ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping  (läst 4121 gånger)

2012-08-24, 00:27
läst 4121 gånger

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2023-12-28, 18:52
    • Visa profil
Jag har inget att bidra med mer än att heja på all fundering och forskning angående lejonansiktena

2012-08-25, 15:51
Svar #1

Utloggad Stefan Jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2135
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 13:06
    • Visa profil
Birgitta, har du kontrollerat Örnbergs utredning om de äldsta släktleden?
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2012-08-26, 12:19
Svar #2

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Stefan, menar du de äldsta uppgifterna om Blekhemsgodsen så har jag sett dem. Jag länkar till kort jag tagit ur Örnbergssamlingen i ett inlägg ovan från i söndags förra veckan.  
 
Något jag stört mig på länge och verkligen skulle vilja ha en förklaring till är det som står om gårdarna i Rödsle och Samsvik: 1473 skrivs en minnesanteckning i jordearveboken efter Karl Knutsson: Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver. (C 8 f 7).  
 
Till minnes låter ju som om Magus Wallemar var död 1473 men det var han ju inte?  
Av vilket skäl skrevs minnesanteckiningar som denna?
Var det vanligt att de skrevs?
1405 köper Bengt Nilsson (Lejonansikte) gårdarna av sin styvson Knut Bosson
1446 säljer Birgitta Sturesson (Båt) sina gårdar i Tjust som hon ärvt efter Bengt Nilsson (Lejonansikte) till Karl Knutsson (Bonde).
1473 skrivs minnesanteckningen i arvejordeboken efter Karl Knutsson (Bonde) som köpt gårdarna av Birgitta Sturesdotter (Båt).
Enda möjliga förklaring som jag ser det är att Magnus Wallemar köpt Rössle och Samsvik av Karl Knutsson (Bonde) och fortfarande äger dem när minnesanteckningen skrivs 1473? Om Magnus Wallemar äger gårdarna varför nämns de då i jordearveboken efter Karl Knutsson (Bonde)?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-26 12:24)

2012-08-27, 12:40
Svar #3

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Nu har jag på kort tid skrivit 5 i mina ögon intressanta inlägg under denna rubrik utan att en enda av de medeltidsexperter som brukar skriva här har velat medverka. Orsaken till det kan vara många. Jag hoppas i alla fall någon av er kan svara på om det finns planer på en DMS som rör Östergötland?

2012-08-27, 17:11
Svar #4

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
Hej Birgitta!
 
Jag läser alltid dina intressanta inlägg, så jag hoppas de fortsätter. Kanske det alltid dyker upp något som äldre litteratur har missat i sina bedömningar och därmed nya ledtrådar dyker upp.  
 
Jag går ju och väntar på omredigeringen av Ranekes verk, misstänker det tar tid, kanske en anledning bland flera.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2012-08-27, 20:04
Svar #5

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Tack Patrick!
 
Det värmer att några i alla fall finner mina inlägg intressanta.  
 
Hittade ytterligare en notering i Liedgrens uppsats som jag ställer mig frågande till. Liedgren hänvisar i not 18 till Gillingstam PHT 1962 s. 55 not 5 där det står: ”uppgiften att Anders Perssons och Nils Bröms' svärmor (hustru Brita) tillhörde ätten Soop har ej kunnat verifieras”, och tillägger ej heller hennes uppgivne fader Erik Knutsson tycks förekomma i samtida källor”.  
Varför då ta fasta på hälften av det Gillingstam skriver och konstruera en släktutredning baserat på den andra halvan, den uppgivne fadern som Gillingstam skrev inte förekom i samtida källor? Liedgren använder ju själv faktumet som citat? Jag tycker att jag i mina inlägg pekat på många detaljer i Liedgrens uppsats där slutsatsen lika gärna kunnat bli någon helt annan.  
 
Det jag tror Liedgren har gjort är att med ledning av Blekhemsgodsen som Birgitta/Brita sålde till Katarina Erikdotter försöka hitta en annan gemensam nämnare för kvinnorna. Han hittade då bördsrätten till gården i Hageby som Birgitta/Brita hade och valde pga namnlikheten att tolka Katarinas faders sätesgård Haga till samma Hageby. Trots detta serveras inte läsaren ett enda bevis för att dessa gårdar var samma. Han presenterar visserligen en Erik Knutsson men inte på något vis bevisar han att just denne Erik Knutsson var Katarina Eriksdotters far?

2012-08-28, 09:48
Svar #6

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Birgitta,
 
Jag följer och kommer fortsättningsvis att följa medeltidstrådarna här men har numera sällan möjlighet att medverka även om jag gärna skulle vilja. Räknar tyvärr inte med någon förändring av läget inom överskådlig framtid. Dina inlägg är förvisso intressanta men det skulle kräva en hel del forskning utöver ordinarie DMS-arbete för att kunna besvara/kommentera dem till fyllest och något sådant har jag tyvärr inte tid med.
 
Frågan om DMS kan jag besvara kort. För tillfället arbetar tre redaktörer på heltid med DMS och följande volymer är under arbete: Uppland 1:10 Håbo härad och Sigtuna stad (Annika Björklund), Södermanland 2:3 Jönåkers härad och Nyköpings stad (Kaj Janzon) och Södermanland 2:4 Daga härad och Villåttingen (Hanna Källström).
 
Av dessa är Södermanland 2:3 närmast tryckning. Arbetet med den har fördröjts något av DMS omstart som bl a innebar byte av huvudman för projektet och rekrytering av två nya redaktörer. Nu är startsträckan avklarad och arbetet pågår åter med full fart. Tack vare de nya förutsättningarna kan nu mycket säkrare prognoser göras för den fortsatta utgivningen. DMS 2:3 kommer av trycket någon gång under andra halvåret 2013.
 
Vilket undersökningsområde det blir för min del efter Jönåker är dessvärre inget jag kan svara på i dagsläget. Det är en fråga som numera avgörs genom diskussioner inom projektet och med DMS vetenskapliga referensgrupp m fl. Ett antal möjliga undersökningsområden har redan nämnts i dessa diskussioner men det blir inte aktuellt med ett beslut förrän någon gång under sensommaren/hösten 2013.
 
Ett påpekande kan man inte undvika här och det gäller den ädla jungfrun syster Katarina Eriksdotter som enligt Vadstenadiariet (Vadstena klosters minnesbok) avled 10/6 1534. Du har en del funderingar kring formuleringen och inte minst ordet jungfru i ditt inlägg torsdagen 16 augusti 2012. Emellertid står det inte så i den latinska texten. Där står ...obiit Katerina Erici nobilis., alltså: ...avled den högättade Katarina Eriksdotter [C. Gejrot (utg), Vadstenadiariet s 454 f]. Det förefaller vara så att jungfru är ett tillägg av utgivaren i den äldre utgåva (1918) som du har hittat på nätet. Använd i stället Claes Gejrots utgåva från 1996, så får du både den latinska texten och en korrekt översättning till svenska som parallelltext.
 
 
(Meddelandet ändrat av Kaj 2012-08-28 12:45)

2012-08-28, 16:34
Svar #7

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Kaj,
 
Tack för att du tog dig tid att svara. Det uppskattar jag mycket. Det jag i första hand är ute efter i nuläget är något slags erkännande om att det kan finnas delar i Liedgrens uppsats som kanske kan ha en annan förklaring än den som står. Att det kan vara lönt för den som har tid och/eller möjlighet att titta en gång till på Johan Skyttes anor. Som jag tidigare skrivit tror jag det bästa vore att utgå från Blekhemsgodsen och dess ägare eftersom det är det enda solida bevis vi har på gårdar som Birgitta/Brita ärvt av sina föräldrar. I övrigt låter jag mina redan publicerade inlägg tala för sig. Jag har beställt boken du tipsar mig om och får den hemlevererad imorgon. Jag har dessutom sökt på nätet om det finns några uppgifter om nunnor hade arvsrätt men endast hittat en uppgift som återkommer flera gånger från någons släktträd så jag är inte säker på om det stämmer?  
 
Det jag däremot hittade av en slump är Katarinas ingiftsbrev som finns på Riksarkivets hemsida. På baksidan står det faktiskt ”fru” Karin, Erich Knutzons dotter aff Haga.  
 
Brevet kan ses på denna sida:  
 
http://www.nad.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Blekhem&Br evtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&Me deltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornhielm=true&Ovr MedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=4&posti d=Dipl_38645&tab=post
 
Baksidan finns på denna adress om man inte vill klicka på den lilla ikonen i brevet:
 
http://fmpro.ra.se/ra/medeltid/bild/38645b.JPG
 
Ser så klart även fram emot att få läsa DMS Södermanland 2:3 Jönåkers härad och Nyköpings stad vilken jag kommer beställa så fort den ges ut.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-28 16:36)

2012-08-29, 17:43
Svar #8

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Nu har jag fått boken och efter en snabb titt kan jag konstatera att det är något som inte stämmer.  
 
På sidan 456, not 1165 står 1538, Item Soror Anna Girmundi abbatissa obiit sabbato Oculi.
 
Svensk översättning: 1538, Vidare, abbedissan syster Anna Germundsdotter avled lördagen efter Oculi.
 
Denna nunna benämns abbedissa trots att hon avgick 9 år innan hon dog.
 
På sidan 455 not 1153. 1534 Fferia 2 Oculi nobilis mater soror Karin Erici resignavit officium abbatisse in porta sororum, anno prelacionis sue quinto.
 
Svensk översättning: 1153. 1534 Måndagen efter Oculi avsade sig välboren moder syster Karin Eriksdotter abbedisseämbetet i systraporten, i det femte året av sitt förmanskap.
 
Sidan 455 not 1154. Item, iiii idus Iunii, que fuit in profesto Barnabe appostoli, obiit Katerina Erici nobilis.
 
Svensk översättning: 1534. Vidare, den 10 juni, dagen före aposteln Barnabas' dag, avled den högättade Katarina Eriksdotter.
 
Om det nu var abbedissan Katarina Eriksdotter som dött den 10 juni 1534 som är notisen direkt under notisen om att hon avgått som abbedissa, borde det då inte stått något om abbedissa i dödsnoteringen? Är det en slump att det står Karin Ericsdotter i den ena notisen och Katerina Ericsdotter i den andra eller är det kanske ett sätt att skilja dem åt?  
 
Det är verkligen synd att inte diariet sträcker sig längre än till 1545, hade varit intressant att få se vad det stod i dödsnoteringen efter den Katarina Eriksdotter som dog 1555. I Vadestena klosters uppbörds- och utgiftstbok s. 83 står det tyvärr endast syster Karin Ericzdotters fingergull, inget mer.  
 
Frågan är vilken källa Carl Silverstolpe använt sig av som i sitt första utkast skriver att Katarina Eriksdotter invigd 1525 dör 1534 för att i klosterfolken i Vadstena ändra sig och där skriva att hon istället dog 1555? Finns det ytterligare någon källa eller finns det någon annan anledning till att C Silverstolpe identifierar nunnorna som han gjort?
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-29 18:18)

2012-08-29, 23:58
Svar #9

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2023-12-28, 18:52
    • Visa profil
Denna nunna benämns abbedissa trots att hon avgick 9 år innan hon dog.
 
Just den delen kanske inte är så underlig. Även om en f.d. abedissa inte fortsätter benämnas abedissa som man gör med en f.d. USA-president så kan jag tänka mig att man just i en dödsnotis kan tänka sig skriva abedissa som en form av hedersbetygelse.

2012-08-30, 07:40
Svar #10

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej!
 
Kan denne abbedissa Katarina Eriksdotter vara densamma som sin namne i ingiftsbrevet till Vadstena kloster 1525, vilken tillsammans med generalkonfessor Erich Beronis utfärdar brev från Vadstena den 10 mars 1530?
 
Se här i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven:
http://www.nad.riksarkivet.se/SDHK?EndastDigitaliserat=false&Innehall=Birgitta+E riksdotter&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskr ifter=true&MedeltidaRegest=true&Brocman=true&Hadorph=true&Peringskiold=true&Ornh ielm=true&OvrMedeltidaAvskrifter=true&OvrMedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False &page=6&postid=Dipl_38931&tab=post
---
 
Vänligen
 
//Peder

2012-08-30, 11:40
Svar #11

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Tommy det är precis det jag också tror men det visade sig inte riktigt stämma. Tesen stupade på mållinjen kan man säga. Se nedan:
 
Nu har jag gått igenom Vadstenadiariet och tittat vad som står när de 18 abbedissorna dör. De två första utsågs aldrig formellt till abbedissor vilket det står i notisen när Margareta Bosdotter dör. De tre sista abbedissorna levde troligtvis efter 1545 så deras dödsår finns inte noterat. Av alla övriga abbedissor nämns det alltid vid deras död utom i 2 fall. Abbedissa nummer 7, Katarina Bengtsdotter och abbedissa nummer 15 Katarina Eriksdotter. Min tes sprack således på att det inte står något om abbedissa när Katarina Bengtsdotter dör. Om noteringen att ”Hon var utsatt för de största frestelser och kval under sin sjukdomstid.” har något med beslutet att utlämna att hon varit abbedissa vet jag inte.  
 
Abbedissor
 
Nedanstående två utsågs inte formellt till abbedissor
 
1 Katarina Ulfsdotter (1) [- 1381] d. 1381, not 38, s. 38-39
2 Margareta Bosdotter (16) [1381-1385?] d. 10/4 1397, not 92, s. 64-67
 
3 Ingegerd Knutsdotter (4) [1385-1403] d. 14-15/9 1412, not 215, s. 134-135. Nämns som den första invigda abbedissan
 
4 Gerdeka Hartlefsdotter Bolk (21) [1403-1422] d. 22/1 1438, not 470, s. 216-217
 
5 Benkta Gunnarsdotter (50) [1422-1447] d. 19/1 1451, not 615, s. 266-267
 
6 Ingeborg Gerhardsdotter af Holstein (84) [1447-1452] d. 14/10 1465, not 772, s. 336-337
 
7 Katarina Bengtsdotter (124) [1452-1456] d. 2/3 1457, not 680, s. 292-293 nämns inte som abbedissa. Avgick 20/9 1456 pga obotlig sjukdom, not 674, s. 288-289.
680, Vidare, på askonsdagen avled och begravdes syster Katarina Bengtsdotter efter att ha undfått sakramentet. 2. Hon var utsatt för de största frestelser och kval under sin sjukdomstid.

 
8 Katarina Ulfsdotter (89) [1456-1457] d. 15/1 1461, not 714, s. 300-301
 
9 Katarina Petersdotter (125) [1465-1473] d. 6/6 1473, not 815, s. 354-355
 
10 Margareta Claesdotter (146) [1473-1486] d. 10/12 1486, not 866, s. 364-365
 
11 Anna Paulsdotter (136) [1486-1496] d. 9/10 1500, not 948, s. 398-399
 
 
12 Margareta Turesdotter (202) [1496-1501] d. 25/4 1508, not 995, s. 414-415
 
13 Anna Fickesdotter Bylow (186) [1501-1519] d. 1519, nämns inte alls
 
14 Anna Girmundsdotter (227) [1519-1529] d. 23/3 1538, not 1165, s. 456-457
 
15 Katarina Eriksdotter (248) [1529-1354] d. 10/6 1534, not 1154, s. 454-455, nämns inte som abbedissa.
 
Övriga dog troligtvis efter 1545
 
16 Birgitta Botolfsdotter (232) [1534-1539] d. ?
17 Katarina Mattsdotter (259) [1539-1548] d. sannolikt 1559
18 Margareta Nilsdotter (302) [1548-1553] levde sannolikt ännu 1569

2012-08-30, 11:41
Svar #12

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Peder,
 
Nej, den Katarina Eriksdotter som nämns i brevet invigdes 1499, blev abbedissa 1529, avsade sig abbedisseämbetet 1534.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-30 11:42)

2012-08-30, 23:51
Svar #13

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Det som i nuläget vore intressant är en förklaring varför det står fru Katarina Erik Knutssons dotter på hennes ingiftsbrev från 1525? Har för mig att jag någonstans läst att nunnor kallas för fru men 1525 och ett ingiftsbrev. Då var hon ju inte ens nunna än?

2012-08-31, 05:12
Svar #14

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Birgitta> Tack för ditt svar. Och tack för att du så beredvilligt delar med dig utav dina funderingar med diverse inlägg. Vilka är uppgifterna du använder dig utav för att särskilja dessa båda Katarina Eriksdotter åt?
 
//Peder

2012-08-31, 08:38
Svar #15

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Birgitta,
 
Det är mycket vanligt att medeltida brev har baksidesanteckningar som är senare än brevtexten. I det här fallet är anteckningen på baksidan skriven ca 30-50 år senare.

2012-08-31, 12:32
Svar #16

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Peder,
Kul att det är fler som engagerar sig i denna släkt. Det blir roligare och lättare om vi är fler som hjälps åt. Källorna jag använt är som följer:
 
Klostret i Vadstena. Historiskt Utkast af Carl Silfverstolpe från 1875.
 
http://runeberg.org/histbib/1/0009.html
 
Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok:
 
http://archive.org/stream/antiqvarisktids00akadgoog#page/n10/mode/2up
 
Vadstena klosters minnesbok, Vadstenadiariet:
 
http://archive.org/stream/antiqvarisktids00akadgoog#page/n10/mode/2up
 
Den sista har jag även, efter tips från Kaj Janzon köpt som utgiven bok av Claes Gejrot med latinsk text och svensk översättning.

2012-08-31, 12:33
Svar #17

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Kaj,
 
Tack för lektionen. Tittar man efter syns det tydligt att brevtexten och texten på baksidan är skrivna vid olika tillfällen, slarvigt av mig att inte uppmärksamma det. Stämmer det då att anledningen till att det står fru är för att Katarina var nunna?

2012-08-31, 13:32
Svar #18

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hittade precis en hel brev från Johan III till Anders Målare, son till Birgitta/Brita och Lars Andersson.
 
http://runeberg.org/histbib/1/0195.html

2014-01-29, 19:55
Svar #19

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Tillbaka igen. Det var inte så mycket det stod om mina anor i DMS 2:3. Det jag undrar lite över är benämningen av henne som borgarhustru eller hustru. Kallades alla adliga alltså även sk lågadel för fru? Kallades de även för fru oavsett låg- eller högadel om de var gifta med en ofrälse man? Jag har också funderat lite kring gårdarna som Birgitta/Brita tillsammans med sina syskon ärvt av sina föräldrar. Vad jag känner till låg tre gårdar i Östergötland men åtminstone 8 kanske 10 gårdar i Småland. Var det vanligt att ha ett så stort gods- eller gårdsinnehav men inte i övrigt ha någon anknytning till landsdelen? Jag envisas med att tro att hon och hennes släkt var från Småland och inte Östergötland. Sista frågan gäller godsen, varav åtminstone 2 frälsegods. Var det tillåtet av en ofrälse släkt att äga, sälja och återbörda för att sälja igen frälsegods? Ytterligare en fråga blev det till slut. Jag sökte lite på om det finns några källor bevarade över drottning Margaretas köpegods och hittade denna uppgift på Riksarkivet.
 
4. Köpegods i drottning Margaretas tid 1536-1551 över hela riket. Med påskrift: Lit. A. No 88. - Med pergamentsomslag.
Arkivinstitution Riksarkivet  
Referenskod SE/RA/5111/22  
ExtraID 22  
Datering  
1530 - 1582, u å  (Tidsomfång)
 
Vad finns det för information i dessa arkiv?  Kan de innehålla information som kan lösa gåtan om var Birgitta/Brita och hennes släkt hade sitt ursprung? Arkivet är vad jag kunde se inte filmat alls.

2014-01-30, 19:42
Svar #20

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
I Liedgrens uppsats står följande text: Genom ett brev 25/3 1474 sålde Märta Elifsdotter, änka efter Peder Andersson i Hageby, för 30 mark svenska två gårdar i Vislanda och två gårdar i Slätthögs socken, båda i Allbo härad till Arvid Trolle, Östgöta lagman. Vidhängt vid detta brev var ett annat brev av Arvid Trolle 1482 (utan dag). Däri intygar denne, att han givit henne ytterligare 3 mark danska till sins dotters bröllop, och han tillägger, att detta är witterligit bl.a. för hennes egen måg Erich Knutzsson.
 
Jag förmodar att notisen från 1482 betyder att Erik Knutsson ännu inte gift sig med dottern till Märta Elifsdotter och Peder Andersson. Om denne Erik Knutsson och NN vara föräldrar till Birgitta/Brita så hinner hon ärva sina föräldrar, köpa ut sina syskon, gifta sig, pantsätta gårdarna samt döda panten vid en ålder av 22 år. Detta då förutsatt att hon var äldsta barnet till Erik Knutsson och hans maka och att hon i så fall var född 1482. Hur troligt är det vid denna tid? Jag vet inte, därför frågar jag.

2014-01-31, 07:30
Svar #21

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Såg senare att Liedgren antog att Katarina var den äldre systern av de båda. Oavsett om Katarina föddes samma år som föräldrarna gifte sig eller kanske året efter blir det än svårare att hinna med allt jag listar ovan till 1504 för Birgitta/Brita. Det framgår att hon tillsammans med sina syskon ärvde Blekhem med övriga gårdar så det kan även vara så att ytterligare syskon var födda före henne och då tror jag att det är omöjligt att Erik Knutsson och dottern till Märta Elifsdotter kan ha varit föräldrar till mina ana.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-01-31 16:39)

2014-02-02, 19:38
Svar #22

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil

2014-02-02, 20:36
Svar #23

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2571
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:35
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Det torde väl vara ett mantal frälse.
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2014-02-03, 08:12
Svar #24

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil

2014-02-03, 10:03
Svar #25

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Angående frågebatteriet onsdagen 29 januari 2014 - 19:55 ska jag försöka mig på ett så kort och förhoppningsvis klargörande svar som möjligt.
 
Källan som efterlyses ser ut att vara volym 22 i Kammararkivets serie Arv och eget. Serien består till största delen av jordeboksutdrag med korta marginalkommentarer av Rasmus Ludvigsson m.fl. Kommentarerna är vanligen av typen köpt anno 1543 av Nisse Krok i Dötristemåla eller bördat av Olof Nilsson i Exby efter fru Ingeborg (påhittade typexempel). Volym 22 är relativt flitigt använd i forskningen. Tillsammans med volymerna 29 och 42 i samma serie är det den som DMS använt sig mest av för att försöka fastställa proveniensen för de gods som Gustav I med olika medel lade beslag på för egen räkning. Dessvärre kan uppgifterna i volym 22 inte lösa det här aktuella genealogiska problemet.
 
Frutitel för en kvinna som inte är nunna innebär under medeltiden och 1500-talet att hon är eller har varit gift med en riddare. Alla andra gifta kvinnor tituleras hustru. Den preciserade beteckningen borgarhustru i personregistret (DMS 2:3) beror på att Lars Andersson var borgare i Nyköping. En frälsekvinna som gifte sig med en ofrälse man (t.ex. en borgare) förlorade sin frälsestatus och all jord hon ägde var i princip omvandlad till skattejord när paret klev upp ur sängen på rätt hindersdag (dagen efter bröllopet). Det påverkade emellertid inte kvinnans ägande- eller arvsrätt, utom i de fall då äktenskapet ingåtts mot föräldrarnas vilja. Hon kunde fortsättningsvis förvärva frälsejord genom arv eller bördköp men om hon valde att behålla sådana gods omvandlades även de till skattejord. Frälsestatus är alltid individuellt och formellt knutet till en konkret prestation, nämligen rusttjänst. Det är således vanligt att frälsemän och -kvinnor har ofrälse släktingar på nära håll. Under Gustav I:s regeringstid var det ytterst gamle kung Götstaff själv som bestämde hur strikt regelverket skulle tillämpas, såväl generellt som i ett stort antal enskilda fall. Han beviljade flitigt undantag från både det ena och det andra, antingen på livstid eller behaglig tid dvs så länge regenten ansåg vara lämpligt. Efter Gustav I:s död började systemet successivt förändras tills man nådde ett tillstånd där jordnaturerna blivit fasta men det är en mycket komplicerad historia som vi dessbättre inte behöver gå in på här.  
 

2014-02-03, 17:24
Svar #26

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Kaj!
 
Dötristemåla jag måste säga att jag gillar din humor. Då gick jag på pumpen igen när det gäller Arv och Egetserien som jag annars hade hoppats skulle kunna ge lite ledtrådar. De flesta av de gårdar Birgitta/Brita sålde till drottning Margareta står som frälsegårdar i Smålands Handlingar. Blekhem står dessutom som sätesgård som man kan se . Det som förbryllar mig mest är hur dessa gårdar åter hamnade i mina anors ägor efter försäljningen till drottning Margareta så att Birgitta/Britas barn kunde sälja dem till Erik XIV 1562?
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-02-04 08:05)

2014-02-05, 10:16
Svar #27

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag har kikat i originalen som hastigast. Örnbergs avskrifter verkar ok. Några avskrifter av förvärvshandlingar såg jag inte i de nämnda volymerna. Uppgiften att Blekhem m.fl. gårdar var drottning Margaretas köpegods bekräftas av en jordebok över hennes gods som enligt påskriften upprättats 1560 (Arv och eget, vol. 30). I en annan Arv och eget-volym (vol. 12) sägs emellertid gårdarna vara kung Eriks köpegods. I vol. 12 upplyser en senare marginalanteckning om att Anders målare har förvärvat Blekhem av kung Erik och sedan fått kung Johans stadfästelsebrev på detta förvärv med motiveringen att Blekhem var kommen ifrån hans släkt och börd.
 
(Meddelandet ändrat av kaj 2014-02-05 12:50)

2014-02-05, 20:09
Svar #28

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Kaj!
Tack för hjälpen med att kolla upp Arv & Eget åt mig, det var verkligen schysst.  Jag spaltade för några år sedan upp hur dessa gods valsat runt, lägger in den igen nedan. Frågan är hur de åter kom i min släkts ägo efter drottning Margaretas död? För att krångla till det ytterligare hittade jag en notis i Smålands Handlingar 1543:8 s. 90 En tredjedel av godset Blekhem tillhörde Lasse Andersson i Nyköping, se bilden. Jag förmodar att släkten antingen begagnade sig av rätten att återköpa godsen från Vadstena kloster eller kanske att de gick tillbaka 1527 efter Västeråsbeslutet? Med tanke på att drottning Margareta var drottning mellan 1536-1551 måste försäljningen till henne skett något av de åren. Kan man då dra någon växel av noteringen från 1543? Vem ägde de andra 2 tredjedelarna 1543? Hände detta innan eller alla godsen sålts till drottning Margareta? Det dyker upp fler frågor ju mer man försöker hitta någon lösning.  
 
Först ärvdes de av Birgitta och hennes syskon, årtal okänt  
 
De pantsattes av Lars Andersson, årtal okänt  
 
Panten dödades 1504 för dessa gårdar  
 
1525 såldes gårdarna av Lars Andersson till Katarina Eriksdotter  
 
1525 skänker Katarina Eriksdotter dem till Vadstena kloster  
 
Gårdarna ägs återigen av Birgitta årtal okänt  
 
1536-1551 säljs gårdarna av Birgitta till drottning Margareta  
 
1562 säljs gårdarna av Birgittas och Lars Anderssons barn till Erik XIV.
 
Blekhem innehades av Anders Målare 1570-1585
 
Godsen köps tillbaka av Johan Skytte 1612
 

2014-02-10, 21:29
Svar #29

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Nedan har jag tittat på tidigare ägare till gårdarna som innehades av mina anor. Samtliga uppgifter har jag hittat i DMS 4:5 Tjust. Frågorna finns i slutet av inlägget som jag hoppas skall vara någorlunda överskådligt.  
 
Gårdar som såldes till Katarina Eriksdotter
 
Törnsfalls socken
Blekhem 1 mtl fr sät s. 165.  
1480-1482 belagd som sätesgård för Magnus Wallemar, eventuellt även för Peder Jönsson (?Slatte) 1543 anges en tredjedel av gården tillhöra Lasse Andersson i Nyköping
 
Duvekulla 1 mtl fr no:1 s. 166.  
1412 Peder Skarpte byter bort Duvekulla till Peder Smed, hänvisning finns till s. 40 gällande Ideshult, (Hjorted) där man kan läsa Överlåter Johan Skarpte till Peder Smed på Nygård, Lofta sn, sitt gods i Ideshult som ersättning för de 40:0 pn som Peder utgivit till Bengt Nilsson (Lejonansikte) för det att Johan 'två män slagit haver'; jorden har han tidigare fått i rätt skifte för Duvekulla, Törnsfalls sn SD (1535).
 
Hallingebergs socken
Fisksätter 1 mtl fr s. 111.  
1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) Fisksätter till sin oäkta son Magnus
 
Skaftekulla 1mtl kr s. 123
1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) Skaftekulla till sin oäkta son Magnus
 
Älmarsrum s. 132 saknas information om vad det var för gård
1518 tilldöms Lasse Andersson en gård i Älmarsrum
 
Gamla Västervik
Härstad 1mtl fr s. 195
Osäker på om det rör sig om en eller två gårdar? Birger Nilsson (Grip) och Brita Joakimsdotter (Brahe) nämns som ägare samma år som Anders Persson mfl säljer gården till Erik XIV 1562
 
Gårdar som inte såldes till Katarina Eriksdotter
Gladhammar sn
Böljerum fr s. 60  
Namn som nämns som ägare från 1453
1453 Knut Bengtsson (Ulv), arv efter sin mor Birgitta Arendsdotter (Styke)
1453 Karl Knutsson (Bonde), ärver samma år en gård i Böljerum efter sin mor Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)
1482 upptas en gård i Ivar Axelsson (Tott) jordebok.
1484 Birgitta Knutsdotter (Ulv) i arvsuppgörelse med sina bröder
1488-94 Magdalena Karlsdotter (Bonde)
1500 Erik Eriksson dy (Gyllenstierna) efter sin moster Magdalena Karlsdotter
1514 Gunhild Johansdotter (Bese)
1553 Gunhild Johansdotters efterlämnade gods.
1560 Elsa Axeldotter (Posse)
1560 Karin Eriksdotter och Axel Eriksson har varsin gård
1528 -65? Erik Larsson om en gård som hans föräldrar, hustru Brita och Lars Andersson sålt till Birger Nilsson (Grip)
 
Hörtingerum fr s. 74
1551 Brita, Lars Anderssons och sonen Erik Larsson.
 
Hallingeberg  
Hallingeberg 1/4 mtl fr no:4 s. 113
1489 Nils Ingelsson
1518 tilldöms Lars Andersson en gård i Hallingeberg samt gårdar i Skaftekulla och Älmarsrum
 
Nagelstad 1/2 mtl fr s .119
1453 Knut Bengtssopn (Ulv), arv efter sin mor Birgitta Arendsdotter (Styke)
1480 Magnus Wallemar
1484 Birgitta Knutsdotter (Ulv) i arvsuppgörelse med sina bröder
1514 Gunhild Johansdotter (Bese)
1551 Sålt av hustru Brita, Lars Andersson till Drottning Margareta
1553 Gunhild Johansdotters efterlämnade gods.
1560 Elsa Axeldotter (Posse)
Verkar även här röra sig om två gårdar
 
Törnsfalls sn
Gäddeglo torpestad s. 169
Svårt att avgöra vilken information som rör torpet?
 
Mommehål 1 mtl fr no: 2 s. 175
1405 säljer Knut Bosson (Grip) till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte) med en hänvisning att läsa vidare på s. 89 om Samsvik, Gladhammar sn. Där kan man läsa om försäljningen av bla Mommehål, Samsvik och Rössle.
 
1473 skrivs en anteckning i arvsjordeboken efter Karl Knutsson (Bonde) Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver (C8 f7)
 
Är det en slump att samma personer står som tidigare ägare till flera av gårdarna som mina anor senare ägde? Är det helt uteslutet att Birger Nilsson (Lejonansikte) oäkta son kan ha varit samma person som Magnus Wallemar? Hade varit intressant att få redan på vad som står i (C8 f7)
Funderade lite vidare innan jag somnade. Kan det vara så att noteringen i Karl Knutsson (Bonde) arvsjordebok betyder att gårdarna egentligen ingick i arvet efter Karl Knutsson (Bonde) men vid tillfället var pantsatta till Magnus Wallemar? Vidare funderade jag kring om uppdelningen med, som man kan se att en del gårdar hade samma ägare kan bero på att dessa gårdar både var ett mors- och ett farsarv?
 
Nu hänger jag ut näsan bra långt och lär väl få mig en snyting men vågar man inte får man inte lära sig något. Kan detta trots noteringen om dottern Birgitta vara min anas far:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Eriksson_(Gyllenstierna)_den_%C3%A4ldre
 
Det skulle också innebära att Katrina Eriksdotter inte var en syster till min ana vilket jag misstänker.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-02-11 08:46)

2022-08-14, 21:09
Svar #30

Utloggad Thomas Björklund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 46
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 22:23
    • Visa profil
Länge sedan någon skrev om detta, så Birgittas frågor hänger i luften. Ser också att det var ett tag sedan Birgitta var aktiv på Rötter - 22-01-30.

2022-08-16, 21:53
Svar #31

Utloggad Thomas Björklund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 46
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 22:23
    • Visa profil
Informationen om att Märta Pedersdotter skulle vara en Skytte, verkar komma från Messenius? Finns det några andra dokument som bekräftar det eller som säger något annat? Jag fick tag på ett dokument av Messenius, där delen om Erik Knutssons anor verkar vara korrekt jämfört med tillgängliga källor.

2023-01-15, 20:40
Svar #32

Utloggad Thomas Björklund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 46
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 22:23
    • Visa profil

Hittade detta i den Palmsköldska samlingen, del A-e på sidan 55.

Nedan har jag tittat på tidigare ägare till gårdarna som innehades av mina anor. Samtliga uppgifter har jag hittat i DMS 4:5 Tjust. Frågorna finns i slutet av inlägget som jag hoppas skall vara någorlunda överskådligt. 
 
Gårdar som såldes till Katarina Eriksdotter
 
Törnsfalls socken
Blekhem 1 mtl fr sät s. 165. 
1480-1482 belagd som sätesgård för Magnus Wallemar, eventuellt även för Peder Jönsson (?Slatte) 1543 anges en tredjedel av gården tillhöra Lasse Andersson i Nyköping
 
Duvekulla 1 mtl fr no:1 s. 166. 
1412 Peder Skarpte byter bort Duvekulla till Peder Smed, hänvisning finns till s. 40 gällande Ideshult, (Hjorted) där man kan läsa Överlåter Johan Skarpte till Peder Smed på Nygård, Lofta sn, sitt gods i Ideshult som ersättning för de 40:0 pn som Peder utgivit till Bengt Nilsson (Lejonansikte) för det att Johan 'två män slagit haver'; jorden har han tidigare fått i rätt skifte för Duvekulla, Törnsfalls sn SD (1535).
 
Hallingebergs socken
Fisksätter 1 mtl fr s. 111. 
1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) Fisksätter till sin oäkta son Magnus
 
Skaftekulla 1mtl kr s. 123
1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) Skaftekulla till sin oäkta son Magnus
 
Älmarsrum s. 132 saknas information om vad det var för gård
1518 tilldöms Lasse Andersson en gård i Älmarsrum
 
Gamla Västervik
Härstad 1mtl fr s. 195
Osäker på om det rör sig om en eller två gårdar? Birger Nilsson (Grip) och Brita Joakimsdotter (Brahe) nämns som ägare samma år som Anders Persson mfl säljer gården till Erik XIV 1562
 
Gårdar som inte såldes till Katarina Eriksdotter
Gladhammar sn
Böljerum fr s. 60 
Namn som nämns som ägare från 1453
1453 Knut Bengtsson (Ulv), arv efter sin mor Birgitta Arendsdotter (Styke)
1453 Karl Knutsson (Bonde), ärver samma år en gård i Böljerum efter sin mor Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta)
1482 upptas en gård i Ivar Axelsson (Tott) jordebok.
1484 Birgitta Knutsdotter (Ulv) i arvsuppgörelse med sina bröder
1488-94 Magdalena Karlsdotter (Bonde)
1500 Erik Eriksson dy (Gyllenstierna) efter sin moster Magdalena Karlsdotter
1514 Gunhild Johansdotter (Bese)
1553 Gunhild Johansdotters efterlämnade gods.
1560 Elsa Axeldotter (Posse)
1560 Karin Eriksdotter och Axel Eriksson har varsin gård
1528 -65? Erik Larsson om en gård som hans föräldrar, hustru Brita och Lars Andersson sålt till Birger Nilsson (Grip)
 
Hörtingerum fr s. 74
1551 Brita, Lars Anderssons och sonen Erik Larsson.
 
Hallingeberg 
Hallingeberg 1/4 mtl fr no:4 s. 113
1489 Nils Ingelsson
1518 tilldöms Lars Andersson en gård i Hallingeberg samt gårdar i Skaftekulla och Älmarsrum
 
Nagelstad 1/2 mtl fr s .119
1453 Knut Bengtssopn (Ulv), arv efter sin mor Birgitta Arendsdotter (Styke)
1480 Magnus Wallemar
1484 Birgitta Knutsdotter (Ulv) i arvsuppgörelse med sina bröder
1514 Gunhild Johansdotter (Bese)
1551 Sålt av hustru Brita, Lars Andersson till Drottning Margareta
1553 Gunhild Johansdotters efterlämnade gods.
1560 Elsa Axeldotter (Posse)
Verkar även här röra sig om två gårdar
 
Törnsfalls sn
Gäddeglo torpestad s. 169
Svårt att avgöra vilken information som rör torpet?
 
Mommehål 1 mtl fr no: 2 s. 175
1405 säljer Knut Bosson (Grip) till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte) med en hänvisning att läsa vidare på s. 89 om Samsvik, Gladhammar sn. Där kan man läsa om försäljningen av bla Mommehål, Samsvik och Rössle.
 
1473 skrivs en anteckning i arvsjordeboken efter Karl Knutsson (Bonde) Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver (C8 f7)
 
Är det en slump att samma personer står som tidigare ägare till flera av gårdarna som mina anor senare ägde? Är det helt uteslutet att Birger Nilsson (Lejonansikte) oäkta son kan ha varit samma person som Magnus Wallemar? Hade varit intressant att få redan på vad som står i (C8 f7)
Funderade lite vidare innan jag somnade. Kan det vara så att noteringen i Karl Knutsson (Bonde) arvsjordebok betyder att gårdarna egentligen ingick i arvet efter Karl Knutsson (Bonde) men vid tillfället var pantsatta till Magnus Wallemar? Vidare funderade jag kring om uppdelningen med, som man kan se att en del gårdar hade samma ägare kan bero på att dessa gårdar både var ett mors- och ett farsarv?
 
Nu hänger jag ut näsan bra långt och lär väl få mig en snyting men vågar man inte får man inte lära sig något. Kan detta trots noteringen om dottern Birgitta vara min anas far:
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Eriksson_(Gyllenstierna)_den_%C3%A4ldre
 
Det skulle också innebära att Katrina Eriksdotter inte var en syster till min ana vilket jag misstänker.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2014-02-11 08:46)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna