ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lagman Peter från Njudung  (läst 3367 gånger)

2010-01-13, 19:42
läst 3367 gånger

Utloggad Mats Lejdeby

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2010-01-28, 09:24
    • Visa profil
Lagman Peter från Njudung
Jag har en fråga om en lagmanssläkt i Njudung. Bakgrunden är min utredning om Rumbyätten vars medlemmar var en central del av de äkta folkungarna under 1100- och 1200-talen. Stamfadern kommer nämligen från en lagmanssläkt i Njudungs östra härad. Ätten har ganska säkert anor från vikingatiden lokalt i Runby, Upplands Väsby. Men den äldste som går att bevisa i släktkedjan är Peter och han kommer från Njudung vid mitten av 1100-talet. Han fanns på gården Runby på 1160-talet.
Dessförinnan hade han gården Lundby i nuvarande Vrigstad som fädernegård. Den donerade han och brodern Germund till Nydala kloster vid dess start. Han ägde också (kanske delvis) Ekesjö hovgård. Donationer till Nydala har upprepats av barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Jag har sett att man i släktforskarsammanhang använt ordet Larssönerna. Det låter intressant eftersom detta namn är intressant även i Rumbyätten. De första namnen där är
Peter från Njudung, efternamn saknas
son Lars Petersson, lagman i Tiundaland
sonson Peter Larsson, med i kungligt råd
sonsonson Lars Petersson, lagman i Östergötland och brudrövare, Vreta kloster. Flytt till Norge.
Lars broder Filip förde ätten vidare med dotter och dotterson Filip. Efter sistnämnde Filip kom fyra söner - en ärkebiskop, två präster och en barnlös riddare. Där tog ätten slut. Det hjälpte ju inte att Filip hade döttrar som födde många barn.
Det finns mycket intressant i denna släkt, men min fråga här är om det finns kända kopplingar till denna lagmans- eller hövdingasläkt i Njudung.
Mats Lejdeby

2010-01-13, 22:13
Svar #1

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Rumbyätten är sedan länge utredd så långt det är möjligt av A. Filip Liljeholm i Äldre svenska frälsesläkter, häfte I:2 s 183 ff (med litet tillägg i häfte I:3 s 329).

2010-01-21, 19:57
Svar #2

Utloggad Mats Lejdeby

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2010-01-28, 09:24
    • Visa profil
I äldre frälsesläkter står det nästan ingenting trots att det finns mycket tydliga redovisningar i Svenskt Diplomatarium och i norska skrifter som Sverres och Håkons saga m m. Rumbyätten kan jag rätt mycket om. Det jag hade hoppats på var att få någon anknytning till Njudung d v s den släkt som Peter lämnade på 1100-talet och som Germund förmodligen var kvar i.
Hälsningar Mats Lejdeby (pensionerad revisor med hembygdsintresse, men inte släktforskare).

2010-01-24, 09:47
Svar #3

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Vad som är mycket tydligt redovisat och hur det ska tolkas kan te sig något olika beroende på vilket perspektiv och vilka grundkunskaper man har i bagaget.  
 
För min del har jag i nuläget inget att invända mot Liljeholms redovisning, även om han i första hand bara var en latinist med starkt historieintresse.
 
För övrigt förväntas man här redovisa källor som man anser bevisa för forskningen tidigare okända sakförhållanden. Vi kan väl förslagsvis börja med den källa som bevisar att ovannämnde Peter fanns på gården Runby på 1160-talet?

2010-01-25, 18:57
Svar #4

Utloggad Mats Lejdeby

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2010-01-28, 09:24
    • Visa profil
Peters fädernegård var Lundby i nuvarande Vrigstad. Han donerade bl a denna gård till Nydala kloster vid dess start. Hans sonson Peter bekräftar med en ny donation 1238 (SDHK 515) och hänvisar till farfar Peter. Sonsonen var gift med Knut Erikssons dotter Katarina. Sonsonsönerna Lars och Filip bekräftar ånyo detta 1246 (SHDK 565) och hänvisar till far Peter, farfar Lars och farfarfar Peter. I denna handling benämns gården som patrimonium. Farfar Lars var gift med Katarina dotter till Filip Jarl och alltså barnbarn till Birger Brosa. Detta dokumenteras tydligt i Håkanor saga där även Peter senior presenteras som ”Gotorum legifer Petri filius”. De nämnda donationerna förankras ytterligare av kungar några gånger på grund av tvister mellan ortsbor och Nydala kloster. Det handlar oftast om fiskerätt och fördämningar vid kvarnar. De här frågorna har diskuterats av ett flertal forskare bl a Fridt. Hall i Fornvännen 1909.  
En tidpunkt för Peters placering i Runby får vi i det äldsta bevarade dokument vi har i Sverige, nämligen ett brev författat av ärkebiskop Stefan från 1160-tal (Vibydokumentet). Brevet handlar om en lösning av en ”långt utdragen och skamlig tvist” mellan en kvinna vid namn Doter och hennes son Gere. Den rika och ”av Gud helgade kvinnan” ville överlämna gården Viby till munkarna. Lösningen blev att munkarna äga och fritt disponera egendomen mot viss ersättning. Vittnen i denna uppgörelse var prostarna i Tiundaland, Enköping och Aros samt tre stormän från grannskapet Kol i Sko, Björn i Ström och Peter från Götaland. Sko, Ström och Runby var de tre stormannagårdarna som gränsade till Viby. Att Runby inte skulle vara representerat torde vara orimligt. Här representeras Runby av Peter som kallas götalänning. Jag drar slutsatsen att han var relativt ny i Runby eftersom han kallas götalänning. Jag tror i likhet med några forskare att denne Peter är samma person som Peter Trogill.
Samtidigt som Peter dyker upp i Runby byggs Eds kyrka nära hans gård. I kyrkan fanns det då en gammal dopfunt som ser ut att vara gjord av Njudungsmästaren. Samtidigt har vi frågan varifrån fick Runby- och Edsborna kunnande i att bygga stenkyrka av denna typ. Samtidigt med Peter kom ju även Vibymunkarna söderifrån. Ett decennium senare flyttade de till Julita.
Efter honom har vi ett stort antal dokument som bekräftar ättens befintlighet och hur släktskapen hänger ihop. Kända författare av historiska böcker som Dick Harrisson och bröderna Lindström m fl tycks vara överens om dessa släktförhållanden när de kommer i närkamp med frågorna. Däremot finns det gott om skriftställare som friskt blandar ihop de olika ätterna som finns representerade i partibegreppet folkungar.
När Peter kom till Runby vet jag inte. Vi vet mycket om Runbyborna på runstenstiden och har från runstenarna klart för oss deras kopplingar till Borrestaätten och Jarlabanke. Men mellan runstenstid och pergamentstid finns en lucka på ett par mansåldrar som förstör sammanhangen. Jag kan därför bara ha en lös teori nämligen att Peter kom och gifte in sig i Runbygården. Denna teori vilar på konstaterandet att gårdar som ägdes av Runbyfolket på runstenstiden 100 år senare ägs av Rumbyätten enligt ”pappersdokumentation”.
Efter Peter finns flera lagmän i släkten och jag tror att Peter och Germund kom från en lagmanssläkt i Njudung, kanske med säte på Lundby eller Ekesjö hovgård. Det är där jag är intresserad av kopplingar.
Mats Lejdeby

2010-01-25, 20:55
Svar #5

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Vi kanske ska ta en sak i taget. Det står i det brev du refererar till som Vibydokumentet (DS 51) uttryckligen att brevets Peter är från Götaland, närmare bestämt västra Götaland (occidentali gocia). Rätta mig gärna om jag har fel men Vrigstad ligger väl inte i Västergötland?  
 
Om brevets Peter hade bott i det uppländska Runby så hade det naturligtvis stått i brevet. Varför skulle man för de andra ange deras vid brevets utfärdande aktuella adresser och för Peter en tidigare? Var han bott förut har ju ingen relevans i sammanhanget. Hur kan du förresten veta att den i brevet nämnde Ulf jarl inte bodde i Runby?
 
Om du tänker fortsätta med dina undersökningar så är det nog inte Dick Harrisons och bröderna Lindströms böcker du ska lusläsa, snarare ÄSF och Svenskt biografiskt lexikon. Att medvetet eller omedvetet luta sig mot Carl Mauritz Kjellbergs (1866-1933) spekulationer om Erik den heliges ättlingar och Halls sekelgamla artikel i Fornvännen håller inte.
 
Det ligger närmare ett århundrade av modern källkritisk forskning mellan de uppgifter som du refererar och dagens forskningsfront. Flera av de personer som du nämner har omplacerats på rätt plats i ÄSF av Adolf Filip Liljeholm, Hans Gillingstam m fl, eller utmönstrats från de sammanhang där Kjellberg och ännu mer fantasifulla forskare placerat dem utan hållbara bevis.

2010-01-26, 20:19
Svar #6

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Vi kanske kan gå vidare med ett par andra detaljer om allt är klart så här långt?  
 
Stormännen Peter och Germund omnämns i ett par Nydala-brev (DS 71, DS 102) eftersom de har donerat ett fiske (kallat Os) i sjön Rusken till klostret. Det står ingenstans i breven att Peter och Germund är bröder, däremot står det i ett av dem (DS 71) att Germund är bror till den Jakob Agmundsson som flera gånger försökt hindra klostret från att utnyttja fisket [Claes Gejrot, Diplomata Novevallensia. The Nydala Charters 1172-1280 (Stockholm 1994) s 74, 76, 140 ff, 197 ff]. Gällande ovannämnda Lundby i Vrigstads socken se även ortregistret på s 179.
 
Det står i ett inlägg ovan att Hans sonson Peter bekräftar med en ny donation 1238 (SDHK 515) och hänvisar till farfar Peter. Men i SDHK 515 (DS 300) står det inget sådant. Den ende Peter som nämns i det brevet är en Nydala-munk, tillika klostrets källarmästare, och han hänvisar inte till någon alls eftersom det inte är han utan kung Erik Eriksson som utfärdar brevet. Källarmästaren Peter nämns som en av klostrets representanter vid en uppgörelse som gäller skogarna Flata och Nåthult.

2010-01-27, 20:09
Svar #7

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Vi går vidare.  
 
Återstår att diskutera bl. a. detta med östgötalagmannen Lars Petersson (levde 1244, var död 1253) och hans bror Filip, eller Phi. som han kallas i det brev (DS 896) varmed bröderna bekräftar sin far P:s, farfar L:s och sin farfarfar P:s donation av Lundby i Vrigstad till Nydala kloster.
 
Phi. (Philippus) har man velat identifiera med den Filip Petersson som i samband med händelserna vid Herrevadsbro 1251 avrättades tillsammans med sin namne, kungasonen Filip Knutsson.
 
Fadern P. har man identifierat med den herr (dominus) Peter Larsson som var närvarande då kung Johan Sverkersson på kröningsdagen 1219 utfärdade ett brev (DS 181). Peter Larsson var möjligen gift med kung Erik Knutssons dotter Katarina om vars existens osäkerhet råder. [SBL, band 22, s 270].
 
Låt oss nu gå till den kronologiskt första personen med namnet Peter i detta sammanhang. Lagmannen Lars Peterssons farfars far. Han är möjligen identisk med den Peter som tillsammans med Germund donerade det ovannämda fisket Os till Nydala kloster men något bindande bevis för det finns inte. Det sägs ingenstans i det bevarade källmatarialet att denna Peter är densamme som har donerat Lundby.

2010-01-28, 09:24
Svar #8

Utloggad Mats Lejdeby

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2010-01-28, 09:24
    • Visa profil
I DS 896 sägs det väl tydligt att Filip och Lars Peterssons farfarsfar Peter har skänkt Lundby till Nydala kiloster. Detsamma sade deras far i DS 895. Båda översatta av Claes Gejrot i Diplomata Novevallensia. Däremot har jag väl förhastat mig i identifikationen av Peter i Mälardalen på 1160-talet.  
Bakgrunden för detta är i korta drag att Eds kyrka byggdes på 1160-talet och är belägen mycket nära den gamla Runbygården.  Kunniga personer har svårt att tro att upplänningar kunde bygga stenkyrkor då, speciellt i det lilla Runby som nyligen upphört att vara en ö genom Ed som band ihop ön med Sollentuna. Vi vet att munkar kom söderifrån till grannområdet Viby kloster vid Sigtuna. Peter hade donerat sitt patrimonium till Nydala (SDHK 565, inte 515) och följaktligen flyttat. Han var markägargranne vid Rusken med biskop Gislo (Nydalas grundare) som också donerade marken vid Rusken. Även kung Karl Sverkersson hade ägor där och drottning Ulvhilde var mycket engagerad. Då kom också den intressanta frågan - vem ledde munkarna upp till Viby?  Det låg då nära till hands att gissa på Peter eftersom hans efterlevande bevisligen bodde i Runby. Hans efterlevande var också på en rad olika sätt mycket aktiva i den nya traktens klosterliv.  Dessutom fanns en dopfunt i Eds gamla kyrka (nu på historiska museet) som jag tycker ser ut som om den är gjord av den omtalade Njudungsmästaren.  
Det blev som Du ser ganska mycket sammanträffanden, speciellt som jag bara läste ”götaländsk lagman” avseende Peter. Efter Peter fick släkten mycket kontakt med Norge. Först handlade det om Filip Jarl och Sverre. Mycket om Rumbyätten kan hämtas från Norge där man också var mer skrivkunnig än i Sverige. I Håkon Håkonssons saga kallas Lars Peterssons far Peter för ”Laurensis Gotorum legifer Petri filius”. Det var det som jag tolkade som götaländsk lagman. Texten kom i samband med att Lars gifte sig med Filip Jarls dotter.
Frågan var vem som först kom till Runby, Peter eller Lars eller barnbarnet Peter. Men Lars tycks i något sammanhang ha kallat sig ”Lars af Rumby”. För de senare är det helt klart tycker jag. Den som kom dit måste väl ha gift sig in i godskonglomeratet. Det blir litet svårt att förstå det annars.
 
Sedan tog Du upp barnbarnet Peter Larsson. Den aktuella historiska tolkningen är väl att han gifte sig med Katarina, Knut Erikssons dotter. Erik Knutsson hade väl ingen dotter som hette Katarina. Dessutom  - hur skulle Knut Erikssons dotter kunna ha barn som var vuxna vid slutet av 1210-talet? Att hon hette Katarina torde väl vara klart genom att både Filip och hans halvbror Knut kallade sig Katarinasson emellanåt för att förtydliga släktskapet med sankt Erik.

2010-01-28, 10:57
Svar #9

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag har inte någonstans ovan förnekat att Lundby skulle ha donerats av Filip och Lars Peterssons farfarsfar.  Inte heller att han hette Peter trots att han i det brev du själv hänvisar till endast kallas P. DS 895 är för övrigt ett av de Nydala-brev som misstänkts (Olsson Nordberg) vara en i klostret framställd förfalskning, vilket antagande Gejrot inte anser sig kunna hitta något starkt stöd för (s 152 f).
 
Att du vill identifiera denne Peter med den storman Peter som donerade ett fiske till klostret tillsammans med en annan storman, Germund, är en fråga om gissning utifrån namnlikheter och obevisade (samt obevisbara) indicier. Detta har skapat vissa problem för dig eftersom du därigenom har kommit att dra in den helt oskyldige Germund in i diskussionen och då måste avfärda honom på ett något märkligt sätt (Peter lämnade släkten som Germund förmodligen var kvar i!). Det visar sig nu vara helt onödigt eftersom redan källorna (om man läser dem ordentligt) avfärdar Germund som bror till Peter och i stället visar att han var Jakob Agmundssons bror.
 
Jag kan alltså mycket väl tänka mig att det är samma Peter, men det går dessvärre inte att bevisa. Peter är inte något helt ovanligt namn i medeltida högreståndskretsar och det är ju inte Filip heller. Enbart utifrån namnlikheter kan inte något ledas i bevis.
 
Med den av dig antagna övergången från denna släkt till Rumbyätten via en dotter till Filip Petersson förhåller det sig på samma sätt. Det handlar om ovbevisbara gissningar som ursprungligen framfördes av Carl M. Kjellberg i Historisk tidskrift (HT) 1888 och sedan upprepades av honom i HT 1923. Skillnaden mellan Kjellberg och dig är att du har tagit bort de frågetecken som Kjellberg lade in i sin släkttavla (HT 1888 s 374) för att markera att det rörde sig om obevisade antaganden.
 
Du har också vidareutvecklat Kjellbergs i hög grad sannolikt gällande Filip Finvidssons (Rumbyätten) möderne (HT 1923 s 374) till en absolut visshet om att det förhöll sig så att denna till namnet okända dam var en dotter till den 1251 halshuggna Filip Petersson osv. Du har med andra ord etablerat Kjellbergs fantasifulla gissningar som bevisade historiska fakta, vilket de fortfarande inte är.
 
Sten Carlsson konstaterade i sin artikel Folkungarna - en släktkonfederation i HT 1953 att Obestyrkta och högst osannolika äro Kjellbergs och Galléns antaganden om Filip Finvidssons härstamning (s 93, not 2). Till denna uppfattning ansluter sig därefter den ena källkritiskt skolade forskaren efter den andra. Liljeholm sträcker sig dock så långt att han i ÄSF I:2 konstaterar at Kjellberg anser att Filip Finvidssons mor var dotter till den Filip Petersson som råkade illa ut vid Herrevadsbro.
 
Östgötalagmannen Lars Petersson behandlas i SBL, band 22 (Stockholm 1977-79) s 270 av Hans Gillingstam. Han nämner inte ens Kjellberg, även om denne finns med i källförteckningen vilket visar att HG läst och tagit ställning till Kjellbergs gissningar. Däremot framför HG en del som är möjligt men inte bevisat, t ex att  
Peter Larsson möjligen var gift med en dotter till kung Erik Knutsson som skulle ha hetat Katarina. Detta antagande som bygger på annalnotiser avvisades redan på 1950-talet av Sture Bolin som i SBL bd 14 s 258 skrev: Uppgifter i svenska annaler om ännu en dotter till E(rik Knutsson), Katarina, moder till den 1251 avlivade Knut Magnusson och alltså maka till Magnus Knutsson Brocka, kunna inte anses bestyrkta, allra helst som Knut Magnusson i Håkanssagan sages vara dotterson till Knut Eriksson.
 
Det finns alltså upgifter i medeltida källor om en dotter Katarina till kung Erik Knutsson men som både Bolin och Gillingstam noterar är dessa uppgifter obevisade. Däremot finns det inga uppgifter om att Knut Eriksson skulle ha haft en dotter Katarina. Denna aktuella historiska tolkning är inaktuell åtminstone för mig i den meningen att jag inte vet vilken källa den skulle kunna bygga på.
 
Slutligen Mats, du som har arbetat som revisor. Hur har du det med matematikkunskaperna egentligen?  Varför skulle en person som är född senast på 1140-talet inte kunna ha vuxna barnbarn i slutet av 1210-talet?

2010-01-28, 14:24
Svar #10

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag tror att vi har rett ut det mesta nu.
 
Egentligen har jag bara kvar två korta frågor som jag vill ställa innan vi definitivt kan skära av det förmenta bandet mellan den här diskuterade stormannasläkten från Njudung och Rumbyätten.
 
1. Det står ovan: Lars tycks i något sammanhang ha kallat sig 'Lars af Rumby'. Min fråga är helt enkelt: vilken är källan för denna uppgift? Var i källorna förekommer en Lars af Rumby?
 
2. På vilket ställe i den på fornvästnordiska skrivna Håkon Håkonssons saga (Hákonar saga Hákonarsonar) står den latinspråkiga frasen: ”Laurensis Gotorum legifer Petri filius”?

2010-02-03, 11:50
Svar #11

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Vi går vidare med ett försök att besvara mina egna frågor.
 
I ett inlägg ovan står det att Lars Petersson (d.ä.) var gift med Filip jarls dotter och Mats Lejdeby hänvisar i sammanhanget till Håkon Håkonssons saga för att styrka att det rör sig om samme Lars Petersson han diskuterat tidigare, dvs farfadern till östgötalagmannen med samma namn.
 
Problemet med bevisföringen på den här punkten är att Håkon Håkonssons saga inte kan styrka  uppgiften eftersom varken Lars Petersson eller fadern Peter nämns i sagan.  
 
Filip jarls dotterson Filip Larsson nämns däremot i det avsnitt av sagan som behandlar Ulf Fase jarls död 1248 och tiden närmast efter (kap 262: Andlát Ulfs jarls). Mot slutet av detta avsnitt står det:
 
Litlu eptir andlát jarls, lètu þeir Eiríkr konúngr ok Birgir jarl taka af lífi Hólmgeir, son Knúts konúngs lánga...herra Philippus er áðr hafði verit mest styrkr Hólmgeirs. Han átti áðr Elinu, dóttur Pètrs stránga. Philippus var dótturson Philippuss jarls, er fèll akrinum við Oslu; [hann var] skyldrs frændi Hákonar Noregs konúngs. [Fornmanna sögur, bd 10 (Köpenhamn 1835) s 32].
 
Att den avlivade kungasonen Holmger Knutssons närmaste man Filips far hette Lars framgår på ett annat ställe i sagan där Filip kallas ”son Lafrantz”. Vi har alltså då en Filip Larsson men en Filip Larsson är ju inte en Lars Petersson och vad Filips farfar hette framgår ingenstans i Håkon Håkonssons saga.  
 
 
 
Varifrån kommer då uppgiften att Filip Larssons far skulle ha kallats 'Lars av Rumby'?  
 
Jo, den kommer från s.k. gamla släktböcker och den har förmedlats av bl. a. Peter Andreas Munch i Det norske folks historie, band IV (Christiania 1858) s 81, där det står om Filip Larssons far att han i 'svenska släktböcker ovisst med vad rätt' kallas Lars af Rumby. Samma uppgift förekommer även hos Anders Magnus Strinnholm i Svenska folkets historia från äldsta till närwarande tider, Volym 4 (Stockholm 1852). (sid 313, not 748).
 
Håkonssagans Filip Larsson sägs alltså, som ovan framgår, uttryckligen vara släkt med kungen varmed sagan separerar honom från en annan Filip som också nämns i den, nämligen den Filip (Petersson) som stupade med en tredje Filip (Knutsson) vid Herrevadsbro. Det vimlar av Filipar här och det är kanske inte så konstigt att Brilioth i SBL (bd 2 s 395) satsade på att Filip Larsson var far till de s.k. Filipssönerna (Aspenäsätten). Sedan dess har man dock hittat ytterligare en Filip (Birgersson?), begravd i Vårfruberga kloster, som passade bättre in i den rollen [ÄSF I:1 s 9]. Hänger ni med? Filip var namnet...
 
Redan Munch hade problem med alla Filipar men han lyckades ändå klura ut att den norske kungens släkting Filip Larsson inte var den andre av de två Filipar som stupade vid Herrevadsbro utan att det var en annan Filip (Petersson) som inte var släkt med kungen. Denne Filip Petersson gjorde Kjellberg sedermera med en obevisbar gissning baserad på namnlikheter (!) till Finvids (Rumbyätten) svärfar men han noterade som sagt det redan nämnda, att den i Håkonssagan nämnde Filip Larsson var släkt med kung Håkon och av denne kallades ”cognatus noster”.
 
Inte heller Filip Larsson kan med några befintliga källor knytas till Rumby. Varken sagan eller bevarade urkunder från tiden placerar honom där. Uppgiften att hans far Lars skulle ha kallats ”af Rumby” måste därför misstänkas vara ett av de påhitt, gissningar eller förväxlingar som gamla släktböcker är överfulla av.  
 
Den ende Lars som inom en tidsram av ett par generationer faktiskt kan knytas till Rumby - om än indirekt - är en Lars Petersson (!), tämligen okänd bror till upplandslagmannen Birger Petersson (Finstaätten). Birger nämner sin bror Lars som avliden i samband med att han 1311 donerar två årliga pråmlaster ved från Rumby skog till dominkanerkonventet i Sigtuna där Lars har sin grav [DS 1806].  
 
Detta aktualiserar i sin tur ett brev från 1269 [DS 539] med vilket hertig Magnus Birgersson byter bort 2 ½ markland jord i Rumby till Peter Israelsson (Finstaätten), far till Birger och Lars.
 
Har vi alltså nu hittat ”Lars af Rumby”? Vi har ju i honom t.o.m. en Lars Petersson och det passar väl bra in här? Lars och Peter verkar vara gångbara namn i den här utredningen.
 
Det är förstås fullt möjligt att det är traderad kunskap om Lars Petersson (Finstaätten) som spökade i de släktböcker som Munch åsyftar men för att citera det Strinnholm för snart 160 år sedan skrev om Filip Larssons äktenskap: ”Verkliga förhållandet härmed kan nu mer svårligen redas”.
 
 
 
Sammanfattningsvis verkar det inte helt uteslutet att den Filip Petersson som nämns i Håkon Håkonssons saga och som avrättades i samband med händelserna vid Herrevadsbro är identisk med östgötalagmannen Lars Peterssons bror. Gillingstam nämner åtminstone denna möjlighet i sin artikel om Lars Petersson i SBL bd 22. Någon Lars Petersson nämns däremot överhuvudtaget inte i den norska kungasagan och man kan misstänka att han redan var död vid tiden för broderns besök hos kung Håkon.  
 
Av de i Håkon Håkonssons saga nämnda personerna kan hur som helst ingen bevisas ha haft någonting med Rumby (numera Runby) att göra.
 
För övrigt innebär det när man enligt ett jordebrev säljer/donerar bort sitt ”patrimonium” endast att man säljer/donerar jord som är arv på fädernet. Det behöver inte innebära att man säljer/donerar hela sitt fädernearv. Det behöver inte heller betyda att man någonsin har bott eller vistats på den gård man säljer och följaktligen behöver det inte heller betyda att man har flyttat.
 
(Meddelandet ändrat av kaj 2010-02-03 12:05)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna