och sonson Jakob i Simla (Fagersta), vilken senare skall hava varit stamfader för i Dalarne och Västmanland bosatt ätt med eklövet till sköldemärke.
 
En son till denne Jakob uppgives hava varit Hans Jakobsson till Krokfors och Sundby [Falun, Dalarna]. I tvenne uppsatser i Personhistorisk tidsskrift för år 1923, h 2-4, har Helmer Lagergren behandlat ätten Ekeblads ursprung. Av denne utredning framgår att nedanstående Henrik Simla kan uppställas såsom släktens äldste kände fader. Han tillhörde en frälsesläkt i Dalerne, som förde en femuddig stjärna i vapnet. Vapenförändringen synes hava ägt rum först på 1500-talet, då Anders Hansson till Stola, Strö sn, Skaraborg, upptog sitt mödernevapen, ekbladet.
 
Henrik Simla, Tab 1.
 
Anders Hansson, Tab 2.
 
Johan Andersson, Tab 3., Erik Andersson, Tab 8., Clas Andersson, Tab 9.
 
Christoffer, Tab 4., Göran Tab 7. Nils, Tab 10., Anders, Tab 11. Claes, Tab 5., Johan, Tab 6.- -Claes, greve Ekeblad
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
Tab 1.
 
Henrik Simla; uppräknas bland tingsrättens i Stora Kopparberget medlemmar 1406 i juli och bevittnade s.å. ett dombrevv; köpte Karlborn i Sundborns sn, Falun, Dalarna, 1414-11-14; kallar sig i ett av honom utfärdat fastebrev 1417-12-08 häradsdomhavande över Dala hundare; levde ännu 1437 och förde då en fem uddig stjärna i vapnet. - Gift 1:o med Kerstin; 2:o med Helga Olofsdotter, vilken överlevde honom.
 
Son:
 
1. Jakob Henriksson Simla; Bergsman i Karlborn 1440-1446; levde 1452.
 
- Gift med Gudlög Hansdotter, sannolikt dotter av bergsmästaren vid Stora Kopparberget Hans Jönsson (Svinhuvud).
 
Son:
 
Hans Jakobsson, till Krokfors i Sundborns sn, Dalarna samt Sundby Sätesgård i Åkers och Ärila sn, Södermanland, som han ärvde med sin hustru; var ledamot av Stora Kopparbergs tingsrätt 1485 och nämnes 1492-08-02 bland de tolv dannemän, som fått i uppdrag att verkställa syn angående rågången mellan Vika och Stora Skedvi snr; synes efter sistn. år hava flyttat till Sundby; död före 1530.
 
- Gift (2:o?) med Brita Andersdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o med Erik Pedersson till Dräggesta, som förde ett skaftat blad), dotter av väpnaren och häradshövdingen i Österrekarne domsaga, Södermanland, Anders Eriksson Ekeblad och Ingeborg Markvardsdotter Link (1/2 djur). Brita Andersdotter bortbytte 1530-03-17 med barnen Anders och Ingeborgs samtycke till konung Gustaf I Sundby Säteri med underlydande mot andra gods [RHKn].
 
Barn:
 
2. Margareta Hansdotter, troligen död omkring 1529. G. 1:o m. bergsmannen Greger Ulfsson (Rött Lejon) på Gammelgården i Kniva bergslag av Vika sn (Kopp.); 2:o m. väpnaren Ulf Pedersson.
 
2. Anders Hansson; Regementsråd; död 1543. Se Tab 2.
 
2. Ingeborg Hansdotter, till Hornby, levde änka 1565-04-17. G. 1:o m. Per Knutsson på Gylle (Borlänge) i St. Tuna sn (Kopp.), död före 1530; 2:o med Nils Larsson (en vinge) till Hornby, vilken levde ännu 1544-04-23.
 
2. Bengta Hansdotter; abbedissa i Sko Kloster. (3)
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
TAB 2.
 
Anders Hansson
 
(son av Hans Jakobsson, Tab 1), till Stola i Strö sn, Skaraborg; förde ett ekeblad i sitt sigill; bevistade Västerås riksdag 1527 (4); kallas väpnare(4) 1529-04-25; satt i rätten över de upproriska Västgötaherrarna i Strängnäs(4) s. å. 17-21 - juni; fogde på Älvsborg(5) s. å. 03-10; erhöll Bjärke härad i Västergötland förläning(5) 03-10 och Valle härad i nämnda landskap(5) 1532-05-22; i slottsloven på Läckö Slott (4) 1534-02-21; regementsråd i Västergötland 1540-07-06; åter slottsloven på Läckö Slott (4) 1543-07-25; död s. å. i Hamburg, Tyskland, dit han var skickad i konungens ärender.
 
- Gift med Agneta Nilsdotter i hennes 2:a gifte
 
[gift 1:o med Göran Lindormsson, av Forstena släkten, nr 2, död 1529; 3:o med riddaren och riksrådet Anders Pedersson (Lilliehöök af Fårdala, Nr 1) i hans 2:a gifte, död 1572],
 
dotter av riksrådet Nils Claesson, till Stola, som förde en vit upprättstående växande halvmåne i blått fält, och Ebba Arendsdotter Ulf.
 
Barn:
 
Hans Andersson, död ogift i Tyskland.
 
Margareta Andersdotter, död 1616. Gift 1:o med hövidsmannen Lindorm Torstensson, av Forstena släkten, nr 2, död 1564; 2:o 1573-01-06 med ståthållaren Anders Olofsson (Oxehufvud nr 102), född 153(7), död 1618.
 
Johan Andersson; häradshövding; död 1608. Se Tab 3.
 
Brita Andersdotter, död ogift.
 
Erik Andersson, konung Johan III:s kammarjunkare. Se Tab 8.
 
Nils Andersson, död ung.
 
Claes Andersson Ekeblad; slottsloven på Älvsborg; död 1614. Se Tab 9.
 
Elin Andersdotter, död 1629. (20). Gift med stallmästaren och konung Carl IX:s knekthövidsman Anders Gudmundssson (Röd), till Hedåker, död 1598-04-21.
 
Beata Andersdotter. Gift med befallningsmannen och kammrjunkaren Erik Mattsson Kagg (nr 68), död 1592.
 
Carin Andersdotter, död ogift.
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
TAB 3.
 
Johan Andersson (son av Anders Hansson, Tab 2) till Stola; befällhavare på Gullbergs fäste 1593-02-03; ryttmästare vid Västgöta ryttare 1597; slottsloven på Älvsborg 1599-02-07; häradshövding i Närke 1600; fogde i Vartofta och Kåkinds härad 1605 (5); erhöll av konung Carl IX åtskilliga gods och gårdar i Västergötland i förläning 1606-04-17; död 1608-01-27 och begravd i Strö Kyrka under gravsten med hans och hans hustrus bilder i upphöjt arbete och i vilken kyrka hans huvudbaner uppsattes.(6) - Gift 1577-10-23 på Ulfstorp, då han gav Stola i morgongåva (20), med sin första styvfaders brorsdotter Anna Christoffersdotter, död 1648-04-28 och begravd i Strö Kyrka (7), dotter av befallningsmannen Christoffer Torstensson av Forstena släkten, nr 2, och Brita Stake, nr 110. Deras barn kallades sig Ekeblad efter vapnet.
 
-----
 
Källa: Adelskalendern.

[Stefan Simander]

Vilket Lindholmen är det som avses ovan?
Fann svaret på wikipedia!
Lindholmens slott (numera en slottsruin), på ett näs i Vänern mellan Spårön och fasta, Strö socken, Kållandsö, Västergötland endast någon kilometer från Stola Herrgård.

[Mats Kjellström]

Lindholmen Slott, Strö sn, Skaraborg.
Stola Herrgård ligger ca 1,6 km söder om Lindholmen Slottsruin:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lindholmen_Slott

[Stefan Simander]

Hej Mats! Tack för svaret, även om jag råkade hitta detsamma strax innan.
Är det du som skrivit artikeln i wikipedia?