ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Puke - en och samma släkt?  (läst 1596 gånger)

2002-03-06, 11:58
läst 1596 gånger

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
En av mina anmödrar var Christina Eriksdotter Puke, född cirka 1510. Hon var gift med Peter Matsson Upplänning, borgmästare i Söderköping, och fick år 1533 med honom sonen Matthias Petri (sedermera kyrkoherde i Västra Husby).
 
Finns det någon som känner till hennes (eventuella) koppling till andra bärare av Puke-namnet? Var det en och samma släkt, eller har de endast tillnamnet gemensamt?
 
Alla tips, råd och upplysningar kring detta tages tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

2002-03-08, 09:00
Svar #1

Utloggad tbd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Hej Christian!
Puke förekommer som  tillnamn i flera olika släkter under medeltiden, och kan beläggas ha använts av såväl frälse som ofrälse personer. T.ex. tillhörde marsken Erik Puke (död 1396) en släkt där flera manliga medlemmar använde tillnamnet på 1300-talet (Äldre svenska frälsesläkter 1:2, s 177ff). Via mödernet härstammade från denna Pukesläkt en gren av ätten Bonde, som på 1300- och 1400-talet använde tillnamnet Puke (Äldre svenska frälsesläkter 1:2, s 178-179; Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1, s 514). Riksrådet och upprorsledaren Erik Puke (död 1437) var besläktad med marsken Erik Puke via sin mor och torde ha uppkallats efter denne (Äldre svenska frälsesläkter 2:1, s 67 o 71; Jfr även Raneke, Svenska medeltidsvapen, 1982, s 363, 552, 556).  
 
Några manliga medlemmar av en östgötsk storbondesläkt i Bankekinds härad använde också tillnamnet Puke under några generationer från slutet av 1300-talet och på 1400-talet (Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser och äldsta historia, Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen 4, Gävle 1949, s 62 not 139).  
 
Vad gäller litteraturuppgiften att kyrkoherden Matthias Petrii i Västra Husby mor skall ha hetat Christina Eriksdotter (Puke), så måste källvärdet av denna uppgift ifrågasättas. Enligt Elgenstierna, 7, s 644, har hon ej kunnat identifieras. Den härstamning som anges för henne i Hadorphs och Peringskölds genealogier över ätten Stiernfelt, kan dock konstateras vara oriktig. Hon uppges ha varit sondotter till riksrådet Peder Ragvaldsson (Fargalt) och dennes hustru Ingeborg Ragvaldsdotter (trol. dotter till lagmannen Ragvald Puke [ätten Bonde]), men dessa makar hade endast två döttrar (Äldre svenska frälsesläkter 1:1, s 32-33), varför den angivna fadern till Christina, ”Erik Pedersson”, tydligen är en konstruktion av Hadorph/Peringsköld. Troligen har tillnamnet Puke tillskrivits Matthias Petrii mor p.g.a. den uppdiktade härstamningen från Ragvald Puke.  
 
Hadorphs och Peringskölds genealogier över ätten Stiernfelt innehåller f.ö. även oriktiga uppgifter om att stamfadern Per Matsson Upplänning skall ha varit son till slottsfogden i Stockholm Mats Persson och Birgitta Cristiernsdotter (Vasa), se Äldre svenska frälsesläkter 2:1, s 112, och Örnberg, Svenska ättartal 5, ”Om falska Wasaättlingar”, s 448-455.  
 
Uppgiften att Matthias Petrii föräldrar var borgaren Per Matsson Upplänning i Söderköping och Christina Eriksdotter torde återgå på personalierna i en likpredikan över Matthias Petrii son, biskopen Johannes Matthiae (död 1670) i Strängnäs, se Örnberg, Svenska ättartal 5, s 451ff.  
 
M v h
Torsten Berglund

2002-03-11, 19:50
Svar #2

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Torsten,
 
Och ett stort, varmt tack för det utförliga (och befriande källkritiska) svaret.  
 
Men finns det då inga indikationer på vilka Matthias Petrii föräldrar var?  
Vad vet man t ex om Per Matsson Upplänning?  
Finns det anledning att misstro uppgifterna från Johannes Matthiae likpredikan?
Och finns det inga som helst hållbara och tillförlitiga källor att tillgå?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

2002-03-11, 21:12
Svar #3

Utloggad tbd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
De genealogiska uppgifterna i likpredikan över biskopen Johannes Matthiae, kan givetvis vara riktiga, även om källan är sekundär. Det som uppenbarligen är oriktigt är de härledningar för Per Matsson Upplänning och Christina Eriksdotter, som återfinns hos Hadorph och Peringsköld. Jag föreslår att du beställer kopia av likpredikan, som kan finnas i t.ex. KB:s samlingar, för att se exakt vad som står i denna källa om biskopens fädernesläkt och för att kunna bedöma dess källvärde.

2004-03-30, 15:14
Svar #4

Annsofi Sterner

Likpredikan över biskopen Johannes Matthiae Upplänning finns hos universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. Kopia kan beställas per telefon alt. e-post.  
Källan är: Palmskiölds samling över likpredikan 422 nr 15 s.594

2004-09-29, 10:24
Svar #5

Elaine Löfgren

Ur boken Vadstena Klosters Minnesbok inköpt 2004 i Vadstena kloster:
 
Herrens år 1396, den 21 september.  
Efter aposteln och evangelisten Mattheus?dag vordo marsken herr Erik Kätilsson från Värmland, och hans son, som långt förut blivit dödad i Norge på en ö, som kallas Orust, samt den ädla fru Kristina Vämundsdotter, samme marskens systerdotter, alla på samma dag och i samma grav jordade i Vadstena kloster. Några dagar därefter vart den nämnde herr Eriks hustru, fru Ingrid, förd hit till Vadstena och begraven jämte de förenämnda.
 
Herrens år 1402 den 12 juni
Samma år, dagen efter aposteln Sankt Barnabas?dag, nämligen den dag, på vilken förrättas S. Eskils gudstjänst, medan sakramentet upplyftes i högmässan, avled syster Margareta Lassedotter. Denna jungfru hade i 34 år levat i klostret i prisvärd umgängelse. Och ehuru hon var född bland de förnämligare i landet, var hon dock villig till alla ringa sysslor och ödmjuk, nämligen i köket, till att slå åder och till att tvätta kläder, såväl åt bröderna, som åt systrarna, och till att sy dem och till annat, som hörde till helig ödmjukhet, och därtill var hon mycket nyttig i koren och var allom täckelig. Hennes moder var Kristina Vämundsdotter, som var närmaste släkting till marsken herr Erik Puke från Värmland, och vart jämte samma marsk sex år förut begraven i Vadstena. Denna Margareta var en av de första, som från början anlade den av regeln föreskrivna dräkten i Vadstena.
 
1387 25 augusti
Konung Sankt Ludvigs dag ingingo i Vadstena kloster två systrar, nämligen fru Katerina Vämundsdotter och Margareta från Finland...
 
1391 24 maj
Dagen före martyren Sankt Urbans fest avled syster Katerina Vämundsdotter, som var en förnäm dam i det världsliga, innan hon ingick i klostret.  
 
(Om Kristina Vämundsdr och Katarina V. är samma kvinna vet jag inte, men skulle kunna vara...)
 
Herrens år 1413 26 mars
Dagen efter Marie bebådelse fördes herr riddaren Knut Bonde, son till herr Tord Bonde, till Vadstena och begrovs därsammastädes bredvid sin svärfader herr Karl av Tofta.
 
4 april Omkring Sankt Ambrosius? fest avled Ramborg, Petrus Bondes av Bordsjö efterleverska, som under 23 år efter sin mans död ständigt i stor fromhet vistades i staden Vadstena.
 
Herrens år 1407 11-18 november
I veckan efter Sankt Martinus?fest avled herr Karl till Tofta. Denne utmärkte och bland folket vida kände riddare, frejdad genom rykte och dygd, var en mycket framstående lärd. Han älskade högligen vårt Vadstena kloster och hedrade det genom sina gåvor. Ty han skänkte det frikostigt tre mässeböcker och många goda jordagods samt andra ägodelar. Denne herre var genom sitt giftermål en släkting till Sankta Birgitta, ty han hade till hustru hennes brorsdotter. Kommen till hög ålder, väl omkring nittioårig, gick han hädan i Herranom. Om denne herr Karls fader, herr Ulv Abjörnsson, talas det i Sankta Birgittas uppenbarelsers bok VI, kapitel 35, där det i slutet säges: att han var en välvillig riddersman, vars hustru för honom gav de rikligaste allmosor. Och åter: att hans själ syntes uppfara till himmelen, så glänsande som den mest glänsande stjärna i dess glans o.s.v.
 
Så blev det något om Puke och mycket om annat.  
Jag forskar varken i medeltiden, adel, klosterliv eller heliga Birgitta, men tycker ändå boken är intressant. Det finns så mycket information att plocka ur den så jag rekommenderar verkligen ett inköp.

2004-09-29, 15:15
Svar #6

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Eftersom Katarina Vämundsdotter (påfågel) avled redan 1391 vore det sannerligen ett mirakel som anstod klostret om hon 1396 (efter att ha bytt namn) skulle ha gjort om det.  Nej det är inte samma person.
 
Ett bättre val är kanske den med komplett personregister försedda utgåvan Vadstenadiariet. Latinsk text med översättning och kommentar (utg. Claes Gejrot), Stockholm 1996

2004-09-29, 22:47
Svar #7

Elaine Löfgren

Det står att Katarina Vämundsdr avled 1391, men att Kristina Vämundsdr jordades 1396. Hon har ju kunnat vara vilande någon annanstans under de 5 år som skiljer. Sonen, som dog på Orust långt förut måste ju också ha varit begraven på annan plats tills man samlade ihop familjen i Vadstena. Man kan också få känslan att fru Ingrid flyttades från annat ställe till Vadstena och maken.
Och vad beträffar namn så kan man vara döpt till ett och kallas ett annat i vardagslag...
 
Men jag varken kan eller önskar diskutera saken, eftersom jag inte har något eget intresse i frågan. Jag lämnar det hela med varm hand till någon med bättre förstånd än mitt.  Jag är glad ändå som synes.
 
Boken jag saxat ut heter Diarium Vazstenense och är en omtryckning efter 1918-års upplaga och är utgiven av Birgittasystrarna, Vadstena i samband med Vadstena klosters 600-årsjubileum år 1984. Den innehåller också ett personregister.
 
Mvh
Elaine Löfgren

2004-09-30, 08:45
Svar #8

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Elaine, Du skriver: jag varken kan eller önskar diskutera saken. Varför gör du det då? Du argumenterar ju för fullt, utan några som helst bevis utom din känsla, för att Katarina och Kristina Vämundsdöttrar är samma person.  
 
Om man läser notiserna om Katarina och Kristina inser man ganska omgående att Katarina var nunna i klostret som hon inträdde i 1387 [Gejrot s 43]. Kristina däremot var en frälsekvinna som begravdes i klostret. Hon kallas välboren hustru vilket innebär att hon inte var nunna [Gejrot s 65]. Det var däremot hennes dotter Margareta Larsdotter som följaktligen kallas syster Margareta och som endast 34 år gammal avled i klostret 12/6 1402 [Gejrot s 83].
 
Under medeltiden kallades man knappast Kristina om man var döpt till Katarina, eller tvärtom. Dessutom är ett klosterdiarium inte vardagslag. Det är en i högsta grad officiell källa. I ett sådant dokument kallades man det man var döpt till.

2004-10-03, 22:27
Svar #9

Elaine Löfgren

Kaj, ja, jag pratar utan att ha några bevis, av ren okunnighet. Men jag har i stället fått lära mig en del som kanske kan vara användbart vid ett annat tillfälle -och det är ju inte helt fel.

2008-08-13, 16:41
Svar #10

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
I hopp om att kunna skala bort de oriktiga uppgifter som omgärdar Christina Eriksdotter Puke (Peter Mattsson Upplännings hustru, se diskussionen om honom) har vi börjat ta oss an så ursprungliga källor som möjligt i jakten på hennes ursprung.
 
Den äldsta uppgift om henne som vi hittills kunna finna, är Johannes Matthiae likpredikan från år 1670. Där kallas hon kort och gott Christina Puke (där finns f ö också uppgiften om att de ska ha ägt adliga gods icke långt ifrån Uppsala och Mora Steen, och tvingats fly därifrån under Kristian II:s tid, och kommit att bosätta sig i Söderköping).
 
Är Eriksdotter månne en skapelse av herrarna Hadorph/Peringsköld?  
 
Eller finns det några andra primärkällor där efternamnet - som flitigt upprepas i ättartavlor och herdaminnen - verkligen förekommer?
 
Intressant nog så har det visat sig att i den storbondesläkt med tillnamnet Puke som Torsten Berglund nämner i sitt inlägg ovan, så förekommer såväl namnen Erik som Kristin(a).  
 
Släktkedjan ser, enligt bevarade medeltidsbrev, ut som följer:
 
Peter Puke i Källtorp, Åtvids socken, Bankekinds härad (nämnd 1383-1397).
 
Son: Erik Petersson Puke (nämnd 1409-1430), gift med en Gunnil. Förutom sonen Ingemund (se nedan) hade de en dotter vid namn Kristin.
 
Son: Ingemund Eriksson Puke i Rödsten, Grebo socken (nämnd 1430-1486), gift med Kristin Ingolfsdotter.
 
Son: Erik Ingemundsson Puke (som enligt ett odaterat brev, vilket av Evert Melefors dock daterats till 1480-talet) vistades i Strängnäs.
 
Källa: Ingemund Puke i Rödsten - en medeltidsbonde, av Evert Melefors (s.77-86 ”Festskrift till Bengt Odenstedt”, Umeå 1992).
 
Skulle månne denne Erik Puke kunna vara far till Christina Puke (som då namngivits efter sin farmor)?
 
Det skulle kunna gå ihop sig rent tidsmässigt om Christina var född ca år 1490 (hennes son, Matthias Petri var född år 1533, så särdeles mycket tidigare kan hon inte ha varit född). Hon och maken Peter (Matsson) Upplänning skulle då mycket väl omkring år 1520 kunna ha bott i Uppsalatrakten (se likpredikan ovan).
 
Men skulle hon då kunna nämnas ännu i ÄL 1571 i Söderköping och i kyrkräkenskaperna där ännu på 1580-talet (se diskussion om Upplänning)?
 
En annan sak som förbryllar något är att Erik Puke, i sitt brev till fadern Ingemund, ber denne att för hans räkning köpa skolböcker. Om Erik var lärare i Strängnäs så torde han väl inte ha haft några barn (förutsatt att regeln prästernas celibat gällde även för lärare)? Eller gick han månne själv i skolan vid den tiden?
 
Finns det någon som har stött på denna släkt - eller denne Erik Ingemundsson Puke i Strängnäs - och som skulle kunna kasta ytterligare ljus över detta?
 
Rent geografiskt ligger de ju nära till hands som fädernesläkt till Christina Puke...
 
Alla synpunkter på ovanstående samt hjälp med att reda ut detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Kristina Edström och Christian Juliusson

2008-08-18, 09:35
Svar #11

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Som ett tillägg till ovanstående inlägg kan nämnas att namnet Puke uppenbarligen förekom i Uppsala-trakten på 1400-talet: en Johannes Puke var rådman i Uppsala år 1410 (SD nr 1305 samt nr 1340).
 
Och den 21 december 1444 sålde en Cristin Pwkaus en gård i Uppsala (Sv.Dipl. databas, brev nr 24652). Det vore väl rimligt att tolka hennes namn som Cristin Puke? Men skulle hon t o m kunna vara identisk med Ingemund Pukes syster Kristin (se inlägg ovan). Denna nämns år 1430 vid arvskiftet efter syskonens mor Gunnil. Kanske var gården i Uppsala ett arv efter henne?
 
Än mer intressant är dock möjligen att namnet Puke även förekommer i Söderköping i slutet av 1500-talet: På 1580-talet arrenderades Abbatorps äng, tillhörande hospitalet, av en Lasse Puke.  
 
Denne dyker även upp i Söderköpings kyrkräkenskaper i december 1591 (då han är en av den handfull män som utsetts till att verifiera räkenskapernas riktighet). Han tycks ha avlidit år 1599 (kyräk L:1 b/1, SVAR s 298: klädespengar för Lasse Puke).
 
Finns det någon som känner till något mer om honom?
 
Kan han månne ha varit en (yngre) bror till Christina Eriksdotter Puke?
 
Alla reaktioner på ovanstående tas tacksamt emot.
 
MVH,
 
Kristina E och Christian J

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna