ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Nils Olofsson (till Suontaka)  (läst 4236 gånger)

2011-08-31, 13:23
läst 4236 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Eric Anthoni skriver i sin bok: I början av 1400-talet har frälse i Suontaka innehafts av tvenne frälsemän, som förde samma vapen, en högervänd beväpnad arm, men vilkas eventuella frändskap är okänd: Finlands första riddare Nils Olofsson och Sune Torgilsson, stamfar för den äldsta Illeätten.(5). I not 5, kan man bl.a läsa: FMS 110, 116. Sune Torgilssons vapen är visserligen okänt men skäl finnas att anta, att redan han fört samma vapen som sonen Sune Sunesson.  
 
FMS 110 är mycket riktigt Sune Sunessons sigill, men problemet är att sigill 116 inte är Nils Olofssons i Suontaka, utan Nils Olof Tavasts! Var finner man Nils Olofssons (till Suontaka) sigill dokumenterat?
 
Efter att ha kollat den aktuella urkunden (FMU 1348) och sigillen, så förefaller det som att Anthoni har rätt. Urkunden rör ett Niklis Tavasts godsbyte, men är sigillerat av Nils Olofsson - sannolikt Nils Olofsson i Suontaka, då Nils Tavast på övriga ställen inte har patronymikonet med i sigillet.  
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-08-31 14:35)

2011-08-31, 18:47
Svar #1

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Det är lätt att slappna av när man litar på en sekundärkälla! När jag återigen kollar upp sigill FMS 110, så ser jag att Hausen har tillskrivit det en Sune Sunesson (Stålarm), vilket synbarligen är fel... Åtminstone i FMU 1154, där det uppenbarligen rör sig om Sune Sunesson (Ille), häradshövding i Tövsala.

2011-09-03, 18:05
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Relativt lite finns dokumenterat om Finlands förste riddare, Nils Olofsson till Suontaka.
 
Som Anthoni skrev i sin bok [1], ”Om Nils Olofssons härstamning veta vi intet”. Han har ändå antytt vissa kopplingar till andra släkter, exempelvis säger han på s. 164, ”Men genom sin till namnet obekanta mor har Henrik Svärd med syskon haft arvsanspråk efter en annan betydande man, Finlands första inhemska riddare Nils Olofsson till Suontaka”. Vidare bl.a. på s. 213, ”Hans av allt att döma talrika gods ha ärvts på kvinnolinjen (min kursivering), bl.a. till Svärd-Kurckätten, varför det ar svårt att avgöra, om vissa gods tillhöra arvet efter honom eller om de äro gamla Kurckgods. Bland hans arvingar befinna sig bl.a. Olof Skelghe, ingift i Svärd/Kurcksläkten [2], vars tvenne döttrar Lucia och Kristina ha innehaft jord i Tavastland”.  
 
I  ÄSF [3] är Anthoni något mer specifikt:  ” Peter Svärd synes ha varit gift med en syster eller dotter till riddaren Nils Olofsson (högervänd arm) i Suontaka…”.Då Eric Anthoni inte hade tillgång till en dator i sin forskning, så hade han ibland problem med filiationen, då han endast med svårigheter kunde laborera med kronologin…
 
Anthoni var helt klart på rätt spår, men jag tror att han gjorde två misstag. Peder svärd var sannolikt gift med en syster till Nils Olofsson – och inte med en dotter som antyds, när han kursiverar ’dotter’. Henrik (Pedersson) Svärd var troligen inte heller kusin till Olof Skelghe på sin fars sida [3], utan på sin mors sida – de var sannolikt gifta med två systrar till Nils Olofsson!
 
Följande förenklade släktträd kan testas mot de kända fakta - och relativt väl underbyggda indicier – som föreligger.
 


 
 
Bilden är ett utdrag ur mitt ’släktsudoku’, och uppfyller många villkor i ’gränssnitten’.
 
Nils Olofsson hade sannolikt inga (överlevande) barn, varför han snabbt försvann ur historien… Arvet efter honom, eller hans far Olof, har förts vidare på kvinnolinjen (som Anthoni noterat) via två systrar, gifta med Peder Svärd respektive Nils Skelghe, Olof Skelghes far. Därigenom har såväl Henrik Svärds som Olof Skelghes barn blivit arvingar till Suontaka.
 
Som en sidoeffekt av denna studie, har jag fått det troliga svaret på Anthonis publicerade fråga ”Vem var Magnus Flemings hustru?” [4]. Svaret är med största sannolikhet att han var gift med en syster till Olof Skelghe, Elin Nilsdotter. Detta förklarar varför Olofs dotter, Lucia, i sina arvsdispositioner på sin fars sida, enbart vände sig till ättlingar till Magnus Fleming, som Anthoni skriver: ”När Lucia ”i sin ålderdom” 1490 skaffade sig brev av olika fränder, att de avstod från arv efter henne, så vänder hon sig, förutom till sina släktingar på moderns sida, enbart till Magnus Flemings ättlingar och till Arvid Kurck. Då Magnus Flemings brorsbarn inte har utfärdat avsägelsebrev, måste innebära att Magnus inte var besläktad med Lucia – det måste ha varit hans maka som var befryndad med Lucia Olofsdotter”
 
Om Nils Olofssons far var den Olof som omnämnes i FMU 508, år 1346: ”…som Biskop Hemming i Åbo lämnar med domkapitlets bifall ett nybygge uti Padais i Sagu socken åt Sagu kyrka, med villkor att den mellan Olle Niklisson och Olof Ingemarsson i anledning av ett dråp på den förres fader och broder ingångna förlikningen skall obrottsligen hållas”, så är det inte konstigt att Nils Olofsson inte lämnat några spår på fädernet…
 
[1] Eric Anthoni, Finlands Medeltida Frälse och 1500-talsadel.  
[2] På sid 165 omtalas Olof Skelghe som en kusin till Henrik Svärd.
[3] Äldre svenska frälsesläkter, del II, s. 208a.
[4] Genos 26 (1955)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-09-03 18:54)

2011-09-03, 19:10
Svar #3

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 13:09
    • Visa profil
Jag har lite svårigheter att placera in dessa namn, framförallt de två Nils Och Olof Skelge, i den ordning som du har, Leif T. I mitt träd har jag istället att Nils Skelge var make åt en dotter till Peder Svärd, utifrån vad Anthoni skriver i Genos 39(1968), och hänvisar också till denna en till namnet okänd dotter som mor till Olof Skelge i ÄSF I:2 sid 208a.

2011-09-03, 19:31
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Leif,
Det beror sannolikt på att Anthoni inte hade full koll på kronologin... Nils Skelghe bör ha varit född ca 1350, medan döttrarna till Peder var födda ca 1390, vilken inte är särskilt rimligt då Nils son Olof var född ca 1380!
 
Det kan låta förmätet, då jag har största respekt för Eric Anthoni, men vad gäller den här delen av det finska frälset, så tror jag att Anthoni har spekulerat lika mycket som jag, men inte haft en dator till hjälp att utvärdera alla alternativen mot kända fakta... Han har exempelvis varit helt fel ute vad gäller Peder Svärds morfars, Jakob Kurke, relation till Jakob Andrissason...
 
Han utgick sannolikt dessutom, som de flesta professionella forskare, enbart från när personer var kända, vilket kan orsaka problem när en far och son i stort sett förekommer samtidigt i urkunderna. Då jag konsekvent har ansatt en rimlig födelsetid för alla individer i mitt släktträd,och antalet kopplingar 'på tvären' efter hand ökat väsentligt - utan att rubba logiken, så känner jag mig ganska säker på kronologin.
 
Dessutom, om Nils varit gift med en dotter till Peder Svärd, så skulle Olofs dotter, Lucia, ha varit tvungen komma överens om sitt arv, inte bara med Magnus Flemings ättlingar, utan också med ättlingarna till Peder Svärds övriga barn!
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-09-03 21:11)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2011-09-03 21:22)

2011-09-03, 22:26
Svar #5

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 13:09
    • Visa profil
Ja, kronologin är svår när det kommer till dessa äldre tider... Likaså kan det vara kortare eller längre tid mellan generationerna än vi tror endast utifrån när någon nämns, liksom man behöver ta i beaktande var i en syskonskara personen kan finnas (äldst, yngst eller mitt emellan). Ev har jag en kortare tidsperiod för Olof Skelghe än vad du har (beroende på hans dotter Lucias kända årtal), och han kan vara född senare samt dött relativt ung, men jag håller med om att det kan vara bättre att placera in Olof Skelge en generation upp i trädet för att det riktigt ska bli bra med årtalen.

2011-09-03, 23:56
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
De födelseår jag utgår ifrån har naturligtvis inte någon större noggrannhet, jag räknar normalt med plus/minus 10 år, men i en iterativ process, så ökar noggrannheten ju fler 'kopplingar' man hittar till personen ifråga. Men ännu viktigare är det naturligtvis att få logik, och vara konsekvent i filiationerna. Du skriver exempelvis att Anthoni har Nils Skelghe som make åt en dotter till Peder Svärd, vilket är svårt att kombinera med Anthonis antagande att Olof Skelghe var kusin till Henrik Svärd... Om jag inte tänker helt fel så har han tappat tråden någonstans.

2014-09-15, 23:30
Svar #7

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
I mitt inlägg för tre år sedan , 2011-09-03 (18:05 ) – skrev jag: ” Om Nils Olofssons far var den Olof som omnämnes i FMU 508, år 1346: ”…som Biskop Hemming i Åbo lämnar med domkapitlets bifall ett nybygge uti Padais i Sagu socken åt Sagu kyrka, med villkor att den mellan Olle Niklisson och Olof Ingemarsson i anledning av ett dråp på den förres fader och broder ingångna förlikningen skall obrottsligen hållas”, så är det inte konstigt att Nils Olofsson inte lämnat några spår på fädernet…”. Sedan dess har mitt släktnätverk vuxit väsentligt – med fler kända kopplingar mellan de ingående släkterna - resulterande i ett alltmer finmaskigt nät,  möjliggörande snävare kronologiska toleranser.
 
Kort sagt, så har jag nu förkastat detta hugskott av kronologiska skäl.
 
Ett betydligt mer välunderbyggt förslag, till vem som var far till Nils Olofsson, är Olof i Mervis. Såväl kronologi som geografi och den sociala ’kontexten’ stödjer detta.
 
Mervis låg direkt granne med Suontaka – år 1456 fastställdes rågången mellan Mervis och Suontaka i Hattula socken [FMU 3018].  Uppgifterna om frälsemän i Tavastland är mycket knappa på 1300-talet, delvis på det mycket  ringa antal frälsemän som då levde där. Samtidigt var dock gårdarna större i Tavastland än i övriga ’Finland’.
 
Olov av Mervis, dyker upp som 1:e man i 1385 års konungsnämnd i Tavasthus [FMU 929]. Den ende av nämndemännen som uppkallades efter ett senare frälsegods var Olof i Mervis. [Anthoni(1970):90]. Med tanke på,  att i början av 1400-talet,  innehades  frälse i Suontaka av såväl Finlands första riddare Nils Olofsson som av Sune Torgilsson, stamfar för den äldsta Illeätten, så  ligger det nära till hands att tänka sig, att Nils Olofssons far var gift med en syster till Sune Torgilsson (kronologi). Nils Olofsson hade då sannolikt, vilket var mycket vanligt i den östra rikshalvan, valt sin mors vapen. Nedanstående  bild – en modifierad och utökad bild jämfört med ovan -  visar var jag idag står, vad gäller Nils Olofsson inplacering i ett släktkluster med relevant social status. Finlands förste riddare kunde inte bara dyka upp från ingenstans, utan torde tillhöra vad Ramsay skulle kalla ’uradeln’ i Finland – även om den sannolikt hade sina rötter i den västra rikshalvan…
 


 
 
Jag har i bilden utelämnat för sammanhanget inte relavanta personer och kopplingar.
 
Ett väsentligt tillägg är Anders ättlingar. För den hypotetiska kopplingen mellan Anders och Nils Skelge, se Riddare Anders (ström) ättlingar. Vad gäller Jacob Korke, på 1360- och 1380-talen känd som underlagsman, så var han på fädernet av finsk härstamning men på mödernet ättling, möjligen systerson, till den ursprungligen åländske lagmannen Jacob Andriasson, som hade bosatt sig i Ulvsby i Satakunta. [Kari Tarkiainen, Sveriges Österland].
 
Som jag kommenterat i andra sammanhang, så var kronologin ett stort problem för äldre tiders forskare, vilka inte hade tillgång till datorer. Såväl Ramsay som Anthoni har gjort en del misstag p.g.a. detta. I det här fallet så har Anthoni hävdat att Henrik Svärd synbarligen var dotterson till Nils Olofsson, och hans hustru  Birgitta Clausdotter därmed inte kunde  vara arvinge till Nils Olofsson, enär hon  då hade varit för närbesläktad för att kunna gifta sig med Henrik Svärd. Anthoni kan därmed inte förklara betydelsen av att en rågång 1454 fastställes för de skogar och vatten hustru Birgitta i Harviala fått efter herr Nils Olofsson i Suontaka [FMU 3053]
 
Med filiationen i min hypotes, så var Henrik Svärd och hans hustru släkt i 5:e och 6:e led, varför inget hinder förelåg, och att Birgitta Clausdotter de facto var arvtagerska till Nils Olofsson.
 
Ett intressant indicium för scenariot hittar man i en fotnot i Anthonis bok [Anthoni (1970):150, not 6] där man finner följande: ”1423 nämnas Nisse Manason och Josse Pavalsson i Mervis som näste vänner till frälsekvinnorna Ragnhild och Katarina, Svb, jfr FMU 2720. Redan 1385 nämnes en Olof Djäkn i Mervis, som kan ha varit frälseman.]. Det rör sig här med stor sannolikhet om Jösse Påvelsson i Mervis och  Kurjala, och förmodligen systrarna  Ragnhild och Katarina Pedersdotter (Danske), Olofs i Mervis dotters, Ragnhilds(?), dotterdöttrar. Namnet Ragnhild är ansatt som förklaring till att såväl Henrik Svärd, som hans syster Margareta, hade en dotter döpt till Ragnhild.
 
Det mest spännande resultatet av detta scenarium – och en anledning till detta inlägg – är att allt pekar på att den gamla frälsegården Gammelgård i Lampis, vilken låg ca 3,5 mil fågelvägen från Suontaka, Mervis och Lepas, tillhörde samma släktkluster som det som ägde Suontaka – om än i vid mening! År 1571 hade Herman Persson Fleming 1 del i Gammelgård, Clas Henriksson Risbit 1 del, Hans Björnsson Lepas 2 delar och Jakob Persson Svärd 2 delar. Det gemensamma för dessa var, att de alla – enligt min släktdatabank - var blodsfränder med Olof i Mervis (I 5:e 7:e, 6:e och 6:e led).
   
Detta säger ingenting om de faktiska ägarlängderna, men stödjer hypotesens riktighet. De flesta frälsemännen av någon dignitet är väl kända i Finland, det är filiationerna som är den stora utmaningen…

2014-09-16, 08:37
Svar #8

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
På annan plats i Anthonis bok [s. 115] framgår det att Nisse Manason och Josse Pavalsson i Mervis, med stor sannolikhet inte bara var vänner, utan också släkt, med systrarna  Ragnhild och Katarina: I Hattula nämnas 1423 vid en arvsöverenskommelse såsom fastar Nils Månsson och Jusse Pavalsson i Mervis, av vilka den sistnämnde (Närues felskr. för Märues) år 1447 är förste landssyneman.
 
Såsom fastar vid en arvsöverenskommelse, torde de haft någon form av släktmässig koppling till systrarna.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-16 08:42)

2014-09-16, 12:35
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
P.g.a komplexiteten i släktnätverket, så är det närmast ett måste att dokumentera sina hypoteser i bildform. Det är då väsentligt att taga med relationer vilka innehåller implicita randvillkor, för att kunna testa arbetshypotesernas hållbarhet.
 
I bilden ovan har jag därför tagit med en dotter till Torgil (i Suontaka), mor till Karin och svärmor till Nils Harittu. Randvillkoret består i detta fall av en arvsuppgörelse år 1425, efter Lasse Larsson Finne, mellan å ena sidan halvbröderna Torgil och Sune Sunesson tillsammans med deras fasters svärson Nils Harittu, och på andra sidan Lasse Larssons änka, Anna Jönsdotter. [FMU 1788].
 
En slutsats man kan dra av uppgörelsen, är att arvsrättigheten rör sig om ett bakarv från Lasse Larsson till Torgil, vars enda levande arvingar tycks vara Sune Torgilssons och hans systers barn.  
 
En följd av detta blir att Olof i Mervis inte kan ha varit gift med en dotter till Torgil! Får jobba vidare med den frågan...
 
Det innebär också att Lasse Larsson, som dog barnlös, var son till en syster till Sune Torgilsson, vilken uppenbarligen  var död före 1425. Dessutom  måste hans far, Lars Gunnarsson, ha varit gift två gånger, då ju Lasse hade en syster med levande barn, men det är en separat historia...

2014-09-16, 22:37
Svar #10

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
För att eventuellt hitta stöd för hypotesen, att Nils Olofssons far var Olof till Mervis, så har jag i Impolas bok - täckande rusttjänst i Finland på 1500-talet - gått igenom alla som har haft någon del i Mervis, totalt tolv stycken. Allas innehav härstammar från en enda ana, Margareta Olofsdotter i Mervis!
 
Då jag redan har alla dessa innehavare av egendomar i Mervis i min databank, med relativt robusta 'tidskoordinater', så blir svaret på en eventuell koppling till Olof i Mervis relativt entydig. Margareta Olofsdotter tillhörde med stor sannolikhet släkten Svärd, närmare bestämt så var hon med största sannolikhet dotter till Olof Olofsson Svärd - kronologin stämmer mycket väl.  
 
Förutom att i så fall vara en arvtagerska i 4:e led efter Olof i Mervis, så var hon dessutom släkt med med Nils Jakobsson Skelge i 6:e led, vilket i hög grad stärker hypotesen, då man kan förvänta sig dessa återkopplingar mellan frälsesläkterna i Finland - det 'cementerar' släktklustret!
 
Med detta är jag beredd att postulera att riddaren Nils Olofssons far var Olof i Mervis.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-16 22:49)

2014-09-18, 15:20
Svar #11

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
I mitt inlägg i förrgår tvingades jag förkasta - på goda grunder - min egen hypotes, att Olof i Mervis var gift med en dotter till Torgil (i Suontaka).  Ett möjligt alternativ är, att det var Nils Olofsson själv som var ingift i släkten i granngården - och därmed ganska troligt..
 
Utgående från att det var Nils som var gift med en syster till Sune Torgilsson, så krävs att att hon dog före Nils,  och att de hade minst ett barn tillsammans som överlevde henne. Detta barn måste sedan ha avlidit före 1425 och överlevts av fadern, Nils, varvid denne ärvde sitt barn.  I.o.m. detta så var Nils Olofssons systrar, via bakarv, arvtagare till Nils del Suontaka, men hade ingen rätt till arvet efter Lasse Larsson Finne. (Han kan möjligen i stället ha varit gift med ett barnbarn til Torgil, med detta ändrar i princip inte scenariot.)
 
Tills vidare postulerar jag - som en arbetshypotes - att riddaren Nils Olofsson, var son till Olof i Mervis, gift med en dotter till Torgil i Suontaka, men dog barnlös då han överlevde sitt/sina barn.

2014-09-19, 17:27
Svar #12

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Cirklarna börjar sluta sig…  1448-10-21 avstår Peter Rydz och hans hustru, Metta, åt Engelbreckt Japsson all sin fäderne och möderne arvedel uti Märvis by (i Hattula socken) och Borgby (i Sibbo socken) … [FMU 2771]. Samma dag, har Abraham Jönsson och dennes hustru, Margit, åt Engelbrecht Japsson avstått all sin arvedel i Borgby i Sibbo, ”epther theras modher, hustrv Luscie…[FMU 2772].
 
Det rör sig här om Metta och Margit Nilsdotter, döttrar till den av mig postulerade Nils Jönsson (Sluk) som var gift med Lucia Nilsdotter (Tavast). Se mitt inlägg  25 oktober 2012 - 19:36 under medeltida släkter, .
 
Min tolkning av de två breven, är att Mervis var ett arv på fädernet, d.v.s. efter  Nils Jönsson, och Borgby  -vilket klart framgår  - var på mödernet efter Lucia Nilsdotter.
 
Nu kommer det intressanta – Nils Jönsson(Sluk?) var dotterson till den Lars Gunnarsson vilken torde ha varit gift med en syster till Sune Torgilsson (Ille) i Suontaka, enligt mitt inlägg ovan (16 september 2014 - 12:35  ).
 
Pusselbitarna  tycks helt klart höra ihop – på vilket sätt är den stora frågan.  En sak är dock säker, denne Nils Jönsson (Sluk?) kunde inte vara densamme som  Nils Jönsson, domare på Åland 1454, då Lucias make var död före 1448…

2014-10-16, 15:18
Svar #13

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Vem var Olof i Mervis, den av mig postulerade fadern till Nils Olofsson i Suontaka - Finlands förste riddare? Han måste helt klart ha tillhört det högsta sociala skiktet i  Österland, annars hade hans son, Nils Olofsson, med största sannolikhet inte kvalificerat sig till att bli den förste riddaren i Finland. Det styrks också av att han nämns först  i konungsnämnd, 1385 [FMU 929].
 
Det mest uppenbara - och därmed troligaste - scenariot, är att han tillhörde släkten Byskalle, och var son till Nils Månsson, vilken tillsammans med sin bror Sigurd, togs 'i sitt värn och frihet', 30 maj 1358 av konung Erik [FMU 674]. Enligt Anthoni var detta brev sannolikt en bekräftelse på brödernas tidigare frälse: ”Därför talar den omständigheten, att bröderna efter varandra varit fogdar på Åland och att de med sina sigill vid sidan av landstingets bekräftat konung Magnus' överlåtelse av Saltviks gård till Åbo domkyrka [Anthoni(1970:73].  Detta även om bröderna sannolikt förde vad Hausen skulle kalla 'ofrälse' sigill. Det troligaste är att släkten Byskalle, liksom släkten Sluk, aldrig förde ett eget vapen.  
 
Olof i Mervis patronymikon skulle alltså vara Nilsson, och Nils Olofsson därmed fått sitt namn efter sin farfar, Nils Månsson (Byskalle).
 
Vad säger då det faktum, att bröderna Byskalle tillhör de tidigast kända personer vilka erhållit frälse i 'Finland' om brödernas sociala status. Var den tillräcklig hög för att ge Nils Olofsson riddarstatus? Troligen inte, men om man lägger till att bröderna var sammanbragda bröder till Nils Andersson, Finlands hövitsman 1303, och Jakob Andrisson, lagman i Finland, så tycks rätt förutsättningar föreligga för ett dubbande av Nils Olofsson till riddare.
 
Därmed fås också en förklaring till varför Nils Jönsson (Sluk) innehade jord i Mervis (se föregående inlägg),  liksom att Peder Torkilsson (Sluk) Djäkn - av mig postulerad brorson till Nils Jönsson - också hade det. Nils och Torkil Jönssons farmor, var nämligen postulerad dotter till Sigurd Månsson (Byskalle).  
 
Det förefaller helt klart att Mervis på 1300-talet ägdes, eller förvärvades, av släkten Byskalle. Man kan därmed förmoda att även den Nisse Månsson som omnämns i Mervis 1423, tillhör släkten.
 
'Beviskedjorna' ovan bygger mycket på tidigare, av mig framställda postulat, vilket kan tyckas förringa värdet av slutsatserna. Sannolikt är det snarast tvärtom - om man under flera års tid postulerat ett antal filiationer, i olika sammanhang utan någon då känd koppling, och när man sedan integrerar dessa, uppnår en övergripande hypotes med ett mycket högt förklaringsvärde, då styrks de ingående delhypotserna. Detta speciellt om den kosoliderade hypotesen tycks ge mycket rimliga - och därmed trovärdiga - svar på hittils olösta problem.
 
Med detta så tycks frågan rörande riddaren Nils Olofssons släkttillhörighet, med största sannolikhet  vara löst - han var en Byskalle, en frälsesläkt med hög status, men utan vapen, med ett släktnamn som användes av få släktmedlemmar och med mycket vanliga. namn. Därför har hans anor hittills förblivit fördolda...

2014-12-31, 14:18
Svar #14

Utloggad Tapio Vähäkangas

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-02-12, 21:31
    • Visa profil
Suontaka
Jag har nyligen publiserat i Genos 2/2014 artikeln om Kaksi hämäläistä ritaria ja heidän perijänsä (tvenne tavastländska riddare och deras arvtagare.) Jag kan inte översättä den i helhet men tar fram några synpunkter.
Nils Olofsson till Suontaka sammanslöt sig till unionsfront och stadsfäste 1396 Nyköpings beslut. Därefter han  dubbades till riddare vid Eriks av Pommer kröning. (Anthoni, HTF 1951:105-107). Finland tillföll Drottning Margareta och kung Erik  1399. Därefter kunde Nils Olofsson återvända hem.  Han dog före 1418, emedan hans namn fattas då Henrik Svärd gav mårgongåva till Birgitta Klasdotter (Djäkn, Lydekasönernas ätt). Han dog utan bröstarvingar.
Niklis Kurki, var den andra finländske riddare, först kännd 1400, nämnes som riddare 1401 och riksråd 1413-. Hans hustru Cecilia Filipsdotter var riddare Filip Karlssons (Oäkta Folkunga) dotter. Hur kunde Kurki komma bekant med så högaktat familje? Filip Karlsson tjänstgorde som Bo Jonssons fogde i Korsholm. Han var ofta borta från sitt läge och behövde därför underfogde. Det är möjligt, att Kurki skötte om detta ämbete och var underlagman för finskspråkiga. Vitalbröderna tog 1397 stödjepunkt i Korsholms slott, och då måste Kurki fly över havet hos sin herre Filip Karlsson. Ungefär vid denna tid blev Cecilia som änka. Sist 1400 Kurki var Filip Karlssons måg. De hade inga barn, emedan som Kurkis ärvingar kännts hans broders och systers barn.  
Niklis Kurki gifte sig före giftermålet med Cecila Filipsdotter  med en syster till riddaren Nils Olofsson till Suontaka. Enligt Eric Anthonis åsikt Peder Svärd d.ä. gifte sig med en dotter eller syster till Suontaka riddaren, men tidigare han ansåg, att just Niklis Kurki var hennes äkta make.  Niklis Kurki och Nils Olofsson deltog 1405 i räfstedomsnämd och nämnts efter varandra, Kurki före Nils Olofsson. Man kan besluta därom, att Kurki var äldre än Nils Olofsson och att de var nära besläktade. Kurki  ärvde sitt/sina barn av detta giftermål. Han dog 1427/1428. Han ärvdes av sina broderbarn Olof och Henrik Svärd samt Olof Skelges dotter Lucia.    
Eric Anthoni publiserada 1960 originalhandlingen, som belyser Kurkifamiljens släktförbindelser. (HTF 1960:82-86) Olof Svärd säger att han kan avstå ”alth thet arff som mik raettelige til fallit är aepter myn fader broder herra niclis kwrky aeller herra niclis sontaka”, om han få behålla Kaustiala i Kimitto. Eller betyder här inte två arv, utan han tillkännager, att arvet från Nils Olofsson tillfaller honom genom hans farbror Niklis Kurki. Därigenom blir bekräftats, att Niklis Kurkis hustru var Nils Olofssons syster.  
När Albrekt av Meckelenburg blev Sveriges konung 1364, satte han Ernst von Dotzem som Finlands hövitsman. Med honom kom till Finland naturligtvis också andra tyskar. En krigare med namnet Swert placerades då troligen Tavastehus. Han gifte sig med dottern till lagmannen Jakob Kurki. De hade barn: Niklis Kurki (om han inte var av sin moders första gifte), Peder Svärd, Olof Skelges moder och Jeppe Kurkis moder. Anthoni placerade Olof Skelges mor som dotter till Peder Svärd. Sådant är inte möjligt, ty Peder Svärd är född u. 1368 och kunde gifta sig på 1390-talet. Då Olof Skelges dotter Lucia gifte sig med Henrik Klasson (Djäkn, Lydekasönernas ätt) 1438, var hon således född före sin fars döden 1417. Olof Skelges födelseår måste man placesera på 1390-talet. Han var alltså jämnårig med Henrik Svärd (kännd 1418-35) Olof Svärd (1418-48), Jeppe Kurki (1418-55). Olof Skelges moder är född c. 1375, och kan inte alltså vara Peder Svärds dotter.    
Nils Olofssons till Suontaka arvtagare kan man konstatera på grund av handlingar: Olof Svärd och hans bror Henrik, vems barn innehade Suontaka och Lepaa. Både Lepaa och Suontaka hörde på sin tid till Nils Olofsson, ty dessa gods hade gemensamma äremark i Mellersta Finland. Lucia Olofsdotter anmäler sig vara en arvtagerska efter Nils Olofsson. FMU 3657, 3494, 3557. Isak Andersson innehade Hova i Kimitto, som var hans arvslott efter Nils Olofsson via familjen Hornhus. REA 528.  Vidare måste vi konstatera, att Sune Torgilsson sålde en gård i Suontaka, vilket var frälse av att dömma des säljningspris. FMU 2441 orig.    
Erc Anthoni anser i sin utredning av Illeätten (Sune Sunassons ätt) lagmannen Sune Sunesson som son till Sune Torgilsson, som sålde sitt gods i Suontaka till Klas Lydekesson, och bror till Torgils Sunesson. Sune Torgilsson kännts 1414 och troligen 1425 (FMU 1788). Sune Sunesson var redan 1402 häradshöfding och dog som lagman 1448. Sune Sunason och Sune Torgilsson var tydligt jämnåriga. Jerker Eriksson anser att den Sune som nämner man med Torgils Sunesson var Torgils´ fader, inte Sune Sunesson. (HTF  1978:131-138) Sune Sunesson avdömde tvisten mellan Torgils Sunesson och hans systerson om Suontakagods säljingspris för Torgils Sunesson. Lagmannen vore då varit jäv! Jag anser att Sune Torgilsson var Sune Sunessons systerson.
Familjen Hornhus i Borgå måste vara ättlingar efter en annan systern till riddaren Nils Olofsson, ty de ägde Hova i Kimitto efter Nils Olofsson 1420. REA 528, 400. Häradshöfdingen Henrik Hornhus och sin hustru Katarina gjorde inbördes testamente 1420: om Henrik dog före sin hustru, kan hon få Hova, men om Katarina dog först, skall hennes moders Ragnhils många gods i Janakkala ärva Henrik Hornhus. Då Hova har i Hornhus ägo 1446, dog Katarina först. Hennes egendom träffas i slutet av 1400-talet i Jeppe Perssons barns ägo. Jeppe Persson var således Peder Hornhus´ son. Inbördes testamente godkändes av bägges nästa släktingar, Peder Hornhus och sina systers män å ena sidan och Ragnhils sida: kyrkoherre Johannes i Hattula, Nisse Magnusson och Jöns Påvelsson i Mervi samt Mattis och Laurens Kotte i Tammela. Nisse Månsson och Jöns Påvelsson känner man som frälseman i Mervi. Man kan konstruera dessa frälsemän som mågar till Olof i Mervi (FMU 939). Man kan dra slutsat att Olof i Mervi gifte sig med Ragnhilds syster.
Riddaren Nils Olofsson förde sköld med beväpnad arm. FMS 116. Sune Sunason, som förde samma vapen, var även närbesläktad till Suontaka, där de var delägare. Samma vapen hörde också till Tavastätten samt Stålarm. I Öster-Nyland Jönis Dansson hade samma figur i sitt sigill FMS 142. Också Björn Djäkns svärfar Inge Ingesson seges ha fört beväpnad arm. (Ramsay:83). Om någon frälsseman utanför släktkrets försökte sig föra samma emblem i vapensyn blev han säkerligen tillbakavisats. Därför kan vi konstatera att förutnämnda släkter  härstammade av samma stam.  I detta sammanhang måste man hänsyfta till en ansedd man med namn Mielivalta, som vittnade 1332 med biskop i Åbo Benedictus, ”Laurencii, aduocati Thawastie, Melewaldi ibidem et Iohannis Galna” (REA 69, 70). Var han förfäder till Tavast och Suontakaätt + Sune Sunasons ätt, Stålarm och Inge Ingesson? Det kan man inte avgöra, ty hans sigill är okänd.

2014-12-31, 15:26
Svar #15

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Tack för synpunkterna. Det är ett klart handikapp att inte förstå finska, när man intresserar sig för finska medeltidssläkter. Det är mycket väsentlig information man missar, med stor risk för misstag i hypotesbygget. Nu har jag fått något att fundera på över nyårshelgen. Det uppskattas!

2015-01-03, 00:44
Svar #16

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Bifogar min tolkning av Tapio Vähäkangas inlägg ovan avseende filiationerna för släkten Kurk/Svärd. Jag har enbart inkluderat de släktmedlemmar som T.P. namnger. Det framgår tyvärr inte varifrån uppgiften kommer, om att  Niklis Kurkis mor varit gift före äktenskapet med Swert.
 

 
Filiationen avviker i väsentliga delar från min arbetshypotes ovan, men tycks möta de flesta kända randvillkor lika bra som min hypotes - eller bättre. T.P.:s släktträd fungerar bättre som förklaringsmodell i flera avseenden, bl.a. vad gäller Henrik Svärds roll som förmyndare för Lucia Olofsdotter. Även om jag behöver lite mer tid att analysera konsekvenserna av ett hypotesskifte, så kommer jag med största sannolikhet acceptera Tapio Vähäkangas slutsatser i detta fall.
 
Vad gäller Sune Sunessons släkt förstår jag inte riktigt vad T.P. menar, utan skulle behöva ett förtydligande. En fortsatt diskussion borde då ske under rubriken medeltida släkten Ille.
 
Vad gäller släkten Hornhus koppling till Nils Olofsson, är jag något tveksam till Vähäkangas hypotes, men är inte beredd att motivera detta förrän jag kvalitetssäkrat min egen hypotes.

2015-01-03, 09:58
Svar #17

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 13:09
    • Visa profil
Jag vill också tacka Tapio för dessa spännande uppgifter. Det behöver ändras en del i mitt träd också, utifrån vad jag tidigare läst mig till och försökt pussla ihop.

2015-01-04, 21:25
Svar #18

Utloggad Tapio Vähäkangas

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-02-12, 21:31
    • Visa profil
Om Sune Sunessons ätts gemenskap till Suontaka: 1. Sune Sunesson och Sune Torgilsson var närbesläktade, fastän S.T. kan man inte ställa som fader till S.S. (tvärtom Anthoni ÄSF 157-158) 2. Sune Torgilsson ägde ett gods i Suontaka och var således av samma släkt som Nils Olofsson. 3. Nils Olofsson och Sune Sunesson hade likadant sigill FMS 116, 110.
Om gemenskap till Hornhus: Henrik Hornhus hade tagit före 1420 i besitting Hova i Kimitto efter Nils Olofsson, som dog 1417. Efter Henrik ärvdes han av broder Peder Hornhus och systrar och därefter Hova har tillfallit till Isak Andersson till min deel j bland myne samaerffingia.
T.V.

2015-01-09, 17:04
Svar #19

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Som redan nämnts ovan av Tapio Vähäkangas (T.V.), så kan inte lagmannen i Norrfinne, Sune Sunesson, vara bror till Tyrgil Sunesson av Ylävetis, p.g.a. jäv. (FMU 2441). Å andra sidan träffar man år 1425 på vad som uppenbarligen är två bröder, Sune och Tyrgils Sunesson (FMU 1788). Om man utgår ifrån att denne Tyrgil är identisk med Tyrgil Sunesson i Ylävetis, så måste det funnits två Sune Sunesson, vilka levde ungefär samtidigt.
 
Ett möjligt scenario är då att lagmannen Sune Sunesson, och hans bröder Olof och Gregers Sunesson (ÄSF I:158) vilka ägt (delar av?) Prästekulla (FMU 1678), var söner till den tidigare nämde Sune Jönsson, vilken erhöll Prästekulla 1399 (FMU 1088).  Tyrgil och en i övrigt okänd broder, Sune Sunesson (FMU  1788),  tillsammans med systern, Jöns Larssons (Tavast) mor (FMU 2441) skulle då  vara barn till Sune (patronymikon och vapen okänt) i Suontaka.
 
Sune Jönsson i Prästkulla skulle i detta scenario sannolikt varit gift med en dotter till Anders Gregersson (Garp), medan Sune i Suontaka varit gift med en dotter till Påvel Höna i Birkala sn i Övre Satakunda (FMU 1424). Sune Jönssons son, lagmannen Sune Sunesson, var sannolikt gift med en dotter till Kort Bitzer.
 
Det indirekta stödet för att lagmannen Sune Sunesson var gift med en dotter till Anders Garp är relativt starkt. Flera häradshövdingar kom att tillhöra släkten Garp efter Sune Sunesson. Den förste tycks ha varit Gregers Andersson (Garp), vilken i rollen som hdh i Tövsala/Vemo,  år 1438, sigillerar ett brev  tillsammans med den dåvarande lagmannen Sune Sunesson (FMU 2251). Vid sin död efterträds Sune Sunesson som lagman av Henrik Klasson (Djäkn), dotterson till Jöns Andersson (Garp). (ÄSF:138).
 
Anthoni har till synes utan grund skrivit att Sune Tyrgilson var förbunden med Prästkulla (ÄSF:149). Som framgått ovan, finns inte heller några belägg för att någon Sune Tyrgilsson ägt en del av Suontaka. Däremot förefaller  det ganska rimligt, då han enligt detta scenario hade de två sönerna Torgil och Sune.
 
T.V. skriver i sitt inlägg 31/12 att Sune Torgilsson troligen var känd 1425 (FMU 1788). Detta måste vara ett rent misstag, då ingen Sune Torgilsson nämns i denna urkund.
 
Vad gäller släkten Hornhus koppling till Nils Olofsson, så var min hypotes, att Hannus Hornhus var gift med en systerdotter till Nils Olofsson i hennes äktenskap med Nils (Nilsson) Skelghe. När det nu visar sig att Nils Skelghe med största sannolikhet var gift med en dotter till  Hermann Svärd, så torde Henrik Hornhus sannolike far, Hannus Hornhus, ha varit gift med en syster till Nils Olofsson, vilket stämmer väl med T.V.s antagande.

2015-01-09, 23:32
Svar #20

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Av någon anledning nämner vare sig E. Anthoni eller T. Vähäkangas att Sone Sonesson var häradshövding i Tövsala redan 10.4.1390 (FMU 988). Man kan därför anta att
häradshövdingen sannolikt var född senast år 1360, eller?! Han skulle då vara minst 72 år när han sista gången uppträder som häradshövding (FMS 110), och minst 77 år när han första gången påträffas som lagman (FMS 149). Även om det är fullt möjligt, så känns kronologin något ansträngd...
 
I J. Ramsays verk finns han med som domhavande 1390.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2015-01-09 23:34)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2015-01-10 00:27)

2015-01-10, 19:33
Svar #21

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Har själv hittat förklaringen i FMU 1572, år 1419, vilket är identiskt med FMU 988, men med följande kommentar: Original på pergament, med Sone Sonessons sigill (FMS n:o 110) underhängande, svenska riksarkivet. Arwidssons Handlingar II n:o 10, liksom också i FMU n:o 988 med dagbeteckningen uttydd till den 10 april 1390. Men enär Sune S:son nämns såsom lagman ännu 1448 (Arwidssons Handlingar III n:o 63), kan han inte varit häradshövding redan 1390. För övrigt nämns Bengt Krok såsom Kortummes arvinge 1417 (Svb. n:o 375). Det syns därför påtagligt att i dateringen ordet ”niotighi” är en felskrivning för ”nitan”. (Om en dylik felskrivning se Söderwalls ordbok, ordet ”nitande”).
 
Anthoni och Vähäkangas har varit mer pålästa...

2015-01-11, 15:43
Svar #22

Utloggad Tapio Vähäkangas

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-02-12, 21:31
    • Visa profil
Sune Torgilsson nämnes 1414, då biksop Magnus gav i hans ägo Ylävetsi i Pirkkala. REA 392. Han son var Torgils Sunesson i Ylävetis. FMU 2441. Sune Torgilsson var närabesläkted till Nils Olofsson till Suontaka, ty de båda ägde där frälejord.
Yttrygget Sone oc Thorgels Sonason (FMU 1788) kan förstås att de var bröder, men även att Sone var far till Torgils, så Jerker A. Eriksson Till frågan om den äldste Illeätten, HTF 1978:138. Sune Torgilsson och hans son Torgils Sunesson med Niklis Harittu bekräftar arvet efter Lasse Laurensson Finne till Lähteenoja. Det kan tolkas så, att arvet var Torgils och Harittus mödernearv.
Ramsays Sune Jönsson var en fiktiv person, ty FMU 1088 är ett förfalskat brev. Man kan se det därav, att de män Jakob Djäkn och Koort Bitsare kunde inte leva i samma tider 1399. Kort Bitz gifte sig före 1394 med Jakob Djäkns änka Kristina Magnusdotter. Bitz, ÄSF:119.
T.V.

2015-01-12, 11:48
Svar #23

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
I mitt senaste inlägg skrev jag av misstag, att ”Det indirekta stödet för att lagmannen Sune Sunesson var gift med en dotter till Anders Garp är relativt starkt.” Det skulle naturligtvis ha stått Sune Jönsson.
 
Att FMU 1088 uppenbarligen är falskt, ändrar i princip ingenting.  Det innebär endast att lagmannen Sune Sunessons far är okänd, men att hans mor fortfarande med viss sannolikhet var en dotter till Anders Garp.
 
Att det var Sune Torgilsson som ägde jord i Suontaka, vilket T.V. hävdar, framgår klart om man kombinerar FMU 1424 och 2441.  Detta ligger väl i linje med min hypotes, det var endast belägget för patronymikonet jag ifrågasatte, vilket nu besvarats - jag hade missat att Yliveti var detsamma som Ylävetsi.
 
Vad gäller tolkningen av relationen mellan Sune och Tyrgils Sunesson (FMU 1788), så kan de, såvitt jag förstår, inte vara far och son.  En sämja torde endast kunna träffas mellan arvsberättigade, och en far och en son lär de jure inte kunna ärva samtidigt. Nils Harittu var gift med Torgil Sunessons fasters dotter Karin (FMU 2738), varför man inte kan tolka det som Torgils och Harittus mödernearv. Karin dog uppenbarligen barnlös, då Torgil Sunesson med skiftesbröder ärver efter henne. Då arvet efter Lasse Larsson uppenbarligen var ett bakarv via Lasse Larssons mor, Johanna, av mig postulerad syster till Sune Torgilsson, så måste Sune Torgilsson ha dött före 1425.  
 
Slutsatsen blir då att Sune och Tyrgils Suneson måste var bröder, men också att denne Sune Sunesson sannolikt dött barnlös före 1442, då även Tyrgils syster var död  (FMU 2441).
 
Ytterligare inlägg i denna fråga kommer jag skriva under rubriken  Medeltida släkter » Ille, där den hör hemma.

2015-01-12, 12:36
Svar #24

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 13:09
    • Visa profil
Det finns sannolikt bättre orsaker än just förfalskning till FMU 1088, då det även inpå 1400-talet förekommer en Jakob Abrahamsson Djäkn (död omkr 1412), liksom att andra Jakob Djäkn nämns under den här tiden.

2015-01-12, 13:14
Svar #25

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Det tycks helt klart att det rör sig om den Jakob Djäkn som dog före 5.5.1392 (FMU 1006). Därmed torde brevet vara förfalskat. Däremot innebär detta inte med nödvändighet att Sune Jönsson inte existerade - snarare tvärtom, då någon arvtagare till Sune Jönsson ville hävda sin rätt till Prästekulla... kanske Sune Sunesson, eller Sven Bambare? (FMU 1553)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2015-01-12 13:22)

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna