ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hjorthorn  (läst 1496 gånger)

2015-09-01, 12:01
läst 1496 gånger

Utloggad Erkki A Tikkanen

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2022-08-25, 13:30
    • Visa profil
Varifrån kommer information om Jöns Ingelssons (hjorthorn)hustru Ingegerd Karlsdotter? Jag kan inte hitta något om henne i medeltida källor.

2020-01-13, 22:48
Svar #1

Utloggad Peter Siljerud

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 130
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 11:41
    • Visa profil
    • www.siljerud.com
Hustrun till Erik Bengtsson (två oxhorn) i Kniva (Vika sn) anges i DD 125 heta Gertrud.[1] Enligt vissa uppgifter ska hon heta Gertrud Jönsdotter (hjorthorn), exempelvis i Kröningssvärds släkttabell XXXIII[2] och i Swea och Götha Höfdingaminne s. 197. Finns det någon bättre källa till detta? På Adelsvapen för ätten Ikornsköld nr 283 anges källan till detta ”Brev i Sturearkivet i Danska riksarkivet”.[3]

Hon är ju då syster till riddaren Ingel Jönsson (hjorthorn), och han förekommer flera gånger i samma dokument som Erik Bengtsson, t.ex. DD 139[4] och DD 267[5], vilket förstås är ett indicium. Om någon har närmare uppgifter om detta vore det mycket intressant.

[1] http://runeberg.org/diplodalek/1/0135.html
[2] http://runeberg.org/diplodalek/gen/0035.html
[3] https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ikornsk%C3%B6ld_nr_283
[4] http://runeberg.org/diplodalek/1/0147.html
[5] http://runeberg.org/diplodalek/1/0279.html

2020-01-24, 11:48
Svar #2

Utloggad Peter Siljerud

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 130
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 11:41
    • Visa profil
    • www.siljerud.com
Ett senkommet svar till Erkkis fråga om Ingegärd Karlsdotter, gift med Jöns Ingelsson (hjorthorn). I två brev 1478 omnämns deras son riddaren Ingel Jönssons morbröder: Ulf, Mickel och Erik Karlssöner [RAp 24/6 samt 2/7]. Ingels änka, Birgitta Sonedotter, upplåter sina morgongåvegods i ”Skiplinghe” och ”Fröslundhe” i Harakers sn mot ”Næsholm liggiandes i Husby sokn i Dala herredhe och j Vesterars biscopsdöme” och ”ther til Riddarhyttan och grwffwan, Stabexboda, Barsgærdhe haga i Twna sokn, En gordh i Salabo j Færnebo sokn ok Harakers qwernen”. Ingegärds förnamn framgår däremot inte.

Dessa gods är dock intressanta i sig. 1354 (datum ej angivet, se SDHK-nr: 6671) byter Tideke Petersson till sig jord och kvarn i Fröslunda, 8 örtugland i Åby m.m. i Harakers socken (Norrbo härad). 1369 [RAp 20/9] ger han sin hustru, Margareta Konradsdotter, sitt förvärvade gods i Haraker i morgongåva, ”nämligen 2 markland i Skepplinge, 5 öresland i Åby och 12 öresland i Fröslunda samt Fröslunda kvarnar.” Frågan är då, hur kommer de från Tideke Petersson till Ingel Jönsson?

Tidike Petersson har en dotter Kristina som är gift med borgmästaren i Stockholm, Everhard Kansten. Detta framgår i ett brev 1370 [RAp 8/10]. Dottern Kristina tycks vara från ett tidigare gifte, då morgongåvebrevet är utfärdat året innan. Dock omnämns de när Everhard Kansten utfärdar sitt testamente 1376 [RAp 12/4] på följande sätt: "till 'sin herre' (svärfar) Tideke ["Thidekino"] Petersson på Kopparberget och till 'sin fru' (svärmor), Tidekes hustru Margareta.”

Jag känner inte till Kristinas vidare öden, eller om Tideke har andra barn. Däremot ärver Jöns Ingelssons mor, Apollonia Jönsdotter (sköld kluven av klöverskura), en badstuga i Västerås av Tideke Petersson, vilken omnämns 1413 [RAp 11/7] samt 1414 [RAp 21/2]. Det vore inte osannolikt om även godsen i Haraker tillkommit Apollonia i arv efter Tideke, med tanke på att de senare innehas av hennes sonson Ingel Jönsson. Även badstugan i Västerås kommer i Birgitta Sonedotters ägo vilket framgår i ett brev 1475 [RAp 1/7]. Tideke Petersson sigillerar även Ingel Jönssons (hjortkrona) morgongåvebrev till Apollonia 1370 [RAp 10/1].

Apollonias sigill[1], vilket inte är enkelt att tyda, framgår i ett annat arv 1420 [RAp  1/8]. I SMV s. 760 beskrivs det som en styckad sköld ”med grekiskt kors i vardera fältet”.

Kan Tideke Petersson ha varit hennes farbror? Han omnämns i Diplomatarium Dalekarlicum vara fogde och mästerman på Kopparberget 1352-1370. Möjligen är det denne Tideke Petersson som sigillerar ett brev 1360 (datum ej angivet, se SDHK-nr: 7655). Dennes sigill (nr 2) beskrivs ”av brunfärgat vax (otydlig vapenbild i sköld): + S’ Tidecini Petarss[on]” [2]. Att det är otydligt är uppenbart, men kan man ändå inte ana en form av kors, liknande det som återfinns i Apollonias sigill?

Tidekes (andra?) hustru Margareta Konradsdotter, omnämns senare ”Margareta i Grycksbo”, enligt DDal nr 45[3]. Hennes släktskapsförhållanden nämns 1382 och 1383 i DDal nr 41[4] och 42[5]. I det senare brevet nämns hennes arvingar, bland annat en ”Jønis Pæthersson”, vilken skulle kunna vara Apollonias far. Nu har jag inte full koll på medeltida arvsrätt, men det är ett intressant spår.

[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Sdhk_19526_19526.jpg#?c=&m=&s=&cv=&xywh=211%2C2160%2C1256%2C662
[2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Sdhk_7655_7655.jpg#?c=&m=&s=&cv=&xywh=1571%2C1946%2C1417%2C747
[3] http://runeberg.org/diplodalek/1/0054.html
[4] http://runeberg.org/diplodalek/1/0051.html
[5] http://runeberg.org/diplodalek/1/0052.html

2020-02-12, 14:48
Svar #3

Utloggad Peter Siljerud

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 130
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 11:41
    • Visa profil
    • www.siljerud.com
Om man tittar noggrannare på de arvingar som nämns efter Tideke Peterssons andra hustru, Margareta Konradsdotter, anges de komma från Selebo och Öknebo härader i Södermanland (DDal nr 41). Hon själv är född i Lövsta i Ytterenhörna, Selebo härad, sannolikt hennes brors, Nils Kristinassons, sätesgård (DMS 2:6 s. 274).

I DDal nr 42 nämns arvingen ”Tomas i Lidhum”, vilket troligen avser Lida i Ytterenhörna sn. I brevet saknas ortsangivelse för arvingen ”Jønis Pæthersson” men det finns en Jöns i Lida som dyker upp i källorna 1400 och 1406 (DMS 2:6 s. 273). 1405 byter Jöns Pedersson i Lida bort jord i Väsby och Årby, Ytterenhörna sn (DMS 2:6 s. 282). Tidigare omnämns en Peter Tomasson i Lida, häradshövding i Bråbo (RAp 22/6 1364 = SDHK: 8535).

Jöns Petersson i Lida är då möjligen son (eller svärson) till Peter Tomasson i Lida. Huruvida Jöns är far till Apollonia Jönsdotter är dock fortfarande obesvarat. Sigill för Jöns eller den förmodade fadern Peter skulle förstås hjälpa till här.

2022-04-13, 16:29
Svar #4

Utloggad Fredd Holm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 584
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 14:42
    • Visa profil
    • www.facebook.com/fredd.holm
Har ni sett tabellerna i Diplomatarium Dalekarlium del 4?

https://books.googleusercontent.com/books/content?req=AKW5QaegQ2Xj5ho-QBKJuH3SD5pDMNjnVFtTvKK9SeNUp39wQ1FQx-InktPVidwSTanyFFYXZx6B9Qi9kXz4pTLqPVcdEX43XFUBQfKpMRzOw_dX28IRKzWNSFDFw9hssnyzA5CNTz1vE7a0EtXKm8ABaSJgyqIvUVeYcUrV9-69WO8GRRN4u9pvcpyAl9hA1cmlPsfHgg5w_GUXzNBfKyQxqTvrp53_OaB9-bpaBwkxwe3ngYVfV_wEn9aoFeENSSy_eq2MExlPkZJexsUCsz5WaSiQdkhYcQ

I "Tab. XXXIII. [/size]Af slägten PUKE den yngre"[/size] [/size]på sidan 204 av 229 kan man utläsa följande:

"Thyrner" nämns som kung Johan (III:s) Råd och Lagman i Närke 1221.


Följande barn till honom nämns:

1) Carl Thyrnersson.

Hade barnen:
1. Falko eller Folke Carlsson. Lagman i Wärend 1276-1285. Före ett 1306. (U. R. l. c.) Hjorthorn till vapen. (S. H. M. D. 1. p. 372. U. R. p. 15.)


2. Magnus Carlsson Riks-Råd 1292-1306. (U. R. l. c.)


2) Philip Thyrnersson. Konung Waldemars Råd och Lagman i Nerike 1251-1278, der han områdde godset Granhammar, som han år 1275 gaf Riseberga Kloster. Förde det yngre Puke-vapnet, ett hjorthorn i skölden. (S. H. M. D. 1. p. 165.)

Hade sonen:
1. Philip Philipsson. Konung Magni Cantzler år 1322, samt Canonicus och Decanus i Linköping 1328. (D. G.)


3) Thyrner Thyrnersson. (D. G.)
Hade sonen:
1. Mats Thyrnersson. Riddare 1315-1321. Gift med Ingegerd, en dotter af Riks-Rådet och Östgöta Lagmannen Svantepolk Knutsson till Wiby (slägten gamle Hviter) och Ingegerd till Hendelö. (D. G. och S. H. M. D. 1. p. 274.)


4) Ehrengisle Thörnasson. Kyrkoherde i Schedvi socken i Dalarne åren 1378-1394. (D. D. 254, 255, 644, 859.)


5) Ingel Thörnasson. Väpnare och Häradshöfding i Dalarne åren 1384-1390, men lefe ännu 1404. Förde och till vapen ett hvitt Hjorthorn i blått fält. Var gift med Apollonia Jönsdotter, sm lefde ännu Enka 1413. (D. D. 45, 59, 255, 286, 289, 290, 291, 293, 647, 649, 650, 860. P. B. den 11 Juli 1413 och d. 21 Febr. 1414. Ö. S. p. 1125.)
(I del 4 nämns han även i nr 923 och 924)


6) Håkan Thörnasson. (D. D. 255.)

Ingel Thörnassons barn:

1) Ingevald Ingelsson.Kanik vid Westerås Domkyrka 1434. (P. B. den 21 April s. å.)


2) Jöns Ingelsson. Var Väpnare och områdde Näs eller Näsholm (det nuvarnade Näsgård i Husby socken, år 1413. Förde äfven samma vapen, som fadren, och var gift med Ingegerd Carlsdotter (D. G. Peringsköld. D. D. 657.)
Barn:

Ingel Jönsson. Väpnare 1432-1452. Riddare 1453. Häradshfding i Dalarne 1441-1475 och afled omkring år 1477. Förde samma vapen, och var gift med Birgitta Sonedotter till Snedetomta i Westmanland, som förde till vapen en gyllene sköld med en röd snedbjelke, hvarpå syntes trenne blå sparrar, samt en hjelm, prydd med en blå Strutsfjäder emellan tvänne röda, och lefde hon ENka och barnlös ännu 1482. (D. D. 94, 106, 108, 114, 116, 117, 118, 122, 267, 300, 303, 304, 872, 879, 880, 881, 882, 884, 936, 937, 940, 941.)


Gertrud Jönsdotter. Gift med Dalafogden Erik Bengtsson (Oxenstierna) i Knifva af Wika socken. (S. H. M. D. 1. p. 197. D. D. 125.)
[/size]3) Ingegerd Ingelsdotter. [/size]Gift med Väpnaren Carl Magnusson, hvilken lefde 1405-1430 och uppgifves än att hafva varit af Ulfåsaslägten, än att hafva fördt samma vapen som slägten Oxenstierna, än att hafva varit af slägten Örnfot; och lefde hon Enka ännu 1437-1442. (D. G. Peringssköld. S. H. M. p. 376.)

[/size]Förkortningar:

D. D. Diplomatarium Dalecarlicum; Del. 1-3, jemte Suppl. Stockholm och Fahlun 1842-1853.

D. G. Diverse Genealogier och Samlingar m. m., af Peder Månsson, Rasmus Ludvigsson, Peringsköld, Hagelberg, Hasselberg, von Schantz, Åkersten och Tilas m. fl., hvilka, dels i Riks-Archivet, dels Riddarhusets Archiv, finnas förvarade.

S. H. M. Svea och Götha Höfdinga-Minne, af samme Författare; D. 1. (ny upplaga) Stockholm 1836; D. 2. Dito 1835.

U. R. Svea Rikes-Rådslängd af Carl Hildebrandsson Uggla. Afd. 1-8; Stockholm 1791-1793.

2022-04-15, 20:26
Svar #5

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2135
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 13:06
    • Visa profil
Just dom där fantasifulla släkttabellerna i DDal hade jag passat mig noga för. Kröningssvärd var inte den som var den mest kända när det kommer till källkritik. Men det går ju att utgå från dessa och jämföra med modern litteratur och se vad man får fram. Grundtipset är dock - lita aldrig på honom.


Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Säter

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna