ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 09 september, 2004  (läst 2722 gånger)

2000-12-07, 15:54
läst 2722 gånger

Utloggad Margaretha Berggren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 385
  • Senast inloggad: 2021-10-19, 09:42
    • Visa profil
Är hans anor kända? Var kan jag söka efter dem?

2000-12-09, 22:41
Svar #1

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Nej, tyvärr är inget känt om anorna till fogden, häradshövdingen över Dalarna, Jösse Finnsson (hjorthornskrona), nämnd 1389-1424, död senast 1427 som fogde på Stegeborg i Östergötland och begravd i Vadstena klosterkyrka där hans gravsten med vapenbild fortfarande kan beskådas.  
 
Felaktiga och helt grundlösa uppgifter om hans föräldrar, som tyvärr fått viss spridning bland en del släktforskare, lämnas i C G Kröningssvärds fantasifulla släkttabellsbilagor till urkundspublikationen Diplomatarium Dalekarlicum (1842-1853).
 
Om Jösse Finnsson och hans svärfar Olof Tyrgilsson, kan du läsa mer i professor Anders Winroths uppsats Dalafogden Olof Tyrgilsson, hans förfäder och ättlingar. En lågfrälse släktkrets i Västmanland och Dalarna., som ingår i Individ och historia, studier tillägnade Hans Gillingstam (1989), sid 327-339. Boken kan köpas genom Sveriges Släktforskarförbund, se Rötter Bokhandeln.

2000-12-12, 11:39
Svar #2

Utloggad Margaretha Berggren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 385
  • Senast inloggad: 2021-10-19, 09:42
    • Visa profil
Tack Torsten Berglund för upplysningarna om Jösse Finnsson! Varför har Du gjort tillägget hjorthornskrona ?

2000-12-12, 15:18
Svar #3

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Margareta!
 
För medeltida frälsepersoner som saknar släktnamn/tillnamn (samtida eller vanligen senare tillskrivna) brukar man inom parentes ange sköldemärket som frälsemannen/-kvinnan förde i sin vapensköld. Jösse Finnssons vapenbild föreställde en hjorthornskrona, vilket framgår av såväl bevarade sigill under av honom beseglade pergamentsbrev, som av hans ovannämnda gravsten.
 
För många medeltida frälsesläkter har senare tiders historiker och genealoger av praktiska skäl skapat släktnamn/släktbenämningar som också brukar skrivas inom parentes efter en släktmedlems namn, detta för att kunna särskilja personer med samma namn och för att kunna inordna dem i olika släkter. Dessa släktnamn återgår t ex på sköldemärket, på stamgården, på stamfaderns namn eller på kombinationer av några av dessa. Exempel på sådana personer med i modern tid påhittade släktnamn är Bo Jonsson (Grip), Håkan Matsson (Båt av Billa) och Knut Jonsson (Aspenäsätten). Om en person tillhörde en medeltida frälsesläkt som vid Riddarhusets tillkomst på 1600-talet blev introducerad som adel, så brukar man dock vanligen inom parentes ange det adliga släktnamn som släkten använde i samband med eller efter introduktionen, t ex Jöns Bengtsson (Oxenstierna).  
 
Jösse Finnsson tillhörde en släkt som (ännu) inte fått något släktnamn tillskapat, varför en enkel beskrivning av hans sköldemärke därför anges inom parentes efter hans namn.

2001-09-04, 00:09
Svar #4

Utloggad Rickard Grusell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 533
  • Senast inloggad: 2017-01-22, 20:51
    • Visa profil
    • rgrusell.se
I boken som nämns i det 2:a inlägget här ovan finns det en not (3 sid 335) som säger att Näs donerades av riddaren Ingel Jönssons (hjorthorn) änka Birgitta Sonadotter.  
 
Jag undrar om nämnde Ingel var son till Jösse Finsson.
 
/Rickard

2001-09-04, 10:31
Svar #5

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Rickard!
 
Namnen på Jösse Finnssons (OBS! ej Finsson!) barn framgår av Anders Winroths ovan refererade uppsats om Olof Tyrgilssons förfäder och ättlingar (i Individ och historia).  
 
Riddaren och häradshövdingen i Dalarna, Ingel Jönsson (död 1477/78), var inte son till Jösse Finnsson och något släktskap dem emellan har ej kunnat fastställas. Jösse Finnsson förde i sitt vapen en hjorthornskrona eller två hjorthorn, medan riddaren Jöns Ingelsson förde endast ett hjorthorn i sitt vapen. Jöns Ingelsson var troligen son till väpnaren Ingel Jönsson som bl.a. förekommer som sigillvittne i Husby 12/11 1413 (Diplomatarium Dalekarlicum nr 657). Ingel Jönsson antas p.g.a vapen- och namnlikhet tillhöra Hjorthorn, Törne Matssons ätt, men släktskapet har ej kunnat fastställas. Se Jan Raneke, Svenska Medeltidsvapen, del I (1982), s 274 med tillägg till s 274 i del III (1985).

2004-08-23, 11:38
Svar #6

irene ljungkvist

Hej, jag råkade läsa brevväxllingen om Ingel Jönsson (Hjorthorn). Ingel Jönsson var riddare och häradshövding i Dalarna och bodde på Näs gård i Husby socken. Hans far Jöns Ingelsson var inte riddare.
Ingel Jönsson var sonson till Ingel Törnesson som var gift med Apollonia. Det var han som började köpa upp jord och grundlade Näs gård. Ingel Törnesson bodde säkerligen på Husby kungsgård eftersom han var häradshövding. Troligen blev han utbytt på sin post av drottning Margareta.  
Ingel Jönsson var gift med Birgitta Sonadotter, vars far var underlagman i Uppland. De båda skänkte alla sina jordegendomar för att grundlägga ett kloster i Dalarna. Det första testamentet skrevs 1477 och troligen dog Ingel Jönsson kort tid därefter. Birgitta Sonadotter fullföljde planerna och man tror att klostret invigdes 1486.
Ingel Jönsson var ättling i rakt nedstigande led till Matts Thynersson i hans första gifte (han gifte sig andra gången med Ingegerd Svantepolksdotter).
Orsaken till att morgongåvebrevet till Apollonia (från Ingel Törnesson) skrevs på Aspnäs var att Ingel Törnessons kusin bodde på gården, då,  1370.
Irene Ljungkvist
Husby i Dalarna

2004-08-23, 12:57
Svar #7

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag har också för mig att Ingel Jönsson var riddare, men jag har inte heller lust att ange några källor som stöd för mitt påstående, så vi säger väl bara att så var det. Eftersom vi är mist tre stycken som påstår det, så måste det ju vara sant.

2004-08-23, 20:08
Svar #8

Kalle Thorsberg

Ingel Jönsson är riddare i testamentet 1477-07-11 Näs (DD 267).
 
Ingel Törnesson är underhäradshövding 1384-87 enligt Almquist - Lagsagor, s 161.

2004-08-23, 20:21
Svar #9

Utloggad Gudrun Dahl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 07:48
    • Visa profil
De här personerna behandlas bl.a. kortfattat av Elisabeth Gräslund Berg i hennes avhandling Till prästens bruk och nytta: jord till prästgårdar i Sverige under medeltid och tidig-modern tid, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet, 2004.

2004-08-23, 21:43
Svar #10

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
...Ingel Jönsson var ättling i rakt nedstigande led till Matts Thynersson i hans första gifte....
 
Verkligen? Vem har lett det i bevis? Var kan man läsa om det?
 
Jag håller gärna med om att Ingel Törnesson var gift med Apollonia Jönsdotter (sköld kluven av klöverskura) eftersom det på t ex sid 312 i ÄSF går att läsa sig till vad detta sakpåstående grundas på.
 
Testa det här någon gång, det är inte så svårt: Orsaken till att morgongåvebrevet [RAp 10/1 1370, tryckt som DS 8037] till Apollonia...  
 

2004-08-24, 09:35
Svar #11

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Jag ser nu att jag i mitt inlägg den 4 sept 2001 tyvärr lyckats vända på ett par namn och därmed orsakat viss förvirring. I andra styckets tredje rad skall det förstås stå:  
medan riddaren Ingel Jönsson förde endast ett hjorthorn i sitt vapen. Ingel Jönsson var troligen son till väpnaren Jöns Ingelsson som bl.a. förekommer som sigillvittne i Husby 12/11 1413...
 
Vad gäller Irene Ljungkvists påstående att riddaren Ingel Jönsson var ättling i rakt nedstigande led till Mathias Törnesson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt), så saknas mig veterligen belägg för att så var fallet. (Om Mathias Törnesson, se ÄSF I:3 s. 259 där endast ett giftermål anges för Mathias, inte två som Irene uppger). Visserligen uppges i en släkttavla (Tab. XXXIII - ”slägten Puke den yngre”) i supplementet till C. G. Kröningssvärd, Diplomatarium Dalekarlicum (1853), att så skulle vara fallet, men för detta saknas uppenbarligen belägg och dessa släkttavlor är (ö)kända för sin fantasifullhet och många felaktigheter. Kröningssvärd har varit tvungen att tillskapa ett mellanliggande led i anlinjen för att knyta ihop hjorthornssläkten i Dalarna med Hjorthorn, Törne Matssons ätt. En ”Ingel Törnesson”, som inte kan beläggas i några källor, har placerats in som son till Törne Matsson och som farfar till den i tidigare inlägg nämnde underhäradshövdingen Ingel Törnesson (ÄSF I:3 s. 312) samt som farfars farfar till riddaren Ingel Jönsson. Namn- och vapenlikhet tyder givetvis på att släkt- eller klientskap mellan dessa släkter kan föreligga, men hur detta i så fall förhåller sig har veterligen ingen kunnat visa på ett godtagbart sätt.  
 
Värt att framhålla är att den av Gudrun Dahl nämnda avhandlingen har hämtat sina uppgifter om ovannämnda personer från Anders Winroths uppsats Den världsliga grundvalen för Gudsberga kloster. Ett senmedeltida klosters ekonomiska förhållanden. i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 13, 1987, s. 141-156. En kortfattad översikt om Gudsberga kloster av Anders Winroth finns också i Dalarnas Hembygdsbok, årg 65, 1995, s. 97-101: Klostret i Husby - Guds berg i Dalarna.

2004-08-24, 11:33
Svar #12

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Nu börjar vi få ordning på det här. Jag fyller på: Aspnäs (Tierps socken och härad) var 1370 sätesgård för Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs). Aspnäs överflyttades under senmedeltiden (troligen 1492) från Tierp till Östevåla sn i Våla hd [DMS 1:4 s 122 f].  
 
Magnus Gislessons föräldrar var Gisle Elineson  och Margareta, dotter till riddaren och riksrådet Bengt Bosson vars enda kända hustru hette Ragnhild. Om den sistnämnda vet man inget utom att hon var syster till riddaren Harald Älgs till börden okända hustru [ÄSF 1:2 s 189].
 
Magnus Gislessons syster Ingrid var gift med Törne Matsson (Hjorthorn, Törne Matssons ätt), efter vilken hon var änka 1345 [ÄSF 1:2 s 190]. Detta förklarar morgongåvebrevets utfärdande på Aspnäs. Magnus Gislesson var rimligen Ingels morbror.

2004-08-24, 18:31
Svar #13

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Kajs inlägg är mycket intressant, men jag tvivlar på att Magnus Gislesson var Ingel Törnessons morbror. Enligt ett brev från 1/8 1394 (Dipl. Dalekarlicum 255 = RPB 2732) var kyrkoherden i Stora Skedvi Erengisle Törnesson bror till Ingel och Håkan Törnessöner. Brödernas mor hette Ingegärd Håkansdotter och deras far hette Törne Ingelsson. Denne är, tror jag, samme person som den Törne Ingelsson som i Lars Knutssons testamente 25/2 1329 (Dipl. Suec. IV 2699) kallas consanguineus och gives 6 attungar land i Hötomta, Östra Husby sn, Östkinda hd, Östergötland.
 
Törne Ingelsson erkände 13/3 1348 (DS 4298) sig vara skyldig Vreta kloster 100 mark penningar, för vilka han pantsatte Eldslösa, Mjölby sn, Vifolka hd, Östergötland, och Slycke, Rappestads sn, Valkebo hd, Östergötland. (En Nils Magnusson till Vinäs ägde 27/10 1360, DS 6360, en fastighet i Slycke).
 
Jag tror säkert det kan finnas en förbindelse av något slag mellan dessa människor (som, när det finns sigill bevarade, förde hjorthorn) och den äldre släkt som vi kallar Hjorthorn, Törne Matssons släkt, men exakt på vilket sätt de är förbundna har jag aldrig lyckats lista ut. Den här förbindelsen Aspnäs - Ingrid Gislesdotter - Törne Matsson kände jag inte till, men den ger ju ytterligare styrka till förmodan om ett samband. Fast man vet ju inte hur det kan vara med det där med klienskap. Mer forskning!

2004-08-24, 22:24
Svar #14

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ännu mer styrka ger det faktum att Magnus Gislesson faktiskt hänger sitt sigill under Ingel Törnessons morgongåvebrev omedelbart efter Ingels eget.
 
Jag brukar hävda att man inte ska gå över ån efter vatten. Min uppfattning är därför tills vidare att den Ingel Törnesson som 10/1 1370 [DS 8037] på Aspnäs utfärdar morgongåvebrev till Apollonia Jönsdotter med stor sannolikhet är systerson till Magnus Gislesson.
 
Om han sedan är identisk med den Ingel Törnesson som nämns i de av Anders refererade breven är en annan sak. Kan det t ex fastställas att Håkan Törnessons bror Ingel var gift med en Apollonia?
 
Det här verkar spännande: till källorna med språng!

2004-08-25, 00:09
Svar #15

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Följde Kajs råd och rusade till källorna med språng!  Ägnade en stund åt att skumma igenom Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven där häradshövdingen Ingel (Ingjald) Törnesson är flitigt förekommande. Bland annat fann jag det omtalade giftet på Aspnäs 1370 under brevnummer 9609. Ett litet utdrag:
 
Brevnummer: 9609  
Utfärdandedatum: 13700110a  
Utfärdandeort: Aspnäs
Utfärdare: Ingjald Törnesson.  
Innehåll: Ingjald Törnesson ger 40 lödiga mark i morgongåva till sin hustru Apollonia Jönsdotter. Om de tillsammans får barn skall det vara barnens mödernearv. Om inte, skall morgongåvan tillfalla den av makarna som lever längst. Utfärdaren beseglar tillsammans med fastarna herrarna Magnus Gislesson och Peter Porse, riddare, herrarna Karl i Vendel, Könike i (Öster-)Våla och Nils i Tierp, kyrkoherdar, samt Tideke Petersson, Tomas Lillegarp, Lars Ingebjörnsson, Magnus Trottesson, Anund Stut, Matts Humble och Nils Karlsson.    
Fastar:    
Sigillanter: Utfärdaren beseglar tillsammans med fastarna herrarna Magnus Gislesson och Peter Porse, riddare, herrarna Karl i Vendel, Könike i (Öster-)Våla och Nils i Tierp, kyrkoherdar, samt Tideke Petersson, Tomas Lillegarp, Lars Ingebjörnsson, Magnus Trottesson, Anund Stut, Matts Humble och Nils Karlsson.
 
Under brevnr 18057 finner man Ingel Törnessons änka Apollonia Jönsdotter involverad i en tvist:
 
Brevnummer: 18057  
Utfärdandedatum: 14130711  
Utfärdandeort: Västerås
Utfärdare: Peter, biskop i Västerås, och underlagmannen i Västmanland och Dalarna Karl Störkersson.  
Innehåll: Peter, biskop i Västerås, och underlagmannen i Västmanland och Dalarna Karl Störkersson fäller räfstetingsdom, varigenom en badstuga i Västerås, som Jösse Fågel velat avhända hustru Apollonia, änka efter Ingeld Törnesson, tilldömes henne.
 
Sökte även efter Håkan Törnesson och fann en sådan under brevnummer 8346:
 
Brevnummer: 8346  
Utfärdandedatum: 13630729b  
Utfärdandeort: Viborg  
Utfärdare: Riddaren Nils Turesson.  
Innehåll: Riddaren Nils Turesson erkänner sig vara skyldig sin tjänare (familiaris) Håkan Törnesson en häst värd 60 mark svenska penningar i det nya myntet att återbetalas inom ett halvt år från Håkans återkomst till Sverige.  
Fastar:    
Sigillanter: utfärdaren  
 
En annan, eller möjligen densamme, Håkan Törnesson var gift med Katarina Gilikensdotter. Han omnämns i brevnummer 16088:
 
Brevnummer: 16088  
Utfärdandedatum: 14030507  
Utfärdandeort: Uppsala
Utfärdare: Katerina Gilkinsdotter.  
Innehåll: Katerina Gilkinsdotter stadfäster med sin man Magnus Simonssons samtycke den panförskrivning hennes förre man Hakon Törnesson utfärdat till riddaren Erland Knutsson, lydande på gårdarna Kalfsvik och Bro kvarn i Kalfsviks sn, Asaby och Gåfvestadstorp i Tofta sn, Feteboda i Hofmanstorps sn samt Studsmåla, Trollamåla, Kallamåla, Plaggebo och Karsamåla i Långasjö sn i Småland.
 
Jag finner ingen större anledning att betvivla Anders Winroths uppgifter ovan om att Erengisle, Håkan och Ingel var bröder samt söner av Törne Ingelsson och Ingegerd Håkansdotter. Men detta faktum behöver ju inte utesluta en koppling till Törne Mattssons ätt. Det slog mig nämligen att Törne Mattsson hade en bror Håkan Mattsson som väl avled 1337/1339? Vad vet man i så fall om nämnda Ingegerd Håkansdotters fäderne? Kan hon ha varit dotter av Håkan Mattsson? Kronologiskt sett verkar det för mig fullt rimligt, och det var ju inte helt ovanligt att man upptog mödernevapnet, i det här fallet hjorthornet?
 
Tillbaka till källorna!
 
/Tomas

2004-08-25, 00:11
Svar #16

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Hmmm...kanske dags att skapa ny rubrik, förresten?

2004-08-25, 11:00
Svar #17

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Räfstetingsbrevet från 1413 [SD 1754] styrker att det är frågan om samma Apollonia som i morgongåvebrevet från 1370. Badstugan sägs nämligen vara arv från Tideke Petersson och en man med detta namn finns även bland morgongåvebrevets fastar.
 
Däremot verkar det - i likhet med morgongåvebrevet - inte finnas något i räfstetingsbrevet som kopplar Apollonia eller hennes man Ingel Törnesson till ovannämnda Erengisle och Håkan Törnessöner.
 
Jag efterlyser alltså fortfarande en källa som visar att den 1394, som de två sistnämndes bror, omnämnde Ingel Törnesson är samma person som nämns i breven 1370 och 1413.
 
Jag hoppas att det finns en sådan källa, för en omfattande godshistorisk undersökning som är nästa logiska steg, har jag egentligen inte tid med i dagsläget.

2004-08-25, 14:25
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Eftersom Mats Kettilmundsson är den tidigaste kända ägaren till Aspnäs [DMS 1:4 s 123] kollade jag i hans testamente [DS 2601] och hittade där en Törne Ingelsson, säkerligen densamme som nämns i Lars Knutssons testamente 1329. Mats Kettilmundsson testamenterade till honom 6 attungar i Skeppstad, Västra Stenby sn (vid Motala).
 
Bjarne Beckman, som ibland gissade rätt, och ofta mindre rätt, menar att denne Törne Ingelsson bör ha varit brorson till Mats Törnersson, vilken också nämns i testamentet liksom en Törne Törnesson. Törne Ingelssons i övrigt okände far skulle alltså enligt Beckman ha varit bror till Mats och Törner Törnerssöner [Beckman, Mats Kettilmundsson och hans tid del 2 s 296 f, 317].
 
Konsekvensen av Beckmans resonemang skulle bli att den Ingel Törnesson (d y) som utfärdade morgongåvebrevet 1370 förvandlas från Magnus Gislessons systerson till hans svågers kusinbarn. Det finns naturligtvis inte heller något som hindrar att en son till Törne Matsson fått nanmet Ingel (Ingjald) efter en farbror till Törne. Kopplingen till Aspnäs blir inget problem i någondera förklaringen, snarare tvärtom. Den ökar sannolikheten för båda möjligheterna.
 
Om man emellertid för in 1394 års brev i resonemanget så måste man väl medge att det blir fördel Beckman? Som sagt: ibland gissade han rätt.

2004-08-25, 16:24
Svar #19

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Jag tycker också Beckmans gissning är attraktiv, men den är dock blott en gissning.
 
Att den Ingel Törnesson som nämnes i 1394 års brev skulle vara samme Ingel Törnesson som nämnes i 1370 års brev finns det väl inga andra uttryckliga belägg för. Dock är Ingel Törnesson ett ganska ovanligt namn, och de geografiska verksamhetsområdena för bröderna verkar rimlig (Erengisle kyrkoherde i Stora Skedvi i Dalarna, Ingel underhäradshövding i Dalarna). Dessutom ägde en Ingel Törnesson med ett hjorthorn i sigillet jord i Eldslösa (Mjölby sn, Östergötland) 1400 (RPB 3139), där en Törne Ingelsson 1348 också ägde jord (DS 4298). En Törne Ingelsson var ju far till de tre bröderna enligt brevet från 1394 (Dipl. Dalek. 255). Jag tycker dessa uppgifter sammantaget gör det helt rimligt att den Ingel Törnesson som var bror till Håkan och Erengisle är samme Ingel Törnesson (hjorthorn) som 1370 gifter sig med Apollonia Jönsdotter.  
 
Orsaken till att jag förblir litet skeptisk till att Ingel Törnesson och hans bröder skulle vara släkt med Törne Matsson och hans familj är den sociala skillnaden. Ingel var underhäradshövding, Håkan var tydligen krigare av något slag (han tillfångatogs 1390 eller tidigare) och Erengisle var kyrkoherde i ett gott pastorat i Dalarna. Ingel fick småsaker i testamente av Lars Knutsson och Mats Kettilmundsson. De är typiskt lågfrälse (vågar jag säga tjänstefrälse?). Det är litet andra omständigheter än de i vilka den gode riddaren Törne Matsson och hans släktingar levde. De var högfrälse. Bröderna Törnesson ägde gårdar här och där, Törne Matssons gelikar ägde sätesgårdar här och där. Jag misstänker att orsaken till att man har samma (eller ska jag säga liknande?) vapen och använder samma namn kan vara ett klientskapsförhållande. Det kan väl förklara både att Ingel kunde fira sitt bröllop på Aspnäs och få Magnus Gislesson som andre sigillant (var skulle han annars sigillera som den äldste riddaren och riksrådet närvarande och dessutom värd, även om varje hedrad urgammal farbror till bruden också satt där med sigillstampen i högsta hugg?). Jag föreslår alltså att det är möjligt att Ingel Törnessons släkt kan ha varit i tjänst hos Törne Matsson släkt.
 
Det är förstås inte omöjligt att grenar av högfrälse släkter kunde ha utsatts för ståndscirkulation och sjunkit ned i lågfrälset.
 
Vilketdera alternativet som bäst förklarar de uppenbara förbindelserna mellan Hjorthorn, Törne Matssons släkt och Hjorthorn, Ingel Jönssons släkt (kan vi vara överens om att kalla den så, efter Ingel Törnessons sonson som ju blev riddare?).
 
Finns det någon som vet vem den där Lars Knutsson med testamentet verkligen var?

2004-08-25, 18:55
Svar #20

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Klienter och/eller fattiga kusiner från landet. Det ena utesluter väl inte det andra? Det finns ju exempel på högfrälse ätter med lite lägre växande grenar. Tänk bara på Torsten Gjurdsson (Oxenstierna). Hindsekindsätten är väl inte heller några storfräsare jämförda med vissa av sina släktingar i Ekaätten.
 
Apropå geografiska verksamhetsområden och de högfrälse Törnessönernas ägande av gårdar här och där, vill jag påpeka att Skedvi-prästen Erengisle verkar ha ägt en hel del jord i mörkaste Småland.
 
Lars Knutsson var utan tvekan högfrälse. Jag har stött på honom i Sörmlandsmaterial ett par gånger tidigare och menar att det finns vissa indikationer på något slags koppling till Folkungaättens oäkta gren. Men det är ytterst osäkert och jag har inte gjort något försök att koppla greppet på honom med en systematisk undersökning.
 
Jag tror inte att vi kommer längre här med Ingel Jönssons och Törne Matssons släkter utan en grundlig godshistorisk undersökning och så långt att vi definitivt kan avgöra om Beckman hade rätt eller fel kommer vi nog aldrig.

2004-08-29, 19:03
Svar #21

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Jag rotar i mina gamla anteckningar och kan dela med mig av några notiser som tycks utgöra fragment av en ordentlig undersökning rörande ursprunget till Hjorthorn, Ingel Jönssons släkt.
 
Ingels farfarsfar Törne Ingelsson förekommer ju i ett brev från 13/3 1348 (DS 4298), genom vilket han pantsätter två fastigheter i Östergötland till Vreta kloster:
Edslösa, Mjölby sn
Slyke, Rappestads sn
 
Martin Magnusson (7-stjärna) sålde 20/23 1341 (DS 3543) två attungar i västra Edslösa till nunnorna i Skänninge.
 
Nils Magnusson (7-stjärna) testamenterade hälften av sin fastighet i Slyke 27/10 1360 (DS 6360; jfr också vidimation 29/4 1365 = RPB 648 [DS ?; jag gjorde anteckningen innan 1365 kom ut, och jag har mitt ex på jobbet]) till domkyrkan i Linköping. Den andra hälften gav han till sin tjänare Anund.
 
Nils och Martin var, gissar jag, bröder. Deras vapen är detsamma som fördes av Vinäsätten (Raneke, s. 536; fast jag har antecknat att den uppfattning jag tydligen en gång hade att de hörde dit är felaktig). Bergkvaraätten förde samma vapen (Raneke, s. 535). En medlem av den senare, Magnus Håkansson kallde 1361 (DS 6435) en Kettil Soneson sin måg. Kettil var, enligt UUB perg. 24/3 1397 gift med en Ingegärd Håkansdotter, som väl kan ha varit Magnus' syster. Törne Ingelssons hustru hade ju samma namn. Kan de ha varit samma kvinna, först gift med Törne och sedan med Kettil? Jag vet inte, för jag har inte följt upp detta, men nog var väl Törne död 1361. Jag vet inte om Kettils Ingegärd levde 1397 eller inte. Törnes son Erengisle stiftade ju en mässa för bl a sin mors själ 1394 (Dipl. Dalek. 255), men det är väl kanske inte självklart att hon måste ha varit död för den skulle.
 
Dessa fragment kanske kan tolkas bättre av någon annan intresserad än vad jag har klarat av hittills, i synnerhet som jag känner att det finns mycket forskning kvar att göra på detta (jag gjorde t ex alla anteckningar innan CDn med Diplomatariets huvudkartotek kom ut).

2004-08-29, 19:07
Svar #22

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
Jag borde inte ha sagt att Törne nog var död 1361, bara att han skulle ha kunnat vara död, för han nämnes väl inte i livet senare.

2004-08-30, 09:43
Svar #23

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ytterligare en sak som kanske borde vägas in här, apropå fattiga kusiner är att Ingel Törnessons dotter Ingegärd faktiskt blev gift med riddaren och riksrådet Karl Magnusson (Örnfot) [ÄSF 1:3 s 312].

2004-08-30, 15:24
Svar #24

Utloggad Anders Winroth

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2015-09-16, 20:36
    • Visa profil
RPB 648 = DS 7171.  
 
(Och, nej, jag gjorde inte denna anteckning innan denna del av diplomatariet publicerades. Nog för att jag var ganska ung när jag började med släktforskning, men jag började inte före min första födelsedag.)
 
Kettils hustru Ingegärd var död 1397. Jag kan inte se att det finns något som hindrar att de två Ingegärd är samma Ingegärd, men detta i sig själv är naturligtvis inget bevis för att de är identiska.

2004-09-06, 10:42
Svar #25

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Anders efterlyste mer forskning ovan och jag har tagit detta ad notam.
 
Bland Uppsala domkyrkas många medeltida prebendor finns en som visar sig vara aktuell i detta sammanhang. Det är frågan om en av Vårfrukorets prebendor, närmare bestämt den som i Dahlbäcks grundliga genomgång av domkyrkans medeltida jordinnehav kallas Törne Karlssons prebenda [Göran Dahlbäck, Uppsala domkyrkas godsinnehav med särskild hänsyn till perioden 1344-1527 s 128, 166 f.] Den kallas så efter sin grundare Törne Karlsson.
 
Ett rättsfall från 1416 kan kasta ytterligare ljus över de samband som ovan diskuterats. Detta år tilldömdes Törne Karlssons prebenda jord som undanhållits den i flera år och dessförinnan tillhört densamma och ännu tidigare dess stiftare. Jorden det gäller låg i nuvarande Skytteholm, då Vlghambre, Ekerö sn, Svartlösa hd [DMS 2:1 s 122]. Prebendans patronatsrätt hade Törne Karlsson vid dess grundande 1377 förbehållit sina arvingar [RPB 1254]. Om prebendan meddelas 1475 att patronatsrätten innehas av 'arvingarna till Aspnäs' [DMS 2:1 s 122].
 
Törne Karlsson, som förde hjorthorn i sigillvapnet, får alltså därmed även han en anknytning till Aspnäs. Den fråga man närmast ska börja fundera över är vilka som var hans föräldrar. I det sammanhanget är Gisle Elinessons (Sparre av Aspnäs) donation av jord till Riseberga kloster 1348 av visst intresse. Gisle insatte detta år sin dotterdotter, d v s Törne Matssons dotter Ingeborg, i klostret och med henne följde jord i Ramsnäs, Finnerödja sn, tillhörande Törne Matssons arvingar vilket Gisle uttryckligen meddelar. Av dessa sigillerar två som uppenbarligen var myndiga 1348, nämligen sönerna Mats och Karl Törnessöner [DS 4361]. Det är nog inte någon särskilt vågad gissning att prebendestiftaren Törne Karlsson var son till den sistnämnde, särskilt då ärkebiskopens kvitto för penningar till vin, oblater och vax till prebendan meddelar att Törnes far, som var död 1377, hette Karl Törnessson [RAp 12/12 1377].
 
En Jöns Ingelsson (hjorthorn) utpekas av Dahlbäck som sannolik innehavare av prebendans patronatsrätt 1416 [s 167], vilket antagande dock redan på språkliga grunder kan avvisas som ett rent missförstånd. Dahlbäck förefaller ha tolkat de två mittersta orden i frasen efter prebendatens namn a hans ingeldz weghna som namnet Hans Ingelsson (Hans = Johannes = Jöns). Ordet 'ingälds' syftar dock här på prebendan; vanligen står det i liknande brev 'på hans prebendas vägnar'. Antagandet är dock, även om vi bortser från det språkliga och brevformalia, svårt att förena med det som i övrigt är känt om Aspnäs under den aktuella tidsperioden. Arvsgången verkar ha gått via Bengt Filipsson (Ulv) som var medsigillant till Törne Karlssons stiftelsebrev och gift med en dotter till Magnus Gislesson [ÄSF 1:3 s 303]. Bengts son Gotskalk Bengtsson daterar brev i Aspnäs 1404, 1411 och 1453 och hans sonson Sten Bengtsson ger Aspnäs i morgongåva till Anna Olofsdotter (Lindö-ätten) [DMS 1:4 s 123]. Någon gång under denna tid måste alltså patronatsrätten ha övergått från Törne Karlssons arvingar till Magnus Gislessons. Jöns Ingelsson kan knappast ha blivit ett mellanled i den övergången utan att vara en nära släkting till Törne Karlsson, eftersom Törnes farmor alltså var syster till Magnus Gislesson. Sigge Rahmqvist som skrivit Svartlösa-delen av DMS 2:1 har inte explicit tagit ställning till Dahlbäcks antagande, men nämner överhuvudtaget inte någon Jöns Ingelsson i sammanhanget. Det mesta pekar alltså på att Törne Matssons ätt har dött ut på manssidan med Mats och Karl Törnessöner, eller möjligen med den 1416 omnämnde prebendaten Karl Karlsson [SD 2240]. Den sistnämndes släktförhållanden är dock okända åtminstone för mig.
 
Eftersom jag vet hur lätt missförstånd uppstår i sammanhang där olika hypoteser diskuteras, är det kanske bäst att jag kort försöker sammanfatta forskningsläget. Det Anders, jag och Torsten (?) tycks kunna enas om är följande:
 
1. Den Ingel Törnesson som 1370 utfärdar morgongåvebrev på Aspnäs är sannolikt identisk med den 1394 nämnde.
 
2. Han var sannolikt son till den Törne Ingelsson som omnämns i Mats Kettilmundssons och Lars Knutssons testamenten.
 
3. Han kan med hänsyn till punkt 1. knappast ha varit systerson till Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) som jag antog i ett av mina tidigare inlägg.
 
4. Det finns fortfarande ingen grund för antagandet att riddaren Ingel Jönsson i rakt nedstigande led skulle ha härstammat från Mathias (Mats) Törnesson.
 
Vad Anders och jag inte är överens om är Ingel Törnessons sociala position. En jämförelse mellan var hans av oss förmodade far och Mats Törnessons barn placeras i Mats Kettilmundssons testamente och vad deras legat består av tyder enligt min mening inte på någon påtaglig social skillnad mellan dem. Beckmans gissning om deras inbördes släktskap ter sig därför långt ifrån orimlig och är enligt min mening en minst lika sannolik hypotes som klientskap till den nära kontakten mellan Ingel Törnesson och Magnus Gislesson. Det finns inga andra brev utöver morgongåvebrevet från 1370 som direkt sammanlänkar dem. Magnus Gislessons familje- och sociala förhållanden är väl kartlagda genom Rahmqvists avhandling men det finns ingenting i källorna som tyder på att Ingel Törnesson skulle ha varit i hans tjänst. Magnus syssloman Olof Nilsson i Bro (Nora sn), som bl a vikarierade för honom som häradshövding i Gästrikland [DMS 11 s 27], är för övrigt ett exempel på ett välbelagt medeltida tjänsteförhållande [Rahmqvist, Sätesgård och gods (Stockholm 1996) s 120, 280 f, 294 f, 301].
 
Jag har ovan pekat på konsekvenserna av Beckmans gissning. Den skulle, om den är korrekt, göra Ingel Törnesson till Magnus Gislessons svågers (Törne Matssons) kusinbarn. Jag kan av diskussionen hittills inte finna annat än att en släktskap av den arten ter sig som en mer sannolik orsak till att Ingels bröllop stod på Aspnäs än ett antagande om heraldisk undervasallitet som saknar direkt källmaterialstöd.

2004-09-06, 11:08
Svar #26

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag ser som vanligt omedelbart efter att jag skickat iväg inlägget att jag får komplettera det något. Eftersom prebendestiftaren Törne Karlsson var son till Karl Törnesson, så blir det väl bäst att ändra ...att Törne Matssons ätt har dött ut på manssidan med Mats och Karl Törnessöner... till  ...att Törne Matssons ätt har dött ut på manssidan med Mats och Karl Törnessöners söner... . Om den förstnämnda hade någon son vet jag emellertid inte ännu. Men det kanske någon annan vet?

2004-09-09, 19:48
Svar #27

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Torsten Berglund skriver att Jösse Finnsson avled senast 1427, men kanske finns det anledning att betvivla den uppgiften.
 
Jösse blev änkeman efter första makans död 1418 och gifte sedan om sig - frågan är med vem.
 
Ingegerd Larsdotter, dotter av västgötalagman Lars Björnsson [bjälke], var först gift med Harald Karlsson, Stubbe kallad, vilken levde ännu 1399. Senast 1404 var Ingegerd omgift med Knut Gislesson [tre rosor] vilken uppenbarligen levde ännu 1420 men som var död 1432.
 
1422-01-25 utfärdar Ingegerd Larsdotter, nu en viss Jösse Finssons hustru, brev på Ringstadaholm (brevnr 19795), vari hon till Vadstena kloster testamenterar. Hon pantsätter därigenom ett antal gårdar hon fått i morgongåva av sin avlidne make Harald Karlsson. Jösse och hennes bröder Bengt och Karl Larssöner sigillerar jämte Ingegerd.
 
1429-09-29 utfärdar Jösse Finnsson ett brev (nr 21234) vari han beskriver sin älskeliga sven Jöns Svensson av allt det han haft om hand [...] och fortfarande på mina vägnar (har om hand) i Dalarna, Västmanland och Uppland..Nog låter detta som vår Jösse Finnsson?
 
1433-08-16 är dock Jösse död då hans änka Ingegerd Larsdotter säljer jord till Skokloster (brevnr 21994).
 
Intressant i sammanhanget är det arvskifte efter Jösse Finnsson och hans första hustru Ingegerd Olofsdotter som genomförs i Västerås 1437-09-13 (brevnr 22834). Utfärdarna var kaniken i Västerås Finn Jönsson och Apollonia Jönsdotter vilka vi känner som parets barn, samt Barbro Lydekesdotter. Barbro var uppenbarligen gift med Matts Jönsson och därmed svärdotter till Jösse, och avsaknaden av Matts i arvskiftet torde vittna om att han då redan var död. Barbro blev omgift två ggr och nämnda Apollonia var hennes styvmor.

2004-09-09, 21:23
Svar #28

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 16:28
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Tomas,  
 
Jöns Finnsson var död 28/6 1427 [DMS 1:6 s 98].
 
Observera att dateringen 1429-09-29 i huvudkartoteket endast verkar baseras på en eftermedeltida notis i Westinska samlingen i UUB. Det brev från 1427 [RAp 28/6] där Ingegerd kallas änka efter Jösse är däremot ett original. Sök på datum 1424-09-29 i kartoteket och jämför uppgifterna du ser där med 1429-09-29. Vad drar du för slutsats?

2004-09-09, 22:11
Svar #29

Utloggad Tomas Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 175
  • Senast inloggad: 2018-07-15, 20:22
    • Visa profil
Kaj, hur kan man avgöra om referaten bygger på en eftermedeltida notis eller original? Jag lade märke till att dateringen 1429-09-29 blott innehöll notisinformationen Westinska samlingen nr 1181 UUB, medan däremot dateringen 1424-09-29 innehöll informationen Westin 1181, fol. 265 v-266 r UUB i avskriftsrutan. Detta säger dock inte mig så mycket. Feldaterade brev brukar däremot annars kommenteras har jag sett, så som i fallet 1424-09-29.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna