ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Magnus Marinassons ätt  (läst 3391 gånger)

2004-11-28, 16:39
läst 3391 gånger

Leif Persson

I Hans Gillingstams artikel för släkten ”Magnus Marinassons ätt” (tid. leopard) i ÄSF nämns att ”hans matronymikon är anmärkningsvärt och frestar till kombination med folkungaättens lejonvapen”. Han kan alltså möjligen vara son till den Marina på 1200-talet som var dotter till kung Valdemar Birgersson.  
 
Min fråga blir nu om man inte skulle kunna sätta in honom i detta sammanhang utifrån uppgifterna att hon blev 1285 gift med greve Rudolf II av Diepholz (Se svenskt diplomatarium brevnr. 1298, tryckt i Schück, Rikets brev och register (1976), s. 44 nr.17) och att det vapen som används av dessa grevar till stor del liknar just det som Magnus Marinasson och hans ättlingar använder, ett rött lejon i ett fält av guld (i halvt fält, andra halvan en vit halv lilja i blått fält)? Se länk till en hemsida om grevarna av Diepholz
samt länk till bild av Magnus Marinassons vapen

2004-11-28, 21:45
Svar #1

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Enligt samma artikel du hänvisar till, Leif, så uppträder Magnus Marinasson första gången 1293 och var redan då riddare. Han var därför knappast son av Marina i hennes 1285 ingångna gifte, snarare jämngammal med henne.

2004-11-28, 21:56
Svar #2

Leif Persson

Jo, det har jag sett. Kan man inte ändå anta (gissa) att han är hennes son från ett tidigare äktenskap och därav hans matronymikon? Greven Rudolf II verkar också rätt gammal (född redan 1330-tal enl. en hemsida och död 1303) så det är säkert inte deras första giften. Kanske ville Magnus ändå visa på sin mors andra gifte och använder sin styvfars färger på örnen i vapnet, fast bara i kluven sköld?

2004-11-29, 00:34
Svar #3

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Rudolf II var tidigare gift med Agnes von Kleve, men Marina Valdemarsdotters föräldrar gifte sig i början av 1260-talet. Hon bör därför ha varit kring de 20 vid tiden för sitt gifte med Rudolf 1285 vilket lämnar ett ganska litet utrymme för ett eventuellt första gifte. Samtidigt måste Magnus Marinasson 1293 ha varit åtminstone över 20 år gammal eftersom han då uppträder som dominus. Därför håller jag envist fast vid att Magnus och Marina Valdemarsdotter snarare var jämngamla.
 
Har för övrigt tidigare själv spekulerat i samma tankebanor som du, Leif.

2004-11-29, 08:44
Svar #4

Leif Persson

Ok, det säger ju en del kan jag hålla med om. Så långt som hennes föräldrar kollade jag inte. . . Min envishet är härmed avklarad  
 
Hälsningar Leif

2005-02-07, 10:56
Svar #5

Leif Persson

Någon som vet mer om den Marianna (Marianne eller annan stavning?) död 1252 och som sägs vara dotter till kung Erik Knutsson och sedan gift med Barnim I av Pommern (bl.a Lindwalls tavla över Erik XIV här på Rötter samt Miroslav Mareks hemsida m.m.)? Går det att misstänka att Magnus Marinassons namn kommer från henne (i ett ev. tidigare äktenskap) och att han har lejonet i sitt vapen efter sin kungliga morfar av den erikska ätten? Kan han varit i 40-års åldern eller äldre när han nämns på 1290-talet? Namnen på hans barn går ju också isåfall bra ihop med folkungarnas kungliga och som han isåfall skulle vara halv-kusin med. (Min nyfikenhet har tydligen väckts igen. . .)

2005-02-07, 22:06
Svar #6

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Hej igen Leif!
Det enda riktigt gripbara jag känner till om hertig Barnims första maka Marianna/Marie kommer från http://www.genealogie-mittelalter.de, utan tvekan den klart bästa sajten när det gäller medeltida tysk genealogi/biografi med fullödiga källhänvisningar. Väl värt ett besök för den som kan tyska.
 
Där framgår att Marianna var dotter av antingen hertig Albrecht I av Sachsen eller av kung Erik Knutsson, att hon äktade Barnim 1238/1239, samt att hon sannolikt avled någon gång 1246/1252. Hon skall vidare ha blivit mor till åtminstone Anastasia (död 1317) som gifte sig 1259/1260 med furst Heinrich I av Mecklenburg (död 1302).
 
Hertig Barnim bedrev liksom sina förfäder kustkaperier mot bl.a. Danmark och Sverige, men det är också den enda kopplingen till Sverige jag kan finna.

2005-02-08, 09:02
Svar #7

Leif Persson

Hej Tomas!
Tack för länken, det verkar vara en intressant sida, även om mina tyskakunskaper är i stort sett obefintliga. Jag har även sett någonstans att hon skulle vara dotter till Wilhelm av L?neburg och Helena av Danmark (se adressen http://www.ruegenwalde.com/greifen/bar-1/bar-1.htm ) så troligen är inte så mycket känt om henne alls.  
 
En liten spekulation är annars att den Marina Valdemarsdotter som vi nämnde tidigare kanske är döpt efter sin pappas faster?

2005-02-08, 16:23
Svar #8

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
En annan Marina som jag råkade stöta på så sent som idag är ätten Rynings äldsta kända anmoder. Jag råkade på biblioteket bläddra igenom några exemplar av SBL, men satte mig inte in närmare i ätten Ryning. Hon torde dock vara ungefär samtida med Magnus Marinasson om jag inte minns fel.
 
Barnims maka Marianna borde kanske lyftas upp till diskussion på någon mer internationell sajt för att få mer kött på benen?

2005-02-09, 13:21
Svar #9

Leif Persson

Ja det där var ju intressant, även om hon är som du säger troligen jämngammal med Magnus och därför inte passar in som hans mor. Jag hittade artikeln i SBL jag med och sedan slog jag upp DS 1908 (sökte på orten Ryninge) där det står om fördelningen efter hennes arv år 1313-03-15: Nils Jonsson av Ryninge och hans bröder Johannes, Peter, Greger, Andreas och Jakob uppgör emellan sig fördelning av arvet efter deras moder Mariana. Den gård där Öjar Svens man bor med åborna Elof av Grelunda, Svineberg, 8 örtugland i Västra Vång m.m. skall höra till Nils Jonssons av Ryninge lott. Till Johannes lott skall höra hälften av Lothagarth, halva Holmen, hälften av en damm invid Holmen med åborna Johannes, Peter Skinnare i Grelunda, en ödegård i N?thabotha med fjärdedelen av Kata skog ?llemos? med beten för boskapen, virke för bränsle och husbygge i Holaböke (= Hökaböke), jordlotter i Hjälmeryd m.m.  
 
I SBL (artikeln av Hans Gillingstam) finns även ett stycke om denna persons härstammning: Enligt en i 1500-talsversion känd genealogi över den lundensiske 1100-talsärkebiskopen Absalons släkt var Marianna dotterdotterdotter till Absalons bror Esbern Snare och brorsdotter till den stridbare lundensiske ärkebiskopen Jakob Erlandsson (Galen).

2005-02-09, 13:52
Svar #10

Kalle Thorsberg

Njae,
Eftersom DS 1908 uppenbarligen är ett dokument där hennes barn gör upp om arvet efter henne så borde väl Magnus förekomma där om han nu var hennes barn...
Dessutom förekommer hon ju i Skåne/Danmark, hör (ev) till en ätt från samma ställe och har inga kända förbindelser med mälardalen.
 
K

2005-02-09, 14:15
Svar #11

Leif Persson

Ingen fara, Kalle, jag ser också att det inte passar ihop att hon skulle vara mor till Magnus (som jag också skrev i början av mitt förra inlägg). Släkten Rynings vapen går inte heller ihop med hans vad jag kan se... Men hursom helst så finns det uppenbart fler personer med namnet Marina/Marianna under 1200-talet än vad som kommit fram hos Gillingstam i ÄSF från början.

2005-06-18, 16:19
Svar #12

nina ingren

Magnus Marinassons barn
 
Hej! Håller på att kartlägga Magnus´söner (och dotter). Jag har lite koll på de tre som blev kyrkans män (Ingevald, Finnvid och Johan), men resten...Har någon en aning? Eller något om andra släktingar till dem?

2005-06-18, 17:01
Svar #13

Utloggad Bo Dahlgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 120
  • Senast inloggad: 2010-03-27, 19:58
    • Visa profil
Hej Nina
 
Du kan lämpligen titta i Äldre Svenska Frälsesläkter del 1 häfte 2 sid. 171. Där finns en redogörelse för släkten författad av Hnas Gillingstam.
 
Mvh
Bo G Dahlgren

2005-06-18, 18:02
Svar #14

Leif Perssson

En detalj om hans släkt är att åtminstone fem av hans barnbarn (alltså kusiner till varandra) också blir döpta till Magnus.

2005-06-19, 20:32
Svar #15

nina ingren

Ja, det är en förfärligt massa Magnusar överallt. Jag försöker egentligen kartlägga alla Karl-ar och Ingevald-ar som rör sig vid Hedenlunda (i Vadsbro)på 1300-talet. De heter bara förnamnet i alla brev... De som rör sig i området är familjen Magnusson, men jag har inte fått kläm på det hela än... De som skulle kunna stämma in är två kanikar vid namn Ingevald och Karulus med namnet Magnusson i Strängnäs Stift som platsen lyder under. En Sigge Magnusson finns på Lagmansö, kan vara långsökt. Har ni erfarna några tips? Tusen tack för snabbt svar tidigare! MVH Nina Ingren

2005-06-19, 21:51
Svar #16

Leif Persson

Hej!
Den Sigge Magnusson på Lagmansö (d. 1359) du nämner är av en annan släkt, nämligen Håkan Tunassons ätt, av Vinstorpasläkten (Se ÄSF Del 1, hft 1 s.95-101). Hans far (Magnus Kristinason, d. 1309) är visserligen kusin med Magnus Marinasons hustru Kristina Birgersdotter, så ett viss släktskap finns det ju. Även den intressanta metronymikon-användningen förekommer ju i dessa familjer.
 
Någon Karl Magnusson från den här släkten (Marinasons ätt) hittar inte jag i ÄSF.

2005-06-20, 08:31
Svar #17

nina ingren

Tusen tack! Alla som kan påföras eller avföras är av största betydelse. Jag håller på att ta fram uppsatsmaterial om Hedenlunda slott och dess ägare och dess historia. Ett sätt att försöka kartlägga trakten under 1300-talet (då namnet uppträder för första gången) är ju att se vilka som finns i området. Jag har anskaffat en del (felbeställning dock) av äldre frälsesläkter, men gått bet. En svårighet är ju även att folk verkar ha bytt land kors och tvärs och bara nämns vid förnamn, i alla fall om de är fastar. Namnet Karl Magnusson (herr/riddare) dyker upp frekvent. Men å andra sidan hittar jag ett brev där han är utfärdare i ett ärende och att Karulus i Hendalundum är faste...Kan man vara både och? Jag håller på med detta sedan 2 veckor tillbaka och en ny värld har öppnat sig och jag har blivit helt manisk avseende jakten på människor bakåt i tiden- det är sååå spännande! Jag är så tacksam för de tips jag fått och ska idag gå till biblioteket och se vad de kan fiska fram...Finns det andra arkiv som är värda att kika på förrutom Svenskt diplomatarium, hur har stiften det med källor, är det bara heradminnena som de kan tillhandahålla? Bästa hälsningar Nina Ingren

2005-06-20, 09:25
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Nina, jag behöver nog få svar på ett par frågor för att kunna hjälpa dig vidare. Jag tycker inte att det låter som om du har hamnat helt rätt.
 
1. Vad är det för källor du har hittat hittills? Det där med Sigge Magnusson låter som om det har något att göra med kyrkoherdens i Vadsbro jordbyte med Nils Turesson (Bielke) 1360 [DS 6285].
 
2.Var är det Karl Magnusson dyker upp? Vadsbro?
 
3. Vilket brev är det med Karulus i Hendalundum?
 
Du kanske redan har uppgiften om att Hedenlunda var sätesgård för Ebbe Bengtsson (Färla, Karl Erikssons ätt)?

2005-06-20, 10:36
Svar #19

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Du kan glömma fråga 2 och 3. Jag har hittat brevet från 1347 [DS 4201]. Utfärdaren är Karl Magnusson (Folkungaättens oäkta gren). Det är ett fastebrev som avser jord i Bettna socken. Karl i Hedenlunda är en av 12 fastar vid bytet. Han är sannolikt identisk med den Karl i Hedenlunda som förekommer i samma roll redan 1336 [DS 3251]. Han är en vanlig bonde liksom den Ingevald i Hedenlunda som 1358 är faste vid Oppunda häradsting (DS 5849]. Det är alltså ingen id? att rota bland Magnus Marinasons barn för att få reda på något om dessa personer.

2005-06-20, 15:40
Svar #20

nina ingren

Hej! Haha, det är nog en lösning som jag trott varit möjlig, det där med att fastarna var bönder. Men en faste kan även vara en biskop, lagman, prost. Faste är lika med vittne(se 1298, 26/1 nr 1829 SD)Nä, jag vet att det kan låta långsökt. Jag har försökt att spåra även Ingevald som innehar Hedenlunda efter Karulus. Det jag hittade var en Karulus och en Ingevalder i Strängnäs stift som var kaniker under samma period av 1300-talet. Ingevald var son till M. Marinasson. Strängnäs stift har Husby Oppunda/Vadsbro under sina vingar. I ett brev står de båda som bröder (beroende på hur man tolkar texten). De har en bror till som är domprost samt biskop Styrbjörn som vill erkänna dem som släkt, och kallar dem kära anförvanter i ett brev. Det var en tråd som jag försökt spinna vidare på. Inte bara för att hitta en släkt utan för att även kunna avföra någon. Det som är intressant med Hedenlunda är dess strategiska plats i landskapet i förhållande till kyrkan (tvärs över viken) gravfältet som det nuvarande slottet tronar i (från järnåldern) och dess enorma utsikt. Dessutom finns ätten Färla där 100 år senare och jag misstänker att de inte tyckte att en simpel bondgård var något som tjänade som herresäte? Det är i dessa funderingar som jag rotar runt i. Hedenlunda innehades av en snuskigt rik kyrkoherde, Jacob Jonsson i Forssa och sålde en örtug till biskop Tord 1382. Jag kan liksom inte släppa Karl och Ingevald riktigt ännu. Innehåll i gravarna i lunden visar på rikt material med överregionala kontakter. Att hoppa från denna betydelse, samt placeringen i landskapet, till bonderi och därefter till herresäte gör att någon bit i det resonemanget inte stämmer. Jag har varit i kontakt med Britt Hedberg som sammanställer Uppsala stifts herdaminne, men hon hade inget att tillföra i nuläget. Det jag hoppas på är HEMLIGA källor, haha, som ska ramla över mig! Om jag jämför alla de andra fastegårdarna som ingår i breven så är det bättre ställen direkt vid vattenfarleder. Precis som Hedenlunda. Här bodde människor som behövde resa. Det behövde inga bönder. Vadsbro Kyrka är även en omtalad tingsplats och Hedenlunda ser rakt mot denna tingsplats...Fler tips? MVH Nina (och tusen tack för visat intresse, jag blir jätteglad)

2005-06-20, 15:53
Svar #21

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Hmmmm I ett brev står de båda som bröder (beroende på hur man tolkar texten). Vilket brev är det??
 
Visst kan fastar vara något annat än bönder. Men de här två är inte det.

2005-06-20, 16:26
Svar #22

nina ingren

Du kan nog ha rätt, jag inser att mina fördomar sätter gränser för min imaginära kapacitet...Bönder blir ju lågfrälse osv. Brevnummer är 3221, DS 2411, men jag kan ju å andra sidan ingen latin. Men Magnus Marinasson hade ingen Karl i sitt barnastall! Så jag antar att brevet syftar till Finnvid. Jag antar att jag såsmåningom kommer att få stanna vid Karulus och Ingeualder in Hendalundum. Men å andra sidan kan det ju vara intressant om de vore bönder, då dessa sällan kommer i rampljuset, eller hur! Tack!

2005-06-20, 19:06
Svar #23

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det är sigilleringsfrasen du åsyftar, där man talar om vilkas sigill som ska hängas under brevet:
Nils Magnussons, prost i Strängnäs, hans bror Ingevalds och kaniken Karls i Strängnäs samt utfärdarens (Anders Strake): fratris är genitiv singularis av frater = bror. Det finns inget tolkningsutrymme här. Det står fratris sui = hans brors (sigill), inte hans bröders. Nils Magnusson och Ingevald är bröder (och söner till Magnus Marinason), inte Karl. Däremot är både Ingevald och Karl kaniker.
 
Det var just simpla bondgårdar som det uppåtsträvande lågfrälset fick göra sätesgårdar av. Ebbe Bengtsson var inte någon storfräsare direkt. Lokal lågfrälseman, inte särskilt framgångs- eller godsrik. Det kan mycket väl ha funnits bönder i samma härad som var avsevärt förmögnare än han.
 
Gravfältet är en helt normal företeelse för en gammal bondebygd och visar på bebyggelsekontinuitet från järnåldern. Det finns massor av byar utan en enda frälsegård som har stora järnåldersgravfält, strategiska placeringar i landskapet och gravmaterial som visar på överregionala kontakter.
 
Vid Vadsbro kyrka låg den ordinarie tingsplatsen för Oppunda härad. Sedan urminnes tider var det den plats där häradets fullmyndiga bönder samlades för att hålla ting. När det där gravfältet användes fanns det inget frälse överhuvudtaget. Det var bönder som från sin strategiska plats tog sig över sjön till tinget. Ok, de var kanske rika bönder, men det betyder i Södermanland just att de var vanliga bönder.
 
Jag tror att du måste släppa det här med Magnus Marinasons ätt när det gäller Hedenlunda. Det finns inget kött på de benen. Bondeägt på 1300-talet, lågfrälse på 1400-talet. Det är så normalt för Södermanland att det är svårt att hålla tillbaka en gäspning.

2005-06-20, 19:45
Svar #24

nina ingren

(Skratt) jo, du har nog rätt. Jag har insett ödet. MEN är mycket nöjd över detta! Anledningen är lite spännande...På Hedenlunda hänger diverse vapensköldar som de är stolta över. Ända från Jacob Jonsson i Forssa...och det är därför spännande att peta i det. Exempelvis anses då biskop Tord Gunnarsson ha ägt gården, men när jag kikar i dokumentet har han köpt en örtug... Och eftersom att jag själv är ovetande om de olika frälsesläkterna så har jag ingen susning om hierarki osv. Och du har naturligtvis helt rätt avseende paceringen i landskapet med, det är jag som har förutfattade meningar avseende bönder (bor mitt i en bondebygd)och kan för lite om medeltida skick och bruk, vilket är en brist om man vill skriva om denna tid. Jag har precis öppnat ögonen i ämnet och håller på att ha ihjäl mina älsklingar inför uppsatsskrivande om slottets historia samt hur man hittills har sett på gravarna och deras roll för den fortsatta historien. Jag tackar för din latinska tolkning, jag har inget lexikon än. Hur det hela har varit uppbyggt skulle jag behöva läsa mer om, hittills har jag varit insnöad på bronsålder så medeltiden är ett nytt kapitel. Har du några tips om medeltids-mera-kött-på-benen-lektyr? Jag har släppt Marinasson men visst var det en chansning att kika på? Nu har jag lite koll på honom och några av hans söner i ett nafs. Och så har jag läst en hel del brev i SD med! Och jag är såld! Nina

2005-06-20, 20:49
Svar #25

Leif Persson

Ja, lycka till Nina! Kaj är en hejare på detta och kan säkert hjälpa dig en hel del mer i ämnet. Det känns bra med din entusiasm över ditt projekt, och visst är SD en guldgruva av info om dessa personer. Leta upp ÄSF också så är din sommar gjord. . .
 
Mvh Leif P

2005-06-20, 23:40
Svar #26

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Och vill du ha en tegelstensserie finns Kulturhistoriskt leksikon över nordisk medeltid....

2005-06-21, 07:00
Svar #27

nina ingren

Ja, jag har köpt ÄSF, men fick fel del...så nästa är på väg. Jag tycker att denna info som jag fått här varit ovärderlig, egentligen mer tilltalande än den som är officiell. Jag skulle dock behöva källor (riktat till Kaj) och undrar hur man kan se att fastarna i dessa brev är bönder. Hur läser man utfärdandeort, utfärdare osv? Jag skulle även behöva veta mer om medeltida samhällsstruktur, kanske är denna fråga under fel forum, men jag gör ett försök. Jag måste säga att jag är så imponerad av forumet i sig, hur väl det har fungerat för min fråga! Och hur snabbt jag har fått svar!
MVH Nina Ingren. Ps kan man maila de olika författarna personligen för fortsatt diskussion, eller är detta inte lämpligt?

2005-06-21, 07:38
Svar #28

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Det bästa brukar vara att fråga här, då får även vi övriga intresserade del av svaren, och det finns fler som kan svara.

2005-06-21, 11:16
Svar #29

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det finns en del tumregler att gå efter när det gäller identifiering av bönder i sammanhang som det här aktuella.
 
Den första och viktigaste lyder: det normala i ett vanligt medeltida fastebrev är att samtliga fastar är ofrälse män. Allt annat är undantag från denna huvudregel och måste förklaras genom särskilda omständigheter.
 
Ett sådant undantag är egentligen inte det brev som Nina ovan hänvisar till (nr 1829 i huvudkartoteket). Det är nämligen inte ett vanligt fastebrev utan ett morgongåvebrev. Ett sådant innebär överförande av arvejord från en ätt till en annan, vilket bl a innebär att ett antal släktingar måste närvara som vittnen. I det av Nina angivna fallet är det helt normalt att fastarna är frälse, eftersom det är ett äktenskap inom högfrälset som har ingåtts.
 
En annan viktig tumregel är att bönder i medeltidsbreven vanligen presenteras endast med namn och hemort, t ex Karl i Hendelunda, eller namn och binamn, t ex Anund hane (exemplen från DS 4201). Från denna regel finns fler undantag än från den förra men om båda reglerna slås ihop ökar givetvis säkerheten.
 
Hur kan man då identifiera ett vanligt fastebrev? Om vi talar om tiden före Magnus Erikssons landslag, vilket delvis är aktuellt här (DS 3251, 4201), är huvudregeln att brevet presenterar två vittnen som tituleras vidervarumän och 12 fastar. När Magnus Erikssons landslag har börjat gälla (DS 5849) blir det ännu enklare: brevet är i enlighet med lagens bestämmelse utfärdat av en häradshövding eller dennes vikarie.

2006-07-10, 20:26
Svar #30

nina ingren

Hej! Jag har nu hittat ett brev där Magnus Finvidsson har donerat jord i Hedenlunda (i alla fall!)Det är brevnr 22510 (Diplomatariet) daterat 1436 (utan datum). Vet någon som kan läsa brevet hur mycket mark det rört sig om?

2007-03-19, 14:39
Svar #31

M.Sjöström

Pedigree:
 
 
earl Guttorm of Sweden
 
daughter: Helena Gormsdatter, married Esbern Snare, first castellan of Kalundborg, brother of archbishop Absalon
 
daughter: Ingeborg Esbernsdatter, heiress of Kalundborg castle, married Peder Strangesen, second? castellan of Kalundborg
 
Elsebe Pedersdatter of Kalundborg, married Niels Erlandsen [Galen], Lord of Ellinge, prefect of Skåne, brother of archbishops Jacobus Erlandi and Erlandus Erlandi
 
Maren (Marine/ Marianne/ whatnot) Nielsdatter of Ellinge [Galen], married Jens Joensen, nicknamed Roenne
 
then, some uncertainty, because it is not all that clear that the Roennings = Rynings of Sweden descend from marriage of Jens and Maren
(on the other hand, the first name Marianne recurs at least one in a next-close generation of Danish Roennings - however, it is not that clear that Swdish Rynings descend from that Marianne's any brother)
 
The first name Maren, basically same as Marianne, Mariana, Marina, recurs in at least medieval Denmark.

2007-03-19, 14:46
Svar #32

M.Sjöström

About that Marianna who died about or before 1252, take a look at my writing under Medeltiden: prinsessa Marianna, Pommerns hertiginna

2007-04-27, 22:56
Svar #33

M.Sjöström

Actually, the chronological order seems to be:
 
Maren/ Marianna/ was first in use in Danish royal house - one daughter of Valdemar I seems to have a resembling name; then a niece of Valdemar II (the niece became duchess-consort of Pomerania) was Marianna, then a daughter of Valdemar of Sweden and Sofia Eriksdatter of Denmark was Marina. Thus, it apparently was a baptismal name which first got adopted by the Danish royalty and their close families.
 
Then, a daughter of Niels Erlandsen of Ellinge and Elsebe Pedersdatter of Kalundborg, who must have been baptized sometime around mid-1200s, thus some decades after first Marens were already in the royal family, got the name Maren. Apparently as first of her house.
Quite often, as onomastical research has generally given plenty of indications about, such novel names in a house find their explanation of getting such as namesake of a godmother or otherwise a close and important friend of the parents.
 
It would be nice to know primary material to say whether Niels of Ellinge and Elsebe of Kalundborg were, or were not, allies or friends of an earlier, perhaps royal, Maren, and/or such Maren's family.

2007-09-21, 08:56
Svar #34

Gun Karlsson

Hej, undrar om jag kan få hjälp med  ELINA MAGNUSDOTTER f. 1340 i Vintorpa gift med Udde Mattsson.När dog hon? Vem var hennes föräldrar? Tacka på förhand MVH Gun.

2007-09-22, 20:17
Svar #35

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Magnus Marinasson har inget barn som heter Elina.
Magnus barn med en okänd kvinna nämns här nedan med nr 1.
 
Magnus barn som är kända i källor är.
 
1. Johan Magnusson
1. Nils Magnusson
1. Ingevald Magnusson
1. Finvid Magnusson
 
Senast 1304 är Magnus omgift med Kristina, som levde ännu 1661-06-31 och var dotter av riddaren Birger Håkansson  [ Hjorthon, Birger Håkanssons ätt] och Ingeborg Tunasdotter  [Håkan Tunassons ätt]. I det äktenskapet föddes följande kända barn.
 
2. Håkan Magnusson
 
2. Lars Magnusson
 
2. Dotter, gift senast 1331 med Törne Törnesson  [Hjorthorn, Törne Matssons ätt].  
 
2. Dotter, gift med Nils Jonsson  [Rävelstaätten]
 
Inget av dessa barn nämns med något exakt födesleår.
 
Uppgifterna är hämtade ur ( ÄSF 1:2. s. 172-173 )
 
ÄSF är det material som räknas som standardverk inom medeltida forskning och som räknas som det läget som gäller idag angående källkritisk granskning av medeltida personer och uppgifter som kan verifieras med källkritisk granskning även i medeltida dokument.
 
Med reservation för ev fel i ovanstående inlägg eftersom jag är på resande fot och ej har tid för någon närmare granskning, men uppgifterna finnas att hämta i ÄSF och säkert även SBL.
 
Mvh / Benny

2011-11-04, 18:33
Svar #36

Åsa Alderlöf

men vad jag har förstått så var denna ingeborg larsdotter, av sture ätten,ej det de har angett på geni. fara med osanning det kan de. det är bättre de tar reda på vem lars magnuson stures far, han ska ha hetat magnus anundson sture, men vem var anund och så vidare, ta reda på det istället för att fara med osanning som jag tycker det är, jag har hela tiden haft att de var av sture ätten. mvh åsa alderlöf

2012-07-20, 00:41
Svar #37

Utloggad Fabian Persson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 85
  • Senast inloggad: 2021-06-29, 22:12
    • Visa profil
Att Magnus Marinasson omtalas som riddare 1293 innebär inte nödvändigtvis att han var över 20 år gammal. När Magnus Ladulås arrangera ett stort riddarslag 1289 blev kungens då nioårige son Birger riddare. (Se http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10148 ). Om kung Valdemars dotter Marina var född i början av 1260-talet kan således Magnus Marinasson ha varit tonåring och riddare 1293.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna