Knut Kappe i Åbo

[Leif Tennare]

Knut Kappe, borgare och rådman i Åbo adlades 1551 och fick frälsefrihet på de gods och gårdar som tillfallit honom med hans hustru. Margareta Nilsdotter (Muurla).  Som gengäld,  gav han samma år sitt gods Virilä (Nousis) till konung Gustaf. Utgången på svärdsidan 1556 [Ramsay II:228].
 
Ramsay nämner inget om Knuts ursprung, vilket inte heller Anthoni gör. Impola skriver explicit att härstamningen är okänd. Det som förvånar är att ingen nämner den Knut Kappe (d.ä.?) som var död 1517, då hans efterleverska Valborg Ragvaldsdotter omkring 1517 för 400 mark säljer åt herr Ivar Fleming ett frälsegods i Kodiala i Nykyrka socken [FMU 5947]. Detta speciellt som Jan Liedgren i HTL (1971 :2)  ifrågasatt  dateringen av FMU nr 5439 (1510) om Knut Kappe.  Jag har tyvärr inte tagit del av artikeln, men förutsätter att J.L. ifrågasätter kronologin, då Knut Kappe d.y. knappt var myndig år 1510. Det torde röra sig om Knut Kappe d.ä i brevet 1510, varför denne torde ha dött någon gång mellan 1510 och 1517.
 
Med tanke på kronologin, så torde Knut Kappe (d.ä.) kunna vara farfar till Knut Kappe (d.y).  Då Knut Kappe (d.ä) :s hustru Valborg Ragvaldsdotter, säljer ett så pass stort gods (400 mk) till Ivar Fleming,  torde det tyda på hon tillhörde frälset, möjligen/troligen  Stjärnkors.
   
Noterbart är att hustrun till hennes dotterson,  Margareta Nilsdotter (Muurla) i sitt andra gifte var gift med  Per Eriksson Fleming till Viljais – son till Ivar Flemings syssling, Erik Hermansson Fleming till Salontaka, borgmästare i Åbo.
 
Släkten Kappe tillhörde sannolikt det 'borgarfrälse' som var typiskt för Åbo i slutet av 1400-talet [Erkki Kuujo, Åbo Stads Historia 1366-1521]. Majoriteten av inhemska rådmän och borgmästare i Åbo var köpmän, vilka sannolikt likt Knut Kappe (d.y.) idkade utrikeshandel och fraktfart med egna skepp, med tanke på stadens roll, vad gällde export.
 
Ytterligare en indikation på att släkten tillhörde ett 'gammalt' frälse, utgör det faktum att Knut Kappe d.y. var i hovtjänst hos Gustav Vasa, någon gång omkring 1530-1540, d.v.s innan han adlades. [Pasi Pöllänen, Det lokala gamla frälset som den nordiska lokalförvaltningens stabiliserare i Sverige öster om Åbo Landsrätts doms 25.6.1415 rår och Ryssestenen under 1300-1600-talen].  
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-13 17:27)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-13 18:06)

[Leif Tennare]

Korrigering. Enligt såväl Anthoni som Impola, så var Valborg Ragvaldsdotter gift med Erik Knape - inte Knut Kappe. Uppgiften i FMU 5947 torde alltså vara resultatet av en felläsning. Därmed saknas grunden till min hypotes ovan...  
[Impola(2011):213]

[Leif Tennare]

Det var nog något förhastat av mig, att utan vidare acceptera Anthonis och Impolas utsagor, att det rörde sig om Erik Knape i FMU 5947, där Valborg Ragvaldsdotter omnämns som Knut Kappes efterleverska. Uppgifterna är nämligen mycket motsägelsefulla  i det här fallet. I urkunden sägs att Valborg var änka omkring 1517, medan Anthoni skriver entydigt 1517, med referens till Ivar Flemings jordbok [Anthoni(1970):337].  I Ivar Flemings jordebok står det inte ett ord om när Valborg Ragvaldsdotter sålde Kodiala till I.F.  Inte heller nämns det att Valborg var efterleverska till Erik Knape -  tvärtom omnämns hon som Valborg Ragvaldsdotter, Erik Knapes i Åbo.  Källan till FMU 5947 är inte I.F. utan Herman Fleming, son till I.F:s syssling, Per Fleming, vilken år 1547 stadfäste köpet.
 
Oavsett noggrannheten i tidsangivelsen, så är  Anthoni och Impola överens om att Erik Knape skulle ha dött innan dess. Problemet är, att Impola själv har en uppgift om att Erik levde ännu år 1526, då han på sin hustrus , Valborgs, vägnar återbördade Brännboda, Vreta och Norrsund i Kimito ”utan vedergällning”.  Dessa gods hade givits till Nådendal av Valborg Ragvaldsdotters morfar, Olof Djäkn [Impola(2011):213a].
 
Erik Knape var alltså inte död 1517, varför Valborg följaktligen inte kunde vara Erik Knapes efterleverska omkring 1517. Att Valborg var gift med Erik Knape, och att de hade en dotter tillsammans, Birgitta, gift med Jöran Bardskärare, synes däremot väldokumenterat.  Detta kan bara  - baserat på  nämnda sekundärkällor  - innebära att Valborg tidigare varit gift med Knut Kappe (d.ä.) vilken var död 1517 i enligt med urkunden.
 
Till historien hör, att I.F: s arkiv på Sundholm, förstördes helt av danskarna, under Severin Norbys ledning, år 1522. I.F:s jordebok fick alltså rekonstrueras för tiden fram t.o.m. 1522.
 
Vad säger då kronologin?  I jordeboken sägs följande [s.12]: ”Nw sedhan hustrw Valborg affsompnadh war och  hennes dotter Biritta hade aff barndom vpwext hoss ffrw Mätta, her Iffuar Flemingx, hadhe hon giffuit her Iffuar sitt affhendelse breff på forscreffna Kådiela godz, stadfestendis sin moders köp, effter ath godzit war lagt på hennes systers lått moth sina medh arffwa. Datum 1541.”  Med denna formulering förefaller det som att Birgitta Eriksdotter ännu var ogift år 1541, vilket till synes bekräftas av det följande avsnittet: ”Om sedher gick hon å giptermål (oåtsport venner och frender) medh en hamborger, then och lenge her Iffuar tiänt hadhe, benempd Jören Bärendssonn och bodde på Kiffwis annan gården i Masco sochen. ”
 
Baserat på min tolkning, så skulle Birgitta Eriksdotter mycket väl kunna vara född så sent som 1520, och hennes föräldrar, Erik Knape och  Valborg  Ragvaldsdotter dött redan  kort tid efter 1526, varför Birgitta fick växa upp hos I.F:s hustru, Märta Gottsklksdotter  (Ulv).  Birgitta och I.F.  var 4-männingar efter Ragvald Pedersson av Rusko.
   
Då det var mycket vanligt vid den här tiden, att man under sin livstid ingick två, eller tre, äktenskap, så kan man tänka sig följande synopsis  till en kortare 'släktkrönika'.
 
Knut Kappe (d.ä), född ca 1450, gifter sig omkring 1485 med en okänd kvinna och blir far till Knut Kappe (d.y). Hustrun dör, och Knut gifter om sig med Valborg Ragvaldsdotter omkring 1495, då Valborg är i 20-årsåldern, och de får en dotter  omkring  1500 - vilken senare omnämns som arvtagare till Kodiala. Någon gång före 1517 dör så Knut Kappe (d.ä.) och Valborg ingår då ett nytt äktenskap med Erik Knape, med vilken hon får dottern Birgitta omkring 1520. När så Birgittas föräldrar är döda omkring 1530, så får hon ett hem hos sin frändes , Ivar Flemings, hustru Märta.
 
Det primära syftet med detta inlägg, var att påvisa att Anthonis och Impolas hypoteser inte möter randvillkoret, att Erik Knape levde ännu 1526, och att man inte  får sluta att tänka källkritiskt.

[Leif Tennare]

I Åbo förekommer år 1416 en faste kallad Laurens Kappa [SDHK 18694]. En anfader till Knut Kappe? Urkunden gäller en godsöverlåtelse i Kurala i St Karins sn. I samma socken förekommer en by benämnd Kappoila - hemvist för släkten Kappe...?
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-03-06 16:10)

[Leif Tennare]

Om man utgår från min idéskiss ovan, att Knut Kappe d.ä. de facto existerade, och att han var gift med Valborg Ragvaldsdotter i sitt andra gifte, samt att Valborg efter Knut Kappes död gifte om sig med Erik Knape, med vilken hon fick dottern Birgitta, så är det möjligt att utvidga denna skiss till något som mer liknar en arbetshypotes.
 
Första steget är en klusteranalys - en intuitiv och iterativ process med syfte att identifiera potentiella kandidater att 'fylla' tomma platser och ospecificerade filiationer i det hypotetiska släkttädet. M.h.a. detta 'verktyg' så har jag kommit fram till följande preliminära hypotes för utvärdering:
 
Knut Kappe (d.ä.) hade i sitt första äktenskap med en okänd kvinna åtminstone två barn, Knut Kappe (d.y.) g.m. Margareta Nilsdotter (Muurla), samt en dotter Kerstin. I sitt andra gifte med Valborg Ragvaldsdotter hade han en dotter g.m. Per i Tasala (Hufvudsköld). Valborg Ragvaldsdotter hade i sitt andra äktenskap med Erik Knape, som nämnt ovan, en dotter Birgitta g.m. Jöran Bardskärare.
 
I mitt första inlägg ovan skrev jag: ”Med tanke på kronologin, så torde Knut Kappe (d.ä.) kunna vara farfar till Knut Kappe (d.y)”. Efter en revision av kronologin så torde han istället vara far till K.K. (d.y.), vilken bör ha varit född redan omkring 1485. Trots denna justering utgår jag fortfarande ifrån att det var K.K. (d.ä.) som förekommer i FMU nr 5439 år 1510, då K.K. (d.y) sannolikt inte gifte sig förrän ca 1520, och i samband med detta blev borgare i Åbo, vid ungefär 35 års ålder. Kallioinen har sannolikt gjort ett misstag, när han hävdar att K.K. (d.y.) var borgare i Åbo redan 1510 [Impola:235].
 
Då släkten Kappes anor är okända saknas kunskap om ev. blodsband mellan K.K. (d.y.) och hans hustru, Margareta Nilsdotter (Muurla). Däremot kan konstateras att Margareta var 4-männing, efter Klas Lydekesson, till Knuts postulerade styvmor, Valborg Ragvaldsdotter.
 
Vad gäller den hypotetiska systern till K.K. (d.y), Kerstin Knutsdotter, så var hon styvmor till borgarens i Åbo, Olof Erikssons, hustru Kerstin Larsdotter, till vilken hon år 1544 skänkte Brinkalagården i Åbo ”belägen vid torget mellan Henrik Classon (Horn) gård och rådhuset” [Impola:316]. Kerstin Knutsdotters styvmor i detta scenario, Valborg, var släkt med Henrik Classon i 4:e resp. 3:e led efter Klas Lydekesson.
 
Existensen av en syster till Valborgs dotter Birgitta är belagd [IF:s jordebok:12]. Formuleringen ”. effter ath godzit war lagt på hennes (Birgittas) systers lått moth sina medh arffwa”  tyder jag som, att det handlar om ett arv på mödernet, och att arvet tillfallit en äldre syster, eller snarare halvsyster till Birgitta Eriksdotter, vilken alltså var dotter till Knut Kappe och Valborg Ragvaldsdotter. Denna dotter föreslår jag som  hustru till Per i Tasala hemman i Gerttula (Reso), baserat dels på namn - Pers son Henrik Persson till Jutikkala () var gift med Agnes Eriksdotter (Sluk) [Impola;169] och hade bland barnen en son Knut och en dotter Valborg [Ramsay:189]- men också på potentiell klustertillhörighet. Per i Tasala hade i detta scenario en gemensamma ana, långt bak i tiden, med sin svärmor Valborg Ragvaldsdotter. Närmare släktskap hade sonen Henrik Persson med sin hustru, Agnes Eriksdotter. De var släkt med varandra i 6:e resp 5:e led efter Klas Lydekesson...
 
Pers i Tasala svärdotter, Agnes Eriksdotter (Sluk) var också släkt med hans svågers, Knut Kappes (d.y.) hustru Margareta Nilsdotter (Muurla) i 5:e resp. 4:e led efter - jomenvisst -  Klas Lydekesson!
 
I det stora hela känns scenariot fullt möjligt utgående från kronologi, namn, kluster, och tillgängliga geosociala data. På grund av den höga andelen fiktiva personer och filiationer, får det dock förbli ett scenario i sin helhet, men kan efter kritisk granskning - i vissa delar - användas som underlag för vidare undersökningar p.g.a. sitt potentiellt höga förklaringsvärde.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-03-11 16:58)

[Leif Tennare]

Som nämnt ovan, så var  Knut Kappes (d.y.) hustru, Margareta Nilsdotter (Muurla) 4-männing  till Knuts styvmor, Valborg Ragvaldsdotter, efter Klas Lydekesson.  Notervärt är att Margareta och Valborg även var 4-männingar efter Henrik Svärd, samt att Margareta Nilsdotter var 5-männing med sin andre make, Per Eriksson Fleming. Inte nog med det, så var även Valborg Ragvaldsdotter 5-männing till Per Eriksson Fleming.  Detta är typiskt för det finska frälset och utgör grunden för 'verktyget' klusteranalys - sök svaret i den 'geosociala' omgivningen. Ju större geosocialt gap, desto mindre sannolik är hypotesen!
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-03-12 00:05)