ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Abildgaard  (läst 4522 gånger)

2003-03-01, 12:46
läst 4522 gånger

Lasse Eklöf

Hej.
Jag vet att jag någonstans läst att Sven Bäk's hustru Botild Klausdotter var dotter till Klaus Abildgaard eller (Apellegard). Denne Klaus säges 1396 ha vistats i Sverige och var troligen gift med Estrid Arvidsdotter (Pik). Frågan är var (källan) jag kan ha läst detta?
 
Mvh / Lasse Eklöf

2003-03-01, 13:17
Svar #1

Yvonne Korn (Yvonnek)

Raneke uppger i sin Svenska Medeltidsvapen del III att Estrid var gift 3 ggr, 1 med Karl Guse, 2 med Tubbe N.N. och 3 med Klas Abildgaard. Det står dock inga detaljer om tredje maken.

2003-03-01, 13:42
Svar #2

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Lasse, enligt ÄSF 1:3 s 242, var Sven Bäks (Krumme) hustru Botild dotter till Claus Apellegard och dennes hustru Estrid, den sistnämnde sannolikt identisk med Estrid Arvidsdotter (Pik). I sammanhanget hänvisar ÄSF till Stig Östenson: Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok i PHT 1973 s 113 f.
 
Östenson hänvisar själv i den angivna artikeln gällande vissa uppgifter vidare till Jan Eric Almquists artikel Problemet Nils Krumme i SoH 1954.
 
Ett inte oväsentligt problem i sammanhanget är att ätten Pik ännu inte är utredd i ÄSF. Däremot finns en rätt gammal Pik-utredning av K H Karlsson i PHT 1909. Utan att gå händelserna alltför mycket i förväg vill jag ändå meddela min uppfattning att vissa tillägg till den kan förutses när ÄSF kommer fram till Pik, vilket jag hoppas att sker inom en överskådlig framtid trots de problem projektet drabbats av på senare tid.
 
Nöjsam läsning
 
Kaj Janzon

2003-03-01, 14:04
Svar #3

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Yvonne, man kan inte använda Raneke som källa till genealogiska uppgifter. Det trodde jag var allmänt känt numera. SMV är ett heraldiskt arbete. Om man kallar Ranekes genealogiska uppgifter för något otillförlitliga betyder det att man är en mycket snäll människa.
 
Enligt ÄSF var för övrigt Sven Bäk före äktenskapet med Botild gift med Kristina Bengtsdotter, dotter till Bengt (Brynjolfsson) Guse [ÄSF 1:3 s 242].
 
Med vänlig hälsning
från en snäll person  
 
Kaj Janzon

2003-03-02, 11:45
Svar #4

Lasse Eklöf

Yvonne och Kaj.
Tack båda för snabba svar. Jag visste väl att jag hade läst det någonstans.
 
Mvh / Lasse Eklöf

2003-04-21, 17:35
Svar #5

Torleif Ericson

Kaj, Vart inte så hård mot Raneke som gjort oss alla en gigantisk tjänst. Jag håller med Dig som sådant; det är inte mer än en ledtråd och ibland en skör sådan. Men hans arbete är avsett som ett arbetsinstrument att fylla på och att rätta och det är det som är ambitionen. Ur den synvinkeln har ingen något analogt att erbjuda.  Att Raneke sedan missbrukas är en annan historia. MvH Torleif

2003-04-21, 20:53
Svar #6

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Torleif,
 
Ranekes arbete är förvisso användbart för forskningen. Jag skulle vilja påstå att ju mer
rutinerad man blir som forskare desto mer användbart blir det. Det är åtminstone min
erfarenhet av att i snart tio års tid nästan dagligen ha använt SMV i forskningsarbetet. Men
jag skulle samtidigt vilja citera vad Stig Östenson skrev i Släkt och hävd 2002:2 (s 143) om en volym från det forskningsprojekt (Det medeltida Sverige) som jag själv arbetar inom: ”Jag har läst ... med stor behållning, men ... innehåller allvarliga fel, som det är nödvändigt att redovisa”.  
 
Jag eller DMS har inget att invända mot detta, tvärtom. Jag skulle för övrigt vilja använda
ungefär samma ord som Östenson för att sammanfatta min erfarenhet av SMV. Att redovisa allvarliga fel i någon annans resultat är en nödvändig del av forskningsprocesser inom många olika områden, från historia till kärnfysik. Ibland levererar man denna kritik, ibland är det ens egen forskning som blir måltavla. Resultatet blir inte sällan en väsentlig förbättring av forskningsläget, t ex genom att man som ÄSF m fl gör publicerar tillägg och rättelser till tidigare utgivna volymer. Dessvärre innehåller nyutgåvan av SMV, av för mig okända skäl, inga av de välbehövliga rättelserna. Det förminskar inte på något sätt behovet av historievetenskaplig kritik mot verket, särskilt då det blivit något av ett standardverk för svensk medeltidsheraldik.  
 
Att ett verk innehåller allvarliga fel betyder ingalunda att det måste vara oanvändbart i alla
lägen, men det betyder att det kan vara oanvändbart för den som inte känner till dessa fel eller den metod som har frambringat dem. Eftersom Ranekes arbete ”missbrukas” som du
uttrycker det är det enligt min uppfattning legitimt att bedriva en hel del ”missbrukarterapi”
genom att påtala problemet, vars omfattning måhända är större än den genomsnittlige
forskaren i förstone kan föreställa sig. Detta borde för övrigt kanske snarare diskuteras under rubriken Källor, om det nu är någon mening att diskutera det i dagsläget.
 
Med vänlig hälsning
 
Kaj Janzon

2003-12-19, 04:13
Svar #7

Dion Maaneskjold

Kaj Janzon
 
Giv dog Yvonne Korn, og dermed også Raneke, en chance !
 
Alt hvad Raneke har skrevet angående Estrid Arvidsdtr. Piks 3 ægteskaber er jo korrekt !
 
Yvonne Korn kan forvisse sig om at Estrid Arvidsdtr. Piks 3 ægteskaber, af Stig Östensons artikel : Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok i Personhistorisk Tidskrift 1973 (Årgang 69) häfte 3-4 s.112-114, tydeligt fremgår som med : (1.) Karl Guse (levde 1383), (2.) Tubbe henholdsvis  (3.) Klas Abildgaard (bel. 1372-96), og mon ikke også Raneke har set dette ?
Jeg har l?st din seneste (?) artikel i Släkt och Hävd nr.1 2003 : En sparre med något krams där under, der ikke - bortset fra din henvisning s.4-5 til Gillingstams påvisning (1996) af belæg for Abjörn Nockesson 1341, og en nydelig lille gengivelse s.4 af dennes sigil fra 1344 - bragte opsigtsvækkende nyt på banen.
 
Så hjælp da hellere (os) amatører med understøttende litteraturhenvisninger der formidler konkret viden, som i dette eksempel  hvor de påpegede oplysninger faktisk var helt korrekte, og benyt andre lejligheder, hvis du har behov, til at korrigere og/eller kritisere kolleger (som hør Raneke) ?
 
Dion Maaneskjold, Danmark

2003-12-28, 04:24
Svar #8

Dion Maaneskjold

Kaj Janzon
 
Har du nogen bemærkninger til mit forrige indlæg ?
 
Dion Maaneskjold, Danmark

2005-01-20, 02:45
Svar #9

Utloggad Peter Larsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2017-03-31, 19:29
    • Visa profil
vad härstammar namnet Abildgaard eller appelgaard ifrån?

2005-01-22, 08:46
Svar #10

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Namnet Abildgaards ursprung är, vad gäller den adliga släkten A, mig veterligt inte helt klarlagt. En  hypotes är att det är taget efter en numera försvunnen sätesgård i närheten av Ribe [Danskt biografiskt leksikon (Gyldendal) bd 1, Kbh 1979, s 22].

2008-01-18, 11:54
Svar #11

Utloggad Ole Gilje Dale

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2011-07-18, 11:08
    • Visa profil
Har venta på innlegg her i mange år. Hadde vona at Kaj engasjerte seg meir. Det eg hugsar(frå lenge,lenge sidan) var at Vincents Lunge(dansken) kjøpte eit gods på øya Orust, sydvest for Uddevalla i Båhuslen. Godset ligg i nærleiken av den vesle byen Henån. Her hadde slekta Bild sete. Slekta hadde også gods i Noreg, og slekta levde lenge både på Orust og i Østfold. Eg morar meg med å tru at utanriksministeren i Sverike i dag har røter til godset på Orust. Men,Men.
 
Dansken Klitgård(postmeistar eller tollar)har skrive om danske gods.
 
Men det interessante her er at slekta Bild også hadde røter til Abilgaard. Det siste eg registrerte var at ei fru eller frøken Bild i Østfold kjøpte Abilgaard. Ho skulle betala med anna gods ho åtte i Danmark. Dersom det vart for lite, skulle ho også betala med gods som ho åtte  både på Austlandet og Vestlandet i Noreg.Korleis det gjekk har eg ikkje sett noko om. med forventning Ole

2008-10-02, 20:46
Svar #12

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
På den som jag förstått osäkra sidan roskildehistorie.dk finns en del information om den här släkten. Jag har sedan tidigare genom säkrare källor hittat tillbaka till Klaus Apellegard/Abildgaard (död efter 1396). Nu såg jag på http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Abildgaard/forfaedre.htm att det fanns många fler generationer. Hur trovärdiga är de här uppgifterna?
 
Kanske ger sidan också en ledtråd till ursprunget för släktens namn. Släktens heraldiska vapen verkar ha innehållit tre äpplen och ett staket. Skulle inte en hypotes kunna vara att vapnet helt enkelt symboliserar en äppelgård och att släkten fått sitt namn efter vapnet?
 
Mvh
Anders Karlsson

2008-10-03, 08:47
Svar #13

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Tyvärr vet jag inte mer om denna släkt än det som står i dansk handbokslitteratur. Har aldrig haft någon anledning att undersöka den närmare. Hur trovärdiga uppgifterna är beror på från vilka källor de har hämtats. Nätsidor utan källhänvisningar är inget man ska bry sig om. Internet har ju den egenskapen att vem som helst kan lägga ut vad som helst i sajberrymden och det sker också hela tiden.
 
Att det är äpplen det är frågan om i släktnamnet tror jag inte någon har ifrågasatt. Namnets förled är utan tvekan det forndanska apald 'apel, äppelträd'. Samma ord finns i t ex det halländska sockennamnet Abild, för övrigt även namnet på en numera försvunnen by i denna socken (vid kyrkan).  
 
Men hypotesen om släktnamnet reser en fråga: varför då välja just äpplen och ett staket? Varför inte t ex päron och en häst?
 
En annan sak man kanske ska fråga sig innan man börjar ställa hypoteser om vapenbilden är: hur såg egentligen originalvapenbilden ut? Såg den ut som på Roskildesidan, eller så här: http://www.fynhistorie.dk/node/1992 eller...

2008-10-03, 18:13
Svar #14

Utloggad Anders Karlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2017-02-01, 22:45
    • Visa profil
Vad innebär dansk handbokslitteratur? Vilken/vilka bok/böcker är det? Står det där mer om Klaus Apellegaard/Abildgaard och hans anor än i ÄSF?
 
När det gäller Abilds socken, så kan jag lägga till att det i ÄSF nämns att Klaus Apellegaards/Abildgaards dotter Botild Klausdotter (Apellegaard/Abildgaard) ägde jord i Faurås och Himle härader i Halland. Kan släkten rent av ha kopplingar till Abild socken?
 
Botild Klausdotter (Apellegaard/Abildgaard) var gift med väpnaren Sven Bäk (Krumme) (nämnd 1410-1426). Sven Bäk (Krumme) var såvitt jag vet svensk/smålänning. Hur var det med Botild Klausdotters (Apellegaard/Abildgaard) troliga mor Estrid Arvidsdotter (Pik)? Kom hon från Halland (Danmark) eller Småland (Sverige)?

2010-02-19, 09:19
Svar #15

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderatorgruppen *
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
En fråga med svar har flyttats till  Västergötland - Skephult.

2022-11-22, 18:01
Svar #16

Utloggad Andreas Trägårdh

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 01:28
    • Visa profil
vad härstammar namnet Abildgaard eller appelgaard ifrån?
Kan der være tale om en gård under Hjuleberg i Abilds socken, Halland? Har Hjuleberg altid heddet således?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abilds_socken
Namnet (1431 Apulde) kommer från en nu försvunnen by vid kyrkan. Namnet innehåller apald, apel, äppelträd'.

Kunne Abildgaard være navnet på denne by?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Abilds_kyrka

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna