Balk av Billa

[Niclas Rosenbalck]

Frågan ursprungligen ställd under rubriken Det medeltida Sverige (DMS) på Internet //Admin.
 
 
En gård i Ljungnäs, Ryssby socken (N Möre) har innehafts av frälsemannen Nils Turessons [Balk av Billa] änka Birgitta Pedersdotter år 1473, men jag kan ej hitta någon notis om detta i Det medeltida Sverige 4:1. Gårdsinnehavet nämns i ett bytesbrev daterat Växjö 1473 27/3 (B19, RA) som:  thesse hemull wid Calmarna, Liungnäs Abbotörp i Rysby Sochnn.  
Är den tryckta versionen av DS ej komplett?  
Någon kommentar om denna gård ? Det är intressant att notera att år 1399 har en Håkan Matsson (båt) sålt en gård och ett torp i Ljungnäs till Gotskalk Bengtsson(Ulv)- möligen samma som han 1441 ger till brödrakonventet i Kalmar. Kan gårdarna ha återbördats?
Bytesbrevet 1473 27/3 bevittnas av Mats Håkansson [Båt av Billa] vilken pga sitt förnamn och vapen (båt) antagits vara far till frälsemannen Håkan Matsson [Båt av Billa], vilken i sin tur pga dess barns godsinnehav har påpekats stå i släktskap med den äldre släkten på Billa (Hemmesö sn , Konga hd) [Balk av Billa]. Släktskapen är fn oviss.  
Några kommentarer?
 
vänligen Niclas Rosenbalck

[Kaj Janzon]

Ajaj, det var illa. Den ansvarige redaktören för Norra Möre skulle omedelbart få sparken, om han inte för ca 10 år sedan hade valt att sluta själv.  
 
Till DMS tryckta volymer föreligger, som till alla andra vetenskapliga verk av liknande slag (jfr t ex ÄSF), ett relativt stort antal rättelser och kompletteringar. En inte så liten andel av dessa avser volymerna 4:1 och 4:2, av skäl som jag inte tror det är någon större mening att försöka utreda här.
 
Problemet med P i sammanhanget är att vi inte har haft några ekonomiska och personella resurser till att kontrollera, sammanställa och publicera dessa rättelser. Situationen är inte bättre nu, när DMS pga nedskärningar i praktiken har splittrats i regionala verksamheter, vilket bl a betyder att jag numera finner mig sittande ensam med ansvaret för DMS-arbetet för hela Sverige utom Uppland och östra Småland. Jag har diskuterat problemet med Sigge Rahmqvist och vi kom fram till att det tills vidare får lösas på så vis att rättelser och kompletteringar införs i DMS databas, vars publicering dock just nu går med snigelfart. Det finns för tillfället ingen som kan och hinner jobba med den.
 
Emellertid finns det i den nu aktuella DMS-planeringen (som tillkom för bara några dagar sedan) en ny volym för serien Studier till Det medeltida Sverige. Förhoppningsvis kan arbetet med den börja nästa år med målsättningen att en tryckt volym ska utkomma 2006. I den volymen kommer i så fall rättelser och kompletteringar till samtliga tryckta DMS-häften att publiceras. Jag håller som bäst på att rekrytera författare till volymen i fråga.
 
Om det av Nicklas påpekade felet är känt sedan tidigare och antecknat i fält-exemplaret kan jag inte svara på i skrivande stund. Om inte, så kommer saken att kontrolleras och uppgiften antecknas i marginalen om den befinns vara riktig.
 
Jag vill passa på att uppmana alla som anser sig ha rättelser och kompletteringar till DMS att meddela det snarast möjligt. I nuvarande läge är projektets fortlevnad mer än någonsin beroende av era bidrag. DMS balanserar, pga kulturpolitiska skäl, vid avgrundens rand i likhet med flera andra traditionella historievetenskapliga grundforskningsprojekt. Det finns mycket som idag talar för att DMS 2:2 Södermanland kommer att bli den sista tryckta volymen i vår handboksserie.

[Kaj Janzon]

Niclas,
 
Vad gäller Båt av Billa så tror jag inte att forskningsfronten har rört sig nämnvärt framåt sedan Stig Östensons artikel Om ätten Båt av Billas äldsta led i Släkt och Hävd 2002:2. Östenson sammanfattar: Strängt taget föreligger ingen bindande bevisning vare sig för att den småländske väpnare Mats Håkansson som förde båtvapen (...) var son till Håkan Ragvaldsson (båt) eller för att han var far till Håkan Matsson (Båt av Billa) till Billa, men utifrån de indicier som finns, var han sannolikt son till den förre och far till den senare [SoH 2002:2 s 102].
 
Jag har för tillfället inga kommentarer vare sig till det ovan citerade eller till dina uppgifter gällande Ljungnäs och Abbetorp i Ryssby sn. Eventuellt återkommer jag efter att ha kollat i B 19.

[Kaj Janzon]

Niclas, Efter diverse kontroller i DMS arbetsarkiv och samlingar har jag svårt att förstå hur man har kunnat missa de av dig redovisade uppgifterna om Ryssby sn.
 
Brevet i B 19 är nämligen känt sedan länge (se t ex PHT 1962 s 51, not 34). Uppgifter från samma brev har dessutom publicerats av en f d DMS-medarbetare, Lars-Olof Larsson, i serien Småländsk bebyggelshistoria, vol 1:2, Allbo härad och 1:3, Konga härad (Växjö 1980).
 
Vad gäller Larssons identifieringar av orterna vill jag tills vidare (åtminstone tills jag sett originalet) sätta ett frågetecken för hans Ramsjömåla i Långasjö sn [vol 1:3 s 288] för den ort som nämns mellan Rammsjö och Fälhult i brevet. Excerpten i DMS arkiv antyder att denna identifiering kan vara felaktig.

[Niclas Rosenbalck]

Kaj, bytesbrevet finns i två versioner (eller utkast kanske man ska säga), dels i B19c, nr 41, och dels i B19c, nr 47.  
Gårdsnamnen i nr 41 anges:  
...först en gård ? karestadtt en ? tors ås en ? Ram / Siö målla en ? fellhulltt en gård ? engia en gå- / årdh ? tegnab? Som er itt panthtt goss och thue / hemull vidh kallmarna lioganes änotorp ? r?sb? Sochenn...
gårdsnamnen i nr 47 anges:
...Först enn gård i Kårestada, en i torsååss en i / Ramsiö  en i Runesiömåla, en i Fellhulth, En gård i Engia, en / gårdh i tegnaby, som er ett pantagodz, och thwo hemull wid / Calmarna, Liungnäs Abbotörp i R?sb? Sochnn...
 
Som synes är det skillnad i både textinnehåll och stavningen av gårdsnamnen. Kårestad ligger i Furuby sn (Konga hd), Torsås troligen byn i Ö Torsås sn (Konga hd), Fälhult i Virestad sn (Allbo hd), Enga trol. i Furuby sn (alt. Enga i Väckelsång sn) (Konga hd) och Tegnaby, Tegnaby sn (Konga hd)
 
Ramsjö ligger i Långasjö sn och var i andra hälften av 1500-talet en tid sätesgård för Nils Lindormsson [båt av Aneby, se Elgenstierna], vars släktskap med Båt av Billa har behandlats av Stig Östenson i hans artiklar om denna ätt. Runesiömåla - Ramsiömålla , tja, vad ska det egentligen vara ? Har skrivaren blandat ihop Ramsjö och Runesjömåla ifrån nr 47 och i nr 41 gort dem till en och samma: Ramsjömåla ?
 
Hur ska ordet hemul om de två gårdarna vid Kalmar tolkas ?
 
Vad gäller den kunnige L-O Larssons Småländsk bebyggelsehistoria så kan nämnas att han missat en del av gårdarna som nämns i Smålands landskapshandlingar på 1540-talet, så detta verk är inte heller helt pålitligt.

[Niclas Rosenbalck]

Tilläggas kan att Runesiömåla möjligen kanske avser nuv. Runnamåla i Långasjö socken.

[Niclas Rosenbalck]

Min gissning angående att Runesiömåla kan avse nuvarande Runnamåla utgår ifrån att detta gårdsnamn under 1500-talet skrevs Runemåla (se bla SmH 1538:6, f 71v, f 84v) och ligger angränsande mot Ramsjö.

[Kaj Janzon]

Runnamåla är en bra gissning. Det språkliga problemet med den är att ledet -sjö- försvunnit spårlöst, vilket är ovanligt men inte omöjligt. Den historiska kopplingen till Rammsjö (numera den officiella namnformen) erbjuder ett antal förklaringsmöjligheter. Som Almquists frälsegodsverk visar hade Norregården i Rammsjö och en av de tre frälsegårdarna i Runnamåla samma ägare på 1560-talet [AF, bd 4:1 s 104, 471 f]. Om Rammsjö se även J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden s 193.
 
Vad gäller det mångtydiga hemul är nog den mest sannolika tolkningen i detta sammanhang ungefär andelar i befintligt skick Det säger inte nödvändigtvis någonting om egendomens storlek och huruvida enheterna var bebyggda etc. Det är fullt möjligt att man på grund av det relativt stora geografiska avståndet inte hade exakta kunskaper om Möre-enheternas aktuella status. Ofta, men inte alltid,  betecknar hemul mindre obebyggda enheter, såsom utjordar av olika slag.

[Andreas Rasmussen]

Stämmer det att Asle Sunesson (Balk av Billa) var gift med en dotter till Nils Gusa och Sigrid Petersdotter (sparre). Finns det några belägg för det? Uppgiften finns i Ingeborg Abramssons artikel Smålandssläkten Gusa-Guse under medeltiden i SoH 1976.
 
MVH Andreas

[Niclas Rosenbalck]

Andreas, jag har inget svar på denna fråga men skulle också vilja veta källan. Däremot vill jag påpeka att namnet Asle är detsamma som förnamnet Åsle, vilket sistnämnda namn jag hade föredragit som normalisering. Namnet Åsle förekommer i växjötrakten långt fram i tiden. Om namnet under medeltid se:
http://www.sofi.se/images/smp/pdf/asle.pdf