Kase

[Kaj Janzon]

På en ambitiös och id?rik hemsida om  Vinsarp (Vinstorpa).hittar jag ett fel som, med tanke på sidans vetenskapliga ambitioner, är tillräckligt allvarligt för att jag ska låta mig provoceras till att anlägga 'moteld'. På den aktuella sidan påstås således att den Olof Kase som var gift [Rahmqvist, Sätesgård och gods s 267) med en dotter till Sigge djäkn skulle ha varit son till en Haldor Kase. Denna uppgift är dock felaktig, och dessutom är den det i mer än ett avseende.
 
Ursprunget till hemsidans uppgift är ett av de otaliga sakfelen i Ranekes Svenska medeltidsvapen (SMV). På sidan 540 i SMV redovisas således Olof Kase som son till en Haldor Magnusson (sjuuddig stjärna). Dock påstår Raneke inte någonstans att denne Haldor skulle ha kallat sig Kase; det tillägget får förmodligen tillskrivas hemsidans upphovsman.
 
Emellertid kan det visas att den Olof Kase (sjuuddig stjärna) som var gift med Kristina Siggesdotter i sitt sigill redovisar patronymikonet Olofsson [DS 2784] och således inte kan vara son till Haldor Magnusson, än mindre till någon Haldor Kase, då en person med namnet Haldor Kase veterligen aldrig har existerat.
 
Måhända kan man något förvånas över att ett förment heraldiskt standardverk som SMV inte tar hänsyn till det tidigare standardverket inom området, nämligen Bror Emil Hildebrands Svenska sigiller från medeltiden där Olof Kases sigill finns avbildat i andra häftet (Stockholm 1867) som nr 376 med den tydliga omskriften S' OLAI OLAF SVN.
 
I detta sammanhang kan det vara på sin plats med ett påpekande om att även Ranekes beskrivning av Sigge djäkns sigill är felaktigt. En besiktning av originalsigillen till RAp 12/3 1348 [DS 4297] och 25/2 1349 [DS 4399] utförd av undertecknad 2004-06-30 visar att sigillbeskrivningen i kommentaren till DS 4297 är korrekt (balk belagd med fyra djurhuvuden) och följaktligen att Ranekes beskrivning i SMV s 227 (”balk belagd med tre 'prismaliknande' figurer”) är felaktig. Till SMV:s försvar kan dock anföras att det sigill till vilket det hänvisas där är det sämst bevarade av de två. Sigillet under RAp 12/3 1348 är i betydligt bättre skick än det andra.

[Ralf Palmgren]

Som det ser ut nu har jag ingen Kase inskriven i mitt släktträd. Däremot finns en Sigge Djäkn som jag länge har funderat över. Till vilken släkt hörde denne Sigge Djäkn? Kan han månne vara identisk med denna:
 
Sigge Djäkn
Död efter 1349.
 
Gift med
 
Margareta Tomasdotter (Grip)
Föddes som dotter av Tomas Jonsson (Grip).
Död efter 1342.
Min förmoder var faster till Bo Jonsson (Grip).
 
Finns släkterna Djäkn och Grip redovisade i något trovärdigt genealogiskt standardverk?

[Bo Olsson]

I del III av SMV är Olof Kase ersatt med ett frågetecken. Dessutom är Birger Haldorsson och Harald Kase bortplockade. I tillägget i slutet på del III är dock Harald Kase insatt igen?
 
MVH
 
Bo Olsson

[Ralf Palmgren]

Tack, Kaj för länken ovan!
 
Sidan var väldigt intressant eftersom den berör starkt mina förfäder. Lyssnade därefter även på P1 program om Pintorpafrun vilket även var mycket intressant. Harm bara att det inte finns en diskussion om henne här på Anbytarforum. Speciellt intressant blev det då man fick veta, att Pintorpafrun Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) eller Beata von Yxkull båda finns inskrivna i mitt släktforskningsprogram! Således är jag genetiskt släkt med Pintorpafrun vem det nu sedan än må ha varit!

[Kaj Janzon]

Hej Ralf, Ätten Grip finns i Äldre svenska frälsesläkter bd 2. Sigge djäkn är en Kärling. Jag håller på med en artikel om den ätten och dess högfrälse släktförbindelser. Blir förhoppningsvis klar för tryckning nästa år.

[Ralf Palmgren]

Tack för informationen om frälsesläkten Grip! Är den Sigge Djäkn som jag skrivit om ovan även en Kärling? Förövrigt har jag två Kärlingar inskrivna nämligen Kerstin Kärling som var gift med hövidsmannen för Vestgötafolket 1561 och ståthållaren på Gullberg 1569 Anders Håkansson (Hök) och hennes far Arvid Torbjörnsson Kärling. Trevligt att snart få mera information om dem

[Kaj Janzon]

Jo, det är samma Sigge (Petersson) djäkn. Dessvärre har Kerstin Kärling och hennes far nog inte så värst mycket att göra med den medeltida Kärling-ätten, såsom jag tidigare meddelat här i Anbytarforum under Ointroducerad adel - Hök av Partille.