Mickel Tasto

[nina ingren]

Någon som känner till något enda litet om Mickel Tasto. Han bodde troligtvis på Akarlaby, men innehade även Tunsäter. Gift med Elin Nilsdotter(Färla). Möjligen hade han en son - Gottskalk, och en sonson - Jakob i Simla...Eller om någon vet något om de orter jag nämner...? Det handlar om mitten - slutet 1400 -tal, men även 1500 - tal.
MVH
 
Nina

[Maritha Berglund]

Nina
sök på google på Ekeblad - Kalender.se , där nämns Michel Tasto och alla de andra.
mvh Maritha

[Mats Kjellström]

Ingebyörn (- 1360) (från Rörbo, Fläckebo fs)
son: Ingibjörnasson, Karl
son: Karlsson, Päder (1370 - )
son: Pädersson, Karl
son: Tassto Karlsson, Michel (1453 - )
son: Qvitzo, Gottsskalk
son: Simla, Jacob
son: Jakobsson till Krokforsen, Hans (- 1530)
son: Hansson till Stola, Anders (- 1543)
son: Andersson, Johan (- 1608)
son: Ekeblad, Christopher (1592 - 1664)
son: Ekeblad, Johan (1629 - 1696)
son: Ekeblad, Clas (1669 - 1723)
son: Ekeblad, Clas (1708 - 1777)
son: Ekeblad, Clas Julius (1742 - 1808)
 
Mer info:
 Ekeblads släkten

[Mats Kjellström]

Simla som nämns i första inlägget heter idag: Semla-Dammsjön, Västanfors sn, Västmanland.
Väster om Fagersta.
 
Intressanta fakta om Fläckebos historia, klicka på historia:  
 FLÄCKEBO
 
Efter Digerdöden på 1300-talet låg Rörbo, Fläckebo fs, troligen öde.
Det har hittats en gravsten efter [color=0000ff]Margareta de Röre[/color] från 1333. Denna gravsten låg tidigare i golvet i Fläckebo kyrka, men senare murades den in i koret (i den södra delen av Fläckebo kyrka). Fläckebo kyrkas äldsta del uppfördes i slutet på 1400-talet och ombyggdes 1790.
 
1336 fanns ett herresäte i Rörbo (Rörbro). Det finns papper undertecknade av [color=0000ff]Ingebjörn[/color]
från den tiden. I Riksarkivet finns ett brev från Rörbo daterat 1413.  
Ebba Brahe var dotter till Magnus Brahe som ärvde Rörbo. Ebba ärvde Axholm  
efter sin far. Magnus Brahe hade en syster som också hette Ebba Brahe, gift med Erik Sparre.

[Stefan Jernberg]

Nina !
 
Om jag var i dina kläder skulle jag noga passa mig för att föra in Kjellströms uppgifter här ovan. Dock finns det på den sida han länkar till i alla fall något matnyttigt bl a I tvenne uppsatser i Personhistorisk tidsskrift för år 1923, h 2-4, har Helmer Lagergren behandlat ätten Ekeblads ursprung. Av denne utredning framgår att nedanstående Henrik Simla kan uppställas såsom släktens äldste kände fader. Han tillhörde en frälsesläkt i Dalerne, som förde en femuddig stjärna i vapnet. Vapenförändringen synes hava ägt rum först på 1500-talet, då Anders Hansson till Stola, Strö sn, Skaraborg, upptog sitt mödernevapen, ekbladet.  
Läs gärna igenom denna utredning av Lagergren och begrunda det han har kommit fram till och GLÖM vad Kjellström skriver om ovan.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

[Mats Kjellström]

Enligt gamla original brev på handsskrifts arkivet på Kungliga Biblioteket: Ekebladska brevsamlingen så finns dessa uppgifterna som jag har i förenklad form publicerat i mitt inlägg.  
Så här se första sidan ut på Ekebladarnas handskrivna släktträd:
 

[Mats Kjellström]

 

[Mats Kjellström]

GLÖM vad Kjellström skriver om ovan
 
Vad menar Stefan Jernberg med detta påstående? Det är inte jag som har skrivit dessa brev och dokument, dom är ett historiskt arv från den Ekebladska släkten från Stola, Strö fs, Skaraborg.
Att denna familj skulle fabricera sitt eget släktträd verkar ganska enfaldigt att påstå.
Ekebladarna var kända för att hedra minnet för sina förfäder om man studerar deras minneslund bredvid Stola och deras rika brevsamlingar som finns välbevarade i arkiv.
Har läst massor av medeltids brev skrivna av denna släkt och jag tvivlar knappast på att innehållet i alla dessa original dokument är falska.

[Stefan Jernberg]

Hej Mats !
 
Fina kopior du lagt in. Jag tycker det är synd att du börjar med personliga påhopp - enfaldig kan du vara själv. Jag tycker du kan börja läsa lite litteratur om KÄLLKRITIK istället för att vara otrevlig.  
 
Det släktträd som du redovisar ovan ÄR fabricerat. Detta träd om släkten Ekeblad saknar helt och hållet källhänvisningar vilket är ett måste i vanlig forskning i kyrkböckernas värld och än mer viktigt i medeltidsforskningen. Trovärdigheten i detta dokument är lika med noll. Återkom gärna när du läst in dig lite bättre i ämnet och personerna så kan vi föra en diskussion över vad som verkligen är sant.
 
Stefan Jernberg, Gustafs

[Leif Persson]

Varför besvara ett påhopp med ett annat..? Om du nu vet mer än Mats, så varför inte hjälpa till här, Stefan?
 
Nina, jag hittar en Michel Tasto i Diplomatariets brevdatabas (via Riksarkivets hemsida) år 1463 och dessförinnan en Magnus Nilsson/Mickelsson Tasto från 1409, iofs utan något släktskap angivet där. I Äldre svenska frälsesläkter nämna Mickel Tasto på sidan 141 i artikeln om Färla, Karl Erikssons ätt, att han var gift med Elin Nilsdotter vars mor var dotter till Bengt Karlsson (och hette Bengta?). Där finns även en hänvisning till SBL band 12 sid 612 (som en av flera släkter Ekeblad och där Mickel står som son till nämnde Magnus) och HH (Historiska handlingar) 1931 sid. 90.

[Anders Berg]

Mats, du kan ju börja med att läsa Svenska Adelns Ättartavlor av Gustaf Elgenstierna. Redan Elgenstierna var helt klar över att Riddarhusgenealogin för ätten Ekeblad innehöll ett flertal fabricerade led. Varför går du förbi detta standardverk, Mats?

[Mats Kjellström]

Så du påstar att Ekeblads släkten var enfaldiga individer som fantiserade ihop sin släkts historia?
Om Ekebladarnas trovärdighet var noll så kan jag inte förstå att dom tillhörde adels klassen. Om kungarna under dessa epoker ansåg att Ekebladarna var nollor utan trovärdighet, varför blev dom adlade och upp höjda i grevlig rang? Obegripligt.  
Hur kan DU Stefan veta med säkerhet att Ekebladarna fantiserade ihop ett släktträd?
Dokumenten som jag publicerat här skrevs för flera hundra år sedan, var du närvarande när dom skrevs?  Dessa original dokument är basen för Ekebladarnas genealogi. Har sett massor av andra dokument där dessa personer omnämns.
Adderar man ihop alla dokument där dessa personer omnämns så ser man en tydlig bild som matchar detta släktträd.
 
Påhopp? Det är snarare du som kränkar Ekebladarnas trovärdighet! Dom har väl knappast haft skäl att fabricera något? Dessa dokument har varit privat egendom för deras personliga kulturarv, att dom nu nu finns i offentliga arkiv är väl bevis för att dom måste ha något värde för historie forskare.
 
Har även funnit oberoende dokument skrivna av andra adelssläkter där dessa släktskap nämns, hmm.

[Leif Persson]

Rättelse av mitt inlägg här ovan, dottern till Bengt Karlsson hette Märta och inte Bengta, (men med ett frågetecken före enl. ÄSF), samt gift med Nils Torstensson, så så långt rätt i Mats kopior iaf... Men sen släpper det igen. Den Märta Posse som nämns vara gift med Gottskalk är i Elgenstierna möjligen gift med en Mickel Karlsson Ekeblad.

[Anders Berg]

Lugna ner dig nu, Mats. Du länkar ju själv till artikeln på Wikipedia, som är en direkt avskrift av texten i Elgenstierna. Du måste väl ändå ta åt dig av de uppenbara problem som tydligt förekommer med denna släktutredning. För din information var det inte ovanligt att släkter försökte förbättra sin härstamning vid introduktionen. I detta fall sammanbinda släkten med tidigare bärare av ekelöv-vapnet.

[Stefan Jernberg]

Ja vad svarar man på sådant Mats, jag kan endast hänvisa till relevant litteratur och hoppas att du slappnar av en aning - kanske läser du Lagergrens artiklar från 1923. Tyvärr saknar jag kopior på dessa men om jag inte missminner mig helt så ligger de fortfarande i framkant vad gäller Ekebladarna härkomst.
 
 
Stefan Jernberg, Gustafs

[Mats Kjellström]

Har läst både i böcker/tidningar och på släktforskar forum plus något Tv program att människor har hittat felaktigheter/luckor i Svenska Adelns Ättartavlor av Gustaf Elgenstierna plus andra böcker.
 
Har några släkter själv i Svenska Släkt kalendern och jag har faktiskt funnit några detaljer som har varit något felaktiga genom att följa kyrkböcker. Har en bekant som har ett känt adels namn och han har hört talas om några fel om sin släkt i Adelns Ättartavlor.
 
Så vem ska man lita på? Vem är mest trovärdigast?
Personligen brukar jag lita på original dokumenten. Men om NU dokumenten som jag publicerat är värdelösa enligt experten Stefan, varför slänger man då dom inte i en papperskorg? Att dom tar upp plats i onödan på ett fint arkiv verkar ytterst menigslöst. Så, om dessa dokument saknar trovärdighet då borde alla andra dokument skrivna av adels släkten Ekeblad slängas eller användas som returpapper för miljöns skull...

[Peter Karlsson (Peterk)]

Tycker denna debatt är mycket lik den som var under Släkter: Introducerad adel: Ekeblad en gång i tiden.
 
Det kan nog inte för mycket påpekas att äldre utredningar och äldre tryckt litteratur har reviderats efterhand; naturligtvis slänger man väl inte bort gamla släktutredningar med hundratals år på nacken - lika lite som man skulle elda upp forntida pergament med den tidens vetenskapliga teorier -  bara för att vi numera vet lite mer i ämnet..

[Eivor Andersson (Ema)]

Här finns en länk till Stolas ägarelängd:
http://www.lidkoping.se/stola/vlknojav.htm
Se under

[Stefan Jernberg]

Mats - om du läser igenom så skrev jag att dessa dokument ovan var värdelösa - ingenting annat.  
 
Men visst vi kan hålla på att kasta skit på varandra till vi drunknar - dock ingenting som jag tänker syssla med. Läs Lagergren och kom igen sedan.
 
Stefan Jernberg, Gustafs

[Anders Berg]

Det är inte ett originaldokument du hänvisar till! Det är en många hundra år senare sammanställning utan några som helst källhänvisningar! Och att referera till att det kan förekomma fel i publicerad litteratur har knappast någon bäring här, så länge du inte kan påvisa några fel hos Elgenstierna eller Lagergren i detta aktuella fall.
 
Att arkiv borde slänga handlingar på grund av ett nytt forskningsläge var en, hmm, originell id?.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Två klippta sidor från det lite modernare SBL Svenskt Biografiskt Lexikon om denna del av Ekebladarna sitter väl aldrig fel..
 

[Leif Persson]

Kan du/ni som gör anonyma inlägg upphöra med dem. Diskussionen handlar ursprungligen om en fråga av Nina Ingren ang. en Mickel Tasto och har ni inget att tillföra så låt det hellre vara.

[Stefan Jernberg]

Peter !
 
Kan inte du klippa in sidorna 617 och 618 i SBL band  12. På dessa sidor återfinns nämligen artikelförfattaren Bengt Hildebrands källor.  
 
Och om man läser hela artikeln så framgår det att Mickel Tasto, nämnd 1444-63, var död 1478, var son till väpnaren Magnus Mickelsson Tasto, nämnd 1399-1418, fadern är inte belagd med något vapen (s 612) och kallas beskedlig man vilket vittnar om socialt låg ställning och börd (s 613).
 
Leif, jag tycker som du när det gäller de anonyma inläggen.
 
Mats - det första man skall göra när man träffar på liknande dokument som du klippt in är att bedömma dess trovärdighet. Saknas källhänvisningar så måste var förhålla sig skeptisk till innehållet  tills man kan verifiera de påståenden som finns.  
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

[Leif Persson]

De sista raderna i Mats inklippta bild nämner att Rasmus Ludvigsson var gift med en kusin till Jakobs sonson Anders Hansson (samt att resten av slätträdet skulle vara så mycket säkrare...), vad vet man om detta, och vilken av Rasmus två hustrur rör det sig om, Barbro Eriksson eller Clara Nilsdotter?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Sidorna 611-618 ur SBL, Band 12 om Ekeblad komplett finns nu här  - istället för att spamma ner den här sidan så mycket.. :-)

[Stefan Jernberg]

Leif !
 
Klara Nilsdotters morfarsfar bergsmannen Jakob Henriksson på Karlborn var farfar till Anders Hansson. Detta framgår i Helmer Lagregrens artikel i Dalarna hembygdsförbunds tidskrift 1927 KRONO OCH ADELSGODS I DALARNA I MEDLET AV 1500-TALET. Jag skulle tippa på att samma sak finns i Hans Gillingstams artikel i Släkt och Hävd 1950:2-3 s 81-97 Rasmus Ludvigssons och hans hustrus släktförbindelser, tyvärr saknar jag kopia på den senare så jag är inte riktigt säker på vad som står där.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

[Leif Persson]

Tack för de klargörandena, Stefan. Ska leta reda på de tidskrifter du nämner. Lite off-topic här, men jag har en viss koppling till Rasmus hustru Klara då hennes syster tydligen var gift med kanslisten Bengt Teit d. 1563 (bror till sekreteraren Jakob Teit, och halvbröder till min en av mina anfäder ur de släkten)...

[nina ingren]

Hej och oj! Man blir så lycklig när man får ETT svar, men över 20...Nåväl. Det är så att jag försöker fastställa en ägarlängd över Hedenlunda, vilket jag skrivit i tidigare trådar. Jag sitter på en hel del uppgifter som låter rimliga men som MÅSTE vara knutna till originalkällorna i största möjligaste mån. Jag har sett en hel del efterkonstruktioner varför källorna måste granskas stenhårt. Hedenlunda har en historia som delvis ser tillverkad ut, den håller jag att plocka runt i. Anledningen till att jag frågade om Mickel Tasto är för att han en gång lär ha skrivit sig till Tunsäter. Mickel har bevittnat en transaktion tillsammans med Ebbe Bengtsson Färla, som varit bosatt på Hedenlunda. Ebbe var Tastos hustrus morbror. 1555 säljs Hedenlunda av en Ingeborg Nilsdotter i Tunsäter. Det är här jag försöker hitta samband. Intressant var uppgiften om domstolen över västgötaherrarna 1529. Fler av mina gubbar gästade denna. Bl.a Nils Hård som skrev sig till Hedenlunda men som ingen vet om han var en Segerstad eller inte. Nåväl. Källkritik är av största vikt, tyvärr. Jag kan ge ett exempel: Hedenlunda ska ha ägts av bl.a biskop Thord Gunnarsson och innan detta av den stenrike prästen Jakob Jonsson i Forssa. En försäljning, från Jakob till Thord, av gården ska ha ägt rum 1382. MEN om man läser det medeltida originalbrevet som är på latin så handlar köpet om en örtug, dvs lite mer än 1600 kvadratmeter. Inget gods inräknat. Alltså ingen ny ägare registreras 1382. Örtugar däremot kunde användas som gäld, och biskop Thord ska ha haft en hel del örtugar i sin ägo. Men så snickras historier ihop. Hallen på slottet är bemålad med deras vapenbilder sedan 1850-talet. Det har varit sanning fram tills nu. Man vill ha en historia med konnektiva band till kända personer. Detta är bara EN av historierna runt platsen som inte stämmer! Det troliga är att Hedenlunda bara är bondeägt ända fram till mitten av 1400-talet. Jag säger inte att några källor är fel eller rätt, men det finns en fara med kopierade dokument och handskriftstydning. Tack för alla bidrag till mitt vetande.  
Nina Ingren