Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-29

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Anders,
 
Du är faktiskt minst lika envis, som jag. (Om det nu är möjligt)
Hänt i veckan och isländska sagor är väl ändå inte riktigt likvärdiga.
Här bör Du få många motståndare.
Jag vet inte heller var Du drar gränsen?
Har inte Magnus Barfot, Kyrre m.fl. heller  funnits enligt Dig.?
Det skulle vara trevligt att veta.
Hälsn. Eivor

[Kalle Thorsberg]

Hej alla,
 
Det finns sagor och sagor, Sverresagan är t ex till största delen skriven redan under Sverres livstid och har självklart därför stort källvärde för den tid den handlar om.
En bra genomgång av källvärden finns i en utmärkt uppsats på http://www.hist.uib.no/hovudfag/hovudopp/hovedb.html
Att Magnus Barfot funnits innebär dock t ex inte att Erik Rödes son Torvald verkligen träffar en enfoting som det står i Erik rödes saga...
Dessutom har jag lusläst Sverresagan, Baglersagan och Håkon Håkonssons saga i helgen men ändå inte hittat någon uppgift om släktskap mellan Magnus Barfot och 'Drotningätten', var står detta Anders ?
Vänligen,
K

[Pia Nimmerfors]

Anders
Njut av seglatsen, lär dig dig saker på vägen upplev omvärlden ,stirra dig inte blint på målet, du missar så mycket då.Ibland kan omvägar ge oss mer än raksträckan.
 Att man är kritisk i sin forskning är en självklarhet för mig och naiv som jag tydligen är trodde jag för alla, men eldprovet kommer när du ska försvara dig.
(Roligt att så lite kan glädja dig förresten)
Mvh Pia

[Anders Ryberg]

Bra Pia, då har jag missuppfattat vad du menade med det.
Eivor. Vad det gäller Hänt i Veckan så tror jag visst att de personer som beskrivs där existerar, men inte sjutton tror väl nån på allt som skrivs om dem.  
Kalle. Det är mycket möjligt att jag begått ett misstag när jag påstått att det finns en uppgift om Gunbjörn Jonsson i Sverresagan, jag har aldrig sett det själv, men sett uppgiften upprepad i så många skrifter att jag trott på den. Det är mycket möjligt att jag har fel, än en gång ser man vikten av att kolla sina källor.
 
Anders

[Kalle Thorsberg]

Hej alla,
 
Först och främst vill jag säga att jag har den största respekt för Anders oförtröttliga försök att argumetera för en källkritisk hållning !
 
Det problem jag skulle vilja belysa är åsikten att det finns ett släktsamband mellan Magnus Barfot och 'Drotningätten'. Som jag förstår det bygger hela id?n på att Asbjörn Jonsson skulle ha varit gift med en dotter till Jon Loptsson. Som stöd för denna uppfattning åberopas ideligen Sverresagan med den implicita hänvisningen att denna skulle ha skrivits av Snorre och att Snorre var släkt med Jon Loptsson...
MEN det finns här ett flertal kronologiska svårigheter.
Jon Loptsson dog 1197. Snorre levde mellan ca 1178 och 1241, Sverre mellan 1151 och 1202. Gunnbjörn Bonde dog efter 1247, Jon Drotning dog 1206. Som jag påpekat i ett tidigare inlägg så kan Sverresagan uppfattas som en samtidsskildring...
Gunnbjörn nämns i Baglersagan och i Håkon Håkonssons saga. Jon Drotning i Baglersagan.
Asbjörn i Sverresagan, så även hans far Jon.
I INGEN av sagorna nämns att de skulle vara släkt med Magnus Barfot, eller, om man så vill ännu tydligare, att Asbjörn skulle vara gift med en dotter till Jon Loptsson.
Om det finns någon annan mer eller mindre samtida källa som visar detta är jag _väldigt_ intresserad.
 
Vänligen,
K

[Kalle Thorsberg]

Hej igen,
 
En klargörande utredning om Jon Drotning torde redan finnas, jag har doch ej läst den. Knut Helle har uppenbarligen skrivit en artikel om Jon Drotning i nya upplagan av Norsk biografisk leksikon, bd 5, s 149-50.
Om någon har tillgång till denna så skriv gärna ett referat !
 
K

[Anders Ryberg]

Tack Kalle, både för berömmet och klargörandena.  Skall titta på artikleln om Jon Drottning nästa gång jag besöker UB i Göteborg.
Jag kommer framöver göra en lista över vilka brister som i nuläget finns i den så kallade Drottningättens genealogi.

[Kalle Thorsberg]

NBL som nämns ovan är självklart NBL2. Band 5 utkom 2002 på Kunskapsforlaget.
 
K

[Anders Ryberg]

Hej!
Till att börja med har jag fått tag på artikeln om Jon Drotning i det nya Norsk Biografisk Leksikon av Knut Helle.
 
Vad det gäller biografiska data så skriver Helle att Jons födelseår, födelseplats och FÖRÄLDRAR är okända. Han skriver vidare att Jon blev avlivad i Forshälla 1206 och begravd i Kastelleklostret.
 
Vidare beskriver han hur baglerhövdingen Jon 1204 får syssel öst ved Elven, vilket han tolkar som i södra Bohuslän. Sedan följer ett referat av Boglungar sogurs berättelse om Jons övergrepp på Tronds hustru och dettas konsekvenser.
 
Avslutningsvis omtalas att kung Håkan Håkansson ochså hade en länderman Jon Drotning, som kan ha varit brorson till artikelns huvudperson.
 
Det verkar som om Knut Helles intresse för Jon Drotning utgår från Boglungar sogur, och inte omvänt.
 
 
Vidare har jag kikat på Gustav Storms Lendermandsklassens talrighed i 12. og 13. aarhundraden i Norsk Historisk Tidskrift 1884. Där omnämns ett flertal Drotningar med källhänvisningar. Jon av Tjörn och Asbjörn Jonsson skall tydligen ha varit nämnda i Sverres saga kap. 53. Gunbjörn Jonsbroder skall vara omnämnd i Sverres elle Håkan Håkanssons saga kapitel 174, 211 och 248. (Källhänvisningen oklar.) Han skall även förekomma i Fnm. S. IX. 19. Storm skriver även En senere Mand af samme Navn, ogsaa kaldet Jon Saulessön, Lagmand i Viken ved 1339, havde sin Hjemstavn paa Öen Thörn; rimeligtvis har Slägten hört hjemme her og stammet fra Lendermannen Jon af Thjörn... Han vågar dock inte dra några bestämda slutsatser om hur släktskapen ser ut. (Med all rätt med tanke på att materialet är så bräckligt att släktskap går att ifrågasätta helt.) I vilket fall nämns slutligen Jon Drotning d. y. som omtalas i Håkan Håkanssons saga kap 253 och 285, samt i odefinierade Isländska Annaler.
 
 
Sist men inte minst så vill jag påpeka att jag troligen hade fel på en punkt i ett tidigare inlägg. Lexikon over Adelelige Familier Danmark, Norge utkom troligen 1787, med reservation för att jag hämtat uppgiften om utgivningsår från Magda Måneskjöld, och inte på 1800-talet. I sak har det dock inte så stor betydelse då Drotningsläktens vapen i vilket fall som helst inte är kännt från medeltiden, utan först långt senare.
 
Anders

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Anders,
 
Det var intressanta uppgifter Du fått fram.
Jag kan ge Dig en länk: http://sunsite.berkeley.edu/OMACL/Heimskringla/kyrre.html  
Jag har en del stamtavlor på norska och engelska, eftersom min syster gjort ett arbete om Kyrre på Bergens Universitet.
Det är ganska mycket material, så jag har inte gått igenom det ännu, men jag skall försöka hinna det vid tillfälle.
Jag skall titta på Dina uppgifter och se om de är samstämda.
Tack för svaret - Vänl.hälsn.Eivor

[Anders Ryberg]

Eivor!
Tack för tipset. Jag föredrar dock att läsa sagorna på orginalspråk, översättningar skadar alltid texten.  
 
http://www.snerpa.is/net/snorri/heimskri.htm
 
Vad det gäller Heimskringla så har senare tiders historiker kunnat konstatera att delar av verket knappast beskriver vad som HAR HÄNT, utan vad Snorre TRODDE HADE HÄNT eller vad han TRODDE HANS PUBLIK VILLE HÖRA. Att studera verken på detta sätt är mycket intressant, men ger inte lika många släkttavlor. Ynglingatal är till exempel helt avförd från dagens medeltidshistoria.
 
Mina uppgifter är bara om var de olika personerna finns omnämnda, inget hindrar att de motsäger varandra. Skulle däremot vara bra att veta om referenserna stämmer, samt EXAKT vad som står om Jon av Tjörn och Asbjörn Jonsson i Sverres saga.
 
Problemet kvarstår i mitt tycke. Vi saknar belägg för att kunna dra rimligt säkra slutsatser om hur de olika personerna i Drotningätten var släkt, sedan kan man alltid som du (och för den delen J A Nordström om du läser hans eminenta artikel från 1925) ha TEORIER om att Jon Drotning dy och Jon Saulesson Drotning var släkt, men det är en annan sak. Jag återkommer med en lista över de svagheter jag ser i de släkttavlor som brukar presenteras.
 
Anders

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej igen Anders
 
Jag kan inte isländska tyvärr..
Det är nog ett stort arbete att försöka beta igenom alla teorier och ev. sanningar.
Jag tyckte att det var ett roligt sammanträffande att min syster fick just Kyrre, som arbete på Bergens U. Kyrre står ju staty där.
Den släktlinje jag har börjar i Ucklum och går vidare till Magnus Barfot. Det är Åslög Svensson och Hans Larssons uppgifter.
Om det stämmer återstår att se.
Vi får söka vidare.
Vänl. hälsn. Eivor

[Kalle Thorsberg]

Hej,
Förlåt _långt_ inlägg...
 
Anders: Hade de den nya utgåvan på UB i Gbg ??
 
Anders: Att läsa källor på orginalspråk är självklar bra.
MEN när det gäller de _samtida_ källor som finns under
den här aktuella perioden så är det mera komplicerat än så.
Det finns t ex ibland oklarhet om kapiteindelning (och annat)  
beroende av vilken handskrift man använder sig av.
 
Baglersagan (Boglungar) finns till exempel i två grundläggande versioner.
Den kortare kan vara skriven ca 1208, den längre efter 1217. Om man hänvisar
till kapitel i sagor så blir kapitelhänvisning i en del fall förvirrande,  
utan hänvisning till utgåva eller så. Detta är ju inte Ditt problem utan snarare  
Storms, men viktigt eftersom t ex Sverresagan finns på nätet med en annan kapitelindelning  
än den jag använder mej av nedan.
 
I det följande så gäller kapitelhänvisningar för Sverresagan och Baglersagan -
Kongesoger IV 1962 av Halvdan Koht och Gunnar Pedersen, för Håkon Håkonssons  
saga - Norröne bokverk 22 av Knut Helle 1963. (Jag vet - man kan hänvisa bättre än så...)
 
Som jag ser det är aktuella personer kända enligt sagorna så här (Språk o referat
kan diskuteras, detta är en direkt kopia från min databas...):
 
Jon av Tjörn
Sverresagan kap 50 (som på nätet förekommer som kap 54 osv).
Nämns som far tll Asbjörn.
 
Asbjörn Jonsson:
Sverresagan kap 54, 83, 90, 92, 93
1181-05-31 Slaget vid Nordnes, Magnus Erlingssons man
1184-04-04 Kungahälla. Förbereder befolkningen på att Magnus är i antågande.
1184-04-20 Åker troligen med Magnus till Tönsberg.  
1184 har eget skepp i Magnus flotta.
1184-06-15 Dör i slaget vid Fimreite på Magnus Erlingssons sida.
 
Jon Drotning:
Baglersagan kap 8, 17
1204. Reidar sendemann, Jon Drotning, Solve Disarsson och Filippus av Veigen ansluter sig till  
Erling Steinveggs flock i Ålborg.
1206 Erling Steinveggs syssloman Göta älv. Har två skepp.
1206 om vintern kommer han med en sveit män till en bonde som hette Trond som Jon förgriper  
sig på. Jon vittnar falskt mot Trond. En vecka senare överfalls han av Trond och sju män  
överfaller Jon i Forshälla kyrka och dödar honom på ett fält.
Jon begravs i Kungahälla kloster.
 
Gunnbjörn Bonde:
Baglersagan kap 17. Håkon Håkonssons saga kap 48, 53, 54, 78, 86, 109, 120, 121, 127,  
134, 139, 140, 150, 152, 160, 175, 228
Håkon Håkonssons syssloman och lendman.
1206 Hämnas Jon Drotning.
Baglerhövding 1217.
1218 Sveithövding baglerna.
1218 Gunnbjörn Jonsbror och Torgeir Biskopsmann sysslomän Hadeland.
1219 Kungens rådgivare sänder bud till Arnbjörn Jonsson oc Gunnbjörn bror hans och Pål  
Vågaskalm. Enl Håkonsagan...
1221 Gunnbjörn Jonsbror och Torgeir Biskopsmann sysslomän Hadeland och Toten.
1223-07-29 Riksmöte i Bergen, syssloman.
1225-01-11 Håkon åker från Tönsberg. Hären leds av Nikolas Pålsson, Gunnbjörn Bonde och  
Harald Stangarfylja.
1225 Lodin Gunnesson och Gunnbjörn leder 1/3 av hären t Raumarike efter Ribbungarna.
1225 Slag vid Agnlöysa, Gunnbjörn leder en flock birkebeinare.
1225 I Eid med kungen.
Förekommer uppenbarligen 1247 i Akershusregistret. Jag har inte sett källan, och har inte lyckats finna den i sökningar i Norskt Diplomatorium. Källanvisningen är: Akershus reg, s 92...
 
KVARSTÅR gör som Anders påpekar belägg för dessa personers släktskap med påstådda  
efterlevande, dessutom belägg för Asbjörns gifte, jag väntar fortfarande.
 
Vänliga hälsningar,
K

[Kalle Thorsberg]

Eivor,
 
Du skriver:
'Den släktlinje jag har börjar i Ucklum och går vidare till Magnus Barfot. Det är Åslög Svensson och Hans Larssons uppgifter. '  
 
HUR går nåt från Ucklum vidare till Magnus Barfot ? KÄLLBELÄGG vore fint, inte hänvisnig till personer.
 
Jag undrar dessutom varför Olov Kyrre har något med detta att göra.
 
Magnus Barfots _eventuella_ släktskap med 'Drotningätten' går fortfarande via (det påstådda) giftet mellan Asbjörn och en dotter till Jon Loptsson.
Om vi skall tro på detta behövs också BELÄGG.
 
Vänliga hälsningar,
K

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Kalle,
Först vill jag säga att Du har en väldigt fordrande och mästrande ton, så jag har ingen större lust att forsätta diskussionen.
Jag skrev att MIN släktlinje går från Ucklum- närmare bestämt en Lisa Alfsdotter - där Åslög Svensson gav mig länken vidare till Jon av Tjörn.
Jag har alla grenar från henne och upp till Jon av Tjörn - vidare till Magnus Barfot.
Jag kan inte garantera att de tidigare anorna stämmer, som jag påpekat tidigare.
Vad Kyrre har med det att gör är väl att han är far till Magnus Barfot.
Därmed lägger jag locket på för min del i Drotningdiskussionen
Hälsn. Eivor

[Anders Ryberg]

Kalle!
Visst var det nya upplagan av NBL.  
 
Vad det gäller källor på orginalspråk så är jag mycket medveten om problemen med olika handskrifter, dessas förhållande till varandra och så vidare, jag har läst en kurs i historia på universitetet där isländska sagor spelade en central roll. Däremot tyckte jag att en isländsk version var bättre än en engelsk. (Jag är rätt säker på att vi är helt överens på denna punkt, men att jag var lite otydlig.)  
 
Storms uppgifter får tas för vad de är, men de kunde kanske tillföra något.
 
Vad det gäller Akershusregistraturet finns det tryckt och finns på UB i Göteborg.  
Intressant med en genomgång av alla belägg på dessa personer.
 
Vad det gäller Asbjörn Jonsson börjar jag undra om uppgiften om hans gifte med Jon Loptssons dotter så har jag börjat fundera på om hurvida denna uppgift förekommit någonstans INNAN den dök upp i Magda Måneskjölds Våra Vikingafäder. I så fall så kan detta vara ännu ett av hennes påhitt i denna bok...
 
Eivor! Det är väl inget konstigt att efterfråga vilka källbelägg du bygger på. Varken Hans Larsson eller Åslög Svensson är ju ofelbara.
(Dessutom vet jag att Hans Larsson inte har gjort något eget arbete om Drottningarna, så dra inte in honom allt för mycket.)
 
Anders

[Eivor Andersson (Ema)]

Anders,
 
Det är sättet man frågar på, som avgör om man vill svara.
Talar vi om samma Hans Larsson, så har jag två släktutredningar för två större gårdar i Solberga, där anorna går upp till Jon Drotning på båda två.
Jag kan skicka Dig kopior om Du är intresserad.
Hälsn. Eivor

[Anders Ryberg]

Jag är inte intresserad. Vi talar om samma Hans Larsson, och han har vad han sagt till mig INTE gjort något arbete SJÄLV.
 
Anders

[Eivor Andersson (Ema)]

Jag har absolut inte klagat på Hans Larsson.
Han gör väldigt fina släktutredningar.
 
Det verkar ju inte vara någon som står för sina hemsidor med Drotningsläkten längre.
Lite fegt tycker jag. (Menar inte Hans L.)
Du kan väl då ta bort dina länkar till BohusGen med Gjallarhorn och alla andra länkar som går till Jon Drotning och hans äventyr.
 
Jag fortsätter istället för egen del med mina yngre generationer.
Gårdsarkivet får nog stanna i bankfacket ett tag till!
 
Du lär inte få något av mig i alla fall.
Tack för mig.

[Anders Ryberg]

Samarbete är ju alltid bra.  
Jag tycker med att Hans är enormt duktig, men han är inte medeltidsgenealog.  
Jag har på min sida ingen länk till BohusGen. Det finns heller ingen länk till BohusGen från Tjörns släktforskares hemsida, som inte är min, men som däremot sköts av mig.
Att man drar tillbaka felaktigheter när man upptäcker att det är fel är väl inte fegt, tvärtom är det väl modigt att erkänna att man haft fel...

[Anders Ryberg]

Kalle!
Det skulle vara intressant att kunna publicera din genomgång av sagobeläggen på Drotningarna på Tjörns släktforskares hemsida. Kan du höra av dig till mig om du är intresserad.
 
Anders
Som för FÖRSTA GÅNGEN i denna diskussion skriver som webbmaster för www.tjsf.org och inte som privatperson, vilket jag alltid gör annars, om någon har missat det.

[Eivor Andersson (Ema)]

Om man erbjuder sig att kopiera släktutredningar, där en hel del tjörnsläkter ingår, och man som webbmaster säger att man inte är intresserad - Då anser inte jag att man tillgodoser sin förenings intressen.
 
Vi har nog litet olika åsikter om det också.
Jag kallar det i all fall inte för samarbete.
 
Eivor

[Anders Ryberg]

Vill bara rent allmänt klargöra att jag ALLTID skriver på Anbytarforum som privatperson om jag inte SPECIFIKT påpekar något annat. Tjörns släktforskare är inte min förening, det är en förening jag är medlem i!
Det är för att klargöra detta som följande står i presentationen av mig här: Webbmaster hos Tjörns släktforskare www.tjsf.org. Dock hoppas jag att alla förstår att jag uppträder som privatperson på Anbytarforum.
 
Anders

[Anders Ryberg]

Hej!
Jag har nu tittat på vad som står om Drottningätten i C A Tisselius Bohusläns märkligaste gårdar (Göteborg(?) 1926-27, nytryck ibid 1980). I del 2 på sidan 83-87 behandlas släkten och där återges den gamla vanliga släkttavlan, som alltid. Av intresse är att det dock att inte ett ord nämns om någon släktskap med Jon Loptsson och Magnus Barfot. Visserligen bör man även kolla Tisselius Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar från 1925 innan man uttalar sig helt tvärsäkert, men det verkar som om han inte skrivit något om detta.
 
Vad som bör kollas här närmast är P A Munchs Det norske folks historia från 1858, och helst även Lexikon over adelige familier Danmark Norge, troligen från 1787, Samt eventuella andra verk som står med i källförteckningen i Gunnar I Ericssons Krog Olsson i Kyrkefjäll, som är utgiven runt 1980. Det skulle dock förvåna mig om man kan återfinna uppgiften om släktskap mellan Drottningätten och Magnus Barfot i något verk publicerat före 1959...
 
1959 publiceras nämligen i Göteborg det verk som jag anser har ställt till störst skada i den bohuslänska genealogin, nämligen Magda Måneskjölds Våra Vikingaförfäder. Denna bok har underrubriken Ett släkthistoriskt verk från Tjörn, men jag har stött på en del historiska romaner med större verklighetsanknytning. Magda Måneskjöld har nämligen stuttit på Centralbiblioteket i New York, läst om gamla släkter hon faktiskt var släkt med, och av allt att dömma ägnat sig åt önsketänkande. Många personer som hon omnämner är inte kända från några tidigare dokument, och visar alla tecken på att vara produkter av hennes fantasi.  
 
Ett exempel på en sådan sannolikt uppdiktad person är den på sidan 170 omnämnda Britta Magnusdotter-Green som ingen hade hört talas om före 1959. För att ta ett annat exempel så skriver hon på sidan 189 att Jens Måneskjöld skall ha introducerat sin ätt på det danska riddarhuset någon gång runt år 1500, ett påstående som är imponerande då det saknas varje samtida belägg på denne Jens Måneskjöld, liksom för något danskt riddarhus innan 1600-talet...
 
Det är alltså fullt möjligt att Magda Måneskjöld kan ha inspirerats av kronorna i Drottningättens påstådda vapen, antagit att dessa tydde på en kunglig härstamning, och konstruerat en sådan. Varför den sedan fick det utseende den fick är en gåta.
 
Vad jag framför här är en hypotes, inget annat. Då jag inte kollat all litteratur som bör kollas än så är det extra viktigt att påpeka detta.
 
Den som vill motbevisa min här framlagda hypotes behöver bara lägga fram något som helst belägg på att den föregivna släktskapen mellan Drottningätten och Magnus Barfot finns omnämnd i något verk från före 1959.
 
Den som vill visa att det förelåg någon släktsskap mellan Magnus Barfot och Drottningätten har dock en mycket svårare uppgift. Den personen behöver nämligen visa på någon källa från 1200-talet där en sådan förbindelse finns omnämnd.
 
Anders
Som verkar behöva påpeka att han alltid skriver här som privatperson när han inte påpekar motsatsen...

[Anders Ryberg]

Hej!
Jag har nu kollat källförteckningen både till Gunnar I Ericssons Krog Olsson i Kyrkefjäll och Filip Rytterås Anor och arvsägner från Tjörn men jag har inte funnit några andra verk som nämner Drottningättens kungliga härkomst än Magda Måneskjölds bok i dem.
Har vidare kollat A A Johansens Bohuslens Eiendomsforhold (Kristiania 1904) Ej heller där står ett ord om någon kunglig härstammning. Ej heller i Gustav Storms Lendermandsklassens talrighed i 12. og 13. aarhundraden i Norsk Historisk Tidskrift 1884.
Allt mer pekar som jag ser det på att kopplingen till Magnus Barfot är en produkt av Magda Måneskjöld.
 
Anders

[Eivor Andersson (Ema)]

I Bohusläns Gamla Adliga Gods och Sätesgårdar av Carl A.  Tiselius - tryckt 1925 - finns ganska mycket skrivet om Jon Drotning.
På sidan XIX i början av boken, hänvisar författaren till biskop Eysteins Röde bog, som källa.
 
Det finns även en bild på vapnet med tre kronor på samma sida.
På sidan 3 i samma bok, kan man också läsa att Jens Henrikssön Maaneskjold, bosatt i Norge, och gift med Kirsten eller Ingeborg Orre till Orreholm.
Sedan kommer den gamla diskussionen om Rise och Danmarks Adel Aarbog - tryckt 1903, upp igen.
Den ger jag mig absolut inte in på.
Det får Dion Maaneskjöld göra om han vill.
När en bok är tryckt, kan ju inte spela någon roll om innehållet är belagt med ordentliga källor...
Det fattar jag inte riktigt.
Eivor

[Anders Ryberg]

Eivor!
Jag kan skriva i en bok att Jon Drottning är son till Harald Hårfagre och sedan låta trycka den. Påståendet blir inte mindre fel för att det är tryckt. SJÄLVKLART så behöver man stöd från samtida källor för att kunna visa något, vad en författare utan stöd i källor skrev 1925 har ingen betydelse. Man kan sprida mycket strunt på papper!
Tack däremot för att du tittade i boken, och indirekt upplyste mig om vad som INTE står i den. Det står ju uppenbarligen INGET om någon koppling till Magnus Barfot där.
Vad som står om Jon Drottning i Röde Bok är att hans arvingar är skyldiga kyrkan mark/pengar, INGET annat!
Uppenbarligen är källkritik något som krävs i denna diskussion.

[Eivor Andersson (Ema)]

Jag menade naturligtvis att - vilket årtal en bok är tryckt, har ingen betydelse för sanningen i innehållet.
Det står visst någonting om Saules Jonsson-Drotning i islänningaby , i Röde Bog, också.
Jag har också, som jag tidigare sagt, inte några som helst bevis för dessa led.
Men jag tycker att det är intressant och skulle gärna vilja se om det fanns en koppling där.
Eivor

[Anders Ryberg]

Det står om Saules i Islänningaby, ja, men han kallas bara just Saules, inget patronymikon eller tillnamn.
Anledningen till att jag intresserar mig för när böcker är tryckta är delvis att jag undersöker om NÅGON har skrivit om någon koppling mellan Drottningarna och Magnus Barfot INNAN Magda Måneskjöld. Hittills har jag inte hittat någon, eller något källbelägg för släktskap.
 
Anders

[Anders Ryberg]

Jag har nu läst om Drottningarna i ovan omtalade 1700-talslexikon. Där står i princip inget. Dock anges en källa till varifrån vapnet är hämtat.Det kommer ur endera en likpredikan över Conradine Sophie Rostgaard från 1758 eller en över Hans Rostgaard från 1726. Jag veet inte om någon av dessa finns bevarad, men VET att likpredikningar från denna tid brukar vara fulla av fantasier...
 
Anders