ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Olof Hvit  (läst 3699 gånger)

1999-06-15, 23:43
läst 3699 gånger

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Vem var Olof Hvit, som var gift med Elin Håkansdotter (Båt av Billa) (död före 1575)? Elin var gift 2:a ggn (senast 1550) med kyrkoherden i Hovmantorp Per Nilsson, vilken rustade för hennes gods och använde ett vapen visande en ginbalk - var det hennes förste mans, Olof Hvits, vapen? Tillhörde han någon dansk frälsesläkt (Hvidtfelt, Galen etc)?
Olof Hvit nämns i Norrvidinge dombok på 1600-talet angående en tvist om stolar i Gårdsby kyrka ha varit fräseman. Enligt uppgift bodde Olof Hvit ohh Elin Håkansdtr på Kråkenäs i Gårdsby sn (ÄSF I:3, s 220). Paret hade en dotter Anna Olsdotter gift med kungliga fogden Anders Svensson, adlad 1575 (Stråle af Ekna). Det verkar inte vara känt att paret även hade fler barn, bl a sonen Jacob Olsson vilken var kyrkoherde i Ljuder (död i pesten 1602). Sistnämnde kan vara identisk med frälsemannen Jacob Jute till Bille som nämns i Erik XIV:s nämnds dombok (s 180). Denne Jacob Jute blev 1565 anklagad att inte ha hållit sin rusttjänst som han borde och inte varit på några mönstringar 1562-64. Dock ägde han inga gods utan sitter för skatt och blev därför frisagd. Gårdsnamnet Bille är helt klart Billa i Hemmesjö sockn, Konga härad - Jacob i Billa nämns i tiondelängden 1560-talets början. Jacob Olssons morfar Håkan Matsson (Båt av Billa) bodde också på just denna gård.
Tillnamnet Jute borde avse att Jacob var dansk till fädernet. Var alltså Olof Hvit en dansk frälseman?
Jacob Olsson har tydligen ej uppehållit frälset, ej heller hans barn.Han har agnatiska ättlingar till nutid. Är det en medeltida ätt som fortlever, fast nedsjunken i bondeståndet?

1999-10-12, 15:18
Svar #1

Utloggad Roger Axelsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2022-06-17, 15:30
    • Visa profil
Om Jakob är av danskt ursprung så skulle hans farfar förslagsvis kunna vara Jep Hvid i Holstebro, broder till kung Kristians räntmästare Kristian Hvid (d 1536). Detta är dock bara en gissning, ett spår att jobba vidare på.
 
Identifieringen med Jakob Jute är jag dock lite tveksam till. Det hela kräver mer källforskning, men jag identifierar honom hellre med hingstridaren Jakob Jute som 1555 tillsammans med Hans Holst och Nils Jute (en broder?) tar danaarv efter Severin Holst, och 1558 sägs, mot lagen, ha tagit sig en 'friboren kvinna' (d v s adlig dito) till hustru. Denne JJ var med andra ord ofrälse, därom råder ingen tvekan. Han är eventuellt identisk med den JJ som besatt frälsejord i Lofta och Bankeryds snr och bodde på Hasselby, Lofta sn, i Tjust. Att han i höga nämnden anges vara utan gods utgör inget problem eftersom de formellt sett var hans frus. Troligen rustade någon av hennes släktingar för godset. Uppgiften om JJ 'till Billa' förblir dock oförklarad.
 
Jakobs patronymikon var Kristiernsson, så han var nog son till den Kristiern Jute som är belagd i Hasselby på 1550-talet. En Kristiern Jute är f ö belagd som underhäradshövding i Tjust redan 1480, vilket implicerar att Tjust-Jutarnas ev danska bakgrund ligger flera generationer tillbaka i tiden.
 
Vilka är beläggen för att herr Jakob i Ljuder är son till Olof Hvit?  
 
Mvh
Roger AJ
Roger Axelsson

1999-10-12, 18:58
Svar #2

Bo Persson

Både Olof Hvit och Jakob Jute har behandlats av Jakob Koit i Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkring 1575 (Skr. utg. av Genealogiska Föreningen, 6, 1953), uppgifter som senare arbetats in i Smålandsdelen av Almquists Frälsegodsen.... Koit föreslår att Jakob Christiernsson Jutes år 1556 nämnda hustru Kristina (s. 23) är dotter till Nils Mattsson till Hasselby; i så fall är Jakob Jute hennes andre man - anteckning om att hon var maka till Hans Vernekason till Hasselby, död efter 1544 men före 1557, finns hos Jonas Bure (Koit s. 22 m. not 7). Jag håller med Roger om att denne Jakob Jute knappast kan vara identisk med Olof Hvits son Jakob. Jacob Christiernsson Jute tycks ha deltagit i mönstringar t.o.m. 1563 (Koit s. 23), ett år som Jakob Jute i Billa enligt anklagelsen ej skulle ha infunnit sig. Vi kan alltså ha med två personer att göra, inte helt orimligt med hänsyn till de vitt skilda bostadsorterna och att JCJ inte var frälseman, medan JJ i Billa skulle ha varit det. Sedan är det förstås ytterligare en bit till att antaga att den sistnämnde är Olof Hvits son. Det vore bra om Niclas kunde komplettera med källhänvisningar så att uppgifterna kan kontrolleras närmare.

1999-10-12, 21:50
Svar #3

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Det rör sig helt klart om två Jacob Jute. Dels den Jacob Jute som enligt Silfvings artikel om Björnramarna var ingift i Hasselbysläkten och dels en Jacob Jute som bodde i Billa, Hemmesjö sn (sistnämnde är helt klart eftersom han redovisas i Hemmesjö sn tionderegister 1561).
 
Att Jacob Jute som var ingift i Hasselbyätten hette Christersson är troligen en gissning av Silfving. Källorna för hans påståenden bör kollas. Silfvings lösa antaganden försvårar forskningen eftersom Koit tydligen använt sig lite okällkritiskt av dennes uppgifter.
 
 
Beläggen att kyrkoherde Jacob Olsson (död 1602) i Ljuder är son till Olof Hvit ohh Elin Håkansdotter (Båt av Billa) kommer av att Jacob Olsson i ett bevarat köpepergament av 1576 nämns som broder till Anna Olsdotter, gift med Anders Svensson (Stråle af Ekna). Andra syskon till Anna var Elin Olsdotter (g.m. salige Jöns Skräddare som bott i Kråkenäs, Gårdsby sn) och Ingrid Persdotter (en halvsyster, dtr t modern och hennes 2:a man Per Nilsson, kh i Hovmantorp; g.m. Sigge Baase iHolstorp, Växjö lfs.). Dessa försäljer 1576 södregården i Hällasjö, Algutsboda sn, gård i Kråkenäs, Gårdsby sn.
Tyvärr är herr Jacobs sigill förstört så man kan inte se vilket vapen han förde. Troligen finns det flera andra bevarade i Riksarkivet (Kammararkivet) under åtskilliga tiondelängder, som kanske kan ge en ledtråd till vilken ätt han hörde.

1999-10-12, 23:16
Svar #4

Bo Persson

Frågan är vem som inspirerat vem. Koits bok utkom 1953, Silfvings bok (ingen artikel alltså), Krigare - godsägare - fattighjon 1957; när Silfving i not 47 på s. 73 hänvisar till Koit, säger han också att dennes forskning...utförts parallellt med denna, så man torde kunna utgå från att de haft kontakt med varandra. Dock refererar Silfving ordagrant en del källor, se t.ex. s. 15, vilka ger vid handen att Jakob Jutes patronymikon är Christiernsson (Kristersson), en slutsats som redan J.A. Almquist dragit - se Frälsegodsen..., III, s. 89 och 529 - på sistnämnda ställe skriver Almquist Jakob Christersson, en dansk man, som skrev sig till Hasselby i Lofta socken. Silfvings antaganden är väl den här gången inte fullt så lösa som på andra ställen och eftersom han öppet redovisat och citerat sina källor, torde det inte vara alltför svårt att kontrollera dem närmare.
 
Pergamentsbrevet - var förvaras det?

1999-10-13, 18:22
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Pergamentsbrevet förvaras i Växjö landsbiblioteks handskriftssamling. Det ingår möjligen även som avskrift i Rääfs diplomatarium i Riksarkivet, eftersom denne store samlare Rääf (sitter ej med uppgifterna framför mig, utan refererar ur minnet) har känt till att Jacob Olsson var son till Olof Hvit och bror till Anna Olsdotter, g.m. Anders Svensson (Stråle) vilket framgår av noteringar han gjort i handskriftssamlingens lägg.  
Har en kopia som jag gärna scannar in om ni är intresserade. Har även gjort avskrift av det. Tycker själv att det är ett extraordinärt dokument som inte tidigare lyfts fram.
 
Finns Anna Olsdotter och Olof Hvit nämnda i avskrifterna av Rasmus Ludvigssons släktbok? Denne var samtidia och mig vetterligt är den inte fullständigt genomgången.  
Tycker det kunde vara intressant att få reda på om Jacob Olssons sigill finns bevarat i någon längd i Kammararkivet. Hans styvfar kyrkoherden Peder Nilsson i Hovmantorp använde sig av en ginbalk i vapnet. Kan det vara Olof Hvits som han övertog i och med giftermålet med Elin Håkansdotter (Båt av Billa)?  
Ska kolla mina excerpter ur Smålands landskapshandlingar för att se om jag skrivit av  något om Jacob Christiersson. När gav Almqvist ut Frälsegodsen.... del III? Han bygger väl inte på Silfving/Koit?

1999-10-13, 19:19
Svar #6

Bo Persson

Östgötadelen, alltså del III, av Frälsegodsen gavs ut 1946/47 och bör väl bygga på Almquists egna arbeten. Däremot har J.E. Almquist, Hans Gillingstam och Holger Wichman, som övertog arbetet med del IV, Smålandsdelen, arbetat in hänvisningar till både Koit och Silfving, vilket ju onekligen ger viss tyngd åt båda dessa herrar.
 
Rasmus Ludvigsson har efterlämnat en stor mängd släktböcker. Omfattningen av materialet kan man få något begrepp om i Hans Gillingstams uppsats Riksarkivets samlingar biographica och genealogica (i: Inte bara kyrkböcker. Sveriges släktforskarförbund. Årsbok 1990, s. 19-50). Rasmus hade tillgång till källor som senare gått förlorade och ibland finns uppgifter endast hos honom. Tillförlitligheten är emellertid varierande. Rääf var en framstående diplomatiker och källforskare och är oftast vederhäftig.

1999-10-13, 23:31
Svar #7

Utloggad Inge Ledje

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 820
  • Senast inloggad: 2017-09-23, 22:39
    • Visa profil
Hej Niclas.
Jag är också intresserad av pergamentsbrevet så kan Du scanna in det skulle det vara roligt att se. Jag har också Hvit bland mina anor så jag följer med intresse er diskussion.

1999-10-14, 18:05
Svar #8

Göran Johansson

Hej Niclas,
Växjö landsbiblioteks handskriftssamling låter intressant. Vet du om biblioteket har någon förteckning över innehållet i den?
Med vänliga hälsningar, Götan

1999-10-15, 00:20
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Växjö landsbiblioteks handskriftssamling är en arkivbildning av äldre böcker och samlingar som deponerats (bl a Toftenäsarkivet) sedan 1800-talet. Det finns en katalog över denna som biblioteket tillhandahåller. Av genealogiskt intresse finns egentligen inte så mycket, desto mer av historiskt intresse. Pergamentsbrev finns några enstaka (se katalogen). Om ni tittar i dessa behandla dem varsamt och dra inga kopior utan fotografera av istället!
 
Vem var räntmästaren Kristian Hvid (d 1536) och hans bror Jep Hvid i Holstebro? Vilka är källorna?

1999-10-15, 22:25
Svar #10

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Här kommer pergamentsbrevet jag omtalade ovan. Det är bättre att det redovisas här för alla än att scanna in det privat.  
 
Har medeltidsforskarnas nestor Hans Gillingstam någon kommentar till vem Olof Hvit var?  Enligt uppgift ur Norrvidinge dombok på 1620-talet talas det angående stolarna i Gårdsby kyrka om frälsemannen Olof Hvit på Kråkenäs som längre tillbaka tvistat om platser där. Han upplevdes tydligen som frälseman av allmogen, men vem var han?
 
Jagh Måns Persson Ålening, Häredzhöffdingedoom vdi wårie Haffuende vdi Konge Häredt, på then Edle och welborne Her Christiern  Gab-
rielsons till Mörby wegne Gör witterligit med thette öpne breff,Åren effter Christi börd 1576 then 24 Julij jag Lage ting hultt med almogen vdj för:ne häridt på retten tingstad wid Rydh, vdj
Kong Mttz till Sweriges etc min aller Nådste Konungz tro tiäneres och fougtes dhen Erligh och welförståndig mandz Niels Olssons när-
waru, Då ibland andre ärende kom för mig och Nempden j rätten, Hederlig och wellärd man her Jacob Olsson Gudz ordz tiänere och
Kyrkieherde vdj Liur Sochn j för:ne Konge häredt, tingskiötte dhen Edle och Welbördige Man Anders Swensson till Hwsholm, södregården j
Hellasiö vdj Algusboda Sochn j Vpwjdinge häredt, och En halff gård vdj Kråkanäs liggendes j Gårdzby Sochn vdj Norwijdinge häredt. Sam-
meledes haffuer hustro Elin Olssdotter framlidne Jöns Schreddares effterleffuerske j Kråkanäs, och Sigge Baase j Holstorp på sin hustrors Jngrid Perssdotters wegne vdj lijke måtthe land giffue för:ne  Anders Swensson tingskiötning på En halff gård j för:de Kråkanäs, huilke gårdar äre theres rätte arff och Lagafång, och the honom them laglige såldt haffue, för Sölff daler och penninger, som the bekendhe sig tilfyllest vpbarit haffue, at för:ne Anders Swens-'
son haffuer giort theres fulle förnögie, så at them j alle måtthe well åthnögies med. Jtem bekende för:ne Her Jacob sampt för:ne  
hustro Elin och hustro Jngrid at för:ne Anders Swensson haffr lagligen ärfft med sin Käre hustro Anna Olssdotter theres Elskelige syster, En gård j Obbemåla liggends j Algusboda Sochn j Vpwijdinge häredt, och Ett halfft lispund smör rente vdj en gård j Föreby Kyrkieby vdj Konge häredt. Och äre samme gårdar tingzbudne Lage-
ståndne näste fränder och alla byrdemän hembudne, effther som Sweriges Lag thervm förmeller, Therföre skötte för:ne her Jacob olsson
för:de hellasiö och halffue gården j Kråkanäs, sampt för:ne hustroElin och Sígge Base then andre halffue gården j för:de Kråkanäs
ifrå sig och alle theres arffuinger både the som nu leffue och häreffter komme kunne, och in wnder offte:de Anders Swensson ovj hans
rätte effterkommende Arffuinger at niute bruke och behålle til Ewerdelige ägho medh hws jord, åker, Eng, quern och querneströmer,
skogh och skiul vdj wåthe och tårre, närby och fierren, jnthz vndantagandes som nu ther til ligger och med rätte aff ålder til-
legat haffuer, och är här effter tilfinnes och bespöries kan. Thesse effter:ne Tolff bofaste sannemän såthe vdj Nempden hulde på
brånden och äre faste witne ther åth at thette är lagligen på tinget giort såsom för:uit står Siguid Persson j Krokasiö, Niels Joensson j Grijsnäs, Niels dagesson j Fiskestad, Suen j Brunssmåla, Niels Krook j hulta, Suen Karsson j huitahult, Niels Månsson j hommannatorp, Håkon Lassesson j Assiö, Tord Åslesson ibm, Tord j
Ernassiö, Jöns Karsson j Bredahult och Måns Styre i flöxhult. Att thette oryggeligen hålles skal, dömpde jag thette kiöp och skiöt-
ningh stadigt och fast til Ewerdelige äghe, och förbuder här på at klandre effter thenne dag wid huars och Ewas Tre (...) för häredzhöffingedoom som Swerigis Lag förmella, Thesse til yttermere
wisse och bättre förwaring låte wälbe:te her Christiern, her Jacob, jag Måns Persson och Niels olsson witterligen tryckie wåre Signeter
sampt Konge häredz Sigillum här neden vnder vdj wal.
  Datum loco et temporo vt supra:-:

1999-10-17, 13:40
Svar #11

Utloggad Roger Axelsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2022-06-17, 15:30
    • Visa profil
En kontroll i landskapshandlingarna visar att Jakob Jute i Billa och herr Jakob i Ljuder bör vara två personer. Jakob i Billa är belagd där i årliga räntan 1558-66. Ibland står han med epitet som skytt, hovman och ryttare. Jag har sökt honom i hovets löningsregister 1564 utan resultat. Herr Jakob sätter samtidigt (1565) sitt sigill under tiondelängden för Ljuder och Långasjö (SmH 1565:17). Hans
bomärke
 (6 k)
, som är krönt av bokstäverna I O, är bäst bevarat under 1588 års tiondelängd (SmH 1588:9:3 f 15v). 1567 och -68 står i Billa antecknad 'Hans Hansson, knape'. Eftersom jag fortfarande vill hävda att JJ i Hasselby och JJ i Billa är samma person föreslår jag honom vara en annars okänd son till Hans Vernekasson, alltså Jakobs styvson. Hasselbyarnas koppling till Billa är i övrigt outredd.
Mitt förslag om ev släktskap mellan Kristian Hvid och Olof Hvit är inspirerat av Danskt Biografiskt Lexikon del 6 s 627 och Danmarks gamle personnavne 2:1 sp 490f.
 
Mvh
Roger AJ
Roger Axelsson

1999-10-17, 22:28
Svar #12

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Roger!
 
Det kanske stämmer som du menar att Jacob Jute i Billa inte är identisk med kyrkoherden Jacob Olsson i Ljuder, men den årliga räntan är dock inte helt tillförlitlig (kunde vara eftersläpningar i personnamnen flera år efter att vederbörande flyttat). Hur länge finns Jacob (Jute) nämnd i tiondelängderna (som var uppgjorda av prästen och således bättre källa)?
 
Tror inte att Hans Hansson är en son till Hans Vernekasson utan istället identisk med frälsemannen Hans Hansson som skrev sig även till Runkarp, Hamneda sn (kolla Koits bok om rannsakningen, tror han står däri).
 
Vi bör nog kolla upp Jacob Jute till Hasselby. När nämns han i rusttjänstlängderna? Vilka originalkällor ger stöd åt att han skrevs till Hasselby?  
Av Historiska handlingar del 3 och 13 och dess uppgifter om rusttjänstpliktiga har jag antagit att det rör sig om två Jacob Jute, men jag kan ha fel.    
 
Finns det någon släkttavla, med anvapen, som gjorts upp över någon ättling till Anna Olsdotter och Anders Svensson (Stråle af Ekna) där Olof Hvits vapen framgår?
Kanske var han inte alls frälseman, utan benämns så i egenskap av ingiftet med frälsekvinnan Elin Håkansdotter (Båt av Billa).

1999-10-18, 08:18
Svar #13

Utloggad Roger Axelsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2022-06-17, 15:30
    • Visa profil
Kort svar:
Niclas, säkert har du rätt angående Hans Hansson, vid närmare kontroll visar det sig att Almquist gjort samma identifiering (4:1 s 548 n 144a med hänvisningar till HT 1961 och PHT 1962). Borde ha utgått från, och testat den innan jag kommer med nya förslag.
Återkommer om jag kan tillföra mer uppgifter.
 
mvh
Roger AJ
Roger Axelsson

2000-02-13, 14:38
Svar #14

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
I SAÄ av G. Elgenstierna del VII, s 744, i ingressen till Stråle af Ekna står om stamfadern Anders Svensson som adlades 1574:
På en under nämnda tvister inlämnad stamtavla (bland allegaterna till 1650 års riksdagsprotokoll) upptages intet om hans föräldrar och härstamning, medan en visserligen oriktig härledning upp till slutet av 1300-talet anföres för hans hustru......    
Hustrun till Anders Svensson var Olof Hvits dotter Anna Olofsdotter. Eftersom man tidigare felaktigt velat identifiera Olof Hvit med Olof Arvidsson av ätten Rosenbielke, så undrar jag nu vad som egentligen står i den stamtavla som inlämnades 1650 och varför man i modern forskning förkastat den (Elgenstierna)? Var finns allegaterna till 1650 års riksdagsprotokoll?
 
Har Hans Gillingstam någon kommentar till Olof Hvit?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna