ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Märislef  (läst 1898 gånger)

2008-11-11, 14:52
läst 1898 gånger

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
I Ranekes Svenska Medeltidsvapen (SMV) nämns under benämningen Märislef Sköttas ätt (s 393) en Märislef med barn. Denne Märislef påstås där vara känd 1373-1400. Enligt hänvisning av Raneke till Karl Henrik Karlssons samling i Riddarhuset så ska Märitslef ha erhållit jord i Uppland av kung Albrekt av Mecklenburg. Namnet Märitslef anses vara detsamma som det slaviska förnamnet Meritslav. Släktens upprinnelse skulle då vara slaviskt (ifrån de slaviska bosättningarna i Mecklenburg eller Pommern som under medeltiden germaniserades).
En hans son var Anders Märislef (av Ranke i SMV påstås vara känd 1393-1440) som skrivs med faderns förnamn som ett tillnamn - vilket är mycket vanligt i Nordtyskland under denna tid.
 
Vapensköldbilden för släkten påstås (av Raneke) vara tre fiskar balkvis i ginbalk +  - stämmer detta med bevarade sigill, och i så fall vilka är källorna?
 
Då Jan Ranekes Svenska medeltidsvapen är belamrad med så många fel måste varje påstående vägas mot bevarade källor.  
 
 
I Svenska riksarchivets pergamentsbref del 2 (1383-1400) s 252, brev nr 2662 (av den 21 mars 1393) nämns följande:

 
Häri framgår filiation Märislef och sonen Anders Märislef, och att Märislefs hustru har brodern Bengt Andersson (en bjälke), men vem är Claus Maerizleffh som omnämns i brevet?  
 
Märislef har alltså valt sin begravningsplats i Gudhems kloster i Västergötland senast 1400. Kan han beläggas senare än detta årtal?  
 
I Das steuerbuch von könig Erik XIII av Oscar Bjurling (Lund, 1962) nämns å sidan 42 bland en uppräkning av Axvalls förläning och därunder lydande frälsemän i Kinne härad (Västergötland) Meretha Sleef.  
  Erik av Pommerns skattebok är ifrån år 1413 men finns inte i orginal utan är en kopieavskrift ifrån 1546.  Namnet Meretha Sleef låter väldigt snarlikt Märislef - men kan det verkligen vara den gamle Märislef som avses 1413 ?
 
Vilka källor och belägg finns egentligen för Märislef och vad är känt om dennes släktkrets?

2008-11-11, 15:16
Svar #1

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Niclas, har du sett DS 2798, ett morgongåvebrev från 12 aug 1330, där Magnus Ragvaldsson har en hustru som heter Mæreslev? Jag har antecknat det från ÄSF, liksom att hon tidigare var gift med Finvid Magnusson (död efter 1310), så ev finns det mer uppgifter därifrån (om det ens har ett samband vill säga..)
 
Likaså DS 4051 från 24 mars 1346 där Magnus Haraldsson och Lars av Slezstada frikänner en fru Mærislef  från det mål, i vilket hennes broder Bengt Håkansson blivit tilltalad.  
 
(Meddelandet ändrat av lp72 den 11 november, 2008)

2008-11-11, 16:41
Svar #2

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Leif, jag har ingen mer vetskap om denne kvinna Mæreslev mer än det du anger. I Ranekes verk (ej Ranke som jag skrev fel på ett ställe i  mitt inlägg ovan) nämns även en annan kvinna med detta förnamn, men då jag misstror detta verks tillförlitlighet så lämnar jag just nu detta åt sidan. Återkom gärna med detta om du ser något samband.
 
I Svenskt diplomatarium (SD) band 10 (1371-1375) s 183 nämns följande brev ifrån år 1373:


 


 
 
Detta är alltså grunden till Karl Henrik Karlssons påstående om att Märislef erhållit jord av kung Albrekt i Uppland, mer precist godset Dyvik i Österåkers socken, Åkers skeppslag, och likaså får vi här belägget för varför Märislef anges som känd 1373 till 1400.
 
Diplomatariekommentarens hänvisningar till andra brev där släkten omnämns verkar mycket intressant och bör följas upp.
 
Märislef Sköttas ätt som Raneke skriver verkar vara en dålig släktbenämning. Tillnamnet Schütte kanske de facto härör ifrån någon nordtysk släkt ?

2008-11-11, 19:39
Svar #3

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Hittade en länk hit till anbytarforum och några inlägg av Kaj Janzon från 2004 om samma Bengt Andersson (en bjälke) du nämner här ovan. Men jag vet inte om det kanske ger så mycket mer ny information i frågan..?

2008-11-12, 11:20
Svar #4

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
I diplomatariekommentaren till ovannämnda brev av den 4 januari 1373 (X 213) nämns en hänvisning till ett annat brev av den 1379 11/9. Detta medeltida pergamentsbrev ingår i Nordinska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek. Brevet är utfärdat i Nyköping och innehållet har följande summering i Svenskt diplomatariums huvudkartotek på nätet (brevnummer: 11520):
 
Märtzleff Sk?tte erkänner att han sålt och giældguldet giort till Bo Jonsson, drots i Sverige, godset Dyvik (i Österåkers socken) i Åkerbo skeppslag (=Åkers skeppsl.) för 200 mark svenska penningar; vilket gods Märtzleff fått av kung Albrekt (1373 4/1, DS X 213).
 
Utfärdare är: Märtzleff Sk?tte  
Sigillanter: utf. [=Märtzleff Sk?tte], herr Karl Ulfsson till Tofta, herr Bengt Filipsson  
Övrigt - efter medeltida avskrifter:  E 168:172, UUB ;  
Övrigt -efter medeltida regester/notiser: Anteckningar i Margareta Grips bok, s. 351, Trolleholms arkiv (Film RA)  
Hänvisning till annat brev: Jfr DS X 212 (Bo Jonssons upplåtelse av Dyvik till kung Albrekt 1373 4/1)  
Litteratur o. kommentar: Jfr L. Sjödin MRA 1939, s. 116.; Or. perg. har varit hopsytt med DS X 212 och 213, se kommentar till dessa.  
 
I detta brev återfinns alltså Märtzleff Sk?ttes sigill - en avfotografering av detta vore intressant för att verifiera/förkasta Ranekes vapenbild i SMV. Går vapenbilden koppla till någon nordtysk släkt? Är tillnamnet Sk?tte (i.e. Skytte) även belagt i meckelnburgiska urkunder som släktnamnsepitet eller har han fått det i form av sin tjänst? Vad säger i så fall detta epitet oss om vilken roll han kan ha haft i kung Albrekts tjänst ?
 
Namnet Märtzleff med dylika stavningar återgår troligen på slaviska Merislav/Mirislav som normaliserat idag skrivs Miroslav. Det feminina namnet Merislava/Mirislava förekommer bland annat på kvinnliga medlemmar av det mecklenburgiska furstehuset Werle-G?strow under 1300-talet. Dessa mecklenburgiska furstar tillhörde ursprungligen den slavisktalande befolkning men som sina underlydande blev de under medeltiden helt germaniserade och även namnskicket förtyskades (jfr engelskans och anglifierade namns utveckling idag).

2008-11-13, 15:54
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Ovan [i SD bd 10, s 183 (brev X213)] hänvisas till ett brev i B 16 f 196v (RA). Denna brevavskrift lyder:
 
B16 f 196v; Riksarkivet, Stockholm:
1380
Ett Sälliebreff på grijndaby,
i Stÿffuelstadha Sochn.
 
Jak Laurinz Biörnßon Wästgöta Lagman, Kännis mäd thänno brefue
mik å satto tinge, skylt haffua för the fäst ock vmfärdh, ther
Jon Eskilson, Matius gunniller. ok Aruidha bakka the hiollo
Päthar dÿäkn, vppå thet godz i Näß, ther hithin borde, ok Toffte
biwr, ther väppnare wore, hafdo ååth ok frälst hawith, ok
the honom såldo för fämtigi marker swänska peninga, hwilika
peninga, ther Pethar vpbar, för ett sitt godtt godz i östergöt-
lande, millom Wijk i Stywilstadha sochn, i grindaby, som han
sålde, för tiugu marker och hundratha, frå frälsa ock vnder skatt,
som han skäleka ok folkomnaleka beuisning för mik til hafde,
å satto tiuga, Och ware thenne gothe män till Witniß, ok å
Wmfärd hiollo, epter ty som wåre lag sigia. Lagbudhna ok
Lagståndna, som war Arnall Karro, Sixtin Martinßon, Thorre
Kraam, Folke i Målatorppe, Meredzleff, Jon smidh, Anderß
i Olonstorpe, Swen Leexson, Olauer Danskka, Thorkill
i Kållnine, Amundir götßon, och Swän Föting. Ock war thetta
[f 197r:]
Köp å satte tiugo folkomnat, mäd rättom Swärikes lagom, så
att the som förra här nämdaß, såldo the försagdo godz frå sik,
ok sinom arffuom och Petare till, ok hanß arffuom, till Euer-
deleke ägan, Ok dömer iakt het kööp fast ok stådug, äpter
thet the thet giorthe, swa som Swärikes rätter tillsiger. till
thäß Köpz Wißo ok witnißbyrd, sätter iak mit Insigle för
thetta breff. Thetta war skriffuet i Walstadom torßdagen
för alla hellgona dag, å Tingeno, äpter wårß herra byrd
tusande åhrom, tryhundrada åhrom, och åttatigi åhrom.
 
Märislef (~Mirislav) är här vittne vid en jordöverlåtelse daterad 1380 25/10.

2008-11-13, 16:11
Svar #6

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
I Personhistorisk tidskrift 1975 har Stig Östenson skrivit en artikel Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok och å sidan 60 upptas följande släkttavla med anknytning till ovannämnde Märislev(~Mirislav):
 

2020-05-08, 00:12
Svar #7

Utloggad Roger Åhlén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 303
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 00:50
    • Visa profil
12 år senare kommer jag in här och frågar om någon av er kommit på något mer om denne Märetzleff (Schütte)?
Blir nyfiken av den anledning av att jag har en Henning Nilsson Schütte, alltså med just denna stavning i mitt träd. Henning född cirka 1595, troligen i Nyköping
och dör även där år 1646. Henning var Rådman, Handlande, Slottsintendent och Hofmästare i Nyköping,
Kan det eventuellt finnas nåt samband dem emellan

Mvh Roger Åhlén

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna