Sigtrygg Bengtsson "ärkedjäknen"

[Anders Karlsson]

Har några frågor om Sigtrygg ärkedjäknen Bengtsson:
 
Var han gift med en av Magnus minneskölds döttrar? Var hon i så fall mor till Bengt Sigtryggsson? Vad hette hon?  
 
Sigtrygg ärkedjäknen Bengtsson tillhörde ätten Boberg. Hur lång bakåt går den att spåra?
 
Mvh
 
Anders Karlsson

[Anders Ryberg]

Finns inte Bobergsläkten beskriven i ÄSF?

[Anders Berg]

Jo, av Jakob Koit i häfte 1 sid. 22-25. Sigtrygg Bengtsson var enligt A F Liljeholm (i GT 1953 s. 101-104) antagligen gift två gånger, andra gången förmodligen med en halvsyster till Birger jarl. Bengt Sigtryggsson menas vara född i det första äktenskapet.
 
Äldste kände anfader är Mats, Sigtryggs farfar, som var död 1219.

[Kaj Janzon]

Den Sigtrygg som sannolikt var gift med en halvsyster till Birger jarl, var inte ärkedjäknen Sigtrygg, utan hans förmodade farfar Sigtrygg Bengtsson.

[Kaj Janzon]

En lämpligare rubrik för den här diskussionen kanske vore Ärkedjäknen Sigtrygg i Linköping eller något i den stilen? Om Liljeholms identifiering är korrekt hette han nämligen Sigtrygg Karlsson.

[Anders Berg]

Eller varför inte Boberg? Rubriken alltså.

[Anders Karlsson]

Har hittat följande på Internet, men på en sida med ordentliga källanvisningar:
 
Bengt Sigtryggsson (Boberg) (dog mellan 21/1 1259 och 9/4 1263)
far: Sigtrygg Bengtsson (Boberg) (död tidigast 1219)
farfar: Bengt Matsson (Boberg) (död före 1219)
farfars far: Mats (Boberg) (död före 1219)
 
Sigtrygg Bengtsson (Boberg) i andra giftet gift med en dotter till Magnus Minnesköld. Bengt Sigtryggsson (Boberg) troligen son till första frun.
 
Verkar detta stämma?
 
Bengt Matsson (Boberg) och Mats (Boberg) benämns båda dominus. Vad betyder det?

[Kaj Janzon]

Det ser ut att vara hämtat från ÄSF. Sigtrygg Bengtssons hustru, vars namn tyvärr är okänt, bör rimligen ha varit helsyster till den ena av Birger jarls halvbröder, nämligen västgötalagmannen Eskil som ju var bra mycket äldre (ca 30-40 år) än Birger.
 
Med denna sin andra hustru hade Sigtrygg Bengtsson sonen Karl. Denne Karl Sigtryggsson har i sin tur av A. Filip Liljeholm, pga av vissa uppgifter i ärkedjäknen Sigtryggs testamente från 1291, antagits vara ärkedjäknens far.
 
Dominus betyder i detta fall att de två herrarna var just herrar, d v s riddare.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

En presentation av forskningsläget och sedan hypoteser:
 
ÄSF:
A.F. Liljeholm har i GT (1953) s. 103-106 har framlagt den åsikten, att ärkedjäknen i Linköping, Sigtrygg, som 1291 upprättade sitt testamente, var son av Karl Siggtryggsson (Boberg), samt denne även var far till Ulf Karlsson... Både Ulf Karlssons son RR Karl Ulfsson, som ärkedjäknen i testamentet kallar nepos...förde ett lejon i vapnet liksom avkomlingarna till Hafrid Sigtryggsdotter (?Sigtrygg Bengtssons dotter Anm. J.B. t. Gr.), enligt Liljeholms antagande av den anledningen att Karl Sigtryggssons och Hafrid Sigtryggsdotters fader Sigtrygg Bengtsson i ETT ANDRA ÄKTENSKAP förmodligen var gift med en halvsyster till Birger jarl... .
 
(Testamentet av Karl Sigtryggsson binder samman dessa Karl Sigtryggsson och hans ättlingar.) Hafrid Sigtryggsdotter och hennes antagl. brorsson Ulf Karlsson förde ett lejon i sitt vapet - dess betydelse (här borde man väl erinra sig om det prekära i heraldiken!) har fört Liljeholm, att antaga ett samband till Birger jarl. Karl Sigtryggsson säges i det påvliga tillståndsbrevet för äktenskap vara nepos till kung Valdemar och Birger jarl.  
Tyvärr vet vi inte något med rimlig säkerhet om Sigtrygg Bengtssons äktade delar. Att Karl Sigtryggsson skulle vara hans son får vi väl förmåda -? (Tycker, att kruxet ligger här)
Johan

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Testamentet av Siggtrygg Karlsson skall det stå!
Johan

[Kaj Janzon]

Det finns emellertid mer än bara vapenlikheten som stödjer Liljeholms hypotes.
 
Jag har på uppdrag av Södra Råda-projektet ytligt undersökt Liljeholms hypotes utifrån de berörda parternas godsägande, framför allt vid Vänern där ätten Boberg är väl representerad. Förutom genom godsägandet kan Bobergarna knytas till området även genom arkeologiska fynd. Vid utgrävningar av Saxholmens borg i Ölme sn har man bl a hittat ett dräktbeslag med Boberg-vapnet [C. Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige (Stockholm 1996) s 409].
 
Karl Sigtryggson var alltså gift med en Helena, vilken sannolikt är identisk med den 'domina' Helena Petersdotter som i ett kungligt brev från 1336 namnges som den person vilken tidigare donerat ”den skog som heter Rudskoga” (silua que Rudhaskogh? dicitur) till Riseberga kloster [DS 3235. Annorlunda och felaktigt översatt i Närkes medeltida urkunder 1, nr 107].
 
En av Karls systrar - till namnet okänd - var förmodligen mor till marsken Tyrgils Knutsson. En annan syster, Ulfhild, var gift med Karl Ingeborgsson (Lejonbalk). Det sistnämnda parets son Magnus gifte sig med en dotter till Birger jarls yngre halvbror Elof.
 
Gemensamt för dessa personers ättlingar är bl a att de innehar gods vid Vänern som - om man antar att godsen har gemensamt ursprung - i samtliga fall kan ledas tillbaka till Sigtrygg Bengtsson. Men det verkligt intressanta är att även kung Magnus ladulås bror Bengt har andel i det undersökta godskomplexet [DS 941] och han kan inte kopplas till någon Boberg genom äktenskap.
 
Dessutom har de i augusti 1280 halshuggna Filipssönerna (Aspenäs-ätten) en del av ovannämnda godskomplex [ÄSF 1 s 10 och där redovisade primärkällor]. Om dem vet vi bl a att Magnus minneskölds bror jarlen Birger brosa var deras morfarsfar.
 
Det finns också en del som talar för möjligheten att även jarlen Karl döve, den tredje av Bengt snivils kända söner, kan ha ägt gods i undersökningsområdet. Detta framgår genom det arvskifte som 1307 förrättades efter Karls sonsons dotter Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), som visar sig ha ägt arvegods i bl a Visnums och Ölme härader samt i Hammarö sn [DS 1545].  Dock är det möjligt att godsen kommit till Ingeborg som mödernearv, då hennes far Ulf Karlsson enligt vissa uppgifter var gift med en dotter till den ovannämnde tiohäradslagmannen Karl Ingeborgsson [ÄSF 1 s 297].  Denna dotter kan i sin tur också ha ärvt egendomarna av sin mor, Ulfhild Sigtryggsdotter (Boberg), och i så fall hamnar vi även här åter hos Sigtrygg Bengtsson och N.N. Magnusdotter.
 
Det mesta talar alltså i nuläget för att Boberg-godsen på Vänerns värmlandssida härrör från Magnus minnesköld och inte helt osannolikt är att en del kommer från hans till namnet okända första hustru.
 
Det finns alltså ingenting i det av mig undersökta materialet som talar emot Liljeholms antagande om Sigtrygg Bengtssons äktenskap med Birger jarls halvsyster. Det är tvärtom så att om vi inte bryr oss om frågetecknen i Koits ÄSF-utredning får vi en förklaring utan inre motsägelser till varför Bengt snivils och Sigtrygg Bengtssons ättlingar äger de gods vid Vänerns värmlandskust och de fisken i Klarälven, Byälven och Gullspångsälven som de bevisligen har innehaft. Däremot får vi genom min undersökning inget svar på frågan om vilken av Liljeholms två hypoteser som är den riktiga, d v s om ärkedjäknen Sigtrygg var sonson eller dotterson till Sigtrygg Bengtsson. Faktum är att jag inte i dagsläget kan koppla ärkedjäknen till något av de berörda värmlandsgodsen. Låt alltså frågetecknen stå kvar tills vidare.
 
Här riskerar vi dessutom att i värsta fall hamna i en diskussion om Bengt snivils godsägande och då börjar åtminstone jag tycka att det känns lite kallt om tårna.

[Kaj Janzon]

Komplettering av mitt föregå?nde inlägg.
 
I stycket ovan som börjar Gemensamt för dessa personer.. ska det stå:
 
...samtliga fall endast kan ledas tillbaka till Sigtrygg Bengtsson...
 
D v s att om man försöker sig på att leda tillbaka dem till Magnus minnesköld enbart genom arvskiften inom Folkungaätten så går man bet på uppgiften i något fall, vare sig man försöker göra det genom Birger jarl eller Elof. Däremot kan man utan hinder i samtliga fall komma fram till Sigtrygg Bengtsson.

[Anders Ryberg]

Peter Karlsson!
Kan du vid tillfälle byta rubrik (se ovan)

[Jonas Kuschner]

Peter är väl på semester?

[Bengt Rur]

Termen ärkedjäkne är i detta fall rätt egendomlig. En ärkedjäkne (archdiaconus) var alltid prästvigd och var innehavare av ett av de högre ämbetena vid en domkyrka.
 
Ute i Europa kunde det förekomma att den civile förvaltaren av kyrkliga gods fick namn efter det ämbete till vars avlönande godsen var anslagna.
 
Exempelvis var en gång L?Archipr?tre namn på en person, som i egenskap av vice dominus (vidame), hade fått sig anförtrodd förvaltningen av vissa kapitelgods.
 
En vidame - som ofta tillhörde lågadeln - hade förutom andel i avkastningen ett rangförsteg. Han räknades som förmer än vanliga adelsmän, dock ej i nivå med en baron.
 
Hälsning, Bengt

[Kaj Janzon]

Min uppfattning är att när man påstår häpnadsväckande saker som inte kan förväntas vara allmänt kända ska man alltid ange en källa.  
 
Jag gör därför så när jag påstår att prästvigning inte alls var en nödvändig förutsättning för att inneha ett archidiaconat.
 
Således var t ex inte Sigtryggs företrädare, kungens bror Bengt, prästvigd när han senast vid 18 års ålder utsågs till ärkedjäkne [Schück, Ecclesia Lincopensis (Stockholm 1959} s 62 f].
 
Jag vet inte riktigt heller om jag förstår det 'egendomliga' här. Finns det belägg för att inte heller ärkedjäknen Sigtrygg var prästvigd? Eller blir titeln egendomlig för att den anges i den aktuella rubriken? Eller...?

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Kaj!
Tack för dina tankar kring godskomplexet. Dess härstamning är förstås en förmodan, men en mycket bra sådan, eftersom den ytterligare stärker Liljeholms hypoteser.  
Kunde Du närmare berätta om DS 941?
frågar Johan

[Kaj Janzon]

DS 941 är biskop/hertig Bengts testamente. Av det framgår bl att han ägde en gård i Värmland med tillhörande andel av det eftertraktade fisket i Amn (= Gullspångsälven).
 
Nästan lika intressant i detta sammanhamg är att Bengt enligt testamentet ägde en gård i Jolstad, Vinnerstads sn, Aska hd.
 
Ovannämnde domina Helena Petersotters far skrev sig nämligen till ett Jorchastad, troligen identiskt med detta Jolstad [ÄSF 1 s 24].
 
Om antagandet att ärkedjäknen Sigtrygg var son till Karl Sigtryggson är korrekt, skulle det alltså innebära att Sigtryggs företrädare som ärkedjäkne ägde jord i samma by där Sigtryggs morfar hade sin sätesgård.
 
När det gäller värmlandsfisket i allmänhet så verkar det tidigt ha blivit i det närmaste monopoliserat av Folkungaätten. De gods och borgar som gav kontroll över laxfisket i norra delen av Vänerregionen hölls kvar inom en begränsad släktkrets genom en rad äktenskap som inte alltid formellt var i sin ordning ur den kanoniska rättens synvinkel.
 
En äktenskapsdispens beviljades för övrigt 1252 just Karl Sigtryggson, när han gifte sig med sin Helena Petersdotter från Jolstad. Paret var nämligen släkt i fjärde led. Ytterligare ett märkligt sammanträffande kan man kanske tycka?

[Hans Martinsson]

Frågor till Kaj Janzon.
Elof, Birger jarls yngre halvbror nämns ovan.  
Är det samme Elof som är nämnd under rubriken Ingrid av Skenninge? Där meddelas 01 juni 2003: ..äldre genealoger på rätt lösa grunder antagit honom vara bror till jarlen. Denna uppfattning har dock övergivits av senare forskning. Om det är samme Elof, hur ska detta tolkas ?
Ulfild Sigtryggsdotter. Är det troligt att hon är helsyster till Karl och Hafrid eller föreligger någon tveksamhet om hon möjligen är dotter i Sigtrygg Bengtsson första äktenskap ?

[Kaj Janzon]

Nej, det är inte samme Elof. Ingrids far Elof har dock frekvent förväxlats med Birger jarls halvbror. Orsak är dels namnet, dels att båda uppträder i kretsen kring Birger. Mer om detta står i ÄSF 1 s 26 f (Sven Axelson, Jarl Gall?n och A. Filip Liljeholm). Jarlens bror Elof bör ha varit hans halvbror på mödernet och förde följaktligen inte folkungalejonet utan en vingad pil i vapenskölden.
 
Såvitt jag förstått saken rätt har Jakob Koit, A. Filip Liljeholm och Hans Gillingstam uppnått enighet om att Ulfhild var halvsyster till Karl och Hafrid. Ulfhild är alltså enligt ÄSF född i Sigtryggs första äktenskap och härstammar följaktligen inte från Birger jarls halvsyster.

[Kalle Thorsberg]

Hans,
 
Kolla ÄSF 1 artiklarna Boberg o Brunkow.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Kaj!
Tråkigt, att vi inte har, hur Helena Petrusdotter var släkt i fjärde led med Karl Sigtryggsson i äktenskapsdispenset (DS 397).
Karl Sigtryggsson är vad patrarkaliska linjen beträffar själv den fjärde kända generationen efter Mats Boberg.
 
Ulfhild Sigtryggsdotter är ju förresten Gustaf I (Vasas) ffmmfmmm. Ifall Ulfhild skulle ha varit ättling till Magnus minnesköld, skulle genom henne blivit en linje till till de bevisligen tre, som redan binder Gustaf I till Magnus minnesköld. Så är ju nu inte fallet.
Johan

[Hans Martinsson]

Tack för uppgifter och litteraturhänvisningar.
Uppgiften om Ulfilds möderne var intressant.
I den här på Rötter publicerade ”Erik XIV:s antavla i fjorton generationer”, av Bo Lindwall anges moder till Ulfhild vara Magnusdotter vilket då inte bör stämma enligt nuvarande uppfattning.
 
Kompletterande frågor:
Är Ingeborg Elofsdotter, gift med lagmannen i Södermanland Anund Haraldsson,
dotter till jarlens förmodade halvbror Elof ?
 
De tre linjerna mellan Magnus minnesköld och Gustav I bör då vara via Birger, Magnusdotter och  Bengt. Är detta riktigt ?

[Gabriel Wallgren]

Jag vill varmt rekommendera Bjarne Beckmans artikel Karl Sigtryggsson och Helena Petersdotter i PHT 1971/1972 s 91-102.
 
Mvh
 
Gabriel Wallgren

[Kaj Janzon]

Anund Haraldssons (vingad lilja) hustru var dotter till jarlens halvbror Elof.
 
Jag har aldrig haft något skäl att undersöka linjerna mellan Magnus minnesköld och Gustav I och har följaktligen inget svar på frågan om de tre linjerna.
 
Vad gäller Beckmans artikel ansluter jag mig till Gabriels rekommendation. Jag menar att Beckmans tes om att åtminstone Karl Sigtryggsson skulle ha varit son till en Sigtrygg Algotsson i stället för till Sigtrygg Bengtsson avvisas väl korthugget i ÄSF med konstaterandet att det förefaller ovisst om denne Sigtrygg Algotsson verkligen existerat [ÄSF 1:3 s 317].

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Hans!
Jo, alldeles riktigt! Se även Kunglig genealogi: Gustaf I:s anor.
Johan

[Kaj Janzon]

Ett förtydligande till mitt förra inlägg. Jag  menar alltså att ÄSF:s avvisande av Beckmans tämligen 'löskokta' spekulationer är fullt berättigat.
 
Däremot anser jag att ÄSF borde ha utvecklat kritiken och något mer detaljerat visat på de stora svagheterna i Beckmans konstruktion, även om jag förstår att man visade en närmast ovetenskaplig barmhärtighet just i detta fall.

[Bengt Rur]

Kaj! Öppning för att ännu ej prästvigda personer  på expektans skulle undantagsvis ha utsetts till ärkejäknar finns i min framställning. Slikt förekom även när det gällde andra kyrkliga ämbeten. Hälsning, Bengt

[Kaj Janzon]

Bengt, Det är glädjande att vi har lyckats uppnå enighet om att en ärkedjäkne inte alltid behövde vara prästvigd. Faktum är att detta ursprungligen är det normala.
 
Det aktuella ämbetet har nämligen sitt ursprung i diakonatet som under nordisk medeltid var det näst högsta av de 7 vigningsgraderna på väg till full prästvigning. Så småningom 'glömdes' detta ursprung till archidiaconatet bort och denna biskopsassistent började därför även rekryteras bland redan prästvigda [Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid bd 3 sp 51 f, bd 20 sp 572 ff]

[Vincent Eldefors]

Det går egentligen lite utanför ämnet på denna diskussion men vilka är källorna och indicierna som talar för Sigtrygg Bengtsson d.ä.:s två äktenskap och vilka barn som föddes av vilken mor?

[Vincent Eldefors]

Kan tillägga att jag sett uppgifter om att dottern till Magnus Minnesköld (som gifte sig med Sigtrygg Bengtsson) skulle ha hetat Hafrid och genom henne skulle även den s.k. Hafrids-ätten på Dal ha sprungit. Har sett dessa uppgifter i ett flertal antavlor men aldrig någon källhänvisning.

[Tomas Karlsson]

Hej Vincent!
Enligt ÄSF I:I s. 24 så är namnet på Sigtrygg Bengtssons hustru/hustrur okänt. Utan att veta skulle jag tro att författaren bakom den s k Hafrids-ätten på Dal använt sig av en namnkombination, där de till namnet kända döttrarna av Sigtrygg får bilda bas för moderns möjliga namn. Hafrid är då gångbart. Ett annat namnförslag, som jag vill minnas att jag sett här på Anbytarforum, är Kristina.

[Kaj Janzon]

Indicierna och källorna presenteras i A. Filip Liljeholms uppsats Brynjulf Bengtssons härstamning i Genealogisk Tidskrift 1953 s 101-104.

[Tomas Karlsson]

Hittade länken till ovan nämnda s k Hafridsätt på Dal - där framgår klart och tydligt att Sigtrygg Bengtssons maka namngetts som Hafrid men med ett frågetecken efter:
http://freepages.history.rootsweb.com/~catshaman/m05valdem/folkungar.htm

[Per-Åke Svensson]

Kapitlet Västergötlands lagmän - Algotssöner och Folkungar av Bo J Theutenberg, och som ingår i boken Biskopen och törntaggen (Rätt nyutkommen - sök efter törntaggen här på Anbytarforum för bibliografiska uppgifter), innehåller många källhänvisningar och resonemeng av intresse i det här sammanhanget. (Jag lämnade tillbaka mitt ex till biblioteket i början på veckan och kan därför inte ge detaljhänvisningar).

[Ewa Westerberg]

Var hittar man belägg för att Margareta Ulfsdotter, gift med Gudmar Magnusson (Ulvåsaätten), var dotter till Ulf Karlsson (ätten Boberg)? Detta påstående läser man i ÄSF del 1 s 23, men på s 24 under punkt 2. Karl Sigtryggsson står det att han hade möjligen sönerna Sigtrygg och Ulf. Sedan hittar jag ingenting mer om att Ulf K skulle ha en dotter Margareta. Gudmar Magnusson hade ju ett hjorthuvud i sitt vapen? Vad hade Ulf Karlsson för sköldemärke? Kan man verkligen gå vidare i släktforskningen från Margareta Ulfsdotter, eller bör man stanna där? Vad säger ni kunniga forskare?

[Anders Karlsson]

Hej,

Sigtryggs dotter Hafrid är enligt ÄSF mor till Bengt Hafridsson. Fadern antas ev. vara en Gustav. Vet man mer om denna Gustav?

Även Ramfrid Gustavsdotter (Lejon) anges på många hemsidor vara barn till Hafrid och då ha en fader Gustav Petersson (Lejon) och det spekuleras i om Peter Näf skulle vara hans fader. Stämmer något av detta?


Kan tillägga att Ramfrid är enl ÄSF gift med Israel Andersson (And) och har inga referenser till sina föräldrar.

Kan inte hitta någon tillförlitlig "källa" på nätet.

MVH
Anders