ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-13  (läst 3909 gånger)

2006-01-20, 12:21
läst 3909 gånger

Per-Åke Borssén

Engelbrekt Larsson till Vad, Ekenäs och Lydinge; död o. 1561  omtalas ha varit gift två gånger, 1. m Ingrid Knutsdotter, dotter till hh o ulgm i Uppland Knut Karlsson (ä Väsbyätten) och hans hustru Brita Eriksdotter (eldvifta); 2. 1553.06.30 m Anna Petersdotter (Härlundaätten). (J E Almquist, SoH 1971)
 
Den 12 maj 1554 tar Engelbrekt Larsson (bölja) upp ett ärende i rådhusrätten i Stockholm mot Håkan i Limsta, Gudmundrå sn i Ångermanland, avseende arvet efter Håkans son Jöns Håkansson, som Håkan tidigare - 1552.10.17 - hade gjort upp med Engelbrekt hustru om. Därmed torde avses Ingrid Knutsdotter. Ingrid skulle sålunda ha varit gift med Jöns Håkansson.(STb 1553-67, s 68 f och 1539-53, s 205 f)
 
Emellertid uppger Raneke (Smv III 802) att Ingrid tidigare var gm Håkan Andersson dy (Sparre) före Engelbrekt. Denne Håkan uppges dock vara av Hålbonäsätten (Smv II o III, s 728).
 
Var Ingrid gift med Jöns Håkansson eller Håkan Andersson (Sparre) eller dennes namne hos Hålbonäsätten eller rent av med Håkan i Limsta (?sparre). Är det säkert att Ingrid kom av äldre Väsbyätten - Ranake har infört hennes far Knut Karlsson där med ?Knut Karlsson? (Smv II, s 802) Eller hur det kan vara. Kan någon hjälpa mig.

2006-01-20, 22:29
Svar #1

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Per-Åke,
 
På Riddarhusets Stamtavlor ( CD ) hittar jag följande info som du ev kan ha nytta av ?.
 
 
 Håkan Andersson ( sparre ) till Hålbonäs var gift med Ingrid Knutsdotter ( sparre med blad ).
 
På ett annat ställe näms Ingrid Knutsdotter ( vinge ) gift med underlagmannen Håkan Andersson ( sparre ) till Hålbonäs.

2006-01-21, 00:10
Svar #2

Kalle Thorsberg (Kth)

Benny,
 
Riddarhusets stamtavlor innehåler en del fel. Någon Ingrid Knutsdotter (Vinge) om detta är vad som avses och inte (vinge), har knappast funnits ? Ätten Vinge finns publicerad i ÄSF 1, s 211 ff.
Jag tror att Djurklou - Svenska släkter med sparren öfver ett blad till sköldemärke i Historisk Tidskrift 1891, s 151 är den som först nämner giftet mellan Håkan Andersson (sparre) t Hålbonäs och Ingrid Knutsdotter (sparre över blad).
Om Ingrids släkt refereras här uppgifter från 'grefve Sparre, von Stiernman m fl'. Vad gäller hennes fader verkar Djurklou vara mera säker eftersom han säger att han är känd 1485-1534. Han tar även upp en släktledning för Knut som sonson till Abraham Påvelsson som han menar är felaktig.
K

2006-01-21, 00:19
Svar #3

Kalle Thorsberg (Kth)

Tiläggas skall väl att Knut är, så vitt jag vet,  belagd 1489 - 1508-06-13, Djurklou har här fel, liksom Raneke som känner honom mellan 1485 - 1506. Om någon känner herrarnas belägg från 1485 vore det intressant med mera information.

2006-01-21, 00:24
Svar #4

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Kalle,
 
Jag vet att Riddarhusets Stamtavlor innehåller en hel del fel.
Det finns ju en hel del rättelser men inte i alla släkter/ätter.
 
Det är ( vinge ) som uppges på Riddarhusets Stamtavlor.

2006-01-21, 01:18
Svar #5

Kalle Thorsberg (Kth)

Om Knut kan man, enl Gillingstam - Brev ur askan, s 138, läsa i Wilcke-Lindqvist - Bidrag till Tomtasäktens och äldre Väsbyättens historia, PHT 1952, som jag ej läst...

2006-01-21, 08:47
Svar #6

Utloggad Iréne Segersköld-Lindén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2021-10-23, 15:59
    • Visa profil
Jag är intresserad av ätten Bölja från Uppland.
Är det någon som vet mera?
Mvh
Iréne

2006-01-21, 13:11
Svar #7

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
I PHT 1952 nämns endast en dotter till Knut Karlsson (sparre över blad), nämligen Kerstin, g m Erik Olofsson (Tomtasläkt) (Sparre av Tomta).
 
[Ingeborg Wilcke-Lindqvist, Bidrag till Tomtasläktens och äldre Väsby-ättens historia, PHT 1952 s 85-88].
 
Jag är tyvärr inte särskilt väl insatt i den här släktkretsen och kan i nuläget endast bidra med sådant som finns i tryck men inte nämns ovan. Enligt DMS 1:4 s 280 och 1:7 s 156 är Knut Karlsson nämnd 1484-1509 och ska som sin sätesgård först ha haft Stora Väsby, Almunge sn, Närdinghundra härad, sedan Barkarby, Lovö sn, Färingö tingslag. Som belägg för det första åtalet anges ett RAp 1484 utan något exaktare datum.
 
Den ovannämnda artikeln från SoH 1971 finns inte i mina samlingar men jag antar att den tar upp J.A. Almquists uppgifter om Engelbrekt Larsson i Isnäs? Det är nämligen denne som i DMS 1:4 s 280 (med frågetecken) är införd som en av ägarna till Väsby under 1500-talet.
 
De aktuella DMS-notiserna ser lätt modifierade ut så här:
 
DMS 1:4
1484 i Wesby (RAp u d)
 
Stora Väsby 1549 2 frälsehemman (Erik Persson /Soop/).
Lilla V  2 frälsehemman, (Erik Persson /Soop/, ?Engelbrekt Larsson till Isnäs).
 
I Väsby (= Stora) omtalas Knut Karlsson (sparre över blad) 1484-1506 (RAp u d, 13/1) — Olof Eriksson (Sparre av Tomta) 1544-45 (SRA I:1 s 380, UUBp 19/5; se även PHT 1952 s 85 ff och AH s 72), vilkens maka Anna Karlsdotter (Månesköld) senare blev omgift med Erik Persson (Soop) (PHT och AH s 72).
 
DMS 1:7
1409 i Berkallæby (SD 1141), 1504 i Barkareby (VikSp 15/2).
 
l frälsehemman som 1554 blir arv och eget och 1567 delas upp i 2 aoe, med jordetalen 1:1 + 1:1; ett hemman är öde 1567.
 
Barkarby kan beläggas som sätesgård för väpnaren Klas Staffansson (sköld delad av tre mantelsnitt) 1504 (VikSp 5/2) - Knut Karlsson (sparre över blad) 1509 (RAp 8/6) — Birgitta Eriksdotter, änka efter Knut Karlsson, 1513 (RAp 20/6) - Nils Pedersson och hans lustru Birgitta Eriksdotter (?Sparre av Tomta) 1552 (RAp 3/1, AH s 59).

2006-01-21, 18:09
Svar #8

Per-Åke Borssén

Tack Benny och Kalle! Möjligen skulle 'vinge' kunna ha komma av vapnet 'eldvifta', som ursprungligen kunde vara en vinge, men handgjord var tillverkad av fjädrar, se Raneke II, s 562. I ett dåligt sigillavtryck kanske endast fjädrarna kunde urskiljas.
 
Vad jag var intresserad av var notisen i Stockholms stads tänkarböcker, källa se ovan. Har jag missförestått följande citat: /.../ som szama Håkan i Limstada haffuer wellatt siig tiill Öffuer then förliichningh han med för:ne Engelbrict Latsons hustrv j godemens naervaru för itt åår sedan giortt haffuer om det arff, som honom erffua burde epter sin son Jöns Håkenson, som på then tiid åtte Engelbricts hustrv. /.../ Ingrid har varit Jöns Håkanssons hustru före Engelbrekt?
 
Om Ätten Bölja från Uppland, se J E Almquist, Släkt och hävd nr 2 1971, s 319-337.

2006-01-21, 18:43
Svar #9

Utloggad Iréne Segersköld-Lindén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2021-10-23, 15:59
    • Visa profil
Hej,tack för upplysningen men, var får man tag på Släkt och hävd nr 2 1971?
Mvh
Iréne

2006-01-21, 21:10
Svar #10

Kalle Thorsberg (Kth)

Men Ingrid Knutsdotter för ju enligt Djurklou en sparre över blad, det var hennes mor som förde en eldvifta...
 
SoH finns på troligen på närmaste bibliotek.
 
K

2006-01-21, 21:29
Svar #11

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Ir?ne,
 
Släkt och Hävd,  går det  att beställa enskilda nummer från Genealogiska Föreningen, om det finns kvar nr av det ( aktuella nr  )  du vill beställa.
 
Om nr,  inte finns kvar att beställa kan man beställa en kopia av artikeln och få den hemskickad.
 
Är man  medlem så har jag för mig att man kan få en kopia gratis via mailen eller välja / kopia för en billig slant.
 
Medlemskap kostar 250 kr per år, väldigt billigt för den hjälp jag haft av dom.
 
Personalen via mail och telefon är också väldigt trevlig och hjälpsam.

2006-01-21, 22:44
Svar #12

Utloggad Iréne Segersköld-Lindén

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2021-10-23, 15:59
    • Visa profil
Tack Kalle och Benny. Ska försöka få tag på den.
Mvh
Iréne

2006-02-18, 23:32
Svar #13

Utloggad Henrik Wallenberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Per-Åke
 
Vad har du för en källa till att den ovannämda Håkan i Limsta kommer ifrån Gudmundrå sn i Ångermanland?
 
Engelbrekt Larssons sätesgård Vad, Kumla sn, Västmanland gränsar nämligen till Limsta, Kila sn, Västmanland.

2006-02-19, 11:18
Svar #14

Per-Åke Borssén

Henrik! Stockholms stads tänkarböcker 1553-1567, s 68 [84 v] Håkan j Limstada, Engelbrect Larson; ib s 358 Personregister Engelbrekt Larsson [Böllja] 68 f., 154.

2006-02-19, 11:21
Svar #15

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ett viktigt påpekande av Henrik Wallenberg. Det finns nog ingen anledning att dra in Gudmundrå i den här diskussionen enbart med stöd av tänkebokens personregister.
 
Det finns ett par omständigheter till som kan ha viss relevans för de genealogiska resonemangen.
 
Engelbrekt Larsson (Bölja) i Vad hade enligt Almquist [Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (Stockholm 1960) s 126] redan 1543 flyttat till Ekenäs i Sköldinge socken, Oppunda härad, d v s till samma socken där Hålbonäs ligger.
 
Enligt Gillingstam var Engelbrekt Larssons (Bölja) hustru Ingrid Knutsdotter (Väsby-ätten) tidigare gift med Håkan Andersson i Hålbonäs [PHT 1962 s 27].

2006-02-19, 11:43
Svar #16

Utloggad Henrik Wallenberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tack Per-Åke
Har inte tillgång till Stockholms stads tankeböcker nu och min fråga var kanske lite luddigt formulerad. Formulerar om mig. Står det uttryckligen i tankeböckerna att Håkan i Limsta kommer i från Limsta i Gudmundrå sn, Ångermanland?
 
Jag skulle tycka att det vore naturligare att denna Håkan skriver sig till Limsta i Kila sn, Västmanland som är granngodset till Engelbrekt Larsson sätesgård Vad, Kumla sn, Västmanland. Övriga hypoteser för att så skulle kunna vara fallet är att Limsta, Kila sn, saknar kända ägare under den här aktuella perioden, Limsta är frälsejord och har aldrig varit krono eller skattejord. I de källor som omnämner Engelbrekt Larsson så rör han sig inom ett relativt begränsat geografiskt område Västmanland, Uppland o Södermanland, där finns hans släkt och hans jord innehav. För mig verkar det då något ovanligt att ta upp ett ärrende i Sthlms rådhus rätt med en ångermanlännig. Varför gå över ån efter vatten. Hoppas på lite hjälp i mina funderingar

2006-02-19, 11:59
Svar #17

Utloggad Henrik Wallenberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tack Kaj för ditt stöd.
Är du också beredd att flytta nämnda Limsta till Västmanland?
 
Slutsatsen då borde ju bli att Håkan Andersson i Hållbonäs är densamme som Håkan i Limsta och att han var gift med Ingrid Knutsdotter (Väsby-ätten)och att deras gemensamma barn är den före föräldrarna avlidne Jöns Håkansson. Och att Ingrid sen gifter om sig med Engelbrekt Larsson (Bölja från Uppland)

2006-02-19, 16:16
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Henrik,
 
Med den kunskap jag har om saken i nuläget ser inte heller jag någon anledning att gå över ån efter vatten. Det är utan tvekan Limsta i Kila socken som avses. De aktuella släktsammanhangen är utredda i ett par omgångar av Gillingstam (PHT 1962 och 1966), godsägoförhållandena i Tjurbo härad 1549-62 av Almquist i SoH 1972:1 s 8 ff, 22. Det finns ingenting i dessa utredningar som pekar mot Gudmundrå. Limsta innehas 1554 av Olof Jonsson (Gyllenhorn) [SoH 1972:1 s 10 not 71].
 
Slutsatsen om Håkans identitet är jag däremot inte med på, bl a eftersom jag av ovanstående inte riktigt kan förstå varför det ”torde” vara Engelbrekts första hustru som avses i tänkeboksnotisen. Men det kan ha att göra med min bristfälliga beläsenhet i detta fall, då jag ännu inte haft tid att kika i SoH 1971:2.
 
Om det datum för äktenskapet som Per-Åke angett ovan (30/6 1553) är korrekt, borde det väl rimligen vara Engelbrekts andra hustru som åsyftas i en rättegång våren 1554. Det är i så fall Anna Persdotter som tidigare varit gift med Jöns Håkansson, son till Håkan i Limsta.

2006-02-19, 18:45
Svar #19

Per-Åke Borssén

Henrik! Ja, uttryckligen. Så vitt jag kan se förekom rättsärenden tämligen ofta i Sthlms rådhusrätt med norrlänningar inblandade.
 
Visst kan Kaj ha rätt att Limsta i Gudmundrå är fel lokalisering. Men jag tror inte det. Inte vad gäller Håkan i Limstada.  Lokaliseringen återkommer även i SSTB 1549-1553, s 205 f:  “J?nns Håkensons erffwinger”. Det finns så vitt jag vet tre Limsta: vid Västerås, vid Sala och vid Kramfors (Gudmundrå).
 
Engelbrekt Larsson (Bölja) var gift två gånger, 1:o med Ingrid Knutsdotter i hennes andra gifte, dotter till hh och ulgm i Uppland Knut Karlsson (Väsbyätten) och hans hustru Brita Eriksdtr, 2. 1555-06-30 med Anna Persdotter, dotter till Per Nilsson Härlunda-ätten) och hans hustru Kerstin Trulsdotter (Byting).(J E Almquist SoH -71, s 327 f)  
 
 För mig var det förbryllande att i SSTB's text stod:
 /.../ “Engelbrict Larsons hustrv j godemens n?waru f?r itt åår sedan giortt haffuer om thet arff, som honom (alltså Håkan i Limsta) erffua burde epter hans son J?ns Håkenson, som på then tiid åtte Engelbricts hustrv”./.../ - Håkans hustru hette Gertrud. Var Engelbrekt gift med Gertrud i ett ytterligare gifte mellan Ingrid Knutsdotter och Anna Petersdotter? Arvskiftet efter Jöns Håkansson skede 1552-10-17. Drygt tre år senare var han omgift hustru Anna.  
 
Almquist källa har jag inte sett och ingen kännedom om. Kanske Kaj kan lägga sakförhållandena till rätta?

2006-02-19, 19:51
Svar #20

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det är ju verkligen ett egendomligt sammanträffande om det är Limsta i Gudmundrå som avses med tanke på att Limsta i Kila och Vad i Kumla ligger intill varandra på var sin sida om sockengränsen väster om Ransta (vid Sala). Det är bara ett stenkast mellan gårdarna, nästan bokstavligen.  
 
Om man enbart går efter SSTB:s register måste man verkligen vara stark i tron för att hamna i Gudmundrå.  
 
Jag ska kolla upp vad som finns i DMS västmanlandsexcerpter på Limsta i Kila när jag får en stund över.

2006-02-20, 14:17
Svar #21

Per-Åke Borssén

Den Håkan i Limsta,som avses i den referens jag gjorde till SSTB bodde i Gudmundrå sn. Vad som förbryllade mig med Håkan i Limstada i Gudmundrå sn var alltså, att dennes sonhustru Gertrude (Pedersdotter) var gift med Engelbrekt Larsson. (i registret uppgifvit tillhöra Bölja-ätten). Att denna Engelbrekt tydligen är genealogiskt felplacerad, framgår av närmare studier i SSTB. Vad som orsakat sammanblandningen torde vara, att denne Engelbrekt Larsson liksom Bölja-ättlingen hade en svärfar med namnet Peder Nilsson, borgmästare i Stockholm. Peder var i sitt andra gifte gift med Aletta Hansdotter. Peters mågar var Engelbrekt Larsson, Erik Nilsson och Peder Hansson. Modern till mågarnas hustrur hade bl a ägt tomter i Linköping stad, vilket framgår av arvskiftet 1353.  
 Alltså fel Engelbrekt och någon Håkan i Limsta i Irsta sn eller Kils sn är jag just nu således inte intresserad av. Tack för hjälpen Kaj

2006-02-20, 22:49
Svar #22

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Med tanke på alla böjda armar mm i SoH 1971:2 tycker jag att du absolut inte ska  lämna det här spännande spåret Per-Åke.  
 
Med två Engelbrekt Larsson blir Limsta-problemets lösning något enklare. Det står nämligen uttryckligen i tänkebokstexten att den där nämnde Håkan var från Limsta i Gudmundrå, vilket blir svårt att kombinera med det man vet om Engelbrekt Larsson i Vad. Nu när jag snabbläst igenom J.E. Almquists artikel i SoH 1971:2 verkar det ännu klarare att ekvationen blir mycket svårlöst med bara en Engelbrekt Larsson men två Limsta.
 
En samtida Engelbrekt Larsson ska enligt Johan Axel Almquist ha skrivit sig till Isnäs i Finland [Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, bd 1:1 s 104]. Denne Engelbrekt har med frågetecken i DMS 1:4 angetts som ägare till Sanda, Tadinge och Lilla Väsby (!), Almunge sn, samt Bärby i Faringe sn.
 
Almquist senior hävdar att Engelbrekt i Isnäs var Per Flemings morfar (s 122). Enligt Gillingstam var ju Per Fleming gift med en dotter (Kristina) till Håkan Andersson i Hålbonäs (PHT 1962 s 27), vilken kombination antyder att det kan behövas ytterligare ett par vändor innan den här historien är fullständigt utredd.  
 
Tanken att Per Fleming skulle ha haft en morfar som också hette Engelbrekt Larsson och som ägde jord i Lilla Väsby känns minst lika störande som att det finns två Limsta med anknytning till var sin Engelbrekt Larsson. Henrik Fleming tycks bekräfta en av kopplingarna när han inför höga nämnden 16/2 1565 meddelar att Engelbrekt i Vad varit gift med hans mormor [Carl Silfverstolpe (utg) Konung Erik XIV:s nämnds dombok (Stockholm 1884) s 174 ff].
 
Datumet 30/6 1555 för Engelbrekt Larssons (Bölja) andra äktenskap kommer för övrigt från en 1700-talsavskrift av morgongåvebevet [Kopiebok i Årstasamlingen, RA, fol 966] och är korrekt återgivet av Almquist.
 
Jag är inte riktigt nöjd med hur Almquist hanterar frågan med de två Engelbrektarna i sin SoH-artikel (han förbigår den med tystnad) men jag har just nu varken tid eller lust att göra något mer av det missnöjet. Återlämnar därför ärendet till Bölja-forskningen och återgår till mitt manuskript (DMS 2:2 till tryckning i mars).

2006-03-13, 12:52
Svar #23

Per-Åke Borssén

Löghamra (Lövhamra, Lingshammar) och Billsta var sätesgårdar för Bölja-ätten, som kom i ättens ägo via arv efter Anders Olofsson i Löghamra. Jon Olofsson och Lars Nilsson i Lövsta (Bölja) och deras arvingar tog alltså arv efter Anders Olofsson. Vem var Jon Olofsson? Någon som vet?

2006-03-13, 16:13
Svar #24

Per-Åke Borssén

Redan 1385 - nästan ett kvarts sekel innan räfstetingsdomen - skrev sig Olof Larsson (Galle; delad av tandskura) till Lingshammar, då han och Nils Olofsson i Väsby, såsom vidervarumän tillsammans med Margareta Björnsdotter beseglar Margaretas bekräftelse på brodern herr Björn Björnssons testamente till Uppsala domkyrka. Tillika med OL, NO och Margareta beseglar även ulgm Nils Petersson i Länna, hh Tideke Speckin, herr Johan Gunnarsson i Lövsta och Gregers Anundsson brevet (SRP 2162). OL:s son Magnus Olofsson skriver sig även han till Lingshammar 1406 (DMS 1:3, s 60). De gods som återbördades till Anders Olofssons arvingar 1409 omfattade 12:6? jord. Anders Olofssons vapen är okänt. Hans fars, ulgm Olof i Löghamre, vapen beskrivs som “3:ne otydliga figurer satta i trekant” (DS 2991). Hur var Galleätten förenad med Löghamre-ätten?

2006-03-13, 21:09
Svar #25

Kalle Thorsberg (Kth)

Per-Åke,
Jag blir litet förvirrad, i registret till RPB finns Olof Larsson t Lingshammar ej nämnd och ingen Olof Larsson har någon hänvisning till (RPB 2162). Detta behöver inte betyda något eftersom registret ofta missar.
Den Olof Larsson (skyskura) enl RPB, (tandskura) enl Raneke som förekommer i registret identifieras där med tvekan med t ex OL hh i Vaksala och med tvekan med OL i Gulvastad.
Olof Larsson (skyskura) förekommer bara i RPB 2028 enl registret. Häradshövdingen OL för 1365 (sköld kluven av sågskura) i DS 7200 / RPB 659, som är Ranekes enda referens till den OL Galle han tar upp.
Olof Galle i Leenshambre däremot förekommer enl RRPBs register i 3 brev: RPB 1984, 2162 och 2337.
 
Det finns identifikationsproblem här. Såvitt jag förstår, med tillgänglig litteratur, så finns inget samband mellan vapnet och Olof Galle och dessutom viss förvirring vad gäller identiteten när det gäller den eller de OL som har belagda vapen.
 
Samma problem gäller fö även Magnus Olofssons vapenföring (skyskura).

2006-03-13, 21:59
Svar #26

Kalle Thorsberg (Kth)

Ett förtydligande vad gäller Magnus Olofsson.
Det förekommer en MO (skyskura) 1391 (RPB 2579) och 1401 (SD 131), en MO hh i Vaksala 1403-5 med okänd vapenföring och en MO i Lingshammar 1406 (VFT II:8-9, s 171), där DMS är osäker på vapenföringen. Huruvida detta är samma person är oklart.  
Om Du har mera info om dessa personers identifiering, både OL och MO, så vore det trevligt att ta del av den.
Vänliga hälsningarr,
K

2006-03-13, 22:02
Svar #27

Kalle Thorsberg (Kth)

Jag har ett tangentbord med kontaktproblem, därav dubblerade tecken här och där, vilket jag beklagar...

2006-03-13, 23:42
Svar #28

Per-Åke Borssén

Kalle, slår Du upp 'Leenhambre' i Ditt åberopade register står (s 76 sp b) Leenshambre bör k. läsas Leeushambre, o är då tr. nuv Löfhamra i Skeptuna s. Upl 2162. Lingshammar finns inte upptaget men däremot (s 85 spb) Löghambre, Löfhamra, Skeptuna s Upl. 922. Detta dokument handlar om den jord som fråntagits Anders Olofsson i Löghambre av kung Albrekt och av denne används vid jordskifte med Nils Kettilsson (Vasa). Att Magnus Olofssons vapenföring synes vara ett problem, kanske Du kan förklara närmare. I brev SRP 2579 omtalas han (s 254 sp a) föra  [skyskura, ej tinnskura]. Se fö SD 191, sigill nr 3 en skyskura från höger med omskr.: s'.magnus olafson. OK Jag kan gå med på att oklarhet finns betr Olle Galle i Lövhamra och Olof Larsson, hh i Vaksala (SRP 659), men Olof Larsson förde 'sågskura?', då han 1341 säljer till Olof Tomasson sitt arv han fått efter sin mor. Brevet beseglas förutom av Olof, hans bröder Bengt (Larsson) Galles och Lars Olofsson (HG Brev ur askan, s 90 f). Bengt Galles sigill, se DS 5949/nr1. Gillingstam skriver fö om Lingshammar i Ätten Sjöblads medeltida släktförbindelser och historia, s 64 f, not 171.
 
För övrigt - har Du något svar på mina frågor i mina två senaste brev

2006-03-13, 23:45
Svar #29

Per-Åke Borssén

Kalle, jag skrev mitt inlägg innan jag hann läsa Ditt senaste. Likaledes här/På

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna